HAR DU RÅD ATT INTE FÖRNYA? värdet av innovationer i vården

Transkript

1 HAR DU RÅD ATT INTE FÖRNYA? värdet av innovationer i vården INNOVATION AKADEMISKA en del av Akademiska sjukhuset

2 ETT SJUKHUS DÄR IDÉER VÄXER På Akademiska sjukhuset möter idéer och uppfinningar inom life science verkligheten och utvärderas i ett tidigt skede. Innovationer kommer snabbare till nytta hos patienten. Som universitetssjukhus är Akademiska sjukhuset väl rustat för att kombinera utvecklingen av nya behandlingsmetoder med att samtidigt forska på metoden. Det innebär att nya tekniker kan provas tidigt, och utvärderas både för att ta reda på om metoden är bra och för vilken patientgrupp den ska användas. Den kunskap som byggs här kan sedan spridas. Om produkter utvecklas i samarbete med vården blir det bättre produkter; produkter som möter sjukvårdens behov. Akademiska sjukhuset ska utveckla arbetssätt som stödjer innovationsarbete som inbegriper både medarbetare, egna enheter och företag inom life science. Ur Akademiska sjukhusets verksamhetsuppdrag

3 INNOVATION AKADEMISKA Innovation Akademiska arbetar med att möta företagens behov av tester och olika samarbeten för att kunna förse sjukvården med innovativa lösningar. Detta förkortar utvecklingstiden. Innovation Akademiska är en del av Akademiska sjukhuset. Verksamheten har bedrivits i projektform och delfinansierats av Vinnova, (Sveriges Innovationsmyndighet), under sex års tid; först via projektet Det Innovativa Sjukhuset och sedan 2013 som testbädden Innovation Akademiska. Avdelningen består av fem heltidsanställda personer med kompetens inom produktutveckling, projektledning, medicintekniska och etiska regelverk, klinisk prövning, kommunikation, ekonomi, avtal och upphandling. Förutom den egna personalen finns stödresurser att tillgå i form av medicintekniska ingenjörer, ekonomer och jurister i landstingets organisation och ett etablerat samarbete med externa parter som kan bistå med ytterligare expertkompetens. Innovation Akademiska består av Maria Jansdotter, Christina Wass, Elin Karlberg, Annika Remaeus och Anna Attefall Parallellt med arbetet i de enskilda projekten identifieras och bearbetas flaskhalsar för innovation samtidigt som organisationen Innovation Akademiska utvecklas till en infrastruktur som hanterar detta. Arbetet bedrivs främst på Akademiska sjukhuset och sker i nära samarbete med projektparter och det regionala innovationsstödsystemet i Uppsala. Vad är en testbädd? Vinnova har definierat begreppet testbädd inom hälso- och sjukvård som En fysisk eller virtuell miljö där företag i samverkan med aktörer inom hälso- och sjukvård kan utveckla, testa samt införa nya produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar. När vi ska förklara vad det innebär i praktiken formulerar vi det så här: En testbädd är infrastrukturen, metoderna och kulturen för att utvärdera idéer, koncept, metoder, produkter och tjänster. Infrastruktur Metoder Kultur De data och register, fysiska miljöer, patienter, personal, material och medborgare som krävs för utvärdering. Kunskapen och processerna för att göra utvärderingar i enlighet med regulatoriska krav, etiska, medicinska, ekonomiska och övriga regelverk. Öppenheten för utvärdera idéer, koncept, metoder, produkter och tjänster åt andra organisationer.

4 FYRA EXEMPEL SOM BESKRIVER VÄRDEKEDJAN Vi har valt att berätta om fyra sinsemellan ganska olika innovationsprojekt tre som Innovation Akademiska har varit involverade i, och ett fjärde som är en innovation som infördes på Akademiska sjukhuset redan innan Innovation Akademiska fanns. TripleA Beroendevårdens nya verktyg för att stötta personer med alkoholproblem är också historien om hur ett företag på extremt kort tid kan ta sin första produkt till marknad genom att samarbeta med sjukvården. SplintEEZ Hur en bit plast kan göra nytta för hela vårdkedjan vid fotledsfrakturer: Så bra blir det när vårdpersonalen använder sin kunskap, kreativitet och frustration för att skapa produkter som förenklar vardagen. InnoCent Att införa en virtuell mottagning och att utveckla en ersättningsmodell för distansvård gör vården tillgänglig där de unga lever sitt liv vilket är någon helt annanstans än på sjukhuset. BB på väg När vården för en stund flyttar in hos den nya familjen handlar mötet om de frågor som verkligen är aktuella för föräldrarna här och nu. Borta bra, men hemma bäst! Tillsammans illustrerar dessa fyra exempel den värdekedja som utgör Innovation Akademiskas kärna: De fyra exemplen presenteras ingående i separata rapporter. Där finns också bakgrund, fakta och information om både ekonomiska och kvalitativa värden. De värden som skapas för olika intressenter (t.ex. patienter, sjukvården och företagen) handlar dels om värdet av själva innovationerna i sig, men också om att dessa värden realiseras via Innovation Akademiskas insatser i projekten.

5 TripleA Från osäkerhet till trygghet för alkoholberoende, anhöriga och behandlare INNOVATION AKADEMISKA en del av Akademiska sjukhuset

6 Bilder Där inget annat anges: Innovation Akademiska/Akademiska sjukhuset Bilder på TripleA, Maria Winkvist och Daniel Benitez: Foto Angelica Klang

7 Idag tar Kalles son Erik studenten. Radhuset är pyntat. Kalle har fått hämta ungbjörkar hos en jobbarkompis som äger lite skog. Nu står de vid ytterdörren med gula och blå ballonger i. Kalles fru Lena har lagat massor med mat och dottern har dukat. Idag kommer hela huset att vara fyllt av gäster, som kommer för att fira den nybakade studenten. Skylten med ett foto på sonen och blommorna som Erik ska få ligger redo i bilen. Innan de åker till skolgården sveper Kalle en öl, bara en, för att lugna ned sig lite inför dagen som kommer. Han vet att släkten pratar. Lena brukar släta över och säga att det inte är så farligt, men han vet att hon är orolig. Det gnager, och Kalle vet inte hur han ska komma ifrån den känslan, bara att alkoholen dämpar. Det brukar bli några starköl varje kväll. Ganska många faktiskt. Kalles chef har sagt att han måste ta tag i det här, säger att han vill att Kalle ska kunna jobba kvar, för han är en bra kille, men nu har det gått så långt att arbetskamraterna är oroliga för att han inte är nykter när han kör omkring med trucken på lagret. När Kalle får höra det här får han ännu mer ångest. Det kan man dämpa. Med mera alkohol. Men idag skärper han sig. Det är Eriks dag. Kalle är stolt det är en fin grabb. Klart att det ska bjudas på bubbel, mat och tårta. Kanske en liten konjak till kaffet till de som vill ha. Kalle dricker mindre än han brukar. Släkten ska inte få något vatten på sin kvarn. Chefen pratade om att det finns hjälp att få. Att man kan åka till ett behandlingshem och få hjälp att bryta mönstret. Kalle dricker som vanligt veckan efter sonens studentexamen, men vill väldigt gärna behålla sitt jobb. Annars blir det ännu värre. Kalles chef ser till att han får komma till ett behandlingshem. Efter några veckor där är det dags för Kalle att klara sig på egen hand, tillbaka i sin gamla omgivning, där han passerar förbi Systembolaget på väg hem från jobbet varje dag. Det går bra. Kalle har ett extra stöd i sin vardag med TripleA flera gånger om dagen blåser han i sin mätare och vet att det inte kommer att passera obemärkt om han börjar dricka igen. Företagshälsovården följer hur det går, utan att Kalle behöver komma dit och lämna prover. De har lovat att han kan få mediciner som minskar alkoholsuget om det behövs. Det känns tryggt, inte bara för Kalle. Kalles chef vet att Kalle är nykter när han kör trucken på jobbet. Lena slipper undra hur många fler öl som kommer att slinka ned ikväll och dottern börjar ta hem kompisar igen. En smart telefon med en app och en blåtandskopplad alkomätare ger Kalle frihet och kontroll på samma gång. Hans behandlare har fått ett nytt verktyg för att hjälpa sina patienter.

8 OM TRIPLEA TripleA bygger på att man mäter alkohol i utandningsluften platsobundet, diskret och frekvent (flera gånger per dag). TripleA är avsedd att användas i medicinskt syfte av vårdgivare och patienter inom behandling av alkoholberoende. TripleA utgör ett komplement till andra tillgängliga metoder för vårdgivaren att kontrollera patienters nykterhet och terapiföljsamhet över tid samt att motivera patienter till bibehållen nykterhet. Produkten består av en alkoholmätare kontrollerad via en app och en vårdportal för hantering av patienter och data. Alkoholmätaren (TripleAir) mäter och analyserar alkohol i utandningsluften. Informationen överförs trådlöst till en mobilapp (TripleApp). Ett meddelande som uppmanar användaren att göra ett nykterhetstest skickas automatiskt från vårdgivarportalen till mobilappen. Användaren startar ett nykterhetstest med hjälp av appen och gör ett utandningsprov. Under provtagningen tas ett foto för att säkerställa rätt identitet på provtagaren. Provsvaret visas i appen, men en viktig komponent är TripleAnalytics - en databas och den webbaserade vårdgivarportalen där vårdgivaren i realtid kan följa hur det går.

