Instruktionsformer i slöjden

Transkript

1 Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Kultur-Språk-Medier Examensarbete 15 högskolepoäng på avancerad nivå Instruktionsformer i slöjden Instructional forms in crafts Marie Freij Lärarexamen 270 hp Kultur, medier och estetik Examinator: Handledare: Pär Widén Ange handledare Handledare: Els-Mari Törnquist

2 2

3 Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssätt som fungerar i slöjden. De didaktiska läromedlen i slöjden är få och nästan inga alls och för att studien skulle gå att genomföras tillverkade jag ett eget läromedel med olika instruktionsformer digitala filmer, skriftligt och muntligt, i formen av ett gestaltande examensarbete. Med studien vill jag undersöka instruktionsformernas för- och nackdelar till att vägleda och underlätta elevernas kunskapsinhämtning till ett självständigt elevarbete i slöjden. Lärarens tid i slöjdsalen begränsas av att ge eleverna stöd till att nå kunskapsmålen. Genom att ta in de digitala hjälpmedlen i slöjden i form av datorer, ipads och smartphones förändras slöjdlärarens arbetssätt från instruktör till handledare. Genom att eleverna själv kan söka upp och undersöka hur hantverket kan utföras och hanteras på skolans slöjdblogg eller YouTube. Med studien ville jag undersöka hur självständiga eleverna kunde bli med hjälp av instruktionsfilmerna, där instruktören på filmen beskriver med berättarröst och händer hur hantverket kan utföras. Jag har använt en ostrukturerad observation och enkät undersökning som metod, eftersom jag instruerat, observerat och väglett eleverna i deras slöjdarbete mot ett färdigt föremål, med hjälp av olika instruktionsmaterialet som tillverkats för studien. Resultatet visade att många elever hade svårt att förstå digitala instruktioner och föredrog den muntliga. Analysen visade att svårighetsgraden i mina instruktioner var högre än elevernas förkunskaper och många av eleverna sakande vana av att använda sig av digital teknik i slöjden. Utveckling utav detta är att förenkla instruktionerna, till att anpassa sig till elevernas kunskapsnivåer. Eleverna behöver träning i att använda digital teknik i slöjden i form av instruktionsfilmer, powerpointpresentationsbeskrivningar och andra beskrivningar som finns på nätet på olika hemsidor och sajter, att använda sig av i slöjden. I slutsatsen ser jag positivt på digitala hjälpmedlen i slöjden och ser med fördel på en slöjdande framtid med digital teknik, där eleverna utvecklas, kan få svar på och lära sig olika hantverk genom olika former av instruktioner. Nyckelord: dator, digitala hjälpmedel, instruktionsformer, läromedel, självständighet, slöjd 3

4 4

5 Innehållsförteckning Inledning Syfte Frågeställningar Litteraturgenomgång Mästarlära Datorn i slöjden Filmer på YouTube Utveckling av slöjdapp på Åbo Akademi Teorier om skapande, fantasi och praktisk kunskap Metod och genomförande Beskrivning av undersökningsgrupp Forskningsetik Instruktionsformerna Digital instruktion (film) Skriftlig instruktion Muntlig instruktion Observation Dokumentation Enkätundersökning Resultat Lektion 1 Vad är korsstygnsbroderi? Lektionsplanering Dagbok lektion 1 Lektion 2 Idéskissande Lektionsplanering Dagbok lektion 2 Lektion 3 - Material Lektionsplanering Dagbok lektion 3 Lektion 4 Lektion av förberedelser och komma igång och brodera. Lektionsplanering

6 Dagbok lektion 4 Lektion 5 Brodera korsstygn Dagbok lektion 5 Lektion 6 Svarsredovisning av enkäten Analys och teoretisk tolkning Arbete i slöjdsalen Mästarlära och tyst kunskap Mitt perspektiv som lärare Elevernas perspektiv som mottagare Skapande av läromedel till slöjden Instruktionsformerna Skriftlig instruktion Digital instruktion Muntlig instruktion Förenkling av instruktionsformerna Enkätundersökningen Slutsats och diskussion Referenser Bilaga 1: Lektionsplanering Arbetsområde korsstygn åk 6 ht- 13 Bilaga 2: Skriftlig instruktion Bilaga 3: Elevenkät Bilaga 4: LPP med bedömningsmatris till arbetsområdet Brodera Korsstygn

