Instruktionsformer i slöjden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Instruktionsformer i slöjden"

Transkript

1 Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Kultur-Språk-Medier Examensarbete 15 högskolepoäng på avancerad nivå Instruktionsformer i slöjden Instructional forms in crafts Marie Freij Lärarexamen 270 hp Kultur, medier och estetik Examinator: Handledare: Pär Widén Ange handledare Handledare: Els-Mari Törnquist

2 2

3 Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssätt som fungerar i slöjden. De didaktiska läromedlen i slöjden är få och nästan inga alls och för att studien skulle gå att genomföras tillverkade jag ett eget läromedel med olika instruktionsformer digitala filmer, skriftligt och muntligt, i formen av ett gestaltande examensarbete. Med studien vill jag undersöka instruktionsformernas för- och nackdelar till att vägleda och underlätta elevernas kunskapsinhämtning till ett självständigt elevarbete i slöjden. Lärarens tid i slöjdsalen begränsas av att ge eleverna stöd till att nå kunskapsmålen. Genom att ta in de digitala hjälpmedlen i slöjden i form av datorer, ipads och smartphones förändras slöjdlärarens arbetssätt från instruktör till handledare. Genom att eleverna själv kan söka upp och undersöka hur hantverket kan utföras och hanteras på skolans slöjdblogg eller YouTube. Med studien ville jag undersöka hur självständiga eleverna kunde bli med hjälp av instruktionsfilmerna, där instruktören på filmen beskriver med berättarröst och händer hur hantverket kan utföras. Jag har använt en ostrukturerad observation och enkät undersökning som metod, eftersom jag instruerat, observerat och väglett eleverna i deras slöjdarbete mot ett färdigt föremål, med hjälp av olika instruktionsmaterialet som tillverkats för studien. Resultatet visade att många elever hade svårt att förstå digitala instruktioner och föredrog den muntliga. Analysen visade att svårighetsgraden i mina instruktioner var högre än elevernas förkunskaper och många av eleverna sakande vana av att använda sig av digital teknik i slöjden. Utveckling utav detta är att förenkla instruktionerna, till att anpassa sig till elevernas kunskapsnivåer. Eleverna behöver träning i att använda digital teknik i slöjden i form av instruktionsfilmer, powerpointpresentationsbeskrivningar och andra beskrivningar som finns på nätet på olika hemsidor och sajter, att använda sig av i slöjden. I slutsatsen ser jag positivt på digitala hjälpmedlen i slöjden och ser med fördel på en slöjdande framtid med digital teknik, där eleverna utvecklas, kan få svar på och lära sig olika hantverk genom olika former av instruktioner. Nyckelord: dator, digitala hjälpmedel, instruktionsformer, läromedel, självständighet, slöjd 3

4 4

5 Innehållsförteckning Inledning Syfte Frågeställningar Litteraturgenomgång Mästarlära Datorn i slöjden Filmer på YouTube Utveckling av slöjdapp på Åbo Akademi Teorier om skapande, fantasi och praktisk kunskap Metod och genomförande Beskrivning av undersökningsgrupp Forskningsetik Instruktionsformerna Digital instruktion (film) Skriftlig instruktion Muntlig instruktion Observation Dokumentation Enkätundersökning Resultat Lektion 1 Vad är korsstygnsbroderi? Lektionsplanering Dagbok lektion 1 Lektion 2 Idéskissande Lektionsplanering Dagbok lektion 2 Lektion 3 - Material Lektionsplanering Dagbok lektion 3 Lektion 4 Lektion av förberedelser och komma igång och brodera. Lektionsplanering

6 Dagbok lektion 4 Lektion 5 Brodera korsstygn Dagbok lektion 5 Lektion 6 Svarsredovisning av enkäten Analys och teoretisk tolkning Arbete i slöjdsalen Mästarlära och tyst kunskap Mitt perspektiv som lärare Elevernas perspektiv som mottagare Skapande av läromedel till slöjden Instruktionsformerna Skriftlig instruktion Digital instruktion Muntlig instruktion Förenkling av instruktionsformerna Enkätundersökningen Slutsats och diskussion Referenser Bilaga 1: Lektionsplanering Arbetsområde korsstygn åk 6 ht- 13 Bilaga 2: Skriftlig instruktion Bilaga 3: Elevenkät Bilaga 4: LPP med bedömningsmatris till arbetsområdet Brodera Korsstygn

