FAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandling. Claes Lundgren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandling. Claes Lundgren"

Transkript

1 2 FAS UT Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandling Claes Lundgren

2 2 FAS UT Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandling Claes Lundgren 1

3 Författarens förord För stöd, värdefulla synpunkter och kommentarer, samt korrekturläsning vid framtagandet av FAS UT 2 tackar jag varmt följande personer och expertgrupper: Rune Dahlqvist, professor/överläkare och ordförande i Läkemedelskommittén i Västerbottens läns landsting Magdalena Pettersson, apotekare och sekreterare i Läkemedelskommittén i Västerbottens läns landsting Barbro Edstedt, kansliet för Läkemedelskommittén i Västerbottens läns landsting Bertil Ekstedt, allmänläkare, klinisk farmakolog och informationsläkare i Skellefteå Maria Johansson, informationsapotekare i Skellefteå Jeanette Jonsson, apotekare och sekreterare i Skellefteå Läkemedelsråd Martin Bäckström, specialistsjuksköterska, avd för Klinisk farmakologi, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Tom Mjörndal, överläkare, avd för Klinisk farmakologi, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Per-Olov Österlind, överläkare, Geriatriskt centrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Kersti Christensen, allmänläkare och informationsläkare i Umeå Torborg Nordkvist, informationsfarmacevt och medarbetare vid Enheten för Läkemedelsinformation i norr (ELINOR), Umeå Jan-Erik Ögren, apotekare och f.d. sekreterare i Läkemedelskommittén i Västerbottens läns landsting Barbro Boman, informationssköterska i Södra Lappland och palliativ rådgivningssköterska vid Lycksele Lasarett Bo Carlberg, överläkare, Medicinska kliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Ulf Torstensson, överläkare, AHS-Viool, Skellefteå Lasarett Carl-Gustaf Olofsson, överläkare, Psykiatriska kliniken, Skellefteå Lasarett Christina Spjut, överläkare, Psykiatriska kliniken, S:t Görans Sjukhus, Stockholm Eva Innala, överläkare, Kvinnokliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Västerbottens Läkemedelskommittés expertgrupper inom terapiområdena gynekologi, demens, hjärta-kärl, osteoporos, mage-tarm, psykiatri, smärta, samt äldre och läkemedel. Skellefteå november 2006 Claes Lundgren Västerbottens Läkemedelskommitté Läkemedelskommittén i Västerbottens läns landsting Tel: Fax: E-post: Hemsida: Läkemedelskommittén i Västerbotten Formgivning: Anja Sundberg, FRI reklambyrå i Umeå AB Repro: Zircon Media AB, Umeå Tryck: UTAB Affärstryck i Umeå AB ISBN

4 Förord Sjukvården har saknat en lättläst skrift som samlar kunskap om hur vanlig läkemedelsbehandling kan utvärderas, när och hur behandlingen kan avbrytas eller bytas och vad man då särskilt behöver tänka på eller bevaka så att patienten inte kommer till skada. Att överföra sådan kunskap till konkreta råd, baserade på bästa tillgängliga evidens har varit kungstanken för tillkomsten av FAS UT. Syftet med FAS UT är att försöka skapa trygghet och mod att vid behov kunna fasa ut läkemedelsbehandlingar eller att avstå från läkemedel som inte tillfört klara fördelar för patienten. Genom det stöd som sjukvården får genom dessa handfasta, evidensbaserade råd kan möjliga vinster vara förbättrad livskvalitet för den enskilde patienten, minskat vårdbehov och minskade läkemedelskostnader. Målgruppen för boken är bred läkare, sjuksköterskor,farmacevter, vårdpersonal i kommunal äldreomsorg samt studerande till dessa olika professioner. Det utomordentligt gynnsamma mottagande som den första versionen av FAS UT har fått inom svensk sjukvård har förstärkt oss i uppfattningen att man med denna bok fyller upp ett länge känt behov. Många synpunkter och önskemål om en utvidgad bok har kommit. Det är därför med stor glädje som vi här presenterar FAS UT 2, en kraftigt utvidgad och uppdaterad bok med dubbelt så många avsnitt/läkemedelsområden belysta som i den första boken. Därmed hoppas vi boken kan göra ännu mera nytta. Vi är självklart tacksamma för kommentarer om både styrkor och svagheter eller otydligheter i den nya boken, med sikte på en ytterligare reviderad version så småningom. Från läkemedelskommitten framförs ett varmt tack till överläkare Claes Lundgren för det utomordentliga arbete han gjort med att framställa denna bok. Rune Dahlqvist Ordförande Västerbottens Läkemedelskommitté 3

5 Innehåll Innehåll Författarens förord 2 Förord 3 Inledning 6 Kap 1 Utvärdera läkemedelsbehandlingar 8 Kap 2 Fördelar med att avsluta läkemedelsbehandling 10 Kap 3 Att skonsamt avsluta läkemedelsbehandling 12 Kap 4 Tag hänsyn till njurfunktionen! 15 Kap 5 Hypertoni 18 Kap 6 Hjärtsvikt hos äldre 22 Kap 7 Histamin-2-receptorantagonister A02B A 30 Kap 8 Protonpumpshämmare A02B C 34 Kap 9 Erytropoietin B03X A01 38 Kap 10 Hjärtglykosider C01 42 Kap 11 Organiska nitrater C01D A 46 Kap 12 Tiazider C03A 50 Kap 13 Loop-diuretika C03C A 54 Kap 14 Aldosteronantagonister C03D A 58 Kap 15 Beta-receptorblockerare C07A 62 Kap 16 Kalciumantagonister C08 66 Kap 17 ACE-hämmare C09A 72 4

