KAMP Företagsutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KAMP Företagsutveckling"

Transkript

1 KAMP Företagsutveckling

2 2 Innehållsförteckning Allmänt... 3 De olika stegen vid riskanalys... 4 Sannolikhets-/påverkan-matrisen eller Rolf Johnsson-modellen... 7 Influensdiagram vid riskanalys... 9 Exempel: Riskanalys för Företag X Exempel: Riskanalys på projekt Internetadresser för riskhantering... 20

3 3 Riskanalys Allmänt Att arbeta med riskanalys är att vara förberedd på vad som skulle kunna tänkas hända för hela eller delar av verksamheten eller för specifika uppgifter, exempelvis ett projekt. Varje organisation skall ta fram en strategi för riskhantering, för såväl organisationen som för projektverksamheten. I denna strategi skall anges hur ofta riskanalys skall göras och vilka verktyg eller metoder som skall användas. Här skall även anges vem som är ansvarig för riskanalysen inom organisationen och hur ett riskregister skall byggas upp. Riskanalysens två parametrar Oavsett vilken metod som används vid riskanalysen, är det två huvudparametrar som skall bedömas sannolikhet och påverkan. Sannolikheten att en viss risk inträffar samt påverkan på verksamheten eller projektet om risken inträffar (oavsett vilken sannolikhetsbedömning som gjordes). Vilka bör deltaga Oavsett vem eller vilka som är med vid en riskanalys så brukar jag säga att ett lämpligt antal är mellan fyra och tio personer. Det kan fungera även om man är färre än fyra (man kan naturligtvis göra riskanalys ensam) men sannolikheten att då missa något är ganska stor. Rent praktiskt bör man inte vara mer än tio. Det kan vara svårt att hålla ihop ett så stort antal. Ansvarig för verksamheten / projektet bör ingå, samt representanter inom olika delar som berörs av riskanalysen. Blanda chefer, mellanchefer och medarbetare med specialkompetens för att kunna belysa olika delar. Riskmedvetande Riskanalyser skall planeras in i förväg, både för verksamheten och för olika projekt. Dessa inplanerade, strukturerade riskanalyser kan inte på något sätt ersätta vanligt risktänkande. Det skall inte vara så att om någon upptäcker något som kan gå snett en risk så skall vi vänta med bedömning av denna till nästa inplanerade riskanalys Hur ofta skall riskanalys genomföras? På löpande verksamhet bör riskanalys göras minst en gång per år. På nya verksamheter bör det ske dels innan verksamheten påbörjas och dels någon eller några gånger det första halvåret. För projekt gäller att den första riskanalysen skall göras i förberedande fas på dokumentet Projektdefinition. Därefter skall riskanalys göras varannan till var tredje månad i projektets genomförandefas.

4 4 De olika stegen vid riskanalys Varje riskanalys består av i princip fyra olika steg: 1 Identifiering 1 Identifiering av risker 2 Värdering av dessa 3 Prioritering (vilka risker skall vi jobba med nu) 4 Att ta fram handlingsplaner (om risken inträffar, längre fram, trots det jag har gjort nu) Här gäller det att göra en risklista. En lista över alla de risker som skulle kunna tänkas inträffa som också kan påverka verksamheten / projektet. I detta steg skall ingen värdering ske, inga kommentarer av typen Haha, det där spelar väl ingen roll eller Det där kommer ju inte att inträffa. Det enda kravet jag brukar ställa är att riskerna måste realistiska. Vi tar inte med risken att jordbävning inträffar i Sverige eller att alla i projektet blir långtidssjuka. Naturligtvis skulle dessa risker kunna inträffa och då med en förmodligen katastrofal påverkan, men sannolikheten att dessa skulle inträffa är så mikroskopiskt liten. För att underlätta arbetet med att identifiera riskerna, kan man mycket väl utnyttja olika typer av checklistor. Dessa kan vara generella (finns exempel på Internet) eller specifika för den egna verksamheten. Det finns mycket som kan fungera som utgångsmaterial för att identifiera risker. Det kan vara ett organisationsschema, en verksamhetsbeskrivning, en projektdefinition eller andra typer av dokument. Man kan också använda sig av sk brainstorming, där man spånar fram olika risker. Oavsett vilken eller vilka underlag som används så skall resultatet av detta steg alltid var en förteckning över de risker som kan inträffa. Det går naturligtvis inte att fastställa antalet risker som skall identifieras, men om man landar på fem identifierade risker har man nog lagt sig på en för hög och generell nivå. Om man identifierar 300 risker har man med största sannolikhet varit för detaljerad. Normalt brukar en riskanalys på ett projekt landa på mellan 20 och 40 risker. Riskanalys på en organisations verksamhet brukar generera lite fler risker, men vi skall inte komma upp i några höga antal.

