KAMP Företagsutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KAMP Företagsutveckling"

Transkript

1 KAMP Företagsutveckling

2 2 Innehållsförteckning Allmänt... 3 De olika stegen vid riskanalys... 4 Sannolikhets-/påverkan-matrisen eller Rolf Johnsson-modellen... 7 Influensdiagram vid riskanalys... 9 Exempel: Riskanalys för Företag X Exempel: Riskanalys på projekt Internetadresser för riskhantering... 20

3 3 Riskanalys Allmänt Att arbeta med riskanalys är att vara förberedd på vad som skulle kunna tänkas hända för hela eller delar av verksamheten eller för specifika uppgifter, exempelvis ett projekt. Varje organisation skall ta fram en strategi för riskhantering, för såväl organisationen som för projektverksamheten. I denna strategi skall anges hur ofta riskanalys skall göras och vilka verktyg eller metoder som skall användas. Här skall även anges vem som är ansvarig för riskanalysen inom organisationen och hur ett riskregister skall byggas upp. Riskanalysens två parametrar Oavsett vilken metod som används vid riskanalysen, är det två huvudparametrar som skall bedömas sannolikhet och påverkan. Sannolikheten att en viss risk inträffar samt påverkan på verksamheten eller projektet om risken inträffar (oavsett vilken sannolikhetsbedömning som gjordes). Vilka bör deltaga Oavsett vem eller vilka som är med vid en riskanalys så brukar jag säga att ett lämpligt antal är mellan fyra och tio personer. Det kan fungera även om man är färre än fyra (man kan naturligtvis göra riskanalys ensam) men sannolikheten att då missa något är ganska stor. Rent praktiskt bör man inte vara mer än tio. Det kan vara svårt att hålla ihop ett så stort antal. Ansvarig för verksamheten / projektet bör ingå, samt representanter inom olika delar som berörs av riskanalysen. Blanda chefer, mellanchefer och medarbetare med specialkompetens för att kunna belysa olika delar. Riskmedvetande Riskanalyser skall planeras in i förväg, både för verksamheten och för olika projekt. Dessa inplanerade, strukturerade riskanalyser kan inte på något sätt ersätta vanligt risktänkande. Det skall inte vara så att om någon upptäcker något som kan gå snett en risk så skall vi vänta med bedömning av denna till nästa inplanerade riskanalys Hur ofta skall riskanalys genomföras? På löpande verksamhet bör riskanalys göras minst en gång per år. På nya verksamheter bör det ske dels innan verksamheten påbörjas och dels någon eller några gånger det första halvåret. För projekt gäller att den första riskanalysen skall göras i förberedande fas på dokumentet Projektdefinition. Därefter skall riskanalys göras varannan till var tredje månad i projektets genomförandefas.

4 4 De olika stegen vid riskanalys Varje riskanalys består av i princip fyra olika steg: 1 Identifiering 1 Identifiering av risker 2 Värdering av dessa 3 Prioritering (vilka risker skall vi jobba med nu) 4 Att ta fram handlingsplaner (om risken inträffar, längre fram, trots det jag har gjort nu) Här gäller det att göra en risklista. En lista över alla de risker som skulle kunna tänkas inträffa som också kan påverka verksamheten / projektet. I detta steg skall ingen värdering ske, inga kommentarer av typen Haha, det där spelar väl ingen roll eller Det där kommer ju inte att inträffa. Det enda kravet jag brukar ställa är att riskerna måste realistiska. Vi tar inte med risken att jordbävning inträffar i Sverige eller att alla i projektet blir långtidssjuka. Naturligtvis skulle dessa risker kunna inträffa och då med en förmodligen katastrofal påverkan, men sannolikheten att dessa skulle inträffa är så mikroskopiskt liten. För att underlätta arbetet med att identifiera riskerna, kan man mycket väl utnyttja olika typer av checklistor. Dessa kan vara generella (finns exempel på Internet) eller specifika för den egna verksamheten. Det finns mycket som kan fungera som utgångsmaterial för att identifiera risker. Det kan vara ett organisationsschema, en verksamhetsbeskrivning, en projektdefinition eller andra typer av dokument. Man kan också använda sig av sk brainstorming, där man spånar fram olika risker. Oavsett vilken eller vilka underlag som används så skall resultatet av detta steg alltid var en förteckning över de risker som kan inträffa. Det går naturligtvis inte att fastställa antalet risker som skall identifieras, men om man landar på fem identifierade risker har man nog lagt sig på en för hög och generell nivå. Om man identifierar 300 risker har man med största sannolikhet varit för detaljerad. Normalt brukar en riskanalys på ett projekt landa på mellan 20 och 40 risker. Riskanalys på en organisations verksamhet brukar generera lite fler risker, men vi skall inte komma upp i några höga antal.