6 Innehåll Kap 18 Angiotensin II-antagonister C09C 78 Kap 19 Statiner C10A A 84 Kap 20 Östrogener + Gestagener i kombination med östrogener G03C + G03F 88 Kap 21 Glukokortikoider H02A B 94 Kap 22 NSAID M01A 98 Kap 23 Bisfosfonater M05B A 106 Kap 24 Opioider, svaga N02A 110 Kap 25 Opioider, starka N02A 116 Kap 26 Paracetamol N02B E Kap 27 Neuroleptika N05A 128 Kap 28 Bensodiazepinderivat N05B A 136 Kap 29 Sömnmedel och lugnande medel N05C 140 Kap 30 SSRI N06A B 144 Kap 31 Övriga antidepressiva medel N06A X 148 Kap 32 Kolinesterashämmare N06D A 152 Register 156 5

7 Inledning Inledning Det är svårt att finna tydliga råd om att avsluta läkemedelsbehandling eller hur man byter till annat läkemedel eller annan behandling. Vårdprogram, FASS, Läkemedelsboken och många andra skrifter ger däremot mycket bra stöd inför beslut om att påbörja läkemedelsbehandlingar. I denna handbok som vi kallar FAS UT 2 har Läkemedelskommittéen i Västerbotten i handboksform försökt samla kunskap och erfarenhet om utvärdering och förändring av de läkemedelsterapier som ofta används i den svenska sjukvården. De 26 läkemedelsområden som förekommer i denna handbok utgör basen för de läkemedelsbehandlingar som oftast förekommer. Målgrupper är läkare inom specialiteter som ofta träffar patienter med bred läkemedelsanvändning (framför allt allmänmedicin, internmedicin, geriatrik, psykiatri), sjuksköterskor inom dessa specialiteter och vid kommunala boendeformer, ST-/AT-läkare och apotekare/ farmaceuter med intresse för läkemedelsgenomgångar, samt studerande till dessa olika professioner. Vårt syfte är att försöka skapa trygghet och mod att vid behov kunna fasa ut läkemedelsbehandlingar eller att avstå från läkemedel som inte tillför klara fördelar. Fokus i denna skrift är att stödja sjukvården i arbetet med att kunna erbjuda en förbättrad läkemedelsanvändning och där möjliga vinster för den enskilde patienten är förbättrad livskvalitet, minskat behov av vård och minskade läkemedelskostnader. Denna handbok är en direkt uppföljare till handboken FAS UT som togs fram våren I denna nya version finns dubbelt så många läkemedelsområden och en revidering av de tidigare kapitlen. Vi hoppas att Du har nytta av dessa råd och att vi får in kommentarer, tips och erfarenheter för att kunna gå vidare med att skapa ytterligare kapitel, t.ex. på områden som antikoagulantia och epilepsiläkemedel. Vi hoppas också snart att kunna starta möjligheten att digitalt kunna tillgodogöra sig handbokens råd, men även att lämna kommentarer och bidra till förbättringar av innehållet. I följande kapitel ges förslag på hur vanligt förekommande läkemedelsbehandlingar kan utvärderas, ifrågasättas och vid behov avslutas på ett för individen så skonsamt sätt som möjligt. Läkemedlen är indelade efter läkemedelsgrupp och ATC-kod och Du hittar rätt sida i substans- och preparatregistret i slutet av denna handbok. Var och en av de 26 läkemedelsgrupperna utgör var sitt kapitel, vilket Du hittar i kapitelregistret i främre delen av handboken. 6

8 Inledning Några förklaringar: De läkemedel som tas upp i FAS UT 2 har begränsats till sådana som vanligtvis tas i nedsväljbar form (per os). Interaktionsavsnittet under varje kapitel beskriver i första hand interaktioner av säker klinisk betydelse, d.v.s. klasserna C och D som de redovisas av läkemedelsföretagen i t.ex. FASS och produktresuméer. Redovisade biverkningar är de som vi vanligtvis kan möta i sjukvården och som är vanliga i SWEDIS biverkningsrapporter, men ger ingen fullständig täckning av alla kända eller förmodade bieffekter. Fokus är på vanliga och allvarliga biverkningar. Läkemedel i bruk före och under graviditet grupperas på samma sätt som i FASS. Kategori C och D innebär klar risk för fosterskador och kategori B:2-3 manar till ökad försiktighet. Beträffande läkemedel i bruk vid amning skall grupp III helt undvikas på grund av att läkemedlet passerar över i sådan mängd med modersmjölken att barnet påverkas. Placering i grupp IV a-b innebär att data saknas eller är otillräckliga och innebär således risk för att barnet kan utsättas för substansen. I slutet av boken hittar Du en checklista för utvärdering av läkemedel att kunna använda i det dagliga sjukvårdsarbetet. Den kan plockas fram speciellt i situationer då ett eller två läkemedel upplevs viktiga att utvärdera och där den mer genomgripande utvärderingen för tillfället inte hinns med. Den går givetvis också att använda vid större läkemedelsgenomgångar. Skellefteå November 2006 Claes Lundgren Västerbottens Läkemedelskommitté 7

9 Kap 1 Utvärdera läkemedelsbehandlingar Kap 1 Utvärdera läkemedelsbehandlingar Underlag för läkemedelsbehandlingar baseras på resultat från studier av selekterade grupper av både friska och sjuka. Selektionen innebär att personer med t.ex. demens, högre ålder, njurfunktionsnedsättning, barn och kvinnor i fertil ålder ofta exkluderas. I sjukvården möter vi dock alla slags människor, inte minst de som vanligtvis exkluderas från läkemedelsstudier. De studier som görs med selekterade grupper med specifik sjukdom har antingen precisa resultat som botad från sjukdomen eller mer godtyckligt satta resultat på symtomlindring som t.ex. mindre ont, bättre tarmfunktion o.s.v. Läkemedel för prevention ska i stora studier bekräfta minskad risk för t.ex. dödsfall, stroke och hjärtinfarkt. Vid behandlingsvalet uppstår ofta en situation av prövning och ibland t.o.m. chansning av att läkemedlet är till nytta, vilket också ska överstiga eventuella nackdelar. Detta innebär rimligen att behandlingen måste utvärderas efter uppställda mål och vid tidpunkter som planeras med patienten innan läkemedlet förskrivs. Det är också viktigt att inför patienten klargöra att om målet för behandlingen inte uppnås efter förutbestämd tid, så tas läkemedlet bort. Om man ställs inför en patient där läkemedelsbehandlingen inte är utvärderad, är det ett tips att följa schemat nedan. Kurativa terapier (t.ex. infektionsbehandling) tas inte med i detta förslag, eftersom utvärdering och dokumentation då oftast är tydlig. För att förenkla utvärderingen kan en patients läkemedel delas in i 3 indikationsgrupper och bedömningen kan delas in i klar nytta, osäker nytta och inte till nytta. Till klar nytta Till osäker nytta Inte till nytta Symtomlindrande indikation Fortsätt men justera eventuellt dosen Utvärdera t.ex. genom en tids avbrott i behandlingen Avsluta direkt/fasa ut. Prova annan behandling Preventiv indikation Fortsätt men justera eventuellt dosen Sök ett bättre alternativ Avsluta direkt/fasa ut. Överväg annan behandling Tveksam eller icke godkänd indikation Överväg annan behandling eller fortsätt om starka motiv finns Sök ett bättre alternativ med godkänd indikation Avsluta direkt/fasa ut. Prova eventuellt annan behandling Utifrån denna grova indelning finns en bra utgångspunkt att tillsammans med patient, anhöriga och sjuksköterska föra en diskussion om fortsatt behandlingsstrategi. Läkemedlet som med största sannolikhet medför att patienten mår bra just denna dag (= symtomlindring) har oftast ett starkt berättigande, men är inte alltid optimerat utifrån patientens situation. Det kan vara över- eller underdoserat, innebära kliniskt betydelsefull interaktionsrisk eller ge oönskade bieffekter. Doseringen kan då förändras, interagerande läkemedel kan tas bort eller ett alternativ erbjudas för att undvika dessa problem. Denna grupp av läkemedel är tacksamma att utvärdera eftersom de så tydligt ger effekter på symtom, besvär och livskvalitet. 8

10 Kap 1 Utvärdera läkemedelsbehandlingar Gruppen av läkemedel som används i preventivt syfte ordineras nästan alltid med stöd av vårdprogram och nationella riktlinjer. Det innebär många gånger att en mer eller mindre talrik grupp av individer med eller utan sjukdomsbesvär behandlas med ett visst läkemedel för att minska risken för t.ex. dödsfall, kompressionsfrakturer i ryggraden eller stroke. Motivationsnivån och därmed ofta följsamheten till det ordinerade läkemedlet beror på om den personliga insatsen upplevs rimlig. Påverkas livskvaliteten negativt på grund av bieffekter eller är läkemedlet svårt att svälja och komma ihåg att ta vid rätt tidpunkt sjunker motivationen. Kan då behandlande läkare inte hitta ett bättre alternativ med mindre insats är många patienter beredda att ta en ökad risk utan läkemedel för att må bra i nutid. Extra viktigt blir detta läkemedelsfria alternativ om patienten har annan allvarligare sjukdom, som i sig försämrar prognosen märkbart. Tyvärr förekommer det att patienter med t.ex. malignitet i livets slutskede fortsätter med kraftfull blodtrycksbehandling eller statiner när avmagringen är ett faktum. En förklaring, men inget försvar till detta, kan vara vånda att avsluta sådana behandlingar om inte patienten fått klart besked om att bot inte längre är möjlig. Den tredje gruppen av läkemedel som förefaller vara olämpliga, eller har tveksam eller icke godkänd indikation, bör vara möjliga att avstå ifrån. Olämpligheten kan bestå i besvärande bieffekter, kliniskt väsentliga interaktioner eller kontraindikationer. Denna grupp av läkemedel har oftast inget berättigande och bör avslutas i samförstånd med patienten. Saknas önskad effekt är det lämpligt att fasa ut behandlingen och utvärdera resultatet av detta. Återkommer besvär/symtom omprövas om läkemedlet ska tas tillbaka igen eller om bättre alternativ kan erbjudas. En viktig sjukvårdsetisk ståndpunkt är att läkemedelsbehandling utan berättigande inte får fortgå! Några viktiga situationer då detta är aktuellt att ta ställning till: När godkänd och dokumenterad behandlingsorsak saknas. När effekt inte är utvärderad eller påvisad efter rimlig behandlingstid. När besvärande eller allvarlig bieffekt förkommer. När skadlig läkemedelsinteraktion föreligger. Vid otillräcklig hänsyn till njurfunktionsnedsättning. Vid otillräcklig hänsyn till leverfunktionsnedsättning. När patienten ej är motiverad till behandlingen. Men det är viktigt att inte moralisera kring pågående läkemedelsbehandlingar! Ofta är det inte bra med läkemedel för en individ, men det finns situationer då det kan vara ok! För en annan person kan det vara för mycket eller fel med 3-4 läkemedel. 9

11 Kap 2 Fördelar med att avsluta läkemedelsbehandlingar Kap 2 Fördelar med att avsluta läkemedelsbehandlingar De senaste tio åren har antalet läkemedel, hos dem som bor i särskilda boenden, ökat från i genomsnitt 5-6 till det dubbla. Även bland befolkningen i övrigt har läkemedelsanvändningen ökat. Detta har många förklaringar, bl. a. nya möjligheter att med läkemedel bota/lindra/förebygga sjukdomstillstånd där detta inte tidigare var möjligt och att allt fler läkemedel kan ingå i rekommenderade basbehandlingar. Exempelvis kan en patient med den vanliga kombinationen hjärtsvikt, diabetes och hypertoni behandlas med 6-8 läkemedel utan att detta medför djupare funderingar vid en läkemedelsrevision. Ytterligare en förklaring är att antalet sjukdomar/besvär/symtom som hanteras i sjukvården ökar och parallellt med detta påskyndas utvecklandet av nya behandlingsalternativ. Det är inte försvarbart att utsätta en patient för läkemedelsbehandling som inte ger avsedd effekt, medför besvärande biverkningar eller skapar risker i kombination med andra läkemedel. Att avstå från fortsatt behandling med ett läkemedel när t.ex. behandlingsindikationen inte längre är aktuell, ålderdom och svaghet förändrat situationen eller effekten är tveksam, skapar många gånger större vånda än när läkemedelsbehandlingen påbörjades. Det fordras kunskap, erfarenhet, trygghet och mod att utvärdera och vid behov avsluta en läkemedelsbehandling. Kunskap på detta område förmedlas inte särskilt ofta av läroböcker, vårdprogram eller läkemedelsföretag, vilket till viss del beror på att vårdpersonal sällan efterfrågar denna. Med stigande ålder förändras receptorsystemen, vilket ger en ökad risk för bieffekter och andra oönskade effekter. Ju fler läkemedel desto större blir risken för biverkningsproblematik och olämpliga interaktioner. Mängden kroppsvatten minskar också med stigande ålder, vilket medför att andelen kroppsfett ökar. Fettlösliga läkemedel får då en större volym att fördela sig i, vilket medför att de finns kvar under längre tid i kroppen än hos yngre. Psykofarmaka utgör en viktig grupp fettlösliga läkemedel. Sömnmedel och bensodiazepiner får därför en förlängd verkningstid. Leverns storlek och blodflöde minskar med stigande ålder och en del av de enzymer som metaboliserar läkemedelssubstanser får också en lägre kapacitet. Detta fördröjer elimineringen av fettlösliga läkemedel som först måste omvandlas till vattenlösliga metaboliter innan de kan utsöndras via njurarna. Fysiologiskt åldrande av njurarna, som även kan förvärras av t.ex. kärlsjukdom medför en alltmer försämrad förmåga att utsöndra vattenlösliga läkemedel eller metaboliter från fettlösliga läkemedel. Effekten av neuroleptika, bensodiazepiner, opioider och sömnmedel på centrala nervsystemet ökar med stigande ålder. Detta medför större risk för biverkningar som trötthet, störningar av kognitiva funktioner och fallolyckor. Den åldrande hjärnan är också mer känslig för läkemedel med antikolinerga egenskaper som blockerar effekten av signalsubstansen acetylkolin. De kognitiva processerna påverkas bl.a. av de kolinerga nervbanorna i hjärnan. Läkemedel med antikolinerga effekter kan orsaka kognitiva störningar, från lättare minnesstörningar till konfusion. Risken är särskilt stor hos äldre med demenssjukdom, eftersom den kognitiva förmågan redan är reducerad på grund av degeneration i de kolinerga nervbanorna. Substanser med antikolinerga effekter är t.ex. läkemedel mot inkontinens, tricykliska antidepressiva, samt högdosneuroleptika. Regleringen av blodtrycket försämras vid stigande ålder. Baroreflexen som ser till att blodtrycket upprätthålls vid kroppslägesförändringar blir mindre känslig, vilket kan leda till ortostatism. Detta yttrar sig som yrsel, balansproblem, kognitiva störningar och svimning. Denna åldersförändring innebär en ökad känslighet för 10

12 Kap 2 Fördelar med att avsluta läkemedelsbehandlingar preparat med blodtryckssänkande effekter. Detta gäller speciellt läkemedel som verkar genom att vidga blodkärlen och som används för att behandla hjärtsvikt, kärlkramp och högt blodtryck. Samma problematik gäller också urindrivande läkemedel, medel mot Parkinsons sjukdom, neuroleptika och tricykliska antidepressiva. Njurarnas känslighet ökar i takt med avtagande funktion. Detta gäller speciellt vid behandling av NSAID. Magsäckens slemhinneskydd försämras med tiden, vilket medför en ökad risk för att läkemedel som NSAID irriterar slemhinnan och kan orsaka sår eller blödningar. Speciellt om NSAID eller acetylsalicylsyra kombineras med glukokortikoider ökar risken för skada på magslemhinnan. Publikationen Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer (varifrån en del av ovanstående information hämtats), belyser flera viktiga förhållanden som är viktiga att ta hänsyn till när det gäller äldre och läkemedel. Dessutom anges läkemedel som kan vara olämpliga att fortsätta med och som ger fördelar vid utfasning. En noggrant utvärderad och optimerad läkemedelsbehandling, inbegripet utfasning av olämpliga läkemedel, kan resultera i följande fördelar: Bättre livskvalitet för individen när biverkningar, eventuella interaktioner och praktiska problem vid läkemedelsadministreringen avlägsnas. Reducering av samhällets och individens kostnader för läkemedelsrelaterad sjukvård, d.v.s. problem kring läkemedelsbehandlingar som ger vårdbehov. Reducering av samhällets och individens kostnader för läkemedelsrelaterad omvårdnad. Reducering av faktiska läkemedelskostnader. 11