5 5 Exempel: 1) För många risker Kalle blir sjuk Kalle är hemma och vårdar barn Kalle slutar Pelle blir sjuk Pelle är hemma och vårdar barn Pelle slutar Lisa blir sjuk Lisa är hemma och vårdar barn Lisa slutar Lotta blir sjuk Lotta är hemma och vårdar barn Lotta slutar Dessa risker kanske skall ersättas av: 2) För få risker Nyckelkompetens försvinner Övriga medarbetare kan inte arbeta fullt ut Projektets budget håller inte Tidplanen spricker Beställaren får inte det han vill ha Dessa risker kanske skall ersättas av: Leverantören A kan inte hålla lovade priser Timpriset för medarbetare stiger Oväntade kostnader i samband med planerad konferens Felaktiga nyckeltal vid kalkyleringen Samarbetspartner B blir försenad Testverksamheten drar ut på tiden Kravspecifikationen bristfällig Användarna medverkar inte tillräckligt Det är inte antalet i sig som är det viktiga, utan att man hittar en lämplig nivå för respektive riskanalys. 2 Värdering av riskerna Nästa steg är att värdera de olika riskerna som identifierades under det första steget. Det är nu som vi skall bedöma sannolikhet respektive påverkan för de olika riskerna. För var och en av de under punkten 1 identifierade riskerna skall gruppen tillsammans (här är det viktigt att vi kommer överens, når konsensus) bedöma hur stor sannolikheten är att risken

6 6 inträffar samt om risken inträffar (oavsett hur stor sannolikheten varr) hur stor påverkan då blir för verksamheten / projektet. 3 Prioritering av de risker som skall bearbetas Normalt kan vi inte arbeta med alla risker, utan vi måste prioritera de läskigaste eller mest allvarliga riskerna. Det finns olika tekniker att göra detta, men beroende på vilken metod som används vid själva riskanalysen så anges också vilken prioriteringsfilosofi som skall användas. När vi väl har valt de risker som skall bearbetas så måste vi tänka om eller välja en annan väg för att eliminera eller minimera riskerna. Vi gör alltså en förändring nu. 4 Att ta fram handlingsplaner När vi har förändrat våra planer, vårt tankesätt (under punkten 3) så skall vi trots detta tänka framåt. För de risker som vi har prioriterat som vi också kan eliminera (och kommer att göra) behöver vi inte tänka vidare på. Men för de risker som vi bara har minimerat eller de som vi kanske har valt att inte eliminera (på grund av exempelvis kostnad, komplexitet eller tidsbrist) så måste vi tänka ett steg till. Om dessa risker inträffar så gör de det längre fram i tiden. Då skall vi vara så pass förberedda att vi redan nu bestämmer vad vi skall göra sedan om risken eller riskerna inträffar längre fram. Detta är att ta fram en riskhandlingsplan.

7 7 Sannolikhets-/påverkan-matrisen eller Rolf Johnsson-modellen Den metod som jag själv förordar och som egentligen är den enda som jag arbetar med är den så kallade Rolf Johnsson-modellen. Den bygger på de fyra stegen enligt ovan. Denna metod bygger på en tre-gånger-tre-matris där såväl sannolikheten som påverkan bedöms på tre nivåer. Liten, mellan eller hög sannolikhet att en viss risk inträffar och liten, mellan eller hög påverkan på verksamheten / projektet om risken inträffar. Påverkan Sannolikhet

8 8 För var och en av de identifierade riskerna skall sannolikhet och påverkan bedömas och därefter ritas risken in i en av de nio rutorna. På detta sätt värderas alla riskerna från identifieringssteget. Sedan skall vi prioritera de risker som vi skall arbeta vidare med. I denna modell så arbetar vi med riskerna som värderas i rutorna enligt följande: Påverkan Sannolikhet De olika stegen i Rolf Johnsson-modellen: 1 Identifiera riskerna 2 Värdera dessa i matrisen 3 Prioritera (Eliminera / Minimera) 4 Ta fram handlingsplaner Vi skall alltså enbart arbeta med risker som vi värderat i de fem läskigaste rutorna. Riskerna i de fyra sista rutorna (Observera-rutorna) får vi leva med.

9 9 Influensdiagram vid riskanalys Det finns ett verktyg som kallas Influensdiagram, där man ritar upp alla risker som identifieras och ritar in riktade pilar mellan de risker som kan påverka varandra. Om det då finns någon eller några risker som påverkas av flera andra risker (dvs har flera pilar som pekar på sig) måste man ställa sig frågan om vi måste omvärdera våra bedömningar. Detta gäller både sannolikhet och / eller påverkan. De identifierade riskerna skall alltså först bedömas var för sig (dvs det andra steget i själva riskanalysen) och därefter gör man en eventuell omvärdering. Denna omvärdering blir oftast till det sämre, dvs vi värderar påverkar högre (även sannolikheten kan behöva omvärderas, men det är inte det vanligaste). Jag tycker själv att detta är ett bra hjälpmedel, även om jag normalt inte ritar upp alla risker så här utan jag brukar göra Influensdiagrammet muntligt, dvs jag ställer frågan Ser ni några risker som påverka andra risker och som måste medföra att vi gör om någon risks bedömning?. Vid riskanalys av stora projekt eller en organisations hela verksamhet är det normalt tillrådligt att skriva ned Influensdiagrammet. Som man kan se av exemplet nedan så representeras varje risk av en cirkel och därifrån utgår de olika påverkanspilarna. Vissa risker kanske inte påverkar någon annan risk medan andra risker kanske inte påverkas av någon risk. Detta är helt i sin ordning.