7 Inledning Efter år av studier når jag mitt mål, att vara KME-slöjdlärare och får möjligheter föra mitt stora intresse vidare genom att smitta av mig av min glädje för olika textila hantverk till eleverna. Inför mitt kommande yrke finns funderingar och idéer hur jag kan arbeta med planering, teknik, kunskapskrav med mera med hjälp av digital teknik. Det jag upptäckt under min utbildning är att slöjdläraryrket kan vara stressigt och det många gånger kan vara svårt att hinna med att ge alla elever den handledning, vägledning och hjälp som de behöver, kräver och vill ha på en 70 minuters lektion. Liksom att det är många olika moment i form av kunskapskrav (Lgr-11), hantverkstekniker och slöjdande som ha hinnas med på en slöjdlektion. Där mycket utav slöjdlärarens tid går åt till att instruera och svara på frågorna Vad gör jag nu? och Vad ska jag göra sen?. Frågor som eleverna oftast själv kan söka upp svar på genom att läsa och titta/se på erbjudet instruktionsmaterial (skriftligt och digitalt) eller ta hjälp av en kompis. På så sätt skulle slöjdlärarens roll ändras från instruktör till inspiratör och ge eleverna mer tid att kunna diskutera färg, form, funktion, uttryck, process och vidareutveckling, som är en viktig del i slöjdens läroplan. I slöjdsalarna kan instruktionerna och beskrivningarna vara många och varierande, allt ifrån enkla till svåra. Instruktionerna är oftast skriftliga med bildillustrationer och kan ibland vara svåra för eleverna att förstå, vilket leder till att eleven också behöver en muntlig individuell genomgång för att förstå hur det ska göras i praktiken. Detta tar tid från slöjdlärarnas undervisning och gör att han/hon kan ha svårt att hinna med att ge alla elever med den hjälp och handledning som eleverna kräver och behöver. Detta kan leda till en lång väntan på lärarens hjälp, som oftast bara gäller en bekräftelse på att de gör rätt och hur de kommer vidare i slöjdarbetet. Jag vill med min undersökning och undervisning finna en väg där eleverna vägleds in i en kreativ värld, där elever från de tidiga årskurserna tränas in i att kunna läsa och tyda instruktioner till hantverkstekniker och tillverkning av olika slöjdalster, genom att se på instruktionsfilmer eller följa en detaljerad beskrivning. Vilket kan göra att jag som slöjdlärare kan få mer tid till att diskutera med eleverna, något som jag idag upplever att det inte finns tid till under lektionerna. Jag vill erbjuda eleverna ett nytänkande arbete inom slöjden där datorer, ipads och smartphones är en del av slöjdandet, dokumenterande, lärande och inspirationssökande. För att stödja eleverna att nå kunskapskraven i slöjd, där elever i år 9 7

8 förväntas enligt kunskapsmålen kunna arbeta självständigt med material, hantverkstekniker, redskap och maskiner på ett idérikt och kreativt sätt i slöjden (Lgr-11). I slöjdsalarna behövs handledning och vägledning för att eleverna elever ska kunna arbeta kreativt och utforskande med olika material, hantverkstekniker, redskap och maskiner på ett idérikt och kreativt sätt, där tidigare kunskaper byggs på med nya och utvecklande av hantverkstekniker. Eleverna ska skapa förståelse för hur maskiner, redskap och hantverken fungerar och kunna använda dessa på ett fungerande och ändamålsenligt sätt. Grunder och tekniker behöver utforskas och testas för att eleven ska kunna arbeta självständigt sätt, det vill säga att eleven behöver testa, prova och bli säker i hantverket innan det kan vidareutvecklas och utforskas, vilket ibland kan kräva upprepade instruktioner, repetitioner, individuell hjälp och tillsyn i hantverkandet av läraren. För att kunna genomföra studien tillverkade jag ett eget läromedel i olika instruktionsformer (digitalt, muntligt och skriftligt) som skulle vägleda och hjälpa eleven i åk 6 i arbetsområdet korsstygnsbroderi. Där jag från terminsstart skulle starta upp eleverna i arbetsområdet efter mitt läromedel och lektionsplanering Jag vill med detta arbete söka efter nya arbetsmetoder i slöjden, där undervisningen strävar att göra eleverna självständiga, genom att erbjuda olika instruktionsformer muntlig, film och text. 8

