NORRKÖPINGS STADSKÄRNAS ATTRAKTIVITET

Transkript

1 NORRKÖPINGS STADSKÄRNAS ATTRAKTIVITET Norrköpings kommun, Lundbergs Fastigheter, Henry Ståhls Fastigheter, Akademiska Hus och Magnentus Författare Kajsa Lundborg Projektledare Helene Nord 9 juni Skill

2 Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning och undersökningar. Varje uppdrag kvalitetssäkras av våra erfarna rekryterare och projektledare. Om författaren Kajsa Lundborg har en kandidatexamen i Statsvetenskap vid Lunds universitet. 2

3 SAMMANFATTNING Stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun har i 2011 års uppdragsplan fått i uppdrag av stadsplaneringsnämnden att genomföra en årlig mätning av stadens upplevda attraktivitet. Med bakgrund av detta har kommunen tillsammans med fastighetsbolagen Lundbergs Fastigheter AB, Henry Ståhls fastigheter AB, Magnentus och Akademiska Hus anlitat Skill AB för att ta fram och genomföra en attitydundersökning om Norrköpings stadskärnas attraktivitet. Syftet är att ta reda på hur medborgare i åldrarna 18 till 35 år upplever Norrköpings stadskärna och vad som får stadskärnan att bli mer attraktiv. Undersökningen har genomförts under perioden januari-maj Den insamlingsmetod som har använts är telefonintervjuer och totalt har 900 intervjuer genomförts. För att få en så bred bild som möjligt av hur Norrköpings stadskärna uppfattas har undersökningen utgått från tre olika målgrupper geografiskt sett. De tre svarsgrupperna är: boende i Norrköpings tätort, boende i något av Norrköpings ytterområden samt boende i närliggande ort. Likheter och skillnaderna mellan dessa tre svarsgrupper är en viktig utgångspunkt rapporten igenom. Frågor som har berörts är vilka positiva respektive negativa associationer som respondenterna har till Norrköpings stadskärna, vad de har för helhetsintryck av stadskärnan, vilka platser och mötesplatser som de finner attraktiva idag och vilka platser eller mötesplatser som de skulle vilja ha mer av. En central fråga är också vad respondenterna anser skulle behövas för att göra stadskärnan mer attraktiv. Även frågor om färdsätt, shopping och bostadspreferenser finns med i undersökningen. Resultaten visar bland annat att många av de positiva associationerna som respondenterna har till stadskärnan rör shopping/affärer, Strömmen, parker och grönområden. Industrilandskapet och Knäppingsborg är andra positiva delar med stadskärnan som återkommer i rapporten. Respondenternas helhetsintryck av stadskärnan är positivt och stadskärnan förknippas i högre grad med ord som städat, välkomnande och tryggt, än med respektive motsatsord. Det framkommer i rapporten många olika synpunkter på vad som skulle kunna utvecklas och förbättras i stadskärnan. Bland annat vill respondenterna ha en grönare stadskärna, fler nattklubbar, konserter och evenemang av olika slag samt en allmän uppfräschning av stadskärnan. Resultatet visar också att majoriteten i ytterområden och närliggande orter oftast tar bilen till stadskärnan med de flesta i tätort promenerar till stadskärnan, medan det är mycket få som cyklar. Önskemålet om fler parkeringsplatser är något som återkommer i rapporten. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Syfte och mål Undersökningens genomförande Metod Metoddiskussion Avgränsning Rapportens upplägg 6 2 RESULTAT Bakgrundsvariabler Besöksfrekvens Norrköpings stadskärna Spontan association Helhetsintryck med motsatsord Norrköpings stadskärnas attraktivitet idag Stadskärnans utemiljöer: En plats eller ett område som är attraktivt idag Stadskärnans utemiljöer: En plats eller ett område som skulle kunna utvecklas och göras mer attraktivt Mötesplatser: Vad vill respondenterna ha mer av Mötesplatser som bidrar till stadskärnans attraktivitet idag Kultur och nöje Flytt till Norrköpings stadskärna Vad är viktigast vid val av bostad? Shopping Varför shopping i Norrköpings stadskärna? Varför shopping på annat ställe än i Norrköpings stadskärna? Färdsätt och trafik Vad behövs för att göra Norrköpings stadskärna mer attraktiv? 23 3 SLUTSATSER 30 4 BILAGA 1. POSITIVA OCH NEGATIVA ASSOCIATIONER 35 5 BILAGA 2. ORDMOLN POSITIVA ASSOCIATIONER 37 6 BILAGA 3. ORDMOLN NEGATIVA ASSOCIATIONER 40 7 BILAGA 4. INTERVJUMALLEN 43 4

5 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun har i 2011 års uppdragsplan fått i uppdrag av stadsplaneringsnämnden att genomföra en årlig mätning av stadens upplevda attraktivitet. Med bakgrund av detta har kommunen tillsammans med fastighetsbolagen Lundbergs Fastigheter AB, Henry Ståhls fastigheter AB, Magnentus och Akademiska Hus anlitat Skill AB för att ta fram och genomföra en attitydundersökning om Norrköpings stadskärnas attraktivitet. Undersökningen har genomförts under perioden januari-maj Syfte och mål Syftet med den här undersökningen är att utifrån ett övergripande perspektiv ta reda på vad medborgare i åldrarna år anser om Norrköpings stadskärna och vad som skulle göra den mer attraktiv. Målet är att få ett underlag som kan ligga till grund för kommande arbete kring hur stadskärnan kan utvecklas och göras mer attraktiv. 1.3 Undersökningens genomförande Undersökningen har genomförts genom telefonintervjuer. För att få en så bred bild som möjligt av hur Norrköpings stadskärna uppfattas har undersökningen utgått från tre olika målgrupper geografiskt sett. De tre svarsgrupperna är: Grupp 1) Boende i Norrköpings tätort (har Norrköping som postadress) Grupp 2) Boende i ytterområden i Norrköping ( har postadress Åby, Östra Husby, Västra husby, Kimstad, Svärtinge, Norsholm och Skärblacka) Grupp 3) Boende i närliggande orter (Linköping, Söderköping, Finspång, Valdemarsvik, Nyköping och Katrineholm) Totalt har 900 intervjuer genomförts, 300 intervjuer i vardera svarsgrupp. Samtliga svarsgrupper har svarat på samma frågor. Postens adressregister, PAR, har stått för urval och kontaktuppgifter till respondenterna. Telefonintervjuerna genomfördes första delen av mars Metod Skill har ansvarat för att ta fram intervjufrågor som har godkänts av uppdragsgivarna innan informationsinsamlingens start. I intervjuformuläret finns olika typer av frågeutformning. De flesta frågor har fasta svarsalternativ vilka intervjuaren läser upp i intervjun. Ett antal frågor är helt öppna, dvs det finns inga förbestämda svarsalternativ. Den frågetypen har vi valt i de fall det är viktigt att inte styra respondenterna på något sätt. Två frågor är formulerade som påståenden, vilka respondenterna har fått ta ställning till. En femgradig skala från 1 till 5 har använts, där 1 motsvarar instämmer inte alls och 5 instämmer helt. Alternativet 5