5 5 Exempel: 1) För många risker Kalle blir sjuk Kalle är hemma och vårdar barn Kalle slutar Pelle blir sjuk Pelle är hemma och vårdar barn Pelle slutar Lisa blir sjuk Lisa är hemma och vårdar barn Lisa slutar Lotta blir sjuk Lotta är hemma och vårdar barn Lotta slutar Dessa risker kanske skall ersättas av: 2) För få risker Nyckelkompetens försvinner Övriga medarbetare kan inte arbeta fullt ut Projektets budget håller inte Tidplanen spricker Beställaren får inte det han vill ha Dessa risker kanske skall ersättas av: Leverantören A kan inte hålla lovade priser Timpriset för medarbetare stiger Oväntade kostnader i samband med planerad konferens Felaktiga nyckeltal vid kalkyleringen Samarbetspartner B blir försenad Testverksamheten drar ut på tiden Kravspecifikationen bristfällig Användarna medverkar inte tillräckligt Det är inte antalet i sig som är det viktiga, utan att man hittar en lämplig nivå för respektive riskanalys. 2 Värdering av riskerna Nästa steg är att värdera de olika riskerna som identifierades under det första steget. Det är nu som vi skall bedöma sannolikhet respektive påverkan för de olika riskerna. För var och en av de under punkten 1 identifierade riskerna skall gruppen tillsammans (här är det viktigt att vi kommer överens, når konsensus) bedöma hur stor sannolikheten är att risken

6 6 inträffar samt om risken inträffar (oavsett hur stor sannolikheten varr) hur stor påverkan då blir för verksamheten / projektet. 3 Prioritering av de risker som skall bearbetas Normalt kan vi inte arbeta med alla risker, utan vi måste prioritera de läskigaste eller mest allvarliga riskerna. Det finns olika tekniker att göra detta, men beroende på vilken metod som används vid själva riskanalysen så anges också vilken prioriteringsfilosofi som skall användas. När vi väl har valt de risker som skall bearbetas så måste vi tänka om eller välja en annan väg för att eliminera eller minimera riskerna. Vi gör alltså en förändring nu. 4 Att ta fram handlingsplaner När vi har förändrat våra planer, vårt tankesätt (under punkten 3) så skall vi trots detta tänka framåt. För de risker som vi har prioriterat som vi också kan eliminera (och kommer att göra) behöver vi inte tänka vidare på. Men för de risker som vi bara har minimerat eller de som vi kanske har valt att inte eliminera (på grund av exempelvis kostnad, komplexitet eller tidsbrist) så måste vi tänka ett steg till. Om dessa risker inträffar så gör de det längre fram i tiden. Då skall vi vara så pass förberedda att vi redan nu bestämmer vad vi skall göra sedan om risken eller riskerna inträffar längre fram. Detta är att ta fram en riskhandlingsplan.

7 7 Sannolikhets-/påverkan-matrisen eller Rolf Johnsson-modellen Den metod som jag själv förordar och som egentligen är den enda som jag arbetar med är den så kallade Rolf Johnsson-modellen. Den bygger på de fyra stegen enligt ovan. Denna metod bygger på en tre-gånger-tre-matris där såväl sannolikheten som påverkan bedöms på tre nivåer. Liten, mellan eller hög sannolikhet att en viss risk inträffar och liten, mellan eller hög påverkan på verksamheten / projektet om risken inträffar. Påverkan Sannolikhet

8 8 För var och en av de identifierade riskerna skall sannolikhet och påverkan bedömas och därefter ritas risken in i en av de nio rutorna. På detta sätt värderas alla riskerna från identifieringssteget. Sedan skall vi prioritera de risker som vi skall arbeta vidare med. I denna modell så arbetar vi med riskerna som värderas i rutorna enligt följande: Påverkan Sannolikhet De olika stegen i Rolf Johnsson-modellen: 1 Identifiera riskerna 2 Värdera dessa i matrisen 3 Prioritera (Eliminera / Minimera) 4 Ta fram handlingsplaner Vi skall alltså enbart arbeta med risker som vi värderat i de fem läskigaste rutorna. Riskerna i de fyra sista rutorna (Observera-rutorna) får vi leva med.

9 9 Influensdiagram vid riskanalys Det finns ett verktyg som kallas Influensdiagram, där man ritar upp alla risker som identifieras och ritar in riktade pilar mellan de risker som kan påverka varandra. Om det då finns någon eller några risker som påverkas av flera andra risker (dvs har flera pilar som pekar på sig) måste man ställa sig frågan om vi måste omvärdera våra bedömningar. Detta gäller både sannolikhet och / eller påverkan. De identifierade riskerna skall alltså först bedömas var för sig (dvs det andra steget i själva riskanalysen) och därefter gör man en eventuell omvärdering. Denna omvärdering blir oftast till det sämre, dvs vi värderar påverkar högre (även sannolikheten kan behöva omvärderas, men det är inte det vanligaste). Jag tycker själv att detta är ett bra hjälpmedel, även om jag normalt inte ritar upp alla risker så här utan jag brukar göra Influensdiagrammet muntligt, dvs jag ställer frågan Ser ni några risker som påverka andra risker och som måste medföra att vi gör om någon risks bedömning?. Vid riskanalys av stora projekt eller en organisations hela verksamhet är det normalt tillrådligt att skriva ned Influensdiagrammet. Som man kan se av exemplet nedan så representeras varje risk av en cirkel och därifrån utgår de olika påverkanspilarna. Vissa risker kanske inte påverkar någon annan risk medan andra risker kanske inte påverkas av någon risk. Detta är helt i sin ordning.