9 TRIPLEA FRÅN OSÄKERHET TILL TRYGGHET FÖR ALKOHOLBEROENDE, ANHÖRIGA OCH BEHANDLARE alkoholproblem vårdas) men då var verksamhetens hållning skeptisk. Verksamhetschef Gunilla Svedström berättar att idén i sig var väldigt attraherande, och även om de behöver hitta nya sätt att möta sina patienter, tackade hon vänligt nej till ett samarbete. I den kliniska verksamheten fanns varken resurser, kunskap eller uppdrag att möta och utveckla idéer oavsett om de kom utifrån eller från de egna medarbetarna. Det behövs någon annan som kan hjälpa till att förverkliga idéerna. Det tar år att utveckla ett alkoholberoende. Kan man i ett tidigt skede påvisa ett riskbruk som är på väg mot ett missbruk och beroende och fånga upp det tidigare, så är vinsterna enorma. Att med hjälp av TripleA hålla sig långvarigt nykter, eller reducera ett riskfyllt alkoholbruk, har inte bara omedelbara och långsiktiga effekter på den enskilde alkoholmissbrukarens hälsa och livskvalitet utan också stora positiva effekter för medberoende anhöriga i deras vardag. När en familjemedlem har alkoholproblem påverkas arbete, skolgång och umgänge för hela familjen. Början på historien Kontigo Care kom i kontakt med Innovation Akademiska i maj Företagets grundare, Daniel Benitez, som själv är nykter alkoholist, hade en idé om att skapa en teknik för frekventa nykterhetstester som stöd för alkoholister som försöker hålla sig nyktra. Utgångspunkten var att koppla en trådlös alkoholmätare till en mobiltelefon som kommunicerar med terapeuten. Det skulle vara ett effektivt sätt för patienten och vården att ha tät kontakt. Att produkten skulle vara ett vårdverktyg hade företaget bestämt sig för, och därmed också för att skulle utvecklas och registreras TripleA som en medicinteknisk produkt. Det ställer stora krav på både att utveckling, testning och dokumentation sker i enlighet med EU-direktiv och standarder. Innovatörerna bakom produkten TripleA hade i ett tidigare skede kontaktat Beroende- och Neuropsykiatrin på Akademiska sjukhuset (där patienter med Gunilla Svedström, verksamhetschef Psykiatri Akademiska sjukhuset En gemensam ansökan till Vinnova Företaget hade därefter på egen hand hittat information om en aktuell utlysning från Vinnova (Innovationer för framtidens hälsa 2014) som skulle kunna innebära välbehövlig draghjälp för utvecklingsprocessen, men kravet för att kunna ansöka om medel var att projektet genomfördes i samverkan med behovsägare. Behovsägare de framtida användarna i det här fallet vårdgivarna, förväntades delta i projektet och fungera som kravställare och medverka tester under projektets gång.

10 Via Innovation Akademiska fick Kontigo Care träffa Gunilla Svedström på nytt. Nu kunde man lägga fram ett förslag till seriöst forskningssamarbete med stödstruktur i form av Innovation Akademiskas testbädd, och det var helt avgörande för att verksamheten skulle kunna tänka sig ett samarbete. Skillnaden den här gången, jämfört med tidigare, var att det fanns någon som ser till att allt går rätt till, det blev aktuellt med ekonomisk ersättning, men framför allt kompetensen kring avtal och överenskommelser säger Gunilla Svedström, verksamhetschef för Psykiatri på Akademiska sjukhuset. Dessutom hade företaget vid det laget kommit fram till ett attraktivt upplägg med innovation och klinisk verksamhet kombinerat med forskning. Att kunna vara en del av forskningen blev ytterligare ett tungt argument för oss att gå in i samarbetet det är väldigt viktigt att vi forskar på de metoder vi använder i vår kliniska vardag. Att Akademiska sjukhuset med Innovation Akademiska var part i samarbetet var avgörande för att även Nämndemansgården som är en av Sveriges största privata aktörer inom missbruksvård skulle vara beredda att engagera sig. Tillsammans sökte Kontigo Care, Akademiska sjukhuset och Nämndemansgården finansiering från Vinnova för vårdgivarnas del av utvecklingssamarbetet. Projektet beviljades, i hård konkurrens, hela det sökta anslaget (4,72 Mkr). Vägen till CEmärket För att få CE-märka en medicinteknisk produkt måste man göra tester och dokumentera att produkten är säker och fungerar som det är tänkt. Regelverket kräver att man tar in användarna i utvecklingsprocesserna. Kravställning och användartester För att lyckas behöver man ha patienten i fokus, och bygga användarvänliga produkter. Utformningen av användargränssnitt har arbetats fram i arbetsgrupper där vårdpersonalen varit delaktig. Prototyper har sedan testats av behandlarna i användartester. Vårdgivarnas krav och önskemål har vägt tungt, och det har delvis blivit en annan produkt än man tänkte sig från början. Produkten har blivit mycket bredare tack vare samarbetet, och den kommer att breddas ännu mer i nästa generation. Det betyder en större marknad för oss. Maria Winkvist, produktchef Kontigo Care Användartest av vårdgivarportalen i TripleA: Testpersonerna observeras när de jobbar i systemet. Vad ska ändras till slutversionen? Innovation Akademiska har fungerat som bollplank när Kontigo Care skrivit testplaner och utvecklat testfall, men viktigast har varit att göra den riskanalys för testet som chefen för medicinsk teknik och berörd klinisk verksamhetschef behöver som underlag för att ge sitt tillstånd för att en icke-ce-märkt produkt får testas på sjukhuset. Innovation Akademiska rekryterar också vårdpersonal som fungerar som testare och ordnar det praktiska runt omkring.

11 Klinisk utvärdering För CE-märkningen av systemet krävdes även en klinisk utvärdering. En klinisk utvärderingsrapport kan baseras antingen på litteraturdata, kliniska studier eller en kombination av dessa. Den systematiska litteraturstudie som Innovation Akademiska gjorde resulterade i att det fanns tillräckligt bra dokumentation för att kunna göra en klinisk utvärdering av TripleA utan att behöva göra en klinisk studie. Litteraturstudien gjordes parallellt med den tekniska utvecklingen och här vanns mycket tid. Den kliniska utvärderingsrapporten var redan klar när de sista tekniska testerna gjordes. Den 1 oktober 2015 lämnade Kontigo Care in beskedet till läkemedelsverket att de som tillverkare intygar att TripleA uppfyller kraven för att få säljas på den europeiska marknaden enligt det medicintekniska direktivet produkten CE-märktes. Detta efter en ovanligt kort utvecklingsprocess, som enligt Läkemedelsverkets Mats Artursson är ett skolboksexempel på hur utveckling av medicintekniska produkter ska bedrivas. Innovation Akademiskas arbete med den kliniska utvärderingen och användbarhetstesterna innebar att vi kunde sätta produkten på marknaden 2-3 år tidigare än vad vi annars hade kunnat göra. Markku Hämäläinen, forskningschef Kontigo Care Kontigo Cares forskningschef Markku Hämäläinen överlämnar den allra första leveransen av nyligen CE-märkta TripleA till Nämndemansgårdens behandlingshem i Uppsala. CE-märkningen är en av våra stora konkurrensfördelar idag säger Maria Winkvist, produktchef på Kontigo Care. Vi har valt att vara en seriös samarbetspartner till vården och då ska våra produkter uppfylla de regelverk som finns för att både patienter och personal ska kunna känna sig trygga. Innovation Akademiskas arbetssätt hjälpte företaget att knyta ihop säcken och ha allt klart samtidigt. Att få ut en produkt på marknaden så fort som möjligt, är otroligt viktigt dels ur ett affärsperspektiv, men också för att behålla den kompetens som företaget lyckats anställa. Kliniska prövningar för att visa effekterna De kliniska effekterna av TripleA vad avser minskat drickande och bibehållen nykterhet är ännu inte bevisade. När denna rapport sammanställs pågår två forskningsstudier parallellt på Nämndemansgården och Akademiska sjukhuset. Det är randomiserade kontrollerade studier, där alla deltagande patienter får konventionell behandling, men hälften randomiseras till att få TripleA som tillägg. Syftet är att utvärdera om patienterna som använder TripleA dricker mindre än de som inte använder TripleA. Innovation Akademiska planerar och projektleder studierna i samråd med kliniker och forskare. De första resultaten presenteras 2017.

12 Kvalitativa värden av innovationen TripleA för patienter och anhöriga Tekniken med de regelbundna mätningarna ger patienterna ett ökat stöd när de bestämt sig för att minska sitt drickande, ett stöd som finns både kvällar och helger då många andra stödfunktioner har stängt. Handläggare inom socialtjänsten berättar att de ser hur patienterna utvecklar en positiv relation till TripleA - man blåser både för sin egen skull och för att apparaten förväntar sig att jag gör det. Den mobila lösningen ger en flexibilitet för patienten, man kan mäta var som helst och behöver inte åka till en mottagning eller företagshälsovård för att visa nykterhet. Det ger både tidsvinster, frihet och ökad produktivitet. Behandlaren kan följa hur det går, vilket i praktiken ger möjlighet till daglig tillsyn av högriskpatienter och betydligt glesare avstämningar med stabila patienter. När en patient faller igenom upptäcks det snabbare om man använder systemet, och då kan man få hjälp inte bara att bryta återfallet tidigare, utan också överväga om ytterligare behandlingsinsatser behövs. Att systemet också visar på beteendemönster kring återfallen gör att man kan analysera utlösande faktorer och arbeta med hur man kan hantera dessa. För patienten innebär TripleA Kontinuerligt och långsiktigt stöd Frihet och integritet trots ökad kontroll Snabbare hjälp vid behov Kvalitativa värden av innovationen TripleA för vården TripleA underlättar för vården att ge kontinuerligt stöd på lång sikt en del klarar sig med en kort behandling, men många behöver flera års rehabilitering. Att stötta patienter med täta kontroller för att minska fönstret där man kan dricka utan att bli upptäckt görs redan i stor omfattning. Det kan innebära att man får lämna urin- eller blodprov, och att man kommer till en mottagning för att göra utandningsprov. Om patienten lämnar prover några gånger i veckan så finns det gott om tid att dricka utan att det syns på provresultaten. Numera analyserar man fosfatidyletanol (PEth) i blod, det är specifikt för alkohol och kan påvisa ett alkoholintag ganska långt bak i tiden, men säger inget om när eller hur mycket alkohol man druckit. Med TripleA får vi ett helt nytt verktyg. Det är helt fantastiskt att faktiskt kunna se hur drickandet ser ut. Då kan man ha en helt annan diskussion med våra patienter än vi kunnat tidigare. Du vet, istället för att tro och misstänka. Eftersom förnekelse är en stark komponent i sjukdomsbilden underlättar det att få ett bättre underlag för motiveringsarbetet. Det gör att vi kan komma längre i processen på kortare tid, vilket ger tydliga hälsovinster. Gunilla Svedström, Verksamhetschef Psykiatri Akademiska sjukhuset TripleA kan användas som kartläggningsverktyg för patienter, t.ex. på vårdcentraler där man behöver följa upp patienter i riskzonen. De som inte är medvetna om sitt eget dryckesmönster, men som skulle behöva motiveras till ett kontrollerat drickande. Bara det faktum att man får se hur det egna mönstret ser ut ökar medvetenheten. Varje glas mindre en patient dricker är en kvalitetsvinst, och TripleA hjälper till att förstärka den positiva utvecklingen.