7 Inledning Efter år av studier når jag mitt mål, att vara KME-slöjdlärare och får möjligheter föra mitt stora intresse vidare genom att smitta av mig av min glädje för olika textila hantverk till eleverna. Inför mitt kommande yrke finns funderingar och idéer hur jag kan arbeta med planering, teknik, kunskapskrav med mera med hjälp av digital teknik. Det jag upptäckt under min utbildning är att slöjdläraryrket kan vara stressigt och det många gånger kan vara svårt att hinna med att ge alla elever den handledning, vägledning och hjälp som de behöver, kräver och vill ha på en 70 minuters lektion. Liksom att det är många olika moment i form av kunskapskrav (Lgr-11), hantverkstekniker och slöjdande som ha hinnas med på en slöjdlektion. Där mycket utav slöjdlärarens tid går åt till att instruera och svara på frågorna Vad gör jag nu? och Vad ska jag göra sen?. Frågor som eleverna oftast själv kan söka upp svar på genom att läsa och titta/se på erbjudet instruktionsmaterial (skriftligt och digitalt) eller ta hjälp av en kompis. På så sätt skulle slöjdlärarens roll ändras från instruktör till inspiratör och ge eleverna mer tid att kunna diskutera färg, form, funktion, uttryck, process och vidareutveckling, som är en viktig del i slöjdens läroplan. I slöjdsalarna kan instruktionerna och beskrivningarna vara många och varierande, allt ifrån enkla till svåra. Instruktionerna är oftast skriftliga med bildillustrationer och kan ibland vara svåra för eleverna att förstå, vilket leder till att eleven också behöver en muntlig individuell genomgång för att förstå hur det ska göras i praktiken. Detta tar tid från slöjdlärarnas undervisning och gör att han/hon kan ha svårt att hinna med att ge alla elever med den hjälp och handledning som eleverna kräver och behöver. Detta kan leda till en lång väntan på lärarens hjälp, som oftast bara gäller en bekräftelse på att de gör rätt och hur de kommer vidare i slöjdarbetet. Jag vill med min undersökning och undervisning finna en väg där eleverna vägleds in i en kreativ värld, där elever från de tidiga årskurserna tränas in i att kunna läsa och tyda instruktioner till hantverkstekniker och tillverkning av olika slöjdalster, genom att se på instruktionsfilmer eller följa en detaljerad beskrivning. Vilket kan göra att jag som slöjdlärare kan få mer tid till att diskutera med eleverna, något som jag idag upplever att det inte finns tid till under lektionerna. Jag vill erbjuda eleverna ett nytänkande arbete inom slöjden där datorer, ipads och smartphones är en del av slöjdandet, dokumenterande, lärande och inspirationssökande. För att stödja eleverna att nå kunskapskraven i slöjd, där elever i år 9 7

8 förväntas enligt kunskapsmålen kunna arbeta självständigt med material, hantverkstekniker, redskap och maskiner på ett idérikt och kreativt sätt i slöjden (Lgr-11). I slöjdsalarna behövs handledning och vägledning för att eleverna elever ska kunna arbeta kreativt och utforskande med olika material, hantverkstekniker, redskap och maskiner på ett idérikt och kreativt sätt, där tidigare kunskaper byggs på med nya och utvecklande av hantverkstekniker. Eleverna ska skapa förståelse för hur maskiner, redskap och hantverken fungerar och kunna använda dessa på ett fungerande och ändamålsenligt sätt. Grunder och tekniker behöver utforskas och testas för att eleven ska kunna arbeta självständigt sätt, det vill säga att eleven behöver testa, prova och bli säker i hantverket innan det kan vidareutvecklas och utforskas, vilket ibland kan kräva upprepade instruktioner, repetitioner, individuell hjälp och tillsyn i hantverkandet av läraren. För att kunna genomföra studien tillverkade jag ett eget läromedel i olika instruktionsformer (digitalt, muntligt och skriftligt) som skulle vägleda och hjälpa eleven i åk 6 i arbetsområdet korsstygnsbroderi. Där jag från terminsstart skulle starta upp eleverna i arbetsområdet efter mitt läromedel och lektionsplanering Jag vill med detta arbete söka efter nya arbetsmetoder i slöjden, där undervisningen strävar att göra eleverna självständiga, genom att erbjuda olika instruktionsformer muntlig, film och text. 8