10 10 Exempel: Vi har i den ursprungliga riskanalysen identifierat följande risker: 1 Omogen beställare 2 Bristfällig kravspecifikation 3 Oklar projektmålsbeskrivning 4 Nyckelkompetens försvinner 5 Andra projekt tar våra projektmedarbetare 6 Ändringshanteringsrutinen följs inte 7 Samarbetspartner blir försenad Vi värderar dem enligt följande: Om vi ritar upp dessa risker i ett influensdiagram kanske det ser ut så här:

11 11 Vi tolkar influensdiagrammet så här: Risken nummer 1 Omogen beställare kan påverka såväl risken nummer 2 Bristfällig kravspecifikation som risken nummer 6 Ändringshanteringsrutinen följs inte. Risken nummer 5 Andra projekt tar våra projektmedarbetare kan påverka risken nummer 4 Nyckelkompetens försvinner Risken nummer 7 Samarbetspartner blir försenad kan också påverka risken nummer 4 Nyckelkompetens försvinner Utifrån denna bedömning gör vi kanske en omvärdering av risken nummer 4 Nyckelkompetens försvinner. Vi ser att andra projekt kanske vill ha våra nyckelpersoner (risk nummer 5) och dessutom kanske vissa delar i projektet drar ut på tiden (risk nummer 7), vilket kan medföra att vi får svårare att behålla dessa nyckelpersoner. Detta medför att påverkan på risken nummer 4 bör bedömas som H (hög) och vi kanske agerar annorlunda i den fortsatta riskanalysen.

12 12 Exempel: Riskanalys för Företag X KAMP Företagsutveckling

13 13 Riskplan för Företag X Inledning Företaget har bestämt sig för att höja kompetensen och förståelsen för och förtydliga användandet av riskanalys som ett viktigt instrument för såväl verksamheten som våra projekt. Riskanalys är ett verktyg som finns beskrivet i vår kvalitetshandbok under kapitel 8 risker. Vi har fastställt en rutin för hur riskanalys skall genomföras samt dokumenteras. Vi har dessutom valt ett antal verktyg som skall användas. En riskdatabas skall byggas upp bestående av samtliga riskanalyser som genomförs. Ansvarig för att rutinen sprids, uppdateras och efterlevs är kvalitetschefen. Ansvarig för att riskdatabasen skapas och uppdateras är metodchefen. Riskanalys på företagets verksamhet En gång per år (under andra kvartalet) skall företagsledningen se till att genomföra riskanalys på hela verksamheten. En heldag skall bokas in och arbetet skall ledas av inhyrd konsult. Verktyget skall vara Rolf Johnsson-modellen och som underlag för att identifiera riskerna skall företagets affärsidé samt befintlig organisationsskiss användas. Resultatet skall presenteras på respektive avdelningsmöten samt på företagets hemsida. Förutom denna övergripande riskanalys skall respektive avdelningschef genomföra riskanalys för sin egen avdelning. Deltagare vid dessa avdelningsriskanalyser skall vara tio till tolv lämpliga personer. Resultatet skall presenteras för hela avdelningen på närmast följande avdelningsmöte samt för företagsledningen. Verktyg skall Brainstorming, Påverkansdiagram samt Rolf Johnsson-modellen vara.

14 14 Riskanalys för projekt Strategisk riskanalys För varje internt projekt som skall (?) initieras (dvs en föreslagen idé skall förverkligas) måste beställaren ansvara för att en strategisk riskanalys genomförs. Syftet är för att kunna fatta beslut om projektet skall initieras eller inte. Verktyg som skall användas är Konkurrentanalys, Ishikawa-diagram, Checklistor samt Sannolikhetspåverkan-diagram. Projektets riskanalys i förberedande fas När projektdefinitionen är färdig men innan projektledaren lämnar offerten till beställaren (oavsett interna eller externa projekt) skall en riskanalys på dokumentet projektdefinition göras. Projektledaren ansvarar för att detta arbete görs. Lämpliga projektmedarbetare skall deltaga dock max tio stycken. En utomstående (behöver inte vara extern konsult, utan kan mycket väl vara från vår egen organisation, det viktiga är att denna person inte har någon annan roll i projektet) erfaren projektledare bör delta (undantag kan medges av närmast högre linjechef). Verktyg som skall användas är Rolf Johnsson-modellen. Resultatet skall ligga till grund för beslutet om att gå vidare eller inte. Resultatet av riskanalysen i förberedande fas skall alltid bifogas till projektdefinitionen. Rutiner för hur riskanalysen i genomförandefas skall göras beskrivs i Projektdefinitionen under egen rubrik. Exempel: Riskanalysen i förberedande fas för Projekt Stål bifogas denna projektdefinition. Återkommande riskanalyser skall genomföras 23 september 1994 och 25 november I båda fallen leder projektledaren arbetet och Rolf Johnssonmodellen skall användas. Resultatet av dessa riskanalyser skall presenteras på närmast följande styrgruppsmöten. Riskdatabasen skall uppdateras efter varje riskanalys i förberedande fas.