10 10 Exempel: Vi har i den ursprungliga riskanalysen identifierat följande risker: 1 Omogen beställare 2 Bristfällig kravspecifikation 3 Oklar projektmålsbeskrivning 4 Nyckelkompetens försvinner 5 Andra projekt tar våra projektmedarbetare 6 Ändringshanteringsrutinen följs inte 7 Samarbetspartner blir försenad Vi värderar dem enligt följande: Om vi ritar upp dessa risker i ett influensdiagram kanske det ser ut så här:

11 11 Vi tolkar influensdiagrammet så här: Risken nummer 1 Omogen beställare kan påverka såväl risken nummer 2 Bristfällig kravspecifikation som risken nummer 6 Ändringshanteringsrutinen följs inte. Risken nummer 5 Andra projekt tar våra projektmedarbetare kan påverka risken nummer 4 Nyckelkompetens försvinner Risken nummer 7 Samarbetspartner blir försenad kan också påverka risken nummer 4 Nyckelkompetens försvinner Utifrån denna bedömning gör vi kanske en omvärdering av risken nummer 4 Nyckelkompetens försvinner. Vi ser att andra projekt kanske vill ha våra nyckelpersoner (risk nummer 5) och dessutom kanske vissa delar i projektet drar ut på tiden (risk nummer 7), vilket kan medföra att vi får svårare att behålla dessa nyckelpersoner. Detta medför att påverkan på risken nummer 4 bör bedömas som H (hög) och vi kanske agerar annorlunda i den fortsatta riskanalysen.

12 12 Exempel: Riskanalys för Företag X KAMP Företagsutveckling

13 13 Riskplan för Företag X Inledning Företaget har bestämt sig för att höja kompetensen och förståelsen för och förtydliga användandet av riskanalys som ett viktigt instrument för såväl verksamheten som våra projekt. Riskanalys är ett verktyg som finns beskrivet i vår kvalitetshandbok under kapitel 8 risker. Vi har fastställt en rutin för hur riskanalys skall genomföras samt dokumenteras. Vi har dessutom valt ett antal verktyg som skall användas. En riskdatabas skall byggas upp bestående av samtliga riskanalyser som genomförs. Ansvarig för att rutinen sprids, uppdateras och efterlevs är kvalitetschefen. Ansvarig för att riskdatabasen skapas och uppdateras är metodchefen. Riskanalys på företagets verksamhet En gång per år (under andra kvartalet) skall företagsledningen se till att genomföra riskanalys på hela verksamheten. En heldag skall bokas in och arbetet skall ledas av inhyrd konsult. Verktyget skall vara Rolf Johnsson-modellen och som underlag för att identifiera riskerna skall företagets affärsidé samt befintlig organisationsskiss användas. Resultatet skall presenteras på respektive avdelningsmöten samt på företagets hemsida. Förutom denna övergripande riskanalys skall respektive avdelningschef genomföra riskanalys för sin egen avdelning. Deltagare vid dessa avdelningsriskanalyser skall vara tio till tolv lämpliga personer. Resultatet skall presenteras för hela avdelningen på närmast följande avdelningsmöte samt för företagsledningen. Verktyg skall Brainstorming, Påverkansdiagram samt Rolf Johnsson-modellen vara.

14 14 Riskanalys för projekt Strategisk riskanalys För varje internt projekt som skall (?) initieras (dvs en föreslagen idé skall förverkligas) måste beställaren ansvara för att en strategisk riskanalys genomförs. Syftet är för att kunna fatta beslut om projektet skall initieras eller inte. Verktyg som skall användas är Konkurrentanalys, Ishikawa-diagram, Checklistor samt Sannolikhetspåverkan-diagram. Projektets riskanalys i förberedande fas När projektdefinitionen är färdig men innan projektledaren lämnar offerten till beställaren (oavsett interna eller externa projekt) skall en riskanalys på dokumentet projektdefinition göras. Projektledaren ansvarar för att detta arbete görs. Lämpliga projektmedarbetare skall deltaga dock max tio stycken. En utomstående (behöver inte vara extern konsult, utan kan mycket väl vara från vår egen organisation, det viktiga är att denna person inte har någon annan roll i projektet) erfaren projektledare bör delta (undantag kan medges av närmast högre linjechef). Verktyg som skall användas är Rolf Johnsson-modellen. Resultatet skall ligga till grund för beslutet om att gå vidare eller inte. Resultatet av riskanalysen i förberedande fas skall alltid bifogas till projektdefinitionen. Rutiner för hur riskanalysen i genomförandefas skall göras beskrivs i Projektdefinitionen under egen rubrik. Exempel: Riskanalysen i förberedande fas för Projekt Stål bifogas denna projektdefinition. Återkommande riskanalyser skall genomföras 23 september 1994 och 25 november I båda fallen leder projektledaren arbetet och Rolf Johnssonmodellen skall användas. Resultatet av dessa riskanalyser skall presenteras på närmast följande styrgruppsmöten. Riskdatabasen skall uppdateras efter varje riskanalys i förberedande fas.

15 15 Projektets riskanalys i genomförandefasen. Varje projekt som startas och som är längre än tre kalendermånader skall genomföra återkommande riskanalyser varannan till var tredje månad. Underlaget skall dels vara föregående riskanalys och dels ny Brainstorming. Verktyg som skall användas är Rolf Johnsson-modellen. Projektledaren genomför riskanalysen och samtliga medarbetare (dock max tio personer) skall deltaga. Styrgruppen skall informeras om såväl att riskanalysen genomförts som hur resultatet blev. Riskdatabasen skall uppdateras efter varje återkommande riskanalys.