9 Syfte Jag vill med den här studien utveckla ett arbetssätt som dels ger läraren mer tid med varje elev och dels skapa nya möjligheter för eleven att själv söka svar på sina frågor. Genom att undersöka hur eleverna uppfattar och arbetar med ett instruktionsmaterial i form av text-, film- och muntliga genomgångar har jag för avsikt att utveckla kunskap om nya metoder för lärande i slöjd. För att kunna genomföra studien har jag utvecklat instruktionsfilmer (publicerade på YouTube), skriftliga instruktioner och en lektionsplanering. Frågeställningar Sett ur ett lärarperspektiv, vilket arbetssätt fungerar bäst i slöjdsalen? Hur fungerar de skriftliga, muntliga och digitala instruktionsformerna i slöjdundervisningen? 9

10 Litteraturgenomgång Slöjd är ett ämne som oftast undervisas utan pedagogiska eller didaktiska läromedel, skriver Johansson och Porko-Hudd (2013) vilket ofta innebär att slöjdlärarna tillverkar eget undervisningsmaterial/läromedel, till exempel i form av instruktionsfilmer, bloggar, Powerpoints instruktioner och övriga skriftliga instruktioner/beskrivningar anpassade till elever och undervisningsgrupper. Mästarlära När en novis ska lära ett nytt hantverk lär denna genom att se hur läraren/mästaren arbetar med hantverket och materialet. Denna lära kallas Mästarlära, som är en inlärningsform som används i lärlingsutbildningar där hantverk och hantverkstekniker läras ut från professionell till novis skriver Cederblad (2007). Denna mästarlära kopplar Cederblad även till skolslöjden, där eleverna är lärlingar och läraren mästare som lär ut olika hantverk. Där eleverna ser en van hand som arbetar med hantverket och visar hur materialet ska bearbetas/behandlas, eleverna ser bland annat; hur de ska hålla, var nålen ska stickas ner och tas upp, vilket inte alltid är en självklarhet och lärlingen behöver visas om och om igen tills han/hon hittat en egen variant eller väg till eget utförande av hantverket. Jernström (2000) beskriver hennes väg från novis till professionell hos en hattmakare. Hon gör en beskrivning över den glädjande känslan som sker i kroppen när novisen börjar förstår ett hantverk och själv kan. Jernström (2000) beskriver också om den tysta kunskapen och vad som sker i den tysta kunskapen när hantverk och material utforskas och experimenteras i en kreativ skapande anda. Cederblad (2007) skriver vidare om vinsterna som eleverna gör, genom att se hantverkstekniker på storbildskärm tillsammans med slöjdgruppen och läraren. Storbilden och berättarrösten visar och beskriver vad/hur eleven ska göra i hantverket och diskussion under och efter filmen leder till en djupare förståelse till hur hantverket och materialen fungerar. Datorn i slöjden Slöjdämnet i skolan är på väg in i en förändring från hur den sett ut tidigare där fokus har varit hantverket till idag och eleven ska vara medveten om hela sin process från idé till färdigt föremål enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr-11). I 10