15 15 Projektets riskanalys i genomförandefasen. Varje projekt som startas och som är längre än tre kalendermånader skall genomföra återkommande riskanalyser varannan till var tredje månad. Underlaget skall dels vara föregående riskanalys och dels ny Brainstorming. Verktyg som skall användas är Rolf Johnsson-modellen. Projektledaren genomför riskanalysen och samtliga medarbetare (dock max tio personer) skall deltaga. Styrgruppen skall informeras om såväl att riskanalysen genomförts som hur resultatet blev. Riskdatabasen skall uppdateras efter varje återkommande riskanalys.

16 16 Riskdatabas En riskdatabas skall tas fram och uppdateras så att varje gång vi genomför en riskanalys skall riskdatabasen uppdateras. Detta gäller både riskanalys på företagets verksamhet och riskanalys inom projektarbete. Ansvarig för denna riskdatabas är metodchefen som också skall se till att den uppdateras och används optimalt. Ett antal sökord skall finnas så att det kan snabba upp användandet av databasen. Halvårsvis skall metodchefen samla alla projektledare och chefer för en genomgång och analys av hur riskhanteringen (på alla nivåer) fungerar inom vårt företag. Resultatet skall förhoppningsvis bli att vi kan både förutse fler risker men också att vi kan bli bättre på att hantera dessa. Vidareutveckling av riskkompetens Fyra projektledare skall utses som huvudansvariga för riskanalys och riskhantering inom hela företaget (alltså även för riskanalysen på verksamheten). Dessa skall gå med i Project Management Institutes (PMI) Special Interest Group for Risks (RiskSIG) för att ta del av de nyheter som framkommer. I samband med företagets personalkonferens i september varje år skall dessa projektledare planera och genomföra ett halvdagars seminarium i riskanalys. Praktiska övningar bör ingå.

17 17 Exempel: Riskanalys på projekt Projektdefinition Projekt SBID. Riskanalys Riskanalysen i förberedande fas för Projekt SBID bifogas denna projektdefinition. Återkommande riskanalyser skall genomföras 23 september 2000 och 25 november I båda fallen leder projektledaren arbetet och Rolf Johnsson-modellen skall användas. Resultatet av dessa riskanalyser skall presenteras på närmast följande styrgruppsmöten.

18 18 Riskanalys Projekt SBID 1) Risklistan 1) Omogen beställare 2) Negativa medarbetare 3) Önskad effektivitetseffekt uppnås ej 4) Compaq får leveranssvårigheter 5) Ökade priser från Compaq 6) Novell Netware fungerar inte i svensk Byggplåts fysiska miljö 7) Utbildningen kommer inte att hinna genomföras på alla orter 8) Personalen från Svensk Byggplåt kan inte avsätta tillräcklig tid för projektet 9) Trygg Datoriserings personal kan inte avsätta tillräcklig tid för projektet 10) Använda nyckeltal för kalkylen håller ej 11) Oerfaren styrgrupp 12) Styrgruppen är ej beslutsmässig 13) Projektledaren får andra arbetsuppgifter 14) Delprojekt Installation består av för få medarbetare 15) Delprojektledare Test försvinner 16) Utbildningsledare för Test-utbildningen saknas 17) Avgränsningarna ej tillräckligt tydliga 18) Dokumentansvarig ej tillräckligt erfaren 19) Dokumentationen uppfyller inte ställda krav på tydlighet 20) Informationsspridningen fungerar inte 21) Ändringshanteringen kommer ej att följa fastställd rutin 22) Avslutsresan godkänns ej av beställaren 23) Trygg Datoriserings personal ej tillgänglig för utvärdering

19 19 Som ett resultat av riskanalysen kommer ett antal justeringar att göras: Trygg Datorisering AB kommer att bjuda in Svensk Byggplåt AB för att informera om vikten av en erfaren och beslutsmässig styrgrupp samt förtydliga rollen som beställare Trygg Datorisering kompletterar projektgruppen med en dokumentansvarig från Dokumentproffsen AB Trygg Datorisering AB kommer att informera ledningen för Svensk Byggplåt AB om vikten av rutiner för resursbokning i projekt samt att lägga till resurskravet som en egen punkt i avtalet Trygg Datorisering AB kommer att teckna ett specialavtal med Compaq för att minimera risken av leveransproblem samt köpa in utrustningen två veckor tidigare än tidigare planerat. Kostnaden för detta kommer att läggas in i projektbudgeten Trygg Datorisering AB Kommer att samla hela ledningen för Svensk Byggplåt AB för en allmän presentation av projektarbete (förutom den heldag som redan finns inplanerad). Detta för att förtydliga vikten av att följa den modell för projektarbete som Trygg Datorisering AB använder sig av. Rutinen för ändringshantering kommer att lyftas fram från projektets första dag för att minimera risken av att inte följa denna rutin Projektledaren för Projekt SBID kommer att kräva en dokumenterad individplan för samtliga resurser från Trygg Datorisering AB. Detta dokument skrivs mellan projektledaren och resp resurs linjechef Utbildningen av Svensk Byggplåt AB samtlig personal måste planeras in tydligare samt att en friskrivningsklausul skrivs in i avtalet Avslutsresan lyfts ut ur projektbudgeten och kommer att tas separat från Trygg Datorisering ABs egen budget. Projektledaren ansvarar för att projektets avgränsningar tas upp på varje styrgruppsmöte Huruvida önskad effektivitetseffekt uppnås eller ej ligger utanför projektet men Trygg Datorisering AB kommer att upplysa ledningen för Svensk Byggplåt AB om vikten av att de själva satsar mycket på intern information till och löpande uppföljning av den egna personalen, allt i syfte att stärka möjligheterna att Svensk Byggplåt AB kommer att kunna ta till sig det nya systemet