13 Kap 3 Att skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar Kap 3 Att skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar En viktig orsak till att läkemedelsbehandlingar inte avslutas trots att argument till detta finns, är att ordinerande läkare ej vill utsätta patienten för eventuella risker. Detta kan undvikas med kunskap om hur man gör för att undvika dessa risker när det aktuella läkemedlets effekt avtar och försvinner. Om detta inte görs på rätt sätt, d.v.s. för att undvika obehag för patienten, så äventyras kanske dennes möjlighet att vara med på ett nytt utsättningsförsök. Även ordinatören kan i sådana situationer bli tveksam till att förändra läkemedelsbehandlingen. En risk finns också att patient och ordinatör misstolkar utsättningsreaktionerna som att sjukdomssymtomen återkommit och därmed skapas en felaktig sanktion för att återuppta och fortsätta behandlingen. Följande problem bör undvikas när läkemedelsbehandlingar avslutas: 1. Reboundeffekter Övergående symtomförstärkning, vilken kan pågå i dagar-veckor-månader. Vid t.ex. abrupt avslutande av betablockad kan en förvärring av besvären jämfört med situationen innan behandlingen ses. Ett annat exempel är avbrott av protonpumpshämmar (PPI)-behandling som görs efter några månaders kontinuerlig medicinering. Då kan en period på flera veckor uppstå då ventrikelns saltsyraproduktion blir besvärande hög, ledande till att patienten kan få syrarelaterade besvär. Detta förklaras troligen av att gastrinproduktionen kompensatoriskt ökat under PPI-behandlingen och sedan under flera veckor efter avslutad behandling stimulerar till för hög saltsyranivå i magsäcken. Om patient utan syrarelaterade dyspeptiska besvär behandlas med PPI, kan således syrarelaterade besvär bli ett problem en period efter avslutad behandling! Då exemplifieras detta med att utsättningsreaktioner kan misstolkas som återkomst av sjukdomssymtom, vilket kan leda till sanktion för fortsatt behandling. Bästa sättet att undvika reboundfenomen är att försiktigt fasa ut det aktuella läkemedlet och samtidigt informera patienten om vilka besvär som kan uppstå. När det gäller PPI behövs ibland några månaders utfasning för att vara på säkra sidan och för beta-blockerare behövs ofta någon månad. 2. Utsättningsreaktioner Besvär som inte är identiska med de sjukdomssymtom som förelåg innan läkemedelsbehandlingen påbörjades kallas utsättningsreaktioner. Kan tolkas av patienten (och ibland vårdpersonal) som återfall i sjukdomen. Vid WHO s biverkningsenhet i Uppsala finns tusentals rapporter om SSRI-beroende, vilket egentligen utgörs av utsättningssymtom som yrsel, illamående, dimsyn, huvudvärk, krypningar i kroppen och sömnproblem. Utsättningsbesvär kan även uppstå om patienten glömmer att ta eller medvetet hoppar över sitt läkemedel någon/några dagar! Utsättningssymtomen för SSRI är inte ett uttryck för läkemedelsberoende eftersom de klassiska beroendetecknen som dosökning, ruseffekt eller socialt skadligt fokuserande på läkemedlet inte förekommer. (SBU). Andra ofta rapporterade preparat med uttalad risk för utsättningsbesvär och där dessa även kan vara uttryck för ett läkemedelsberoende är t.ex. starka opioider, bensodiazepiner, zopiklon, zolpidem, kodein, 12

14 dextropropoxifen och tramadol. För att i möjligaste mån undvika utsättningsreaktioner rekommenderas ett mycket försiktigt utfasningsningsschema. 3. Blandade reaktioner Ibland förekommer blandade reaktioner, d.v.s. både reboundbesvär och utsättningsreaktioner. Exempel på detta är om kontinuerlig smärtbehandling med en stark opioid som morfin inte tillförs vid rätt tidpunkt eller i rätt dos. Då uppstår någon/några timmar efter överhoppad dos en svår smärta. Om en bensodiazepin inte tillförs kontinuerligt efter en tids regelbunden användning, så återkommer t.ex. ångestbesvären med kraft. Detta är exempel på rebound, att symtom innan behandling återkommer i ofta förstärkt form. Därefter uppkommer utsättningsreaktioner för respektive läkemedel. Se även i kapitel om starka och svaga opioider, bensodiazepiner och sömnmedel. 4. Upphörd interaktionseffekt Läkemedel som givit interaktion under kliniskt kontrollerade och kompenserade former och som sedan plockas bort utan tanke på detta kan skapa stora problem. Warfarins metabolism förstärks av flera läkemedel, t.ex. mianserin, karbamazepin, men även av naturläkemedlet johannesört. Avslutas behandling med dessa s.k. inducerare utan kompensatorisk sänkning av warfarindosen, uppstår risk för allvarliga blödningskomplikationer! 13

15 Kap 3 Att skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar På motsatt sätt ger hämmare av warfarins metabolism efter utsättning risk för effekt under trombosprofylaktisk nivå. Exempel på metabolismhämmare är dextropropoxifen, fenytoin, omeprazol, paracetamol och simvastatin. Ett flertal neuroleptika påverkas i sin metabolism på liknande sätt och interaktioner som på detta sätt är kompenserade för genom dosjusteringar, kan trassla till det när ett av de interagerande läkemedlen inte tillförs. Kunskap om kliniskt väsentliga interaktioner måste finnas eller lätt kunna sökas inför avslutande av läkemedelsbehandling. Den förändrade eller upphörda interaktionseffekten kan då förutses och kompenseras för utan att patienten utsätts för onödiga risker. 5. Risk för händelse Läkemedel som ordinerats för att skydda mot framtida komplikation eller händelse har ofta stor psykologisk potential som motverkar tankar på att avsluta behandlingen. Många studier har gjorts för att försöka påvisa nyttan med en sådan behandling i olika situationer. Däremot finns synnerligen få studier som undersökt eventuell riskökning när läkemedelsbehandlingen reducerats eller avslutats på grund av bieffekter eller att riskfaktorer minskats genom t.ex. livsstilsförändringar. Vid hypertoni finns dock data som talar för att avslutad läkemedelsbehandling i vissa fall kan ske utan förhöjd risk för dödsfall eller kärlkatastrof. Statiner vid kärlsjukdom och betablockad + ACE-hämmare vid hjärtsvikt bör ifrågasättas när dessa påverkar livskvaliteten. Som tidigare nämnts kan patienter i sådana situationer tänkas föredra medicinfrihet för att få må bättre trots en riskökning. För användandet av trombosförebyggande läkemedel finns bra vårdprogram som vägleder om behandlingstidens längd. Med tanke på dessa läkemedels risker för allvarliga bieffekter, bör rekommenderade behandlingstider inre överskridas. 6. Sjukdomen återkommer Vid provutsättning av läkemedel kan konsekvensen bli att sjukdomssymtomen återkommer. Det kan gälla återgång till förhöjt blodtryck efter en tid eller försämrad kognitiv svikt vid Alzheimerdemens. Det är därför viktigt att informera patient och andra berörda om att vara uppmärksamma på om sjukdomstecknen börjar synas igen eller om symtomen förvärras. Om läkemedlet återinsätts i kanske modifierad dos eller om annat läkemedelsval görs, kan ett bättre behandlingsresultat än tidigare bli konsekvensen. 14

16 Kap 4 Att ta hänsyn till njurfunktionen Kap 4 Att ta hänsyn till njurfunktionen Njurarnas funktion börjar successivt försämras redan vid års ålder för att vid 80 års ålder ha kvar ungefär halva förmågan att filtrera blodet. Detta är av betydelse i första hand för de vattenlösliga läkemedlen som kan utsöndras direkt via njurarna utan föregående metabolisering i levern. En minskad utsöndringstakt kan resultera i förhöjda koncentrationer av läkemedel med ökad risk för biverkningar. Njurarnas känslighet för läkemedel ökar i takt med att funktionen avtar. NSAID som läkemedelsgrupp kan förändra njurarnas genomblödning, vilket i sin tur kan leda till vätskeretention eller orsaka njursvikt. Kroppens förmåga att eliminera läkemedel beskrivs med hjälp av begreppet clearance som är ett flödesmått (ml/minut), vilket anger hur stor volym av t ex blod som renas från läkemedlet per tidsenhet. Clearance är en summa av leverns metabola kapacitet att eliminera läkemedel (leverclearance) och njurarnas förmåga att utsöndra läkemedel (njurclearance). En del substanser kan i vissa fall brytas ned av enzym i blodbanan. Fettlösliga läkemedel tenderar att först metaboliseras till vattenlösliga metaboliter, som därefter utsöndras via njurarna. Vattenlösliga läkemedel utsöndras i hög utsträckning i oförändrad form direkt via njurarna. Njurarnas blodflöde är c:a 1,2 liter/minut och leverblodflödet är c:a 1,5 liter/minut. Dessa flöden styr hela kroppens förmåga att eliminera läkemedel. Halveringstiden är lång för läkemedel med stor distributionsvolym (mycket läkemedel fördelat ut i vävnaderna) och/eller med låg clearance. Läkemedel behöver inte doseras oftare än substansens halveringstid. Vid stigande ålder reduceras clearance och därmed ofta den faktiska halveringstiden. För att hos den äldre människan reducera risken för ackumulering av substansen, så kan doseringsintervallet förlängas eller dygnsdosen reduceras. Läkemedel som både metaboliseras i levern och utsöndras i oförändrad form genom njurarna i relativt lika stora delar, är att föredra eftersom effekten av minskad njurfunktion får mindre konsekvenser. För läkemedel som huvudsakligen utsöndras oförändrade bör dosjustering ske i relation till den sänkta njurfunktionen. S-kreatinin används ofta som ett mått på njurfunktionen, men värdet ökar inte linjärt med en avtagande njurfunktion. Detta förklaras av att en sänkt bildningshastighet av kreatinin från muskelnedbrytning vid normalt åldrande går parallellt med en minskning av njurfunktionen, S-kreatinin förblir därför relativt konstant under livet. Ett mått som bättre tar hänsyn till den ökade ålderns reducering av njurfunktionen är kreatininclearance. Tillförlitligheten är mycket högre än för s-kreatinin, men i de fall då njurfunktionen är mycket låg är även detta mått osäkert. I de allra flesta fall blir beräkning av kreatininclearance utifrån kön, ålder, vikt och s-kreatinin den viktigaste upplysningen om aktuell njurfunktion. Denna beräkning bör ha stor betydelse för substansval och läkemedelsdosering för den äldre människan. Substanser som till mer än 70 % har en renal utsöndring bör i allmänhet bli aktuella för en dosjustering vid nedsatt njurfunktion. Kreatininclearance kan enkelt beräknas från S-kreatinin enligt formel av Cockcroft-Gault: Män 20 år: Kreatininclearance = (1.23 * (140 - ålder) * vikt) / S-kreatinin Kvinnor 20 år: Kreatininclearance = (1.04 * (140 - ålder) * vikt) / S-kreatinin KÄLLA: Clinical Pharmacokinetics, Concepts and Applications, 3rd edition 1995, M Rowland and T Tozer. På följande sidor visas två tabeller, en för vardera könet. Det går att utifrån kön, vikt och ålder se vid vilka gränsnivåer som s-kreatinin motsvarar acceptabel njurfunktion (det nedre gröna värdet) respektive påtagligt nedsatt njurfunktion (det övre röda värdet). Det gröna värdet motsvarar kreatininclearence 60ml/minut och det röda 30ml/minut. Vid värden under 30 ml/minut är beräkningsmodellen mer osäker. 15

17 Beräkning av kreatininclearance man Enligt Clinical Pharmacokinetics, Concepts and Applications, 3rd edition 1995, M Rowland och T Tozer. 60 år 62 år 64 år 66 år 68 år 70 år 72 år 74 år 76 år 78 år 80 år 82 år 84 år 86 år 88 år 90 år 92 år 94 år 50 kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Män, 20 år och uppåt: Kreatininclearance = (1.23 * (140 - ålder) * vikt) / S-kreatinin Ålder i år, vikt i kg, S-kreatinin i ÐM, kreatininclearance i ml/min 82 kg 84 kg 86 kg 88 kg 90 kg 92 kg 94 kg 96 kg 98 kg 100 kg Det högre värdet motsvarar det S-kreatinin som vid angiven ålder och kroppsvikt ger kreatininclearance 30 ml/min, d v s gräns för påtaglig njurfunktionsnedsättning och därmed problem vid många läkemedelsbehandlingar. Det lägre värdet motsvarar det S-kreatinin som vid angiven ålder och kroppsvikt ger kreatininclearance 60 ml/min, d v s gräns för acceptabel njurfunktion vid i stort alla läkemedelsbehandlingar. Om S-kreatinin ligger mellan det lägre och det högre värdet talar detta för en relativ nedsättning av njurfunktionen, vilket uppmanar till försiktighet vid dosering av läkemedel som utsöndras i aktiv form eller i form av aktiva metaboliter via njurarna.

18 Beräkning av kreatininclearance kvinna Enligt Clinical Pharmacokinetics, Concepts and Applications, 3rd edition 1995, M Rowland och T Tozer. 60 år 62 år 64 år 66 år 68 år 70 år 72 år 74 år 76 år 78 år 80 år 82 år 84 år 86 år 88 år 90 år 92 år 94 år 46 kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg 84 kg 86 kg 88 kg 90 kg 92 kg 94 kg 96 kg Kvinnor: Kreatininclearance = (1.04 * (140 - ålder) * vikt) / S-kreatinin Ålder i år, vikt i kg, S-kreatinin i ÐM, kreatininclearance i ml/min Det högre värdet motsvarar det S-kreatinin som vid angiven ålder och kroppsvikt ger kreatininclearance 30 ml/min, d v s gräns för påtaglig njurfunktionsnedsättning och därmed problem vid många läkemedelsbehandlingar. Det lägre värdet motsvarar det S-kreatinin som vid angiven ålder och kroppsvikt ger kreatininclearance 60 ml/min, d v s gräns för acceptabel njurfunktion vid i stort alla läkemedelsbehandlingar. Om S-kreatinin ligger mellan det lägre och det högre värdet talar detta för en relativ nedsättning av njurfunktionen, vilket uppmanar till försiktighet vid dosering av läkemedel som utsöndras i aktiv form eller i form av aktiva metaboliter via njurarna. 17

19 Kap 5 Hypertoni 5 Hypertoni I Sverige uppskattas hypertoni förekomma hos ca 20 % av män och kvinnor i åldern år och hos äldre (> 70 år) är prevalensen sannolikt lika hög. Hypertoni definieras allmänt som ett systoliskt blodtryck 140 mm Hg eller ett diastoliskt blodtryck 90 mm Hg i vila, uppmätt vid minst 3 tillfällen. Dessa gränser kan användas oberoende av ålder. Det är ett väletablerat faktum att kontroll och behandling av förhöjt blodtryck är nödvändigt för att minska sjuklighet och död på grund av cardiovaskulära komplikationer som t.ex. stroke, hjärtsvikt och njurfunktionsnedsättning. Effekten på ischemisk hjärtsjukdom är dock blygsammare, vilket torde förklaras av att andra riskfaktorer, som hyperlipidemi, rökning och diabetes, har större betydelse för utvecklandet av kranskärlssjukdomen. Vi vet också att en relativt stor grupp hypertoniker underbehandlas. Enligt SBU uppnår sällan mer än % målblodtrycket (140/90) vid läkemedelsbehandling. Att påpeka är också att livsstilsförändringar kan reducera riskfaktorer påtagligt, med positiva effekter på morbiditet och mortalitet, vilket är en basal del i behandlingen. På senare tid ifrågasätts doktrinen att läkemedelsbehandling vid hypertoni behöver vara en livslång behandling, speciellt vid lindrig blodtrycksförhöjning. Viktiga argument för reducering eller utfasning av läkemedel kan vara besvär av för hårt pressat blodtryck, ortostatiska besvär eller bieffekter av aktuella läkemedel. Möjlighet finns till dosreducering, byte av läkemedel, perioder av provstopp eller till och med definitivt avbrott i läkemedelsbehandlingen. Vid sådana situationer finns goda möjligheter att få patienten, men även sjukvården engagerad i en livsstilsförändring. Några studier visar att definitiv utfasning, men framför allt dosreducering medför att en grupp patienter förblir normotensiva, speciellt om blodtrycksbehandlingen pågått minst 1 år. Kombineras dessa läkemedelsförändringar med engagemang för livsstilsförändringar har möjligheterna ökat för ett bra resultat. Vid reducering eller utsättning av läkemedel måste uppföljningen planeras noggrant. Minst var 3:e månad skall blodtrycket kontrolleras. Erfarenheterna säger att patienten måste kallas för dessa kontroller. Att överlåta detta ansvar på patienten kan leda till avsteg från uppföljningsplanen. Det är viktigt att poängtera att gällande behandlingsgränser ska hållas och att hypertoni för de flesta innebär en mycket långvarig behandling för att undvika komplikationer. Detta undantar dock inte möjligheten att en mindre grupp hypertoniker utan organmanifestationer kan skifta över från läkemedelsbehandling till enbart livsstilsförändringar. 18