11 kunskapskraven står det att elever i år 9 ska vara kreativa och idérika elever, som ska finna sin egen inspiration och vidareutveckla tidigare kunskap av de lärda hantverken och begreppen. Samtidigt som det förväntas att de ska dokumentera och beskriva arbetsprocessen i form av bilder, text och film skriver Hasselskog (2008). Detta kan även kännas igen i det Skiöld (2012) beskriver i sin rapport, där hon på sin skola låter eleverna filmdokumentera sin arbetsprocess i slöjd i programmet imovie 1. Skiöld beskriver vidare om fördelarna för slöjdarbetet med de digitala dokumentationerna, eftersom det sparar tid och underlättar redovisningssituationen för eleverna. Filmerna gör det möjligt för eleven att visa upp hela sin slöjdprocess samt uppvisa kunskaper i de slöjdspecifika begreppen som är enligt kunskapskrav i slöjd Lgr-11(skolverket.se). Filmer på YouTube Att använda sig av datorn i slöjden skiljer sig från skola till skola slöjdsal till slöjdsal, variationerna är stora för lärare och elever, liksom kunskaperna att använda sig av datorer i slöjden. Inspirationsbanken på YouTube växer vecka för vecka, där företag, butiker, privatpersoner, hantverkare, lärare och elever lägger ut hantverksfilmer, som inspirerar och instruerar. Filmerna är på svenska, engelska eller många andra språk. I Johansson & Porko-Hudds (2013) artikel i KLÄM kan man läsa om Nyman (2013) åsikter om filmer på YouTube. Han skriver om svårigheterna att finna filmer med bra pedagogisk kvalitet i det stora utbudet av filmer, vilket leder till att många slöjdlärare tillverkar sina egna filmer som de sedan publicerar på YouTube och/eller i egna slöjdbloggar. Detta har bland annat Marcus Vildir 2 gjort som är trä- och metallslöjdslärare på Katarina södra skola i Stockholm. Vildir har skapat hemsidan Verktygsväggen som är en digital pedagogisk samling av videoinstruktioner till trä- och metallslöjden. Vildirs tanke med sin hemsida är att ge sina elever möjligheter att se instruktionsgenomgångarna innan, under och efter slöjdarbetet och så många gånger eleven vill och behöver för att kunna förbereda sig, arbeta självständigt eller repetera tidigare kunskaper och hantverkstekniker. En annan tanke med hemsidan är att underlätta arbetsbördan för slöjdläraren och få tid för att stödja och hjälpa eleven i det de behöver i hantverksarbetet. Verktygsväggen uppdateras fortlöpande 1 Program att använda till att redigera film i Mac-datorer, ipads och iphones

12 efterhand av Vildir och har likheter med Inger Degerfälts slöjdsajt som främst riktar sig till textilslöjden med beskrivningar och digitala instruktioner. Inger Möller Degerfälts prisbelönta sajt vann 2012 priset för det bästa digitala läromedel. är en slöjdsajt som riktar sig främst till skolslöjden (textil). I Degerfält artikel om Informationsteknik ett redskap i slöjden Borg m.fl.(2008) beskriver hon sin väg till sajten där hon började sin bana på 1990-talet med att undervisa bland annat elever med svenska som andraspråk och hennes upptäckt hur svårt det var att hjälpa dessa elever på slöjden eftersom begreppen saknades i språken både i modersmålspråket och det svenska språket och hur filmerna kunde hjälpa dessa elever genom rörliga bilder och berättar röst att få begreppen i båda språken samtidigt. Filmerna kunde ses så många gånger som eleven behövde för att kunna utöva det till eget hantverk. Fördelar är enligt Degerfält (2008) att eleverna lär sig begreppen i båda språken både på modersmålet och i svenska, samtidigt som eleverna får uppleva en glädje av att kunna göra/slöjda utan att förstå språket. Degerfält arbete med filmerna utmynnade i virka sticka (2001) brodera (2003) och vidare slöjda som idag heter Företaget har växt och sajten uppdateras och utvecklas hela tiden genom att personalen på lägger ut och publicerar instruktionsfilmer med pedagogisk anknytning till olika hantverksarbeten i slöjden (främst textilslöjd). Instruktionsfilmerna är tänkta till att ge ett hjälpmedel in i slöjdsalen för lärare och elever. En vision med sajten är i slöjdportfolion där elever får se vad andra elever i samma årskurs och ålder tillverkar på sina skolor och få inspiration till slöjdande på detta sätt. Instruktionsfilmerna visar eleverna hur de ska arbeta med hantverket och materialet på ett pedagogiskt sätt, genom att instruktörens händer arbetar med materialet och berättar vad som görs. Utveckling av slöjdapp på Åbo Akademi Den digitala forskningen går framåt inom skolämnet slöjd och idag finns det många idéer om utveckling och hur eleverna ska, kan och kommer att arbeta med slöjden i framtiden. På Åbo Akademi i Turku Finland håller man just nu på att utveckla ett digitalt hjälpmedel i form av en mobilapp till slöjden. Med tanken att eleverna med sina smartphones ska skanna in olika 12