6 vet ej finns också. För att kunna redovisa resultaten på ett lättöverskådligt och förståeligt sätt, tolkas svarsalternativ 1 och 2 som instämmer inte, svarsalternativ 3 tolkas som neutralt och svarsalternativ 4 och 5 tolkas som instämmer. Alternativet vet ej finns också redovisat. I de fall det är givande för analysen, redovisas resultaten från respektive svarsgrupp för sig. I andra frågor presenteras resultatet från det totala antalet respondenter då det exempelvis inte föreligger några större skillnader mellan de olika svarsgrupperna. De öppna frågorna har kategoriserats utifrån olika områden som svaren berör för att få ut så mycket som möjligt av resultaten. Även de öppna svaren presenteras utifrån respektive svarsgrupp i de fall detta tillför något till analysen. 1.5 Metoddiskussion Telefonintervjuer är ett snabbt sätt att samla in data vilket gör det till en praktisk och effektiv metod. Svarsfrekvensen brukar generellt vara högre jämfört med postala enkäter eftersom det är lättare för intervjuaren att motivera respondenten och därmed uppnås en högre kvalité på undersökningen. Vid pappers- och internetenkäter uteblir ofta de mer spontana svaren, vilka mer enkelt kan fångas upp vid en telefonintervju. Med en telefonintervju kan man även vara mer säker på att rätt person nås. En nackdel är att det inte är lika hög direktkontakt som vid personlig intervju. Eftersom detta är en undersökning med ett helikopterperspektiv ger telefonintervju en möjlighet att beröra många olika områden samtidigt som de öppna frågorna ger respondenterna möjlighet att utrycka sig fritt och kommentera det som de upplever vara viktigast. 1.6 Avgränsning Inledningsvis fick intervjupersonerna en förklaring till vilket geografiskt område som i den här undersökningen räknas som Norrköpings stadskärna. Intervjuarna förklarade att det som räknas till Norrköpings stadskärna är området innanför promenaderna som sträcker sig upp till Folkparken. I den definitionen av Norrköpings stadskärna innefattades således inte Folkparken, så inte heller Vasaparken. Trots detta har många respondenter, i vissa frågor, nämnt Vasaparken och Folkparken. Skill har därför valt att inte bortse från dessa svar då de utgör en betydande andel av svaren. 1.7 Rapportens upplägg I resultatdelen som följer presenteras de olika frågorna utifrån olika områdesrubriker. Därefter följer ett avsnitt med slutsatser där resultaten vävs samman och analyseras. I de bilagor som finns i slutet av rapporten återfinns dels en kategoriseringssammanställning av de öppna svaren på första frågan om positiva och negativa associationer och dels de presentationsbilder, eller ordmoln, som visar de öppna svaren utan kategorisering från samma fråga. Ordmolnen används vid presentationen för att ge en kompletterande bild av svaren i denna fråga. I bilaga 4 finns det frågeformulär som har använts vid intervjuerna. 6

7 2 RESULTAT 2.1 Bakgrundsvariabler Av det totala antalet svarande är 50% kvinnor och 50% män. Fördelningen mellan kvinnor och män är ungefär densamma i respektive svarsgrupp. Medelåldern för det totala antalet svarande är 27 år och åldersspridningen är mellan 18 och 35 år. Fördelningen vad gäller ålder är även den ungefärligen densamma i respektive svarsgrupp. 2.2 Besöksfrekvens Norrköpings stadskärna I intervjuerna ställdes en fråga kring hur ofta respondenterna besöker Norrköpings stadskärna. 60% Hur ofta besöker du Norrköpings stadskärna? 50% 52% 40% 30% 20% 24% 33% 38% Tätort Ytterområde Närliggande ort 10% 0% 4% Dagligen 6% Någon/ några gånger i veckan. 70% 60% 50% Hur ofta besöker du Norrköpings stadskärna? 60% 40% 30% 20% 30% 31% Tätort Ytterområde Närliggande ort 10% 0% 14% Någon/ några gånger i månaden 1% 7% Någon/ några gånger de senaste 5 åren Resultaten visar att drygt hälften av de som bor i tätort dagligen vistas i stadskärnan. För de boende i ytterområde är svaren mer spridda, en majoritet har angett att de besöker stadskärnan någon eller några gånger i veckan. Vad gäller boende i närliggande ort är det 6 av 10 som endast besökt Norrköpings 7

8 stadskärna någon eller några gånger under de senaste 5 åren. I samma svarsgrupp är det endast 1 av 10 som besöker stadskärnan någon gång i veckan eller oftare. 2.3 Spontan association De intervjuade ombads att spontant ange vad de tänker på när intervjuaren säger Norrköpings stadskärna. Först ombads de nämna de två mest positiva associationerna. Därefter fick de nämna de två mest negativa associationerna. Kommentarerna har sammanställts genom att de kategoriserats utifrån de olika områden som de berör. De kategorier som har störst andel svar presenteras nedan. Resultaten presenteras utifrån de tre olika svarsgrupperna. Då respondenterna hade möjlighet att nämna en eller två associationer kan en respondent ha angett två olika associationer som kategoriserats i varsin grupp. Procenttalen som presenteras efter varje kategori visar hur många av det totala antalet svarande som har angett en association som går under kategorin Positiva associationer Tätort Köpcentrum/Affärer/Gallerior/Shopping (24%) Nära till allt/centralt/allt på ett ställe/lättillgängligt (21%) Ån/Strömmen/Vattnet/Vattenfall (21%) Industrilandskapet (13%) City/ Centrum/ Drottninggatan (12%) Grönområden/Kaktusplanteringen/Parker (10%) Vackert/Fint (10%) Trevligt/Mysigt (10%) Närliggande ort Köpcentrum/Affärer/Gallerior/Shopping (37%) Ån/Strömmen/Vattnet/Vattenfall (23%) Trevligt/Mysigt (15%) Spårvagnar (13%) Vackert/ Fint (11%) Nära till allt/centralt/allt på ett ställe/lättillgängligt (8%) Ytterområde Köpcentrum/Affärer/Gallerior/Shopping (34%) Ån/Strömmen/Vattnet/Vattenfall (16%) City/ Centrum/ Drottninggatan (15%) Industrilandskapet (14%) Nära till allt/centralt/allt på ett ställe/lättillgängligt (10%) Vackert/Fint (9%) Grönområden/Kaktusplanteringen/Parker (9%) 8

9 I kategorisering har vi valt att ha en kategori för Köpcentrum/Affärer/Gallerior/Shopping och en för City/Centrum/Drottninggatan. Den första kategorin handlar om aktiviteten shopping och specifikt om de tre varuhusen, medan den andra kategorin handlar mer generellt om centrum och området kring varuhusen, exempelvis Hörsalsparken och Drottninggatan. Många associerar Norrköpings stadskärna med varuhusen och affärerna. Strömmen och vattnet är andra spontana positiva associationer. Hela listan över kategorier och hur stor andel som angett svar i vardera kategorin, återfinns i bilaga Negativa associationer Tätort Vet ej (21%) Köpcentrum/Affärer/Gallerior/Shopping (14%) Trafiken/Svårt att ta sig fram/farthinder/enkelriktat (13%) För lite nöjesliv/dött/utelivet/få uteställen (11%) Få parkeringsplatser/dyra parkeringsavgifter (8%) Kollektivtrafiken/Förbindelser/Spårvagnar/Bussar/Pendeltåg (7%) Tråkigt (7%) Socialt utslaget folk (alkoholister, uteliggare etc.) (7%) Ytterområde Vet ej (26%) Få parkeringsplatser/dyra parkeringsavgifter (14%) Trafiken/Svårt att ta sig fram/farthinder/enkelriktat (13%) För lite nöjesliv/dött/utelivet/få uteställen (10%) Köpcentrum/Affärer/Gallerior/Shopping (8%) Kollektivtrafiken/Förbindelser/Spårvagnar/Bussar/Pendeltåg (7%) Närliggande ort Vet ej (40%) Trafiken/Svårt att ta sig fram/farthinder/enkelriktat (12%) Köpcentrum/Affärer/Gallerior/Shopping (11%) Kollektivtrafiken/Förbindelser/Spårvagnar/Bussar/Pendeltåg (8%) Få parkeringsplatser/dyra parkeringsavgifter (7%) Tråkigt (5%) Rörigt/Svårt att hitta/dåligt skyltat (5%) Vad gäller negativa associationer är det många respondenter som har svarat vet ej. Trafiken och att det är svårt att ta sig fram med bil är bland den vanligaste negativa associationen. För lite nöjesliv, för få 9

10 parkeringsplatser är andra. Hela listan över kategorier och hur stor andel som angett svar i vardera kategori, återfinns i bilaga Helhetsintryck med motsatsord Respondenterna fick välja ett av orden i par av motsatsord med uppmaningen att välja det ordet i paret som stämmer bäst överens med deras uppfattning av Norrköpings stadskärna som helhet. I diagrammet nedan presenteras resultatet utifrån de tre olika svarsgrupperna. I stort har respondenterna i de tre svarsgrupperna gjort liknande val av ord som bäst stämmer överens med deras bild av stadskärnan i sin helhet. Det finns dock vissa mindre skillnader i svaren mellan de tre grupperna. En majoritet i samtliga svarsgrupper anser att ordet städat passar bättre som beskrivning på stadskärnan än vad ordet skräpigt gör. Extra tydligt är valet av ordet städat bland de boende i närliggande ort. Vad gäller motsatsparet grönt & lummigt och grått & sterilt är resultatet jämnt och det är små skillnader mellan svarsgrupperna. Grått & sterilt har valts i något större utsträckning än motsatsordet. Det ord som tydligast har fått fler röster i ett motsatspar är välkomnande framför ogästvänligt. En majoritet av samtliga respondenter ser således stadskärnan som huvudsakligen välkomnande. En majoritet av alla svarande tycker också att tryggt är ett passande ord för Norrköpings stadskärna i sin helhet. Vid valet av orden storstadskänsla eller småstadskänsla har de boende i tätort och ytterområde tydligt valt ordet småstadskänsla, medan värdet för boende i närliggande ort nästan hamnar mitt i mellan de två orden. En majoritet av det totala antalet svarande tycker att stadskärnan i sin helhet är mer modern än omodern. 10