16 16 Riskdatabas En riskdatabas skall tas fram och uppdateras så att varje gång vi genomför en riskanalys skall riskdatabasen uppdateras. Detta gäller både riskanalys på företagets verksamhet och riskanalys inom projektarbete. Ansvarig för denna riskdatabas är metodchefen som också skall se till att den uppdateras och används optimalt. Ett antal sökord skall finnas så att det kan snabba upp användandet av databasen. Halvårsvis skall metodchefen samla alla projektledare och chefer för en genomgång och analys av hur riskhanteringen (på alla nivåer) fungerar inom vårt företag. Resultatet skall förhoppningsvis bli att vi kan både förutse fler risker men också att vi kan bli bättre på att hantera dessa. Vidareutveckling av riskkompetens Fyra projektledare skall utses som huvudansvariga för riskanalys och riskhantering inom hela företaget (alltså även för riskanalysen på verksamheten). Dessa skall gå med i Project Management Institutes (PMI) Special Interest Group for Risks (RiskSIG) för att ta del av de nyheter som framkommer. I samband med företagets personalkonferens i september varje år skall dessa projektledare planera och genomföra ett halvdagars seminarium i riskanalys. Praktiska övningar bör ingå.

17 17 Exempel: Riskanalys på projekt Projektdefinition Projekt SBID. Riskanalys Riskanalysen i förberedande fas för Projekt SBID bifogas denna projektdefinition. Återkommande riskanalyser skall genomföras 23 september 2000 och 25 november I båda fallen leder projektledaren arbetet och Rolf Johnsson-modellen skall användas. Resultatet av dessa riskanalyser skall presenteras på närmast följande styrgruppsmöten.

18 18 Riskanalys Projekt SBID 1) Risklistan 1) Omogen beställare 2) Negativa medarbetare 3) Önskad effektivitetseffekt uppnås ej 4) Compaq får leveranssvårigheter 5) Ökade priser från Compaq 6) Novell Netware fungerar inte i svensk Byggplåts fysiska miljö 7) Utbildningen kommer inte att hinna genomföras på alla orter 8) Personalen från Svensk Byggplåt kan inte avsätta tillräcklig tid för projektet 9) Trygg Datoriserings personal kan inte avsätta tillräcklig tid för projektet 10) Använda nyckeltal för kalkylen håller ej 11) Oerfaren styrgrupp 12) Styrgruppen är ej beslutsmässig 13) Projektledaren får andra arbetsuppgifter 14) Delprojekt Installation består av för få medarbetare 15) Delprojektledare Test försvinner 16) Utbildningsledare för Test-utbildningen saknas 17) Avgränsningarna ej tillräckligt tydliga 18) Dokumentansvarig ej tillräckligt erfaren 19) Dokumentationen uppfyller inte ställda krav på tydlighet 20) Informationsspridningen fungerar inte 21) Ändringshanteringen kommer ej att följa fastställd rutin 22) Avslutsresan godkänns ej av beställaren 23) Trygg Datoriserings personal ej tillgänglig för utvärdering

19 19 Som ett resultat av riskanalysen kommer ett antal justeringar att göras: Trygg Datorisering AB kommer att bjuda in Svensk Byggplåt AB för att informera om vikten av en erfaren och beslutsmässig styrgrupp samt förtydliga rollen som beställare Trygg Datorisering kompletterar projektgruppen med en dokumentansvarig från Dokumentproffsen AB Trygg Datorisering AB kommer att informera ledningen för Svensk Byggplåt AB om vikten av rutiner för resursbokning i projekt samt att lägga till resurskravet som en egen punkt i avtalet Trygg Datorisering AB kommer att teckna ett specialavtal med Compaq för att minimera risken av leveransproblem samt köpa in utrustningen två veckor tidigare än tidigare planerat. Kostnaden för detta kommer att läggas in i projektbudgeten Trygg Datorisering AB Kommer att samla hela ledningen för Svensk Byggplåt AB för en allmän presentation av projektarbete (förutom den heldag som redan finns inplanerad). Detta för att förtydliga vikten av att följa den modell för projektarbete som Trygg Datorisering AB använder sig av. Rutinen för ändringshantering kommer att lyftas fram från projektets första dag för att minimera risken av att inte följa denna rutin Projektledaren för Projekt SBID kommer att kräva en dokumenterad individplan för samtliga resurser från Trygg Datorisering AB. Detta dokument skrivs mellan projektledaren och resp resurs linjechef Utbildningen av Svensk Byggplåt AB samtlig personal måste planeras in tydligare samt att en friskrivningsklausul skrivs in i avtalet Avslutsresan lyfts ut ur projektbudgeten och kommer att tas separat från Trygg Datorisering ABs egen budget. Projektledaren ansvarar för att projektets avgränsningar tas upp på varje styrgruppsmöte Huruvida önskad effektivitetseffekt uppnås eller ej ligger utanför projektet men Trygg Datorisering AB kommer att upplysa ledningen för Svensk Byggplåt AB om vikten av att de själva satsar mycket på intern information till och löpande uppföljning av den egna personalen, allt i syfte att stärka möjligheterna att Svensk Byggplåt AB kommer att kunna ta till sig det nya systemet

