SLUTRAPPORT. Allmänna uppgifter 1 (9)

Transkript

1 1 (9) SLUTRAPPORT Slutrapporten lämnas av Samordnande stödmottagaren i samband med projektavslut tillsammans med en ekonomisk slutredovisning. Syftet med slutrapporten är dels att formellt avrapportera hela projektet till programmet och dels att till en bredare krets kunna sprida resultat och erfarenheter från projektet. Se anvisningar för att fylla i slutrapporten på programmets hemsida Allmänna uppgifter Projektnamn Erkännande av lärande i arbetet (ELiA) Stöd-ID Diarienummer Samordnande stödmottagare Skellefteå kommun Rapportansvarig E-postadress, telefonnr Tore Bergström tore.bergstrom@skelleftea.se Stödmottagare 2 Optima samkommun Stödmottagare 3 Land Finland Stödmottagare 4 Stödmottagare 5 Stödmottagare 6 Stödmottagare i Norge Torgar Naeringshage 1. Sammanfattning Beskriv kortfattat projektets verksamhet, resultat, erfarenheter och kostnader. Gör även en engelsk sammanfattning för spridning av projektets resultat. ELiA betyder "erkännande av lärande i arbetet". Ett 15-tal parter från Österbotten, Västerbotten och Nordland fylke har deltagit i ett projekt för att utveckla våra regioners kompetens och göra det mer lockande att bo och verka här. De representerar högskola, näringsliv och samhälle. Huvudsyftet med projekt är att man ska antas till högskolestudier på grundval av reell kompetens, om man saknar formella meriter. Det finns inga rutiner för detta vid våra universitet. Parterna har byggt upp en samlad kompetens av metoder och bedömer att tillämpning av dessa metoder, när de väl används i stor skala, kommer att bidra till breddad rekrytering till högskolan. Det finns behov av att praktiskt testa dessa metoder i samarbete mellan högskola, företag och samhälle. I detta syfte kommer parterna att ansöka om ett etableringsprojekt på 2,5 år. Målgrupperna är personal vid högskolor och motiverade personer i de tre regionerna - anställda såväl som arbetssökande - som vill delta i validerings- och utbildningsinsatser. Huvudfokus kommer att ligga på högskolan, men även insatser på andra nivåer kan komma att behövas. Svensk/finsk finansiering: EU 41%, Region Västerbotten 13%, Österbottens Förbund 18%, Skellefteå kommun 10%, Akademi Norr 8%, Optima samkommun 5%, Lycksele kommun 5%. Norsk finansiering: norska staten (50%), Nordland fylke (25%), Torgar Naeringshage (20%) och Högskolan i Bodö (5 %). ELiA means "Recognition of Work Based Learning". Fifteen partners from the counties Österbotten (Finland)

2 2 (9) Västerbotten (Sweden) and Nordland fylke (Norway) have taken part in a competence project, aiming at strengthening the labour force competences of our regions and making it more attractive to live and work here. The partners represent universities, companies and society. The main purpose of the project is to make access to university possible also on the basis of real competence, if there is a lack of formal merits. This system, however, is not applied at our universities. The partners have built up a collective competence of methods, with the belief that the use of these methods - once they are used on a grand scale - will contribute to widening participation in higher education. There is a need to test these methods, in cooperation between universities, workingplaces and society. The partnership has decided to apply for a practical project with a duration of 2,5 years. The target groups are decisionmakers and staff at universites and motivated managers and individuals in the three regions - employed as well as job seekers - interested in taking part in validation and education. The main focus will be on university, but activities on other levels will be concidered. 2. Bakgrund till projektet Beskriv hur projektet uppstod: Problembakgrund, initieringsprocess, tidplan m.m. 3. Måluppfyllelse och resultat Beskriv projektets resultat och om målen för projektet uppnåtts. Ange projektets målgrupp och beskriv hur målgrupperna nåtts av projektets verksamhet och resultat. Beskriv, förklara och kommentera eventuella verksamhetsmässiga avvikelser i slutet av projektet jämfört med ansökan och beslut. 