11 2.5 Norrköpings stadskärnas attraktivitet idag I intervjuerna ställdes en fråga om Norrköpings stadskärnas attraktivitet. Frågan löd Hur attraktiv är Norrköpings stadskärna enligt dig?. Hur attraktiv är Norrköpings stadskärna enligt dig? Tätort 11% 36% 52% Ytterområde 12% 45% 43% 1% Närliggande ort 9% 43% 48% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Inte attraktiv (1-2) Neutral (3) Attraktiv (4-5) Vet ej Stadskärnan anses av många respondenter vara attraktiv idag. Utifrån diagrammet framgår att en majoritet av de som bor i tätort anser att stadskärnan är attraktiv. Andelen är nästan lika stor bland boende i närliggande ort, medan den är något mindre bland boende i ytterområden. Andelen som uttryckligen svarar att de inte tycker att stadskärnan är attraktiv är ungefär 1 av 10 i vardera gruppen. 11

12 2.6 Stadskärnans utemiljöer: En plats eller ett område som är attraktivt idag I intervjuerna ställdes två frågor som handlar om platser och områden i utemiljön i Norrköpings stadskärna. Respondenterna fick fritt nämna en plats/ett område i stadskärnan som de tycker är attraktivt idag. Nedan presenteras de vanligast förekommande svaren från respektive svarsgrupp. Tätort Strömmen (22%) Parker (18%) Industrilandskapet (13%) Knäppingsborg (11%) Kaktusplanteringen/ Carl Johans park (6%) Ytterområde Strömmen (23%) Parker (17%) Industrilandskapet (9%) Knäppingsborg (9%) Kaktusplanteringen/Carl Johans park (9%) Närliggande ort Strömmen (28%) Vet ej (18%) Parker (8%) Kaktusplanteringen/Carl Johans park (8%) Knäppingsborg (7%) Industrilandskapet (6%) Platser/områden som Hamnen, Gamla stan, Strömsholmen och torg i allmänhet får inga eller få röster (0%-2%) bland samtliga respondenter. Vad gäller parker har de flesta respondenter inte specificerat någon särskild park utan nämnt parker överlag. Bland de som specificerat sitt svar nämns Vasaparken, Folkparken och Strömparken oftast. 12

13 2.7 Stadskärnans utemiljöer: En plats eller ett område som skulle kunna utvecklas och göras mer attraktivt En andra fråga om stadskärnans utemiljöer gällde en plats/ett område som svarspersonerna tycker skulle kunna utvecklas och göras mer attraktivt. Nedan presenteras svaren utifrån de tre olika svarsgrupperna. Tätort Vet ej (21%) Parker (19%) Norrköping City Varuhusen (10%) Strömmen (6%) Industrilandskapet (6%) Ytterområde Vet ej (22%) Parker (19%) Strömmen (7%) Norrköping City Varuhusen (8%) Torg (6%) Närliggande ort Vet ej (51%) Norrköpings City Varuhusen (9%) Strömmen (7%) Parker (6%) Resecentrum (4%) Platser/områden som Campus, Knäppingsborg, Gamla stan och Kaktusplanteringen/ Carl Johans park var det få eller ingen (0-2%) respondent som angav. I kategorin parker nämns Hörsalsparken mest frekvent, men även Vasaparken och Folkparken nämns ofta. 13

14 2.8 Mötesplatser: Vad respondenterna vill ha mer av Intervjupersonerna fick svara på två frågor som har att göra med mötesplatser i stadskärnan. Först ombads de svara på frågan Vilken typ av mötesplatser skulle du vilja ha mer av i Norrköpings stadskärna?. Respondenterna fick välja 1 av 6 förbestämda alternativ. Eftersom de tre respondentgrupperna i stort tycker ungefär likadant i denna fråga presenteras resultatet för samtliga svarande i ett samlat diagram nedan. Resultaten visar att det främst är tre olika typer av mötesplatser som respondenterna efterfrågar, men ingen specifik typ av mötesplats är överlägset populärast. Grönområden samt nöjes- och kulturanläggningar är de två typer av mötesplatser som flest önskar. Tätt efter kommer caféer och restauranger. Även utomhusevenemang anses vara relativt attraktivt. Torg är det alternativ bland mötesplatserna som är minst intressant utifrån svaren. Ett fåtal skillnader mellan de tre svarsgrupperna bör nämnas i text. En skillnad är att de boende i tätort och ytterområde i större utsträckning efterfrågar nöjes- och kulturanläggningar än de boende i närliggande ort (skillnaden är procentenheter). Svarspersonerna från närliggande ort har i sin tur valt svarsalternativet annat i något större utsträckning än de andra två svarsgrupperna. En anledning till detta är att de i större utsträckning inte har någon uppfattning i frågan. Kommentarerna som boende i närliggande ort har angett under alternativet annat 14

15 är mestadels vet ej eller det är bra som det är. Bland de fåtal respondenter från tätort och ytterområde som har kommenterat svarsalternativet annat, efterfrågar man främst uteställen och nattklubbar men också aktiviteter i stil med aktivitetscentrum för ungdomar. En kommentar lyder: mötesplatser, man vet inte vart man ska gå när man är med kompisar, eller när man ska plugga så finns inget annat än biblioteket. 2.9 Mötesplatser som bidrar till stadskärnans attraktivitet idag Respondenterna fick fritt nämna två specifika mötesplatser i Norrköpings stadskärna som de tycker bidrar till stadskärnans attraktivitet idag. Kommentarerna har sorterats in i olika kategorier utifrån det område som de berör. Här presenteras de kategorier som förekommer mest frekvent bland svaren. Resultaten presenteras utifrån de olika svarsgrupperna Tätort Varuhusen Norrköpings City (19%) Knäppingsborg (12%) Caféer (19%) Strömmen (8%) Bio (7%) Parker och grönområden (20%) Industrilandskapet (7%) Restauranger och uteställen (11%) Ytterområde Varuhusen Norrköpings City (23%) Knäppingsborg (12%) Parker och grönområden (22%) Strömmen (7%) Caféer (10%) Louis de Geer (7%) Restauranger och uteställen (8%) Industrilandskapet (5%) Närliggande ort Varuhusen Norrköpings City (24%) Knäppingsborg (6%) Parker och grönområden (43%) Strömmen (5%) Restauranger och uteställen (4%) Industrilandskapet (4%) Universitet/Campus (4%) Caféer (4%) 15

16 Respondenterna har svarat på olika abstraktionsnivåer och använt många olika ord i svaret på frågan. Till exempel har några respondenter svarat caféer i allmänhet medan andra har svarat ett specifikt café som de tycker om. Båda dessa svar ligger i kategorin caféer. Samma resonemang gäller för kategorierna restauranger och uteställen. De specifika platser som nämns så frekvent att de finns med i ovanstående sammanställning är Knäppingsborg, Louis de Geer, Industrilandskapet och Universitet/Campus. När det kommer till kategorin parker och grönområden är det många respondenter som anger specifika parker. Carl Johans park/kaktusplanteringen, Strömsparken, Folkparken, Vasaparken och Hörsalsparken nämns upprepade tillfällen Kultur och nöje En fråga i intervjun rör området kultur och nöje. Respondenterna fick nämna ett förvalt alternativ inom området kultur och nöje som de skulle vilja ha mer av och som enligt dem skulle öka stadskärnans attraktivitet. Alternativen lästes upp av intervjuaren. Eftersom de tre respondentgrupperna i stort har samma uppfattning i frågan, presenteras resultatet för samtliga svarande i diagrammet nedan. Resultaten visar att det är främst två typer av kultur- eller nöjesaktiviteter som enligt respondenterna skulle öka stadskärnans attraktivitet. En majoritet av samtliga svarande har valt de två alternativen konserter och nattklubbar. Dessa två alternativ får överlägset flest röster, 30% vardera. Alternativet annat kommer på tredje plats. I detta alternativ ryms mestadels svarande som inte har någon åsikt i frågan eller som uppfattar att det är bra som det är. 16