13 QR-koder 3 som finns uppsatta runt om i slöjdsalen för att få svar på slöjdrelaterade frågor, t ex grunder i hur man broderar korsstygn, stickar, virkar, trär symaskinen, lämpliga sömmar och mycket mer. Efter inskanningen letar mobilappen upp instruktionsfilmer eller beskrivningar som ger eleven svar på den inskannade frågan skriver Johansson och Porko- Hudd (2013) som är med i utvecklingen av Talking Tools appen. Vidare skriver Johansson & Porko-Hudd (2013) om hur stressigt lärararbetet i slöjden kan vara och att det är svårt att hinna med att se, hjälpa och stödja alla elever och att appen ska ses som ett hjälpmedel och komplement till undervisningen där eleverna kan få svar på sina frågor på egen hand genom mobilappen. Tanken är att i slöjdsalarna där elever arbetar med Talking Tools appen ska kunna arbeta på ett mer självständigt sätt och använda sig av lärarna som handledare och vägledare istället för instruktörer. Medan lärarna får mer tid att kunna ge varje elev formativ bedömning i hur deras arbete kan utvecklas och hur de går vidare i sitt slöjdande skriver Johansson & Porko-Hudd (2013) Teorier om skapande, fantasi och praktisk kunskap Lev Vygotskij (1995) skriver att kreativitet är en mänsklig aktivitet där någonting nytt skapas utifrån tidigare kunskaper, känslor, erfarenheter eller minne. Han skriver att fantasin är grunden för kreativa handlingar och att kulturen runt oss har betydelse för vad det blir och är. Att få vara kreativ och få skapa är en viktig del i en liten människas mognad och utveckling. Vidare skriver Vygotskij att små barn oftast är mest kreativa genom och i leken, där de bygger på fantasin med material som finns i deras direkta verklighet och kombinerar detta till sin egen verklighet. Vygotskij (1995) ser skapandet som en lång process av inre och yttre förnimmelser av erfarenheter som binds ihop till ett kreativt görande och för att kreativiteten inte ska hämmas måste kunskap och erfarenheter i hur man ska göra/handskas med materialen läras genom att barnet bekantar sig med hantverket/materialet på egen hand eller blir visad. För att sedan bygga på till något eget, där det enda som sätter gränser är fantasin. Det lilla barnet är fullt av fantasi och kreativitet, vilket skiljer sig stort mellan den vuxne och tonåringen som är mer hämmade i sitt kreativa skapande. Enligt Vygotskij teorier får fantasin en mognad i de tidigare tonåren genom erfarenheter och kunskaper, där tonåringen börjar se sina skapelser med en kritisk syn och i jämförelse med andras. Skapandet börjar därför bli svårare för tonåringen, eftersom de känner av sina begränsningar av att skapa och har svårt att känna glädje av skapandet. 3 qr (från engelska quick response, 'snabbt svar'), qr-kod, tvådimensionell kod för optisk maskinell avläsning. Qr-koden består av ett svartvitt rutmönster. (kopierad från NE) 13

14 Deweys (2004) teorier är mer pragmatiska och han menar att barnet lär sig medan de gör, det vill säga att barnet bygger på tidigare kunskaper med nya. Genom att de får göra och tränas in att göra när det leker, experimenterar med material och hantverk. I och med detta tränar och repeteras tidigare erfarenheter samtidigt som nya erfarenheter bygg på. Dewey beskriver detta som att kunskapen ska läras in steg för steg tills alla ämnesbitarna är på plats i ämnet. Han beskriver också att det inte är kunskapen och orienteringen som är målet utan att eleverna ska förstå det de gör och se ett sammanhang i lärandet. 14

15 Metod och genomförande Mina frågeställningar var att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssätt som fungerar bäst i slöjden och för att kunna undersöka detta erbjöd jag min undersökningsgrupp tre olika typer av instruktionsmaterial; skriftlig, muntlig och digital. Detta för att ge eleverna den instruktionsform/inlärningsstil som fungerande bäst i arbetsområdet korsstygnsbroderi åk 6. Jag valde att utföra min studie i textilslöjdsalen på en f-9 skola i södra Sverige och till förfogande fick jag en halvklassgrupp i årskurs 6 på 10 elever. Eftersom jag ville belysa olika synvinklar på vad eleverna tycker om de olika instruktionsformerna, är min undersökning enligt Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskning. Kvalitativ eftersom jag ville undersöka vad eleverna tyckte om att arbeta med de olika instruktionsformer och analysera hur lektionerna blev enligt Eriksson Barajas m.fl. (2013). I den kvalitativa forskningens anda gjorde jag intervjuer 4, observationer 5, loggbokskrivning 6 och sammanställning till analys av det insamlade materialet. Kvantitativ eftersom jag ville söka efter ett samband mellan mina och elevernas reflektioner och letade under undersökningen och analyseringen efter ett mönster enligt Eriksson Barajas m.fl. (2013). Genom att jag tillverkade ett eget läromedelsmaterial i form av filminstruktioner 7 ville jag förstå ett samband mellan de olika företeelserna i individen och gruppen samt se skillnaderna och likheter mellan elevernas sätt att arbeta, söka upp svar på frågor och få hjälp i det egna hantverket. Jag visste också innan jag påbörjade min undersökning vilken min undersökningsgrupp kommer att vara, många de är i gruppen, ålder och årskurs Eriksson Barajas m.fl. (2013). Genom att eleverna i undersökningsgruppen fick skriftligt svara på frågor i en enkät med några slöjdspecifika frågor om de olika instruktionsformerna i slöjden, fick jag in material till min datainsamling att reflektera och analysera. 4 samtal med eleverna under lektionerna 5 under lektionerna 6 min och elevernas 7 som publicerats på YouTube och skolan skolblogg 15

