Regeringsuppdrag. Rapport E-delivery. Statusrapport 2017 ESV 2018:26

Transkript

1 Regeringsuppdrag Rapport E-delivery Statusrapport 2017 ESV 2018:26

2 Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: Dnr: ESV-nr: 2018:26 Copyright: ESV Rapportansvarig: Martin Völcker

3 FÖRORD Förord ESV har fått i uppdrag av regeringen (Fi2017/00306/DF) att under 2017 bevaka, informera och samordna EU:s digitala byggblock e-delivery. Uppdraget handlar om att främja arbetet med e-delivery för den offentliga och privata sektorn. Denna rapport avser arbetet under perioden från 1 januari till 31 december Arbetet har letts av Martin Völcker. I arbetet har också Sören Pedersen och konsulter bistått. Ekonomistyrningsverket överlämnar härmed rapporten e-delivery statusrapport Stockholm den 14 mars 2018 Clas Olsson Martin Völcker 3

4 INNEHÅLL Innehåll Förord Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Insatser och resultat Insatser Informationsspridning till offentliga och privata organisationer Samarbete internationellt med nordiskt fokus Behoven för myndigheter, kommuner och landsting Stöd med expertkompetens Stöd för ansökan om ekonomiskt stöd via CEF-programmet Öka kunskapen i Sverige Resultat och analys Ökad kunskap om e-delivery Stöd underlättar för projekt med e-delivery Strategi och styrning för en nationell byggsten Samarbetet med EU-kommissionen Komplettera med stöd till privat sektor Slutsatser och nästa steg Gemensam arkitektur och beslut Framtida användning av e-delivery Informationsinsatser Medverkan i europeiskt arbete

5 INLEDNING 1 Inledning 1.1 Bakgrund EU kommissionen har ett tydligt mål att skapa en digital inre marknad för EU- och EES-länderna 1. De digitala landsgränserna ska suddas bort. Syftet är: Att öka servicen till EU medborgare Att minska kostnader i den offentliga sektorn Att öka företagandet och bli mer konkurrenskraftiga i EU EU Kommissionen har genomfört flera storskaliga projekt, så kallade large scale pilots, för att ge stöd till olika domänområden samt att ta fram gemensamma itkomponenter (byggstenar) som en start för denna digitalisering. EU-kommissionen har också tagit initiativ till ett program för finansiering och styrning av dessa ITinfrastrukturkomponenter. Programmet heter Connecting Europe Facility (CEF). Inom CEF finns det ett område som hanterar Digital Service Infrastructure (DSI). Exempel på DSI:er är: Elektronisk identifiering Elektronisk underskrift E-translation E-faktura E-delivery E-legitimationsnämnden ansvarar för elektronisk identifiering och underskrift i Sverige. Kulturdepartementet ansvarar för e-translation. Finansdepartement har gett ESV uppdrag att ansvara för e-faktura och e-delivery i Sverige. E-delivery är en byggsten som hanterar säker meddelandeutväxling. Byggstenen är framtagen för att kunna föra över strukturerad och ostrukturerad digital information. Den hanterar asynkron överföring. De specifikationer och lösningar som används baseras på resultat från tidigare EU-projekt som E-SENS där bland annat ESV deltagit tillsammans med Bolagsverket, Tillväxtverket och Stockholms universitet (E-govlab)

6 INLEDNING E-delivery är framtagen för att stödja en så kallad fyrahörnsmodell men kan också användas i andra konstellationer. En fyra hörns modell består av sändare, accesspunkt 1, accesspunkt 2 och mottagare. E-delivery är en verktygslåda med it-komponenter som kan användas vid behov. Exempel på komponenter är: Transportprotokollet ebxml Messaging Services (EBMS), också omnämnt som AS4, som är modernt protokoll för överföringen mellan accesspunkter Adresseringsfunktionen Service Metadata Locator (SML), som hjälper till att hitta mottagaren. Den driftas av DG Digit inom EU-kommissionen. Adresseringsfunktionen Service Metadata Publisher (SMP), som talar om vilka protokoll, specifikationer och versioner som en mottagare klarar av att ta emot. Kuvertering, så att meddelandet kan adresseras och läggas in i container och skickas. Detta ger också möjligheter för kryptering. Certifikatshantering, där EU-kommissionen hanterar och ger ut stödjande certifikat. EU-kommissionen driver på för ökad användning av e-delivery både genom viss reglering (E-IDAS förordningen) och genom att etablera projekt (E-SENS, TOOP, EESSI). Dessa projekt ska använda sig av e-delivery för överföring av data vilket gör att detta kommer att behöva användas av den offentliga sektorn i Sverige. Det finns också möjligheter att stödja nationell informationsöverföring med dessa lösningar. 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att beskriva vilka aktiviteter, leveranser och resultat som ESV har åstadkommit under I rapporten presenterar vi också det arbete som planeras framåt inom området under

7 INLEDNING 1.3 Avgränsningar Denna rapport fokuserar på CEF e-delivery som i huvudsak använder E-SENS profilen. Det finns andra lösningar för e-delivery, bland annat i OPENPEPPOL som idag använder AS/2 som transportprotokoll. De storskaliga piloterna som Electronic change of social security information (EESSI), The Once Only Project (TOOP) och andra EU-projekt kommer inte att beskrivas närmare här. De svenska myndigheter som deltar i dessa piloter rapporterar sina respektive projekt till regeringen. I denna rapport berör vi hur ESV samarbetat med dessa projekt. 7

8 INSATSER OCH RESULTAT 2 Insatser och resultat 2.1 Insatser E-delivery är en ny EU-byggsten och när ESV fick detta uppdrag var kunskapen i Sverige låg. ESV:s fokus har varit att sprida information om vad e-delivery är och öka kunskapen till den offentliga och den privata sektorn. ESV har kunskap inom e- delivery genom erfarenheter från PEPPOL-arbetet och projektet E-SENS. ESV:s arbete har varit relativt begränsat under Detta beror på att budgeten för uppdraget under året varit ca kronor Informationsspridning till offentliga och privata organisationer Under 2017 har ESV genomfört riktade insatser till enskilda organisationer, både inom den offentliga och den privata sektorn. ESV har också genomfört en e-delivery konferens där i huvudsak offentliga sektorn var inbjuden. Över 70 personer deltog och konferensen blev fullbokad på två dagar, vilket visar att intresset för denna typ av infrastruktur är stor. På agendan höll vi presentationer om vad e-delivery är, berättade om aktuella EU-projekt och gav information om EU-kommissionens strategier inom området. Även Norge närvarade och gav sin syn på denna infrastruktur. ESV har också genomfört presentationer hos esam och Post och telestyrelsen (PTS). PTS har uppdrag att styra ackreditering av betrodda tjänster. ESV har deltagit på deras informationsmöten Samarbete internationellt med nordiskt fokus ESV har haft ett nära samarbete med Norge och Danmark för att diskutera hur respektive land har tänkt att använda e-delivery. Både Norge och Danmark har skapat strategier för kommande arbete med meddelandeutväxling där e-delivery är en central byggsten. Sverige har inte tagit fram någon liknande strategi än. Finland har under året utsett en ansvarig för e-delivery och vi har etablerat en kontakt. Något möte har dock inte ännu ägt rum. ESV har deltagit och representerat Sverige vid EU-kommissionens expertgruppsmöten för e-delivery. ESV har också etablerat god kontakt med e- delivery ansvariga på DG Digit. Vi har tillsammans med experter från DG Digit diskuterat krav och arkitektur för det projekt ESV bedriver kring att standardisera utbyte av ekonomisk information. 8

9 INSATSER OCH RESULTAT Behoven för myndigheter, kommuner och landsting ESV har diskuterat behoven med intressenter i offentlig sektor och har kommit fram till att organisationers behov behöver få växa fram gällande säker meddelandeöverföring. Det viktiga är att ha en tydlig uppdelning på vad som är IT-infrastruktur och vad som är verksamhetsspecifikt. Ett exempel är att en specifikation på ekonomisk data är verksamhetsspecifikt medan överföring, säkerhet och adressering är it- infrastruktur Stöd med expertkompetens ESV har anlitat konsulter som är experter inom området. Dessa har varit till stöd för andra myndigheter vid diskussion om olika förslag till projekt. ESV har också gett arkitekturstöd till projektet Säker data kommunikation (SDK) för att få en enhetlig arkitektur för e-delivery. Projektet drivs av Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med ett antal myndigheter Stöd för ansökan om ekonomiskt stöd via CEF-programmet ESV har vid informationstillfällen klargjort att ESV har uppdrag att hjälpa till med CEF ansökningar med e-delivery som byggsten. Det har under 2017 dock inte kommit in någon sådan förfrågan Öka kunskapen i Sverige Som vi tidigare har beskrivit har ESV genomfört informationsinsatser. ESV har dock insett att kunskapen inom området måste ökas med hjälp av verkliga exempel. Det är först då praktiskt kunskap kan erhållas. ESV har goda kunskaper kring OPENPEPPOLS e-delivery, men CEF e-delivery har en del andra komponenter som E-SENS profil och annat transportprotokoll. Konceptet liknar förstås varandra. För att öka den praktiska kunskapen har ESV arbetat aktivt för att få till pilotprojekt. Nedan beskrivs kort några av de projekt som initierats av ESV eller andra aktörer som vi samarbetat med ESV:s projekt för standardisering av ekonomisk information ESV genomför tillsammans med Riksrevisionen en pilot där ekonomisk data som Riksrevisionen begär för sin årliga revision av myndigheter omformas till XBRLformat. Projektet kallas Utdataprojektet. Överföring från levererande myndighet till Riksrevisionen sker med hjälp av e-delivery. Arbetet inleddes med en prototyp hösten 2016 och under 2017 har informationsmodell och arkitektur färdigställts i ett iterativt arbete. Pilotprojektet beräknas vara färdigt juni 2018 och då använder vi CEF e-delivery för informationsutbytet. 9

10 INSATSER OCH RESULTAT SKL:s projekt Säker datakommunikation (SDK) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har liksom ett flertal andra myndigheter behov av att kunna sända pdf-filer mellan organisationer. Detta inkluderar privata organisationer. SDK-projektet ansats är att använda e-delivery för överföring av data. Även adresseringen hanteras med hjälp av en utökad funktionalitet i registerfunktionen SML. Projekt skall använda ESV:s testmiljöer (se föregående avsnitt) Stöd till EU-projekt som använder e-delivery ESV har aktivt deltagit som stöd för projektet The Once Only Principal (TOOP). Bolagsverket, Skatteverket och Stockholms universitet (E-govlab) deltar från Sverige. Projektet är av strategisk vikt då en medborgare/organisation inte ska behöva lämna samma uppgifter mer än en gång inom EU. Det innebär att TOOP är ett strategiskt projekt som kommer att skapa en referensarkitektur för informationsutbyte inom EU. E-delivery är centralt för datautbytet i projektet. ESV har också sammanfört Bolagsverket och Försäkringskassan för att utbyta erfarenheter dem emellan. Försäkringskassan arbetar i EESSI-projektet och tillhandahåller den accesspunkt som ska utbyta socialförsäkringsinformation med andra EU-länder. ESV har också gett kunskaps stöd till Projektet E-evidence där Åklagarmyndigheten driver Sveriges deltagande. Projektet ska ge stöd för att utbyta elektroniska bevis mellan EU länder. E-delivery är tänkt som infrastruktur för säker meddelandeutväxling. 2.2 Resultat och analys Här beskriver vi mer om status kring e-delivery och hur vi bedömer situationen Ökad kunskap om e-delivery Vi kan konstatera att organisationer som är med i esam har fått kunskap om vad e- delivery är och vilket stöd infrastrukturen kan ge. Därutöver har våra informationsinsatser visat att bredare grupper av myndigheter, kommuner, landsting och den privata sektorn är nyfikna på denna typ av infrastruktur. Vi ser dock att lösningarna fortfarande är relativt okända och användningen har bara påbörjats i en handfull projekt. Då e-delivery kommer att användas i Sverige behöver svenska aktörer fortsätta att öka sina kunskaper inom området. Det gör att det är viktigt med information om vilka möjligheter som erbjuds via e-delivery till breda grupper i förvaltningen och i samhället i stort Stöd underlättar för projekt med e-delivery Pilotprojekt har startats upp 2017 och ESV bedömer att fler projekt kommer att startas under