17 Ett ökat utbud av butiker är, utifrån svaren på den här frågan, inte så viktigt när det kommer till området kultur och nöje. I stort har respondenterna från de olika svarsgrupperna prioriterat likadant mellan de olika alternativen. Det finns dock en skillnad mellan svarsgrupperna. Boende i närliggande ort är mindre intresserade av ett ökat utbud av nattklubbar. Skillnaden är stor, procentenheter, gentemot boende i ytterområde och i tätort. De boende i närliggande ort har i större utsträckning svarat vet ej Flytt till Norrköpings stadskärna Respondenter fick två frågor som rör boende, dels om de skulle kunna tänka sig att flytta till Norrköpings stadskärna och dels vilka faktorer som de anser är viktiga när de väljer bostad. Tabellen nedan presenteras resultaten från den första frågan. Skulle du kunna tänka dig att flytta till stadskärnan? Ja Nej Vet ej Bor redan i stadskärnan Tätort 36% 18% 0% 46% Ytterområde 39% 60% 1% 0% Närliggande ort 51% 48% 1% 0% Totalt 42% 42% 1% 15% Bland de respondenter som inte redan bor i stadskärnan är det, totalt sett, hälften som skulle kunna tänka sig att flytta till stadskärnan. För de boende i tätort lockar tanken med att flytta till stadskärnan bland en stor majoritet av dem som inte redan bor där. De boende i närliggande ort är mer positivt inställda till att flytta till Norrköpings stadskärna än vad de boende i Norrköpings ytterområden är. 17

18 Vad är viktigast vid val av bostad? Nedan presenteras hur intervjupersonerna har prioriterat mellan olika faktorer som är viktigast vid val av bostad. Resultaten presenteras utifrån respektive svarsgrupp. Tätort Bostadens läge och dess omgivning (65%) Boendekostnaden (22%) Att det är hyresrätt (7%) Att det är villa (4%) Att det är bostadsrätt (2%) Ytterområde Bostadens läge och dess omgivning (60%) Att det är villa (17%) Boendekostnaden (15%) Att det är bostadsrätt (4%) Att det är hyresrätt (3%) Närliggande ort Bostadens läge och dess omgivning (57%) Boendekostnaden (21%) Att det är villa (11%) Att det är hyresrätt (7%) Att det är bostadsrätt (4%) Alla tre svarsgrupperna prioriterar en bostads läge och dess omgivning främst. Alla tre grupperna har också angett boendekostnaden som relativt viktig faktor vid val av bostad. I övrigt kan kommenteras att för de boende i ytterområdena visar ett större intresse för att bo i villa. För den gruppen är det faktum att bostaden är en villa, generellt viktigare än boendekostnaden. 18

19 2.12 Shopping Respondenterna fick först en fråga om var i Norrköping de helst väljer att shoppa. Därefter fick de respondenter som angett att de helst shoppar i Norrköpings stadskärna en följdfråga om varför de väljer stadskärnan. De respondenter som angett att de helst shoppar på något annat ställe fick då följdfrågan om varför de gjort det valet. Var shoppar du helst i Norrköping? Norrköpings stadskärna Hageby centrum Ingelsta Shoppar inte i Nkpg Tätort 67% 7% 25% 1% Ytterområden 34% 9% 56% 1% Närliggande orter 51% 5% 22% 22% Totalt 51% 7% 34% 8% Fler än en majoritet av de boende i tätort shoppar, inte oväntat, i stadskärnan. En majoritet av de boende i ytterområden väljer att shoppa i Ingelsta. Det är en relativt liten andel i alla tre svarsgrupperna som svarar att de shoppar i Hageby centrum. Vad gäller boende i närliggande ort är det hälften som väljer stadskärnan, drygt 2 av 10 som väljer Ingelsta och drygt 2 av 10 som inte shoppar i Norrköping. 19

20 Varför shopping i Norrköpings stadskärna? Nedan presenteras svaret på frågan: Du angav att du helst shoppar i Norrköpings stadskärna, vad beror det på?. Svaren presenteras utifrån respektive svarsgrupp. Tätort (201 svarande) Ligger nära bostad eller arbete (58%) Utbud av butiker (24%) Annat (12%) Lättillgängligt via kollektivtrafik eller cykel (3%) Ytterområde (103 svarande) Utbud av butiker (53%) Ligger nära bostad eller arbete (17%) Annat (18%) Passar på i samband med annat ärende (5%) Närliggande ort (156 svarande) Utbud av butiker (49%) Annat (31%) Lättillgängligt via kollektivtrafik eller cykel (8%) Ligger nära bostad eller arbete (5%) För de som bor i tätort är den främsta anledningen till att man shoppar i stadskärnan att det ligger nära bostad eller arbete. De boende i ytterområde respektive i närliggande ort har angett att utbud av butiker är viktigaste anledningen. 20

21 Varför shopping på annat ställe än i Norrköpings stadskärna? Nedan presenteras svaret på frågan Du angav att du helst shoppar på annat ställe än i Norrköpings stadskärna, vad beror det på? utifrån de olika svarsgrupperna. Tätort (99 svarande) Annat (43%) Dåligt butiksutbud (16%) Det ligger långt ifrån bostad eller arbete (12%) För få parkeringsplatser (11%) Ytterområde (197 svarande) Det ligger långt ifrån bostad eller arbete (41%) Annat (20%) För få parkeringsplatser (15%) Svårt att ta sig med bil (11%) Närliggande ort (148 svarande) Annat (35%) Det ligger långt ifrån bostad eller arbete (30%) Dåligt butiksutbud (13%) Shoppar på annan plats i samband med annat ärende (8%) Alternativet annat överensstämmer med vet ej. Boende i ytterområde och närliggande ort anger, som väntat, i högre utsträckning anledningen att stadskärnan ligger långt ifrån bostad och/eller arbete. Dåligt butiksutbud och för få parkeringsplatser är två andra faktorer som påverkar respondenternas val att shoppa på annan plats än i stadskärnan. 21

22 2.13 Färdsätt och trafik Respondenterna fick svara på en fråga om hur de oftast tar sig till stadskärnan. Hur tar du dig oftast till stadskärnan? Till fots Cykel Spårvagn/b uss Bil Tåg Tätort 68% 4% 10% 18% 0% Ytterområden 8% 4% 20% 68% 1% Närliggande orter 4% 1% 11% 60% 24% Totalt 27% 3% 13% 49% 8% Resultatet visar att en majoritet av de boende i tätort tar sig till fots till och från stadskärnan. En majoritet av de svarande i ytterområde och närliggande ort använder sig av bil för att ta sig till stadskärnan. Drygt 20 % av samtliga respondenter åker kollektivtrafik (spårvagn, buss eller pendeltåg) till stadskärnan. Det är få som tar cykeln till stadskärnan, i genomsnitt endast 3% av respondenterna. Respondenterna fick i intervjun ta ställning till två påståenden om fordonstrafik respektive parkeringsplatser i stadskärnan. Svaren har angetts på en skala mellan 1 till 5 där 1 står för instämmer inte alls och 5 för instämmer helt. Resultaten från samtliga respondenter visas nedan. Mindre fordonstrafik skulle göra stadskärnan mer attrakitv Tätort 34% 22% 42% 1% Ytterområde 41% 25% 31% 3% Närliggande ort 29% 29% 34% 7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer inte (1-2) Neutral (3) Instämmer (4-5) Vet ej Respondenterna är ganska splittrade i frågan. Bland de boende i tätorten är det något fler som anser att stadskärnan blir mer attraktiv om fordonstrafiken minskar. 22