20 Internetadresser för riskhantering Project Management Institute (PMI) Risk Special Interest Group Metiers Riskstyrning SEI (Software Engineering Institute) Risk Management Overview Texas (Amerikanska delstatens) State Office of Risk Management Risk Services and Technologies Svenska Dataföreningens SårBarhetsAnalys (SBA)

Riskanalys KAMP Företagsutveckling

Riskanalys KAMP Företagsutveckling Riskanalys KAMP Företagsutveckling 2 KAMP Företagsutveckling AB www.kamp.se December 2002 KAMP Företagsutveckling 3 Innehållsförteckning Allmänt... 5 De olika stegen vid riskanalys... 8 Hur skall jag veta

Läs mer

Checklistor för riskidentifiering

Checklistor för riskidentifiering Checklistor för riskidentifiering Generella risker Kravspecifikationen saknas eller är ofullständig Projektdefinitionen är inte förankrad inom projektet Projektmedarbetarna kan ej avsätta tillräcklig tid

Läs mer

Att utvärdera ett projekt

Att utvärdera ett projekt Att utvärdera ett projekt KAMP Företagsutveckling 2 Innehållsförteckning Inledning...3 Tillvägagångssätt...4 Dokumentet Utvärderingsrapport...6 PUA - projektutvärderingsansvarig...7 Bilaga 1 Inbjudan till

Läs mer

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Riskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1

Riskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1 Riskhantering Sida 1 Om riskhantering Risker i projekt är händelser som äventyrar vår möjlighet att nå projektets mål. Riskhantering innefattar att göra analyser där risker och åtgärder identifieras, men

Läs mer

Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten

Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 1 (8) Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (8) Innehåll 1 Syfte och bakgrund...3 1.1 Syfte...3 1.2 Bakgrund...3 2 Definitioner...3

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

KAMP Företagsutveckling

KAMP Företagsutveckling KAMP Företagsutveckling Innehållsförteckning 2 Offertförfrågan 3 Projektdefinition Projekt SBID 5 Offert 15 Avtal 17 Individplan för projektmedarbetare 18 Projekt SBID 18 Individkontrakt för projektmedarbetare

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Projektplan för Vision 2025

Projektplan för Vision 2025 Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen

Läs mer

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun Mats Bohman 2009-10-27 / 2012-10-04 Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för projekt... 3 2 Projektmallar... 3 3 Projektarbete... 3 4 Beskrivning av faserna... 4 4.1 Beslutspunkter... 5 5 Roller och ansvar...

Läs mer

Protokoll från kvalitetsgranskning Projekt (H)järnkoll Kampanjlän Örebro

Protokoll från kvalitetsgranskning Projekt (H)järnkoll Kampanjlän Örebro Protokoll från kvalitetsgranskning Projekt (H)järnkoll Kampanjlän Örebro 20-11-26 Elisabet Norlinder (H)järnkoll Kampanjlänsansvarig Örebro Kvalitesgranskningsmall Förutsättningar för projektet Poäng 18/1-22/11-26/11-

Läs mer

Inledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin

Inledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin TEKNISK RAPPORT 1(6) Inledning Denna rapport är en del av examinationen i kursen 2C1224 Projektstyrning. Rapporten är resultatet av en intervju med projektledaren Henry Frödesjö på Fortum Generation AB.

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt

Läs mer

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter 1 (6) Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter Förslagsställare: * Projektledare: Helen Alstergren * Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 1. Bakgrund och motiv Antalet

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

PPS ett praktiskt verktyg som fungerar för mig

PPS ett praktiskt verktyg som fungerar för mig PPS ett praktiskt verktyg som fungerar för mig Jarkko Erikshammar 2009-03-02 35 minuter Jarkko Erikshammar. Tel 0920 492 18 60, 070-668 97 72, e-post: jarkko.erikshammar@ltu.se Luleå tekniska universitet.

Läs mer

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen.

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. 2 Förord Denna vägledning är upprättad inför det seminarium om riskhantering som äger rum den 18 april 2007 i Länsstyrelsen lokaler. Seminariet vänder

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut

Läs mer

Välkommen till. Praktiskt projektarbete. 8 februari 2011

Välkommen till. Praktiskt projektarbete. 8 februari 2011 Välkommen till Praktiskt projektarbete 8 februari 2011 Projekt i praktiken 1. Introduktion. 2. Projektets faser och intressenter. 3. Riskanalys - projektet och dess omvärld. 4. Milstolpeplan och aktivitetsplan.