16 Beskrivning av undersökningsgrupp Till min undersökningsgrupp tillhör 10 stycken elever i åk6. Eleverna har slöjd i halvklassgrupp där hälften av eleverna har textilslöjd och andra hälften trä och metall slöjd. I klassen går det totalt 20 elever med fördelningen 13 pojkar och 7 flickor. Av eleverna är det ungefär 65 % av eleverna som talar ett annat modersmål än svenska hemma och det finns fler pojkar än flickor i klassen, vilket slöjdgruppsindelningen har tagit fasta på genom att fördela eleverna pojkar och flickor jämt mellan slöjdarterna. 6A Textil Trä och metall Flickor Pojkar Flickor Pojkar Slöjdlärarna bestämmer vilken slöjdart eleverna ska ha och slöjdartsbyte sker vid terminsskiftena. Alla elever ska under ett läsår ha båda slöjdarterna med samma eller liknande innehåll, där de ska tillverka ett slöjdföremål utifrån samma hantverksteknik 8. Forskningsetik Eleverna i undersökningsgruppen var informerade om att de var med i min undersökning och att de skulle beskrivas under fingerande namn liksom skola och övrig miljö som beskrivs. Detta för att skydda eleverna, skola och övrig miljö. För att studien ska kunna genomföras har elever och föräldrar gett mig sitt samtycke till att genomföra min studie på slöjdlektionerna, enligt forskningsetik på människor 9. Instruktionsformerna Under studiens gång har eleverna fått ta del av tre stycken instruktionsformer - skriftlig, muntlig och digital. Nedan följer en kort beskrivning av de olika instruktionsformerna: Digital instruktion (film) I en egen producerad filmserie i fem delar fick eleverna instruktioner i hur man förbereder, kommer igång och broderar korsstygn. 8 i detta fall för åk 6 - brodera korsstygn 9 ml 16

17 Med rörliga bilder och min berättarröst fick eleverna beskrivet för sig hur de skulle arbeta med hantverket. På filmen såg de mina/instruktörens händer röra sig över hantverket och får se hur man på enklast sätt arbetar med materialen. Filmserien beskriver hantverksarbetet korsstygnsbroderi samt följer lektionsplaneringen på vad eleverna förväntas göra under lektionerna (lektionsmålen). För att filmerna skulle vara lättillgängliga för eleverna publicerades de på skolans slöjdblogg och på YouTube, där eleverna fick möjligheten att se om filmerna hur många gånger de behöver i sitt hantverkande på datorn i slöjdsalen, på ipads/smartphones eller på datorn hemma. Nedan följer beskrivning vad de olika filmerna visar: 1. Intro till korsstygnsbroderi Filmen visar vad korsstygnsbroderi är, hur mönstren är uppbyggda, vad som är viktigt att tänka på och vad behövs för att börja brodera. 2. Idéskiss Filmen visar vad en idéskiss är, varför den är viktig för arbetet och varför den ska följa med under hela arbetet till det färdiga slöjdföremålet. 3. Material Filmen visar vilket material som behövs för att brodera korsstygn. 4. Förberedelser Filmen visar hur man väljer aidaväv efter måtten på idéskissen, hur man lägger till sömsmån och varför, hur man markerar mitten på mönster och aidaväv och hur man bekantar sig med mönster, symboler och broderitrådar. 5. Börja brodera filmen visar hur man börjar brodera, hur man broderar korsstygn på enklast sätt, lodrätt och vägrätt, byter tråd, läser mönster och hur man löser eventuella problem som kan uppstå när man broderar. Skriftlig instruktion Den skriftliga instruktionen är en papperskopia (bilaga 1) som delades ut till eleverna under introduktionen till arbetsområdet. På den skriftliga instruktionen beskrivs arbetsgången steg för steg och eleverna rekommenderades att pricka av de gjorda arbetsmomenten efter hand som arbetet framskred. På den skriftliga instruktionen fanns också instruktioner på var och när den digitala filmserien skulle ses. Tanken med detta var att filmserien och skriftlig instruktionen skulle komplettera varandra och användas parallellt under arbetets gång. Muntlig instruktion Den muntliga instruktionsformen var tänkt som inledande och avslutande instruktionsform. Lektionen inleds med en muntlig genomgång där lektionens mål och lektionsförväntningar 17