20 Internetadresser för riskhantering Project Management Institute (PMI) Risk Special Interest Group Metiers Riskstyrning SEI (Software Engineering Institute) Risk Management Overview Texas (Amerikanska delstatens) State Office of Risk Management Risk Services and Technologies Svenska Dataföreningens SårBarhetsAnalys (SBA)

Riskanalys KAMP Företagsutveckling

Riskanalys KAMP Företagsutveckling Riskanalys KAMP Företagsutveckling 2 KAMP Företagsutveckling AB www.kamp.se December 2002 KAMP Företagsutveckling 3 Innehållsförteckning Allmänt... 5 De olika stegen vid riskanalys... 8 Hur skall jag veta

Läs mer

Checklistor för riskidentifiering

Checklistor för riskidentifiering Checklistor för riskidentifiering Generella risker Kravspecifikationen saknas eller är ofullständig Projektdefinitionen är inte förankrad inom projektet Projektmedarbetarna kan ej avsätta tillräcklig tid

Läs mer

Att utvärdera ett projekt

Att utvärdera ett projekt Att utvärdera ett projekt KAMP Företagsutveckling 2 Innehållsförteckning Inledning...3 Tillvägagångssätt...4 Dokumentet Utvärderingsrapport...6 PUA - projektutvärderingsansvarig...7 Bilaga 1 Inbjudan till

Läs mer

KAMP Företagsutveckling

KAMP Företagsutveckling KAMP Företagsutveckling Innehållsförteckning 2 Offertförfrågan 3 Projektdefinition Projekt SBID 5 Offert 15 Avtal 17 Individplan för projektmedarbetare 18 Projekt SBID 18 Individkontrakt för projektmedarbetare

Läs mer

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Protokoll från kvalitetsgranskning Projekt (H)järnkoll Kampanjlän Örebro

Protokoll från kvalitetsgranskning Projekt (H)järnkoll Kampanjlän Örebro Protokoll från kvalitetsgranskning Projekt (H)järnkoll Kampanjlän Örebro 20-11-26 Elisabet Norlinder (H)järnkoll Kampanjlänsansvarig Örebro Kvalitesgranskningsmall Förutsättningar för projektet Poäng 18/1-22/11-26/11-

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Projektplan för Vision 2025

Projektplan för Vision 2025 Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

Metoder för Interaktionsdesign

Metoder för Interaktionsdesign Metoder för Interaktionsdesign Föreläsning 4 Projektmetodik och Scrum Kapitel 9-12 + 14, Scrumbok Det högra spåret Vi lämnar nu det vänstra spåret de mjukare delarna och går in på det högra spåret som

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (11) 2013-11-05. för den universitetsgemensamma projektverksamheten

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (11) 2013-11-05. för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 1 (11) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (11) Innehåll Syfte och bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Bakgrund... 3 2 Definitioner...

Läs mer

Utforma säkerhetsprocesser

Utforma säkerhetsprocesser Utforma säkerhetsprocesser www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Detta dokument beskriver hur Frontec bedriver utvecklingsprojekt med kvalitetssäkring FSAB_LS020_Projekt och kvalitetsstyrning A.doc Sida 1(6) Frontec kan projekt

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Projektledning VBEF 01. Kristian Widén, PhD

Projektledning VBEF 01. Kristian Widén, PhD Projektledning VBEF 01 Kristian Widén, PhD Kristian Widén, PhD Jag är 39 år Jag bor i Kävlinge Civilingenjör VoV, Docent i Byggnadsekonomi, Innovationsspriding i byggsektorn. Jag har en sambo, dotter och

Läs mer

PPS ett praktiskt verktyg som fungerar för mig

PPS ett praktiskt verktyg som fungerar för mig PPS ett praktiskt verktyg som fungerar för mig Jarkko Erikshammar 2009-03-02 35 minuter Jarkko Erikshammar. Tel 0920 492 18 60, 070-668 97 72, e-post: jarkko.erikshammar@ltu.se Luleå tekniska universitet.

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath

2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath Projekt IT-stöd en förstudie som syftar till att inventera och analysera behoven av och inom ett administrativt verktyg för vuxenutbildning inom Göteborgregionen. 2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Tid till förbättring ger tid till förbättring Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på http://internetfonden.

Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på http://internetfonden. Presentationer från Frukostmöte.SE:s Internetfond 19 januari 2012 Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg Mer information finns på http://internetfonden.se

Läs mer

PROJEKTPLAN. Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan.

PROJEKTPLAN. Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan. PROJEKTPLAN Projektnamn Användning Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan. Kursiv röd text är råd, anvisningar och ev. exempel inom respektive avsnitt

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: (delprojekt i Ett lärande Väsby) Projektledare: Anna Carlsson. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Ersättningsmodeller (delprojekt i Ett lärande i Väsby) Projektledare:, ekonomistrateg Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp,

Läs mer

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (9) Innehåll Syfte och bakgrund...4 1.1 Syfte...4 1.2 Bakgrund...4 2 Regler för projekt...4

Läs mer

Regler och instruktioner för verksamheten

Regler och instruktioner för verksamheten Informationssäkerhet Regler och instruktioner för verksamheten Dokumenttyp Regler och instruktioner Dokumentägare Kommungemensam ITsamordning Dokumentnamn Regler och instruktioner för verksamheten Dokumentansvarig

Läs mer

Delprojektbeskrivning

Delprojektbeskrivning Dokument nr: Version: Status: Sida: 2.00 Utgåva (1)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektdokument etjänstekort Nummer för projekt Dokumentbeskrivning: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk

Läs mer

SWOT-analys KAMP Företagsutveckling

SWOT-analys KAMP Företagsutveckling SWOT-analys KAMP Företagsutveckling SWOT-analys SWOT-analys har fått sitt namn efter de engelska orden Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). Att arbeta

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Projekt Ny bibliotekssystemmiljö

Projekt Ny bibliotekssystemmiljö DNR] 1 (av 9) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-06-12 Styrgrupp Projekt Ny bibliotekssystemmiljö Ib Lundgren Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 2015-05-25 Utkast

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen.

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. 2 Förord Denna vägledning är upprättad inför det seminarium om riskhantering som äger rum den 18 april 2007 i Länsstyrelsen lokaler. Seminariet vänder

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Att ta fram en tidsplan

Att ta fram en tidsplan Att ta fram en tidsplan KAMP Företagsutveckling Tidplaner GANTT-schema När det gäller att ta fram tidsplaner för ett projekt är en av de vanligaste och också mest användbara metoderna det så kallade GANTT-schemat.

Läs mer

Inledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin

Inledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin TEKNISK RAPPORT 1(6) Inledning Denna rapport är en del av examinationen i kursen 2C1224 Projektstyrning. Rapporten är resultatet av en intervju med projektledaren Henry Frödesjö på Fortum Generation AB.

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

Konsultbolag1. Testplan för Europa version 2. Testplan Projekt Europa Sid 1 (av 9) 2009-05-14. Europa-projektet. Dokumenthistorik

Konsultbolag1. Testplan för Europa version 2. Testplan Projekt Europa Sid 1 (av 9) 2009-05-14. Europa-projektet. Dokumenthistorik Testplan Projekt Europa Sid 1 (av 9) Europa-projektet Testplan för Europa version 2 Dokumenthistorik Utgåva Datum Författare Kommentar 1 2008-12-16 Ulf Eriksson Ursprunglig version, utkast 2 2008-12-18

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Beskrivning av teknikprojekt inom kommunerna Strömstad och Tanum

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Beskrivning av teknikprojekt inom kommunerna Strömstad och Tanum Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Utkast/Utgåva (1)8 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Teknikprojekt mobilitet 1 Dokumentbeskrivning: Beskrivning av teknikprojekt inom kommunerna

Läs mer

Dövas Afrika Missions utvecklingsprojekt 2016-2017

Dövas Afrika Missions utvecklingsprojekt 2016-2017 Denna projektplan är uppdaterad 29/1 2015 och beslutad av styrelsen 14/2 2015 //BO Dövas Afrika Missions utvecklingsprojekt 2016-2017 Projektnamn: Mötesplats- Tanzania/Sverige Projektägare Dövas Afrikamission

Läs mer

1. Etablera projektet

1. Etablera projektet 1. Etablera projektet Detta är det första steget i projektet och definierar ramarna mellan vilka produktframställningen skall ske. 1.1 Projektdefinition 1.1.1 Intressenter Projektets intressenter har identifierats

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

Handlingsplan Tillgänglighet

Handlingsplan Tillgänglighet Handlingsplan Tillgänglighet Projekt På väg till jobbet Andersson Marita 2012-04-23 Bakgrund Projekt på väg till jobbet är ett av ESF (Europeiska socialfonden) delfinansierat samverkansprojekt mellan Avesta

Läs mer

Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg. Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management

Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg. Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och

Läs mer

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) Datum 2012-11-05 Projektplan Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2012 2 Projektplan Lupp 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Uppdragsgivare och uppdragstagare 3 2. Inledning och

Läs mer

Projektarbete. Johan Eliasson

Projektarbete. Johan Eliasson Projektarbete Johan Eliasson Projekt Definition: En grupp av projektdeltagare utför under ledning av en projektledare en klart definierad uppgift, på en viss tid, med begränsade resurser Resurserna kan

