Program för Europeiskt territoriellt samarbete

Transkript

1 Läges/statusrapport Rapporten avser projekt som är (endast ett alternativ) Nordens Gröna Bälte Inre Skandinavien Gränslöst Samarbete Regionöverskridande (flera delområden) Projektets namn Felles Fjellrev Rapport nummer: 5 Rapportens period: Diarienummer/Tillsagnsnummer: N / 09/10 Till varje ansökan om utbetalning ska en lägesrapport bifogas. Ett grundläggande krav är att lägesrapporten innehåller följande rubriker med beskrivande text till. Skriv in text mellan rubrikerna. 1. Verksamhetsmål, resultat och effekter I lägesrapporten ska varje gång projektets förväntade resultat och effekter anges (se beslutet). Därtill ska de hittills uppnådda/levererade resultaten beskrivas, dels sedan projektstart och dels för rapportens period, med utgångspunkt i projektets förväntade resultat, effekter och indikatorer (se ansökan punkt 11 samt beslut om stöd). En bedömning ska göras och redovisas om de slutliga målen kommer att nås vid projektslutet. Eventuella bedömda avvikelser ska förklaras och kommenteras. Fjällämmel och andra smågnagare är extremt viktiga som födokälla för den utrotningshotade fjällräven, föremålet för projekt Felles Fjellrev. I vår ansökan förmodade vi att år 20, mot bakgrund av hur smågnagarna i fjällen har varierat under 2000-talets första tio år, skulle bli ett bra lämmelår. Denna förmodan visade sig vara riktig och under sommaren och hösten 20 fick vi uppleva ett bra smågnagarår med förhållandevis mycket fjällämmel och andra smågnagare. Detta gynnade fjällräven och sommaren 20 visade sig således bli ett bra år även för fjällräven, både på norsk och svensk sida, inte minst i Trøndelag och Jämtlands län, inom det område där Felles Fjellrev verkar. I lägesrapport nr 2, avseende perioden september december 20, redovisades antalet födda fjällrävskullar 20 i Norge och Sverige inom Felles Fjellrev-området och i övriga delar av vår skandinaviska fjällkedja. Inventeringsresultaten visade att områden där man genomfört stödåtgärder för fjällräven, till stor del Felles Fjellrev-områden, hyste en mycket stor andel av alla de kullar som fjällrävarna i Skandinavien födde under sommaren 20, närmare bestämt ca 70%. Det goda lämmelåret 20 överträffades med råge när lämlarna fortsatte att föröka sig under vintern Den lämmelkrasch som vi förväntade oss efter sommaren 20 dröjde, varefter våren och sommaren 21 visade sig bli ännu bättre vad gäller tillgång på lämmel och andra smågnagare. En lämmeltopp som sträcker sig över två hela sommarhalvår är ovanligt och det har inneburit ytterligare ett lyft för fjällräven i våra skandinaviska fjäll i allmänhet och inom Felles Fjellrev-området i synnerhet. Resultatet av 21 års föryngringar i Skandinavien visar ännu tydligare hur värdefullt det är att hjälpa fjällrävarna. Inte ens under ett magnifikt lämmelår som 21 kan fjällrävar föryngra sig om de är alltför få och inte träffar varandra I områden där man kontinuerligt hjälper fjällrävarna, med stödutfodring och rödrävsjakt, har antalet överlevande fjällrävar varit tillräckligt många för att de ska kunna svara på den födoresurs som lämlarna utgör och föda fram många och stora kullar. I lägesrapport nr 4, avseende perioden maj-augusti 21, redovisades preliminära resultat av antalet fjällrävskullar födda sommaren 21. Nu kan vi redovisa de slutliga resultaten av inventeringsinsatser gjorde i Skandinavien som helhet och inom det område där Felles Fjellrev verkar genom detta EU/InterReg-projekt.

2 21 års resultat vad gäller antalet födda kullar av fjällräv redovisas nedan. Teckenförklaringar till tabellen. IR = InterReg-område Felles Fjellrev SS = Stepping Stone-område Felles Fjellrev K = Kärnområde för fjällräv Helagsfjällen SE / 28 föryngringar. Borgafjäll SE / 25 föryngringar (Jämtland, Z 9, Västerbotten, AC 16) Vindelfjällen SE / 8 föryngringar Norrbotten SE / 5 föryngringar Finse NO / 1 föryngring Dovrefjell Snøhetta NO / 11 föryngringar (varav Oppdal 9) Knutshø NO / 1 föryngring Sylane NO / 1 föryngring Børgefell NO / 11 föryngringar Saltfjellet NO / 5 föryngringar Troms NO / 2 föryngringar Finnmark NO / 8 föryngringar (varav Varangerhalvön 4) IR / K IR (Z) / K / gränsar till SS IR (Oppdal) / K IR / SS IR / K / gränsar till Helags K / gränsar till IR & SS Digrammet nedan visar utvecklingen av antalet kullar som fötts varje år i olika områden i Skandinavien under perioden Det ger samtidigt en bild av hur bra år 21 var i ett 10-årsperspektiv.

3 För att rätt förstå diagrammet bör man veta att omfattande stödåtgärder har genomförts i de områden som i diagrammet benämns Helagsfjällen, Borgafjäll SE och Dovrefjell, samt i viss utsträckning i Vindelfjällen. Dessutom genomförs sedan flera år viss rödrävsjakt på Varangerhalvøya i Norge. Av de 106 registrerade föryngringarna i Skandinavien 21 ligger ca 80 st inom områden där man genomför olika stödåtgärder för fjällräv och väldigt många, 48 st, inom Felles Fjellrev-området. De 11 föryngringarna i Dovrefjell är resultat av utplanterade rävar under åren Man har också satt ut fjällrävar och genomfört stödutfodring i Saltfjell i Norge där man nu har 5 föryngringar. Flera av de rävar som satts ut i Saltfjell har dessutom tagit sig över gränsen till Vindelfjällsområdet där de har bidragit till årets föryngringar! Børgefjell NO sticker ut som ett område där spontana föryngringar av fjällräv fortfarande sker i rimlig omfattning, när det finns tillgång på lämmel och andra smågnagare och detta trots att just Børgefjell är ett av de områden där inga stödåtgärder genomförs. Trøndelag och Jämtlands län är Skandinaviens bästa fjällrävsland Enbart i de områden som vi hanterar inom ramen för projekt Felles Fjellrev, i Trøndelag i Norge och i Jämtlands län i Sverige, har man hittills i år konstaterat 48 föryngringar. Det innebär att ca 45 procent av alla föryngringar av fjällräv i Skandinaven i år finns inom den mindre del av vår gemensamma fjällkedja där Felles Fjellrev verkar. Sannolikt resultatet av flera år med omfattande stödåtgärder i kombination med återkommande lämmelår under 2000-talet. Under ett så bra lämmelår som 21 borde man normalt ha haft betydligt fler föryngringar av fjällräv även i övriga delar av vår skandinaviska fjällkedja. Där vi känner till att det finns fjällräv har vi visserligen haft föryngringar i år. Detta gäller även i områden där man inte genomfört några stödåtgärder. Men - fjällrävspopulationen i Skandinvaien, så som den ser ut idag, består av ett mindre antal överlevande kärnbestånd. Mellan dessa kärnbestånd finns ett antal delområden områden där det tidigare har funnits fjällräv men där det idag helt saknas fjällrävar som kan svara på goda gnagarår. Några av dessa mellanliggande delområden utgörs av de Stepping Stone-områden där projekt Felles Fjellrev har ambitionen att hjälpa fjällräven att återetablera sig. Sammantaget har förväntningarna av projektets åtgärder så här långt infriats, bland annat tack vare att lämlar och andra smågnagare tog tillfället att uppträda i mängder just det år som vi förmodade och hoppades i vår ansökan och att lämmelperioden fortsatte över sommaren 21. Huruvida målen kommer att uppnås vid projektslutet, i de delar som avser antalet fjällrävar som föder kullar i hela Felles Fjellrev-området, är för tidigt att bedöma. Det är emellertid ett steg på vägen att vi under år 21 kunde konstatera en föryngring av fjällräv på norska sidan av Sylaneområdet, nära kärnområdet Helags, och ytterligare en föryngring öster om kärnområdet Dovrefjell/Snøhetta, i Stepping Stone-området Knutshø. Det återstår dock mycket jobb för att återetablera fjällräven i Stepping Stoneområdena. Kartan nedan, Föryngringar Felles Fjellrev 21, visar summan av antalet föryngringar av fjällräv år 21 i Felles Fjellrevs kärnområden och i områden som gränsar direkt till dessa kärnområden. Kartbilden ger en tydlig bild av hur situationen ser ut idag tre värdefulla och samtidigt isolerade kärnområden för fjällräv samt fjällområden mellan dessa kärnområden där fjällräv saknas. Kartan ger en förståelse för hur värdefullt det skulle vara för fjällräven i Skandinavien om vi skulle lyckas att skapa förutsättningar för fjällräven att etablera sig i de Stepping Stone-områden som ligger emellan dessa tre kärnområden. Då skulle vi knyta samman de idag isolerade kärnområdena till ett större sammanhängande område med fjällräv i Trøndelag och Jämtlands län samt angränsande fylken och län.

4 Föryngringar Felles Fjellrev 21. Föryngringar av fjällräv 21 i Felles Fjellrevs kärnområden och i områden som gränsar direkt till dessa kärnområden. 2. Projektets verksamhet/aktivitet i perioden och deras kostnader Beskriv verksamhet/aktiviteter som genomförts under den för rekvisitionen aktuella perioden och hur de är kopplade till de i ansökan om utbetalning redovisade kostnaderna (beskriv gärna övergripande vad aktiviteterna kostat). Beskriv även vilka som deltagit i verksamheterna såsom företag, organisationer, målgrupper, antal personer etc. Redovisa även privata insatser för projektet (i annat än pengar, och som inte ingår i den ekonomiska redovisningen). Redovisa summerat uppskattat antal timmar och uppskattat värde. Under perioden 1 september december 21 har projektets arbete fortsatt i stort sett enligt den planering som ligger till grund för projektarbetet. Omfattningen av personella och ekonomiska insatser under den aktuella redovisningsperioden, september december 21, framgår av ansökan om utbetalning av IR-medel.

5 Åtgärder i fält har genomförts av personal tillhörande Statens Naturoppsyn (SNO) i Norge och länsstyrelsens naturbevakare i Sverige, samt anställd personal från Stockholms universitet och Norsk Institutt for Naturforskning (NINA). Omfattningen av dessa arbetsinsatser framgår också av bifogad ansökan om utbetalning. Under den nu aktuella redovisningsperioden har lämlar och andra smågnagare, som förväntat, åter minskat i antal. Stödutfodring genomförs kontinuerligt, men i perioder med god tillgång på naturliga byten, i form av lämmel och sork, minskar naturligtvis åtgången av extra foder. När fjällrävarnas viktigaste bytesdjur minskar i antal skapar vår stödutfodring möjligheter för en större andel av de valpar som föddes under sommaren 21 att överleva den första tuffa vintern. Framtiden får utvisa i vilken omfattning de magnifika lämmelåren 20 och 21 kommer att påverka fjällrävspopulationen i och utanför Felles Fjellrev-området. Fångst och märkning av fjällräv har under sommaren 21 genomförts i stor omfattning. Enbart i Sverige har ca 170 valpar, av totalt 400 valpar, infångats och märkts. Beroende på den goda tillgången på naturlig föda, lämmel och andra smågnagare, blev fångst och märkning tidskrävande eftersom valparna visade litet intresse för fällorna. Ändå blev det ett rekordår när det gäller antal märkta fjällrävsvalpar. Genetiska analyser av spillningar från Stepping Stone-områden har visat att samtliga inlämnade spillningar, relativt få totalt sett, har visat sig komma från rödräv. Reducering av rödräv genom jakt sker huvudsakligen under vinter- och vårmånaderna. Under den nu aktuella perioden, september december, har därför den verksamheten vilat. Jakten kommer att återupptas i vinter och då förhoppningsvis även i en del nya områden Under perioden har ytterligare ett antal nya foderautomater placerats ut i våra fjällrävsområden. Dessutom har vi fortsatt att byta ut gamla foderautomater. Åtelblock och kameror Förra vinterns åtelblockstudie resulterade i ett mycket stort antal bilder, flera hundra tusen, som nu har analyserats och bedömts. Bilderna understryker behovet av intensifierad rödrävsjakt i Stepping Stone-områdena, om fjällräven ska kunna återetablera sig i dessa områden. Under perioden har GIS-analyser gjorts av vegetation, bergarter och produktivitet i områden som omger kamerorna. Detta för att bedöma om den geografiska omgivningen påverkar förekomsten av arter och därmed identifiera de bästa områdena för återetablering av fjällräv. Under perioden har vi planlagt ytterligare en vinters försök med åtelblock och kameror i Stepping Stone-områden. Kamerorna används för att konstatera förekomst av fjällräv och andra djur. De kunskaper som vi får fram av dessa försök är viktiga för vår planering av fortsatt åtgärder för att återetablera fjällräven i fjällområden mellan existerande kärnområden. Prediktiv GIS-modell En GIS-modell har nu tagits fram och presenterats för projektledningen genom NINAs försorg. En viktig del i projekt Felles Fjellrev är nyletning av lyor i områden som kan tänkas vara värdefulla för att fjällräven ska kunna sprida sig till större områden. Fokus ska alltså, vid sidan av fortsatta åtgärder i fjällrävens kärnområden, också läggas på att hjälpa fjällräven att återetablera sig i dessa så kallade Stepping Stone områden. Därför ligger det i projektets ansvar att producera den GIS-analys som nu presenterats. Syftet med GIS-analysen är att ta fram underlag som visar på bärkraften i olika fjällrävshabitat i Norge och Sverige. Genom att nyttja GIS-analyserna på rätt sätt kan man fokusera sökandet efter lämpliga fjällrävshabitat till områden som har största förutsättningarna att hysa fjällrävar.

6 Det är viktigt att kunna bedöma vilka områden som bör prioriteras när det gäller nyletning av lyor och genomförande av olika stödåtgärder. Varför verka i områden där det finns små möjligheter för fjällräv att överleva? GIS-analysen är användbar i hela Norge och Sverige inte enbart i Felles Fjellrev området. GIS-analysen kan användas för att: - nyttja och utvidga de kunskaper som vi idag har om fjällräven. - utveckla en målinriktad och enhetlig skyddsstrategi för fjällräven. - sätta in skyddsåtgärder där vi har störst chans att lyckas. - bedöma vilka delbestånd som är centrala med hänsyn till utväxling av fjällrävar mellan olika områden. - kartlägga potentiella fjällrävshabitat. - producera bärkraftanalyser för olika landskapsnivåer ned till biotopnivå och enskilda lyor. - producera kartmaterial som visar var vi har störst möjlighet att hitta nya fjällrävslyor och därmed också lämpliga fjällrävshabitat. - nyttja kartmaterialet i handhållna GPS-er. - bedöma åtgärder och respons på åtgärder i ett landskapsekologiskt sammanhang. - bedöma åtgärder i ett förvaltningssammanhang. Ledningsgruppen för projekt Felles Fjellrev har under perioden september december 21 haft ett möte. Mötet hölls i Trondheim den 6 december 21. Till mötet inbjöds flera representanter för fältpersonalen i både Trøndelag och Jämtlands län för att diskutera och planera åtgärder inom Felles Fjellrev-området under år 22. Minnesanteckningar från mötet bifogas. (Minnesant pdf) Andra fjällrävsmöten Projektledaren och företrädare för Stockholms universitet har deltagit i referensgruppsmöte för Avelsprojektet för fjällräv i Norge den 5 september 21 och i möte om revision av den norska handlingsplanen för fjällräv den 6 september 21. Informationsgruppen har inte haft något möte under perioden. Men gruppen har medverkat under förberedelsearbetet inför utskick av anbudsförfrågningar avseende köp av produktion av olika informationsprodukter för projektets räkning. Anbudsförfrågningar avseende produktion av informationsprodukter om fjällräv skickades ut till ett antal tänkbara producenter i november 21. Inkomna anbud kommer att bedömas och leverantörer väljas ut i januari 22. Anbudsförfrågningarna omfattar följande informationsprodukter: - en barnbok om fjällräv. - en informationsbroschyr om fjällräv. - en dator/multimedia-produktion om fjällräv. - en kortfilm om fjällräv. - gemensam formgivning av barnbok, informationsbroschyr och dator/multimedia-produktion. Samtliga 5 anbudsförfrågningar bifogas som pdf-filer.

7 Webbsidan och har vidareutvecklats och försetts med mer material. En särskild Fältblogg gör det möjligt för fältpersonal och andra direkt involverade att själva gå ut och berätta om arbetet inom projektet. En sida har också avsatts för att presentera vad som skrivs, sägs eller visas i media när det gäller fjällräven generellt och särskilt projekt Felles Fjellrev. Webbsidan är utformad som en samlings- eller portalsida där man kan läsa om projekt Felles Fjellrev och samtidigt via länkar klicka sig vidare till andra skandinaviska webbsidor där man kan få mer information om fjällräven och dess status i Skandinavien. 3.a Tid och aktivitetsplan Hur fortlöper projektet i relation till den beslutade projektplanen kostnads- och verksamhetsmässigt. Om förändring skett kommentera avvikelserna 1. Projekt Felles Fjellrev startade den 1 februari 20. Under projektperioden, 1 september december 21, har verksamheten bedrivits i stort sett enligt tidplanen. - Arbetet med webbsidan sker fortlöpande: och - Webbsidan fylls successivt med innehåll. Delar av webbsidan ska översättas till engelska och sydsamiska för att ge även dessa språkgrupper bättre insikter om fjällräven och projekt Felles Fjellrev. - Informationsarbetet har påbörjats, sedan tidigare, med webbsidan. När vi nu har gått ut med anbudsförfrågningar avseende flera informationsprodukter kommer informationsdelen i projektet att ytterligare intensifieras under år En prediktiv GIS-modell har tagits fram, se ovan. GIS-modellen ska underlätta nyletning av lyor och bidra till säkrare bedömningar om var stödåtgärder för fjällräven har störst förutsättningar att lyckas. En fylligare rapport om GIS-modellarbetet kommer att redovisas senare. - Utfodring av fjällräv och åtgärder för att reducera antalet rödrävar har genomförts enligt plan. 3.b Projektet största och viktigaste aktiviteter (godkända enligt beslut och tidsplan) samt deras genomförandegrad. Projektledning Fångst och märkning av fjällrävar samt genetiska analyser Övervakning av kända lyor inkl kameraövervakning Prediktiv GIS-modell Slutdatum Startdatum Andel (%) genomför t En eventuell begäran om förändring av projektet anges under punkten 8. Observera att avvikelser från beslutet om stöd avseende verksamhet, aktiviteter och budget m.m. måste anmälas till sekretariatet/förvaltande myndighet och beviljas innan de får genomföras.

8 Nyletning/kartläggning av lyor och förekomst av fjällräv Utplacering av foderautomater Utfodring av fjällräv och åtgärder mot rödräv Informationsarbete Evaluering av åtgärder, analys av data och rapportering Projektseminarium Planlägga fortsatt verksamhet, Använda resultat för projektslut Projektutvärdering och slutredovisning Indikatorer. För att mäta en del av Interreg-programmets effekter har ett antal indikatorer fastställts. För varje enskilt projekt har i beslutet angivits vilka dessa är och vilket utfall som förväntas. Fyll i tabellen nedan och kommentera indikatorerna och utfallet hittills i textrutan. Antal personer som deltagit i projektet sedan projektstart redovisas nedan, samt i bifogad förteckning med namn på deltagande personer (Fellespersoner_1112.pdf) Etablerade institutionella samarbeten: Samarbete pågår med Norsk Institutt for Naturforskning/NINA och Stockholms universitet. I detta samarbete samordnas åtgärder i fält, som gemensam utrustning för utfodring, kameraövervakning, insamling av spillning för DNA-analys, inventering och märkning m m samt framtagning av gemensamma protokoll för insamling av data i samband med olika åtgärder, gemensamma dataanalyser samt gemensam vetenskaplig evaluering och publicering. I samarbetet deltar även Tromsø universitet. Samarbete pågår också med det norska Avelsprojektet för fjällräv, ett projekt som vi hoppas ska komma att bidra med fjällrävsvalpar för utsättning i aktuella Felles Fjellrev-områden. Nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling: En målsättning för projekt Felles Fjellrev är bl a att skapa möjligheter för en framtida gemensam modell för förvaltning av våra norsk-svenska fjällrävar. Detta kan få betydelse för bredare norsksvenska samarbeten i frågor som rör natur och artskydd. Denna målsättning kvarstår, men det går inte i det här skedet av projektet att utläsa några resultat av denna strävan.

9 I samband med lägesrapporten för perioden maj augusti 21 fick vi en förfrågan från programkoordinatorn Interreg Sverige Norge om ett klargörande vad gäller våra beskrivningar ovan av etablerade institutionella samarbeten och nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling. Som projektledare gav jag programkoordinatorn vårt klargörande på förfrågan. Klargörandet redovisas som citat nedan: Etablerade institutionella samarbeten. I min tolkning av frågan är detta de institutionella samarbeten som har etablerats och som genomförs under projektets gång. Hoppas att jag inte har missuppfattat frågan och därmed gett ett ofullständigt svar. NINA och Stockholms universitet är mycket starkt engagerade och direkt involverade i de aktiviteter som genomförs inom ramen för projekt Felles Fjellrev, tillsammans med projektägarna Direktoratet for naturforvaltning och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Det norska Avelsprojektet, som är ett eget projekt, har vi ett nära samarbete med. Det är också genom Avelsprojektet som vi skulle kunna få tillgång till valpar för utsättning inom projekt Felles Fjellrev. Ansvarig ledare för avelsprojektet sitter med i vår referensgrupp och bjuds ibland in till möten med vår ledningsgrupp. Vi har också samordnat möten mellan ledningsgruppen för Felles Fjellrev och Avelsprojektets referensgrupp för att ytterligare underlätta samarbetet och diskutera framtida gemensamma åtgärder till nytta för fjällräven. Forskare vid Tromsø universitet genomför också åtgärder för att stärka fjällrävens status i norra Norge. Deras samlade erfarenhet och resultaten av deras åtgärder är av betydelse för vårt arbete i Felles Fjellrev. En representant för forskningen vid Tromsø universitet sitter med i referensgruppen för Avelsprojektet. I projekt Felles Fjellrev har vi direkta kontakter och diskussioner med Tromsø för att diskutera och få synpunkter också på den verksamhet som vi bedriver inom ramen för vårt projekt. Nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling. Vår tanke, som vi också har uttryckt i vår ansökan, är att det gemensamma norsk-svenska arbete som nu genomförs inom ramen för projekt Felles Fjellrev skulle kunna stå som modell för en framtida gemensam förvaltning av våra norsk-svenska fjällrävar. Idag har Norge en Handlingsplan for Fjellrev och Sverige har ett Åtgärdsprogram för Fjällräv. I grunden hanterar dessa båda en gemensam resurs och en hotad djurart, fjällräven, som lever i våra gemensamma fjällområden och som rör sig obehindrat mellan våra länder. En framtida gemensam norsk-svensk förvaltningsstrategi och en gemensam handlingsplan/åtgärdsprogram, omfattande hela vår Skandinaviska fjällkedja, är egentligen en naturlig följd av projekt Felles Fjellrev. Detta är i sig ett nytänkande som, med fjällräven som modell, skulle kunna testas i praktiken för att sedan kanske kunna användas också för andra gemensamma arter/resurser. Huruvida detta sedan är möjligt att åstadkomma återstår att se. Det finns säkert också politiska inspel i denna fråga som ännu inte är diskuterade. Det är väl tveksamt om en gemensam norsk-svensk förvaltningsstrategi för fjällräv har någon betydelse för stadsutvecklingen? Men för landsbygdsutvecklingen i våra gemensamma norsk-svenska fjällområden kan en sådan gemensam strategi få betydelse. Detta gäller inte minst för turismen i fjällområden med bevarad biologisk mångfald, där fjällräven är en mycket viktig symbolart. I förlängningen kan en lyckosam gemensam strategi för förvaltning av en gemensam resurs därmed ha betydelse för landsbygdsutvecklingen.

10 Hittills uppnått resultat av programindikatorerna för (A) Ekonomisk tillväxt eller (B) Attraktiv livsmiljö. Notera att indikatorer både för A och B kan förekomma i ett projekt. Antal enligt projektbeslut Hittills sedan projektstart Antal kvinnor år som deltar i projektet Antal kvinnor yngre än 15 eller äldre än 24 år som deltar i projektet Antal män år som deltar i projektet Antal män yngre än 15 eller äldre än 24 år som deltar i projektet Antal deltagande företag med kvinnligt ägande som deltar i projektaktiviteter. 0 3 Antal deltagande företag med manligt ägande som deltar i projektaktiviteter. 0 1 Antal deltagande företag med mixat ägande som deltar i projektaktiviteter. 0 Resultat indikatorer (A) Antal formella gränshinder som projektet bidrar till att undanröja. (A) Antal undanröjda upplevda gränshinder. (A) Antal kvinnor som deltar i gemensamma utbildningar och praktik. (A) Antal män som deltar i gemensamma utbildningar och praktik (A) Antal kvinnliga studenter som studerar del av sin utbildning i det andra landet. (A) Antal manliga studenter som studerar del av sin utbildning i det andra landet. (A) Antal nyetablerade och vidareutvecklade gränsöverskridande kluster. (B) Etablerade institutionella samarbeten. 3 4 (B) Nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling Arbetet med de horisontella kriterierna Beskriv vilka aktiviteter som genomförts inom områdena Bättre miljö, Jämställdhet/likestilling och Ökad mångfald och integration. Projektet i sin helhet är ett miljöinriktat projekt som syftar till att stärka fjällräven och dess möjligheter att överleva i Trøndelag/Jämtland, de delar av fjällrävens utbredningsområde som under de senaste tio åren har utvecklats till Skandinaviens bästa fjällrävsområden. En starkare fjällrävstam innebär också att den biologiska mångfalden i aktuella fjällområden stärks och blir mer innehållsrik. Detta uttalande, hämtat från vår ansökan, ligger till grund för projektets fortsatta arbete. 6. Informationsinsatser och skyltning av projektet Till läges/statusrapporten ska bifogas eventuella trycksaker, annonser, inbjudningar, pressklipp, filmer och annan information som visar hur intressenter och allmänhet fått kännedom om projektets verksamhet och finansiering från EG:s regionala utvecklingsfond i överensstämmelse med de allmänna villkoren för stödet. Minnesanteckningar från möten med olika grupper inom projektet bifogas enligt nedan. Bil 1 (pdf & utskrift) Minnesant Möte med Ledningsruppen. Anbudshandlingar för uppköp av informationsprodukter för Felles Fjellrev Bil 2 (pdf & utskrift) Bil 3 (pdf & utskrift) Bil 4 (pdf & utskrift) Bil 5 (pdf & utskrift) Bil 6 (pdf & utskrift) Anbudshandlingar Barnbok Anbudshandlingar Informationsbroschyr Anbudshandlingar Kortfilm Anbudshandlingar Dator/Multimedia-produktion Anbudshandlingar Formgivning

11 Rapporter om fjällräv som publicerats av projektets partners Norsk Institutt for Naturforskning (NINA) och Stockholms universitet (SU) m fl under redovisningsperioden. Finansieringen av dessa arbeten ligger utanför budgeten för projekt Felles Fjellrev, men resultaten har betydelse för det fortsatta arbetet i projektet. Bil 7 (pdf & Webb-länk) NINA Rapport 767, Fjellrev i Norge 21 Resultater fra det nasjonale overvåkingsprogrammet for fjellrev Övrigt Bil 8 (pdf & utskrift) Förteckning över personer som deltagit i projekt Felles Fjellrev sedan projektstart. Bil 9 Webb-länk SR Jämtland Fler fjällrävar i år än på 40 år Länk till radioinslag / Nyheter P4 Jämtland Bil 10 Webbsidan (Webb-länk) Under menyn Aktuelt / Felles Fjellrev i media finns länkar till flera tidningsartiklar samt TVoch radioinslag om fjällräv och om arbetet för att stärka fjällrävens status. Under menyn Aktuelt / Feltblogg ligger blogginlägg från fältpersonalen om arbetet i fält. och 7. Viktiga frågor för genomförandet Viktiga frågor som ska hanteras av ledningen för projektägarna eller styrgrupp för projektet inom nästa redovisningsperiod. - Beslut om antagande av inkomna anbud avseende produktion av informationsprodukter för Felles Fjellrev kommer att tas. Informationsarbetet kommer sedan att intensifieras under år Fortsatta diskussioner ska föras med ledningen för det norska avelsprojektet för fjällräv om eventuell utplantering av fjällrävsvalpar i Stepping Stone-områden. - Fortsatta förberedelser för ett fjällrävsseminarium. Seminariet är planerat till slutet av år 22.

12 8. Frågor till sekretariatet/stödgivaren Eventuella frågor om projektets genomförande exempel förändringar av kostnadsbudget, tidsplan eller andra förändringar av projektet. Observera att avvikelser från beslutet om stöd måste anmälas till sekretariatet/förvaltande myndighet innan de genomförs. 9. Information om viktiga aktiviteter i nästa redovisningsperiod Viktiga aktiviteter som ska genomföras inom nästa redovisningsperiod (inom ramen för det redan fattade beslut om stöd). - Under nästa redovisningsperiod, 1 januari 30 april 22, kommer verksamheten att åter intensifieras vad gäller genomförande av aktiviteter som hör vintern till. - Ett nytt åtelblockförsök är planerat och ska genomföras under 6-veckor, 27 februari 10 april. - Stödutfodring kommer att genomföras som planerat för att öka chanserna för så många fjällrävsvalpar som möjligt att överleva den första tuffa vintern. - Rödrävsjakt kommer att genomföras som vanligt i vissa områden och om möjligt intensifieras i Stepping Stone-områden. - Webbsidan ska fortlöpande förses med information och - Fortsatta insatser, med hjälp av GIS-modeller och i fält, för att leta efter hittills okända lyor och utvärdera miljöer i Stepping Stone-områden som är lämpliga för fjällräv. - Påbörja produktion av ett antal informationsprodukter om fjällräv, enligt redovisning ovan. Mats Ericson / Projektledare Felles Fjellrev

13 Lägesrapporten ska alltid skickas in skriftligen tillsammans med ansökningarna om utbetalning. Den ska vara undertecknad av både svensk och norsk projektansvarig kontaktperson och/eller projektledaren 2. Den svenska ansökan om utbetalning, inklusive lägesrapport ska skickas till Länsstyrelsen Jämtlands län, Interreg Sverige-Norge Nationella kontrollanten 8 86 Östersund. Den norska ansökan om utbetalning, inklusive lägesrapport, ska skickas till det huvudsekretariat som handlagt ansökan. Rapporten bör samtidigt E-postas (som skannat dokument inklusive namnteckningar) till förvaltande myndighet på adress interregrapport.jamtland@lansstyrelsen.se. Av meddelandet ska framgå vilket projekt som avses genom att markera typ av rapport (läges- eller slutrapport) samt rapportens ordningsnummer, projektnamn och diarienummer. (Andra versioner än den som skickats in skriftligen får aldrig skickas in via E-post). Rapporterna kan senare till sin helhet komma att läggas ut på Internet t.ex. i en projektbank. Underskrift Undertecknad försäkrar att: uppgifter som lämnas i rapporten, inklusive bilagor/vedlägg, är riktiga och att eventuella kopior av handlingar som bifogats rapporten stämmer överens med originalen. Samtidigt medges att: all personinformation som finns i rapporten får publiceras på Internet och i annat informationsmaterial. övrig information om att projektet fått stöd, om projektets aktiviteter, resultat, kostnader m.m. samt att hela eller delar av läges- och slutrapporter får publiceras på Internet och i annat informationsmaterial. Datum Ort Vallbo Organisation Projektledare / Fullmakt finns att underteckna. Datum Sted Vallbo Organisasjon Projektledare / Fullmakt finns att underteckna. Svensk projektansvarig kontaktperson eller projektledaren 2 Namnförtydligande Mats Ericson Norsk prosjektansvarlig kontaktperson eller prosjektleder 2 Namnförtydligande Mats Ericson 2 Under förutsättning att projektledaren har en formell rätt att företräda stödmottagarna avseende projektrapportering