23 Fler parkeringsplatser skulle göra stadskärnan mer attraktiv Tätort 36% 18% 43% 3% Ytterområde 22% 19% 57% 2% Närliggande ort 21% 23% 45% 11% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer inte (1-2) Neutral (3) Instämmer (4-5) Vet ej En majoritet av de tillfrågade tycker att fler parkeringsplatser skulle göra stadskärnan mer attraktiv. Det är i alla svarsgrupper fler som instämmer än som inte instämmer i påståendet Vad behövs för att göra Norrköpings stadskärna mer attraktiv? Sist i intervjun ombads intervjupersonerna nämna en sak som enligt dem skulle behövas för att göra Norrköpings stadskärna mer attraktiv. Cirka tre fjärdedelar av respondenterna har svarat på frågan och många olika synpunkter har framkommit. De öppna svaren har kategoriserats utifrån det område som det berör. Här presenteras de kategorier som har störst andel svarande. För att ge exempel på hur respondenterna har uttryckt sina svar finns ett antal citat som exempel under varje kategori. Kommentarerna som finns med exemplifierar uppfattningar som återkommer bland svaren. Generellt sett är det många respondenter som inte hade någon uppfattning i frågan. Det är naturligtvis så att de respondenter som väljer att svara på frågan kanske också är de som är mest kritiska eller mest engagerade till hur stadskärnan ser ut idag och har störst önskan om att den ska förändras på ena eller andra sättet. Underrubrikerna är följande: Mer grönska och grönområden, Fler evenemang/aktiviteter, Renovering och stadsmiljö, Shoppingutbud/ typ av butiker, Fler uteserveringar, restauranger och nattklubbar, Fler parkeringsplatser, Mer städning, Tillgänglighet för bilister, Tillgänglighet med kollektivtrafik, Mindre trafik samt Övrigt Tätort Mer grönska och grönområden Många tycker att stadskärnan skulle bli mer attraktiv om det fanns fler grönområden, eller bara mer inslag av grönska som träd och blommor. En stor del av svaren rör just en grönare stadskärna på ena eller andra sättet. Lite mer grönområden centralt. Det är för mycket betong. Mer parker och lummighet. Mer träd, blommor och grönska! 23

24 Ett grönområde/ lekpark mitt i stadskärnan eftersom alla bra och stora grönområden ligger utanför promenaderna. Mer grönområden med parker, plantera lite träd längs med gatorna Lite mer grönt, blommor och sådant, med uteplatser. Fler evenemang/aktiviteter Många kommentarer rör evenemang i stadskärnan. Respondenterna lämnar ofta öppet vilken typ av evenemang de vill ha. Konserter och kulturevenemang i allmänhet är det som nämns. Mer arrangemang som lockar mer folk in till city, konserter och liknande. Mer evenemang inom alla områden. Mer kultur och konserter, mer musik. Mer nöje och evenemang Fortsätt utveckla evenemang som t.ex. Munken i parken. Håll stadskärnan levande, bra uteserveringar och nattliv. Behåll pulsen. Mer aktiviteter för barn som är gratis så att familjer har något att göra. Fler aktiviteter Mer uteaktiviteter, mer konserter. Renovering och stadsmiljö Många kommentarer handlar om att stadskärnan borde fräschas upp och bli mer färgglad. Samtidigt verkar respondenterna vara måna om att de gamla byggnaderna ska bevaras. Kommentarer rör även att centrum upplevs som något trångt då byggnaderna står kompakt. Gör det mer färgglatt. Rusta upp gamla byggnader. Måla om tex. Roligare färg på husen, på biblioteket. Mindre varuhuskomplex. Ta vara på gamla byggnader. För mycket byggnader, för trångt, lite luftigare miljö, fler grönområden. Fräscha upp, renovera, modernisera. Mer torg och utrymme mellan byggnaderna. Mer stråk, otrafikerade gator där man bara kan strosa runt. Shoppingutbud/ typ av butiker Bland de som kommenterar shopping och butiksutbud är det många som vill ha andra typer av butiker än de stora kedjorna. Det är också många som hellre ser att butikerna ligger mer utspridda och inte i stora gallerior/köpcentrum. Mer lokala butiker istället för stora tråkiga kedjor. 24

25 Mer småskalighet, lite som Knäppingsborg, små butiker och det unika som utmärker sig Fler typer av butiker, större utbud. Skulle hellre ha butiker istället för gallerior Färre köpcentrum och mer utspridda butiker Fler uteserveringar, restauranger och nattklubbar Många kommentarer rör nattklubbar och uteserveringar i allmänhet. Färre kommentarer rör caféer och restauranger mer specifikt. Mer uteserveringar och gör mer med de fina öppna ytorna. Kanske mer grönt. Kvällscaféer. Fler uteserveringar skulle vara bra, typ ölställen med plats att umgås större sällskap. Mer uteserveringar och caféer, Knäppingsborg-andan. Mer uteställen, krogar. Någon mer nattklubb mitt inne i smeten. Fler uteställen att gå ut och dansa. Mer nattklubbar och saker att göra på helger. Fler parkeringsplatser De som nämnt parkeringsplatser anser att det ska finnas fler parkeringsplatser i stadskärnan och att de ska vara billigare. Några kommentarer rör att det borde gå smidigare att ta sig fram med bil, medan några kommentarer ger uttryck för åsikten att det bör vara mindre fordonstrafik. Mer städning Bättre renhållning Bättre städning och fler papperskorgar Övrigt Tjänar på att lyfta fram att man har vattnet, satsa mer på det, utseendemässigt. Strömsholmen och hamnen. Strömsholmen borde kommunen kolla upp. Man kan göra en jättestor lekplats eller en bar för att mingla. En bra mötesplats kunde man göra. Ta hand om det som kallas Hamnen, gör det till en större mötesplats. Skaffa mer restauranger och mer grönt. Informations om vad som händer runtomkring i Norrköpings stadskärna, olika event som sker, man borde skicka ut flyers om vad som händer i Norrköping. 25

26 Ytterområde Fler parkeringsplatser Fler parkeringsplatser och gratis parkeringsplatser är det många respondenter som framhäver. Tillgänglighet för bilister En del kommentarer rör också att det bör vara lättare att ta sig fram med bil i stadskärnan. Underlätta för bilburna invånare. Fler parkeringsplatser, cykelvänligt och gångvänligt. Tillgängligheten när man bor på landet måste man åka bil. Tillgänglighet med kollektivtrafik Några kommentarer rör tillgängligheten till stadskärnan via kollektivtrafik. Bättre buss- och tågförbindelser till ytterområden. Bättre spårvagnstider. Mer grönska och grönområden Många tycker att stadskärnan skulle bli mer attraktiv om det fanns fler grönområden, eller bara mer inslag av grönska som träd och blommor. En stor del av svaren rör just en grönare stadskärna på ena eller andra sättet. Stora öppna gröna områden, oas, caféer. Mer parker och grönt. Mer grönt och lummigt. Lite mer grönområden och mer upplyst. Fler parker i själva stadskärnan med bänkar och gräs och dylikt. Mer blomarrangemang. Fler evenemang/aktiviteter Många kommentarer rör evenemang och aktiviteter i stadskärnan. Respondenterna lämnar ofta öppet vilken typ av evenemang de vill ha. Mer utomhusaktiviteter. Att det händer mer i stadskärnan, mer aktiviteter, klubbar och dylikt. Kulturevenemang lite oftare. Mer aktiviteter för ungdomar. Något samlingsställe för ungdomar mellan år, annat än klubbar. 26

27 Renovering och stadsmiljö Många respondenter ger uttryck för inställningen att stadskärnan är alltför grå och trist. Kommentarerna rör också att stadskärnan bör ha fler öppna ytor, t.ex. torg. Mindre gallerior, blir för kompakt med alla butiker, mer uteserveringar på sommaren. Något mer torg, mötesplats. Lite mer grönt. Mer överraskning, inte att alla varuhusen ligger på rad. Rusta upp äldre byggnader. Rusta upp affärskomplexen (cityvaruhusen). Allt känns väldigt grått stadskärnan skulle behöva mer färger. Man önskar att kunna promenera runt, nu ligger allt i en klump och staden känns mer trist än rolig. Öppna ytor, mer rymlighet. Bygg vidare på Knäppingsborg-stuket i t.ex. Hörsalsparken. Lite mer färg, måla om allt. Känns så grått. Mer fart och fläkt, att det ser trevligare ut, en stadskärna som blomstrar lockar mer. Mer mysiga platser att sitta och läsa böcker och ta det lugnt på. Shoppingutbud/ typ av butiker En del kommentarer rör shopping. Det som främst önskas ett större variation av butiker med fokus på mindre butiker. Bättre småhandel. Fler mindre butiker utanför galleriorna. Fler shoppingstråk. Fler uteserveringar, restauranger och nattklubbar Många kommentarer rör uteliv såsom restauranger, barer och nattklubbar. Uteserveringar och caféer nämns också upprepade gånger. Bättre uteliv, mer utbud av nattklubbar och uteställen. Fler caféer. En bra uteservering i Hörsalsparken. Lite mer uteställen. Mer uteliv, t.ex. mer kulturella restauranger. Utomhusrestauranger längs kanalen och Drottninggatan. Mer städning Städat och rent, fräscha fasader. Städa lite bättre. 27

28 Övrigt Bättre marknadsföring om vad som finns. Lite mer information till alla i Norrköpingsområdet om vad som händer och sker. Tryggheten, jobba med sociala problem kring Hörsalsparken. Man ska känna sig trygg med sina barn. Utnyttja närheten till strömmen Närliggande ort Shoppingutbud/ typ av butiker Kommentarerna rör att det bör finnas ett större, och mer varierat, utbud av affärer. En del ser gärna att butikerna är mer nischade. Annorlunda affärer. Bättre utbud och variation på butikerna. Annan utbud av butiker, ex. designbutiker, Designtorget, mer modernt så att det lockar mer. Bättre öppettider. Större utbud av affärer. Mer grönska och grönområden Många respondenter vill se grönare inslag i stadskärnan, det vanligaste är att man anger grönområden. Mer grönområden, känns grått och trist när man kommer till stadskärnan. Lite mer färg skulle inte skada. Mer lummigt och grönt, få ner folket till Strömmen. Mer grönområden. Utnyttja området kring vattnet bättre. Renovering och stadsmiljö En del respondenter har kommentarer om uppfräschning av stadskärnan och att sätta mer färg på byggnader. Galleriorna/ varuhusen i stadskärnan kommenteras ofta som något negativt då byggnaderna anses tråkiga. Bygg bort galleriorna. Få själva stadskänslan mer livande, och inte så grå. Lite mer färgglatt och lite mer växter. Mer öppna ytor. Centrala delarna och varuhusen, samt Drottninggatan + Hörsalen skulle kunna utvecklas. Det är väldigt kompakt där man handlar och mycket betonghus i närheten. 28

29 Fler gågator. Domino, Linden och Spiralen. De förstör intrycket, de har ingen karaktär, känns som 70- tals byggnader. Lite uppfräschning, göra det mer modernt. Fler parkeringsplatser En åsikt som återkommer är att parkeringsplatserna bör vara fler. Tillgänglighet för bilister En del kommentarer handlar om att tillgängligheten för biltrafik i stadskärnan bör bli bättre. Mindre trafik Några kommentarer rör att trafiken, och då främst biltrafiken, bör minska i stadskärnan. Mindre trafik och mer levande kring Drottninggatanområdet. Minska biltrafiken inne i centrum. Kollektivtrafiken skulle behöva utvecklas, bättre busslinjer och billigare priser på buss/spårvagn så att fler väljer att resa med kollektivtrafik vilket i sin tur skulle leda till att färre personer åker bil. Fler evenemang/aktiviteter En del respondenter vill också ha fler evenemang och aktiviteter i stadskärnan. Kanske lite mer evenemang, happenings som kan dra till sig folk, för barnfamiljer, ungdomar och äldre. Så det blir mer aktivt året om. Lite mer kultur och bio, mer aktiviteter. Mer kulturevenemang, exempelvis fler museum. Fler uteserveringar, restauranger och nattklubbar En del respondenter framhäver att fler uteserveringar, restauranger och caféer skulle göra stadskärnan mer attraktiv. Mer uteserveringar i lugna miljöer. Fler nattklubbar. Mer uteserveringar och caféer. Övrigt Mer ställen för ungdomar att hålla till på. 29

30 3 SLUTSATSER Det är ett omfattande material som ligger till grund för rapporten. Det stora antalet frågor och frågetyper som fanns i intervjuerna har möjliggjort ett brett material där olika frågeställningar belyses på olika sätt. Respondenterna har getts många möjligheter att få fram sina åsikter. Här presenteras en översiktlig sammanställning och diskussion av de resultat som redovisas i rapporten. En utgångspunkt i rapporten har varit att belysa skillnaderna mellan de olika svarsgrupperna för att veta hur bilden av stadskärnan eventuellt skiljer sig åt mellan de som bor nära stadskärnan, de som bor i Norrköpings ytterkanter respektive de som bor i orter i Norrköpings närhet. Bilden av besöksfrekvensen i stadskärnan är därför viktig att bära med sig för att få en bakgrund till de övriga resultaten och skillnader mellan svarsgrupperna. En majoritet av de boende i närliggande ort har endast besökt stadskärnan någon eller några gånger de senaste 5 åren, vilket också avspeglas i deras svar i många frågor. Andelen svarande som anger ett vet ej svar är mycket högre i denna svarsgrupp än i de andra två svarsgrupperna. Många upplever helt enkelt inte att de har så bra koll på Norrköpings stadskärna. Vad är attraktivt idag? När respondenterna får ange positiva associationer är det affärer och shoppingen som nämns i hög utsträckning, speciellt för de boende i ytterområden och närliggande ort. Detta är helt klart en tydlig positiv association för många. Men svar som rör varuhusen och shopping anges också i stor utsträckning bland de negativa associationerna. Detta tyder på att vissa delar med affärer/shopping anses positivt och andra delar anses negativt, alternativt att åsikterna inom området går isär bland respondenterna. Utifrån de öppna svaren på sista frågan vad tycker du skulle behövas för att göra Norrköpings stadskärna mer attraktiv framkommer en bild av att många svarande tycker att varuhusen i stadskärnan är tråkiga och trista och att de på sätt och vis förstör intrycket av stadskärnan. En tolkning utifrån det samlade materialet är att affärer och shopping i allmänhet ses som positivt, men inte det faktum att de ligger i varuhus. När det kommer till trivselfaktor, är varuhusen inte särskilt populära. En åsikt som återkommer är också att butiksutbudet borde vara mer varierat och att butikerna kunde vara mer utspridda i olika delar av stadskärnan, såsom i Knäppingsborg. Strömmen och vattnet är också en klart positiv association för respondenter i samtliga tre svarsgrupper. Strömmens betydelse för en attraktiv stadskärna blir än mer påtaglig i svaret på frågan Nämn en plats eller ett område i stadskärnans utemiljö som är attraktivt idag. I den frågan är det Strömmen som får flest röster i alla tre svarsgrupper. Mellan 22-28% av respondenterna i respektive svarsgrupp har valt Strömmen. Parker/grönområden framstår också som något som är viktigt för respondenterna utifrån det samlade resultatet. När det kommer till frågan om attraktiva platser i stadskärnans utemiljö så klassas parker som näst mest attraktivt av samtliga svarsgrupper. Bland boende i tätort och ytterområde är det hela 17% respektive 18% som anser detta. Bland boende i närliggande ort är det något färre, 8%. Men parker/grönområden är också områden som respondenterna i hög grad tycker skulle kunna utvecklas och göras mer attraktivt. Ungefärligen lika stor andel av respondenterna anger nämligen att det är just parker som behöver utvecklas och göras mer attraktivt. I frågan om vilken typ av mötesplatser som man skulle vilja ha mer av kommer grönområden/parker högst upp på den listan. Parker ses alltså både som attraktiva platser i utemiljön och som mötesplatser. Sammanfattningsvis är parker således något som är viktigt och 30

31 positivt för många respondenter i dagsläget, samtidigt som det är något som man tycker bör utvecklas och som man också vill ha mer av. Industrilandskapet och Knäppingsborg är två områden i stadskärnan som respondenter i samtliga svarsgrupper känner till. När respondenterna fritt får välja ett område i utemiljön som är attraktivt idag är det 7-11% som väljer Knäppingsborg och 6-13% som väljer Industrilandskapet. I en jämförelse mellan svarsgrupperna har de boende i tätort valt dessa båda alternativ i högst utsträckning, medan de boende i närliggande ort valt dessa alternativ i minst utsträckning. Det faktum att frågan ställdes öppet, dvs inga svarsalternativ lästes upp av intervjuaren, tyder på att de som angett dessa svar känner till dessa områden väl. Antagligen finns det fler respondenter som tycker att dessa områden är mycket attraktiva men som kanske inte känner till vad områdena heter. I den inledande frågan där två positiva associationer kan nämnas är Industrilandskapet ett svar som återkommer. Av de boende i tätort och ytterområde nämns Industrilandskapet som en positiv association av 13% respektive 14% av respondenterna i gruppen. Knäppingsborg är däremot inte alls lika frekvent nämnt i denna fråga. Kaktusplanteringen/ Carl Johans park är en annan plats som nämns specifikt i frågan om platser/områden som är attraktiva i stadskärnan idag. Vad gör stadskärnan mindre attraktiv och vad vill respondenterna ha mer av? Ett område som berörs i olika frågor och som också kommer upp i de öppna frågorna är biltrafik i stadskärnan. Utifrån svaret på frågan om hur man oftast tar sig till stadskärnan vet vi att en majoritet av boende i ytterområden (68%) och närliggande ort (60%) oftast tar bilen till stadskärnan. Det är väldigt få som tar cykel till stadskärnan, i genomsnitt 3% av samtliga respondenter. Detta kan vara viktigt att ha i åtanke. En möjlig orsak till denna låga siffra kan vara att det var vinter med mycket snö när intervjuerna för denna studie genomfördes. De negativa associationerna som stadskärnan ger respondenterna visar att trafiken, framkomligheten och parkeringsplatser är återkommande negativa associationer. Utifrån svaren på den öppna frågan om vad som skulle behövas för att göra stadskärnan mer attraktiv, framkommer en bild av ett missnöje hos de bilburna. En återkommande åsikt i den öppna frågan är att det är för få eller för dyra parkeringsplatser och att det är svårt att ta sig fram med bil i stadskärnan. Åsikten att det redan nu är för mycket bilar finns också representerat bland de öppna svaren. Bilden av trafik, och främst biltrafik i stadskärnan, är något splittrad även när man ser till resultatet från andra frågor. Vad gäller påståendet om att mindre fordonstrafik skulle göra stadskärnan mer attraktiv, är resultatet förhållandevis jämt mellan de som instämmer och de som inte gör det. De boende i ytterområde särskiljer sig något i den frågan då det är fler som inte instämmer i påståendet än som instämmer. När det kommer till fler parkeringsplatser är bilden mer klar. I samtliga svarsgrupper är det fler som tycker att fler parkeringsplatser skulle göra stadskärnan mer attraktiv, än som inte tycker det. Detta kan tolkas som att många respondenter generellt önskar att det skulle vara mindre trafik i stadskärnan men när de väl tar bilen själva vill de snabbt och smidigt kunna ta sig till en parkeringsplats. Också tillgänglighet till och framkomlighet i stadskärnan med kollektivtrafik är något som finns med på listan över negativa associationer som återkommer bland respondenterna. Detta gäller samtliga svarsgrupper och i ungefär samma utsträckning. Det gäller främst att tåg, bussar och spårvagnar ska gå oftare. 31

32 Bland de negativa associationerna återfinns också kategorin För lite nöjesliv/dött/utelivet/få uteställen. I grupperna boende i tätort och ytterområde är det cirka 10% som har haft dessa negativa associationer, medan det är långt färre bland boende i närliggande ort. En förklaring är naturligtvis att de boende i närliggande ort inte har lika stort intresse av sent nöjesliv och nattliv eftersom de har begränsade möjligheter att ta sig hem med kollektivtrafik nattetid. Att nöjes- och uteliv är något som många respondenter vill ha mer av, framförallt de som bor i Norrköping och dess ytterområden, syns också i andra delar av resultaten. Inte minst i de öppna svaren framkommer många åsikter om att ett utökat nöjes- och uteliv skulle göra stadskärnan mer attraktiv. Vid valet av vilken typ av mötesplatser som man skulle vilja ha mer av kommer nöjesoch kulturanläggningar på en andra plats. Av samtliga respondenter har 23% valt detta alternativ. Också här märks en mindre skillnad mellan svarsgrupperna, då närliggande ort inte visar samma intresse för nöjes- och kulturanläggningar. Caféer och restauranger, en annan del av utelivet, kommer på tredje plats över önskade mötesplatser. Under alternativet annat har en del respondenter skrivit just uteställen och nattklubbar. Den fråga i intervjuformuläret som specifikt tog upp vad respondenterna skulle vilja ha mer av inom kultur och nöje ger ett tydligt resultat. Nattklubbar och konserter är det respondenterna helst önskar sig på det området. Skillnaden mellan svarsgrupperna består, de boende i närliggande ort visar ett mindre intresse för uteliv och har valt nattklubbar i mycket mindre utsträckning. Även fler utomhusevenemang är något respondenterna efterfrågar. Något som framkommer tydligt i svaret på frågan om vad som skulle behövas för att göra stadskärnan mer attraktiv är att många respondenter har idéer om hur stadskärnan skulle kunna livas upp och renoveras. De vill ha mer färg på husen, mer grönska och fler träd, renovering av husfasader och en allmän uppfräschning. En åsikt är också att de äldre byggnader som finns ska tas tillvara på ett bättre sätt. När respondenterna listar platser eller områden som skulle kunna utvecklas och göras mer attraktiva omnämns Norrköpings City-Varuhusen upprepade gånger. 8-10% av respondenterna i respektive svarsgrupp har angett detta. Detta framgår också i de öppna svaren. En del vill ha mer öppna ytor då de anser att bebyggelsen blir tråkig i centrum med de tre varuhusen. Att Hörsalsparken mitt i centrum ska göras trevligare är också ett önskemål som återkommer. Stadskärnan som helhet Vad gäller frågan med 6 motsatsordpar så finns det i 5 av 6 par ett klart positivt ord och ett klart negativt ord. Undantaget är ordparet storstadskänsla/ småstadskänsla. I det fallet är det mer subjektivt vad som är mest positivt. Resultatet visar att det i de flesta fall är de positiva orden som respondenterna från alla tre grupperna tänker på utifrån sin helhetsbild av Norrköpings stadskärna. Att stadskärnan i hög grad förknippas med orden välkomnande städat och tryggt är tydligt. Ordet modernt förknippas också starkare med stadskärnan än vad dess motsatsord gör. Det negativa begrepp som, med knapp röstövervikt, förknippas med helhetsintrycket av stadskärnan är grått & sterilt. Detta överensstämmer med respondenternas önskemål om mer grönska, blommor, träd och grönområden som framkommer i rapportens sista fråga och som nämnts ovan. Grönområden och parker är också områden som finns med bland de positiva associationerna. Norrköpings stadskärna förknippas i något högre utsträckning med ordet småstadskänsla än med ordet storstadskänsla. Medelvärdet för gruppen närliggande ort hamnar dock nästan mitt i mellan de två orden. 32

33 Övrigt Det till övervägande del positiva helhetsintrycket av stadskärnan som respondenterna visar i ovanstående fråga stämmer överens med svaret på frågan om stadskärnans attraktivitet idag. Det faktum att endast 9-11% av respondenterna i respektive svarsgrupp uttryckligen anger att de inte upplever stadskärnan som attraktiv, får ses som ett gott betyg. När respondenterna ombeds nämna en plats eller ett område i stadskärnan som skulle kunna utvecklas och göras mer attraktivt är det många respondenter i alla tre svarsgrupper som svarar vet ej. Att så pass många respondenter har svarat vet ej är ett intressant resultat i sig. En tolkning skulle kunna vara att respondenterna i stort är nöjda med de platser och områden som idag finns i stadskärnans utemiljö eftersom många inte direkt kommer på någon plats/område som de tycker skulle kunna utvecklas. Det kan också vara så att många respondenter helt enkelt inte ser någon utvecklingspotential i något specifikt område i stadskärnan. Bland de boende i närliggande ort finns det självklart också många som inte känner till stadskärnan så väl. Vad gäller flytt till Norrköpings stadskärna är det många respondenter som svarar att de skulle kunna tänka sig en sådan flytt. Bland de respondenter som inte redan bor i stadskärnan är det, totalt sett, hälften som skulle kunna tänka sig att flytta till stadskärnan. För de boende i tätort lockar tanken med att flytta till stadskärnan bland en stor majoritet av dem som inte redan bor där. Bland boende i ytterområden är det 4 av 10 som kan tänka sig en flytt, medan det är 5 av 10 av de boende i närliggande ort som anger samma svar. Alla tre svarsgrupperna prioriterar en bostads läge och dess omgivning överlägset främst. Alla tre grupperna har också angett boendekostnaden som relativt viktig faktor vid val av bostad. I övrigt kan kommenteras att för de boende i ytterområdena visar en preferens för att bo i villa. För den gruppen är det faktum att bostaden är en villa, generellt viktigare än boendekostnaden. Detta kan förklara att färre från denna svarsgrupp är intresserade av en flytt till stadskärnan, då detta inte går att förena med önskemålet om villa. De boende i närliggande ort är också betydligt mer intresserade av att bostaden är en villa än vad tätortsborna är. Stadskärnan är det ställe i Norrköping där respondenter från tätort och närliggande ort helst väljer att shoppa. Skillnaden är stor gentemot boende i ytterområden där en majoritet väljer att shoppa i Ingelsta. Det är en relativt liten andel i alla tre svarsgrupperna som svarar att de shoppar i Hageby centrum. För de som bor i tätort är den främsta anledningen till att man shoppar i stadskärnan att det ligger nära bostad eller arbete. De boende i ytterområde respektive i närliggande ort har angett att utbud av butiker är den överlägset viktigaste anledningen. Vad gäller anledningar till att shoppa på annat ställe än i Norrköpings stadskärna, anger boende i ytterområde och närliggande ort, i högre utsträckning anledningen att stadskärnan ligger långt ifrån bostad och/eller arbete. Dåligt butiksutbud och för få parkeringsplatser är två andra faktorer som påverkar respondenternas val att shoppa på annan plats än i stadskärnan. Många respondenter har angett annat, vilket motsvarar vet ej. Som nämndes ovan, är det många kommentarer i de öppna frågorna som efterfrågar mindre, och mer unika, butiker i stadskärnan. 33

34 Avslutningsvis kan konstateras att Norrköpings stadskärna på många sätt redan idag anses vara attraktiv av respondenterna i åldersgruppen Detta syns i det samlade helhetsintrycket och i de positiva associationerna. Samtidigt finns det många olika områden som respondenterna tycker skulle kunna utvecklas, vilka presenteras i den här rapporten. Utifrån det samlade materialet finns ett brett underlag för vidare diskussioner om hur stadskärnan bäst kan utvecklas för att möta önskemålen från den här undersökningens målgrupp. 3.1 Förbättringspunkter Här följer en kort punktlista där förbättringsförslag presenteras utifrån resultaten i undersökningen. Fräscha upp och utveckla området längs med Strömmen som har en stor potential enligt respondenterna. Strömmen och vattnet är en mycket uppskattat del av stadskärnan. Med fräscha upp och utveckla kan till exempel menas fler träd och annan grönska, vilket är något som många respondenter önskar mer av och som de tycker är centralt för en attraktiv stadskärna. Respondenterna vill också ha fler ställen att mötas på såsom caféer, gärna uteserveringar och uteställen/nattklubbar. Ett café eller uteservering är något som skulle kunna få en viss plats mer attraktiv i stadskärnan. Men även evenemang såsom konserter och andra events ses som mötesplatser. Detta bidrar enligt respondenterna till en mer levande stadskärna där det faktiskt händer saker. Det verkar inte heller vara så viktigt exakt vad det är för typ av evenemang utan det viktiga är att det finns ett större utbud av aktiviteter. Även parker och grönområden ses som mötesplatser, (framförallt under sommarhalvåret) vilka är tillgängliga för alla. De kanske också uppskattas för att de är ett komplement eller motpol till varuhusen och shoppingstråken. Respondenterna efterfrågar i hög grad också bättre underhåll av de parker och grönområden som redan finns i eller i närheten av stadskärnan. Många respondenter uppskattar shopping och ett brett utbud av butiker. De som kommenterar området shopping/affärer skulle önska ett än bredare utbud, en del menar då fler affärer men många menar fler mindre, udda butiker som inte hör till någon stor kedja. Också var affärerna/shoppingstråken är belägna kommenteras av respondenterna. Områden som Knäppingsborg, eller mindre shoppingstråk verkar föredras av respondenterna framför fler stora varuhus och gallerior. Detta är också något att ha i åtanke vid planering av stadskärnans utveckling. En allmän uppfräschning av byggnader och gator i stadskärnan är ytterligare en förbättringspunkt. Respondenterna vill ha mer färg på byggnader och upprustning av vissa byggnader. Äldre, vackra byggnader ska tas tillvara enligt respondenterna, i stil med byggnaderna i Industrilandskapet Fler parkeringsplatser är något som många respondenter efterfrågar. 34

35 4 BILAGA 1. POSITIVA OCH NEGATIVA ASSOCIATIONER Possitiva associationer q4 pos Norrköpings tätort Count Column N % Count Ytterområden i Norrköping Column N % Count Närliggande ort Column N % Ån/Strömmen/Vattnet/Vattenfall 63 21% 49 16% 69 23% Vackert/Fint 31 10% 26 9% 32 11% Trevligt/Mysigt 29 10% 16 5% 44 15% Spårvagnar 27 9% 14 5% 38 13% Nära till allt/centralt/allt på ett ställe/lättillgängligt 63 21% 29 10% 24 8% Uteliv/Nattklubbar/Fest/Nöjen/Festival 13 4% 13 4% 10 3% Köpcentrum/Affärer/Gallerior/Shopping 73 24% % % Knäppingsborg 6 2% 7 2% 6 2% Industrilandskapet 39 13% 43 14% 19 6% Grönområden/Kaktusplanteringen/Parker (Idrottsparken, 30 10% 26 9% 16 5% Hörsalsparken, Vasaparken etc.) Promenaderna 13 4% 10 3% 6 2% City/Centrum/Drottninggatan 36 12% 44 15% 18 6% Kommunikation/Förbindelser/Lätt att ta sig dit/bra parkeringar 10 3% 7 2% 9 3% Aktivt/Livfullt/Storleken/Stadslikt 8 3% 7 2% 12 4% Restauranger/Matställen/Caféer/Fik 13 4% 17 6% 12 4% Arkitektur/Byggnader/Gamla byggnader/hus 7 2% 7 2% 18 6% Stort/Bra utbud/finns mycket att göra 8 3% 5 2% 8 3% Kulturliv (bibliotek, muséer, musik, teater etc.) 19 6% 20 7% 16 5% Biograf/Filmstaden/SF 6 2% 12 4% 8 3% Inget 0 0% 0 0% 1 0% Annat 75 25% 67 22% 55 18% Vet ej/ej svar 18 6% 27 9% 21 7% 35

36 q4 neg Norrköpings tätort Count Column N % Count Negativa associationer Ytterområden i Norrköping Column N % Count Närliggande ort Column N % Trångt/Mycket folk 9 3% 18 6% 12 4% Trafiken/Svårt att ta sig fram/farthinder/enkelriktat 39 13% 40 13% 37 12% Få parkeringsplatser/dyra parkeringsavgifter 25 8% 43 14% 21 7% Kollektivtrafiken/Förbindelser/Spårvagnar/Bussar/Pendeltåg 21 7% 22 7% 23 8% Stökigt/Gäng/Vandalism/Våld/Mycket fylla 10 3% 15 5% 5 2% Socialt utslaget folk (alkoholister, uteliggare, knarkare etc.) 22 7% 10 3% 10 3% För lite nöjesliv/dött/utelivet/få uteställen 33 11% 29 10% 5 2% Grått/Fult/Slitet 16 5% 11 4% 10 3% Litet/Småstad 10 3% 7 2% 5 2% Tråkigt 22 7% 19 6% 14 5% Köpcentrum/Affärer/Gallerior/Shopping 43 14% 23 8% 32 11% Dåligt vägunderhåll/underlag (sandning, snöröjning, kullersten etc.) 8 3% 7 2% 3 1% Skräpigt/Smutsigt/Dålig luft/få papperskorgar 18 6% 16 5% 7 2% Restauranger/Caféer/Matställen/Uteserveringar 11 4% 11 4% 5 2% Arkitekturen/Byggnaderna/Gamla byggnader/hus 15 5% 13 4% 6 2% Få grönområden/parker (vasaparken, hörsalsparken, idrottsparken 16 5% 7 2% 6 2% etc.) Dåligt utbud/variation/finns för få aktiviteter (för ungdomar) 10 3% 8 3% 4 1% Rörigt/Svårt att hitta/dåligt skyltat 2 1% 5 2% 14 5% City/Drottninggatan/Själva stadskärnan 20 7% 18 6% 12 4% Inget 6 2% 10 3% 10 3% Annat 55 18% 48 16% 42 14% Vet ej/ej svar 62 21% 77 26% % 36

37 5 BILAGA 2. ORDMOLN POSITIVA ASSOCIATIONER Tätort Positiva associationer 37

38 Ytterområde Positiva associationer 38

39 Närliggande ort Positiva associationer 39

40 6 BILAGA 3. ORDMOLN NEGATIVA ASSOCIATIONER Tätort Negativa associationer 40

41 Ytterområde Negativa associationer 41

42 Närliggande ort Negativa associationer 42