Läs mer

Projektledarutbildning 6 dagar

Projektledarutbildning 6 dagar Projektledarutbildning 6 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Aktiviteter vid avtalets upphörande

Aktiviteter vid avtalets upphörande SID 1 (10) Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104

Läs mer

Inför Karolinska Institutets fördjupade riskanalyser 2012

Inför Karolinska Institutets fördjupade riskanalyser 2012 Bilaga 4 Inför Karolinska Institutets fördjupade riskanalyser 2012 Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Fastställd av rektor Dnr 1977/2012-010 INNEHÅLL 1 Inledning... 1 2 Metodbeskrivning... 1 2.1

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(5) Projektnamn: Ledningsstöd för skolledare och förskolechefer Projektledare: Malin Danielsson och Gunilla Ericsson Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp,

Läs mer

1 Introduktion... 2. 3 PPS OnLine... 3

1 Introduktion... 2. 3 PPS OnLine... 3 2012-01-09 1 (6), PPS OnLine 2012 Innehåll 1 Introduktion... 2 2 Större nyheter och ändringar av modellen (sammanfattning)... 2 2.1 Portföljledning... 2 2.2 Projektledarrollen/projektledarskap... 2 2.3

Läs mer

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar.

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. 1. KVALITETSSYSTEM För att styra arbetet och vår utveckling, minimera risken för missförstånd

Läs mer

Projektplan. Mål Resultatet projektet ska leverera, dvs. vad som ska vara uppnått när projektet är genomfört, (se dokument Uppdragsbeskrivning ).

Projektplan. Mål Resultatet projektet ska leverera, dvs. vad som ska vara uppnått när projektet är genomfört, (se dokument Uppdragsbeskrivning ). Projektnamn Projektägare / Sponsor Projektledare 1. Sammanfattning En kort inledande sammanfattning av projektplanen. 2. Bakgrund, syfte och mål Bakgrundsbeskrivning Beskrivning av bakgrunden till projektet,

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE

Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE Dokument 1 till Kontrakt 2011-04-20 Sid 1 (7) Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE Unicon 2011 Dokument 1 till Kontrakt 2011-04-20 Sid 2 (7) Innehåll: 1. PROJEKTLEDNING... 3 1.1. Allmänt... 3 1.2.

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om informationssäkerhet, it-verksamhet och insättningssystem;

Läs mer

Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se

Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Projektkontoret Januari 2007 Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Agenda 1. Projektkontoret bakgrund, syfte, vad gör vi och för vem 2. Vilka projekt ska samordnas inom projektkontoret? 3. Vad innebär

Läs mer

Tjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för ökad självständighet

Tjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för ökad självständighet VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2015-01-22 DNR SN 2015.011 TORBJÖRN NYQVIST SID 1/1 TORBJORN.NYQVIST@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

GHJF 5 INTERNKONTROLL

GHJF 5 INTERNKONTROLL GOTLANDS HESSELBY JERNVÄG FÖRENINGEN GOTLANDSTÅGET GHJF 5 INTERNKONTROLL Föreskrift Utgåva 2 Dokumentansvarig: GHJ Trafiksäkerhetsansvarig Omfattar 6 sidor Gäller fr.o.m. 2012-06-01 0. Innehållsförteckning

Läs mer

Exempel på verklig projektplan

Exempel på verklig projektplan Exempel på verklig projektplan Detta är ett exempel på en proffessionell projektplan hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och mycket av

Läs mer

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat Projektarbete är att arbeta på ett strukturerat sätt. Genom att kombinera projektmetodik, kunskap om och hur ett projekt fungerar, och ett planeringsverktyg, IT-stöd, kan Du få ett strukturerat och effektivt

Läs mer

SLUTRAPPORT. Syftet med slutrapporten är att redovisa måluppfyllelse, erfarenheter och rekommendation till ett förbättrat arbetssätt.

SLUTRAPPORT. Syftet med slutrapporten är att redovisa måluppfyllelse, erfarenheter och rekommendation till ett förbättrat arbetssätt. Sidan 1 (13) SLUTRAPPORT. Syftet med slutrapporten är att redovisa måluppfyllelse, erfarenheter och rekommendation till ett förbättrat arbetssätt. SLUTRAPPORT Basdatorarbetsplatstjänst på Chalmers fas

Läs mer

Mall för riskbedömning

Mall för riskbedömning 1(6) DNR: Dubbelklicka här för att ändra [Fakultet/Institution/centrumbildning] [20ÅÅ-MM-DD] Mall för riskbedömning Nedan följer en kort beskrivning av på vilket sätt denna mall för riskhantering bör fyllas

Läs mer

Metodval. Riskanalys enligt SAM. Elmia 2008 AM21 Riskanalys för säkrare arbetsmiljö och mindre störning i produktionen. Föredragshållaren 1

Metodval. Riskanalys enligt SAM. Elmia 2008 AM21 Riskanalys för säkrare arbetsmiljö och mindre störning i produktionen. Föredragshållaren 1 Varför ska vi göra riskbedömningar? Alla tjänar på att personalen är i arbete, är frisk och mår bra. Hans Strömberg Arbetsmiljöinspektör Riskbedömning är en grundläggande förutsättning för att det Systematiska

Läs mer

Genomförandeplan för nationellt införande av eped

Genomförandeplan för nationellt införande av eped Genomförandeplan för nationellt införande av eped Fas 1 Uppstartsfas med planering och förberedelser 1. Bakgrund Under våren 2014 har en förstudie om Kunskapsstöd för barn vid läkemedelsordination genomförts,

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Införande av Primula på Malmö högskola

Införande av Primula på Malmö högskola 2014-11-19 1 (7) Införande av Primula på Malmö högskola Projekt- och aktivitetsplan 2014-11-19 2 (7) Innehåll Införande av Primula på Malmö högskola... 1 1 Basfakta... 3 2 Beskrivning av projektet, mål

Läs mer

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010 Haninge kommun Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Innehåll 1. Inledning...2 1.1. Syfte och avgränsning...2 2. Bakgrund och

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisors uppgifter i regionens stiftelser Några särskilda arbetsuppgifter för den förtroendevalde revisorn vid granskningen av stiftelser är

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

SÄLJA FÖRETAGET. Att lyckas förena dessa olika intressen är ofta det som avgör att en företagsaffär lyckas.

SÄLJA FÖRETAGET. Att lyckas förena dessa olika intressen är ofta det som avgör att en företagsaffär lyckas. SÄLJA FÖRETAGET Att sälja sitt företag kan vara rätt komplicerat och tidskrävande. Ofta krävs att man gör saker och har kunskaper som går utöver vad som varit tillräckligt för att framgångsrikt driva företaget.

Läs mer

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Denna artikel ger en övergripande beskrivning av en universell och etablerad projektmetodik. Läsaren förutsätts ha en grundläggande förståelse för processer

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

Checklista workshopledning best practice Mongara AB Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen

Läs mer

Vart försvann synergieffekterna?

Vart försvann synergieffekterna? Vart försvann synergieffekterna? Ett case om effektivisering av kundservice Inledning Ibland får vi tillåtelse av våra uppdragsgivare att berätta vad vi gör. Då är vår ambition att försöka ge så god insikt

Läs mer

Riskanalys. Version 0.3

Riskanalys. Version 0.3 Riskanalys Version 0.3 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste alltid anges som

Läs mer

Datorsalar Niagara och Orkanen

Datorsalar Niagara och Orkanen [DNR] 1 (av 8) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Projektplan Projekt datorsalar [DNR] Datorsalar Niagara och Orkanen Revisionsinformation

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Earned Value Analysis

Earned Value Analysis Earned Value Analysis KAMP Företagsutveckling Sid 2 Earned Value Analysis - inledning Earned Value Analysis är en metod för att följa upp pågående projekt. Till skillnad från vanlig projektuppföljning

Läs mer

IKOT 2011 Tvätt av ultraljudsmätare. Grupp A5 steg 1

IKOT 2011 Tvätt av ultraljudsmätare. Grupp A5 steg 1 IKOT 2011 Tvätt av ultraljudsmätare Grupp A5 steg 1 2011-02-03 Simon Grunditz - 900404 Anders Perneborn - 900307 Hanna Sundström - 890417 Daniel Strömberg - 880403 Martin Hernå 900316 Innehåll Bakgrund

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för intern styrning och kontroll 1(10) Riktlinjer för intern styrning och kontroll 2(10) 1. Syfte Dessa riktlinjer syftar till att övergripande beskriva hur AP7 arbetar med frågor som rör intern styrning och kontroll. Riktlinjerna avser

Läs mer

Askersunds kommun. Projektredovisning vid investeringar. Audit KPMG Bohlins AB 11 december 2007 Antal sidor: 7

Askersunds kommun. Projektredovisning vid investeringar. Audit KPMG Bohlins AB 11 december 2007 Antal sidor: 7 Audit KPMG Bohlins AB 11 december 2007 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Metod 2 4. Resultat av granskningen 2 4.1 Rutin för investeringar 2 4.1.1 Uppföljning 2 4.1.2 Budgetöverskridande

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Projektkunskap ledning och process

Projektkunskap ledning och process Projektkunskap ledning och process Athena & Atlas Universitets- och högskolerådet UHR Stockholm 31 januari 2013 Christel Bäckström, GR Utbildning Internationalisering som utvecklingskraft Internationalisering

Läs mer

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet Bilden hämtad från http://www.liu.se/cul-resurser/lips/kartor/fore.htm Projektplanering Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas Projektplanen Krav på en projektplan Beskriver

Läs mer

Projektplan. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund, syfte och mål. 3 Kravspecifikation. 2.1 Bakgrundsbeskrivning. 2.2 Syfte. 2.3 Mål.

Projektplan. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund, syfte och mål. 3 Kravspecifikation. 2.1 Bakgrundsbeskrivning. 2.2 Syfte. 2.3 Mål. Projektplan Projektnamn Svensk industris framtida elförsörjning Projektägare Nils Lundgren/Talib Morad Projektledare Tobias Rörstam Projektgrupp 2 1 Sammanfattning Vi har mottagit en beställning från Svenskt

Läs mer