18 berättas för eleverna. På tavlan skrivs var eleverna finner det erbjudna instruktionsmaterialen (digitalt och skriftligt) och där efter självständigt arbete med hjälp av filmer, text och den muntliga genomgången. Elever som behövde mer hjälp fick detta genom individuella visningar i hur man arbetar med hantverket på deras slöjdalster. Observation Observationerna gjordes i textilslöjdsalen under uppstarten av arbetsområdet brodera korsstygn i åk 6 och under 6 lektionstillfälle. Under observationstillfällena hade jag en aktiv roll i slöjdsalen, där det var jag som var läraren som ledde lektionen, instruerade, vägledde och hjälpte eleverna att komma vidare i sina förberedelser till ett korsstygnsbroderi. Problematiken med detta observationssätt var enligt Eriksson Barajas m.fl. (2013) att det kan vara svårt att skapa sig ett sammanhang av det som händer och sker i klassrummet samtidigt som jag var en aktiv observator och handledare. Detta kan vara en utmaning och ge möjligheter att påverka/påverkas av omständigheterna i gruppen under observationerna. Jag har därför valt att göra en ostrukturerad observation, eftersom jag valt att observera innehållet i lektionerna som en helhet och inte som en del av ett arbetsområde. Dokumentation Till observationshjälp har jag skrivit loggbok av det som skedde och sades i slöjdsalen, elevernas arbeten och mina reflektioner. Viss ljudupptagning spelades in (men togs bort på grund av mängden som blir av 70 minuter slöjd/vecka x 7 lektioner). Citat, kommentarer och reflektioner skevs i loggboken under och efter lektionen. Eleverna skrev också loggböcker, detta för att komma ihåg vad de gjort under lektionen och vad de ska göra nästa lektion samt ge möjligheter att anteckna ner nya saker som de lärt sig under lektionen och eventuella idéer med mera. Eleverna hade under observationerna själva ansvar för sina loggböcker, för att sedan samlas in för en jämförelse mellan mina och elevernas reflektioner. Dessa reflektioner är dock inget underlag i denna studie och har följaktligen inte samlas in för analys. Enkätundersökning För att tydliggöra elevernas tankar, reflektioner och värderingar i valet av instruktionsform, delades en enkät ut till elever, med specifika frågor som var direkt riktade till arbetsområdet (Eriksson Barayas m.fl (2013). I enkäten fick eleverna anonymt svara på vilken instruktionsform de föredrog, vad de tyckte om att använda sig av filminstruktioner i 18

19 undervisningen samt hur de ville arbeta vidare med instruktionsformer i slöjden. Frågorna var öppna och eleverna uppmanades att skriva och berätta vad de vill och hur de tänker osv. Eleverna fick svara anonymt på frågorna och min förhoppning var att svaren på frågorna blir mer ärliga då än att de ska skriva namn och klass. Enkätundersökningen behandlades helt efter årskurs/grupp och inte efter grupp och kön. Den är en vägledning för mig hur jag kan arbeta vidare med olika instruktionsformer i min undervisning i framtiden. 19