20 Kap 5 Hypertoni RISKBEDÖMNING VID HYPERTONI SBP och/eller DBP SBP och/eller DBP SBP >180 och/eller DBP >110 Inga riskfaktorer Låg risk Måttlig risk Hög risk 1-2 riskfaktorer Måttlig risk Måttlig risk Mycket hög risk >3 riskfaktorer eller diabetes Associerade kliniska tillstånd Hög risk Hög risk Mycket hög risk Mycket hög risk Mycket hög risk Mycket hög risk Associerade kliniska tillstånd: Stroke, TIA, Ischemisk hjärtsjukdom, Diabetes med njursjukdom, VK-hypertrofi, s-kreatinin >177 Påverkbara riskfaktorer: högt blodtryck, tobaksrökning, fysisk inaktivitet, blodfettsrubbning, övervikt, diabetes, glukosintolerans, typ A-personlighet, negativa psykosociala faktorer. Icke påverkbara riskfaktorer: ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom, ålder, manligt kön. Livsstilsmål vid hypertoni Tobaksfri BMI < 26 Midjemått < 102 cm (man) Midjemått < 88 cm (kvinna) Motion 30 min/dag Minskad alkohålkonsumtion Saltsnål Stressfri Ovanstående schema ger förslag på livsstilsförändringar vid hypertoni med eller utan samtidig läkemedelsbehandling. Samtliga faktorer har visats kunna påverka ett förhöjt blodtryck. 19

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305

Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305 Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305 Claes Lundgren AHS-Viool, Skellefteå Lasarett 2007 www.fasut.nu Strategier vid palliation av hjärtsvikt 11 mil Palliation vid AHS-Viool som ej hör till det

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem. Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor Staffan Rosenborg Specialist i njurmedicin och klinisk farmakologi Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Dos effekt

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen överallt i denna volym är samma som plasmakoncentrationen. Distributionsvolymen är en

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Läkemedel genom livet: aspekter på behandling av barn, äldre och gravida

Läkemedel genom livet: aspekter på behandling av barn, äldre och gravida Läkemedel genom livet: aspekter på behandling av barn, äldre och gravida Jakob N äslund, hösten 2009 Introduktion Även om ett läkemedels farmakodynamik och kinetik kan vara väl känd kan stora skillnader

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Äldres läkemedelsanvändning

Äldres läkemedelsanvändning Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Äldre patienter tar för många läkemedel Äldre patienter får biverkningar av sina

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment

Läs mer

Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre

Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre Normalt och särskilt vid sjukdom minskar njurfunktionen med stigande ålder. Vid 80 års ålder kan funktionen vara halverad och ännu

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

ATT MÅ BRA. med läkemedel även när du blir äldre

ATT MÅ BRA. med läkemedel även när du blir äldre ATT MÅ BRA med läkemedel även när du blir äldre Läkemedlet i den åldrande kroppen Läkemedel kan intas på olika sätt och förs som regel av blodet till de platser där verkan ska ske. Så småningom utsöndras

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta?

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland. 1 FRÅGA 1, sammafattning

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

2. Åldrandet och läkemedel

2. Åldrandet och läkemedel 2. Åldrandet och läkemedel Alla vill leva längre, men ingen vill bli gammal Benjamin Franklin (1706-1790 författare, naturforskare, statsman) I detta avsnitt ska det klargöras varför äldre blir känsligare

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Rekommenderad dos bör ej överskridas. Högre dos medför inte någon ökning av den analgetiska effekten.

Rekommenderad dos bör ej överskridas. Högre dos medför inte någon ökning av den analgetiska effekten. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Alvedon, 125 mg, munsönderfallande tablett Alvedon, 250 mg, munsönderfallande tablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje tablett innehåller 125 mg respektive

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Information om svamp i underlivet. klotrimazol

Information om svamp i underlivet. klotrimazol Information om svamp i klotrimazol Innehåll Svamp i vad är det? 4 Faktorer som kan orsaka svampinfektion i 6 Vilka är symtomen? 8 Smittar svamp? 8 Kan män få svamp? 9 Kan mjölksyrabakterier bota svamp

Läs mer

Hjärtsviktsbehandling

Hjärtsviktsbehandling Hjärtsviktsbehandling hos de mest sjuka äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2013-02-05 Disposition av föreläsning Äldre med hjärtsvikt skillnader jft yngre patienter Diagnostik

Läs mer

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban:

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban: Zyban 150 mg filmdragerade depottabletter bupropion Det aktiva innehållsämnet är bupropionhydroklorid. Hjälpämnen är mikrokristallin cellulosa, hypromellos, cysteinhydrokloridmonohydrat, magnesiumstearat,

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid B. BIPACKSEDEL 1 Bipacksedel: Information till användaren Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.

Läs mer

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor finns med! Del I, 1-11, 33p Del II, 12-18, 23p Del III, 19-22, 15p Glöm

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

Hjärtsvikt hos äldre. Disposition av föreläsning. Diagnostik. Behandling. Diastolisk dysfunktion optimal behandling? Bakgrund

Hjärtsvikt hos äldre. Disposition av föreläsning. Diagnostik. Behandling. Diastolisk dysfunktion optimal behandling? Bakgrund Hjärtsvikt hos äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2014-01-21 Disposition av föreläsning Diagnostik Behandling vad är nytt? praktiska råd Diastolisk dysfunktion optimal behandling?

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Primärvården och laboratorie-prover

Primärvården och laboratorie-prover Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta. - vad vet vi och vad gissar vi?

Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta. - vad vet vi och vad gissar vi? Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta - vad vet vi och vad gissar vi? Tröst och lindring till den äldre människan. Geriatriska nätverket 16. Oktober 2013 Socialstyrelsens definition av äldre De mest

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer