STUDIEGUIDE: Atelierista - utbildning Bildpedagog i förskola och skola Höstterminen 2013

Transkript

1 STUDIEGUIDE: Atelierista - utbildning Bildpedagog i förskola och skola Höstterminen 2013 Atelierista - utbildning Bildpedagog i förskola och skola Kurs 1, 7,5 poäng Hej och välkommen till kursen Atelierista - utbildning Bildpedagog i förskola och skola. Det här är kursens studieguide och här kan du hitta information om kursen, upplägg och annat som kan vara bra att veta. Tider: Kursstart torsdag 5 september. Kursen går torsdagskvällar mellan klockan (vid vissa tillfällen kan tiden förlängas till 21). Plats: Högskolan för Design och Konsthantverk, Bild och visuell kultur. Kursledare: Fredric Gunve (FG) fredric.gunve@hdk.gu.se Kursansvarig: Tarja Häikiö (TH) Lärare: Pernilla Mårtensson (PM), Christina Braxell (SB), Anna-Maria Andersson (MA) Pernilla Mårtensson (MÅ), Catharina Valenta (CV), Susanne Westerberg (SW) Genomförande: Kursen består av föreläsningar, seminarier, lektioner, workshops studiebesök såväl som individuella och gruppstudier. En central del är den studerandes egna kreativa, konstnärlig arbete. Självstudier sker främst i form av litteraturstudier och genom skrivandet av en reflekterande processdagbok/blogg. Studenten förbereds för den kommande rollen som atelierista och kulturpedagogisk handledare genom gruppdiskussioner i baslag. Vid frånvaro av kurstillfällen. Om du missar ett tillfälle tar du igen det antingen genom att läsa litteraturen kopplad till tillfället, eller genomför uppgiften som gruppen ska göra (om det gäller ett basgruppstillfälle). Fråga gärna kursansvarig eller den lärare som har kurstillfället då du är frånvarande vad du kan göra för att inte gå miste om något i kursen. Processbok, blogg eller logg: I utbildningen använder vi processbok/loggbok som ett sätt att både samla, reflektera, problematisera, redovisa och dokumentera erfarenheter, idéer och tankar som uppstår under kursens gång. Processboken/loggboken är ett sätt för dig som student att kunna utveckla dina tankar kring

2 kursens moment och delar samt dela dessa tankar med din basgrupp och de andra studenterna på kursen. Du är fri att skriva hur mycket du vill, och lägga in hur många olika referenser eller andra inspirationskällor du vill i din processbok/loggbok. Om du väljer att använda en extern blogg lägger du bara länken till den i ett inlägg i din logg på GUL. Kursens lärare följer bloggarna kontinuerligt men kommer inte ha tid att kommentera och besvara på frågor i de olika processböckerna (bloggarna). Examen och examinerande moment: Kursen examineras ur ett helhetsperspektiv vilket betyder att de olika kursmomenten sammanvägs i bedömningen. Bedömning i de olika delkurserna sker vid särskilda tillfällen i form av muntliga seminarier och/eller individuella eller gruppredovisningar av uppgifter men också via inlämning av kontinuerliga, skriftliga reflektioner. Under kursens gång ska studenten lämna in fyra sammanfattande texter i pdf-format på mellan ett till tre A4 per inlämning. Texterna ska sammanfatta, diskutera och problematisera kursens innehåll fram till inlämningsdatumet. Det går bra att blanda text och bild. Inlämning 1 26 september Inlämning 2 31 oktober Inlämning 3 28 november Avslutande inlämningstext 12 december Den 19 december genomför basgrupperna varsin praktisk och gestaltande uppgift som presenteras för de andra grupperna. Uppgiften kommer att presenteras senare under terminen. Att tänka på i texterna. Du kan utgå från att kort besvara frågorna Vad Hur Varför. Försök att problematisera och se på kursens innehåll från olika kritiska perspektiv. Bdeömning: För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För G ska studenten kunna redovisa kursens innehåll (både praktiska och teoretiska delar), litteratur och diskussioner. För VG ska studenten kunna redovisa kursens innehåll (både praktiska och teoretiska delar), litteratur och diskussioner på ett fördjupat sätt. Kunna sätta kursens innehåll i relation till det egna arbetet och utifrån ett meta-perspektiv. Kunna göra flera olika referenser och kopplingar mellan kursens olika delar och innehåll.

3 Kort och koder: För att komma in på HDK behöver du antingen beställa ett GU-kort (om du inte har ett sedan tidigare), eller aktivera kortet på HDK för att kunna komma in huset. Som student kan du beställa ditt GU-kort via Studentportalen. GU-kortet är ett så kallat multifunktionskort, som du exempelvis kan använda som passerkort och bibliotekskort med mera. Du beställer ditt kort via Studentportalen. Du fotograferas och hämtar ut ditt GU-kort vid ett av universitetets Servicecenter. Närmaste Servicecenter från HDK ligger på Vasagatan Allmän information om Göteborgs universitet, HDK och GUL (Göteborgs universitets lärplattform): Det är mycket viktigt att du så snart du kan registrera dig på kursen för att få tillgång till GUL (Göteborgs universitets läroplattform) Webbtjänster för studenter: Göteborgs universitets hemsida: Som student vid Göteborgs universitet hittar du en rad olika webbtjänster om du loggar in i Studentportalen. För att kunna logga in där behöver du tillgång till ditt studentkonto. Om du är ny student vid Göteborgs universitet aktiverar du själv ditt studentkonto med hjälp av din inloggning till antagning.se (som tidigare hette studera.nu). Om du inte har en sådan, hittar du information om hur du går tillväga via sidan om ditt studentkonto i vänstermenyn. Via menyn till vänster kan du även läsa mer om vilka tjänster som finns i Studentportalen, information om hur du aktiverar ditt studentkonto eller vad du gör om du inte kommer ihåg dina inloggningsuppgifter. Aktivera ditt studentkonto Logga in i Studentportalen På GUL får du all information från oss ansvariga för kursen. Det är också viktigt att du kollar din universitets-mail då det är genom den som vi främst kommunicerar om olika viktiga delar av kursen, ändringar eller liknande. För mer information till dig som student på Göteborgs universitet se Göteborgs universitets hemsida: För mer information till dig som student på institutionen HDK se HDKs hemsida:

4 Höstterminen 2013 Kurs 1 v. 37 Kursstart 5 september Introduktion av kursprogram och kurslitteratur. Presentation av lärare och deltagare. Indelning i baslag och genomgång av enskilda och gruppuppgifter. Digitalt seminarium: Digital processdokumentation. Fortsatt introduktion och arbete med den egna bloggen underhandledning. Bloggintroduktion Vad är en blogg? Nätetik och praktisk genomgång. MA, CV, FG v september OBS tid Seminarium: Ateliern och atelieristans roll. TH v september Seminarium/Workshop 1: Atelieristans roll och mötet med material. Samtidskonst FG, SW Egen skapande bilduppgift 1 delas ut. v september Eget arbete 1 Skrivande i processdagbok/blogg. Egen skapande bilduppgift 1. Delas ut vid kurstillfället 19 september. v oktober Workshop med Stina (SB) v oktober Grupparbete i baslag 1 Diskussion och reflektion om barns skapande och atelieristans roll. Presentation av varandra i gruppen. Organisation av besök i varandras verksamhet. v oktober Seminarium: Reggio Emilias pedagogiska filosofi och ateliern som pedagogisk miljö. TH v oktober Eget arbete 2 Skrivande i processdagbok/blogg. Diskussion om konst och bildarbete. Hur kan konst inspirera arbetet i ateliern. v oktober Seminarium: Projektarbete i Reggio Emilia. PM, CV v november Seminarium: Dokumentation kring projektarbete. MA, CV

5 v november Öppen föreläsning: Zafir Vrba, Vi och andra (tillsamans med kursen Vad gör du? Samtidskonst som pedagogisk handling) v november Seminarium/Workshop 2: Barns skapande och visuella språk. SB v november OBS! Kl Seminarium/Workshop 3: Arbete utifrån tema ljud. FG, CV v december Grupparbete i baslag 2 Diskussion om projektarbete och ateliern som pedagogisk miljö. v december Eget arbete 3 (examinerande) Egen skapande bilduppgift 2. Reflektion i processdagbok/blogg över det egna bildskapandet. SB v december Slutseminarium (examinerande): Grupppresentation. Samanfattning av höstens arbete genom presentation av gruppens reflektioner. MA, FG, CV Vårterminen 2014, kurs 2 v. 2 torsdag 9 januari Kursstar, kurs 2. LÄSESCHEMA ht-2013 Höstterminen 2013 Kurs v. 37 Kursstart 5 september Läsning av två huvudböcker görs genomgående i kursen: Braxell, Stina: Skapande barn. Lärarförbundet Reggio Children/Project Zero: Att göra lärandet synligt - barns lärande individuellt och i grupp. Digitalt seminarium: Digital processdokumentation. Läsning: Se gärna på bloggar på v september Seminarium: Ateliern och atelieristans roll. TH Läsning: Häikiö, Tarja: Barns estetiska läroprocesser; Atelierista i förskola och skola.

6 Kompendium. v september Seminarium/Workshop 1: Atelieristans roll och mötet med material. Samtidskonst FG, SW Egen skapande bilduppgift 1 delas ut. Frivillig läsning: Reggio Children/Project Zero: Att göra lärandet synligt - barns lärande individuellt och i grupp. (Originaltitel: Making learning visible). Reggio Emilia (2001) (363 s) v september Eget arbete 1 Skrivande i processdagbok/blogg. Egen skapande bilduppgift 1. Delas ut vid kurstillfället 19 september. Frivillig läsning: Reggio Children: Children, Art, Artists; The expressive languages of children, the artistic language of Alberto Burri. Reggio Emilia (157 s) v oktober Seminarium med Stina (SB) Läsning: Braxell, Stina: Skapande barn. Lärarförbundet Kapitel: s. 6-19, 44-69, v oktober Grupparbete i baslag 1 Diskussion och reflektion om barns skapande och atelieristans roll. Presentation av varandra i gruppen. Organisation av besök i varandras verksamhet. v oktober Seminarium: Reggio Emilias pedagogiska filosofi och ateliern som pedagogisk miljö. TH Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi: Lyssnandets pedagogik. Stockholm (152 s) v oktober Eget arbete 2 Skrivande i processdagbok/blogg. Diskussion om konst och bildarbete. Hur kan konst inspirera arbetet i ateliern.

7 v oktober Seminarium: Projektarbete i Reggio Emilia. PM, CV Reggio Children/Project Zero: Att göra lärandet synligt - barns lärande individuellt och i grupp. (Originaltitel: Making learning visible). Reggio Emilia (2001) (363 s) v november Seminarium: Dokumentation kring projektarbete. MA, CV Reggio Children/Project Zero: Att göra lärandet synligt - barns lärande individuellt och i grupp. (Originaltitel: Making learning visible). Reggio Emilia (2001) (363 s) v november Öppen föreläsning: Zafir Vrba, Vi och andra (tillsamans med kursen Vad gör du? Samtidskonst som pedagogisk handling) v november Seminarium 2: Barns skapande och visuella språk. SB v november OBS! Kl Workshop 3: Arbete utifrån tema ljud. FG, CV v december Grupparbete i baslag 2 Diskussion om projektarbete och ateliern som pedagogisk miljö. v december Eget arbete 3 (examinerande) Egen skapande bilduppgift 2. Reflektion i processdagbok/blogg över det egna bildskapandet. SB v december Slutseminarium (examinerande): Grupppresentation. Samanfattning av höstens arbete genom presentation av gruppens reflektioner. MA, FG, CV Vårterminen 2014, kurs 2

8 v. 2 torsdag 9 januari Kursstar, kurs 2. Kurslitteratur Obligatorisk litteratur: Braxell, Stina: Skapande barn att arbeta med bild i förskolan. Lärarförbundet (143 s) Häikiö, Tarja: Barns estetiska läroprocesser; Atelierista i förskola och skola. Diss. Göteborgs universitet (368 s) Kompendium. Jansson, Tove: Den farliga resan Reggio Children/Project Zero: Att göra lärandet synligt - barns lärande individuellt och i grupp. (Originaltitel: Making learning visible). Reggio Emilia (2001) (363 s) Reggio Children: Children, Art, Artists; The expressive languages of children, the artistic language of Alberto Burri. Reggio Emilia (157 s) Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi: Lyssnandets pedagogik. Stockholm (152 s) Referenslitteratur Abildtrup Johansen, Bodil: Möjligheternas barn i möjligheternas skola; En pedagogisk profil från idé till verklighet. UR, Stockholm (168 s) Arvas, Birgitta: Mer om hundra språk. Katalog till utställning Moderna museet. Stockholm. Aulin-Gråhamn, L. Persson, M. Thavenius, J. (2004): Skolan och den Radikala Estetiken. Lund: Studentlitteratur. Aulin-Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan: Kultur och estetik i skolan. Rapporter om utbildning 9/2003. Malmö Bendoth Karlsson, Marie (1998). Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur AB. Bern, Kerstin, Frööjd, Dana & Torén, Bellita: Portföljmetodikens möjligheter; i förskolan och skolan. Solna Colliander, Marie-Anne, Stråhle, Lena & Wehner-Godée, Christina: Om värden och omvärlden; Pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia. Stockholms universitet (286 s)

9 Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan: Från kvalitet till meningsskapande; Postmoderna perspektiv Exemplet förskolan. Stockholm (1999, 2001) (293 s) Ds 1998:58. En strategi för kultur i skolan. Regeringskansliet/ Kulturdepartementet. Elfström, Ingela, Nilsson, Bodil, Sterner, Lillemor & Wehner-Godée, Christina: Barn och naturvetenskap. Stockholm Faktisk fantasi barns språkutveckling genom skapande. Stockholm (87 s) Kan laddas ner som PDF på Freeland, Cynthia (2006): Konstteori; En introduktion. Raster förlag. Hjort, Madeleine, Unander-Scharin, Åsa, Wiklund, Christer & Åkman, Lennart (Red): KILSKRIFT. Om konstarter och matematik i lärandet. En antologi. Stockholm (175 s) Lenz Taguchi, Hillevi: Varför pedagogisk dokumentation?; Om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm (81 s) Lind, Ulla: Blickens ordning; Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform. Diss. Stockholms universitet (393 s) Lind, Ulla: Positioner i svensk barnpedagogisk forskning; En kunskapsöversikt. Skolverket. Stockholm (82 s) Lindgren & Nordström, Gert Z. (2009) Det kreativa ögat; Perception, semiotik och bildspråk. Lund: Studentlitteratur. Lindö, Rigmor: Den meningsfulla språkväven. Lund Lindö, Rigmor: Det tidiga språkbadet. Lund (286 s) Lpfö98; Läroplan för förskola Lpo94; Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Löfstedt, Ulla (2004). Barns bildskapande. Jönköping University Press. (Utgången på förlaget, erbjuds som kompendium inom kursen. 54 s) Nordin-Hultman, Elisabeth: Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm (247 s) Modern barndom. Tidningsserie utgiven av Reggio Emilia Institutet. Reggio Emilia Institutet: Exemplet Reggio Emilia; Pedagogik för demokrati och lokal utveckling. En antologi. Stockholm (122 s)

10 Skolverket: Allmänna råd och kommentarer. Den individuella utvecklingsplanen Skolverket: Bildning och kunskap; Särtryck ur Läroplanskommitténs betänkande Skola för bildning, SOU 1992:94. Stockholm Sparrman, Anna (2006): Barns visuella kulturer; skolplanscher och idolbilder. Lund: Studentlitteratur. (192 s) Vygotskij, Lev: Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg (111 s) Wallin, Karin: Pedagogiska kullerbyttor; En bok om svenska barn och inspirationen från Reggio Emilia. Stockholm (131 s) Wehner-Godée, Christina: Lyssnandets och seendets villkor; Pedagogisk dokumentation. DVD-bok. Stockholms universitet (134 s)