9 Syfte Jag vill med den här studien utveckla ett arbetssätt som dels ger läraren mer tid med varje elev och dels skapa nya möjligheter för eleven att själv söka svar på sina frågor. Genom att undersöka hur eleverna uppfattar och arbetar med ett instruktionsmaterial i form av text-, film- och muntliga genomgångar har jag för avsikt att utveckla kunskap om nya metoder för lärande i slöjd. För att kunna genomföra studien har jag utvecklat instruktionsfilmer (publicerade på YouTube), skriftliga instruktioner och en lektionsplanering. Frågeställningar Sett ur ett lärarperspektiv, vilket arbetssätt fungerar bäst i slöjdsalen? Hur fungerar de skriftliga, muntliga och digitala instruktionsformerna i slöjdundervisningen? 9

10 Litteraturgenomgång Slöjd är ett ämne som oftast undervisas utan pedagogiska eller didaktiska läromedel, skriver Johansson och Porko-Hudd (2013) vilket ofta innebär att slöjdlärarna tillverkar eget undervisningsmaterial/läromedel, till exempel i form av instruktionsfilmer, bloggar, Powerpoints instruktioner och övriga skriftliga instruktioner/beskrivningar anpassade till elever och undervisningsgrupper. Mästarlära När en novis ska lära ett nytt hantverk lär denna genom att se hur läraren/mästaren arbetar med hantverket och materialet. Denna lära kallas Mästarlära, som är en inlärningsform som används i lärlingsutbildningar där hantverk och hantverkstekniker läras ut från professionell till novis skriver Cederblad (2007). Denna mästarlära kopplar Cederblad även till skolslöjden, där eleverna är lärlingar och läraren mästare som lär ut olika hantverk. Där eleverna ser en van hand som arbetar med hantverket och visar hur materialet ska bearbetas/behandlas, eleverna ser bland annat; hur de ska hålla, var nålen ska stickas ner och tas upp, vilket inte alltid är en självklarhet och lärlingen behöver visas om och om igen tills han/hon hittat en egen variant eller väg till eget utförande av hantverket. Jernström (2000) beskriver hennes väg från novis till professionell hos en hattmakare. Hon gör en beskrivning över den glädjande känslan som sker i kroppen när novisen börjar förstår ett hantverk och själv kan. Jernström (2000) beskriver också om den tysta kunskapen och vad som sker i den tysta kunskapen när hantverk och material utforskas och experimenteras i en kreativ skapande anda. Cederblad (2007) skriver vidare om vinsterna som eleverna gör, genom att se hantverkstekniker på storbildskärm tillsammans med slöjdgruppen och läraren. Storbilden och berättarrösten visar och beskriver vad/hur eleven ska göra i hantverket och diskussion under och efter filmen leder till en djupare förståelse till hur hantverket och materialen fungerar. Datorn i slöjden Slöjdämnet i skolan är på väg in i en förändring från hur den sett ut tidigare där fokus har varit hantverket till idag och eleven ska vara medveten om hela sin process från idé till färdigt föremål enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr-11). I 10