13 Även inom företagshälsovården kan det vara ett viktigt preventivt verktyg. En annan viktig patientgrupp är de som har en psykiatrisk samsjuklighet, där alkoholen inte är huvudproblemet, men där man ändå kan behöva stöd för att hålla nere alkoholintaget. Framtidseffekterna, de som vi får på sikt är de viktigaste. Vi kan använda det här som en del av vår behandlingsarsenal i framtiden. Vi behöver jobba otroligt mycket mer med digitala lösningar och webben för att kunna hjälpa fler patienter och nå ut till andra patientkategorier t.ex. de som inte har hunnit bli så tungt beroende ännu, eller de som inte vill komma till vården över huvud taget. Gunilla Svedström, Verksamhetschef Psykiatri Akademiska sjukhuset För vården innebär TripleA att Man vet istället för att tro Med kunskap om dryckesmönstret kan man föra en annan dialog och lättare motivera patienterna Man når och kan hjälpa nya patientgrupper Ekonomiska värden av TripleA Tungt drickande har många negativa konsekvenser och är en av de största orsakerna till förtida död och sjukdom. Den senaste uppskattningen av kostnader kopplade till tungt drickande gjordes 2002: Hälso- och sjukvård, rattfylla, arbetslöshet, frånvaro från arbetet, reducerad produktivitet hos dem som arbetar trots att de dricker, förtida dödlighet och skadan för personer i omgivningen kostade närmare 30 miljarder kr per år. (Johansson 2006) En närmare titt på vad själva vården kostar visar att en månads vistelse på behandlingshem med efterföljande eftervårdsträffar kostar ca kr. Personer som dricker mycket alkohol under lång tid får svår abstinens när de försöker sluta. En abstinensbehandling i slutenvård kostar ca kr per vårddygn och medelvårdtiden är 6 dygn. För varje abstinensbehandling som kan undvikas är det alltså en direkt ekonomisk besparing på kr. Oavsett behandlingsform är risken för återfall mycket stor. Tanken med att använda TripleA som stöd och komplement till den konventionella behandlingen är att det ökar förutsättningarna att behandlingen lyckas. Dels kan man förebygga återfall genom att minska utrymmet då patienten kan dricka utan att någon märker det, dels upptäcks de återfall som ändå inträffar innan de hinner får så stora konsekvenser att man på nytt behöver en abstinensbehandling eller rehabilitering på behandlingshem. Det innebär att arbetsgivare och skattebetalare som står för vård- och rehabiliteringskostnaderna för alkoholberoende får bättre valuta för sina pengar. TripleA tillhandahålls som ett abonnemang med 3 månaders bindningstid och kostar kr per månad och patient.

14 Kvalitativa värden av Innovation Akademiskas arbete - för vården När privata innovatörer ska samarbeta med vården behövs en organisation som filtrerar och kvalitetssäkrar vilka man samarbetar med och som kan hjälpa till att styra upp samarbeten med t.ex. avtal. Verksamhetens arbete med Vinnovaansökan kunde begränsas i och med att företaget och Innovation Akademiska gjorde huvudarbetet med själva ansökan verksamhetschef och chefsöverläkare fick möjlighet att kommentera på det som skrivits, och det ledde till att några justeringar gjordes. Det var ett snabbt och effektivt sätt för verksamhetsföreträdarna att vara delaktiga i processen. De hade kunnat göra en större del av arbetet, dock på bekostnad av chefstid, forskningstid och patientarbete. Verksamhetschefen kände en stor trygghet i att kunna Möta företagets behov av forskning och utveckling med egen kompetens på området att koppla in den forskningskompetens som finns inom beroendevården för att få till ett relevant upplägg för alla parter. Förlita sig på att Innovation Akademiska tillhandahåller en samarbetskompetens när det gäller juridik, avtal och som ser till att verksamheten får ekonomisk ersättning. Eftersom idén TripleA i sig var attraktiv hade verksamhetschefen varit beredd att avsätta resurser för att arbeta med ett projekt kring den här produktidén även utan Vinnovamedel, dock under förutsättning att en organisation som Innovation Akademiska hade stöttat med kompetens kring samarbeten. Ett sådant projekt finansierat med den egna verksamhetsbudgeten skulle i så fall varit i väsentligt mindre skala jämfört med vad som blev möjligt i och med Vinnovas anslag. Vinnovapengarna gav möjlighet för beroendemedicinska mottagningen att anställa personer specifikt för arbetsuppgiften att arbeta med projektet. Valet blev att förstärka mottagningen med två forskningssjuksköterskor som båda kunde arbeta halvtid med projektet, och den andra halvan i ordinarie mottagningsverksamhet. Eftersom det är svårt med rekrytering av framför allt sjuksköterskor är det ett stort plus att projektet i sig ger en möjlighet att erbjuda några ett attraktivt specialuppdrag som forskningssköterskor, och det ökar kompetensen i den egna verksamheten. Innovation Akademiska tillför värden för vården Kompetens Projektledning Ordning och struktur Förutsättningar för finansiering av utvecklingssamarbeten Projektetsamarbetet har byggt upp ny kompetens i verksamheten. Framför allt forskningskompetensen att arbeta som forskningssjuksköterska ger en erfarenhet av att arbeta med studieupplägg vilket man har med sig till nästa gång det ska göras studier. Personalen har i studien lärt sig arbeta med bedömningsverktyg man inte har arbetat med tidigare. Kliniska studier innebär också ett strukturerat arbetssätt vilket stärker det mer manualbaserade arbetet som beroendemedicinska mottagningen håller på att implementera. Innovation Akademiskas stöd under projektet har varit ovärderligt! Ni ska ha mycket cred för det. Gunilla Svedström, Verksamhetschef Psykiatri Akademiska sjukhuset

15 Värdet av Innovation Akademiskas arbete för Kontigo Care Kontigo Care fick hjälp från Innovation Akademiska att bedöma resursåtgång och lägga upp en realistisk budget för klinisk utveckling och studier, vilket var ett område där man helt saknade egen kompetens. Det var avgörande för att veta hur mycket pengar man skulle ansöka om från Vinnova. Innovation Akademiskas medverkan i projektet resulterade i att 4,72 miljoner kronor erhölls i projektanslag från Vinnova vilket har finansierat vårdgivarnas medverkan i utvecklingen och forskningen på TripleA. Pengarna har bland annat bekostat en projektledare från Innovation Akademiska (25 % av heltid) och flera forskningssjuksköterskor som arbetat kontinuerligt med projektet, både på Akademiska sjukhuset och Nämndemansgården; därutöver tillkommer läkare, disputerad forskare, arbetsledningen hos vårdgivarna samt en konsult för patentrådgivning. Kontigo Care matchar med lika mycket pengar för det egna arbetet med den kliniska utvecklingen. Vinnovaanslaget har använts till: Workshops med personal inom beroendevård - kravställning från användare, input till användargränssnitt och frågeformulär Planering och genomförande av användartester inför CE-märkning Planering och genomförande av två kliniska prövningar Affärsutveckling Utan anslaget hade Kontigo Care behövt skaffa ytterligare 5 miljoner kronor från investerare för att finansiera motsvarande arbete. Det är viktigt att förstå att en sådan här utveckling kostar mycket pengar det handlar om betydligt mer än anslag från Vinnova och hjälp från Innovation Akademiska om man ska lyckas. Elin Karlberg, projektledare, Innovation Akademiska Kontigo Care har under utvecklingsprocessens gång tagit in närmare 30 miljoner för att ta sin idé hela vägen till marknaden. En stor del av kapitalet (16,72 miljoner kronor) kom från en nyemission som genomfördes våren Jag bedömer att samarbetet med Akademiska sjukhuset var en starkt bidragande orsak till att emissionen lyckades och att det var direkt avgörande för ungefär hälften av de aktieägare som gick in med kapital då, vilket motsvarar 8-9 miljoner kronor. Daniel Benitez, grundare Kontigo Care Att ha ett verifierat samarbete med ett universitetssjukhus och en av de största privata vårdgivarna på området för att skapa evidens har varit väldigt viktigt när det gäller att skaffa kapital. Det var en förutsättning för anslaget från Vinnova, men också för att få ihop resten av pengarna. Att få projektanslag beviljat från Vinnova innebär en kvalitetsstämpel och knyter upp vårdgivarna för ett långsiktigt samarbete. Det i sin tur underlättar när det gäller att attrahera kapital från andra finansiärer och öppnar dörrar till samarbeten även med andra aktörer. Samarbetsprojektet med Akademiska sjukhuset har hjälpt oss att visa för omvärlden att vi är en seriös aktör som vill skapa klinisk evidens. Referenser: Bruksanvisning TripleA Markku Hämäläinen, forskningschef på Kontigo Care Johansson, P., Jarl, J., Eriksson, A et al. (2006) The Social Costs of Alcohol in Sweden 2002 (SoRAD Rapportserie, nr 36). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Texten är i övrigt baserad på utdrag ur längre intervjuer med de personer som citeras i rapporten.

16 SplintEEZ En plastskena som förändrar hela vårdkedjan INNOVATION AKADEMISKA en del av Akademiska sjukhuset

17 Bilder Där inget annat anges: Innovation Akademiska/Akademiska sjukhuset

18 Åh, vilken vårdag! Vera är en pigg och aktiv dam i 80-årsåldern. Hon har alltid tyckt om att vara ute i naturen och på äldre da r tycker hon att det är extra viktigt att röra på sig för balansens skull, den blir ju lätt sämre när man börjar bli gammal. Varje måndag morgon tar hon och en väninna en lång skogspromenad tillsammans och avslutar med en kopp kaffe med något gott till. Ett trevligt sätt att börja den nya veckan på! Denna måndag går de en runda i skogen nära sig. Det börjar bli vår och då och då gör de en avstickare från stigen för att bättre kunna se vilka fåglar som sjunger för fullt bland träden. Plötsligt snubblar Vera på en uppstickande rot och faller ner i mossan. Hon känner en stark smärta från sin vänstra vrist och foten har en konstig ställning. Det ser inte bra ut och Vera kan inte stödja på foten. Minnen från förra gången hon hade otur och bröt den andra vristen gör sig påminda. Hur ska detta gå? Väninnan Pia lugnar och ringer en ambulans. Hon är pensionerad sjuksköterska och vet hur viktigt det är att lugna en orolig person som har gjort illa sig. Hon hjälper ambulanspersonalen att hitta dem. Vilken tur att de inte hade gått alltför långt ifrån stigen! Väl på akuten konstaterar den jourhavande ortopeden att Vera har en fotledsfraktur. Såret ser dessutom illa ut. Vera blir än mer orolig för hon minns hur det var när hon gjorde illa den andra fotleden tio år tidigare. Det gjorde ont och det var svårt att klara sig hemma när hon skulle gå runt med gipset. Ortopeden lugnar henne, det blir inget gips denna gång utan en skena i plats, SplintEEZ. Ortopeden sätter på SplintEEZ vilket går fort. Hon kontrollerar att det blir rätt vinkel, 90 grader, och gör de sista justeringarna med kardborrebanden. Vera ser på och känner att det är skönt att skenan inte väger så mycket men ändå känns stabil. Hon minns hur det var förra gången då hon fick gips, det var också stabilt men tungt och otympligt. Undersköterskan som är med säger inget men är glad över att ortopeden använder SplintEEZ för då kommer städningen efteråt gå lättare. Eftersom Vera är änka sedan ett par år tillbaka och inte har någon hemma som kan hjälpa henne samt att såret ser illa ut beslutar ortopeden att Vera ska läggas in i väntan på operation. Pia lovar att ta hand om katten under tiden. Sjuksköterskan Lotta och undersköterskan Martin tar emot Vera på vårdavdelningen. De har fått informationen att såret såg illa ut och dagligen kommer att behöva inspekteras och läggas om. Att Vera har SplintEEZ istället för gips gör de uppgifterna så mycket lättare, även städningen. Varken Martin och Lotta tycker att det är det roligaste som finns att städa upp gipsdamm som brukar fara iväg över hela rummet. Ett par timmar efter att Vera har kommit upp på avdelningen svullnar fotleden upp. Det gör ont och hon ringer på personalen. Den här gången behöver inget gips brytas upp så det går fort för Lotta och Martin att försiktigt lossa på och rätta till kardborrebanden så att det svullna benet får mer med plats. Vera får även litet smärtstillande och uppmuntrande leenden; det kommer gå bra det här.

19 SPLINTEEZ EN PLASTSKENA SOM FÖRÄNDRAR HELA VÅRDKEDJAN I maj 2011 tog Novortex första kontakten med Innovation Akademiska om sin idé, SplintEEZ, en ortopedisk skena som ett alternativ till gips. Syftet med den är att förbättra vården av fotledsbrott för både patienter och personal. Med hjälp av Innovation Akademiska togs produkten fram på en för medicintekniska produkter ovanligt kort tid och började användas i vården på Akademiska sjukhuset. Företaget Novortex Företaget Novortex AB bildades 2011 av ortopeden Anders Westermark, Barnortopeden Richard Marsell och ingenjören Andreas Lundin. De hade på varsitt håll funderat på olika problem och lösningar för vården inom ortopedi. Tillsammans bestämde de sig för att starta ett företag och satsa på sin idé som skulle möta behovet av ett alternativ till gips. Frustration skapar idéer Rutinen är att patienten får det första gipset på akuten innan foten röntgas. Gipset är till för att fotleden ska ligga stilla och i 90 grader vilket i viktiga parametrar inför den fortsatta läkningen. Dessutom är det smärtstillande att få på gipset som stöd. Gipsning pågår Patienten får sedan åka hem med foten i gips, alternativt vårdas på vårdavdelning i väntan på att svullnaden lägger sig så att fotleden kan opereras. Att gipsa innebär att personalen på akuten behöver tillkalla gipstekniker (specialutbildad personal) som utför gipsningen. Är gipsteknikerna upptagna blir det väntetid. Detsamma gäller när patienten kommer tillbaka för att opereras; när operationen är klar tillkallar operationspersonalen operationstekniker som gipsar. Det kan även här innebära att man får vänta om operationsteknikerna är upptagna med att gipsa en annan patient. Det i sin tur leder till att operationsrummet fortsätter att vara upptaget samt att patienten fortsätter att vara nedsövd, inte en optimal situation. Att gipsa orsakar dessutom mer städning för både personalen på akuten och på operation eftersom gips kladdar och smular. Gipsvagnen görs inte rent mellan de olika operationssalarna utan först efter den sista operationen städas den och fylls på med material. Olika typer av gips Svullnaden av fotleden förändras både före och efter operation, vilket kan orsaka obehag och smärta för patienten om gipset sitter för hårt. Gipset gör det också svårt för vårdpersonalen att undersöka hur fotleden ser ut eller rengöra den med mindre än att gipset klipps upp, vilket orsakar damm och att gipset därefter behöver läggas om. Det finns med andra ord flera anledningar till ett alternativ till gips.

20 Innovationen SplintEEZ Med behoven och innovatörernas gedigna kunskap om ortopedi och material som grund utvecklades SplintEEZ TM Ankle (SplintEEZ), en skena av laminerad skumplast, PET-plast och kardborreband. Den är tänkt att användas som ersättning för gips dels innan operation, i väntan på att svullnaden av fotleden ska lägga sig, dels efter operation innan patienten får det slutliga gipsförbandet innan hemgång. Konstruktionen består av en inre del och en yttre. Den inre delen är utbytbar och är gjord av skumplast som formar sig utifrån fotleden. Det ökar bekvämligheten för patienten. Det hårda ytterskalet av PET-plats gör skenan stabil. Kardborrebanden fyller flera funktioner; 1. Skenan går att öppna vilket gör det möjligt att inspektera och göra rent fotleden 2. Skenans stöd går att justera vilket gör det möjligt att ändra det utifrån hur svullnaden av patientens fotled förändras. Att skenan är gjord av plast innebär att den har lägre vikt än gips, något som underlättar för patienten vid förflyttningar. Vidare påverkas kvaliteten på röntgenbilder positivt med skenan då det blir färre störningar (artefakter) än med gips. Samarbetet med Innovation Akademiska Innovation Akademiska har varit involverat i utvecklingen av SplintEEZ sedan starten. I maj 2011 togs den första kontakten i och med att en idébeskrivning skickades till Innovation Akademiska. Innovation Akademiskas idébärarprocess Interna idébärare: Anställda på Akademiska sjukhuset i Uppsala eller lasarettet i Enköping som kontaktar Innovation Akademiska angående sin idé för att få stöd och tillgång till olika slags kompetenser. Dessutom regleras rättigheterna till idén och de allra flesta får rättigheterna utan undantag. Idébeskrivning: Innovation Akademiskas formulär som interna idéberärare fyller i när de tar första kontakten med Innovation Akademiska. Idébeskrivningen ger en sammanfattning av idén, bakgrunden till den, vilka behov den ska fylla, tänkte användning, om det behövs sekretess och liknande. För interna idébärare är en viktig del av stödet från Innovation Akademiska att rättigheterna till idén undersöks och regleras. För Novortex fortsatte sedan stödet i form av hjälp att ta fram en prototyp, vägledning i regulatoriska frågor och andra viktiga områden för ett nystartat medicintekniskt företag. Monterad SplintEEZ Innovation Akademiskas nära samarbete med de andra aktörerna i Uppsalas innovationssystem var också till stor hjälp för innovatörerna i att lära sig att driva företag.

21 Innovation Akademiska möjliggör att fler företag kan bli livskraftiga och bidra i vårt samhälle utan denna hjälp är det färre som orkar ända fram och kan nå ut, oavsett om grundidén är bra. Andreas Lundin, ingenjör och en av grundarna till Novortex För SplintEEZ var ett användbarhetstest ett viktigt steg att genomföra i utvecklingen. Dels för att få fram det underlag som behövdes för CE-märkning, dels för att få synpunkter på skenan från de tilltänkta användarna; personal inom olika delar av vårdkedjan och patienter. Innovation Akademiska planerade och genomförde användbarhetstestet på Akademiska sjukhuset under våren Tack vare att testet följde patientens resa med SplintEEZ under hela vårdkedjan kom mycket värdefulla resultat från testet. Bland annat sådant som innovatörerna inte från början hade tänkt på, som att det är lättare för patienten att lägga benet i rätt vinkel i samband med röntgenundersökning tack vare att SplintEEZ väger mindre än ett gips och att kvaliteten på röntgenbilderna blir bättre för det blir färre artefakter (störningar) i bilderna med SplintEEZ än med gips. Resultatet och lärdomarna från användbarhetstestet visar på värdet av en iterativ produktutveckling nära användarna. Vi har haft möjlighet att testa och utveckla produkten i sjukhusmiljö på ett säkert och validerat sätt. Att Innovation Akademiska höll i användbarhetstesterna gjorde att de utfördes kontrollerat och med kvalitet. Anders Westermark, ortoped och en av grundarna till Novortex AKADEMISKA SJUKHUSETS RUTINER VID FOTLEDSBROTT 1. Patienten kommer in till akuten. 2. En undersköterska och jourhavande ortoped rättar till benet och sätter på gips/splinteez samt skriver en remiss till röntgen. 3. Patienten skickas till röntgen och röntgas. 4. Patienten väntar till dess att en läkare kommer och går igenom vad röntgenbilderna visade. 5. Patienten skickas hem med gips/splinteez, smärtstillande och en tid för operation om ett par dagar då svullnaden har gått ned. I de fall patienten bedöms ha svårigheter att klara själv sig hemma i väntan på operation läggs patienten in på vårdavdelning. 6. På operationsdagen kommer patienten till dagkirurgen och rullas in på operation. 7. Efter operation lägger ortopeden ett bandage. Utanpå detta bandage sätter ortopeden på SplintEEZ eller så kommer ortopedteknikerna och lägger en gipsskena. Patienten rullas sedan till uppvaket. 8. Då patienten har vaknat och verkar må bra (alt. inneliggande patient ska åka hem) slussas patienten vidare till gipsrummet på ortopedmottagningen där patienten får ett slutligt gips som patienten åker hem med. 9. Efter ca 6 veckor kommer patienten tillbaka för att ta bort gipset.

22 Från ett sjukhus till flera Ett par år senare, i mars 2015 tog Novortex ny kontakt med Innovation Akademiska. Sedan CE-märkningen 2013 hade man sålt SplintEEZ till Akademiska sjukhuset där den används på flera olika avdelningar. En bidragande orsak till det kan ha varit att personalen kände till skenan via innovatörerna och visste att den hade tagits fram på ett säkert och korrekt sätt. Frågan från Novortex var nu; vilken typ av dokumentation och underlag som behövs för införande på ett annat sjukhus där personalen inte hade varit involverad redan under utvecklingen? Det ser ut som en enkel produkt men innovationen ligger i ett förbättrat arbetssätt. Annika Remaeus, chef Innovation Akademiska Innovation Akademiska erbjuder tjänster och stöd till medicintekniska innovationer från ax till limpa, det vill säga från idéer och behov till införande. Novortex fråga berörde det senare vilket också var ett område Innovation Akademiska hade planerat undersöka närmare: Vad behövs för att en produkt ska komma igenom det sista nålsögat, införande och acceptans, och börja användas? Novortex fråga kom att bli startpunkten för ett nytt projekt i vilket Innovation Akademiska undersökte om det gick att få fram konkreta data för vad införande av en medicinteknisk innovation innebär för fördelar, nackdelar, resursbehov samt eventuella besparingar i tid och pengar. Resultatet redovisades hösten 2015 i en rapport. ekonomi för att få fram mesta möjliga information om hur SplintEEZ används, vilka resurser som behövs och vilka kostnader som är kopplade till fotledsoperationer. Med resurser avses De olika typer av personal som utför gipsning respektive montering av SplintEEZ Lokaler Tid för gipsning respektive montering av SplintEEZ Tid för övrigt arbete, exempelvis städning Kostnader för gipsmaterial respektive SplintEEZ Intervjuerna kompletterades med underlag från de ekonomisystem som landstinget i Uppsala Län använder. Som grund för frågorna vid intervjuerna och framtagandet av underlag användes metoden mini-hta (Health Technology Assessment), som landstinget i Uppsala Län använder som beslutsunderlag vid införande av nya metoder och tekniker. Den information och de data som kom fram sammanställdes för att jämföra de resurser som behövs och de kostnader som uppkommer då man gipsar vid fotledsbrott respektive använder SplintEEZ. Innovation Akademiska har haft en helt avgörande betydelse för vår del. Hjälpen har betytt skillnaden mellan en färdig kommersiell produkt och något som annars skulle ha fastnat på idéstadiet. Anders Westermark, ortoped och en av grundarna till Novortex Under projektet genomförde Innovation Akademiska flera intervjuer med både vårdpersonal och administrativ personal inom

23 Värden med SplintEEZ för personal Under intervjuerna som gjordes berättade vårdpersonalen vilka fördelar de såg med att använda SplintEEZ istället för gips. Det visade sig vara fördelar under hela vårdkedjan, från akuten via operation tills det är dags för patienten att åka hem: Fördelar för personalen Ortopeden kan själv sätta på skenan och behöver därmed inte vänta på ortopedtekniker och gipsvagnen. Går fort att sätta på skenan (ca 1 minut). Lättare för personalen att justera skenan innan operation utifrån hur svullen fotleden är. Lättare för personalen på vårdavdelningarna att justera trycket mot operationssåret och därmed minska smärtan för patienten. Lättare för personalen på vårdavdelningarna att inspektera operationssår om det behövs. Går snabbare att ta bort SplintEEZ än gipsskenan, 0.5 min jämfört med 5 min. Är lättare för personalen att ta bort SplintEEZ än gipsskena, att klippa upp gips tar på händerna. SplintEEZ s konstruktion underlättar för ortopeden att få till den viktiga 90-gradiga vinkeln på foten. Det minskar risken för att behöva rätta till vinkeln vid den slutgiltiga gipsningen innan hemgång. Att rätta till tar tid och gör ont för patienten. SplintEEZ dammar inte vilket bidrar till kortare städning efteråt. Att SplintEEZ inte dammar gör att den upplevs som renare att arbeta med. Blir bättre röntgenbilder pga. färre artefakter. Gipsvagnen innan städning Skönt att efter avslutad operation enkelt kunna sätta på skenan. Inget gipspulver att städa och ingen väntan på operationstekniker. Ann-Charlotte Claesson, operationssjuksköterska och gruppchef ortopedoperation Värden med SplintEEZ för patienter Under såväl intervjuerna som under användbarhetstestet kom flera positiva kommentarer på skenan ur patienternas synvinkel: Fördelar för patienterna Färre skavsår än med gips. Kliar mindre och blir mindre varmt än med gips. Skenan väger inte så mycket vilket är positivt för patienten, kan lättare förflytta sig vid behov. När patienten är hemma i väntan på operation kan patienten kan själv ändra åtstramningen utifrån hur pass svullen fotleden är. Eftersom skenan kan justeras kan patienten få mindre ont även efter operation. Mindre smärta innebär att patienten behöver ta mindre mängd smärtstillande. Lätt att använda, kräver ingen utbildning.

24 Ekonomiska värden för vården Att en innovation innebär fördelar för både vårdpersonal och patienter är både bra och nödvändigt. Att innovationen dessutom är ekonomiskt neutral eller till och med innebär en besparing är än bättre. För att undersöka den ekonomiska aspekten av införandet av SplintEEZ togs underlag fram från ekonomiska stödsystem och beräkning av kostnader gjordes. Vid beräkningen har tiden för de olika momenten och kostnader för personal, material och operationsrum etc. varit de parametrar som använts. Kortare tid med SplintEEZ Under intervjuerna med ortopedpersonal framkom att en operation går minst ca 15 minuter fortare då SplintEEZ används än då gips används. Eventuell väntetid på operationsteknikerna är då inte medräknad. Kortare tid => Lägre kostnad Den kortare tiden som behövs då SplintEEZ används ger i sin tur också en lägre kostnad för operationen eftersom personal och operationssal används under en kortare tid. Kostnader fotledsoperation (i SEK) Operationssal, mediciner, övrig utrustning etc. Material Personal SplintEEZ Gips Jämförelse kostnader fotledsoperation Tidsbesparingen på minst 15 minuter per operation kan innebära att ytterligare en fotledsoperation per dag kan genomföras. De beräkningar som genomfördes i projektet visar att tidsbesparingen på minst 15 minuter per operation som blir då SplintEEZ används ger minskar kostnaden med 225 SEK per operation. Referenser Intervjuer med ortopedisk personal på kirurgisk ortopedi och på dagkirurgen, Akademiska sjukhuset i Uppsala Förfrågningar till Akademiska sjukhusets controllers och affärsutvecklare Utdrag från de ekonomiska stödsystem landstinget i Uppsala län använder

25 InnoCent Vinst för både patient och klinik INNOVATION AKADEMISKA en del av Akademiska sjukhuset

26 Bilder Där inget annat anges: Innovation Akademiska/Akademiska sjukhuset Klätterbild: Tecknade bilder: Camilla Camilton

27 Att slippa välja Simon, hänger du med och tränar? Det finns en ledig tid vid klätterväggen! Nä, jag kan inte, jag måste till sjukan. Det är krångel med mitt insulin Simon är 17 år och typ-1-diabetiker. Han insjuknade när han var 5 år. Under hela uppväxten har hans pappa hjälpt honom med att hantera sjukdomen. Nu när Simon börjar bli vuxen ska han själv lära sig att sköta sin diabetes, med allt vad det innebär i form av ständiga blodsockermätningar och insulindoser som ska tas när det är som mest olägligt. Det går inte så bra för Simon eftersom han avskyr att åka till sjukhuset och träffa sin diabetessköterska och bli påmind om att han inte är som andra 17-åringar. Och det krockar alltid med något annat roligt som händer, vilket är ofta, för Simon och hans kompisar är väldigt spontana och planerar sällan långt innan något ska hända. Detta får konsekvenser för Simons långtidsblodsocker, som skjuter i höjden. Med den virtuella mottagningen kan Simon nu istället bara ta upp sin mobiltelefon och via appen diabetes dialog träffa sin diabetessköterska precis där han befinner sig, och kan fortsätta att leva sitt spontana liv med kompisarna.

28 INNOCENT VINST FÖR BÅDE PATIENT OCH KLINIK OM DIABETES Projektet InnoCent syftar till att förbättra hälsan för unga vuxna (18 till 25 år) med typ1- diabetes genom att stimulera till mer egenvård och ökad kontroll över sitt blodsocker. Projektet visar på ett bra sätt hur en verksamhet inom vården kan öka produktiviteten genom att hantera fler patientbesök ersätta fysiska besök med distansbesök, men också öka uppföljningsfrekvensen, för att öka kvaliteten på vården. Diabetes är inte en utan flera olika sjukdomar med olika orsaker. Den gemensamma nämnaren är att sockerhalten i blodet är för hög. Diabetes typ 1 (drabbar cirka 0,5 % av befolkningen) är en autoimmun sjukdom som leder till att kroppens egen produktion av insulin helt, eller nästan helt, upphör. Vid diabetes typ 2 kan kroppen fortfarande producera lite insulin, men den mängd som produceras räcker inte för kroppens behov. Man uppskattar att cirka personer i Sverige har typ-2-diabetes idag. Magdalena Wlad, ung patient Om projektet Projektet startade 2014 och avslutas under Det drivs av Innovation Akademiska i samarbete med Diabetesmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Utöver att förbättra hälsan hos unga diabetiker är ett syfte med projektet att utveckla det ekonomiska ersättningssystemet för att möjliggöra nya arbetssätt på mottagningen. Projektet testar en modell som kallas Health Impact Bonds (HIB) och som i korthet går ut på att förebyggande insatser för att uppnå ett förutbestämt mål finansieras av den beräknade framtida kostnadsbesparingen och ett eventuellt överskott faller ut som vinst. Oavsett diabetestyp är det främsta målet med behandlingen att upprätthålla en så normal blodsockernivå som möjligt. Därför är det viktigt att mäta blodsockret kontinuerligt så att rätt mängd insulin kan tillföras. För lågt blodsocker kan ge upphov till så kallade hypoglykemier, med skakningar, yrsel och illamående som följd. För högt blodsocker kan å andra sidan resultera i så kallad keto-acidos, som innebär att blodet blir surt på grund av akut insulinbrist. Det är ett livshotande tillstånd och ofta krävs akutinläggning på sjukhus. HbA1c ger en bild av hur blodsockret har legat i genomsnitt under de tre senaste månaderna.

29 Målen för projektet För att kunna utvärdera resultaten i projektet definierades ett antal uppföljningsparametrar tillsammans med Diabetesmottagningen. Målen sattes till: 5 % sänkning av HbA1c (ett mått på blodsockervärdet under cirka tre månader) under perioden i hela gruppen 10 % minskning av sjukdomsbördan i hela gruppen 10 % minskad frånvaro i skola/arbete på grund av diabetes jämfört med föregående kvartal Halvering av antal inläggningar och ambulansutryckningar jämfört med motsvarande period föregående år Under maj till och med juli 2015 utfördes en pilotstudie för att ta reda på om det gick att mäta effekterna av en medicinsk insats med detta upplägg och omsätta det i ett ekonomiskt värde. Totalt 30 patienter i åldersgruppen 18 till 25 år ingick i försöket. Som insats valdes virtuell mottagning, eftersom målgruppen framför allt efterlyste ökad tillgänglighet till vården. Virtuell mottagning är också ett sätt att förtäta kontakten med vården. Man har i tidigare studier konstaterat att tätare besök leder till minskat HbA1c. Detta är betydelsefullt, eftersom ett högt HbA1c ökar risken för komplikationer senare i livet, som till exempel nedsatt njurfunktion, hjärtsvikt, känselbortfall och synnedsättningar, och i värsta fall för tidig död. Virtuell mottagning Diabetesmottagningens virtuella mottagning är mer ett nytt arbetssätt än ny teknik. Det handlar om att möta patienten på patientens villkor, snarare än på vårdens. Som tekniskt stöd för den virtuella mottagningen har projektet tagit fram en mobilapplikation för patienten samt ett webbgränssnitt för personalen för att patient och vårdgivare ska kunna kommunicera online med video, textmeddelanden och röstsamtal på ett säkert sätt. Tanken är att mycket av den distansvård som redan ges idag i form av mail och telefonkontakt ska hanteras inom den virtuella mottagningen och därigenom synliggöras och också ersättas ekonomiskt. Den nya patientlagen som kom 1 januari 2015 syftar till att man som patient ska vara en jämbördig part som tar ett ansvar och på det sättet kan utöva någon form av makt (SKL). Ett sätt för vårdgivare att möta detta lagkrav är att erbjuda patienten större inflytande över var, när och hur mötet sker och vad det innehåller. Den virtuella mottagningen bidrar till ett personcentrerat arbetssätt, genom att stärka ett jämbördigt förhållande mellan patienten och vården. Det är patienten som bestämmer tid och plats för mötet. Mötet kan ske i en miljö där patienten känner sig trygg, och kan ställa frågor utan inverkan från sjukhusmiljön. Patienterna väljer själva vilken data de vill dela med vården.

30 Resultat Datamängderna från testet är små och utvärderingstiden kort, men vi kan se en positiv trend vad gäller i princip alla parametrar där data gick att få fram. Efter testperioden konstaterades en genomsnittlig sänkning av HbA1c med 6,3 % jämfört med innan. Det visar att insatsen var framgångsrik, då målet var en sänkning med 5 % eller mer. Positivt resultat uppnåddes även för den upplevda sjukdomsbördan. Den minskade med 36 % i genomsnitt, vilket var betydligt mer än målet på 10 %. HbA1c HbA1c mäts genom ett blodprov. Värdena före hämtades ifrån det senaste mottagningsbesöket innan insatsen startade och efteråt ombads alla patienter att lämna ett nytt prov. Under testperioden på tre månader minskade HbA1c för de deltagande patienterna i snitt med 6 %, se tabellen nedan. HbA1c-värden före och efter tre månaders virtuell mottagning: HbA1c (%) Före Efter Medel 65,9 61,7 Skillnad -4,2 Skillnad i % -6,3 Sjukdomsbörda Sjukdomsbördan definieras som skillnaden mellan skattad upplevd hälsa och skattad hälsa i ett hypotetiskt scenario där man inte har sjukdomen. Ofta blir värdet negativt, men inte alltid. Sjukdomsbördan mäts genom frågor i ett pappersformulär som införts på mottagningen, Ta tempen på din hälsa. I projektet gjordes skattningen däremot med en app som utgår ifrån en visuell analog skala mellan 0 och 100. Frågorna i appen var samma som i Ta tempen på din hälsa och skickades regelbundet till patienten att besvara. De fyra frågorna i appen är: 1. Hur är din fysiska hälsa idag (med/utan diabetes)? 2. Hur är ditt känslomässiga välbefinnande idag (med/utan diabetes)? 3. Hur god är din sociala samvaro med andra idag (med/utan diabetes)? 4. Hur god är din livskvalitet idag (med/utan diabetes)? I tabellen nedan visas resultatet för de patienter där data inhämtades både före och efter insatsen. Resultatet visar att i alla kategorier utom den känslomässiga sjukdomsbördan minskar sjukdomsbördan under mätperioden. Sett över alla kategorier minskade sjukdomsbördan med i genomsnitt 36 % under perioden. Skillnader mellan sjukdomsbörda före och efter insatsen, mätt i hela gruppen. Positiva värden innebär en minskad sjukdomsbörda: Känslomässig sjukdomsbörd Fysisk sjukdomsbörd Social sjukdomsbörd Sjukdomsbörda livskvalitet a a a Summa -45,0 8,3 34,6 36,0 Medel -5,6 1,0 4,3 4,5 Relativ skillnad (%) Total relativ medelskillnad (%) -36

31 Närvaro skola/arbete När det gäller närvaro i skola/arbete var det svårare att utröna insatsens påverkan, eftersom det var tämligen liten frånvaro före insatsen. De flesta hade enstaka frånvarodagar förutom en person som hade 20 frånvarodagar. Intensivvård och ambulansutryckningar Som referenspunkt valdes antalet ambulansutryckningar och intensivvårdsdygn (inläggningar) under motsvarande tremånadersperiod föregående år (2014). Dessa mättes genom granskning av de i projektet ingående patienternas journaler. Dock var antalet noll såväl under referensperioden som under vår mätperiod, så här kan man inte säga något om någon skillnad. Innovation Akademiskas uppgift i projektet Projektet har genomförts inom ramen för Vinnovas utlysning Ersättningsmodeller som främjar innovation i vård och omsorg. Innovation Akademiska har initierat och drivit projektaktiviteterna, från den initiala ansökan till Vinnova, vidare genom utveckling av produkten virtuell mottagning och dess införande i verksamheten. Innovation Akademiska har även stått för projektledning och koordinering, såväl internt inom sjukhuset; gentemot Diabetesmottagningen, ekonomifunktioner, samt Medicinsk teknik, Sjukhusfysik och IT (MSI), som externt; mot övriga projektparter (flera företag samt Uppsala Universitet) och underleverantörer av tekniska lösningar. Innovation Akademiska kommer också att slutrapportera projektet till Vinnova. Värden för patienten Ett mått på framgång i InnoCent-projektet är till vilken grad den virtuella mottagningen bidrar till att sjukdomen tar mindre plats i patientens liv, och utgör ett mindre hinder i vardagen än tidigare. Ett virtuellt möte mellan patient och diabetessköterska i appen diabetes dialog. För mig som studerat i fyra olika länder är det här helt avgörande för att jag ska kunna upprätthålla kontakten med min diabetessköterska. [ ] Jag saknar ingenting ifrån det fysiska mötet i den virtuella mottagningen. Louise Högdahl, patient och testperson för den virtuella mottagningen Projektet har visat på värde för patienten i form av bättre kontroll över blodsockret och därigenom ett bättre HbA1c och på sikt ökad hälsa. Patienterna upplever även sin sjukdom som mindre betungande, såväl fysiskt som psykiskt (minskad sjukdomsbörda). Virtuell mottagning minskar dessutom tiden som behöver spenderas på kontakt med vården. Genom att patienten slipper transporter till och från sjukhuset sparar man in både tid och pengar.

32 Ett exempel: Patienterna behöver avsätta 60 minuter för ett vanligt fysiskt besök på mottagningen. Själva besöket tar i snitt 45 minuter, men man behöver minst 15 minuter för parkering, registrering i kassan och som litet extra buffert. Värden för diabetesmottagningen och Akademiska Sjukhuset För mottagningens ekonomi, eller snarare dess produktion, bör den virtuella mottagningen när den är införd få stora positiva effekter. Om vi antar att två tredjedelar av patienterna har en restid på 40 minuter (transport inom kommunen) och övriga inom länet 80 minuter i snitt, får vi en genomsnittlig restid på 50 minuter. Total frånvaro ifrån arbete eller skola per besök blir då 2*50+60 minuter=160 minuter. Vi uppskattar att ett virtuellt besök tar 30 minuter, vilket ger att patienten sparar 130 min per besök. Det är värdefull tid för en student eller arbetstagare! Dessutom sparar patienten reskostnader. Väntrummet på Diabetesmottagningen Man får heller inte glömma de värden som projektet skapar för personalen som arbetar på mottagningen. Om den virtuella mottagningen kan underlätta deras vardag genom att skapa struktur och synliggöra deras arbete som bottnar i ett enormt engagemang för patienterna, så handlar det om stora värden, om än inte enkelt mätbara. Utrustning för blodsockermätning För mig kommer det att göra den skillnaden att jag kommer att kunna få hjälp med olika problem som uppstår i vardagen, och att jag kan få kontakt när jag behöver det - och kan vara mer delaktig i min vård. Magdalena Wlad, patient som deltagit i InnoCent-projektet InnoCent ligger verkligen i linje med Akademiska sjukhusets mål om värdebaserad vård. Det ökar värdet för patienten, och kan vara ett sätt att öka vår produktivitet och få mer kontakt med våra patienter. Jarl Hellman, överläkare Endokrinologi och diabetes vid Akademiska sjukhuset och processägare värdebaserad vård typ-1-diabetes Den virtuella mottagningen ger personalen möjlighet att planera och schemalägga större del av kontakterna med patienterna, vilket minskar stress ett minskat antal kontaktvägar en chans att känna att man ligger i framkant när det gäller virtuell diabetesvård mer tid för möten med patienten

33 -Jag gillar mötet med patienten, och det är i mötet med patienten som jag fyller min viktigaste professionella roll. Administration däremot, tycker jag inte är så roligt eller viktigt. Ekonomiska värden De prisuppgifter som används i exemplen nedan är hämtade ifrån Akademiska sjukhusets prislista för Priserna baseras på tidsåtgång i första hand, vilket innebär att ett fysiskt besök och ett virtuellt besök kostar lika mycket så länge som de tar lika lång tid. Den virtuella mottagningen ger många nya vinklingar på arbetet, inte minst på hur vårdproduktionen kan öka. Man får helt enkelt välja ut några sätt att räkna på utifrån vilka mål som är mest angelägna att nå; minska vårdköer, höja kvaliteten, skapa bättre struktur för kontakter med patienter et cetera. Här har vi valt tre olika scenarion: Extra uppföljningsbesök Fysiska besök som ersätts av virtuella. Icke-produktion som flyttas till produktion Extra uppföljningsbesök Effekterna av den nya Libre-mätaren ska följas upp extra noga enligt verksamhetsledningens önskemål. Cirka 200 nya mätare har delats ut mellan januari och april i år, och förhoppningsvis blir det ytterligare 100 stycken före sommaren och 100 till 200 under hösten. Alla dessa patienter ska följas upp med ett extra besök efter tre månader. Uppföljningsbesöken består av undervisning, mätning av HbA1c samt analys av blodsockerdata. Omkring 200 extra besök (lågt räknat) kommer att behövas, för att göra dessa uppföljningar. Baserat på erfarenheter från testpiloten i projektet och kry.se:s mätning som visar att ett besök tar drygt 50 % av avsatt tid (presenterades bland annat under Dagens Medicins Primärvårdsdagen 2016) kan man räkna med att ett virtuellt besök tar ungefär 25 minuter, medan ett fysiskt besök på diabetesmottagningen tar i snitt 45 minuter. Förberedelser och journalföring är inte inräknade i dessa tider men uppskattas ta lika lång tid oavsett besöksform. 200 stycken 25-minutersbesök tar cirka 85 timmar medan 200 stycken 45-minutersbesök tar 150 timmar. Det vill säga en besparing på 65 timmar i tid som kan användas för att träffa fler patienter, virtuellt, eller fysiskt på mottagningen. Jag behöver kunna planera min tid och mitt arbete. Telefonsamtal, mail och tidbokning innebär stress för mig, då jag inte kan planera eller kontrollera dem.

34 Fysiska besök på mottagningen som ersätts av virtuella Virtuella besök är i första hand ett komplement till fysiska besök, men det är rimligt att anta att en viss andel fysiska besök kan vara lämpliga att ersätta med virtuella besök. Vi antar på nytt att ett genomsnittligt virtuellt besök tar 25 minuter och ett fysiskt besök cirka 45 minuter. Mellanskillnaden ger då en tidsvinst per patient på 20 minuter per besök. Enligt NDR (nationella diabetesregistret; ett av världens största kvalitetsregister) är i år 255 patienter i åldern 18 till 25 år kopplade till Diabetesmottagningen vid Akademiska sjukhuset. En realistisk bedömning är att 120 av dessa ansluter sig till den virtuella mottagningen. Om man utgår från att varje patient i genomsnitt besöker mottagningen tre gånger per år och ett av de besöken kan genomföras med virtuell mottagning så blir tidsvinsten 120 patienter x 20 min = 40 timmaras tidsbesparing. Om dessa 40 timmar läggs på nya virtuella mottagningsbesök bör man kunna öka produktionen med cirka 60 besök (eftersom en del av tiden, här antaget 10 min per besök, går till administration som förberedelser och journalföring). Enligt prislistan ersätts ett sådant besök med kr. Produktionsökningen om de 60 besök ger med andra ord en ökning av ersättningen motsvarande cirka kr. Icke-produktion blir produktion Redan idag har personalen på Diabetesmottagningen omfattande kontakt med sina patienter mellan besöken via mail och telefon. De utför således redan en betydande nivå av distansvård. Denna vård räknas dock i dagsläget inte in i statistiken, genererar därmed ingen ekonomisk ersättning till verksamheten och kategoriseras som icke-produktion. Detta trots att den är enormt uppskattad av patienterna! Följande exempel pekar på de positiva effekterna av att definiera om detta arbete som vårdproduktion. Under februari 2016 genomfördes 374 besök på mottagningen som inte var läkarbesök. Om 90 % av dessa är sjuksköterskebesök motsvarar det 337 besök. Fördelat på de diabetessköterskor som finns i verksamheten i idag (motsvarande 4,5 heltider) blir det 75 besök per sköterskeheltid och månad. 75 besök à 45 min innebär 56 timmar effektiv mottagningstid per månad och sköterska. Om vi kan flytta över tid, som spenderas på mail och telefon, motsvarande två timmar i veckan per sköterska till virtuell mottagning och registrera denna tid med produktkod i sjukhusets journal- och bokföringssystem Cosmic, kommer tiden att räknas som vårdproduktion. De ytterligare 16 besök i månaden per sjuksköterska som produktionen på detta sätt ökar med innebär att mottagningen producerar 72 nya besök per månad, en produktivitetsökning på hela 21 %. Om man översätter detta i ekonomiska termer handlar det om att man med hjälp av den virtuella mottagningen med befintliga resurser kan göra 864 ytterligare besök per år, vilka baserat på Akademiska sjukhusets prislista motsvarar ett värde på 1,76 miljoner kronor (baserat på priset kr per virtuellt besök).

35 Värden för Innovation Akademiska InnoCent-projektet har skapat värden för Innovation Akademiska och Akademiska sjukhuset när det gäller det egna varumärket i form av den ökade synligheten som de många evenemang projektet blivit inbjudet att presentera sig vid har medfört. Att skapa samma synlighet och stärkta varumärke genom annonsering hade uppskattningsvis kostat över kr. Projektet har också byggt upp kompetens i den egna organisationen, framförallt inom ersättningsmodeller och e-hälsa. Att köpa konsulttjänster för motsvarande kunskapsinhämtning hade kostat ungefär 1 miljon kronor. Referenser Kaufman FR et al. Association Between Diabetes Control and Visits to a Multidisciplinary Pediatric Diabetes Clinic. Pediatrics 1999;103; Ta tempen på din hälsa, Karin Wikblad, se ex Utvärdering av instrumentet Ta tempen på din hälsa : En kvalitativ intervjustudie av patienter med typ 1- diabetes, 2015, examensarbete av Cecilia Hellmér, Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Sammanfattningsvis ger vård på distans patienten ökat inflytande och är samtidigt bra för verksamhetens budget. Det är ekonomiskt fördelaktigt för patienten, som kan få möjlighet till tätare kontakt med diabetes-mottagningen, utan att behöva ta ledigt från skola eller arbete och betala för transport till och från sjukhuset. Det är också bra för sjukhusets budget eftersom tiden räcker till för fler besök, och dyra vårdinsatser så som intensivvård och ambulansutryckningar kan minskas. Det finns även stora samhälleliga vinster med att minska sjukdomsbördan. Unga diabetiker får förutsättningar att orka sköta sin diabetes vid sidan av både utbildning, arbete, träning och det sociala livet långsiktigt. Ett dygn med intensivvård kostar väldigt mycket och kan det undvikas genom ökad tillgänglighet på fler plattformar är det bra ur alla aspekter.

36 BB på väg Hög vårdkompetens i hemmiljö INNOVATION AKADEMISKA en del av Akademiska sjukhuset

37 Bilder Där inget annat anges: Innovation Akademiska/Akademiska sjukhuset Foto Bedinbed, Ullcape: Lisbet Spörndly. Foto Bärsjal: Alex & Martin

38 Lena och Patrik har just fått sitt andra barn. Lena sitter med sin bebis hud mot hud för att tidigt se de signaler som hennes nyfödda bebis kommunicerar med henne. Nu kommer barnmorskan Kajsa in och tittar till den lilla familjen. Det har gått 2 timmar efter förlossningen och Kajsa frågar hur det går och hur familjen känner inför att snart åka hem. Lena och Patrik har redan innan bebisen föddes bestämt att om allt gått bra med förlossningen så skulle de välja att åka hem tidigt och få besök av BB på väg. Deras tidigare förlossningserfarenhet var från ett annat sjukhus och där fanns ingen utvecklad tidig hemgång. Den gången för 3 år sedan när deras äldsta son föddes upplevde Lena och Patrik som väldigt jobbig. Själva förlossningen gick bra men det var efteråt på BB-avdelningen som allt blev jobbigt. Det var brist på platser på BB-avdelningen och Patrik fick inte stanna kvar utan fick åka hem. Lena hamnade på en stor sal med 3 andra mammor vars bebisar skrek konstant och Lena kunde inte vila. Personalen var stressad och Lena upplevde att olika personal gav olika svar på samma frågor. Hon kände sig väldigt splittrad och osäker. På dag två blev helt plötsligt Lenas bebis slö och blek och ville inte äta. En läkare kom och undersökte bebisen och efter att prover tagits konstaterades att bebisen fått en infektion. Bebisen flyttades över till neonatalavdelningen för observation och antibiotikakur. Då det inte fanns några sängar lediga för föräldrar på neonatalavdelningen fick Lena lämna sin bebis och gå tillbaka till BB-avdelningen för natten. Lena sov inte en blund denna natt och grät hela natten. Bebisen på neonatalavdelningen piggnade till fram på småtimmarna och skrek varpå en personal där fick sitta och trösta. Lena kämpade på med sin amning när hon kom hem men fick det aldrig att fungera utan lade ner den efter två veckor. Denna gång, med BB på väg, ringer en barnmorska hem till Patrik och Lena och hör hur det går. Barnmorskan erbjuder ett hembesök och det vill Patrik och Lena gärna ha. I sitt eget hem kan de ställa frågor som har med deras liv hemma att göra, Lena får till exempel hjälp med amningspositionen i sin egen favoritfåtölj. Tack vare att starten på det gemensamma livet den här gången blev så mycket bättre ammade Lena sin bebis i 8 månader, till glädje för dem båda.

39 BB PÅ VÄG HÖG VÅRDKOMPETENS I HEMMILJÖ I mitten av 1900-talet vårdades en kvinna i snitt 14 dagar på sjukhus när hon födde barn. Barnet och mamman vårdades separat och fick bara träffas när det var dags för barnet att äta. Amningen skedde på tider utsedda av personalen och var många gånger styrda efter sjukhusets behov och inte efter barnets behov. Idag tänker man annorlunda och det är tvärtom det allra viktigaste att se till barnets behov. föräldrarna och bedömning av framtida behov av hos både barn och föräldrar. Via BB på väg får föräldrarna sedan stöd i upp till fem dygn utifrån sina och barnets behov. Till de familjer som bor inom Uppsala och Knivsta kommun ges stödet i form av hembesök och/eller telefonsamtal. Under telefonsamtalet/hembesöket samtalar barnmorskan med den nyförlösta mamman för att höra hur hon och barnet mår, svarar på frågor från föräldrarna och ge råd utifrån familjens behov. Varje dag arbetar fem barnmorskor på BB på väg. Tre av dessa gör hembesök och de andra två barnmorskorna finns på mottagningen för återbesök och amningsmottagningen. Mottagningarna har öppet alla vardagar. Därefter gör föräldrarna ett återbesök med barnet på sjukhuset för viktkontroll och hörseltest 3-5 dagar efter förlossningen. I vissa fall gör även en barnläkare en undersökning. Det finns även möjlighet för den nyblivna mamman att vid detta besök få samtal med barnmorska och läkarkontakt. BB på väg BB på väg startades 1990 på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Mödrarna som provade tjänsten var positiva och upplevde en ökad närhet till sitt barn. Modern lärde känna sitt barn snabbare gällande dygnsrytm och amningsbehov, enligt en studie från Målsättning med BB på väg Målsättningen är att det ska kännas tryggt som nybliven förälder att åka hem tidigt från sjukhuset med vetskapen om att en barnmorska tar kontakt dagen därpå. De flesta nyblivna föräldrar som använder sig av tidig hemgång upplever att de har fått bra vård och stöd. Värdet av att själv ha fått bestämma sig för tidig hemgång anses vara stort och det ger en känsla av kontroll. Idag erbjuds nyblivna föräldrar och barn att åka hem tidigast sex timmar efter förlossningen om mor och barn är välmående efter en komplikationsfri förlossning. Beslut om tidig hemgång tas efter att barnet genomgått en läkarundersökning. Bakom beslutet finns en analys av förlossningen, tryggheten hos

40 Kvalitativa värden av BB på väg för nyblivna föräldrar I traditionell BB-vård måste de blivande och nyblivna föräldrarna anpassa sig till de rutiner som finns på en BB-avdelning. Tiden som det tar för en nybliven förälder att lära sig de nya rutinerna stjäl tid från anknytningen mellan barn och förälder. Det är viktiga band som skapas under de första dagarna tillsammans, då föräldrarna lär känna sitt barn. Det är viktigt att barnmorskan får tid till att kunna bemöta de nyblivna föräldrarna med de frågor funderingar och känslor som kan uppkomma dagarna efter förlossningen. I hemmiljön kan båda föräldrarna fokusera på frågor som är relevant för just dem, i sin egen hemmiljö och får då både tid och energi över till att knyta an till den nya familjemedlemmen tillsammans. I Uppsala föds ca 4000 barn varje år. Akademiska sjukhuset erbjuder både bas- och högspecialiserad förlossningsvård till alla kvinnor i Uppsala län samt för hela landet och regionen från graviditetsvecka 22 och framåt. Målet för varje förlossning för Akademiska sjukhuset är en frisk kvinna, ett friskt barn och en positiv förlossningsupplevelse. Man eftersträvar en god eftervård i hemmet och har därför ett utvecklat BB på väg-team som besöker familjerna. Kvalitativa värden för vårdpersonal Att BB på väg har ett väl fungerande team märks bland annat på deras låga personalomsättning. De barnmorskor som arbetar på BB på väg har lång erfarenhet vilket gör att inskolningen av nya barnmorskor till denna enhet bara tar några dagar. Att information och stöd förmedlas till föräldrarna från en liten grupp personal har visat sig ha flera fördelar, en av dem är att informationen som ges ut till föräldrarna hålls ihop och är samstämd. Vid telefonsamtal och hembesök har barnmorskan tid avsatt för just detta föräldrapar och kan ha fullt fokus på dem i det dagliga arbetet på en vårdavdelning behöver man inte sällan avbryta för att ta hand om andra föräldrar eller arbetsuppgifter. Att få möta föräldrar i deras hemvana trygga miljö gör att en professionell barnmorska kan utöva sitt yrke fullt ut och i lugn och ro, utan att bli avbruten, ge föräldrarna det stöd som de önskar. Det ger även tillfredsställelse till personalen hos BB på väg. I en enkätstudie som gjordes bland kvinnor som fött barn på Akademiska sjukhuset i Uppsala under mars 2013 och gått hem efter 6-12 timmar med vård från BB på väg uppmättes att samtliga mödrar från studien upplevde vård och stöd från BB på väg som bra eller mycket bra. Högst andel ammande mammor Uppsala läns landsting har högst andel ammade barn i Sverige. En bidragande orsak till det är med stor säkerhet att Akademiska sjukhuset sedan början av 1990-talet är certifierade enligt UNICEF Baby Friendly Hospital. UNICEFS Baby Friendly Hospital program infördes 1993 på alla svenska BBavdelningar. För all personal i landstinget i Uppsala län som kommer i kontakt med blivande och nyblivna föräldrar finns en gemensam amningsstrategi. Utgångspunkten har varit WHOs Tio steg till lyckad amning.

41 Det finns ett värde i att mamman får stöd och hjälp med sin amning i den egna fåtöljen i hemmet och inte i en fåtölj på sjukhuset som hon senare inte har tillgång till. Hanna Waernér, avdelningschef och barnmorska, BB på väg Mätning andelen ammade barn, per län (2013) Amning bidrar till att en relation utvecklas mellan barnet och dess mamma som för dem innebär mer än enbart ett näringsintag. Studier har visat att ammande mammor löper mindre risk att utveckla benskörhet, högt blodtryck, bröstcancer och cancer i äggstockarna. Man har också visat att bröstmjölksuppfödda barn har ett högre IQ, en minskad risk för infektioner och att senare i livet utveckla diabetes och fetma. Amningen har med andra ord uppenbara fördelar för både mamman och barnet. Initiering av amning kan vara en känslig process som kan påverkas av många omständigheter. Det är därför viktigt att all personal som arbetar med blivande och nyblivna föräldrar och deras barn uppmuntrar och underlättar amning samt erbjuder en amningsvänlig miljö. Detta genom att lyssna, ge stöd och vid behov hjälpa föräldrarna så att de känner sig trygga med amningen. Detta kräver: Evidensbaserad och uppdaterad kunskap Respekt; varje mor- barnrelation och familj är unik Lyhördhet inför familjens individuella behov Tid och tålamod Om en nybliven mamma känner sig otrygg i sin amning för att hon fått olika råd och tips från olika personer hon mött i vårdsammanhang kan det påverka både hennes inställning till amningen samt kosta sjukhuset extra resurser i form av pengar och personal. Sjukhusets kostnad för ett vårddygn på BBavdelning beräknas till kr. Kostnaden för två dygns extra vistelse på BB för att mamman känner sig otrygg i sin amning med anledning av att hon fått spretig information från olika personer kan därför beräknas till kr (7 800 kr x 2). Tjänsten BB på väg motsvarar en kostnad om kr per dygn. Om de nyblivna föräldrarna

42 i stället kan vistas i hemmet med stödet av en barnmorska från BB på väg skulle kostnaden för dessa två dygn bli kr (3 571 kr x 2), vilket är ca 50 % billigare för landstinget. Samtidigt sparar också föräldrarna pengar eftersom de inte har utgifter för transport, parkering, mat på sjukhuset etc. Ekonomiska värden av BB på väg nyblivna föräldrar Att vårdas på BB-avdelning medför kostnader för föräldrarna. Mamman betalar 80 kr i patientavgift för varje påbörjat dygn och hennes partner betalar 250 kr för sängplats och frukost. Lunch och middag ingår inte för partnern utan denne hänvisas till de caféer som sjukhuset har att erbjuda. För beräkningarna nedan uppskattas kostnader för lunch och middag till 200 kr per dygn. Har föräldrarna bil med sig kostar parkeringen 250 kr per dygn. Den sammanlagda kostnaden för föräldrarna för ett dygn på BB blir enligt denna uträkning 780 kr. Ett dygn på BB beräknas kosta samma summa för föräldrarna. Kostnad för föräldrar för fyra dygn på BBavdelning respektive med BB på väg. BB-avdelning BB på väg Förlossning: 780 kr Förlossning: 780 Dag 1: 780 kr Dag 1:0 kr Dag 2: 780 kr Dag 2: 0 kr Dag 3: 780 kr Dag 3: 0 kr Dag 4: 780 kr Dag 4: 100 kr Summa kostnader Summa kostnader BB-vård: 3900 kr BB på väg: 880 kr Skillnad: ca kr per familj Varje år vårdas uppskattningsvis ca familjer hos BB på väg. Det innebär en total besparing för familjerna på x kr = kr. Ekonomiska värden av BB på väg för Akademiska sjukhuset När en familj går hem på tidig hemgång skrivs familjen ut från förlossningsavdelningen efter 6 timmar. När familjen har kommit hem blir de uppringda av en barnmorska som informerar sig om hur familjen har det och om det finns behov av att göra ett hembesök. Detta samtal tar för en barnmorska ca 30 min. Som exempel gjordes ett år sådana telefonsamtal hos BB på väg. Nedan ses skillnaden i kronor mellan att vårdas med traditionell BB-vård och att vårdas med BB på väg, utifrån Akademiska sjukhusets synvinkel. I beräkningen uppskattas kostnaden per dygn på förlossningsavdelningen till kr. Kostnaden per timme för rådgivning av barnmorska via telefon uppskattas till kr. Kostnaden för återbesöket är 2 747kr. Kostnad för Akademiska sjukhuset BB-avdelning BB på väg Förlossning: kr Dag 1: kr Dag 2: kr Förlossning 7800 kr Dag 1: Telefonsamtal 30 min à kr/tim = 700 kr Dag 2: Hembesök á Kr Dag 3: kr Dag 3: - Dag 4: kr Dag 4: Återbesök à Kr Summa kostnader Summa kostnader BB BB vård: kr på väg: kr Skillnad för sjukhuset: kr lägre kostnad per familj med BB på väg

43 Ekonomiska konsekvenser av vårdrelaterad infektioner hos nyfödda Ett dygn på neonatalavdelningen, exempelvis för en infektion, kostar kr. Får mamman inte plats där och har sin plats kvar på BBavdelningen kostar mammans plats där ytterligare kr. (Barnet kostar inte något när det vårdas ihop med mamman på en BBavdelning.) Det finns stor risk för att mor och barn separeras om barnet får en allvarlig vårdrelaterad infektion då neonatal-avdelning och BB-avdelning ligger på olika plan och i olika hus. Det finns inga garantier för att mamman får plats tillsammans med sitt barn på neonatalavdelningen. Andelen kvinnor med kort vårdtid efter vaginal förlossning, per län (2014) Vårdrelaterade infektioner Att vårdas på sjukhus är tyvärr inte riskfritt, Problemen med vårdrelaterade infektioner (VRI) är stora. Ett sätt att möta det växande hotet av multiresistenta bakterier inom vården är att minska tiden som mor och barn kan vara utsatta för potentiell smitta. Det är känt att smittorisken ökar på sjukhus där multiresistenta bakterier överförs från patient till patient. Av denna anledning måste vi planera sjukvården så att friska människor inte i onödan vårdas på sjukhus och att smittorisken minimeras för dem som måste ha sjukhusvård. Bo Sultan, tidigare verksamhetschef Kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset Kostnader vid VRI för en nyfödd som vårdas på neonatalavdelningen under tre dygn och då mamman inte får plats hos sitt barn under de dygnen: BB-avdelning Neonatalavdelning Förlossning: kr Dag 1: kr - Dag 2: kr Dag 2: kr Dag 3: kr Dag 3: kr Dag 4: kr Dag 4: kr Dag 5: kr - Dag 6: kr - Dag 7: kr - Total kostnad för sjukhuset för mammans och barnets vård: kr