Läs mer

Projektledning VBEF 01. Kristian Widén, PhD

Projektledning VBEF 01. Kristian Widén, PhD Projektledning VBEF 01 Kristian Widén, PhD Kristian Widén, PhD Jag är 39 år Jag bor i Kävlinge Civilingenjör VoV, Docent i Byggnadsekonomi, Innovationsspriding i byggsektorn. Jag har en sambo, dotter och

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Planera genomförande

Planera genomförande Planera genomförande www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

GHJF 5 INTERNKONTROLL

GHJF 5 INTERNKONTROLL GOTLANDS HESSELBY JERNVÄG FÖRENINGEN GOTLANDSTÅGET GHJF 5 INTERNKONTROLL Föreskrift Utgåva 2 Dokumentansvarig: GHJ Trafiksäkerhetsansvarig Omfattar 6 sidor Gäller fr.o.m. 2012-06-01 0. Innehållsförteckning

Läs mer

Instruktion för riskhantering

Instruktion för riskhantering 1(7) Instruktion för riskhantering SLU ua 2014.2.10-129 SLU Säkerhet Anette Lindberg STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Säkerhet och informationssäkerhet Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Per-Olov

Läs mer

HJÄLPREDOR STYRANDE DOKUMENT FRIIS KVALITETSKOD

HJÄLPREDOR STYRANDE DOKUMENT FRIIS KVALITETSKOD HJÄLPREDOR STYRANDE DOKUMENT FRIIS KVALITETSKOD För att underlätta arbetet med övergången till FRIIs uppdaterade Kvalitetskod som antogs av årsmötet i maj 2013 har FRII tagit fram hjälpredor avseende några

Läs mer

Metoder för Interaktionsdesign

Metoder för Interaktionsdesign Metoder för Interaktionsdesign Föreläsning 4 Projektmetodik och Scrum Kapitel 9-12 + 14, Scrumbok Det högra spåret Vi lämnar nu det vänstra spåret de mjukare delarna och går in på det högra spåret som

Läs mer

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING 1 (5) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 25 AUGUSTI 2015 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 7 JUNI 2016 RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING Det här är en

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

Projektplan kvalitetsregister

Projektplan kvalitetsregister 1 Projektplan kvalitetsregister Delprojekt: Införande av Senior alert på Visby lasarett samt i hemsjukvården och primärvården. Stöd till och uppföljning av förbättringsarbetet inom vårdprevention hos särskilda

Läs mer

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Instruktion. Genomförande av beslutande åtgärder/uppföljning.

Instruktion. Genomförande av beslutande åtgärder/uppföljning. Instruktion 1. Medarbetarsamtalet Medarbetarsamtalet hålls minst en gång per år med samtliga anställda. Samtalet förbereds och genomförs enligt bilagorna 1-5 (ingår i detta dokument). Dokumentationen av

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på http://internetfonden.

Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på http://internetfonden. Presentationer från Frukostmöte.SE:s Internetfond 19 januari 2012 Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg Mer information finns på http://internetfonden.se

Läs mer

Kapitel 7 Hantering av tillgångar

Kapitel 7 Hantering av tillgångar Kapitel 7 Hantering av tillgångar Information och data som skapas, inhämtas, distribueras, bearbetas och lagras i en organisation är en av dess viktigaste tillgångar. Graden av tillgänglighet, sekretess

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet Bilden hämtad från http://www.liu.se/cul-resurser/lips/kartor/fore.htm Projektplanering Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas Projektplanen Krav på en projektplan Beskriver

Läs mer

PROJEKTPLAN [PROJEKTNAMN]

PROJEKTPLAN [PROJEKTNAMN] STADSLEDNINGSKONTORET FINANSAVDELNINGEN SID 1 (6) 2008-12-16 [PROJEKTNAMN] Författare: Version: Författarens namn Versionsnummer SID 2(6) UTGÅVEHISTORIK FÖR DOKUMENTET

Läs mer

1.1 VAD ÄR EN RISKANALYS NÄR SKA EN RISKANALYS GÖRAS? HUR GÖR MAN EN RISKANALYS?...

1.1 VAD ÄR EN RISKANALYS NÄR SKA EN RISKANALYS GÖRAS? HUR GÖR MAN EN RISKANALYS?... RUTIN RISKANALYS 2 (17) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 15 JANUARI 2016 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 2016-07-15, 2016-08-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Regler och instruktioner för verksamheten

Regler och instruktioner för verksamheten Informationssäkerhet Regler och instruktioner för verksamheten Dokumenttyp Regler och instruktioner Dokumentägare Kommungemensam ITsamordning Dokumentnamn Regler och instruktioner för verksamheten Dokumentansvarig

Läs mer

Riskanalys. till miljönämndens egenkontroll. Miljökontoret. Rapport

Riskanalys. till miljönämndens egenkontroll. Miljökontoret. Rapport Miljökontoret Rapport 2016-02-08 Riskanalys till miljönämndens egenkontroll Marie Martna Verksamhetscontroller Miljökontoret Telefon (direkt): 08-5230 1315 E-post: marie.martna@sodertalje.se 2 (4) Avgränsning

Läs mer

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Stefan Berglund INFÖRANDET Avslutande del av genomförandefasen? Egen fas? Inledande del av projektavslutet? -Viktigt

Läs mer

Projectbase en generell projektmodell

Projectbase en generell projektmodell Projectbase en generell projektmodell ProjectBase 2.0 anpassad för Projectplace Projectbase är en generell projektmodell som effektiviserar planering och styrning av projekt oavsett typ och storlek. Denna

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Kapitel 8 Personalresurser och säkerhet

Kapitel 8 Personalresurser och säkerhet Kapitel 8 Personalresurser och säkerhet Människorna i en organisation brukar oftast kallas för kunskapskapitalet och betraktas som den viktigaste resursen. Men de är inte enbart en förutsättning för verksamheten

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om informationssäkerhet, it-verksamhet och insättningssystem;

Läs mer

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (11) 2013-11-05. för den universitetsgemensamma projektverksamheten

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (11) 2013-11-05. för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 1 (11) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (11) Innehåll Syfte och bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Bakgrund... 3 2 Definitioner...