11 kunskapskraven står det att elever i år 9 ska vara kreativa och idérika elever, som ska finna sin egen inspiration och vidareutveckla tidigare kunskap av de lärda hantverken och begreppen. Samtidigt som det förväntas att de ska dokumentera och beskriva arbetsprocessen i form av bilder, text och film skriver Hasselskog (2008). Detta kan även kännas igen i det Skiöld (2012) beskriver i sin rapport, där hon på sin skola låter eleverna filmdokumentera sin arbetsprocess i slöjd i programmet imovie 1. Skiöld beskriver vidare om fördelarna för slöjdarbetet med de digitala dokumentationerna, eftersom det sparar tid och underlättar redovisningssituationen för eleverna. Filmerna gör det möjligt för eleven att visa upp hela sin slöjdprocess samt uppvisa kunskaper i de slöjdspecifika begreppen som är enligt kunskapskrav i slöjd Lgr-11(skolverket.se). Filmer på YouTube Att använda sig av datorn i slöjden skiljer sig från skola till skola slöjdsal till slöjdsal, variationerna är stora för lärare och elever, liksom kunskaperna att använda sig av datorer i slöjden. Inspirationsbanken på YouTube växer vecka för vecka, där företag, butiker, privatpersoner, hantverkare, lärare och elever lägger ut hantverksfilmer, som inspirerar och instruerar. Filmerna är på svenska, engelska eller många andra språk. I Johansson & Porko-Hudds (2013) artikel i KLÄM kan man läsa om Nyman (2013) åsikter om filmer på YouTube. Han skriver om svårigheterna att finna filmer med bra pedagogisk kvalitet i det stora utbudet av filmer, vilket leder till att många slöjdlärare tillverkar sina egna filmer som de sedan publicerar på YouTube och/eller i egna slöjdbloggar. Detta har bland annat Marcus Vildir 2 gjort som är trä- och metallslöjdslärare på Katarina södra skola i Stockholm. Vildir har skapat hemsidan Verktygsväggen som är en digital pedagogisk samling av videoinstruktioner till trä- och metallslöjden. Vildirs tanke med sin hemsida är att ge sina elever möjligheter att se instruktionsgenomgångarna innan, under och efter slöjdarbetet och så många gånger eleven vill och behöver för att kunna förbereda sig, arbeta självständigt eller repetera tidigare kunskaper och hantverkstekniker. En annan tanke med hemsidan är att underlätta arbetsbördan för slöjdläraren och få tid för att stödja och hjälpa eleven i det de behöver i hantverksarbetet. Verktygsväggen uppdateras fortlöpande 1 Program att använda till att redigera film i Mac-datorer, ipads och iphones

12 efterhand av Vildir och har likheter med Inger Degerfälts slöjdsajt som främst riktar sig till textilslöjden med beskrivningar och digitala instruktioner. Inger Möller Degerfälts prisbelönta sajt vann 2012 priset för det bästa digitala läromedel. är en slöjdsajt som riktar sig främst till skolslöjden (textil). I Degerfält artikel om Informationsteknik ett redskap i slöjden Borg m.fl.(2008) beskriver hon sin väg till sajten där hon började sin bana på 1990-talet med att undervisa bland annat elever med svenska som andraspråk och hennes upptäckt hur svårt det var att hjälpa dessa elever på slöjden eftersom begreppen saknades i språken både i modersmålspråket och det svenska språket och hur filmerna kunde hjälpa dessa elever genom rörliga bilder och berättar röst att få begreppen i båda språken samtidigt. Filmerna kunde ses så många gånger som eleven behövde för att kunna utöva det till eget hantverk. Fördelar är enligt Degerfält (2008) att eleverna lär sig begreppen i båda språken både på modersmålet och i svenska, samtidigt som eleverna får uppleva en glädje av att kunna göra/slöjda utan att förstå språket. Degerfält arbete med filmerna utmynnade i virka sticka (2001) brodera (2003) och vidare slöjda som idag heter Företaget har växt och sajten uppdateras och utvecklas hela tiden genom att personalen på lägger ut och publicerar instruktionsfilmer med pedagogisk anknytning till olika hantverksarbeten i slöjden (främst textilslöjd). Instruktionsfilmerna är tänkta till att ge ett hjälpmedel in i slöjdsalen för lärare och elever. En vision med sajten är i slöjdportfolion där elever får se vad andra elever i samma årskurs och ålder tillverkar på sina skolor och få inspiration till slöjdande på detta sätt. Instruktionsfilmerna visar eleverna hur de ska arbeta med hantverket och materialet på ett pedagogiskt sätt, genom att instruktörens händer arbetar med materialet och berättar vad som görs. Utveckling av slöjdapp på Åbo Akademi Den digitala forskningen går framåt inom skolämnet slöjd och idag finns det många idéer om utveckling och hur eleverna ska, kan och kommer att arbeta med slöjden i framtiden. På Åbo Akademi i Turku Finland håller man just nu på att utveckla ett digitalt hjälpmedel i form av en mobilapp till slöjden. Med tanken att eleverna med sina smartphones ska skanna in olika 12

13 QR-koder 3 som finns uppsatta runt om i slöjdsalen för att få svar på slöjdrelaterade frågor, t ex grunder i hur man broderar korsstygn, stickar, virkar, trär symaskinen, lämpliga sömmar och mycket mer. Efter inskanningen letar mobilappen upp instruktionsfilmer eller beskrivningar som ger eleven svar på den inskannade frågan skriver Johansson och Porko- Hudd (2013) som är med i utvecklingen av Talking Tools appen. Vidare skriver Johansson & Porko-Hudd (2013) om hur stressigt lärararbetet i slöjden kan vara och att det är svårt att hinna med att se, hjälpa och stödja alla elever och att appen ska ses som ett hjälpmedel och komplement till undervisningen där eleverna kan få svar på sina frågor på egen hand genom mobilappen. Tanken är att i slöjdsalarna där elever arbetar med Talking Tools appen ska kunna arbeta på ett mer självständigt sätt och använda sig av lärarna som handledare och vägledare istället för instruktörer. Medan lärarna får mer tid att kunna ge varje elev formativ bedömning i hur deras arbete kan utvecklas och hur de går vidare i sitt slöjdande skriver Johansson & Porko-Hudd (2013) Teorier om skapande, fantasi och praktisk kunskap Lev Vygotskij (1995) skriver att kreativitet är en mänsklig aktivitet där någonting nytt skapas utifrån tidigare kunskaper, känslor, erfarenheter eller minne. Han skriver att fantasin är grunden för kreativa handlingar och att kulturen runt oss har betydelse för vad det blir och är. Att få vara kreativ och få skapa är en viktig del i en liten människas mognad och utveckling. Vidare skriver Vygotskij att små barn oftast är mest kreativa genom och i leken, där de bygger på fantasin med material som finns i deras direkta verklighet och kombinerar detta till sin egen verklighet. Vygotskij (1995) ser skapandet som en lång process av inre och yttre förnimmelser av erfarenheter som binds ihop till ett kreativt görande och för att kreativiteten inte ska hämmas måste kunskap och erfarenheter i hur man ska göra/handskas med materialen läras genom att barnet bekantar sig med hantverket/materialet på egen hand eller blir visad. För att sedan bygga på till något eget, där det enda som sätter gränser är fantasin. Det lilla barnet är fullt av fantasi och kreativitet, vilket skiljer sig stort mellan den vuxne och tonåringen som är mer hämmade i sitt kreativa skapande. Enligt Vygotskij teorier får fantasin en mognad i de tidigare tonåren genom erfarenheter och kunskaper, där tonåringen börjar se sina skapelser med en kritisk syn och i jämförelse med andras. Skapandet börjar därför bli svårare för tonåringen, eftersom de känner av sina begränsningar av att skapa och har svårt att känna glädje av skapandet. 3 qr (från engelska quick response, 'snabbt svar'), qr-kod, tvådimensionell kod för optisk maskinell avläsning. Qr-koden består av ett svartvitt rutmönster. (kopierad från NE) 13

14 Deweys (2004) teorier är mer pragmatiska och han menar att barnet lär sig medan de gör, det vill säga att barnet bygger på tidigare kunskaper med nya. Genom att de får göra och tränas in att göra när det leker, experimenterar med material och hantverk. I och med detta tränar och repeteras tidigare erfarenheter samtidigt som nya erfarenheter bygg på. Dewey beskriver detta som att kunskapen ska läras in steg för steg tills alla ämnesbitarna är på plats i ämnet. Han beskriver också att det inte är kunskapen och orienteringen som är målet utan att eleverna ska förstå det de gör och se ett sammanhang i lärandet. 14

15 Metod och genomförande Mina frågeställningar var att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssätt som fungerar bäst i slöjden och för att kunna undersöka detta erbjöd jag min undersökningsgrupp tre olika typer av instruktionsmaterial; skriftlig, muntlig och digital. Detta för att ge eleverna den instruktionsform/inlärningsstil som fungerande bäst i arbetsområdet korsstygnsbroderi åk 6. Jag valde att utföra min studie i textilslöjdsalen på en f-9 skola i södra Sverige och till förfogande fick jag en halvklassgrupp i årskurs 6 på 10 elever. Eftersom jag ville belysa olika synvinklar på vad eleverna tycker om de olika instruktionsformerna, är min undersökning enligt Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskning. Kvalitativ eftersom jag ville undersöka vad eleverna tyckte om att arbeta med de olika instruktionsformer och analysera hur lektionerna blev enligt Eriksson Barajas m.fl. (2013). I den kvalitativa forskningens anda gjorde jag intervjuer 4, observationer 5, loggbokskrivning 6 och sammanställning till analys av det insamlade materialet. Kvantitativ eftersom jag ville söka efter ett samband mellan mina och elevernas reflektioner och letade under undersökningen och analyseringen efter ett mönster enligt Eriksson Barajas m.fl. (2013). Genom att jag tillverkade ett eget läromedelsmaterial i form av filminstruktioner 7 ville jag förstå ett samband mellan de olika företeelserna i individen och gruppen samt se skillnaderna och likheter mellan elevernas sätt att arbeta, söka upp svar på frågor och få hjälp i det egna hantverket. Jag visste också innan jag påbörjade min undersökning vilken min undersökningsgrupp kommer att vara, många de är i gruppen, ålder och årskurs Eriksson Barajas m.fl. (2013). Genom att eleverna i undersökningsgruppen fick skriftligt svara på frågor i en enkät med några slöjdspecifika frågor om de olika instruktionsformerna i slöjden, fick jag in material till min datainsamling att reflektera och analysera. 4 samtal med eleverna under lektionerna 5 under lektionerna 6 min och elevernas 7 som publicerats på YouTube och skolan skolblogg 15

16 Beskrivning av undersökningsgrupp Till min undersökningsgrupp tillhör 10 stycken elever i åk6. Eleverna har slöjd i halvklassgrupp där hälften av eleverna har textilslöjd och andra hälften trä och metall slöjd. I klassen går det totalt 20 elever med fördelningen 13 pojkar och 7 flickor. Av eleverna är det ungefär 65 % av eleverna som talar ett annat modersmål än svenska hemma och det finns fler pojkar än flickor i klassen, vilket slöjdgruppsindelningen har tagit fasta på genom att fördela eleverna pojkar och flickor jämt mellan slöjdarterna. 6A Textil Trä och metall Flickor Pojkar Flickor Pojkar Slöjdlärarna bestämmer vilken slöjdart eleverna ska ha och slöjdartsbyte sker vid terminsskiftena. Alla elever ska under ett läsår ha båda slöjdarterna med samma eller liknande innehåll, där de ska tillverka ett slöjdföremål utifrån samma hantverksteknik 8. Forskningsetik Eleverna i undersökningsgruppen var informerade om att de var med i min undersökning och att de skulle beskrivas under fingerande namn liksom skola och övrig miljö som beskrivs. Detta för att skydda eleverna, skola och övrig miljö. För att studien ska kunna genomföras har elever och föräldrar gett mig sitt samtycke till att genomföra min studie på slöjdlektionerna, enligt forskningsetik på människor 9. Instruktionsformerna Under studiens gång har eleverna fått ta del av tre stycken instruktionsformer - skriftlig, muntlig och digital. Nedan följer en kort beskrivning av de olika instruktionsformerna: Digital instruktion (film) I en egen producerad filmserie i fem delar fick eleverna instruktioner i hur man förbereder, kommer igång och broderar korsstygn. 8 i detta fall för åk 6 - brodera korsstygn 9 ml 16

17 Med rörliga bilder och min berättarröst fick eleverna beskrivet för sig hur de skulle arbeta med hantverket. På filmen såg de mina/instruktörens händer röra sig över hantverket och får se hur man på enklast sätt arbetar med materialen. Filmserien beskriver hantverksarbetet korsstygnsbroderi samt följer lektionsplaneringen på vad eleverna förväntas göra under lektionerna (lektionsmålen). För att filmerna skulle vara lättillgängliga för eleverna publicerades de på skolans slöjdblogg och på YouTube, där eleverna fick möjligheten att se om filmerna hur många gånger de behöver i sitt hantverkande på datorn i slöjdsalen, på ipads/smartphones eller på datorn hemma. Nedan följer beskrivning vad de olika filmerna visar: 1. Intro till korsstygnsbroderi Filmen visar vad korsstygnsbroderi är, hur mönstren är uppbyggda, vad som är viktigt att tänka på och vad behövs för att börja brodera. 2. Idéskiss Filmen visar vad en idéskiss är, varför den är viktig för arbetet och varför den ska följa med under hela arbetet till det färdiga slöjdföremålet. 3. Material Filmen visar vilket material som behövs för att brodera korsstygn. 4. Förberedelser Filmen visar hur man väljer aidaväv efter måtten på idéskissen, hur man lägger till sömsmån och varför, hur man markerar mitten på mönster och aidaväv och hur man bekantar sig med mönster, symboler och broderitrådar. 5. Börja brodera filmen visar hur man börjar brodera, hur man broderar korsstygn på enklast sätt, lodrätt och vägrätt, byter tråd, läser mönster och hur man löser eventuella problem som kan uppstå när man broderar. Skriftlig instruktion Den skriftliga instruktionen är en papperskopia (bilaga 1) som delades ut till eleverna under introduktionen till arbetsområdet. På den skriftliga instruktionen beskrivs arbetsgången steg för steg och eleverna rekommenderades att pricka av de gjorda arbetsmomenten efter hand som arbetet framskred. På den skriftliga instruktionen fanns också instruktioner på var och när den digitala filmserien skulle ses. Tanken med detta var att filmserien och skriftlig instruktionen skulle komplettera varandra och användas parallellt under arbetets gång. Muntlig instruktion Den muntliga instruktionsformen var tänkt som inledande och avslutande instruktionsform. Lektionen inleds med en muntlig genomgång där lektionens mål och lektionsförväntningar 17

18 berättas för eleverna. På tavlan skrivs var eleverna finner det erbjudna instruktionsmaterialen (digitalt och skriftligt) och där efter självständigt arbete med hjälp av filmer, text och den muntliga genomgången. Elever som behövde mer hjälp fick detta genom individuella visningar i hur man arbetar med hantverket på deras slöjdalster. Observation Observationerna gjordes i textilslöjdsalen under uppstarten av arbetsområdet brodera korsstygn i åk 6 och under 6 lektionstillfälle. Under observationstillfällena hade jag en aktiv roll i slöjdsalen, där det var jag som var läraren som ledde lektionen, instruerade, vägledde och hjälpte eleverna att komma vidare i sina förberedelser till ett korsstygnsbroderi. Problematiken med detta observationssätt var enligt Eriksson Barajas m.fl. (2013) att det kan vara svårt att skapa sig ett sammanhang av det som händer och sker i klassrummet samtidigt som jag var en aktiv observator och handledare. Detta kan vara en utmaning och ge möjligheter att påverka/påverkas av omständigheterna i gruppen under observationerna. Jag har därför valt att göra en ostrukturerad observation, eftersom jag valt att observera innehållet i lektionerna som en helhet och inte som en del av ett arbetsområde. Dokumentation Till observationshjälp har jag skrivit loggbok av det som skedde och sades i slöjdsalen, elevernas arbeten och mina reflektioner. Viss ljudupptagning spelades in (men togs bort på grund av mängden som blir av 70 minuter slöjd/vecka x 7 lektioner). Citat, kommentarer och reflektioner skevs i loggboken under och efter lektionen. Eleverna skrev också loggböcker, detta för att komma ihåg vad de gjort under lektionen och vad de ska göra nästa lektion samt ge möjligheter att anteckna ner nya saker som de lärt sig under lektionen och eventuella idéer med mera. Eleverna hade under observationerna själva ansvar för sina loggböcker, för att sedan samlas in för en jämförelse mellan mina och elevernas reflektioner. Dessa reflektioner är dock inget underlag i denna studie och har följaktligen inte samlas in för analys. Enkätundersökning För att tydliggöra elevernas tankar, reflektioner och värderingar i valet av instruktionsform, delades en enkät ut till elever, med specifika frågor som var direkt riktade till arbetsområdet (Eriksson Barayas m.fl (2013). I enkäten fick eleverna anonymt svara på vilken instruktionsform de föredrog, vad de tyckte om att använda sig av filminstruktioner i 18

19 undervisningen samt hur de ville arbeta vidare med instruktionsformer i slöjden. Frågorna var öppna och eleverna uppmanades att skriva och berätta vad de vill och hur de tänker osv. Eleverna fick svara anonymt på frågorna och min förhoppning var att svaren på frågorna blir mer ärliga då än att de ska skriva namn och klass. Enkätundersökningen behandlades helt efter årskurs/grupp och inte efter grupp och kön. Den är en vägledning för mig hur jag kan arbeta vidare med olika instruktionsformer i min undervisning i framtiden. 19

20 Resultat I resultatdelen nedan beskriver/redogör jag för hur eleverna arbetade med de olika instruktionsformerna, vilka reflektioner som uppstod och hur vi bearbetade dem i gruppen. Resultatdelen är skriven i den följd som lektionerna hölls, med inledning om lektionsinnehåll, planering 10 och mål 11. Därefter följer en lektionsdagbok som beskriver vad som hänt på lektionerna, elevernas arbete och mina reflektioner. Lektionsdagboken avslutas med en sammanfattning om hur eleverna använde sig av de olika instruktionsformerna. Lektion 1 Vad är korsstygnsbroderi? Lektionsplanering Genomgång och introducering till arbetsområdet korsstygnsbroderi i årskurs 6. Lektionen började med att eleverna fick utdelat en skriftlig instruktion/ arbetsbeskrivning som beskriver arbetsgången till ett korsstygnsbroderi. I den finns instruktioner hur förberedelserna till ett korsstygnsbroderi ska genomföras samt var och när de olika digitala instruktionsfilmerna bör ses i arbetet. Den muntliga instruktionen ska fungera som inledning och avslutning av lektionen samt vid individuell hjälp till elever som behövde en extra visning/hjälp i sitt arbete. Lektionsmålet var att eleverna skulle introduceras in i arbetsområdet och innan lektionen var slut skulle de ha funnit ett korsstygnsmönster att brodera. Dagbok lektion 1 Lektionen började med att jag presenterade mig och berättade vem jag är och vad jag skulle göra på deras slöjdlektioner under första delen av terminen. Eleverna lyssnade uppmärksamt och ställde frågor till mig om vilken skola jag går på, var jag bor och har arbetat tidigare. Vid närvarokontrollen var alla elever närvarande och arbetsbladet med den skriftliga instruktionen delades ut. Jag förklarade, visade och gick igenom hur den skriftliga instruktionen skulle användas och fungera i arbetsområdet, att det är en avprickningslista där arbetsmomenten prickas av efterhand som de genomförs i förberedelserna till ett korsstygnsbroderi. Vi gick gemensamt igenom punkt 1-3 som också var målen för lektionen. 10 Bilaga 2 11 Syftet med lektionen. 20