Program för Europeiskt territoriellt samarbete

Transkript

1 Läges/statusrapport Rapporten avser projekt som är (endast ett alternativ) Nordens Gröna Bälte Inre Skandinavien Gränslöst Samarbete Regionöverskridande (flera delområden) Projektets namn Felles Fjellrev Rapport nummer: Rapportens period: Diarienummer/Tillsagnsnummer: N / 09/10 Till varje ansökan om utbetalning ska en lägesrapport bifogas. Ett grundläggande krav är att lägesrapporten innehåller följande rubriker med beskrivande text till. Skriv in text mellan rubrikerna. 1. Verksamhetsmål, resultat och effekter I lägesrapporten ska varje gång projektets förväntade resultat och effekter anges (se beslutet). Därtill ska de hittills uppnådda/levererade resultaten beskrivas, dels sedan projektstart och dels för rapportens period, med utgångspunkt i projektets förväntade resultat, effekter och indikatorer (se ansökan punkt 11 samt beslut om stöd). En bedömning ska göras och redovisas om de slutliga målen kommer att nås vid projektslutet. Eventuella bedömda avvikelser ska förklaras och kommenteras. Vi utformar lägesrapporten, bl a punkt 1, så att den senaste rapporten också innehåller valda delar av tidigare rapporter. Detta för att den senaste rapporten ska ge en bild av hela projektet från start. Fjällämmel och andra smågnagare är extremt viktiga som födokälla för den utrotningshotade fjällräven. I vår ansökan förmodade vi att år 20, mot bakgrund av hur smågnagarna i fjällen har varierat under 2000-talets första tio år, skulle bli ett bra lämmelår. Denna förmodan visade sig vara riktig och 20 fick vi uppleva ett bra smågnagarår med förhållandevis mycket fjällämmel och andra smågnagare. Detta gynnade fjällräven och sommaren 20 blev ett bra år för fjällräven, både på norsk och svensk sida. I lägesrapport nr 2, avseende perioden september december 20, redovisades antalet födda fjällrävskullar 20 i Norge och Sverige inom Felles Fjellrev-området och i övriga delar av vår skandinaviska fjällkedja. Inventeringsresultaten visade att områden där man genomfört stödåtgärder för fjällräven, till stor del Felles Fjellrev-områden, hyste en mycket stor andel av alla de kullar som fjällrävarna i Skandinavien födde under sommaren 20, närmare bestämt ca 70%. Det goda lämmelåret 20 överträffades med råge när lämlarna fortsatte att föröka sig under vintern Den lämmelkrasch som vi förväntade oss efter sommaren 20 dröjde, varefter våren och sommaren 21 visade sig bli ännu bättre vad gäller tillgång på lämmel och andra smågnagare. Vi fick en lämmeltopp som sträckte sig över två hela sommarhalvår och det innebar ett ytterligare lyft för fjällräven i våra skandinaviska fjäll i allmänhet och inom Felles Fjellrev-området i synnerhet. Resultatet av 21 års föryngringar i Skandinavien visar ännu tydligare hur värdefullt det är att hjälpa fjällrävarna. Inte ens under ett magnifikt lämmelår som 21 kan fjällrävar föryngra sig om de är alltför få och inte träffar varandra I områden där man kontinuerligt hjälper fjällrävarna, med stödutfodring och rödrävsjakt, har antalet överlevande fjällrävar varit tillräckligt många för att de ska kunna svara på den födoresurs som lämlarna utgör och föda fram många och stora kullar. I lägesrapport nr 4, avseende perioden maj augusti 21, redovisades preliminära resultat av antalet fjällrävskullar födda sommaren 21.

2 I lägesrapport nr 5, september december 21, redovisades översiktligt resultaten av inventeringar gjorda i Skandinavien som helhet och inom det område där Felles Fjellrev verkar. I lägesrapport nr 6, januari april 22, redovisades 21 års resultat vad gäller antalet födda kullar av fjällräv. Vi kunde då rapportera det hittills bästa fjällrävsåret på flera decennier. Teckenförklaringar till tabellen. IR = InterReg-område Felles Fjellrev SS = Stepping Stone-område Felles Fjellrev K = Kärnområde för fjällräv Helagsfjällen SE / 28 föryngringar. IR / K Borgafjäll SE / 25 föryngringar (Jämtland, Z 9, Västerbotten, AC 16) IR (Z) / K / gränsar till SS Vindelfjällen SE / 8 föryngringar Norrbotten SE / 5 föryngringar Finse NO / 1 föryngring Dovrefjell Snøhetta NO / 11 föryngringar (varav Oppdal 9) IR (Oppdal) / K Knutshø NO / 1 föryngring IR / SS Sylane NO / 1 föryngring IR / K / gränsar till Helags Børgefell NO / 11 föryngringar K / gränsar till IR & SS Saltfjellet NO / 5 föryngringar Troms NO / 2 föryngringar Finnmark NO / 8 föryngringar (varav Varangerhalvön 4) Digrammet nedan visar utvecklingen av antalet kullar som fötts varje år i olika områden i Skandinavien under perioden Det ger samtidigt en bild av hur bra år 21 var i ett 10-årsperspektiv. För att rätt förstå diagrammet bör man veta att omfattande stödåtgärder har genomförts i de områden som i diagrammet benämns Helagsfjällen, Borgafjäll SE och Dovrefjell, samt i viss utsträckning i Vindelfjällen. Dessutom genomförs sedan flera år viss rödrävsjakt på Varangerhalvøya i Norge.

3 De 11 föryngringarna i Dovrefjell var resultat av utplanterade rävar under åren Man har också satt ut fjällrävar och genomfört stödutfodring i Saltfjell i Norge där man år 21 kunde konstatera 5 föryngringar. Flera av de rävar som sattes ut i Saltfjell tog sig över gränsen till Vindelfjällsområdet där de bidrog till 21 års föryngringar! Børgefjell NO sticker ut som ett område där spontana föryngringar av fjällräv fortfarande sker i rimlig omfattning, när det finns tillgång på lämmel och andra smågnagare och detta trots att just Børgefjell är ett av de områden där inga stödåtgärder genomförs. En tydlig bild av hur betydelsefullt det är att hjälpa fjällrävarna med olika stödåtgärder ges av diagrammet nedan. Det visar antalet föryngringar i Skandinavien , i områden där man genomför stödåtgärder jämfört med de förhållandevis större områden där inga stödåtgärder genomförs. Av de 106 registrerade föryngringarna i Skandinavien 21 låg fler än 80 st (nästan 80%) inom områden där man genomför olika stödåtgärder för fjällräv och väldigt många, 48 st (ca 45%), inom Felles Fjellrevområdet som totalt sett utgör en mindre del av Skandinaviens samlade fjällområden.

4 Föryngringar 21 koncentrerade till några få kärnområden. Vi fick som, beskrivits tidigare, uppleva en förhållandevis bra fjällrävsommar 21. Vi skriver förhållandevis eftersom 106 registrerade föryngringar i Skandinavien trots allt innebär att det totalt sett ändå finns väldigt få fjällrävar i våra fjällområden. Men trenden avseende antalet fjällrävar är positiv och vi noterar med glädje att antalet fjällrävar i fjällkedjan ökar, framförallt i områden där man genomför olika stödåtgärder för fjällräven inte minst inom Felles Fjellrev-området. Kartan nedan, Föryngringar Felles Fjellrev 21, visar summan av antalet föryngringar av fjällräv år 21 i Felles Fjellrevs kärnområden och i områden som gränsar direkt till dessa kärnområden. Kartbilden ger en tydlig bild av hur situationen ser ut idag tre värdefulla och samtidigt isolerade kärnområden för fjällräv samt fjällområden mellan dessa kärnområden där fjällräv saknas. Kartan ger en förståelse för hur värdefullt det skulle vara för fjällräven i Skandinavien om vi skulle lyckas i ambitionerna att skapa förutsättningar för fjällräven att etablera sig i de Stepping Stone-områden som ligger emellan dessa tre kärnområden. Då skulle vi knyta samman de idag isolerade kärnområdena till ett större sammanhängande område med fjällräv i Trøndelag och Jämtlands län samt angränsande fylken och län. De observationer av fjällräv som under vintern och vårvintern 22 har gjorts i områden utanför kärnområdena visar att dessa ambitioner är rimliga och förhoppningsvis möjliga att uppnå.

5 Läget, januari april 22. Efter sommaren 21 kunde vi också notera att förhållandevis många årsvalpar fortfarande levde ännu sent på hösten, bl a tack vare att det fortfarande fanns lämmel och smågnagare i tillräcklig mängd och tack vare genomförda stödutfodringar. Det gick åt mycket hundmat. Under vintern och vårvintern 22 har vi kunnat konstatera att fjällrävar åter börjar uppträda i s k Stepping Stone-områden, d v s områden mellan de kärnområden som finns inom Felles Fjellrev-området. Dessa Stepping Stone-områden är mycket viktiga som spridningsområden för fjällrävar som vandrar ut ur kärnområdena och är därför av största betydelse för en framtida större fjällrävstam. I vinter har man observerat fjällräv i flera områden där man inte har sett fjällräv på flera decennier. Noteringar av fjällrävar i Stepping Stone-områden utgörs av synobservationer och av fotografier tagna med hjälp av automatkameror som stått uppställda i anslutning till de åtelblock som vi haft utlagda under en 6 veckor lång period, 27 februari 10 april 22. Ett urval av de observationer av fjällräv som har gjorts i Stepping Stone-områden redovisas i bifogade bilagor och finns dessutom att hitta på Felles Fjellrevs hemsida <fellesfjellrev.no> resp <fellesfjellrev.se> Många tusen bilder från automatkamerorna måste gås igenom innan vi senare kan ge en bättre bild av förekomsten av fjällräv i Stepping Stone-områden under vintern och vårvintern 22. Redan nu kan vi dock avslöja att vi under perioden har fått in observationer eller automatkamerabilder av fjällräv från bl a följande fjällområden: Hotagsfjällen, Blåfjella, Hestkjølen, Offerdalsfjällen, Skjækerfjella, Åreskutan, Forollhogna, Knutshø, Kjølifjella, Vigelfjella, Oviksfjällen och Hardangervidda. Många inom Felles Fjellrevs område i Trøndelag och Jämtlands län, men också en del från andra fjällområden. När det gäller observationen på Hardangervidda så avser den en ung hanräv som tidigare märkts i Helagsområdet. Räven har sedan gått en sträcka på ca 400 km fågelvägen till Hardangevidda ett fjällområde långt ifrån nuvarande kärnområden där man inte har observerat fjällräv på många år. Utöver dessa observationer har naturligtvis ett stort antal observationer gjorts i de kärnområden inomfelles Fjellrev som numera ät Skandinaviens bästa fjällrävsområden d v s Børgefjell/Borga, Sylarna/Helags och Dovrefjell. Det faktum att fjällrävar nu, efter det goda föryngringsåret 21, i allt högre grad börjar uppträda i Stepping Stone-områden inom Felles Fjellrev-området och långt utanför Felles-området, är glädjande. Det inger också hopp om att vårt fortsatta arbete, som har till syfte att stärka fjällrävens status i tidigare fjällrävsområden, har förutsättningar att lyckas. I nästa lägesrapport, , räknar vi med att kunna presentera en kartbild som visar observationer av fjällräv utanför kärnområdena. Läget, maj augusti 22. Genomförda inventeringar av fjällräv under sommaren 22 har inte kunnat visa någon enda föryngring av viltlevande fjällräv i Skandinavien, vare sig i Felles Fjellrev-området eller i övriga delar av vår skandinaviska fjällkedja. Jo en föryngring med minst 4 valpar har faktiskt konstaterats, i anslutning till avelsanläggningen i Oppdal, Norge. Man kan diskutera om den ska räknas eller inte. För de som inte är insatta i fjällrävens biologi kan detta synas märkligt, mot bakgrund av de senaste två årens glada nyheter om förhållandevis många föryngringar av fjällräv inte minst inom de områden där Felles Fjellrev verkar. Framförallt var ju sommaren 21 ett rekordår i modern tid, med föryngringar av fjällräv i en omfattning som vi inte har sett under de senaste femtio åren.