Läs mer

Resultat, avslut och uppföljning

Resultat, avslut och uppföljning Resultat, avslut och uppföljning projektet närmar sig sitt slut, men vad händer sedan? Stefan Berglund Införandet Förvaltning - Avslutande del av genomförandefasen? - Egen fas? - Inledande del av projektavslutet?

Läs mer

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Tid till förbättring ger tid till förbättring Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga

Läs mer

Projektplan, åtagandet

Projektplan, åtagandet Sida 1 Projektplanen utgör ett huvudresultat av förberedelserna och kan ses som kontraktet mellan projektledningen och projektägaren för projektets genomförande. Om projektplan, åtagandet Syftet med att

Läs mer

Utforma säkerhetsprocesser

Utforma säkerhetsprocesser Utforma säkerhetsprocesser www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

1 Introduktion... 2. 3 PPS OnLine... 3

1 Introduktion... 2. 3 PPS OnLine... 3 2012-01-09 1 (6), PPS OnLine 2012 Innehåll 1 Introduktion... 2 2 Större nyheter och ändringar av modellen (sammanfattning)... 2 2.1 Portföljledning... 2 2.2 Projektledarrollen/projektledarskap... 2 2.3

Läs mer

Regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI

Regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI Riktlinjer Dnr: 1795/2009-010 2009-06-01 Sid: 1 / 9 Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI Riktlinjerna är fastställda av konsistoriet

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys vid byggprojekt, svar på skriftlig fråga

Risk- och sårbarhetsanalys vid byggprojekt, svar på skriftlig fråga Jenny Rydåker Projektavdelningen 08-508 270 16 jenny.rydaker@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2012-09-25 Risk- och sårbarhetsanalys vid byggprojekt, svar på skriftlig fråga Förslag till beslut 1. Fastighetsnämnden

Läs mer

Revisionsrapport och handlingsplan för fastighetsverksamheten avseende investeringsprojekt

Revisionsrapport och handlingsplan för fastighetsverksamheten avseende investeringsprojekt TJÄNSTESKRIVELSE 1[6] Referens Maude Andersson Pekkanen Gunilla Melkersson Mottagare Tekniska nämnden Revisionsrapport och handlingsplan för fastighetsverksamheten avseende investeringsprojekt Förslag

Läs mer

Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006

Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006 1(6) Styrelsen för konsult- och service Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006 1. Syftet med den interna kontrollen Intern kontroll

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

Bilaga 2: Utdrag ur implementeringsplan Kategoristyrning

Bilaga 2: Utdrag ur implementeringsplan Kategoristyrning Bilaga 2: Utdrag ur implementeringsplan Kategoristyrning Sida: 1 av 7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 3 Mål... 3 Omfattning... 4 Metod... 4 Utbildning... 4 Beslutspunkter

Läs mer

KVALITETSBOKSLUT 2014

KVALITETSBOKSLUT 2014 KVALITETSBOKSLUT [År] KVALITETSBOKSLUT 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Inledning I denna bokslutsrapport redogörs för de kvalitetsinsatser som genomförts inom socialförvaltningen i Ovanåkers

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

IT-enhetens projektmodell. Orion

IT-enhetens projektmodell. Orion s projektmodell rojektmodell Sidan 1 av (18) INNEHÅLL 1 BAKGRUND...2 2 FÖRSTUDIEN...3 2.1 SYFTE...3 2.2 INNEHÅLL...3 2.3 DOKUMENTATION...4 2.4 DOKUMENTATIONSANSVARIG...4 3 ROJEKTSTART...5 3.1 SYFTE...5

Läs mer

Riktlinje för riskanalys och intern kontroll

Riktlinje för riskanalys och intern kontroll KOMMUNLEDNINGSKONTORET Riktlinje för riskanalys och intern kontroll Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om 17 juni 2015. Dokument-ID Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida [XX-00-00]

Läs mer

Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se

Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Projektkontoret Januari 2007 Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Agenda 1. Projektkontoret bakgrund, syfte, vad gör vi och för vem 2. Vilka projekt ska samordnas inom projektkontoret? 3. Vad innebär

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Beskrivning av teknikprojekt inom kommunerna Strömstad och Tanum

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Beskrivning av teknikprojekt inom kommunerna Strömstad och Tanum Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Utkast/Utgåva (1)8 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Teknikprojekt mobilitet 1 Dokumentbeskrivning: Beskrivning av teknikprojekt inom kommunerna

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

PROJEKTPLAN. Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan.

PROJEKTPLAN. Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan. PROJEKTPLAN Projektnamn Användning Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan. Kursiv röd text är råd, anvisningar och ev. exempel inom respektive avsnitt

Läs mer

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Denna artikel ger en övergripande beskrivning av en universell och etablerad projektmetodik. Läsaren förutsätts ha en grundläggande förståelse för processer

Läs mer

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn.

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn. PROJEKDIREKTIV 1 (7) Projektnamn: Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn. Delprojekt: transport av medier Planen för transport av medier är ett av sex delprojekt

Läs mer

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn.

