, -----, ,, j. av fastighetsinformation 1 / V100 A VGÅNGSHALL PASSAGE LOUNGE. ~ Utveckling av systern för hantering.

Transkript

1 Tekniska H ö g skoan i Lund A v deningen för Bärande Konstruktioner Lund 1995 Lund Institute of Technoogy De partmen t of Structura Engineering Rapport TVBK A VGÅNGSHALL PASSAGE 530 V ~ Utvecking av systern för hantering 1 / av fastighetsinformation Andreas Herne r ~ , -----, ,, j ~~ J ' L ~ ~..['1 --~<J;."j--- BP ---+'!-:> LOUNGE to/aumtanr:wiw'a_ BOD AB rrt&p'mwfdymå'j\'bj!1ru!tw~~zr~.r..-~s:'!i1w~~~p.j!ari!.m Box 64, Lomma, Stra nd vögen 78, Te efon , Fax

2 SEKTIONEN FÖR V ÄG & V A TTENBYGGNAD AVDELNINGEN FÖR BÄRANDE KONSTRUKTIONER LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA BOX LUND DEPARTMENT OF CIVIL ENGINEERING DIVISION OF STRUCTURAL ENGINEERING LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY BOX 118 S LUND SWEDEN Utvecking av system för hantering av fastighetsinformation. Deveopment of rea-estate information management system. av Andreas Herne 1995 Abstract This work is a Master' s Thesis in Civi Engineering. It has been performed in ca-operation between BODAB and the Depmtment of Civi Engineering at Lund Institute of Technoogy. The aim of my work has been to deveop a computer based system for reaj-estate information management that mainy utiises the drawings and documents produced during the design. The system deveoped uses drawings produced with AutoCAD or another CAD-system with a compatibe fie format. The system aso incorporates a database which contains a the documents and components that are associated with the property. My work has aso resuted in a prospect on how drawings and components sha be nu m bered as wei as drawings produced.

3 Rapport TVBK-5077 ISSN ISRN: LUTVDGffVBK SE Examensarbete Handedare: Anders Foin och Nikas Pettersson December 1995

4 Förord Detta projektarbete, som omfattar 20 poäng, ersätter det obigatoriska examensarbetet på Väg- och Vattenbyggnadsinjen. Det har utfö1ts på ett företag som heter Bygg och Data teknik i Lomma AB (BODAB) under sommaren och hösten Arbetet är bestät av Luftfartsverket på Sturup. Handedare för systemuppbyggnad och programmering har Nikas Pettersson på BODAB varit, medan Thorbjörn Haraidsson på samma företag har fungerat som bih ädande handedare avseende branschanpassning och utformning. Handedare på skoan har varit Anders Foin på Avdeningen för Bärande Konstruktioner. Jag vi framförat tacka mina handedare för ideer och hjäp under arbetets gång. Jag skue även vija tacka övrig persona på BODAB som bistått mig med hjäp, råd och inte minst nyfikenhet. Ti sist vi jag också tacka Nina för iden ti framsidan samt värdefu korrekturäsning. Lund i december 1995 Andreas Herne

5 Sammanfattning Det här arbetet är ett projektarbete inom Bärande Konstruktioner. Det har utförts i samarbete mean BODA B och Lunds Tekniska Högskoa (L TH). Syftet med arbetet har varit att utvecka ett system för hantering av fastighetsinformation som ti stor de använder de ritningar och dokument som producerats i projekteringsstadiet Huvudprogrammet, som är skrivet för Windows, har som en komponent ett appikationsprogram i AutoCAD. Detta medger att man utnyttjar ett befmtigt CADsystem men också att ett av de mest spridda ritningsformaten används. Resutatet är ett system som band annat använder ritningar för att änka information från en databas ti användaren. Nämnda databas, som innehåer aa de dokument och komponenter som finns knutna ti en fastighet, kan också utnyttjas för databassökningar via tabeer i programmet. Arbetet har också ett fram ti ett försag ti hur ritningar och komponenter ska numreras samt hur ritningar ska utformas. I

6 Innehå Förord Sammanfattning ii Inedning Bakgrund Uppgiften 2 Utrustning och programvara Hårdvara Mjukvara CA D-systemet Programspråk Databas hanterare 3 Genomförande Programmet Databasen Tabeer Konventioner Ritningsnumrering Bocknamn Komponentnumrering Lagemamn Hantering av ritningar Hantering av dokument 4 Diskussion Amänt FastighetsinformationsSystemet Kommentarer Vidareutvecking stutsats Referenser O Biagor: Manua 2a Sammanstäning över använda bocknamn 2b Sammanstäning över använda komponenttyps-nummer 2c Sammanstäning över använda agernamn Särtryck I III

7 Inedning Denna första version av programmet är en prototyp som visar möjiga ösningar på en rad informationsprobem i förvatningen av en byggnad. Den utgör också en pattform för vidare diskussioner. Ba{grund Det ångsiktiga mået med arbetet är att skapa ett system som fungerar hea vägen från idestadiet, via projektering och produktion, fram ti förvatningen. Det ska också innehåa aa de koppingar man önskar mot andra system på vägen, t.ex. ekonomi, fakturering och underhå. Första edet i arbetet har varit den handingscentra som BODAB har utveckat. Den består av en server som aa projektörer, entreprenörer och bestäaren kan koppa upp sig mot. Arkitekt v WS projektör '"'"~'---= s--'"'"~"" ' /'"''~ ~ im ij Dot~/mern F astighets nformationss ystem,,,/ o,;n \"""' Fig. 1.1 Informationsföde från konsut ti förvatare handingscentraen agras i första hand ritningar men även oika former av textdokument, t.ex. beskrivningar och avta. Med hjäp av modem eer Integrated Services Digita Network (ISDN) kan de oika parterna gå in på servem och direkt få information om viken som är den senaste ritningen. I handingscentraen oggas också tidpunkten när de oika intressenterna har fått respektive handing. Detta gör det möjigt att se när en viss entreprenör har fått de senaste revideringarna. Med en tidig uppstyrning av hur ritningar och textdokument ska utformas så kan a den agrade informationen också utnyttjas i ett förvatningssystem. När ett system av denna typ utnyttjas för fut kommer det att innebära betydigt mindre pappershantering och ett tivaratagande av den resurs som projekteringsunderaget utgör. Luftfartsverket (LFV) underhåer, bygger och administrerar våra större fygpatser i Sverige. LFV på Sturup har även tekniskt ansvar för fygpatserna i Ängehom, Hamstad och Ronneby. Fygpatser är ofta kompicerade, instaationstäta anäggningar med många byggnader. Sturups fygpats byggdes på 70-taet och har sedan byggts om och ti under 80- och 90-taet. Det är endast ti den senaste utbyggnaden, 1992, som ritningar har framstäts med Computer Aided Design (CAD). Det innebär att de festa ritningar endast finns på fim. Det är därför svårt att komma åt information från ritningar daterade före Ytterigare ett probem i hanteringen av ritningar är att det endast finns ett fåta personer, i Sturups fa en, som hittar band dem. Ritningar är en informationskäa som betydigt fer skue kunna ha nytta av i sitt arbete. LFVs må med utveckandet av systemet är att få enke tigång ti ritningsmateriaet och övrig information som rör byggnaderna. För att nå detta må har ett försag angående hur CAD-ritningar ska utformas tagits fram. Detta försag finns sammanfattat i kapite 3, under Konventioner. Uppgiften En av deuppgifterna har varit att skapa ett arkiv där a information om befintiga pappersritningar kan agras. I arkivet har LFV ti dags dato matat in information om cirka 1200 ritningar. En viktig funktion i det färdiga systemet är såedes att kunna söka band

8 dessa ritningar och därefter öppna ritningen på skärmen, om det är en CAD-ritning. En annan viktig uppgift var att utnyttja CADritningarna för att förenka sökandet av information. För att kunna göra det har en databas med information om de enskida komponenterna knutits ti ritningen. Tanken har varit att man, direkt på ritningen, ska kuru1a 'kicka' på ett objekt och få fram den information som man har vat att agra om objektet. Ti sist vie man kunna göra databassökningar efter en specie komponent, se den information som firms agrad om komponenten och söka upp dess äge på en ritning. Informationen skue också kunna skrivas ut tisammans med uppgifter om hur man sökt sig fram ti komponenten. Detta är en beskrivning av de primära må som har funnits för programmet. Eftersom programmet är en prototyp, så har det utveckats med ganska iten inbandning från LFV. En stor de av iden är också att kunna visa upp en konkret produkt som öser de probem som en förvatare kan ha. Det är ofta svårt att förkara hur det kan fungera utan att ha en prototyp som underag. För framtiden finns det en önskan om att kunna bygga vidare på programmet eer att det ska kunna kommunicera med befintiga ekonomi- och underhåssystem på marknaden. 2

9 2 Utrustning och programvara Inom BODAB finns en stor erfarenhet av AutoCAD och tihörande AutoLISP programmering. Likaså finns erfarenhet av programmering i Visua Basic. Sjäv har jag ärt mig grunderna i ovannämnda programspråk på L TH och vaet av programspråk och CAD-system bev därför naturigt. AutoCAD var även det system som LFV förordade. Hårdvara Utveckingen har skett i PC-mijö i ett Nove nätverk. Den fårdiga produkten kan användas både i nätverk och på en enskid PC. För det fårdiga programmet krävs, viket inkuderar AutoCAD R3, en EM-kompatibe PC med en 486 eer Pentium processor med matematikprocessor. Det måste finnas minst 40 Mb hårddiskutrymme och 16 Mb internminne. Förutom detta behövs det hårddiskutrymme för ritningar, databas och dokument. Vidare behövs ett grafikkort och ett pekdon som stödjer Windows. Mju<.vara Den tekniska pattformen är Microsoft Windows 3. men programmet kommer också att fungera under Windows 95. CAD systemet Det CAD-system som sku e användas var atså Autodesks AutoCAD. AutoCAD är ett generet CAD-system och är ett av värdens mest spridda, framförat inom byggbranschen. Det är ett system som är ätt att anpassa för oika tiämpningar. Man kan skräddarsy dess menyer, dessutom kan man definiera egna funktioner, som sedan addas in i AutoCAD. Dessa funktioner skrivs i ett av programspråken LSt Processing (LISP) eer C. Det finns kommersiea appikationsprogram som täcker de festa branscher, band annat bygg- och mekanikområdet Med den senaste versionen, som är nummer 13, har en he de förändrats. Band annat har programmet utveckats ti ett riktigt Windows-program med at vad det innebär för användarvänigheten. Vidare har hastigheten för panorera, zooma och regenerera ritningar ökats betydigt tack vare den så ka ade WHIP-driven []. Detta är en nyutveckad grafikdrivrutin som är oberoende av hårdvaran men samtidigt optimerad för Windows. I och med den tredje uppgraderingen av version 13, viken har använts i detta arbete, har en rad ofta använda kommandon bivit betydigt snabbare. Att t.ex. spara en ritning går upp ti fyra gånger snabbare än med den första uppgraderingen av 13. Autodesk tiämpar en numrering av versionerna på AutoCAD som innebär att det finns fera uppgraderingsnivåer av varje version. AutoCAD R3 finns hittis i tre uppgraderingar, kaade c, c2 och c3. Vidare finns vmje uppgradering i ett anta versioner, dessa betecknas med en bokstav efter uppgraderingsnumret En fuständig versions beteckning kan t.ex. vara R3 c3ah. Skinaden mean aa dessa varianter av AutoCAD är i amänhet små, men kan iband ha stor betydese vid vissa speciea tiämpningar. Ti en böjjan utveckades mitt program för version 12 men senare har det uppdaterats ti version 13 _ c3, band annat för att dra nytta av den ökade snabbheten och det förbättrade användm gränssnittet. Programspråk AutoLISP är en variant av LISP som används inom en rad oika områden [2]. Språket har utveckats för tiämpningar inom artificie inteigens. AutoLISP är ett interpreterande språk och är därför ämpigt för enkare funktioner i och med att det har en enke syntax. Det är däremot inte särskit användbart för mer avancerade funktioner då det bir atför ångsamt. Det är ätt att skapa funktioner med AutoLISP eftersom man har tigång ti aa de kommandon som fmns definierade i AutoCAD. Det ger också direkt tigång ti ritningsdatabasen där man kan förändra fårdiga objekt eer skapa nya. Genom ritningsdatabasen kan också information knytas direkt ti ett objekt eer som i föreiggande fa, ett nummer som hänvisar ti en viss post i en tabe. Autodesk har inte givit några öften om hur ångt fram i utveckingen av AutoCAD som AutoLISP kommer att stödjas. Om de bestämmer sig för att ämna AutoLISPen så finns atid möjigheten att 3

10 definiera använda AutoLISP kommandon efter detta bir omskrivningen ganska enke. C och Visua Basic, som är utveckat av Microsoft, har sina rötter i Eeginners A-purpose Symboic nstruction Code (BASIC) som bötjade sin bana på Dartmund Coege i USA 1964 [3]. Uppfinnare var Dr Tom Kurtz som tisammans med en koega tog fram detta programspråk och som sedan dess har funnits i en uppsjö av varianter. Anedningen ti att Visua Basic togs fram och anserades 1991 var att göra det enkare att programmera i Windows. Senare har det kommit en variant för Disc Operating System (DOS) med viken man kan skapa DOS-program med Windows utseende. Visua Basic är ett objektorienterat programspråk såtivida att man knyter programkoden ti oika händeser, t.ex. en knapptryckning eer en markering av text. Ti detta arbete har Visua Bas i c 3.O Professiona Edition använts. Datahas hanterare Som databashanterare har Microsoft Access 2.0 vats. Databaser skapade i Access kan utan probem utnyttjas av program skrivna i Visua Basic. För att kunna få tigång ti samma databas fi ån AutoCAD krävs dock att man använder sig av Open DataBase Conectivity (ODBC). I detta faet har Microsofts ODBC 2.0 använts. Koppingen mean just Access 2.0 och AutoCAD R3 via ODBC har våat en de probem då båda programmen är reativt nya [4]. Då ODBC instaeras får man väja vika databasformat som ska stödjas. De vada formaten agras i fien odbc. ini som kan se ut som föjer: [ODBC Data Sources] MSAccess Databases=Access Data (*.mdb) dbase Fies=dBase Fies (*. dbf) Paradox Fies=Paradox Fies (*.db) Med ODBC instaerat och rätt databasformat instaerat kan informationen föras mean oika program. I Access kan man skapa formuär som sedan koppas ti de tabeer man vi utnyttja. Det medger att det kan äggas ti förkarande texter om hur informationen ska matas in. Det gör också sjäva inmatningen ättare och mer överskådig. 4