6 För oss som jobbar i projekt Felles Fjellrev är 22 års situation, med noll föryngringar av fjällräv, dock ingen överraskning och inte heller något som direkt oroar. Vi vet att fjällrävarna är extremt beroende av god tillgång på lämmel och andra smågnagare för att de ska lyckas föda fram och föda upp sina valpar. Diagrammet nedan visar utvecklingen av antalet kullar som fötts varje år i olika områden i Skandinavien under perioden Av diagrammet framgår att vi har haft liknande bottenår tidigare under talet vad gäller antalet föryngringar av fjällräv. Åren med noll eller ytterst få föryngringar 2003, 2006, 2009 och nu 22 har uppträtt lika regelbundet som åren med förhållandevis goda föryngringssiffror 2005, 2008 och 21. Goda tecken Trots att vi 22 såg ett bottenår, med noll föryngringar av fjällräv, fanns ändå positiva tecken. - antalet föryngringar av fjällräv under 2000-talet visar en tendens att öka för varje år med god tillgång på lämmel och andra smågnagare, med år 21 som det bästa året under det senaste halvseklet. - antalet observationer av fjällräv utanför befintliga kärnområden, också i områden där man inte har sett fjällräv under flera årtionden, har ökat markant efter 21 års goda föryngringar som vi kunde rapportera redan i den förra lägesrapporten. - under 22 års inventeringar av fjällräv har vi också kunnat notera att många fjällrävslyor är bebodda av vuxna fjällrävar, som dock inte har lyckats föda upp några valpar. Det positiva i detta, trots uteblivna föryngringar, är att vuxna fjällrävar tycks uppehålla sig i anslutning till lyor där de erbjuds kontinuerlig stödutfodring. De vuxna rävar som på det här sättet har valt att uppehålla sig i anslutning till lyor där de erbjuds extra föda, varav en del sannolikt föddes sommaren 21, ges naturligtvis bättre förutsättningar än annars att överleva till nästa lämmelår.

7 - om trenden under 2000-talet håller i sig kan vi hoppas på början till en ny lämmeluppgång 23, kanske med ett nytt toppår 24. Då, 24 eller möjligen 25, kan vi kanske få uppleva ännu ett bra år för våra fjällrävar. Då kan vi kanske också börja dra tydligare slutsatser om vad alla våra olika stödåtgärder innebär för fjällrävens möjligheter att överleva på sikt i våra gemensamma fjällområden. Läget, september december 22. Projektperioden 1 september 31 december omfattar, som alltid den här tiden på hösten/förvintern, en period som innebär förhållandevis mindre arbete i fält när det gäller konkreta insatser. Sommarhalvårets intensiva period med inventering av födda valpkullar och märkning av fjällrävsvalpar är över och nu återstår viktiga åtgärder för att få så många som möjligt av sommarens födda valpar, och vuxna fjällrävar, att överleva vintern. Detta görs, enligt utprovade rutiner, framförallt genom stödutfodring på de platser där vi genom projekt Felles Fjellrev har satt ut foderautoamter. Förhoppningsvis ska detta medföra att de fjällrävar som har åtkomst till foder kommer att överleva för att kunna bidra till föryngring i form av fler födda fjällrävskullar vid nästa lämmeltopp. Läget, januari april 23. Under projektperioden 1 januari 30 april har fältarbetet som vanligt varit inriktat på att kontinuerligt förse alla foderautomater med foder. Detta för att ge så många fjällrävar som möjligt bättre förutsättningar att överleva till den lämmeltopp som förr eller senare kommer. Fältpersonalen har ännu inte rapporterat några entydiga tecken som pekar mot att vi kan förvänta oss en lämmeltopp redan under det här året. Men det är ännu mycket snö kvar i fjällen och först senare i vår kan vi få en bättre bild av gnagarsituationen. Rapporter från fältpersonalen visar att många kända fjällrävslyor är aktiva d v s vuxna fjällrävar nyttjar lyorna även vintertid. Detta är ett gott tecken inför de lämmeltoppar som kommer förr eller senare och det ger oss också större möjligheter att hålla fjällrävarna vid liv eftersom det finns foderautomater vid de allra flesta lyorna. Noteringar av fjällrävar i Stepping Stone-områden (spridningsområden för fjällräv) görs bl a genom fotografier tagna med hjälp av automatkameror som placerade vid foderautomater på kända lyor och i anslutning till de åtelblock som vi haft utlagda under en 6 veckor lång period i februari-april 23. Speciellt glädjande är att naturbevakarna i ett av fjällrävens viktiga Stepping Stones-områden har noterat att fjällrävar har fastnat på två åtelblockskameror i Sösjö-Offerdalsfjällen på svenska sidan. Här har man också kunnat konstatera regelbunden aktivitet av minst två fjällrävar vid foderautmater och vid en lya i Offerdalsfjällen. I angränsande norska fjällområden har man noterat bilder av fjällräv; vid alla fem foderautomater i Hestkjølen, vid alla tre foderautomater i Blåfjella och i båda foderautomaterna i Skjækerfjella. I ett sydligare Stepping Stone-område, mellan Helags och Dovrefjell, finns flera noteringar av fjällräv. I Knutshø (utanför men nära Felles Fjellrevs område) har man registrerat två aktiva lyor med fjällräv och bilder från foderautomater och åtelblock visar minst fyra olika fjällrävar sannolikt fler. I Forollhogna (inom Felles Fjellrev) har man så här långt inte kunnat konstatera aktivitet på kända lyor, men minst fyra olika fjällrävar har observerats i samband med besök vid foderautomater i området. Observationer i samband med inventering av järv visar att fjällräv rör sig också utanför närområdet till foderautomaterna. Många tusen bilder från automatkamerorna måste gås igenom innan vi senare kan ge en bättre bild av förekomsten av fjällräv i Stepping Stone-områden. En sammanställning av de samlade resultaten av åtelblockförsöken kommer att göras i slutredovisningen av projektet.

8 Så här långt har vi inga tydliga tecken på att lämmel och andra smågnagare nu i vår skulle vara på väg uppåt igen. Man ser en del spår efter smågnagare, men det är sannolikt för tidigt att nu bedöma smågnagarsituationen. Sammantaget har förväntningarna av projektets åtgärder så här långt infriats, inte minst tack vare att lämlar och andra smågnagare tog tillfället att uppträda i mängder just det år som vi förmodade och hoppades i vår ansökan och att lämmelperioden fortsatte över sommaren 21. Huruvida målen kommer att uppnås vid projektslutet, när det gäller antalet fjällrävar som föder kullar i hela Felles Fjellrev-området, är för tidigt att bedöma. Som nämnts tidigare har vi kunnat notera många glädjande observationer av fjällräv i områden där de inte har setts på många år. Det är ett gott tecken, men det återstår mycket jobb för att återetablera fjällräven i Stepping Stone-områdena och permanent stärka fjällrävspopulationen i Felles Fjellrev-området / Trøndelag och Jämtlands län. Läget, maj augusti 23. Projektperioden maj-augusti är, som alltid i det här projektet, en period med omfattande fältinsatser i form av inventering för att konstatera antalet föryngringar samt märkning av födda valpar. Vi fick uppleva två bra lämmelår 20-21, med en topp 21, som resulterade i förhållandevis många fjällrävskullar, framförallt i Felles Fjellrev-området. År 22 blev, som väntat, ett mellanår med noll föryngringar. Egentligen hade vi inte förväntat oss att fjällrävarna skulle lyckas föda fram valpkullar i någon större omfattning under sommaren 23. Det fanns få synliga tecken på lämlar och andra smågnagare och vi hade räknat med ytterligare ett bottenår i linje med mönstret från tidigare år under 2000-talet. Vi kunde visserligen notera att många lyor var aktiva och beboddes av en eller flera fjällrävar under vintern och vårvintern 23 sannolikt som ett resultat av de omfattande stödutfodringar som vi kontinuerligt genomför i Felles Fjellrev. Men avsaknaden av lämlar gav oss inte något hopp om fjällrävsföryngrinagr under det här året. Vi kunde i våras ana en viss ökad lämmelaktivitet i söder och väster i vår fjällkedja, men vi trodde nog inte att det skulle vara tillräckligt för att förmå fjällrävarna att föda fram nya valpkullar. Men uppenbarligen såg fjällrävarna fler positiva tecken, lämlar och andra smågnagare, än vad vi kunde se. Resultatet av årets inventering blev därför mer positivt än vi hade förväntat oss. Det preliminära resultatet av 23 års inventeringsinsatser redovisas i diagrammet nedan där man tydligt kan se att fjällrävarna har lyckats föda fram nya valpkullar i områden där man genomför stödåtgärder för fjällräven, inte minst i Felles Fjellrev-området, medan man i övriga delar av vår skandinaviska fjällkedja nästan helt saknar föryngringar av fjällräv. I Helagsfjällen och Borgafjäll SE genomförs stödåtgärder genom Felles Fjellrev. I Dovrefjell genomförs stödåtgärder, delvis genom Felles Fjellrev och delvis av andra aktörer. I det områden som i digrammet benäms Norge övriga genomförs stödåtgärder, delvis genom Felles Fjellrev och delvis av andra aktörer (bl a utsättningar från det norska avelsprojektet för Fjällräv). Under år 23 lyckades alltså fjällräven med att föda fram valpkullar nästan enbart i områden där man genomför kontinuerliga stödåtgärder, genom Felles Fjellrev eller av andra aktörer, och i områden där det norska avelsprojektet har satt ut fjällrävar födda på avelsstationen i Dovrefjell. I övriga delar av Skandinavien föddes inga fjällrävskullar.

9 Man kan spekulera i orsakerna till att fjällrävarna i Felles Fjellrev-området, och i närliggande områden, har lyckats att föda fram nya valpkullar under detta dåliga smågnagarår. Vi tror, på goda grunder, att våra stödutfodringar och övriga stödåtgärder har resulterat i starkare och friskare fjällrävar som, trots en förhållandevis dålig lämmeltillgång, har lyckats föda fram ett antal nya valpkullar. God tillgång på föda under vinterns flaskhalstillvaro, framförallt i Felles Fjellrev-området, bör ha gynnat fjällrävarna,. Under vårvintern 23 konstaterade vi, genom våra automatkameror vid lyor i Stekenjokkområdet, att ett antal fjällrävar i Stekenjokk och södra Västerbottens län, områden som i Felles-sammanhang kallas Borgafjäll SE, hade drabbats av rävskabb. I samråd med Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA och Naturvårdsverket beslutade länsstyrelsen i Jämtlands län att genom medicinering försöka rädda drabbade fjällrävar på ett antal lyor inom området Borgafjäll SE. Medicinbehandlat kött lades ut vid lyor med misstänkt smittade fjällrävar, vid fyra tillfällen med två veckors mellanrum. Behandlingen tycks ha gett önskad effekt och nyare bilder från automatkamerorna visar fjällrävar som ser friska ut. 2. Projektets verksamhet/aktivitet i perioden och deras kostnader Beskriv verksamhet/aktiviteter som genomförts under den för rekvisitionen aktuella perioden och hur de är kopplade till de i ansökan om utbetalning redovisade kostnaderna (beskriv gärna övergripande vad aktiviteterna kostat). Beskriv även vilka som deltagit i verksamheterna såsom företag, organisationer, målgrupper, antal personer etc. Redovisa även privata insatser för projektet (i annat än pengar, och som inte ingår i den ekonomiska redovisningen). Redovisa summerat uppskattat antal timmar och uppskattat värde.

10 Under perioden 1 maj 31 augusti 23 har projektets arbete bedrivits i stort sett enligt den planering som ligger till grund för projektarbetet. Åtgärder i fält har genomförts av personal tillhörande Statens Naturoppsyn (SNO) i Norge och länsstyrelsens naturbevakare i Sverige, samt anställd personal från Stockholms universitet och Norsk Institutt for Naturforskning (NINA). Stödutfodring Under perioden har vi inte kunnat notera någon markant uppgång av lämlar och andra smågnagare, även om det fanns tecken i smågnagarinventeringen som tydde på en viss uppgång under våren 23. Stödutfodring genomförs kontinuerligt för att möta nedgångarna i lämmel- och smågnagarstammarna. När fjällrävarnas viktigaste bytesdjur minskar i antal blir vår stödutfodring än viktigare för fjällrävarnas möjligheter att överleva till nästa lämmeltopp. Sannolikt har våra kontinuerligt genomförda stödutfodringar bidragit till att förbättra överlevnaden för de valpar som föddes 20 och 21. Detta har i sin tur resulterat i utvandring av unga fjällrävar från kärnområdena till mellanliggande Stepping Stone-områden, vilket vi också har kunnat notera. Stödutfodringarna har sannolikt bidragit till att vi även under vintern och våren 23 kunde notera att många lyor var aktiva, vilket innebar att många vuxna rävar höll sig vid eller i anslutning till lyorna. Det finns foderautomater vid de allra flesta kända lyor och så länge rävarna håller sig i anslutning till dessa har de alltid möjlighet att hitta föda för att kunna överleva perioder med dålig tilgång på lämmel och annan naturlig föda. Som redovisats ovan tror vi också att detta har bidragit till att fjällrävarna i Felles Fjellrev-området, trots dålig tillgång på smågnagare, har lyckats föda nya valpkullar under sommaren 23. Reducering av rödräv Rödräven har etablerat sig i fjällområdet och är numera en av fjällrävens viktigaste konkurrenter om lyor, föda och livsutrymme. Det är möjligen en följd av ett mildare klimat, färre fjällrävar och minskat intresse för traditionell rödrävsjakt. Reducering av rödräv sker därför i projektet genom jakt under vinter- och vårvintermånaderna. Under den nu aktuella perioden, maj - augusti, sker rödrävsjakt i mindre omfattning. Åtelblock och kameror Förra vinterns åtelblockstudie genomfördes under 6-veckorsperioden 27 februari 10 april. Även under vintern 23 genomfördes en åtelblockstudie med automatkameror, under motsvarande tidsperiod, för att studera förekomst av fjällräv och andra djurarter i nya fjällrävsområden. Fortfarande återstår en del jobb med att gå igenom och analysera bildmaterialet innan vi kan redovisa resultaten av verksamhet med åtelblocken. En redovisning av resultaten kommer att göras i slutrapporten. Men som vi rapporterat i tidigare lägesrapporter, kan vi konstatera att flera kameror har fångat fjällrävar på bild i en omfattning som vi inte förväntade oss. Många av dessa bilder visar dessutom på fjällrävar i områden där man inte har sett fjällräv på många år. Naturligtivs har också många rödrävar fastnat på bilderna, vilket återigen understryker behovet av intensifierad rödrävsjakt i Stepping Stone-områdena, om fjällräven ska kunna återetablera sig i dessa områden. Gnagarindex I fjällområden där vi genomför stödutfodring och åtelblockstudier, genomförs också (genom andra projekt) inventeringar för att konstatera förekomst av lämmel och smågnagare. Dessa inventeringar är av betydelse för vårt projekt när det gäller att bedöma förutsättningarna för fjällräven att föryngra sig och föda nya valpkullar. Men som synes ovan tycks fjällrävarna ha bättre koll på smågnagartillgången än vad vi har

11 Prediktiv GIS-modell Den GIS-modell som har tagits fram har nu börjat användas som ett verktyg för att bedöma vilka områden som bör prioriteras när det gäller nyletning av lyor och genomförande av stödåtgärder. Modellen gör det möjligt att fokusera sökandet efter lämpliga fjällrävshabitat till områden som har största förutsättningarna att hysa fjällrävar. GIS-modellen är användbar i hela Norge och Sverige inte enbart i Felles Fjellrev området. I samband med lednings- och referensgruppsmötet i november 22 planerades för ett praktiskt försök att med hjälp av GIS-modellen genomföra mer detaljerade inventeringar för att lokalisera fjällrävslyor och lämpliga områden för framtida nyetableringar av fjällräv i de viktiga Stepping Stone-områdena Hestkjølen, Blåfjella, Hotagsfjällen, Sösjö-Offerdalsfjällen, Skjækerfjella, Skäckerfjällen. Inventeringsarbetet kommer att genomföras i samarbete mellan berörda naturbevakare på båda sidor riksgränsen, med hjälp av ett mindre flygplan och med tekniskt bistånd från ansvariga forskare som har utarbetat GIS-modellen. Vi planerade att genomföra detta försök under perioden maj-augusti 23, men av olika skäl var det inte möjligt. Vi avser att genomföra försöket under försommaren 24, oavsett om vår ansökan om förlängning av projekt Felles Fjellrev har godkänts eller ej. Ledningsgruppen för projekt Felles Fjellrev har under perioden maj-augusti 23 haft ett möte, den 25 juni i Trondheim. Minnesanteckningar från mötet bifogas. Referensgruppen för Felles Fjellrev höll sitt senaste möte i Vålådalen den 14 november 22, i anslutning till Skandinaviskt Fjällrävseminarium som arrangerades november i Vålådalen. Under perioden maj-augusti 23 har referensgruppen inte haft något möte. Produktion av informationsmaterial och övriga informationsinsatser Inom ramen för Felles Fjellrev ska projektet producera informationsmaterial om fjällräv. I tidigare lägesrapporter har vi redovisat arbetet med att producera informationsmaterial. - Informationsbroschyren är färdig och har distribuerats till berörda mottagare inom och delvis utanför Felles Fjellrev-området. Broschyren är tryckt på norska, svenska och engelska. - Barnboken är färdig, den trycktes i maj-juni 23 och har nu börjat distribueras. Boken levereras kostnadsfritt till förskolor och lågstadieskolor i Trøndelag och Jämtlands län och kommer i övrigt att finnas för inköp i både Norge och Sverige genom berörda bokförlag. Boken har tryckts på norska, svenska, sydsamiska, nordsamiska, engelska och tyska. - Produktion av Kortfilm och Infokiosk (Dator/Multimedia) har slutförts under perioden majaugusti och vi har påbörjat spridningen av både filmen Storm & Tinde och Infokiosken. Kortfilmen Storm och Tinde en animerad film med tovade figurer för barn och vuxna finns tillgänglig för gratis nedladdning och visning på bl a Felles Fjellrevs och Miljødirektoratets hemsidor. Den ligger också som en del i infokiosken. Filmen finns också att se på både YouTube och Facebook och den har blivit mycket populär. Filmen finns med norsk och svensk speakertext och en engelsk version kommer att produceras i oktober 23. Inom ramen för projekt Felles Fjellrev har vi köpt in och placerat ut 9 st infokiosker på naturum, nationalparkcentra och liknande informationsanläggningar, 4 st i Trøndelag och 5 st i Jämtlands län. Andra anläggningar kan nyttja materialet gratis men behöver själv investera en mindre summa i en dator med inbyggd pekskärm.

12 Webbsidan och vidareutvecklas kontinuerligt och förses med mer material. En särskild Fältblogg gör det möjligt för fältpersonal och andra direkt involverade att själva gå ut och berätta om arbetet inom projektet. En sida har avsatts för att presentera vad som skrivs och visas i media när det gäller fjällräven generellt och särskilt projekt Felles Fjellrev. Webbsidan är utformad som en samlings- eller portalsida där man kan läsa om projekt Felles Fjellrev och dessutom via länkar klicka sig vidare till andra skandinaviska webbsidor där man kan få mer information om fjällräven i hela Skandinavien. Förutom all annan information som finns på webbsidan lägger vi kontinuerligt ut de lägesrapporter som vi producerar var fjärde månad och skickar in till InterReg-sekretariatet. Lägesrapporterna finns att ladda hem som pdf-filer under menyn Om Felles Fjellrev / Prosjektbeskrivelse. Sedan hösten 22 ligger en sammanfattande text på 7 sidor på hemsidan. Texten beskriver fjällräven som art, projekt Felles Fjellrev och det arbete som görs för att stärka fjällrävstammen i Skandinavien, inte minst i Trøndelag/Jämtlands län, samt kontaktvägar för den som vill veta mer. Texten ligger på hemsidan med egna menyknappar till sydsamiska och engelska översättningar. Vi bedömer att kostnaderna för de större verksamheter som har genomförts under perioden, bl a produktion av informationsmaterial, ligger inom ramen för beslutade medelsramar. Kostnaderna för de olika informationsprodukterna löper över flera projektperioder, men enligt accepterade offerter ska den totala kostnaden ligga inom ramen för beslutade medel. Insatser i projektet, av ideella organisationer och privatpersoner, genomförs i varierande omfattning under olika delar av året bl a under sommarhalvårets inventeringsarbete. 3.a Tid och aktivitetsplan Hur fortlöper projektet i relation till den beslutade projektplanen kostnads- och verksamhetsmässigt. Om förändring skett kommentera avvikelserna 1. Under perioden maj-augusti 23 har verksamheten bedrivits i stort sett enligt tidplanen. - Arbetet med webbsidan sker fortlöpande: och - Webbsidan fylls successivt med innehåll. En sammanfattande text på engelska och sydsamiska om fjällräven, om Felles Fjellrev och det arbete som projektet gör samt med kontaktinformation för dem som vill veta mer har lagts ut på webbsidan med egna menyknappar. 1 En eventuell begäran om förändring av projektet anges under punkten 8. Observera att avvikelser från beslutet om stöd avseende verksamhet, aktiviteter och budget m.m. måste anmälas till sekretariatet/förvaltande myndighet och beviljas innan de får genomföras.

13 - Arbetet med att producera informationsmaterial för Felles Fjellrev har slutförts, se ovan. - Fjällrävbroschyren är färdig, sedan slutet av år 22, och har distribuerats. - Barnboken är färdig och har tryckts på sex språk norska, svenska, sydsamiska, nordsamiska, engelska och tyska. Utöver de ursprungliga planerna har boken tryckts på ytterligare två språk, nordsamiska och tyska. Nu pågår distribution av boken till bl a förskolor och lågstadieskolor i Trøndelag och Jämtlands län. Dessa kommer att få boken gratis. I övrigt kommer boken att säljas genom berörda bokförlag i Norge och Sverige. - Kortfilmen är färdig. I nuläget finns den med norsk och svensk speakertext och i oktober 23 kommer den att produceras också med engelsk speakertext. Filmen finns för nedladdning på bl a Felles Fjellrevs hemsida och den finns också att se på YouTube och Facebook. Filmen har rönt stor uppmärksamhet och har blivit mycket populär. - Infokiosken (Dator/Multimedia-produktionen) är färdig och den har distribuerats till nationalparkcentra, naturum och motsvarande informationsanläggningar (se ovan). Infokiosken finns i norsk och svensk version och vi förbereder nu för att producera också en engelsk version. - Utfodring av fjällräv och reducering av rödräv genomförs enligt plan. - Arbetet med att förbättra kunskaperna om fjällräv i Stepping Stone-områden, med hjälp av åtelblock, automatkameror och spårinventeringar, pågår enligt plan. 3.b Projektet största och viktigaste aktiviteter (godkända enligt beslut och tidsplan) samt deras genomförandegrad. Projektledning Fångst och märkning av fjällrävar samt genetiska analyser Övervakning av kända lyor inkl kameraövervakning Prediktiv GIS-modell Nyletning/kartläggning av lyor och förekomst av fjällräv Utplacering av foderautomater Utfodring av fjällräv och åtgärder mot rödräv Informationsarbete Evaluering av åtgärder, analys av data och rapportering Projektseminarium Planlägga fortsatt verksamhet, Använda resultat för projektslut Slutdatum Startdatum Andel (%) genomför t

14 Projektutvärdering och slutredovisning Indikatorer. För att mäta en del av Interreg-programmets effekter har ett antal indikatorer fastställts. För varje enskilt projekt har i beslutet angivits vilka dessa är och vilket utfall som förväntas. Fyll i tabellen nedan och kommentera indikatorerna och utfallet hittills i textrutan. Antal personer som deltagit i projektet sedan projektstart redovisas nedan, samt i bifogad förteckning med namn på deltagande personer. Etablerade institutionella samarbeten: Samarbete pågår med Norsk Institutt for Naturforskning/NINA och Stockholms universitet. I detta samarbete samordnas åtgärder i fält, såsom gemensam utrustning för utfodring, kameraövervakning, insamling av spillning för DNA-analys, inventering och märkning m m samt framtagning av gemensamma protokoll för insamling av data i samband med olika åtgärder, gemensamma dataanalyser samt gemensam vetenskaplig evaluering och publicering. I samarbetet deltar även Tromsø universitet. Samarbete pågår också med det norska Avelsprojektet för fjällräv, ett projekt som vi hoppas ska komma att bidra med fjällrävsvalpar för utsättning i aktuella Felles Fjellrev-områden. Nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling: En målsättning för projekt Felles Fjellrev är bl a att skapa möjligheter för en framtida gemensam modell för förvaltning av våra norsk-svenska fjällrävar. Detta kan få betydelse för bredare norsksvenska samarbeten i frågor som rör natur och artskydd. Denna målsättning kvarstår, men det går inte i det här skedet av projektet att utläsa några resultat av denna strävan.

15 I samband med lägesrapport nr 4, för perioden maj augusti 21, fick vi en förfrågan från programkoordinatorn Interreg Sverige Norge om ett klargörande vad gäller våra beskrivningar ovan av etablerade institutionella samarbeten och nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling. Som projektledare gav jag programkoordinatorn vårt klargörande på förfrågan. Klargörandet redovisas som citat nedan: Etablerade institutionella samarbeten. I min tolkning av frågan är detta de institutionella samarbeten som har etablerats och som genomförs under projektets gång. Hoppas att jag inte har missuppfattat frågan och därmed gett ett ofullständigt svar. NINA och Stockholms universitet är mycket starkt engagerade och direkt involverade i de aktiviteter som genomförs inom ramen för projekt Felles Fjellrev, tillsammans med projektägarna Direktoratet for naturforvaltning och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Det norska Avelsprojektet, som är ett eget projekt, har vi ett nära samarbete med. Det är också genom Avelsprojektet som vi skulle kunna få tillgång till valpar för utsättning inom projekt Felles Fjellrev. Ansvarig ledare för avelsprojektet sitter med i vår referensgrupp och bjuds ibland in till möten med vår ledningsgrupp. Vi har också samordnat möten mellan ledningsgruppen för Felles Fjellrev och Avelsprojektets referensgrupp för att ytterligare underlätta samarbetet och diskutera framtida gemensamma åtgärder till nytta för fjällräven. Forskare vid Tromsø universitet genomför också åtgärder för att stärka fjällrävens status i norra Norge. Deras samlade erfarenhet och resultaten av deras åtgärder är av betydelse för vårt arbete i Felles Fjellrev. En representant för forskningen vid Tromsø universitet sitter med i referensgruppen för Avelsprojektet. I projekt Felles Fjellrev har vi direkta kontakter och diskussioner med Tromsø för att diskutera och få synpunkter också på den verksamhet som vi bedriver inom ramen för vårt projekt. Nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling. Vår tanke, som vi också har uttryckt i vår ansökan, är att det gemensamma norsk-svenska arbete som nu genomförs inom ramen för projekt Felles Fjellrev skulle kunna stå som modell för en framtida gemensam förvaltning av våra norsk-svenska fjällrävar. Idag har Norge en Handlingsplan for Fjellrev och Sverige har ett Åtgärdsprogram för Fjällräv. I grunden hanterar dessa båda en gemensam resurs och en hotad djurart, fjällräven, som lever i våra gemensamma fjällområden och som rör sig obehindrat mellan våra länder. En framtida gemensam norsk-svensk förvaltningsstrategi och en gemensam handlingsplan/åtgärdsprogram, omfattande hela vår Skandinaviska fjällkedja, är egentligen en naturlig följd av projekt Felles Fjellrev. Detta är i sig ett nytänkande som, med fjällräven som modell, skulle kunna testas i praktiken för att sedan kanske kunna användas också för andra gemensamma arter/resurser. Huruvida detta sedan är möjligt att åstadkomma återstår att se. Det finns säkert också politiska inspel i denna fråga som ännu inte är diskuterade. Det är väl tveksamt om en gemensam norsk-svensk förvaltningsstrategi för fjällräv har någon betydelse för stadsutvecklingen? Men för landsbygdsutvecklingen i våra gemensamma norsk-svenska fjällområden kan en sådan gemensam strategi få betydelse. Detta gäller inte minst för turismen i fjällområden med bevarad biologisk mångfald, där fjällräven är en mycket viktig symbolart. I förlängningen kan en lyckosam gemensam strategi för förvaltning av en gemensam resurs därmed ha betydelse för landsbygdsutvecklingen.

16 Kommentarer till nedanstående tabell avseende programindikatorer. Antal personer avser alla som deltar eller har deltagit under projektets gång. Antal deltagande företag med kvinnligt ägande, 3 st, avser: 1. Produktion av logga och formgivning av infoprodukter. 2. Engelsk översättare. 3. Samisk översättare av sammanfattande infotext på hemsidan. 4. Illustratör till barnbok. 5. Tysk översättare Antal deltagande företag med manligt ägande, 2 st, avser: 1. Produktion och leverans av nya foderautomater. 2. Produktion av Kortfilm och Multimeda. Hittills uppnått resultat av programindikatorerna för (A) Ekonomisk tillväxt eller (B) Attraktiv livsmiljö. Notera att indikatorer både för A och B kan förekomma i ett projekt. Antal enligt projektbeslut Hittills sedan projektstart Antal kvinnor år som deltar i projektet Antal kvinnor yngre än 15 eller äldre än 24 år som deltar i projektet Antal män år som deltar i projektet Antal män yngre än 15 eller äldre än 24 år som deltar i projektet Antal deltagande företag med kvinnligt ägande som deltar i projektaktiviteter. 0 5 Antal deltagande företag med manligt ägande som deltar i projektaktiviteter. 0 2 Antal deltagande företag med mixat ägande som deltar i projektaktiviteter. 0 Resultat indikatorer (A) Antal formella gränshinder som projektet bidrar till att undanröja. (A) Antal undanröjda upplevda gränshinder. (A) Antal kvinnor som deltar i gemensamma utbildningar och praktik. (A) Antal män som deltar i gemensamma utbildningar och praktik (A) Antal kvinnliga studenter som studerar del av sin utbildning i det andra landet. (A) Antal manliga studenter som studerar del av sin utbildning i det andra landet. (A) Antal nyetablerade och vidareutvecklade gränsöverskridande kluster. (B) Etablerade institutionella samarbeten. 3 4 (B) Nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling Arbetet med de horisontella kriterierna Beskriv vilka aktiviteter som genomförts inom områdena Bättre miljö, Jämställdhet/likestilling och Ökad mångfald och integration. Projektet i sin helhet är ett miljöinriktat projekt som syftar till att stärka fjällräven och dess möjligheter att överleva i Trøndelag/Jämtland, de delar av fjällrävens utbredningsområde som under de senaste tio åren har utvecklats till Skandinaviens bästa fjällrävsområden. En starkare fjällrävstam innebär också att den biologiska mångfalden i aktuella fjällområden stärks och blir mer innehållsrik. Detta uttalande, hämtat från vår ansökan, ligger till grund för projektets fortsatta arbete.

17 6. Informationsinsatser och skyltning av projektet Till läges/statusrapporten ska bifogas eventuella trycksaker, annonser, inbjudningar, pressklipp, filmer och annan information som visar hur intressenter och allmänhet fått kännedom om projektets verksamhet och finansiering från EG:s regionala utvecklingsfond i överensstämmelse med de allmänna villkoren för stödet. Felles möten Under perioden har ledningsgruppen haft ett möte, den 25 juni i Trondheim. Bil 1 (pdf & utskrift) Minnesant pdf Informationsinsatser - Den 31 maj 23 höll projektledaren, Mats Ericson, ett webbdistribuerat föredrag om projekt Felles Fjellrev under ett lunchseminarioum hos Fylkesmannen i Nord-Trøndelag i Steinkjer. Bil 2 (pdf & utskrift) Naturmangfold_program.pdf - I maj och juni 23 distribuerades Infokiosken personligen, genom Mats E, till Gäddede, Røyrvik, Nordli, Vålådalen, Ljungdalen, Ramundberget, Røros, Hjerkinn och Helags fjällstation juli medverkade Mats E, tillsammans med naturbevakaren Lars Liljemark och Erik Gardfall från Helags fjällstation, i en TV-inspelning från en fjällrävslya i Helagsfjällen. Syftet med TVinspelningen var att informera om Felles Fjellrev och om det försök som pågår att under ordnade former visa en lya med fjällrävar för allmänheten. Inslaget sändes i TV4, Sverige. Bil 3 (länk till TV-inslaget) - Den 4 augusti höll Mats E ett föredrag om Felles Fjellrev i Edsåsdalen. - Den 5 augusti höll Mats E ett föredrag om Felles Fjellrev i Vallbo. - Den 10 augusti höll Mats E ett föredrag om Felles Fjellrev i Vålådalen augusti deltog Mats E, samt Jan Paul Bolstad och Nina Eide från ledningsgruppen och naturbevakaren Håkan Berglund, i firandet av Børgefjells NP 50 år. I samband med firandet informerade vi om fjällräv och om projekt Felles Fjellrev. Bil 4 (pdf & utskrift) Program Børgefjell.pdf - Kortfilmen Storm & Tinde har färdigställts och finns nu för nedladdning för gratis visning. Bil 5 (USB-minne) Storm & Tinde på USB (norsk och svensk version) - Barnboken Möt fjällräven har färdigställts och tryckts på 6 språk. Boken ska nu distribueras (se ovan). Bil 6 (Boken tryckt) Boken bifogas på svenska & norska till Sverige resp Norge. Förteckning Personer som deltar/deltagit i projekt Felles Fjellrev Bil 7 (pdf & utskrift) Fellespersoner pdf Utvalada rapporter om fjällräv som publicerats av projektets partners Norsk Institutt for Naturforskning (NINA) och Stockholms universitet (SU) m fl under redovisningsperioden. Finansieringen av dessa arbeten ligger utanför budgeten för projekt Felles Fjellrev, men resultaten har betydelse för det fortsatta arbetet i projektet. Bil 8 Bil 9 Angerbjörn, A, Erlansson, R Field report the Swedish Arctic fox project 23 Angerbjörn, A Factsheet Arctic fox

18 7. Viktiga frågor för genomförandet Viktiga frågor som ska hanteras av ledningen för projektägarna eller styrgrupp för projektet inom nästa redovisningsperiod. - Fortsatt marknadsföring och distribution av de informationsprodukter som Felles Fjellrev har tagit fram. - Fortsatta diskussioner med ledningen för det norska avelsprojektet för fjällräv vad gäller framtida samarbete om bl a utplantering av fjällrävsvalpar i Stepping Stone-områden. - Insamling och sammanställning av dokument och annan information inför slutredovisningen av projekt Felles Fjellrev. - Fortsatt arbete för att ansöka om ett projekt Felles Fjellrev 2, under nästa InterReg-period. Vi vill här, liksom i förra lägesrapporten, flagga för hur värdefullt det skulle vara, för fjällräven och dess överlevnad i våra fjäll, om möjligheterna till ett uppföljande projekt Felles Fjellrev 2 skulle ges efter 23, när projekt Felles Fjellrev avslutats. I projektledningen har vi börjat skissa på ett sådant uppföljande projekt, med ännu tydligare fokus på åtgärder i de Stepping Stone-områden där fjällräven en gång fanns men där den nu är sällsynt eller helt borta. 8. Frågor till sekretariatet/stödgivaren Eventuella frågor om projektets genomförande exempel förändringar av kostnadsbudget, tidsplan eller andra förändringar av projektet. Observera att avvikelser från beslutet om stöd måste anmälas till sekretariatet/förvaltande myndighet innan de genomförs. Vi har ansökt om förlängning av projekt Felles Fjellrev, med tillskott av projektmedel, för perioden januari augusti 24. Vi hoppas att vår ansökan kommer att godkännas. Vi planerar redan för en ny ansökan om ett Felles Fjellrev 2, med start 25 under kommande InterReg-period. I arbetet för att förbättra förutsättningarna för en av våra mest hotade djurarter skulle det vara värdefullt om våra insatser för fjällräven kan pågå utan avbrott genom att nuvarande Felles Fjellrev (som avslutas 23) och ett Felles Fjellrev 2 (med planerad start 25) kan genomföras också under mellanåret Information om viktiga aktiviteter i nästa redovisningsperiod Viktiga aktiviteter som ska genomföras inom nästa redovisningsperiod (inom ramen för det redan fattade beslut om stöd). - Under nästa redovisningsperiod, 1 september 31 december 23, kommer verksamheten att inriktas på att samla in och sammanställa underlagsmaterial för slutredovsining av projekt Felles Fjellrev. - Stödutfodring kommer att genomföras i oförminskad omfattning. Detta för att ge våra fjällrävar de bästa förutsättningarna inför kommande lämmelår. - De informationsprodukter om fjällräv som producerats av Felles Fjellrev ska marknadsföras och distribueras.

19 - I oktober kommer projektledaren, företrädare för projektägarna och ytterligare personer från ledningsgruppen samt företrädare för fältpersonalen att delta i en internationell fjällrävskonferens på Island. Under konferensen kommer vi att hålla anföranden om fjällräv, om Felles Fjellrev och om de åtgärder i fält som genomförs inom ramen för projektet. Vi avser också att visa filmen Storm & Tinde. - Webbsidan ska fortlöpande förses med information och Mats Ericson / Projektledare Felles Fjellrev Lägesrapporten ska alltid skickas in skriftligen tillsammans med ansökningarna om utbetalning. Den ska vara undertecknad av både svensk och norsk projektansvarig kontaktperson och/eller projektledaren 2. Den svenska ansökan om utbetalning, inklusive lägesrapport ska skickas till Länsstyrelsen Jämtlands län, Interreg Sverige-Norge Nationella kontrollanten Östersund. Den norska ansökan om utbetalning, inklusive lägesrapport, ska skickas till det huvudsekretariat som handlagt ansökan. Rapporten bör samtidigt E-postas (som skannat dokument inklusive namnteckningar) till förvaltande myndighet på adress interregrapport.jamtland@lansstyrelsen.se. Av meddelandet ska framgå vilket projekt som avses genom att markera typ av rapport (läges- eller slutrapport) samt rapportens ordningsnummer, projektnamn och diarienummer. (Andra versioner än den som skickats in skriftligen får aldrig skickas in via E-post). Rapporterna kan senare till sin helhet komma att läggas ut på Internet t.ex. i en projektbank. Underskrift Undertecknad försäkrar att: uppgifter som lämnas i rapporten, inklusive bilagor/vedlägg, är riktiga och att eventuella kopior av handlingar som bifogats rapporten stämmer överens med originalen. Samtidigt medges att: all personinformation som finns i rapporten får publiceras på Internet och i annat informationsmaterial. övrig information om att projektet fått stöd, om projektets aktiviteter, resultat, kostnader m.m. samt att 2 Under förutsättning att projektledaren har en formell rätt att företräda stödmottagarna avseende projektrapportering

20 hela eller delar av läges- och slutrapporter får publiceras på Internet och i annat informationsmaterial. Datum Ort Vallbo Organisation Projektledare / Fullmakt finns att underteckna. Svensk projektansvarig kontaktperson eller projektledaren 2 Namnförtydligande Mats Ericson Datum Sted Vallbo Organisasjon Projektledare / Fullmakt finns att underteckna. Norsk prosjektansvarlig kontaktperson eller prosjektleder 2 Namnförtydligande Mats Ericson