11 INSATSER OCH RESULTAT Strategi och styrning för en nationell byggsten Det är positivt att myndigheter och privata organisationer börjar ser e-delivery som en möjlig nationell byggsten. I förlängningen så bedömer vi att e-delivery kommer att öka då både förordningar och EU-projekt styr mot ökad användning även hos svenska intressenter. Då det finns olika e-delivery projekt ökar behovet av samordning. Tanken med e- delivery är att en accesspunkt ska kunna hantera flera olika typer av meddelanden. En myndighet ska inte behöva många accesspunkter. Det innebär att arkitektur och it-komponenter behöver styras för att passa ihop. Utöver den arkitektur som e- delivery erbjuder så kan det finnas behov av andra designmönster som exempelvis synkron kommunikation. Detta arbete har påbörjats av ESV i och med detta uppdrag, men måste framför allt hanteras av den nya Myndigheten för digital förvaltning. Vi ser att ett fortsatt arbete bör inriktas mot att formalisera en nationell strategi för hur e-delivery och informationsförsörjning i vidare mening ska kunna användas av den svenska förvaltningen Samarbetet med EU-kommissionen Arbetet med e-delivery har initierats via EU-kommissionen och ESV har etablerat god kontakt med ansvariga för e-delivery på DG Digit. Det har också resulterat inte bara i att de har gjort presentationer på informationsmöten i Sverige, utan de har också hjälpt till med expertstöd och certifikatshantering för att hjälpa exempelvis Utdataprojektet. De har också erbjudit stöd till nya projekt och kommande informationskampanjer Komplettera med stöd till privat sektor Användning förutsätter att det finns lösningar som kan användas av förvaltningen. Till stor del sker försörjningen av IT-tjänster i Sverige genom upphandling av lösningar från tjänsteleverantörer inom IT-området. Det är därför viktigt att dessa involveras mer. Det gäller både produktleverantörer som kopplar sina produkter mot e-delivery samt de företag som erbjuder konsultstöd inom området. 11

12 SLUTSATSER OCH NÄSTA STEG 3 Slutsatser och nästa steg 3.1 Gemensam arkitektur och beslut E-delivery är en verktygslåda för att kunna stödja olika behov av säker meddelandeutväxling. Det kan handla om olika säkerhetskrav, storlek på filer, och meddelandetyper. Olika krav kräver olika lösningar. Det är viktigt att i framtiden etablera en nationell styrning. Arbetet i Sverige måste koordineras med DG Digit och det europeiska samarbetet. Det innebär att Sverige och andra länder måste komma överens om olika profiler att använda i olika domäner som anpassar beroende på kravbild. 3.2 Framtida användning av e-delivery Då EU kommissionen är tydlig med att det är EU:s DSI:er som ska användas för att åstadkomma en inre digital marknad så förväntar vi oss att det kommer att ske en märkbar ökning av användningen. Det ger också möjlighet att använda denna infrastruktur nationellt och lokalt i Sverige. Då E-IDAS förordningen har trätt i kraft finns det juridiskt stöd för kvalificerat betrodda tjänster däribland kvalificerat betrodda elektronisk meddelandetutväxlingstjänster. Det innebär att legala hinder för dataöverföring minskar med denna typ av tjänster. 3.3 Fortsatta informationsinsatser Under 2018 behöver informationsinsatserna öka var det fokus på att göra organisationer medvetna om att e-delivery finns för användning. Nu med riktiga piloter och projekt kan informationsinsatserna gå in mer på djupet. Här följer några punkter som ESV planerar att göra under 2018: Endagskonferens för den offentliga och den privata sektorn Informera om erfarenheter från ESV:s projekt att standardisera utbyte av ekonomisk information där e-delivery ingår Stödinsatser för EU-projekt och nationella projekt Insatser för dialog med produktleverantörer Överlämning till Myndigheten för digital förvaltning 12

13 SLUTSATSER OCH NÄSTA STEG 3.4 Medverkan i europeiskt arbete Under 2018 fortsätter ESV att ha dialog DG Digit angående e-delivery. Det finns några punkter som ESV kommer att fokusera på: Föra en dialog med om vilka vägval man bör göra för att skapa en nationell arkitektur för e-delivery Vilka e-delivery komponenter som ska vara standard i Sverige Föra fram synpunkter till DG Digit angående arkitektur och förvaltningsfrågor Initiera användning av SML som driftas av EU-kommissionen Samordna vår synpunkter och behov tillsammans med de nordiska grannarna Samordna e-delivery mellan EU-projekt och nationella projekt Omvärldsbevakning inom området 13

14 ESV gör Sverige rikare Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Tfn Box Fax Stockholm