11 3 Genomförande Resutatet av mitt arbete är ett fungerande program som finns instaerat hos LFV på Sturup. För en presentation av programmet se biaga, Manua. Systemet har fått namnet FastighetsinformationsSystem (F.I.S.). Programmet Första steget var att utvecka funktioner för informationshanteringen i AutoCAD. På detta område fick jag god hjäp av ett tidigare utveckat system på 80- DAB. Härifrån har jag fått ideer om användbara funktioner gäande agerhantering, sökning av komponenter samt sökning av tihörande information. Dessa funktioner har utveckats i AutoLISP och utgör ett appikationsprogram ti AutoCAD. Funktionerna för att byta ritning är dock het nyutveckade. Dessa ger möjighet, genom att 'kicka' på ett ritningsnummer som finns på den redan öppnade ritningen, att öppna en intiiggande ritning. Om den vada ritningen inte finns som CAD-ritning så visas information om den, b.a. var den förvaras och vad den förestäer. I huvudprogrammet, som är skrivet i Visua Basic, visas prov på ett par oika sätt att söka efter information via tabeer. Dessa kan varieras på ett ota sätt men de fungerar aa enigt principen att 'skaa bort' oönskade komponenter. Det sker genom att utesuta komponenter antingen på grund av deras äge, deras servicetidpunkt eer deras funktion. Ä ven i huvudprogrammet finns det möjighet att söka upp komponentens äge på en ritning. DDE-Iänk Huvudprog= y i..-.;t Databas Ritningar Dokment Fig. 3.1 Systemets struktur Koppingen mean huvudprogrammet och AutoCAD utgörs av en Dynamic Data Exchange-änk (ODE) [5, 6]. Denna kan överföra instruktioner från huvudprogrammet ti AutoCAD, där de utförs. ODE-änkar kan användas mean de festa program som finns för Windows. Systemet består ti största deen av huvudprogrammet, skrivet i Visua Basic, och det appikationsprogram som har utveckats för AutoCAD. Databasen När man vi kutma öppna en särskid databas via ODBC måste denna äggas ti med sitt namn i fien odbc. ini. Det kan se ut som föjer: [ODBC Data Sources) LFV DATA=Access Data (*.mdb) Först anger man det anropsnamn som databasen kommer att få då man vi använda den ifrån ett program. Härefter anges viket databasformat den har. I den databas som har använts, LFV _DA T A, finns tabeer för ritningsinformation, komponentinformation och rumsinformation samt ett anta mindre tabeer med vissa beskrivningar och förkaringar. I en särskid tabe knyts komponenterna ti sina respektive rum och ritningar. Denna tabe utgör såedes underaget för vika komponenter och rum som finns var. De formuär som finns ti vmje tabe är redovisade i biaga, Manua, kapite 5. Tabeer Totat finns det eva tabeer. Sex av dessa innehåer informationen om oika komponenter såsom byggnader och eektriska komponenter. A v dessa sex tabeer fungerar en som änk mean oika komponenter. I denna tabe, som heter KOMP _REG, knyts vmje komponent ti ett visst rum som i sin tur är knutet ti en byggnad. För var och en av dessa koppingar finns också information om viken ritning de finns på. Vidare fitms det en tabe som innehåer Structured Query Language-frågor (SQL) och deras motsvarighet i kartext. I den här tabeen kan man 5

12 ägga in frågor som man vi ha möjighet att stäa ti systemet. Två av tabeerna innehåer information om ritningarna. Den ena utgör det arkiv där man kan söka efter en särskid ritning. I den andra finns de ritningar som används av programmet och är digitaa. Anedningen ti att det finns två tabeer med iknande information är att de ritningar som används av systemet måste vara numrerade enigt ett visst mönster (se Konventioner nedan). Detta numreringssystem har ännu inte införts av LFV som därför har sina ritningar numrerade efter ett annat system. De två återstående tabeerna innehåer förkarande texter som programmet använder sig av. Endast den tabe som innehåer frågorna kan förändras inifrån huvudprogrammet I övrigt måste programmet Microsoft Access användas då information ska äggas ti eer förändras. Skäet ti detta är främst att det programmeringstekniskt är svårt att hantera eventuea fe i det som matas in. Det har inte heer ansetts nödvändigt med denna funktion i prototypen. Konventioner De reger som tagits fram syftar ti att skapa en standard för ritningsnumrering, komponentnumrering o.s.v. som är gångbar under ång tid framöver. Den största vinsten med en systematisk och övergripande standard är att man med hjäp av numreringen ätt kan söka efter en viss komponent eer ritning. Ritningsnumrering På grund av att finamnen i DOS-baserade system är begränsade ti åtta tecken måste en kataogstruktur utnyttjas för att kunna särskija ritningarna. strukturen som beskrivs här tiämpas av Luftfartsverket på Stockhom-Aranda. De förändringar som har gjoiis gäer hur man anger om det är en pan- eer sektionsritning samt viken husde den omfattar. Dessa förändringar omfattar de fem sista tecknen i ritningsnumret. De reger som finns för hur ritningar ska numreras är sammanfattade i Byggandets Samordning ABsystem (BSAB). LFV på Stockhom-Aranda har utarbetat en egen version av detta system som de kaar för BSAB-hybrid. På position 8-10 i ritningsnumret anges nämnda BSAB-hybrid. För att få en entydig beteckning på väningarna är tanken är att åta ett utvat entrepan få pannumret 01. Pan under detta betecknas 99, 98 osv. Pan ovan entrepanet betecknas 02, 03 osv. Specifiering av ritningsnumret position 1-2: fygpats position 3: streck position 4-6: position 4-5 : position 6: position 7: position 8-10: position 11 : position 12-14: position 12: position 13-14: anäggning, hus, etc. byggnad typ av ritning streck BSAB-hybrid enigt LFV Stockhom-Aranda streck ordningsnummer position 15-16: badnummer position 15-16: husde pan eer sektion pan nummer Kataogstrudur De oika positionerna i ritningsnumret deas upp och betecknar oika kataoger. Den första kataogen, position 1-2, omfattar en fygpats och igger direkt under roten, C:\. Nästa kataog innehåer ritningar över en byggnad eer anäggning. Under denna kataog finns det kataoger som innehåer ritningar som hör ti en viss BSAB-hybrid. I dessa kataoger, tre nivåer ned i hierarkin, återfinns de enskida ritningarna, som med hjäp av kataogstrukturen är begränsade ti en fygpats, en byggnad och en discipin. Det kan se ut på föjande sätt: C:\ (pas 1-2)\ (pas 4-6)\ (pas 8-10)\ (pas 8-10+pos pos 15-16).dwg Exempe C:\ 50\ O O\ 31 O\ 31 O O O O.dwg 50 fygpats : Sturup O byggnad: stationsbyggnaden O typ av ritning: reationsritning 31 O BSAB-hybrid: arkitektritning, generet 310 o Bocknamn pan/sektion: pan: husde: pan entrepan de 01 Bocknamnen knyts ti de objekt på ritningen man vi kunna söka efter. Dessa namn är unika för vatje typ av komponent. Ti exempe betecknar $VS _ TS ett tvättstä där de första två bokstäverna visar att komponenten tihör gruppen vatten och sanitet. Doartecknet gör det enket att skija dessa bock från andra som inte används för att söka information. De bocknamn som tagits fram för denna prototyp är sammanstäda i biaga 2a. 6

13 Utöver detta hör även ett eer fera attribut ti de oika objekten, dessa beskrivs nedan. Kompone1ztnumrering Komponentnumren är uppbyggda av åtta siffror och tifogas objekten som ett attribut (se Bocknamn). Första siffran visar om det är en e- eer Yvskomponent. De tre föjande siffrorna taar om viken typ av e- respektive vvs-komponent det är. De fyra sista siffrorna är ett öpnummer. Komponentnummer som har använts i programmet finns redovisade i biaga 2b. Lagernamn Det finns en rad tänkbara sätt att namnge de oika ritningsagren. För denna första version har dock agernamn som föjer svensk Point standard använts. Point är ett appikationsprogram som har utveckats av det svenska företaget CADPOINT. Point är amänt betraktat som det mest använda appikationsprogrammet inom byggsektorn i Norden. Det innebär dock inget större jobb att senare ändra de agernamn som programmet använder. Däremot är det mycket arbete med att ändra agernamnen på vmje enskid ritning som används i systemet. De agernamn som har utnyttjats i ritningarna för detta projekt finns sammanstäda i biaga 2c. område vats ut och här har de oika komponenterna fått unika identifikationsnummer (se Komponentnumrering). Komponenterna har pacerats in som bock och har också fått bocknamn som taar om viken typ av komponent det är. Hantering av dokument De oika typer av dokument som man vi kunna ha tigång ti i systemet är rumsbeskrivningar, faktabad för komponenter samt i viss mån bider. Aa dessa typer av dokument har scannats, och sparats i CompuServe formatet ( *.gif). De återskapas sedan med AutoCAD's Render-funktion. För att text-dokument ska bi äsiga krävs en hög uppösning som i sin tur medför stora fier. Det gäer såedes att hitta en agom avvägning mean äsbarheten och fistoreken. Dokument som agrats på detta vis kan också skrivas ut vid behov. Hantering av ritningar Ett probem med att använda de ritningar som tagits fram under projekteringen är att det finns fera ritningar som täcker samma område. De två aternativ som föreigger är des att behåa uppdeningen som den är eer att föra samman ritningarna så att aa oika komponenter finns på en ritning. Fördeen med att ha kvar ritningarna som de är, är att vatje ritningsfi bir mindre och därmed går snabbare att äsa in i AutoCAD. Nackdeen är att när man vi söka efter en annan komponenttyp inom samma område så måste man byta ritning. Ytterigare en nackde är att man missar hehetssynen både vad gäer instaationskrockar och möjiga skinader mean oika ritningar. Fördeen med att föra samman aa ager är att at finns samat på en ritning. Detta innebär att vid en ombyggnad så behöver endast en ritning ändras och man får direkt en uppfattning om några instaationer kommer att krocka. Vidare kan man snabbt byta från att titta på t.ex. eritningen ti ventiationsritningen. Nackdeama är dock att ritningsfien bir mycket stor samt att då aa ager är tända så är ritningen svåräst. I och med att AutoCAD bir snabbare så kommer fördearna med att ha at på en ritning att överväga. Det är också det systemet som har vats för ritningarna i detta projekt. Det ritningsmateria som har framstäts är två panritningar, en sektion och två översiktsritningar. På dessa har ett instaationstätt 7

14 4 Diskussion Den väsentigaste erfarenheten från det här arbetet är kanske hur viktigt det är att föra in tankarna på hur förvatningen ska ske redan i projekteringsstadiet Åtminstone om en hög kostnadseffektivitet eftersträvas. Amänt Ett ferta av de företag som äger fastigheter har idag någon form av system för att hantera den information som finns knuten ti deras fastigheter. Exempe är Ericsson, IBM och ABB. Utveckingen av dessa system pekar mot integrerade system för ekonomi, administration, underhå och ritningar/dokument. I och med att systemen bir så omfattande är de ofta en produkt som fera företag står bakom. Det är svårt för ett enskit företag att ha tiräckig kompetens inom aa de områden som ska täckas in. FastighetsinformationsSystemet Första versionen av detta program är en prototyp. Men det är också ett program som med endast ett fåta förändringar bir en fårdig produkt. Justeringar som måste göras gäer främst beståiarspecifika saker såsom numrering av ritningar och komponenter. De tre huvudmå som defmierades i inedningen har uppnåtts. De förändringar som bör göras gäer främst viken information som visas då man sökt en komponent. Band annat vi man få fram informationen om i viket rum den sökta komponenten finns. Utskrifterna kan också förfmas och göras mer attraktiva. Nya poster i databasen äggs ti genom att använda Microsoft Access. I databasfien finns formuär ti de oika tabeerna definierade. Det är med andra ord enket att utöka innehået i databasen. För att kunna söka upp komponenten på en ritning måste också ett bock med ett attribut, innehåande komponentnumret, paceras på ritningen. Detta är en enke procedur då dessa bock finns färdiga och endast attributet måste matas in. Nya dokument måste scannas in för att sedan kunna sparas i en fi. När man vä har bestämt vika dokument som är intressanta och viken uppösning som behövs går arbetet reativt snabbt. Eftersom fera användare kan utnyttja databasen samtidigt kan man tänka sig att en användare på fätet kan ha tigång ti samma information via ett modem. Detta innebär att förvataren, som är ute i fastigheten, snabbt kan koa när en viss komponent ska servas nästa gång. Han kan också kontroera var övriga komponenter av samma typ finns. En viktig punkt är hur de avta som tecknas i samband med ny- och ombyggnad utformas. dessa ska det noggrant beskrivas hur ritningar och handingar ska utformas för att sedan kunna passa in i systemet. I och med att detta görs på ett tidigt stadium undviks extra kostnader och det merarbete som ändringar i efterhand innebär. En punkt som också måste behandas i nämnda avta är upphovsmannarätten. Bestäaren måste, vid upphandingen, säkerstäa att han får tigång ti ritningar och övriga handingar vid projektets sut. Kommentarer Kritiken från LFV har efter en tids användning varit övervägande positiv. Framförat har ritningsregistret kommit ti användning i och med att det innehåer riktig information, medan komponentregistren är fmgerade. Det går snabbt att hitta rätt ritning och ta reda på var den fmns. Tyvärr har systemet ännu inte använts tiräckigt för att kunna utvärdera aa dess funktioner. Vidareutvecking Den kompettering av programmet som närmast är panerad är en rutin som möjiggör att rumsbeskrivningar agras och visas som dokument i ett ordbehandingsprogram. Det medför både ökad fexibiitet (utskrifter, ändringar) och minskat agringsutrymme. Som nämnts tidigare ska systemet också kunna fungera i ett nätverk. Då måste dock oika användarnivåer definieras eftersom endast personer med behörighet ska kunna ändra i databaser och ritningar. Man kan tänka sig att av tre använda nivåer där den ägsta av dessa den som en vanig användare får tigång ti. Detta innebär att man bara kan titta på ritningarna och söka efter information i databasen. Nästa nivå innebär att man förutom ovanstående funktioner även kan göra förändringar i ritningar och 8

15 databas. Ti sist behövs en användare som är systemansvarig och kan ägga ti och ta bort användare i systemet. På den ägsta nivån behöver man inte kosta på sig fuständiga AutoCAD icenser, man kan istäet använda ett så kaat tittskåp. Med ett tittskåp kan inga förändringar göras på ritningarna. Autodesks eget tittskåp, AutoCAD View/Query (VQ), kostar ungefår en sjättede av vad en AutoCAD icens kostar. AutoCAD VQ är dock mer än ett tittskåp, här finns också möjighet att köra AutoLISP-rutiner. Detta är en förutsättning för att F.I.S. ska komma ti sin fua rätt. Hur man utformar skyddet mot feaktigt handhavande är ett område som kräver noggrann utredning. Om ett bock på en ritning förstörs så bryts också den änk ti databasen som överför informationen. Det är såedes viktigt att känna ti ritningens uppbyggnad då man bö1jar förändra den. stutsats Att det finns en framtid för system av den här beskrivna typen råder det knappast någon tvekan om. Frågan är egentigen bara hur hög detajeringsgrad vi vi ha på den information vi söker. I och med att datorerna utveckas och bir at snabbare kan större informationsmängder hanteras utan att användarvänigheten försämras. En begränsande faktor är däremot den amänna datormognaden. Det krävs både ett intresse och ett kunnande band användarna för att ösningar av den här typen ska bi intressanta. En specie funktion för ombyggnader är också panerad där man kommer åt de rätta ritfunktionerna för att panera och dokumentera förändringar. Denna funktion ska dock vara behörighetsprövad enigt ovan. Ett person- och företagsregister som innehåer adresser och teefonnummer ti b.a. anitade entreprenörer finns också med i panerna. För förvatare med stor geografisk täckning kan man tänka sig oika nivåer på de översiktskmtor som finns i systemet. Beroende på önskemå kan dessa omfatta at ifrån värds- ti stadsdeskartor. Från vmje nivå kan man fortsätta att söka sig ned ti en viss byggnad eer anäggning. Här finns också potentia för en förvatare, som ska hyra ut en oka, att visa okaer som finns på andra orter. Genom bider, ritningar och eventuea tredimensionea animeringar kan fastigheten förevisas. Ett probem som kan uppkomma är att det område man är intresserad av igger i gränsen mean två ritningar. Lösningen ti probemet kan kanske då vara AutoCAD Data Extension (ADE) som gör det möjigt att väja områden från två eer fer angränsande ritningar och sammanfoga dessa ti en ny, tifäig ritning. Det ger också möjighet att rita in edningar och andra komponenter som går över de normaa ritningsgränserna utan probem. Möjighet finns också för två användare att arbeta med varsin de av en och samma ritning. Ytterigare en förde är att kunna väja ut ett område ur en stor ritning och arbeta med denna. På grund av att mindre information behöver hanteras samtidigt, ökar hastigheten. ADE, som är ett tiäggsprogram, finns för närvarande endast för AutoCAD R2. En version för AutoCAD R3 väntas dock inom en mycket snar framtid. 9

16 Referenser. Autodesk (1995), AutoCAD Reease I 3 har bivit ännu snabbare, Autodesk designer, 3, p24 2. Hansson P., Karsson G. och Päretun L.G. (I 994) Kom igång med AutoCAD Systemutvecking, Studentitteratur, Lund 3. Robin A., Peterson A. och Tjernund M. (1994) Visua Basic- Programutveckingfrån bötjan, Studentitteratur, Lund 4. Head P. (1995) AutoCAD Reease 13 and ODBC connection to MS Access, Autodesk GOLD Support CD Reease 2.5, Autodesk 5. Head P. (1995) AutoCAD Reease 13 and Dynamic Data Exchange (DDE), Autodesk GOLD Support CD Reease 2.5, Autodesk 6. Crompton P. (1993) Dynamic Duo, CAD User, May, p AutoCAD Reease 13 (1994) Customization Guide, Autodesk 8. AutoCAD Reease 12 (1992) AutoLISP Programmer 's Reference Manua, Autodesk 9. AutoCAD Reease 12 (1992) Anpassningsmamm, Autodesk 10. AutoCAD Reease 12 (1992) SQL Extension Reference Manua, Autodesk I. Microsoft Visua Basic 3.0 Professiona Edition, Programmer 's Guide, Microsoft 12. Syvan A.B. (1994) Visua Basic 3.0 Programmering, Pagina 13. Microsoft Access 2.0, Användarhandbok, Microsoft 10

17 Biaga 2a Sammanstäning över använda bocknamn Namn Innehå $EL_ eektriska wmponenter HT handuftstork CE ecentra 3S trepoig strömbrytare JU jordat uttag $VS_vatten och sanitet wmponenter WC toaettsto TS tvättstä DU dusch UR urin a $RU_ rumsnummer NR nummer RA ram $RI_ ritningsnummer NR nummer RA ram $BY_ byggnadsnummer NR nummer RA ram $FH_ fastighetsnummer NR nummer RA ram 11

18 Biaga 2b Sammanstäning över använda komponenttyps-nummer Nummer Innehå 5 vatten och sanitet komponenter 00 I toaettsto 002 tvättstä tvättstä, inbyggt urinoar dusch 6 e komponenter 00 handuftstork centra apparatskåp infåt jordat uttag utanpåiggande trepoig strömbrytare edningar 12

19 Biaga 2c Sammanstäning över använda agernamn Namn Färg Innehå AOOO VIT modunät A013 GRÅ (8), MELLANGUL (52) konturer, vägar etc A030 BLÅ, LJUSBLÅ ( 171) yttervägg A031 MÖRKCYAN (132) kanter (bjäkag) A032 ORANGE (30) peare A035 CYAN bärande innervägg A035HS CYAN hå i bärande innervägg sektion A036 GUL schakt (trappa, hiss) A037 BLÅ bakar A040 CYAN innervägg A046 CYAN dörrar portar uckor A046-F BLÅ dörrar portar uckor fasad A045 ORANGE (30 fönster gaspartier A045-F LJUSRÖD (11) fönster gaspm1ier fasad A060T GRÖN text ti detajer A 050 RÖD fast inredning AO GRÖN huvudmått A20 GUL, BLÅ rumsnamn rumsnummer, ritningsnummer E040 GUL(51) motordrift K013 MÖRI<MAGENTA (212) grundpintar V020 BLÅ (171) symboer, rör 13

20 F astighetsnformationss yste m version MANUAL ~#'A, BOD AB m&m15!\"&wj$.thw.'it'j~m~.mr'btt!tt&m'i.ff%.:~if'm'ji~st~"ii?iwtw:ttjfm Box 64, Lomma, Strandvägen 78, Teeon , Fax

21 Innehåsföteckning 2 Förord 3 2 Ritningshanteraren 4 A1enyerna 4 Arkiv 4 Redigera 6 Info 7 Visa 9 AutoCAD 10 Hjäp 13 3 Informationshanteraren 14 Menyema 14 Arkiv 14 Sök på Fråga Hjäp 18 standardfönster 18 Informations-fönster 18 Skriv ut fönster 19 Resutat av Fråga fönster 20 4 Dommenthanteraren 21 Menyerna 21 Arkiv 21 Dokumentinfo 21 Hjäp 23 5 Uppdatering av databasen 24 Amänt om Microsoft Access Formuärför inmatning 24 VVS-registret 24 E-registret 24 Rumsregistret 25 Byggnadsregistret 25 Fastighetsregistret 25 Komponentregistret 26 Objektregistret 26 Kategoriregistret 26 Ritningsregistret 27 Dokumentregistret 27 SQLFrågeregistret 27 6 Instäningar 28 Kataoger 28 Namn på programkomponenter 28 Program instäningar 29 Index 30

22 Förord 3 Förord FastighetsinformationsSystemet (F.I.S.) har utveckats som en prototyp för Luftfartsverket på Sturup. De främsta måsättningarna med systemet har varit att få ett användbart och ättanvänt system för ritningshantering och komponent information. Befintigt ritningsmateria och komponentdatabaser utgör stommen för systemet. I och på dessa navigerar man med hjäp av FastighetsinformationsSystemet för att finna den information man är intresserad av. Det ska poängteras att den information som visas om respektive komponent är fiktiv.

23 2 Ritningshanteraren 4 2 Ritningshanteraren Ritningshanteraren gör det möjigt att ta fram information om komponenter som finns på en ritning direkt genom att kicka på ritningen. Ti de oika komponenterna finns även bider, faktabad och rumsbeskrivningar koppade. För att starta Ritningshanteraren, kicka på 'Ritningshanteraren' eer väj 'Ritningshanteraren' i menyn under Arkiv. III FastighetsinformationsSystem ' : Ritninoshånter~en ~&!-;;;.~~~~ - Dok.umenthantenuen r ' Instäningar F i g. 2.1 a Huvudmeny F i g. 2.1 b Arkiv-meny Härefter får man väja viken översikt man vi se, Sturups eer Ängehoms. I dagsäget finns endast den över Sturup. I '! Ritninghanteraren ~ ~. ~~.,., ~' {~~! H' Stäng Änge hot.. Fig. 2.2 Meny för va av fygpats Om AutoCAD inte redan har stmtats så görs det nu och härefter öppnas rätt ritning. Detta tar itet tid och är inte kart förrän ordet 'Command:' står ängst ned i kommando fönstret. Menyerna Arkiv ' '. t I a Arkiv Bedigera nfo Visa AutoCAO!:!jiip Fig. 2.3 Menyrad i AutoCAD Menyn som finns i Fig. 2.3 är inte AutoCAD's vaniga meny. Denna har anpassats ti de funktioner som finns i tiäggsmoduen för FastighetsinformationsSystemet Denna moduaddas samtidigt som ritningen. Menyn är uppbygd efter Windows-standard med Arkiv och Redigera ti vänster och Hjäp ti höger. I undermenyerna finns en de funktioner som är specifika för F.I.S. I föjande kapite behandas vatje rugardinsmeny ingående.

24 2 Ritningshanteraren 5 Översi<t Med denna funktion kan du återgå ti någon av de översiktsritningar som finns i systemet. I föreiggande prototyp finns det endast en översiktsritning över Sturups fygpatsområde. Översikter Fig. 2.5 Diaogrutaför va av fygpats Öppna Ritning qbjäddra Öppnar den vaniga diaogrutan för att öppna fier så att du kan eta band dina kataoger efter rätt ritning. qpejm Detta ger dig möjighet att kicka antingen på ett ritnings-, byggnads- eer husdesnummer för att öppna respektive ritning. Aa dessa nummer är mörkbå ti fårgen. Detta gör det enket att öppna ritningar över en specie byggnad genom att bara kicka på den, förutom detta kan du öppna den ritning som igger inti den som nu är öppen genom att kicka på ett av de ritningsnumren som finns utmed kanten på panritningarna. Spara Sparar den öppna ritningen. Med detta kommando skriver du såedes över den fi som innehåer den öppna ritningen. Spara Som R12 DWG Ritningar som skapats i AutoCAD R3 kan inte äsas av reease 12. Här finns möjighet att spara den aktuea ritningen i det format som reease 12 kan äsa. Starta DB Startar kommunikationen med den externa databas där information om oika komponenter fmns. Normat stattas databasen då en ritning öppnas, men det kan iband inträffa att databasen inte ansuts på rätt sätt och då får man starta den manuet med detta kommando. Stäng DB A vs utar kommunikationen med den externa databasen. Skriv ut... Här kan du få hea eer dear av den öppna ritningen utskriven. För att skriva ut en de av ritningen kickar du på ' Window' i diaogrutan, härefter på 'Pick', nu kan du markera önskat utskriftsområde. Vidare finns här möjighet att förrrandsgranska det som ska skrivas ut genom att kicka 'Preview'. Stä in skaan och se ti att det står 'System Printer' eer annan önskad drivrutin uppe i vänstra hörnet så kommer utskriften på vad skrivare. Pot Configuration AdjustAf.. FDI Potjo y FyH Fig Utskritfsinstäningar

25 2 Ritningshanteraren 6 Fiistan Här ser du namnen på de fyra senaste ritningarna som varit öppnade. Vi du gå tibaka ti någon av dem så kicka på dess namn. Avsuta A vs utar AutoCAD och bryter eventue förbindese med databas. Redigera Ctri+C Ctri+V Fig Redigera-meny Ångra Inmatning Ångrar det senast utförda kommandot. Upprepa Inmatning Upprepar det senast utförda kommandot. Kipp ut Kipper ut markerade partier och pacerar dem i urkipp. Kopiera Kopierar markerade partier och pacerar dem i urkipp. Kopiera Vy Kopierar vyn du ser på skärmen och pacerar den i urkipp. Kistra in Kistrar in de objekt som fmns i urkipp. Kistra in specia... Med detta kommando kan du på oika sätt modifiera det som du vi kistra in. Egenskaper... Kommandot uppmanar dig att markera ett objekt på ritningen. Objektet ska vara ett bock för att någon information ska kunna visas. Den diaogruta som öppnas visar bockets instäningar såsom fårg, namn och viket ager det igger på. Infoga Obje<t... Infogar ett objekt som skapats i något av de andra programmen som fmns i systemet. Exempevis Microsoft Exce eer Core Draw!. Inser! New Object Object ype: Microsoft Exce 5.0 (kakybad) Microsoft Exce makrobad Microsoft Graph 3.0 Microsoft Graph 5.0 Microsoft \t/ord 2.0 dokument Microsoft \t/ord G.O bid *. Fig. 2.8 Diaogrutaför Infoga Objekt

26 2 Ritningshanteraren 7 In f o Fig. 2.9 Jnfo-meny Sö{ Info När du aktiverat detta kommando ombeds du peka på ett objekt. Detta kan vara en fastighet, en byggnad, ett rum eer en komponent. Nu får du se den information som finns agrad om detta objekt. Du kan väja att få se faktabad/rumsbeskrivning för vat objekt. Om det inte finns något kommer en varning att visas. Om du inte vi se något av dessa kicka 'OK'. Exempet i Fig. 2.1 O är för en VVS komponent men informationsfönstret ser ungefår ikadant ut för aa typer av komponenter. Komp id ~ R,umsd:. fabrikat: Modek Typ: Information om vaten och sanitets komponenter servtceinte.,.. (Ar): Nida service: KuOr Ho 34S3 toaettsto \it, FaJ<!abad j räe1 1 F i g. 2.1 O Diaogruta för komponentinformation Bider t::> Bäddra Väj först viken objekttyp som du vi se en bid på. Härefter öppnas en diaogruta där kataogen som innehåer aa bidfier för vad objektstyp har öppnats. Markera en bidfi och kicka 'OK' så visas biden. BY_NR Byggnad FH_NR Fastighet AU NR Rum vs.=-ouousch VS_TS Tvättsta VS URUrina vs-wc Toaettsto EL::HT Handuftstortc EL_JU nfä~ jordat uftag Scannade dokument ViQ objekt för budvisning HJ]$'J t Cancer F i g Diaogruta för va av objekttyp c:> Pem Du ombeds peka på det objekt som du vi se en bid på. Detta kan vara en komponent, ett rum eer en byggnad. I vissa fa kan det finnas fera bider koppade ti samma objekt, därför får du markera rätt bidfi och kicka 'OK'.

27 2 Ritningshanteraren 8 Faktabad qbjäddra Väj först viken objekttyp som du vi se ett faktabad på. Härefter öppnas en diaogruta där kataogen som innehåer aa faktabadsfier för vad objektstyp har öppnats. Markera ett faktabad och kicka 'OK' så visas faktabadet. Se Fig q Peka Du ombeds peka på den komponent som du vi se faktabadet för. Härefter visas det vada faktabadet. Rumsbeskrivning qbjäddra Väj först viken rumstyp som du vi se rumsbeskrivning för. Härefter öppnas en diaogruta där kataogen som innehåer aa rumsbeskrivningsfier för vad typ har öppnats. Markera en rumsbeskrivning och kicka 'OK' så visas den. '. Scannade dokument Vjrumsypörrusbeskmmngsvsnng ' 14 Passagerar utrymme 9 städ utrymme 8 Tekniska huvudenheten F i g Diaogruta för va av rumstyp qpej<a Du ombeds peka på det rum som du vi se rumsbeskrivningen för. Härefter visas rätt rumsbeskrivning. Fråga (ännu ej utveckad för AutoCAD R3) Här fi1ms ett anta för definierade frågor som kan stäas ti den öppna databasen. Frågorna kräver aa att man matar in vissa vikor. T.ex. finns en fråga: Aa rum med en area > X m2 (xxx). Detta innebär att man måste mata in viken area som de sökta rummen måste vara större än. Mata t. ex. in: O 12 (12m\ Väj fråga.sql-i,igor----:=="'*"""""..,.--""""#=---..,...-, 1!.' ~. a rum med enarn >Xm2 <ttx> ~ () Aa rum med en areit <}:{m2 <10t0 r.... ~.O AaX(e komp.) s: om Sb servas efter ry <Y'f>! Q! Ao X (ivs komp.) som okaotrvas eftrtr."y <fy'> Q Aa iqeoomp.) av fabrikat y. AaX(Wsoomp.) avabrikaiy i C) Aa.X (eoomp.)som Instaerades,,y <fy'> r : _,. C.'A!I X!W komp.) som Instaerades ry <fy'> t Qi Aa rum av typ X byggnad Y Fig Diaogrutaför va av fråga SQL Fråga (ännu ej utveckad för AutoCAD R13) Om du behärskar SQL språket, kan du här fritt komponera frågor ti databasen. Svaren presenteras på samma sätt som i 'Fråga'.

28 2 Ritningshanteraren 9 Visa Fig Visa-meny Sö{ Läge Först ska man markera viken typ av objekt som man vi söka efter. Härefter ska man markera om sökningen endast ska ske på aktue ritning eer om aa ritningar ska tas med. Nu kickar man på knappen med komponentnummer och får upp en ista över de komponenter som har hittats enigt tidigare angivna kriterier. Markera ett komponentnummer och kicka 'OK'. Väj kdmpontnttyp: BT_NR Byggnod F H_ NR Fastighet RU_NRRum VS_OUDusch SÖK LÄGE. TYP VS_UR Urinei VS WC ToaeHsto EL-HT Honduftsori: EL:::Ju nfäm jordat uttag EL_3S Trepog strömbrytare EL_CE Ecentra eiritning O Aa ritningar SÖK ÄGE. ID Kom onentid Tvättstä Fig. 2.15a Diaogruta för va av komponenttyp ~ ~~~ Fig. 2.15b Diaogruta för va av komponent Om man kan komponentnumret som man vi söka efter utanti, kan detta anges direkt i rutan på det första formuäret. Nu kickar man på 'OK'. Om komponenten inte finns på den öppna ritningen visas information om viken ritning som ska öppnas, annars sker en omritning och utzoomning av ritningen. När denna är fårdig står det på kommando raden: Fortsätt med (Enter). Nu har det sökta objektet markerats med ett kryss på ritningen, det kan iband vara svårt att se krysset direkt men det är ganska stort. Om du nu trycker 'En ter' så zoomas objektet in och krysset syns tydigt. 'En ter' igen stäer frågan: Ska övrig information visas? (JA). Om du skriver 'j' och trycker 'Enter' eer bara trycker 'Enter' så visas samma information som man kan nå via 'Sök nfo' kommandot. Vi du inte se informationen skriver du ' n' och trycker 'Enter'. Sö{ Vy Du ombeds markera ett objekt som du vi se en vy över. När du gjort detta visas en ista med de vyer som finns agrade för detta objekt. Markera en vy och kicka 'OK' så återskapas denna vy. Det fi1ms endast vyer koppade ti fastighetsnummer, byggnadsnummer och rumsnummer VISAVY Väj vy! ~ ~~~ Fig Diaogruta för va av vy

29 2 Ritningshanteraren O Våning Här kan du gå ti en annan våning inom samma husdel Principen är att du kan åka hiss upp och ned genom byggnaden. För förfyttning i sided, se 'Öppna Ritning' under 'Arkiv'. Väj våning Fig Diaogrutaför va av våning Lager Hantering Denna funktion gör det möjigt att på ett överskådigt sätt tända och säcka ager. Genom att säcka de ager som man inte är intresserad av kan en otydig ritning göras tydigare. Visa information Avmarbnaii AutoCAD F i g Diaogruta för va av ager Begenerera Rita_Q_m.Eiyg Vy RIZooma Zooma Y. y RTP~n f!an Text.Eönster Instäningar... Appikationer... Lager Detta är AutoCAD's vaniga agerhanterare. Här finns aa ager som existerar på ritningen förtecknade. denna diaogruta kan band annat injefårg och injetyp ändras. För en närmare förkaring av de oika agrens namn, se Konventioner. För en mer ättöverskådig agerhantering se 'Lager Hantering' under 'Visa'.

30 2 Ritningshanteraren I ayer Contro Cutent Layer: O f. La(e' Name St.te CoiOJ' Unetyp e AOOO On F. wme ' :~~~ ~ : ~~~ ~A~03~ ~0n~---ii 3 ~ 0 ~-@@f!~ ' cur VF' j I hw J j, f ;! A036 On. yeow ~ ~ A04!;.F On. 30, NoW VI'o ~ ~ - A046 On. AO~F On. ' ~e Coor AD50 On. A120 On. Seectå " ~ j;.!(umnt j, CntAH. c Jf~J Ii c.-;,-.tj Fig Lagerinstäningar Regenerera Detta kommandot regenererar ritningen från ritningsfien. Detta tar såedes en stund och om endast små förändringar har gjorts är det snabbare att använda 'Rita om'. Rita om Detta kommandot ritar endast om ändrade dear, viket såedes är snabbare än kommandot ' Regenerera'. Oftast räcker det också att använda 'Rita Om' då man endast vi ta bort markeringar på ritningen. Fyg Vy Öppnar ett itet fönster där du ser hea den öppna ritningen. I detta fönster kan du markera områden som du vi zooma in eer panorera ti. Fyg-vyn ger en översiktsbid samtidigt som du kan studera detajer i det stora fönstret. Med knapparna väjer du om du vi panorera eer zooma. RTZooma Detta verktyg finns endast i AutoCAD R3, RT står för reatid, viket innebär att zoomningen sker ögonbickigen. För att zooma håer du nere höger musknapp, rör musen uppåt/höger för att zooma ut (förminska), rör den nedåt/vänster för att zooma in (förstora). Avsuta kommandot med att trycka ' En ter'. Zooma När du väjer zooma får du se en ista med en mängd aternativ på hur man kan zooma. Här föjer en beskrivning av dessa aternativ. q Fönster Låter dig markera en rektange med musen som förstoras upp. q Föregående Återstäer föregående zoomning/vy. Kan upprepas fera gånger. qajit Zoomar ut ti imits, d.v.s. den yttre ritgräns som är instäd. qextents Zoomar ut ti de yttersta punkterna i de tända agren. Om agret med ritningsramen är tänt kommer hea ritningen inkusive ramen att bi synigt på skärmen.

31 ~ - 2 Ritningshanteraren 12 Vy Med Vy-kommandot kan du skapa vyer som du namnger och sparar. Vid ett senaretifaekan du genom att utnyttja detta kommando igen, äterskapa de sparade vyerna. RTPan Detta verktyg fums endast i AutoCAD R3. RT står för reatid, viket innebär att panoreringen sker ögonbickigen. För att panorera, hä nere musknappen och "dra" ritningen på skärmen. A vs uta kommandot med att trycka 'En ter'. Pan Kommandot ber dig först markera en punkt, och härefter en ti. När detta är gjort fyttas ritningen, utan att zoomningen ändras, på ett sätt som motsvarar att den första punkten fyttas tiäget av den andra. Text Fönster Här kan du rua tibaka och titta över de kommandon du utfört. Detta kan du också göra genom att använda piknapparna ti höger om fönstret med kommando raden. Instäningar... Här stäer man band annat in hur mänga rader av kommando text som ska synas, viken bakgrundsfarg man vi ha och viken kataog som konfigureringsfierna för AutoCAD och Render finns i. - - ~~ ~ Preference s Fig Programinstäningar Appimtioner... Denna funktion används för att adda in appikationsprogram, t.ex. FastighetsinformationsSystemet enigt Fig Ftte,sto Load,. o ad AutoUSP. ADS. and ARX fi e s f femave,!jnoad Fig Diaogrutaför va av appikationsprogram AutoCAD R13 standardmeny Om du har befogenheten att ändra i ritningarna kan du här adda in AutoCAD's vaniga meny. Här finns aa verktyg för att kunna rita och redigera.

32 2 Ritningshanteraren 13 Hjäp Fig Hjäp-meny Innehå... Innehåsförteckning över de oika kapiten i 'Hjäp'. Här finns också möjighet att öppna den diaogruta som visas i Fig Sö{ hjäp om... I en diaogruta får du skriva in ett ord du vi söka efter. Med itet tur fmns det något eer några avsnitt som behandar det sökta begreppet. Skriv eu Qrd eer väj från isan. Väj sedan Visa avsnitt. PAN Siik Markera et J!.Ysnit och väj Gå Ti. IQ åi Fig Diaogrutaför Sök hjäp om Använda hjäp... Litet hjäp om hur du på ett effektivt sätt använder hjäp-funktionerna. Om AutoCAD... Information om Autodesk i amänhet och även viken version av AutoCAD som är instaerad.

33 3 Informationshanteraren 14 3 Informationshanteraren Informationshanteraren är ett hjäpmede för att söka sig fram ti ett objekt och därefter kunna titta på den information som finns agrad om det. Det finns även funktioner för att hitta objektets äge på en ritning eer ta fram inscannade dokument som berör objektet. För att starta Informationshanteraren, kicka på 'Infonnationshanteraren' antingen i 'Arkiv' menyn eer på knappen i formuäret som visas i Fig. 3. a. I FastighetsinformationsSystem ~ -"~r- ~ Riiningahaneraien, ~iötm'!!ionah'!_~.eraren ~ Dokumenthaner aren. Jr.' Instäningar j J[ ~ Avsuta., J F i g. 3.1 a Huvudmeny o1jd Instäningar Ritningshanteraren Hjär -i f Dokumenthanteraren Avsuta Fig. 3.1 b Arkiv-meny Menyerna Arkiv Arkiv Sök pi... fruga... Hjäp LFV Fastig Fig. 3.2 Menyrad i Informationshanteraren Aa funktioner fi1ms samade i rugardinsmenyer. Det finns inga funktioner koppade ti texten ' nformationshanteraren' som syns i nedre vänstra hörnet på skärmen, denna indikerar endast viken de av programmet man befinner sig i. Fig. 3.3 Arkiv-meny Stäng Stänger Informationshanteraren. Avsuta Avsutar programmet F.I.S. Sök på... Fig. 3.4 Sök på-meny Byggnad I detta formuär kan man söka sig fram ti en specifik komponent genom att markera viken byggnad och rum som den finns i. Bö1ja med att markera ett byggnadsnummer i koumnen Byggnad och kicka 'Sök'. De tre föjande koumnerna fys nu med information. Genom att markera viken typ och kategori av rum det är som söks, så minskar antaet rumsnummer i koumnen Rum. Om man från bö1jan vet viket rumsnummer man är intresserad av, kan man direkt markera detta i koumnen Rum. När vä ett rumsnummer är markerat kan du igen kicka 'Sök', och de två sista koumnerna fys. Såa bort några komponenter genom att markera en komponenttyp, eer väj ett komponentnummer i kounmen Komponenter direkt.