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn. PROJEKDIREKTIV 1 (7) Projektnamn: Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn. Delprojekt: transport av medier Planen för transport av medier är ett av sex delprojekt

Läs mer

Inför Karolinska Institutets fördjupade riskanalyser 2012

Inför Karolinska Institutets fördjupade riskanalyser 2012 Bilaga 4 Inför Karolinska Institutets fördjupade riskanalyser 2012 Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Fastställd av rektor Dnr 1977/2012-010 INNEHÅLL 1 Inledning... 1 2 Metodbeskrivning... 1 2.1

Läs mer

1. Etablera projektet

1. Etablera projektet 1. Etablera projektet Detta är det första steget i projektet och definierar ramarna mellan vilka produktframställningen skall ske. 1.1 Projektdefinition 1.1.1 Intressenter Projektets intressenter har identifierats

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Riskhantering i praktiken

Riskhantering i praktiken Riskhantering i praktiken Presentation för SSG 2010-03-22 SSG Säkerhetskonferens 100322, Mattias Hedlund 1 LKAB KONCERNEN LKAB World Wide 3 800 anställda 13 % kvinnor 30-tal bolag 15-tal länder 650 anställda

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Stefan Berglund

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Stefan Berglund RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Stefan Berglund Projektet närmar sig sitt slut men vad händer då? och sedan? INFÖRANDET Avslutande del av genomförandefasen? Egen fas? Inledande del av projektavslutet?

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om it-system, informationssäkerhet och insättningssystem;

Läs mer

Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT Agneta Bränberg

Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT Agneta Bränberg Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT 2014 Agneta Bränberg Införandet av resultatet Del av genomförandet Eget projekt (implementeringsprojekt) Specificera vad som ska överlämnas till projektägaren

Läs mer

Frågor att ställa om IK

Frågor att ställa om IK Frågor att ställa om IK Hur fungerar den? Vad grundas svaret på? Varför fungerar den? Är kontrollen effektiv? Används kontrollresurserna rätt? Vem styr prioriteringarna? Var finns de största riskerna?

Läs mer

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper bluegarden.se Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper Kan din verksamhet tjäna på att outsourca hela eller delar av löne- och HRadministrationen? Detta whitepaper ger dig underlag att fatta korrekta

Läs mer

Projektarbete. Johan Eliasson

Projektarbete. Johan Eliasson Projektarbete Johan Eliasson Projekt Definition: En grupp av projektdeltagare utför under ledning av en projektledare en klart definierad uppgift, på en viss tid, med begränsade resurser Resurserna kan

Läs mer

Mot en effektivare projektverksamhet!

Mot en effektivare projektverksamhet! Diskussionspapper; Ansvar för Projektverksamhet Mot en effektivare projektverksamhet! Olav Björk, VerksamhetsStyrning Av Projekt & Olof Molinder, OMvärden Konsult AB Diskussionspapper; Ansvar för Projektverksamhet

Läs mer

Projekt Ny bibliotekssystemmiljö

Projekt Ny bibliotekssystemmiljö DNR] 1 (av 9) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-06-12 Styrgrupp Projekt Ny bibliotekssystemmiljö Ib Lundgren Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 2015-05-25 Utkast

Läs mer

Innehåll. Projekt Greed. Projekt definition. Projekt Greed En introduktion till projektmodellen LIPs

Innehåll. Projekt Greed. Projekt definition. Projekt Greed En introduktion till projektmodellen LIPs Innehåll Projekt Greed En introduktion till projektmodellen LIPs Före-fasen Under-fasen Efter-fasen Projekt Greed Utveckla en applikation för mobiltelefoner av tärningsspelet Greed Löses i projektform

Läs mer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer Inledning och läsanvisning I detta dokument finns KI:s riktlinjer beträffande utvecklingssamtal

Läs mer

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära

Läs mer

Att ta fram en tidsplan

Att ta fram en tidsplan Att ta fram en tidsplan KAMP Företagsutveckling Tidplaner GANTT-schema När det gäller att ta fram tidsplaner för ett projekt är en av de vanligaste och också mest användbara metoderna det så kallade GANTT-schemat.

Läs mer

Grundläggande Projektledningslära

Grundläggande Projektledningslära Grundläggande Projektledningslära Tekniskt licentiat, på institutionen för industriell ekonomi & organisation Dagens övning Projektbegreppet Projektets målformulering Projektlivscykeln Projektledaren Samt

Läs mer

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) Datum 2012-11-05 Projektplan Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2012 2 Projektplan Lupp 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Uppdragsgivare och uppdragstagare 3 2. Inledning och

Läs mer

Projektplan. Mål Resultatet projektet ska leverera, dvs. vad som ska vara uppnått när projektet är genomfört, (se dokument Uppdragsbeskrivning ).

Projektplan. Mål Resultatet projektet ska leverera, dvs. vad som ska vara uppnått när projektet är genomfört, (se dokument Uppdragsbeskrivning ). Projektnamn Projektägare / Sponsor Projektledare 1. Sammanfattning En kort inledande sammanfattning av projektplanen. 2. Bakgrund, syfte och mål Bakgrundsbeskrivning Beskrivning av bakgrunden till projektet,

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: (delprojekt i Ett lärande Väsby) Projektledare: Anna Carlsson. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer