Program för Europeiskt territoriellt samarbete

Transkript

1 Läges/statusrapport Rapporten avser projekt som är (endast ett alternativ) Nordens Gröna Bälte Inre Skandinavien Gränslöst Samarbete Regionöverskridande (flera delområden) Projektets namn Felles Fjellrev Rapport nummer: 9 Rapportens period: Diarienummer/Tillsagnsnummer: N / 09/10 Till varje ansökan om utbetalning ska en lägesrapport bifogas. Ett grundläggande krav är att lägesrapporten innehåller följande rubriker med beskrivande text till. Skriv in text mellan rubrikerna. 1. Verksamhetsmål, resultat och effekter I lägesrapporten ska varje gång projektets förväntade resultat och effekter anges (se beslutet). Därtill ska de hittills uppnådda/levererade resultaten beskrivas, dels sedan projektstart och dels för rapportens period, med utgångspunkt i projektets förväntade resultat, effekter och indikatorer (se ansökan punkt 11 samt beslut om stöd). En bedömning ska göras och redovisas om de slutliga målen kommer att nås vid projektslutet. Eventuella bedömda avvikelser ska förklaras och kommenteras. Vi utformar lägesrapporten, bl a punkt 1, så att den senaste rapporten också innehåller valda delar av tidigare rapporter. Detta för att den senaste rapporten ska ge en bild av hela projektet från start. Fjällämmel och andra smågnagare är extremt viktiga som födokälla för den utrotningshotade fjällräven. I vår ansökan förmodade vi att år 20, mot bakgrund av hur smågnagarna i fjällen har varierat under 2000-talets första tio år, skulle bli ett bra lämmelår. Denna förmodan visade sig vara riktig och 20 fick vi uppleva ett bra smågnagarår med förhållandevis mycket fjällämmel och andra smågnagare. Detta gynnade fjällräven och sommaren 20 blev ett bra år för fjällräven, både på norsk och svensk sida. I lägesrapport nr 2, avseende perioden september december 20, redovisades antalet födda fjällrävskullar 20 i Norge och Sverige inom Felles Fjellrev-området och i övriga delar av vår skandinaviska fjällkedja. Inventeringsresultaten visade att områden där man genomfört stödåtgärder för fjällräven, till stor del Felles Fjellrev-områden, hyste en mycket stor andel av alla de kullar som fjällrävarna i Skandinavien födde under sommaren 20, närmare bestämt ca 70%. Det goda lämmelåret 20 överträffades med råge när lämlarna fortsatte att föröka sig under vintern Den lämmelkrasch som vi förväntade oss efter sommaren 20 dröjde, varefter våren och sommaren 21 visade sig bli ännu bättre vad gäller tillgång på lämmel och andra smågnagare. Vi fick en lämmeltopp som sträckte sig över två hela sommarhalvår och det innebar ett ytterligare lyft för fjällräven i våra skandinaviska fjäll i allmänhet och inom Felles Fjellrev-området i synnerhet. Resultatet av 21 års föryngringar i Skandinavien visar ännu tydligare hur värdefullt det är att hjälpa fjällrävarna. Inte ens under ett magnifikt lämmelår som 21 kan fjällrävar föryngra sig om de är alltför få och inte träffar varandra I områden där man kontinuerligt hjälper fjällrävarna, med stödutfodring och rödrävsjakt, har antalet överlevande fjällrävar varit tillräckligt många för att de ska kunna svara på den födoresurs som lämlarna utgör och föda fram många och stora kullar. I lägesrapport nr 4, avseende perioden maj augusti 21, redovisades preliminära resultat av antalet fjällrävskullar födda sommaren 21. I lägesrapport nr 5, september december 21, redovisades översiktligt resultaten av inventeringar gjorda i Skandinavien som helhet och inom det område där Felles Fjellrev verkar.

2 I lägesrapport nr 6, januari april 22, redovisades 21 års resultat vad gäller antalet födda kullar av fjällräv. Vi kunde då rapportera det hittills bästa fjällrävsåret på flera decennier. Teckenförklaringar till tabellen. IR = InterReg-område Felles Fjellrev SS = Stepping Stone-område Felles Fjellrev K = Kärnområde för fjällräv Helagsfjällen SE / 28 föryngringar. IR / K Borgafjäll SE / 25 föryngringar (Jämtland, Z 9, Västerbotten, AC 16) IR (Z) / K / gränsar till SS Vindelfjällen SE / 8 föryngringar Norrbotten SE / 5 föryngringar Finse NO / 1 föryngring Dovrefjell Snøhetta NO / 11 föryngringar (varav Oppdal 9) IR (Oppdal) / K Knutshø NO / 1 föryngring IR / SS Sylane NO / 1 föryngring IR / K / gränsar till Helags Børgefell NO / 11 föryngringar K / gränsar till IR & SS Saltfjellet NO / 5 föryngringar Troms NO / 2 föryngringar Finnmark NO / 8 föryngringar (varav Varangerhalvön 4) Digrammet nedan visar utvecklingen av antalet kullar som fötts varje år i olika områden i Skandinavien under perioden Det ger samtidigt en bild av hur bra år 21 var i ett 10-årsperspektiv. För att rätt förstå diagrammet bör man veta att omfattande stödåtgärder har genomförts i de områden som i diagrammet benämns Helagsfjällen, Borgafjäll SE och Dovrefjell, samt i viss utsträckning i Vindelfjällen. Dessutom genomförs sedan flera år viss rödrävsjakt på Varangerhalvøya i Norge.

3 De 11 föryngringarna i Dovrefjell var resultat av utplanterade rävar under åren Man har också satt ut fjällrävar och genomfört stödutfodring i Saltfjell i Norge där man år 21 kunde konstatera 5 föryngringar. Flera av de rävar som sattes ut i Saltfjell tog sig över gränsen till Vindelfjällsområdet där de bidrog till 21 års föryngringar! Børgefjell NO sticker ut som ett område där spontana föryngringar av fjällräv fortfarande sker i rimlig omfattning, när det finns tillgång på lämmel och andra smågnagare och detta trots att just Børgefjell är ett av de områden där inga stödåtgärder genomförs. En tydlig bild av hur betydelsefullt det är att hjälpa fjällrävarna med olika stödåtgärder ges av diagrammet nedan. Det visar antalet föryngringar i Skandinavien , i områden där man genomför stödåtgärder jämfört med de förhållandevis större områden där inga stödåtgärder genomförs. Av de 106 registrerade föryngringarna i Skandinavien 21 låg fler än 80 st (nästan 80%) inom områden där man genomför olika stödåtgärder för fjällräv och väldigt många, 48 st (ca 45%), inom Felles Fjellrevområdet som totalt sett utgör en mindre del av Skandinaviens samlade fjällområden.

4 Föryngringar 21 koncentrerade till några få kärnområden. Vi fick som, beskrivits tidigare, uppleva en förhållandevis bra fjällrävsommar 21. Vi skriver förhållandevis eftersom 106 registrerade föryngringar i Skandinavien trots allt innebär att det totalt sett ändå finns väldigt få fjällrävar i våra fjällområden. Men trenden avseende antalet fjällrävar är positiv och vi noterar med glädje att antalet fjällrävar i fjällkedjan ökar, framförallt i områden där man genomför olika stödåtgärder för fjällräven inte minst inom Felles Fjellrev-området. Kartan nedan, Föryngringar Felles Fjellrev 21, visar summan av antalet föryngringar av fjällräv år 21 i Felles Fjellrevs kärnområden och i områden som gränsar direkt till dessa kärnområden. Kartbilden ger en tydlig bild av hur situationen ser ut idag tre värdefulla och samtidigt isolerade kärnområden för fjällräv samt fjällområden mellan dessa kärnområden där fjällräv saknas. Kartan ger en förståelse för hur värdefullt det skulle vara för fjällräven i Skandinavien om vi skulle lyckas i ambitionerna att skapa förutsättningar för fjällräven att etablera sig i de Stepping Stone-områden som ligger emellan dessa tre kärnområden. Då skulle vi knyta samman de idag isolerade kärnområdena till ett större sammanhängande område med fjällräv i Trøndelag och Jämtlands län samt angränsande fylken och län. De observationer av fjällräv som under vintern och vårvintern 22 har gjorts i områden utanför kärnområdena visar att dessa ambitioner är rimliga och förhoppningsvis möjliga att uppnå.

5 Läget, januari april 22. Efter sommaren 21 kunde vi också notera att förhållandevis många årsvalpar fortfarande levde ännu sent på hösten, bl a tack vare att det fortfarande fanns lämmel och smågnagare i tillräcklig mängd och tack vare genomförda stödutfodringar. Det gick åt mycket hundmat. Under vintern och vårvintern 22 har vi kunnat konstatera att fjällrävar åter börjar uppträda i s k Stepping Stone-områden, d v s områden mellan de kärnområden som finns inom Felles Fjellrev-området. Dessa Stepping Stone-områden är mycket viktiga som spridningsområden för fjällrävar som vandrar ut ur kärnområdena och är därför av största betydelse för en framtida större fjällrävstam. I vinter har man observerat fjällräv i flera områden där man inte har sett fjällräv på flera decennier. Noteringar av fjällrävar i Stepping Stone-områden utgörs av synobservationer och av fotografier tagna med hjälp av automatkameror som stått uppställda i anslutning till de åtelblock som vi haft utlagda under en 6 veckor lång period, 27 februari 10 april 22. Ett urval av de observationer av fjällräv som har gjorts i Stepping Stone-områden redovisas i bifogade bilagor och finns dessutom att hitta på Felles Fjellrevs hemsida <fellesfjellrev.no> resp <fellesfjellrev.se> Många tusen bilder från automatkamerorna måste gås igenom innan vi senare kan ge en bättre bild av förekomsten av fjällräv i Stepping Stone-områden under vintern och vårvintern 22. Redan nu kan vi dock avslöja att vi under perioden har fått in observationer eller automatkamerabilder av fjällräv från bl a följande fjällområden: Hotagsfjällen, Blåfjella, Hestkjølen, Offerdalsfjällen, Skjækerfjella, Åreskutan, Forollhogna, Knutshø, Kjølifjella, Vigelfjella, Oviksfjällen och Hardangervidda. Många inom Felles Fjellrevs område i Trøndelag och Jämtlands län, men också en del från andra fjällområden. När det gäller observationen på Hardangervidda så avser den en ung hanräv som tidigare märkts i Helagsområdet. Räven har sedan gått en sträcka på ca 400 km fågelvägen till Hardangevidda ett fjällområde långt ifrån nuvarande kärnområden där man inte har observerat fjällräv på många år. Utöver dessa observationer har naturligtvis ett stort antal observationer gjorts i de kärnområden inomfelles Fjellrev som numera ät Skandinaviens bästa fjällrävsområden d v s Børgefjell/Borga, Sylarna/Helags och Dovrefjell. Det faktum att fjällrävar nu, efter det goda föryngringsåret 21, i allt högre grad börjar uppträda i Stepping Stone-områden inom Felles Fjellrev-området och långt utanför Felles-området, är glädjande. Det inger också hopp om att vårt fortsatta arbete, som har till syfte att stärka fjällrävens status i tidigare fjällrävsområden, har förutsättningar att lyckas. I nästa lägesrapport, , räknar vi med att kunna presentera en kartbild som visar observationer av fjällräv utanför kärnområdena. Läget, maj augusti 22. Genomförda inventeringar av fjällräv under sommaren 22 har inte kunnat visa någon enda föryngring av viltlevande fjällräv i Skandinavien, vare sig i Felles Fjellrev-området eller i övriga delar av vår skandinaviska fjällkedja. Jo en föryngring med minst 4 valpar har faktiskt konstaterats, i anslutning till avelsanläggningen i Oppdal, Norge. Man kan diskutera om den ska räknas eller inte. För de som inte är insatta i fjällrävens biologi kan detta synas märkligt, mot bakgrund av de senaste två årens glada nyheter om förhållandevis många föryngringar av fjällräv inte minst inom de områden där Felles Fjellrev verkar. Framförallt var ju sommaren 21 ett rekordår i modern tid, med föryngringar av fjällräv i en omfattning som vi inte har sett under de senaste femtio åren.

6 För oss som jobbar i projekt Felles Fjellrev är 22 års situation, med noll föryngringar av fjällräv, dock ingen överraskning och inte heller något som direkt oroar. Vi vet att fjällrävarna är extremt beroende av god tillgång på lämmel och andra smågnagare för att de ska lyckas föda fram och föda upp sina valpar. Det uppdaterade diagrammet nedan, som visar utvecklingen av antalet kullar som fötts varje år i olika områden i Skandinavien under perioden , visar också att vi har haft liknande bottenår tidigare under 2000-talet vad gäller antalet föryngringar av fjällräv. Åren med noll eller ytterst få föryngringar 2003, 2006, 2009 och nu 22 har uppträtt lika regelbundet som åren med förhållandevis goda föryngringssiffror 2005, 2008 och 21. Goda tecken Trots att vi nu 22 ser ett bottenår, med noll föryngringar av fjällräv, finns ändå positiva tecken. - antalet föryngringar av fjällräv under 2000-talet visar en tendens att öka för varje år med god tillgång på lämmel och andra smågnagare, med år 21 som det bästa året under det senaste halvseklet. - antalet observationer av fjällräv utanför befintliga kärnområden, också i områden där man inte har sett fjällräv under flera årtionden, har ökat markant efter 21 års goda föryngringar som vi kunde rapportera redan i den förra lägesrapporten. - under 22 års inventeringar av fjällräv har vi också kunnat notera att många fjällrävslyor är bebodda av vuxna fjällrävar, som dock inte har lyckats föda upp några valpar. Det positiva i detta, trots uteblivna föryngringar, är att vuxna fjällrävar tycks uppehålla sig i anslutning till lyor där de erbjuds kontinuerlig stödutfodring. De vuxna rävar som på det här sättet har valt att uppehålla sig i anslutning till lyor där de erbjuds extra föda, varav en del sannolikt föddes sommaren 21, ges naturligtvis bättre förutsättningar än annars att överleva till nästa lämmelår.

7 - om trenden under 2000-talet håller i sig kan vi hoppas på början till en ny lämmeluppgång 23, kanske med ett nytt toppår 24. Då, 24 eller möjligen 25, kan vi kanske få uppleva ännu ett bra år för våra fjällrävar. Då kan vi kanske också börja dra tydligare slutsatser om vad alla våra olika stödåtgärder innebär för fjällrävens möjligheter att överleva på sikt i våra gemensamma fjällområden. Läget, september december 22. Projektperioden 1 september december omfattar, som alltid den här tiden på hösten/förvintern, en period som innebär förhållandevis mindre arbete i fält när det gäller konkreta insatser. Sommarhalvårets intensiva period med inventering av födda valpkullar och märkning av fjällrävsvalpar är över och nu återstår viktiga åtgärder för att få så många som möjligt av sommarens födda valpar, och vuxna fjällrävar, att överleva vintern. Detta görs, enligt utprovade rutiner, framförallt genom stödutfodring på de platser där vi genom projekt Felles Fjellrev har satt ut foderautoamter. Förhoppningsvis ska detta medföra att de fjällrävar som har åtkomst till foder kommer att överleva för att kunna bidra till föryngring i form av fler födda fjällrävskullar vid nästa lämmeltopp. Läget, januari april 23. Under projektperioden 1 januari 30 april har fältarbetet som vanligt varit inriktat på att kontinuerligt förse alla foderautomater med foder. Detta för att ge så många fjällrävar som möjligt bättre förutsättningar att överleva till den lämmeltopp som förr eller senare kommer. Fältpersonalen har ännu inte rapporterat några entydiga tecken som pekar mot att vi kan förvänta oss en lämmeltopp redan under det här året. Men det är ännu mycket snö kvar i fjällen och först senare i vår kan vi få en bättre bild av gnagarsituationen. Rapporter från fältpersonalen visar att många kända fjällrävslyor är aktiva d v s vuxna fjällrävar nyttjar lyorna även vintertid. Detta är ett gott tecken inför de lämmeltoppar som kommer förr eller senare och det ger oss också större möjligheter att hålla fjällrävarna vid liv eftersom det finns foderautomater vid de allra flesta lyorna. Noteringar av fjällrävar i Stepping Stone-områden (spridningsområden för fjällräv) görs bl a genom fotografier tagna med hjälp av automatkameror som placerade vid foderautomater på kända lyor och i anslutning till de åtelblock som vi haft utlagda under en 6 veckor lång period i februari-april 23. Speciellt glädjande är att naturbevakarna i ett av fjällrävens viktiga Stepping Stones-områden har noterat att fjällrävar har fastnat på två åtelblockskameror i Sösjö-Offerdalsfjällen på svenska sidan. Här har man också kunnat konstatera regelbunden aktivitet av minst två fjällrävar vid foderautmater och vid en lya i Offerdalsfjällen. I angränsande norska fjällområden har man noterat bilder av fjällräv; vid alla fem foderautomater i Hestkjølen, vid alla tre foderautomater i Blåfjella och i båda foderautomaterna i Skjækerfjella. I ett sydligare Stepping Stone-område, mellan Helags och Dovrefjell, finns flera noteringar av fjällräv. I Knutshø (utanför men nära Felles Fjellrevs område) har man registrerat två aktiva lyor med fjällräv och bilder från foderautomater och åtelblock visar minst fyra olika fjällrävar sannolikt fler. I Forollhogna (inom Felles Fjellrev) har man så här långt inte kunnat konstatera aktivitet på kända lyor, men minst fyra olika fjällrävar har observerats i samband med besök vid foderautomater i området. Observationer i samband med inventering av järv visar att fjällräv rör sig också utanför närområdet till foderautomaterna. Många tusen bilder från automatkamerorna måste gås igenom innan vi senare kan ge en bättre bild av förekomsten av fjällräv i Stepping Stone-områden. En sammanställning av de samlade resultaten av åtelblockförsöken kommer att göras i slutredovisningen av projektet.

8 Så här långt har vi inga tydliga tecken på att lämmel och andra smågnagare nu i vår skulle vara på väg uppåt igen. Man ser en del spår efter smågnagare, men det är sannolikt för tidigt att nu bedöma smågnagarsituationen. Sammantaget har förväntningarna av projektets åtgärder så här långt infriats, inte minst tack vare att lämlar och andra smågnagare tog tillfället att uppträda i mängder just det år som vi förmodade och hoppades i vår ansökan och att lämmelperioden fortsatte över sommaren 21. Huruvida målen kommer att uppnås vid projektslutet, när det gäller antalet fjällrävar som föder kullar i hela Felles Fjellrev-området, är för tidigt att bedöma. Som nämnts tidigare har vi kunnat notera många glädjande observationer av fjällräv i områden där de inte har setts på många år. Det är ett gott tecken, men det återstår mycket jobb för att återetablera fjällräven i Stepping Stone-områdena och permanent stärka fjällrävspopulationen i Felles Fjellrev-området / Trøndelag och Jämtlands län. 2. Projektets verksamhet/aktivitet i perioden och deras kostnader Beskriv verksamhet/aktiviteter som genomförts under den för rekvisitionen aktuella perioden och hur de är kopplade till de i ansökan om utbetalning redovisade kostnaderna (beskriv gärna övergripande vad aktiviteterna kostat). Beskriv även vilka som deltagit i verksamheterna såsom företag, organisationer, målgrupper, antal personer etc. Redovisa även privata insatser för projektet (i annat än pengar, och som inte ingår i den ekonomiska redovisningen). Redovisa summerat uppskattat antal timmar och uppskattat värde. Under perioden 1 januari 30 april 23 har projektets arbete bedrivits i stort sett enligt den planering som ligger till grund för projektarbetet. Åtgärder i fält har genomförts av personal tillhörande Statens Naturoppsyn (SNO) i Norge och länsstyrelsens naturbevakare i Sverige, samt anställd personal från Stockholms universitet och Norsk Institutt for Naturforskning (NINA). Stödutfodring Under perioden har vi inte kunnat notera någon egentlig förekomst av lämlar och andra smågnagare, även om det fanns vissa tecken som tydde på en viss uppgång under hösten 22. Stödutfodring genomförs kontinuerligt för att möta nedgångarna i lämmel- och smågnagarstammarna. När fjällrävarnas viktigaste bytesdjur minskar i antal blir vår stödutfodring än viktigare för fjällrävarnas möjligheter att överleva till nästa lämmeltopp. Sannolikt har våra kontinuerligt genomförda stödutfodringar bidragit till att förbättra överlevnaden för de valpar som föddes 20 och 21. Detta har i sin tur resulterat i utvandring av unga fjällrävar från kärnområdena till mellanliggande Stepping Stone-områden, vilket vi också har kunnat notera. Stödutfodringarna har sannolikt bidragit till att vi även nu i vinter har kunnat notera att många lyor är aktiva, vilket innebär att många vuxna rävar håller sig vid eller i anslutning till lyorna. Det finns foderautomater vid de allra flesta kända lyor och så länge rävarna håller sig i anslutning till dessa har de alltid möjlighet att hitta föda för att kunna överleva perioder med dålig tilgång på lämmel och annan naturlig föda. Reducering av rödräv Rödräven har etablerat sig i fjällområdet och är numera en av fjällrävens viktigaste konkurrenter om lyor, föda och livsutrymme. Det är möjligen en följd av ett mildare klimat, färre fjällrävar och minskat intresse för traditionell rödrävsjakt. Reducering av rödräv sker därför i projektet genom jakt under vinter- och vårvintermånaderna. Under den nu aktuella perioden, januari - april, har jakt på rödräv genomförts i varierande omfattning. Resultatet av periodens rödrävsjakt är ännu inte sammanställd, men framgår delvis av bifogade rapporter från naturbevakare och SNO.

9 Åtelblock och kameror Förra vinterns åtelblockstudie genomfördes under 6-veckorsperioden 27 februari 10 april. Den resulterade i ett mycket stort antal bilder, åtskilliga tusen. Nu i vinter har åtelblockstudien åter genomförts under en sex veckor lång period i februari-april. Som nämns under punkt 1 ovan har vi kunnat notera att fjällräv har fastnat på flera automatkameror vid åtelblock och foderautomater. Se ovan under punkt 1, Läget januari april 23, vad gäller preliminära noteringar av fjällräv i Stepping Stone-områden. Fortfarande återstår en del jobb med att gå igenom och analysera bildmaterialet innan vi kan redovisa resultaten av verksamhet med åtelblocken. En redovisning av resultaten kommer att göras senast i slutrapporten. Men som vi rapporterat i tidigare lägesrapporter, kan vi konstatera att flera kameror har fångat fjällrävar på bild i en omfattning som vi inte förväntade oss. Många av dessa bilder visar dessutom på fjällrävar i områden där man inte har sett fjällräv på många år. Naturligtivs har också många rödrävar fastnat på bilderna, vilket återigen understryker behovet av intensifierad rödrävsjakt i Stepping Stone-områdena, om fjällräven ska kunna återetablera sig i dessa områden. Gnagarindex I fjällområden där vi genomför stödutfodring och åtelblockstudier, genomförs också (genom andra projekt) inventeringar för att konstatera förekomst av lämmel och smågnagare. Kommande inventeringar, under sommaren 23, kommer att ge en bättre bild av smågnagarsituationen. Prediktiv GIS-modell Den GIS-modell som har tagits fram har nu börjat användas som ett verktyg för att bedöma vilka områden som bör prioriteras när det gäller nyletning av lyor och genomförande av stödåtgärder. Modellen gör det möjligt att fokusera sökandet efter lämpliga fjällrävshabitat till områden som har största förutsättningarna att hysa fjällrävar. GIS-modellen är användbar i hela Norge och Sverige inte enbart i Felles Fjellrev området. I samband med lednings- och referensgruppsmötet i november 22 planerades för ett praktiskt försök att med hjälp av GIS-modellen genomföra mer detaljerade inventeringar för att lokalisera fjällrävslyor och lämpliga områden för framtida nyetableringar av fjällräv i de viktiga Stepping Stone-områdena Hestkjølen, Blåfjella, Hotagsfjällen, Sösjö-Offerdalsfjällen, Skjækerfjella, Skäckerfjällen. Inventeringsarbetet kommer att genomföras i samarbete mellan berörda naturbevakare på båda sidor riksgränsen, med hjälp av ett mindre flygplan och med tekniskt bistånd från ansvariga forskare som har utarbetat GIS-modellen. Ledningsgruppen för projekt Felles Fjellrev har under perioden januari-april 23 inte haft något möte. Nästa möte planeras att hållas i början av sommaren 23. Nästan hela ledningsgruppen var dock på plats under Fjällrävseminariet november i Vålådalen och deltog under det referensgruppsmöte som hölls den 14 november i Vålådalen. Se Lägesrapport nr 8 avseende september-december 22. Referensgruppen för Felles Fjellrev höll sitt senaste möte i Vålådalen den 14 november, i anslutning till Skandinaviskt Fjällrävseminarium som arrangerades november i Vålådalen. Under perioden januari-april 23 har referensgruppen inte haft något möte.

10 Produktion av informationsmaterial och övriga informationsinsatser Inom ramen för Felles Fjellrev ska projektet producera informationsmaterial om fjällräv. I tidigare lägesrapporter har vi redovisat arbetet med att producera informationsmaterial. - Informationsbroschyren är färdig och har distribuerats till berörda mottagare inom och delvis utanför Felles Fjellrev-området. Broschyren är tryckt på norska, svenska och engelska. - Barnboken är i det närmaste färdig och kommer att trycka under nästa redovisningsperiod, maj augusti 23. Produktionen har blivit en aning försenad eftersom vi har involverat ett förlag i Norge som i samarbete med ett svenskt förlag ska sprida boken till flera mottagare än vad vi i projektet annars hade klarat av. Boken kommer att tryckas på norska, svenska, engelska, sydsamiska och tyska. - Arbetet med produktion av Kortfilm och Infokiosk (Dator/Multimedia) är i det närmaste slutfört. Mindre justeringar sker under april 23 och vi kommer att presentera färdigt material för spridning under nästa redovisningsperiod. Kortfilmen Storm och Tinde en animerad film med tovade figurer för barn och vuxna kommer att finnas tillgäglig för gratis nedladdning och visning och den kommer också att ligga som en del i infokiosken. Inom ramen för projekt Felles Fjellrev avser vi att köpa in och placera ut 8 st infokiosker på naturum, nationalparkcentra och liknande informationsanläggningar, 4 st i Trøndelag och 4 st i Jämtlands län. Övriga anläggningar kan nyttja materialet gratis men behöver själv investera en mindre summa i en dator med inbyggd pekskärm. Webbsidan och vidareutvecklas kontinuerligt och förses med mer material. En särskild Fältblogg gör det möjligt för fältpersonal och andra direkt involverade att själva gå ut och berätta om arbetet inom projektet. En sida har avsatts för att presentera vad som skrivs och visas i media när det gäller fjällräven generellt och särskilt projekt Felles Fjellrev. Webbsidan är utformad som en samlings- eller portalsida där man kan läsa om projekt Felles Fjellrev och dessutom via länkar klicka sig vidare till andra skandinaviska webbsidor där man kan få mer information om fjällräven i hela Skandinavien. Förutom all annan information som finns på webbsidan lägger vi kontinuerligt ut de lägesrapporter som vi producerar var fjärde månad och skickar in till InterReg-sekretariatet. Lägesrapporterna finns att ladda hem som pdf-filer under menyn Om Felles Fjellrev / Prosjektbeskrivelse. Sedan hösten 22 ligger en sammanfattande text på 7 sidor på hemsidan. Texten beskriver fjällräven som art, projekt Felles Fjellrev och det arbete som görs för att stärka fjällrävstammen i Skandinavien, inte minst i Trøndelag/Jämtlands län, samt kontaktvägar för den som vill veta mer. Texten ligger på hemsidan med egna menyknappar till sydsamiska och engelska översättningar. Vi bedömer att kostnaderna för de större verksamheter som har genomförts under perioden, bl a produktion av informationsmaterial, ligger inom ramen för beslutade medelsramar. Kostnaderna för de lika informationsprodukterna löper över flera projektperioder, men enligt accepterade offerter ska den totala kostnaden ligga inom ramen för beslutade medel. Insatser i projektet, av ideella organisationer och privatpersoner, genomförs i varierande omfattning under olika delar av året bl a under sommarhalvårets inventeringsarbete.

11 3.a Tid och aktivitetsplan Hur fortlöper projektet i relation till den beslutade projektplanen kostnads- och verksamhetsmässigt. Om förändring skett kommentera avvikelserna 1. Under perioden 1 januari 30 april 23 har verksamheten bedrivits i stort sett enligt tidplanen. - Arbetet med webbsidan sker fortlöpande: och - Webbsidan fylls successivt med innehåll. En sammanfattande text på engelska och sydsamiska om fjällräven, om Felles Fjellrev och det arbete som projektet gör samt med kontaktinformation för dem som vill veta mer har lagts ut på webbsidan med egna menyknappar. - Arbetet med att producera informationsmaterial för Felles Fjellrev pågår, se ovan. - Fjällrävbroschyren är färdig och har distribuerats. - Barnboken kommer att färdigställas under nästa redovisningsperiod. Den kommer att tryckas på norska, svenska, sydsamiska, engelska och tyska. Boken är en aning försenad p g a pågående diskussioner med förlag om marknadsföring, distribution m m och p g a att vi har beslutat att också producera en tysk version. - Kortfilmen är färdig återstår endast smärre justeringar. Den ska göras tillgänglig och spridas via olika distributionskanaler under nästa redovisningsperiod. - Infokiosken (Dator/Multimedia-produktionen) är i det närmaste färdig och ska också spridas under nästa redovisningsperiod (se ovan). - Utfodring av fjällräv och reducering av rödräv genomförs enligt plan. - Arbetet med att förbättra kunskaperna om fjällräv i Stepping Stone-områden, med hjälp av åtelblock, automatkameror och spårinventeringar, pågår enligt plan. 3.b Projektet största och viktigaste aktiviteter (godkända enligt beslut och tidsplan) samt deras genomförandegrad. Projektledning Fångst och märkning av fjällrävar samt genetiska analyser Övervakning av kända lyor inkl kameraövervakning Prediktiv GIS-modell Slutdatum Startdatum Andel (%) genomför t En eventuell begäran om förändring av projektet anges under punkten 8. Observera att avvikelser från beslutet om stöd avseende verksamhet, aktiviteter och budget m.m. måste anmälas till sekretariatet/förvaltande myndighet och beviljas innan de får genomföras.

12 Nyletning/kartläggning av lyor och förekomst av fjällräv Utplacering av foderautomater Utfodring av fjällräv och åtgärder mot rödräv Informationsarbete Evaluering av åtgärder, analys av data och rapportering Projektseminarium Planlägga fortsatt verksamhet, Använda resultat för projektslut Projektutvärdering och slutredovisning Indikatorer. För att mäta en del av Interreg-programmets effekter har ett antal indikatorer fastställts. För varje enskilt projekt har i beslutet angivits vilka dessa är och vilket utfall som förväntas. Fyll i tabellen nedan och kommentera indikatorerna och utfallet hittills i textrutan. Antal personer som deltagit i projektet sedan projektstart redovisas nedan, samt i bifogad förteckning med namn på deltagande personer. Bil 4. Fellespersoner_ pd Etablerade institutionella samarbeten: Samarbete pågår med Norsk Institutt for Naturforskning/NINA och Stockholms universitet. I detta samarbete samordnas åtgärder i fält, såsom gemensam utrustning för utfodring, kameraövervakning, insamling av spillning för DNA-analys, inventering och märkning m m samt framtagning av gemensamma protokoll för insamling av data i samband med olika åtgärder, gemensamma dataanalyser samt gemensam vetenskaplig evaluering och publicering. I samarbetet deltar även Tromsø universitet. Samarbete pågår också med det norska Avelsprojektet för fjällräv, ett projekt som vi hoppas ska komma att bidra med fjällrävsvalpar för utsättning i aktuella Felles Fjellrev-områden. Nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling: En målsättning för projekt Felles Fjellrev är bl a att skapa möjligheter för en framtida gemensam modell för förvaltning av våra norsk-svenska fjällrävar. Detta kan få betydelse för bredare norsksvenska samarbeten i frågor som rör natur och artskydd. Denna målsättning kvarstår, men det går inte i det här skedet av projektet att utläsa några resultat av denna strävan.

13 I samband med lägesrapport nr 4, för perioden maj augusti 21, fick vi en förfrågan från programkoordinatorn Interreg Sverige Norge om ett klargörande vad gäller våra beskrivningar ovan av etablerade institutionella samarbeten och nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling. Som projektledare gav jag programkoordinatorn vårt klargörande på förfrågan. Klargörandet redovisas som citat nedan: Etablerade institutionella samarbeten. I min tolkning av frågan är detta de institutionella samarbeten som har etablerats och som genomförs under projektets gång. Hoppas att jag inte har missuppfattat frågan och därmed gett ett ofullständigt svar. NINA och Stockholms universitet är mycket starkt engagerade och direkt involverade i de aktiviteter som genomförs inom ramen för projekt Felles Fjellrev, tillsammans med projektägarna Direktoratet for naturforvaltning och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Det norska Avelsprojektet, som är ett eget projekt, har vi ett nära samarbete med. Det är också genom Avelsprojektet som vi skulle kunna få tillgång till valpar för utsättning inom projekt Felles Fjellrev. Ansvarig ledare för avelsprojektet sitter med i vår referensgrupp och bjuds ibland in till möten med vår ledningsgrupp. Vi har också samordnat möten mellan ledningsgruppen för Felles Fjellrev och Avelsprojektets referensgrupp för att ytterligare underlätta samarbetet och diskutera framtida gemensamma åtgärder till nytta för fjällräven. Forskare vid Tromsø universitet genomför också åtgärder för att stärka fjällrävens status i norra Norge. Deras samlade erfarenhet och resultaten av deras åtgärder är av betydelse för vårt arbete i Felles Fjellrev. En representant för forskningen vid Tromsø universitet sitter med i referensgruppen för Avelsprojektet. I projekt Felles Fjellrev har vi direkta kontakter och diskussioner med Tromsø för att diskutera och få synpunkter också på den verksamhet som vi bedriver inom ramen för vårt projekt. Nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling. Vår tanke, som vi också har uttryckt i vår ansökan, är att det gemensamma norsk-svenska arbete som nu genomförs inom ramen för projekt Felles Fjellrev skulle kunna stå som modell för en framtida gemensam förvaltning av våra norsk-svenska fjällrävar. Idag har Norge en Handlingsplan for Fjellrev och Sverige har ett Åtgärdsprogram för Fjällräv. I grunden hanterar dessa båda en gemensam resurs och en hotad djurart, fjällräven, som lever i våra gemensamma fjällområden och som rör sig obehindrat mellan våra länder. En framtida gemensam norsk-svensk förvaltningsstrategi och en gemensam handlingsplan/åtgärdsprogram, omfattande hela vår Skandinaviska fjällkedja, är egentligen en naturlig följd av projekt Felles Fjellrev. Detta är i sig ett nytänkande som, med fjällräven som modell, skulle kunna testas i praktiken för att sedan kanske kunna användas också för andra gemensamma arter/resurser. Huruvida detta sedan är möjligt att åstadkomma återstår att se. Det finns säkert också politiska inspel i denna fråga som ännu inte är diskuterade. Det är väl tveksamt om en gemensam norsk-svensk förvaltningsstrategi för fjällräv har någon betydelse för stadsutvecklingen? Men för landsbygdsutvecklingen i våra gemensamma norsk-svenska fjällområden kan en sådan gemensam strategi få betydelse. Detta gäller inte minst för turismen i fjällområden med bevarad biologisk mångfald, där fjällräven är en mycket viktig symbolart. I förlängningen kan en lyckosam gemensam strategi för förvaltning av en gemensam resurs därmed ha betydelse för landsbygdsutvecklingen.

14 Kommentarer till nedanstående tabell avseende programindikatorer. Antal personer avser alla som deltar eller har deltagit under projektets gång. Antal deltagande företag med kvinnligt ägande, 3 st, avser: 1. Produktion av logga och formgivning av infoprodukter. 2. Engelsk översättare. 3. Samisk översättare av sammanfattande infotext på hemsidan. 4. Illustratör till barnbok. 5. Tysk översättare Antal deltagande företag med manligt ägande, 2 st, avser: 1. Produktion och leverans av nya foderautomater. 2. Produktion av Kortfilm och Multimeda. Hittills uppnått resultat av programindikatorerna för (A) Ekonomisk tillväxt eller (B) Attraktiv livsmiljö. Notera att indikatorer både för A och B kan förekomma i ett projekt. Antal enligt projektbeslut Hittills sedan projektstart Antal kvinnor år som deltar i projektet Antal kvinnor yngre än 15 eller äldre än 24 år som deltar i projektet Antal män år som deltar i projektet Antal män yngre än 15 eller äldre än 24 år som deltar i projektet Antal deltagande företag med kvinnligt ägande som deltar i projektaktiviteter. 0 5 Antal deltagande företag med manligt ägande som deltar i projektaktiviteter. 0 2 Antal deltagande företag med mixat ägande som deltar i projektaktiviteter. 0 Resultat indikatorer (A) Antal formella gränshinder som projektet bidrar till att undanröja. (A) Antal undanröjda upplevda gränshinder. (A) Antal kvinnor som deltar i gemensamma utbildningar och praktik. (A) Antal män som deltar i gemensamma utbildningar och praktik (A) Antal kvinnliga studenter som studerar del av sin utbildning i det andra landet. (A) Antal manliga studenter som studerar del av sin utbildning i det andra landet. (A) Antal nyetablerade och vidareutvecklade gränsöverskridande kluster. (B) Etablerade institutionella samarbeten. 3 4 (B) Nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling Arbetet med de horisontella kriterierna Beskriv vilka aktiviteter som genomförts inom områdena Bättre miljö, Jämställdhet/likestilling och Ökad mångfald och integration. Projektet i sin helhet är ett miljöinriktat projekt som syftar till att stärka fjällräven och dess möjligheter att överleva i Trøndelag/Jämtland, de delar av fjällrävens utbredningsområde som under de senaste tio åren har utvecklats till Skandinaviens bästa fjällrävsområden. En starkare fjällrävstam innebär också att den biologiska mångfalden i aktuella fjällområden stärks och blir mer innehållsrik. Detta uttalande, hämtat från vår ansökan, ligger till grund för projektets fortsatta arbete.

15 6. Informationsinsatser och skyltning av projektet Till läges/statusrapporten ska bifogas eventuella trycksaker, annonser, inbjudningar, pressklipp, filmer och annan information som visar hur intressenter och allmänhet fått kännedom om projektets verksamhet och finansiering från EG:s regionala utvecklingsfond i överensstämmelse med de allmänna villkoren för stödet. Felles möten Inga möten med ledningsgrupp, referensgrupp eller infogrupp under perioden jan-apr 23. Övriga möten Den 15 januari deltog projektledaren, Mats Ericson, i ett möte i Røyrvik för att diskutera Felles Fjellrevs medverkan i firandet av Børgefjells Nasjonalpark 50 år i augusti 23. Bil 1 (pdf & utskrift) Program Røyrvik Bil 2 (pdf & utskrift) Referat Røyrvik Den 5 februari deltog Mats Ericson vid möte i Östersund med Michael von Essen, InterReg-kontoret och Ruben Johansson, Länsstyrelsen. Vid mötet diskuterades en förlängning av projektet under perioden januari augusti 24 för att åstadkomma en naturlig övergång till den större InterReg-ansökan om ett Felles Fjellrev 2 som vi förebereder. Den 5 mars deltog Jan Paul Bolstad och Mats Ericson i ett möte med Klipp og Lim i Trondheim. Diskussion om marknadsföring och vidareutveckling av barnfilmen och informationskiosken. Informationsinsatser Den 21 januari föreläste Mats Ericson om Felles Fjellrev under en temakväll om fjällräv i Røros. Bil 3 (pdf & utskrift) Artikel i Fjell-Ljom 24 januari 23. Förteckning Personer som deltar/deltagit i projekt Felles Fjellrev Bil 4 (endast pdf) Personer som deltar/deltagit i Felles Fjellrev Rapporter från fältarbetet Bil 5 (pdf & utskrift) Bil 6 (pdf & utskrift) Bil 7 (pdf & utskrift) Bil 8 (pdf & utskrift) Bil 9 (pdf & utskrift) Bil 10 (pdf & utskrift) Bil 11 (pdf & utskrift) Bil 12 (pdf & utskrift) Rapport från Christer Edsholm, Lst Jämtlands län Rapport från Tore Solstad, SNO Nord-Trøndelag Rapport från Tord Bretten, SNO Sør-Trøndelag Rapport från Lars Liljemark, Lst Jämtlands län Rapport från Olav Nyrønning, Fjellrevgruppa Rapport från Håkan Berglund, Lst Jämtlands län Rapport från Tom Johansen, SNO Sør-Trøndelag Rapport från Nicklas Blad, Lst Jämtlands län Utvalada rapporter om fjällräv som publicerats av projektets partners Norsk Institutt for Naturforskning (NINA) och Stockholms universitet (SU) m fl under redovisningsperioden. Finansieringen av dessa arbeten ligger utanför budgeten för projekt Felles Fjellrev, men resultaten har betydelse för det fortsatta arbetet i projektet. Bil 13 (endast pdf) Bil 14 (endast pdf) Anders Angerbjörn, Nina E. Eide, et al. Carnivore conservation in practice: replicated management actions on a large spatial scale. Journal of Applied Ecology 23, 50, Meijer, Elmhagen, Eide, Angerbjörn. Life history traits in a cyclic ecosystem: a field experiment on the arctic fox. Oecologia / Population research 23.

16 Bil 15 (endast pdf) Kristina Nilsson examensarbete Stockholms universitet 23 Personality processes in arctic fox pups (Vulpes lagopus) Övrigt Bil 16 (pdf & utskrift) Misstänker skabb bland fjällrävar. Östersundsposten 24 april 23. Bil 17 Felles Webb På webbsidan ligger, bland mycket annat läsvärt, ett (Webb-länk) sammanfattande referat från fjällrävseminariet i november 22, inklusive föreläsarnas Power Point-presentationer Viktiga frågor för genomförandet Viktiga frågor som ska hanteras av ledningen för projektägarna eller styrgrupp för projektet inom nästa redovisningsperiod. - Slutföra produktionen av, marknadsföra och distribuera de informationsprodukter som Felles Fjellrev har tagit fram. - Fortsätta diskussioner med ledningen för det norska avelsprojektet för fjällräv om eventuell utplantering av fjällrävsvalpar i Stepping Stone-områden. - Planera det fortsatta arbetet i projekt Felles Fjellrev under år 23, det sista året för projektet. Under den kommande redovisningsperioden ligger framföallt sommarens inventeringsarbete och fältarbeten aveende märkning av fjällräv m m. - Ansöka om förlängning av projekte Felles Fjellrev under perioden 1 januari augusti Påbörja insamling av material och dokument inför slutredovisningen av projektet. - Fortsatt arbete för att ansöka om ett projekt Felles Fjellrev 2, under nästa InterReg-period. Vi vill här, liksom i förra lägesrapporten, flagga för hur värdefullt det skulle vara, för fjällräven och dess överlevnad i våra fjäll, om möjligheterna till ett uppföljande projekt Felles Fjellrev 2 skulle ges efter 23, när projekt Felles Fjellrev avslutats. I projektledningen har vi börjat skissa på ett sådant uppföljande projekt, med ännu tydligare fokus på åtgärder i de Stepping Stone-områden där fjällräven en gång fanns men där den nu är sällsynt eller helt borta. 8. Frågor till sekretariatet/stödgivaren Eventuella frågor om projektets genomförande exempel förändringar av kostnadsbudget, tidsplan eller andra förändringar av projektet. Observera att avvikelser från beslutet om stöd måste anmälas till sekretariatet/förvaltande myndighet innan de genomförs.

17 9. Information om viktiga aktiviteter i nästa redovisningsperiod Viktiga aktiviteter som ska genomföras inom nästa redovisningsperiod (inom ramen för det redan fattade beslut om stöd). - Under nästa redovisningsperiod, 1 maj augusti 23, kommer verksamheten att inriktas på de arbetsinsatser som ska genomföras under sommarhalvåret den mest hektiska perioden under fjällrävsåret. Inventeringar av kända lyor ska som vanligt genomföras för att konstatera ev föryngring av fjällräv. - Mot bakgrund av den rådande situationen vad gäller tillgång på lämmel och smågnagare i våra fjällområden, är det av stor vikt att vi genom olika stödåtgärder kan hålla liv i så många fjällrävar som möjligt så att de överlever till nästa lämmelår och då kan föryngra sig. Stödutfodring kommer därför att genomföras i oförminskad omfattning. - De informationsprodukter om fjällräv som producerats av Felles Fjellrev ska slutgitligt färdigställas, marknadsföras och distribueras. - Ett praktiskt försök ska genomföras för att, med hjälp av GIS-modellen, genomföra mer detaljerade inventeringar för att lokalisera fjällrävslyor och lämpliga områden för framtida nyetableringar av fjällräv i de viktiga Stepping Stone-områdena Hestkjølen, Blåfjella, Hotagsfjällen, Sösjö-Offerdalsfjällen, Skjækerfjella och Skäckerfjällen. Inventeringsarbetet kommer att genomföras i samarbete mellan berörda naturbevakare på båda sidor riksgränsen, med hjälp av ett mindre flygplan och med tekniskt bistånd från ansvariga forskare som har utarbetat GIS-modellen. - Webbsidan ska fortlöpande förses med information och Mats Ericson / Projektledare Felles Fjellrev Lägesrapporten ska alltid skickas in skriftligen tillsammans med ansökningarna om utbetalning. Den ska vara undertecknad av både svensk och norsk projektansvarig kontaktperson och/eller projektledaren 2. Den svenska ansökan om utbetalning, inklusive lägesrapport ska skickas till Länsstyrelsen Jämtlands län, Interreg Sverige-Norge Nationella kontrollanten 8 86 Östersund. 2 Under förutsättning att projektledaren har en formell rätt att företräda stödmottagarna avseende projektrapportering

18 Den norska ansökan om utbetalning, inklusive lägesrapport, ska skickas till det huvudsekretariat som handlagt ansökan. Rapporten bör samtidigt E-postas (som skannat dokument inklusive namnteckningar) till förvaltande myndighet på adress Av meddelandet ska framgå vilket projekt som avses genom att markera typ av rapport (läges- eller slutrapport) samt rapportens ordningsnummer, projektnamn och diarienummer. (Andra versioner än den som skickats in skriftligen får aldrig skickas in via E-post). Rapporterna kan senare till sin helhet komma att läggas ut på Internet t.ex. i en projektbank. Underskrift Undertecknad försäkrar att: uppgifter som lämnas i rapporten, inklusive bilagor/vedlägg, är riktiga och att eventuella kopior av handlingar som bifogats rapporten stämmer överens med originalen. Samtidigt medges att: all personinformation som finns i rapporten får publiceras på Internet och i annat informationsmaterial. övrig information om att projektet fått stöd, om projektets aktiviteter, resultat, kostnader m.m. samt att hela eller delar av läges- och slutrapporter får publiceras på Internet och i annat informationsmaterial. Datum Ort Vallbo Organisation Projektledare / Fullmakt finns att underteckna. Datum Sted Vallbo Organisasjon Projektledare / Fullmakt finns att underteckna. Svensk projektansvarig kontaktperson eller projektledaren 2 Namnförtydligande Mats Ericson Norsk prosjektansvarlig kontaktperson eller prosjektleder 2 Namnförtydligande Mats Ericson