3.1 Målgruppen var arbetsgruppen bakom ansökan, d v s representanter för universitet, högskola, yrkeshögskola, yrkesutbildning, dvs grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning), lärcentra, företag och samhälle i Finland, Norge och Sverige. Mål: att stärka våra regionala arbetsmarknader, genom att hitta metoder för att höja vuxna förvärvsarbetandes kompetens. Verksamhet: 1) Bygga upp ett partnerskap mellan kommuner, företag och universitet/högskolor; 2) Öka kunskapen om lärande i arbetslivet och utarbeta metoder, grundade på WBL, för att erkänna, synliggöra och dokumentera det lärande som sker i arbetet; 3) Dela nordiska erfarenheter och undersöka våra regioners förutsättningar för att finna en nordisk plattform för erkännande av lärande i arbetslivet; 4) Bedöma förutsättningarna för ett etableringsprojekt kring erkännande och validering av kompetens, uppnådd i arbetet. Om förutsättningarna bedöms som goda, presentera ett underlag till ett skarpt valideringsprojekt efter projektets slut. Den primära målgruppen: de aktiva parterna bakom ansökan, d v s representanter för universitet, högskola och yrkeshögskola, företag och samhälle i Österbotten, Västerbotten och Nordland fylke - ca 30 personer. En sekundär målgrupp utgörs av medarbetare vid norska företag, medverkande i en kompetenskartläggning, tillsammans med Torgar Naeringshage. att efter avslutat projekt presentera ett underlag till ett skarpt valideringsprojekt, som bygger på resultat från det inledande projektet (delar av verksamhet 2). Resultat: 1 Ett partnerskap har byggts upp mellan deltagande kommuner, företag och högskolor. 2 Parterna har blivit förtrogna med WBL lärande i arbetet samt de metoder som används för att synliggöra och dokumentera lärandet i de deltagande länderna.

3 3 (9) 3 Finska erfarenheter av det europeiska ramverket kring Work Based Learning har spridits. En ökad insikt har vuxit fram om möjligheterna att bygga en nordisk plattform för erkännande av lärande i arbetslivet; Parterna har konstaterat att det i alla tre regionerna finns behov av ett system för erkännande av reell kompetens; Det finns dolda behov av högre utbildning, som inte synliggörs i nuvarande antagningssystem; för universitet och högskolor bedöms detta förhållande vara en möjlighet till breddad rekrytering. Ett gemensamt projekt motiveras av vår gemensamma nordiska arbets- och studentmarknad samt våra kulturella likheter; ett etableringsprojekt har ett övergripande mål att arbeta långsiktigt för att utveckla ett gemensamt antagningssystem inom det livslånga lärandets ram, där bedömning av reell kompetens ingår som en självklar del. Ett gemensamt projekt bedöms därför bli slagkraftigare, eftersom det ger avtryck nationellt i Norge, Sverige och Finland. En ökad insikt om hindren har samtidigt vuxit fram. Det råder tvekan vid nordiska universitet och högskolor hur man ska arbeta för att bygga metoder för att bedöma reell kompetens. 4 Slutsats: Verksamheten i projektet har byggt upp en samlad kompetens för att gå vidare till praktiska försök i de tre länderna; detta bidrar till en utveckling där ett ökande antal personer med otillräcklig formell kompetens, men med tillräcklig reell kompetens, går vidare till universitet/högskola. Förberedelser för ett fortsättningsprojekt har gjorts - dels ett kompetenskartläggningsprojekt i Norge, dels en skiss till en högskolekurs. Beslutet är att genomföra ett gemensamt skarpt projekt i Botnia Atlantica-programmet; I detta projekt utvecklar deltagande universitet och högskolor metoder för bedömning av reell kompetens, i samarbete med regionala företrädare och företag, arbetsförmedlingar etc, samt testar dessa metoder med studenter från företag, arbetssökande och arbetsväxlare. - Den primära målgruppen är beslutsfattare, lärare, studie- och yrkesvägledare och personal vid antagningsenheter vid universitet och högskolor. En sekundär målgrupp är personer i de tre regionerna som deltar i bedömning av deras reella kompetens och utbildningsinsatser. - Ansökan avses att lämnas in till Botnia Atlantica hösten Kommentarer - avvikelser jämfört med beslut: När ansökan gjordes, underskattade parterna olikheterna i de olika ländernas utbildningssystem och regelverk. Under projektets gång har mycket tid gått åt till att öka kunskap och förståelse om grannländernas strukturer för att få en helhetssyn. Tiden för att utveckla metoder har på motsvarande sätt minskat. Resultatet av projektet har i första hand spridits till de egna partnernas institutioner. Vid seminarierna har även andra intressenter deltagit, som representerar den lokala, regionala och nationella nivån inom kompetensutveckling. Projektaktiviteter enligt tid- och aktivitetsplan i beslut 3.2 Aktivitet Kostnader Kommentarer Seminarium i Skellefteå 24-26/11-08 Seminarium i Jakobstad 2-4/3-09 Seminarium i Brönnöysund 18-20/5-09 Utveckling av arbetsmetoder genom kartläggningsprojekt (Norge) Samverkan och planering inför ev etableringsprojekt Utveckling av högskolekurs i samarbete mellan Umeå univ, Åbo Akademi och Högskolan i Bodö Koordinering och samordning av projektet Nationell samordning Finland Nationell samordning Norge Om validering av reell kompetens Work Based Learning, i EU - nationellt - regionalt. Vad höjd utbildningsnivå betyder för samhällsutveckling i glesbygd Redovisades vi seminarium i Brönnöysund Genomfördes i samband med seminarier och styrgruppsmöten Redovisades vid seminarium i Brönnöysund Projektägaren Skellefteå kommun Optima Torgar Naeringshage

4 4 (9) Kostnader under projektperioden 3.3 Upparbetade kostnader Valuta Kostnader Del av budget Finland och Sverige EURO Norge NOK Redogör för ekonomiska avvikelser och förändringar jämfört med beslut 3.4 Den finska sidan har inte kunnat upparbeta sin del av budget helt, på grund av två olyckliga omständigheter: 1 Den person på Åbo Akademi som ledde arbetet med Work Based Learning, fick ett annat arbete och var tjänstledig under projektperioden. 2 Den ansvarige för vuxenutbildningen på Optima, som skulle utveckla arbetet med läroavtal i projektet, blev långtidssjukskriven, och var borta större delen av året. Detta ledde dels till att den operativa insatsen från deras sida föll bort, och bara delvis kunde täckas av andra involverade i projektet. Utgifterna för resor och deltagande i seminarier minskade också. 4. Projektorganisation och ansvarsfördelning Beskriv hur projektorganisationen och samarbetet inom partnerskapet har fungerat. Beskriv hur ansvarsfördelningen har varit mellan samordnande stödmottagare, stödmottagare och övriga projektpartner. Samarbetet har reglerats genom ett avtal mellan de nationella parterna Optima, Torgar Naeringshage och Skellefteå kommun. Projektägaren Skellefteå kommun har enligt avtalet haft - övergripande ansvar för ledning, genomförande och administration av hela projektet; - huvudansvar för ansökan och budget, haft det övergripande operativa ansvaret för projektet; - koordinerat det nationella nätverket; - lett styrgruppsarbetet; - redovisat och rapporterat till finansiärerna; - rekvirerat medel för godkända kostnader (i Finland och Sverige). Optima och Torgar Naeringshage - har koordinerat verksamheten inom sina respektive nationella nätverk; - ansvarat för att deras del av budget hållits; - deltagit i styrgruppens möten; - drivit utvecklingsarbete i samarbete med pilot- och referensföretagen; - skapat kontaktytor med andra nationella projekt och där informerat om ELiA; - redovisat och rapporterat verksamheten inom det nationella nätverket till den nationella finansiären, samt för Optimas del till projektägaren, medan Torgar Naeringshage har ansvarat för den ekonomiska administrationen i Norge; - Torgar har genomfört ett projekt i kompetenskartläggning med personal från Brönnöysundsregistrene, i samarbete med Högskolan i Bodö. Optimas roll har varit att sprida erfarenheter och god praxis kring erkännande av lärande i arbetet, som ett viktigt moment i personlig tillämpning inom det fristående examenssystemet. Tillsammans har de tre nationella parterna ansvarat för detaljplaneringen av seminarier, utvecklingen av en högskolekurs och planeringen av ett eventuellt etableringsprojekt. Styrgruppen har planerat och konkretiserat projektet och lett arbetet med intern kompetensutveckling i de deltagande länderna. Den har bestått av deltagare från Torgar Naeringshage (2 pers), Akademi Norr (1), Umeå universitet (1), Optima (2) och Skellefteå kommun (1), som varit projektägare. 17 möten har hållits, varav sex fysiska i samband med seminarier. Resten har varit telefon- eller telebildmöten. Referensgruppen har bestått av den samlade gruppen aktiva partner bakom ansökan, ca 30 personer. De representerar tre kommuner, ett kommunalförbund, fyra företag och fyra högskolor/universitet i Nordland fylke, Västerbotten och Österbotten. Referensgruppen har också fungerat som en samlad arbetsgrupp vid seminarier och i arbetsmöten. 4.1

5 5 (9) Lista de aktörer projektet samarbetat med, utöver stödmottagarna. Med samarbete menas här utbyte av kunskap eller delat andra resurser med vid upprepade tillfällen under projekttiden. Beskriv 4.2 aktörernas roll och betydelse för projektets genomförande och resultat Samverkanspart/organisation - Akademi Norr. Intermediär i tolv svenska glesbygdskommuner kring frågor om kompetensförsörjning och vuxnas lärande. - CV Skellefteå. Har erfarenhet av validering till högskolan. - Boliden Mineral AB. Medverkat med allsidig kompetens. Möjlig testbädd i fortsättningsprojekt. - Vuxenutbildningen i Lycksele. Erfarenhet av vuxnas lärande, även inom yrkesutbildning. - OCN Sweden. Erbjuder metoder för att kvalitetssäkra icke-formellt lärande. - Skellefteå kommun, personalavdelningen. Medverkat med allsidig kompetens. Möjlig testbädd i fortsättningsprojekt. - Brönnöysundsregistrene. Se ovan. - Oy KWH Mirka Ab, Jeppo. Se ovan. - Högskolan i Bodö. Norsk högskolepartner. - Yrkeshögskolan Novia, Vasa. Finsk högskolepartner. - Umeå universitet. Svensk högskolepartner. - Åbo Akademi. Finsk högskolepartner. Beskriv om och hur samarbete kommer att fortsätta efter projekttidens slut kring verksamheten som 4.3 bedrivits i projektet Projektet avslutades Efter detta har parterna arbetat med förberedelser för ett fortsättningsprojekt. Målet är lämna in en ansökan under hösten 2010 för ett etableringsprojekt på 2,5 år. Önskvärt att starten blir i januari Se i övrigt punkt 3.1. Lista aktörerna som har ingått i projektets styrgrupp 4.4 Aktör/organisation Skellefteå kommun Torgar Naeringshage Optima Akademi Norr Umeå universitet Beskriv styrgruppens roll i projektet (Flera svar kan anges) Bollplank, karaktär av referensgrupp Aktiv roll i genomförande av projektet Aktiv roll i förändringar av projektgenomförandet Sakkunskaper/spjutspetskunskap hos styrgruppens aktörer används i projektgenomförandet Styrgruppen är främst marknadsförare av programmet Annat Projektet har ingen styrgrupp. Motivera varför: 4.5

6 6 (9) 5. Gränsöverskridande samarbete och effekter Hur väl stämmer följande påståenden in för ert projekt? Gränsöverskridande samarbete har varit avgörande för projektets genomförande och resultat Instämmer helt Instämmer inte alls 5.1 Motivera ditt svar! Det gränsöverskridande samarbetet är utgångspunkten för projektet, av följande skäl: - I alla länderna finns behov av metoder för att bedöma reell kompetens, särskilt inför högskolestuder, men svagt utvecklade system för att möta detta behov. Målet är att bidra till att högskolorna utvecklar sådana system. - Våra länder har en gemensam arbets- och studentmarknad. Syftet är att bidra till att de olika antagningssystemen utvecklas i takt. - Projektet har tillvaratagit de olika styrkor som finns i våra regioner. Exempel: det norska lärlingssystemet, de finska läroavtalen, de svenska erfarenheterna av att bedöma reell kompetens inför högskolestudier. Projektets resultat har gett effekter för det geografiska området där projektet genomförts Instämmer helt Instämmer inte alls Motivera ditt svar! Syftet med det nyskapande projektet var att skapa en kompetensbas för de medverkande parterna. Syftet har uppnåtts. Effekterna i våra regioner har dock mest varit knutna till parterna själva, deltagare i seminarier, styrgrupp mm. I ett tänkt etableringssystem ska de metoder som utvecklats testas. Då sker också ett intensifierat arbete med nätverkande och spridning av resultaten, nationellt och internationellt. Projektets resultat skulle ha uppnåtts även utan gränsöverskridande samarbete Instämmer helt Instämmer inte alls Motivera ditt svar! Nej. Upplägget bygger just på att tillvarata de nationella erfarenheterna inom området och att utveckla en nordisk modell för bedömning av reell kompetens, inhämtad i arbetet Utifrån era egna erfarenheter, beskriv svårigheter och framgångsfaktorer för 5.4 gränsöverskridande samarbete - En svårighet ingår i förutsättningarna, nämligen de dåliga kommunikationerna i östvästlig riktning. Detta har gjort projektet kostsamt, dels genom krångliga och dyra förbindelser, dels genom att resandet kräver mycket arbetstid. - En svårighet som vi underskattade från början är skillnaderna i regelverken mellan de tre länderna när det gäller bedömning av reell kompetens. Mer tid än väntat har gått åt för att kartlägga och analysera dem. - Framgångsfaktorer är den gränsöverskridande samverkanskompetens som utvecklats. Den har hittills lett till att vi lärt oss hur de olika systemen fungerar. - Den har också gett en större insikt om hur vi kan arbeta för att förändra existerande rutiner och processer och mod att experimentera för att pröva något nytt. - Ett starkt partnerskap. Konkret har vi enats om att ansöka för att våga göra ett gränsöverskridande experiment i liten skala, där kommuner, företag och högskolor i de tre länderna medverkar, för att testa om våra idéer är hållbara. 6. Indikatorer Resultatindikatorer 6.1 Förväntat resultat vid projektstart Faktiskt resultat vid projektslut Antal deltagande organisationer i genomförandet 15 15

7 7 (9) Könsuppdelad redovisning Män Kvinnor Män Kvinnor Antal personer som deltar i aktiviteter för gränsöverskridande erfarenhetsutbyte Antal personer som deltar i gemensamma utbildningsoch skolningsinsatser Antal personer som får sysselsättning i det andra landet som ett resultat av projektet Verksamhetsindikatorer 1 Samarbete för att genomföra gemensamma projekt inom tillämpad forskning som betjänar regionen 2 Samarbete för att skapa gränsöverskridande utbildningar. 3 Samarbete genom vilket universitet och högskolor samverkar med näringslivet för att pröva ny teknik Förväntat resultat 1 Utveckling av gemensam högskolekurs. 2 Projekt i kompetenskartlägg ning Planering av utbildning för vissa personalgrupper vid högskolor och lärcentra Att bidra till att utveckla system för bedömning av reell kompetens för personer från näringslivet inför högskolestudier 6.2 Faktiskt resultat En bas är lagd av Umeå universitet och Åbo Akademi. Genomfört i Norge och behandlat vid gemensamt seminarium. Planering även för en introduktionskurs för blivande studenter Uppnått. Planering för detta system finns i ansökan om ett etableringsprojekt som kommer att inlämnas hösten Redogör för eventuell avvikelse från beslutade indikatorer 6.3 Verksamhetsindikator 1: Resultatet blev ett utkast till en högskolekurs i stället för en färdig planering. Skälet var att parterna underskattat olikheterna mellan de nationella systemen; mer tid än beräknat gick åt till att hitta en gemensam plattform. 2 I gengäld utvecklades en idé om en introduktionskurs för blivande studenter i ett fortsättningsprojekt. Beskriv projektets påverkan för varje horisontellt kriterium: (jfr.projektansökan och beslut) 6.4 Ekonomisk tillväxt Projektet arbetar för att utveckla metoder för att identifiera och dokumentera reell kompetens som inhämtats i arbetslivet. Genom att kompetens erkänns och synliggörs kan arbetsmarknadens behov tillgodoses mer effektivt och

8 8 (9) bidra till ökad tillväxt. Projektet kommer i sin ev förlängning att stimulera kompetenshöjning genom att attrahera individer ur företag som vill gå vidare Innovativt innehåll Projektet har lagt grunden för en gemensam nordisk plattform för validering inför högskolestudier. I den planering som nu pågår för ett fortsättningsprojekt finns en beskrivning och en aktivitetsplan för att att testa vårt koncept i ett skarpt projekt. Miljö Projektet är miljömässigt neutralt. Jämställdhet Det planerade etableringsprojektet förväntas gynna män med övervägande "tyst kunskap" och med låg utbildningsnivå. Antidiskriminering Det planerade etableringsprojektet förväntas underlätta för kompetenshöjare, branschbytare och andra otradiotionella grupper att höja sin kompetens och/eller studera vid universitet/högskola. Fler motiverade vuxna kommer att bli motiverade att höja sin kompetens. Projektet förväntas bidra till att ett nytt förhållningssätt växer fram gentemot människor som har lång erfarenhet men saknar formell behörighet. Slutligen främjar antidiskriminering eftersom invandrares färdigheter kan dokumenteras och deras tillträde till arbetsmarknaden kan underlättas. Övriga resultat Beskriv vilka aktiviteter som har genomförts för att projektets verksamhet eller dess resultat ska kunna leva vidare efter projektperiodens slut (i minst 5 år efter projektslut). Hur planeras den fortsatta 6.6 verksamheten att se ut? Vilken mottagningskapacitet finns för projektets resultat? Hur ska framtida verksamhet finansieras? Hur planeras kommersialiseringen av eventuella nya produkter/tjänster? Just nu arbetar parterna med förberedelser för att göra en ansökan om ett fortsättningsprojekt. Målet är lämna in en ansökan under hösten 2010 för ett etableringsprojekt i Botnia Atlanticas regi på 2,5 år. Önskvärt är att starten blir i januari I detta projekt planeras deltagande universitet och högskolor utveckla metoder för bedömning av reell kompetens, i samarbete med regionala företrädare och företag, arbetsförmedlingar etc, samt testa dessa metoder med studenter från företag, arbetssökande och arbetsväxlare. En målgrupp är beslutsfattare, lärare, studie- och yrkesvägledare och personal vid antagningsenheter vid universitet och högskolor. En annan målgrupp är personer i de tre regionerna som deltar i bedömning av deras reella kompetens och utbildningsinsatser för att höja deras formella kompetens. 7. Resultatspridning och information Beskriv tillvägagångssättet (när, var, hur) för hur intressenter och allmänheten fått kännedom om projektets verksamhet och resultat, samt fått kännedom om strukturfondernas medfinansiering av 7.1 projektet I samband med framtagande av informationsmaterial av olika slag har EU-flaggan och den förklarande texten getts en tydlig placering, liksom i inbjudningar till de tre seminarier som hållits. Till dessa har även föreläsare och andra berörda inom sektorn utbildning och kompetens bjudits in. Dessa representerar den lokala, regionala och nationella nivån inom kompetensutveckling. Skyltar har satts upp vid de nationella parternas kontor, i enligt med nu gällande bestämmelser. Resultatet av projektet har i första hand spridits till de olika partnernas institutioner, men också till regional och central nivå i våra länder. Lista eventuella rapporter, artiklar, böcker, CD/DVD m.m. som producerats under projekttiden Det material som producerats och offentliggjorts har tillkommit för/i samband med seminarier. Det är pptpresentationer från föreläsare samt anteckningar från möten (wordfiler). Dessa föreläsningsunderlag finns: 7.2

9 9 (9) - Einar Lauritzen, Uppsala universitet, Validering av realkompetens i den svenska högskolan ( ) - Jörgen Bergwall, OCN Skellefteå, Erkännande av icke-formell kompetens ( ) - Gunnar Sundström - Lena Lundqvist, CV Skellefteå, Fallstudier i kartläggning, bedömning och tillgodoräknande vid högskolestudier ( ) - Uffe Wikström, Åbo Akademi, Work Based Learning - en ny möjlighet - Olav Hellman, Oy KWH Mirka Ab, Lärande i arbetslivet - en casepresentation ( ) - Robert Jansson, projektledare, Validering på Åland ( ) - Sune Sunabacka, Optima, Erkännande av kunnande inom fria examenssystemet ( ) - Jan Atle Toska,, Fra HBO till Universitetet i Nordland ( ) - Hans J Gjertsen, Norges utbildningsministerium, Nasjonal kunnskapssatsing i Norge ( ) - Katrine Flostrand, Torgar, Kompetansekartlegging ved Brönnöysundsregistrene ( ) Ange webbadress där information finns om projektet, samt vem som ansvarar för att administrera hemsidan minst 5 år efter att projektet avslutats. Ansvarig för administration av hemsidan: 8. Övrigt Erfarenheter, frågor och förslag, tex. projektidéer som dykt upp under projekttiden, synpunkter på/erfarenheter av projektgenomförande, programadministration, etc Underskrift Datum för rapport: Rapporten är sammanställd av: Signatur rapportansvarig Tore Bergström, projektledare Namnförtydligande Behörig firmatecknare för samordnande stödmottagare intygar härmed att lämnade uppgifter är fullständiga och korrekta: Signatur firmatecknare Namnförtydligande Lägesrapporten skickas till: Botnia-Atlanticaprogrammet Länsstyrelsen Västerbotten SE UMEÅ och även elektroniskt till: info@botnia-atlantica.eu Vid norskt deltagande till: Nordland fylkeskommune Næring og regional utvikling Prinsensgt 100 N-8048 BODØ gaa@nfk.no eller post@nfk.no