20 Resultat I resultatdelen nedan beskriver/redogör jag för hur eleverna arbetade med de olika instruktionsformerna, vilka reflektioner som uppstod och hur vi bearbetade dem i gruppen. Resultatdelen är skriven i den följd som lektionerna hölls, med inledning om lektionsinnehåll, planering 10 och mål 11. Därefter följer en lektionsdagbok som beskriver vad som hänt på lektionerna, elevernas arbete och mina reflektioner. Lektionsdagboken avslutas med en sammanfattning om hur eleverna använde sig av de olika instruktionsformerna. Lektion 1 Vad är korsstygnsbroderi? Lektionsplanering Genomgång och introducering till arbetsområdet korsstygnsbroderi i årskurs 6. Lektionen började med att eleverna fick utdelat en skriftlig instruktion/ arbetsbeskrivning som beskriver arbetsgången till ett korsstygnsbroderi. I den finns instruktioner hur förberedelserna till ett korsstygnsbroderi ska genomföras samt var och när de olika digitala instruktionsfilmerna bör ses i arbetet. Den muntliga instruktionen ska fungera som inledning och avslutning av lektionen samt vid individuell hjälp till elever som behövde en extra visning/hjälp i sitt arbete. Lektionsmålet var att eleverna skulle introduceras in i arbetsområdet och innan lektionen var slut skulle de ha funnit ett korsstygnsmönster att brodera. Dagbok lektion 1 Lektionen började med att jag presenterade mig och berättade vem jag är och vad jag skulle göra på deras slöjdlektioner under första delen av terminen. Eleverna lyssnade uppmärksamt och ställde frågor till mig om vilken skola jag går på, var jag bor och har arbetat tidigare. Vid närvarokontrollen var alla elever närvarande och arbetsbladet med den skriftliga instruktionen delades ut. Jag förklarade, visade och gick igenom hur den skriftliga instruktionen skulle användas och fungera i arbetsområdet, att det är en avprickningslista där arbetsmomenten prickas av efterhand som de genomförs i förberedelserna till ett korsstygnsbroderi. Vi gick gemensamt igenom punkt 1-3 som också var målen för lektionen. 10 Bilaga 2 11 Syftet med lektionen. 20

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Innehåller allt som behövs för genomföra ett lyckat arbetsområde i trä- och metallslöjd.

Innehåller allt som behövs för genomföra ett lyckat arbetsområde i trä- och metallslöjd. Innehåller allt som behövs för genomföra ett lyckat arbetsområde i trä- och metallslöjd. Lärarhandledning att skriva ut på vanliga A4-papper. Arbetsbeskrivningar som kan skrivas ut till lämpliga elevinstruktioner.

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

islojd Egen dator i slöjden

islojd Egen dator i slöjden SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN islojd Egen dator i slöjden Keynote- och imoviedokumentation i textilslöjden, år 6 Författare Anneli Skiöld Artikel nummer 5/2011 Skolportens

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Grupp 1 Vi känner att vi implementerat no hands up och använder oss av det på en för oss lagom nivå. Vid varje nytt möte så går vi igenom föregående mötesinnehåll.

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar 2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska

Läs mer

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Språklyftet A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Undervisande personal & Fritidspersonal Didaktik Förstelärare med inriktning mot språkutveckling Lärare F-6 Processledare Hörselklass

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Surfplatta i förskolan

Surfplatta i förskolan Bakgrund I vår förskola så arbetar vi utifrån läroplanen som är vår lag. All personal som jobbar inom förskola i Sverige har skyldighet att följa dessa när man arbetar. Därför så utformar vi även vårt

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ Sammanställt av Andreas Jonsson 2007 10 24 BAKGRUND Denna utvärdering initierades av i samarbete med hörselpedagog Anders Mossberg

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap Teknik och slöjd Lägenhetsbygge Krav: Du skall göra en ritning över en lägenhet. Använd millimeterpapper. Du skall ange skala, mått, area osv.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

Esko Mäkelä. Lektor i slöjd vid Konstfack Lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet

Esko Mäkelä. Lektor i slöjd vid Konstfack Lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet Esko Mäkelä Lektor i slöjd vid Konstfack Lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet Slöjdens estetiska uttrycksformer olika sätt att arbeta in mening och uttryck i material Slöjdens tre konfliktytor

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem

Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem Välkommen till Östbergsskolan och Klockhusets fritidshem Östbergsskolan är uppdelad på två fritidshem, Västerhus samt Österhus. Det finns två avdelningar på respektive

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: Forngårdens Förskola User: solarna, Printdate: 2015-09-21 11:02 1 Verksamhetsbeskrivning User: solarna, Printdate: 2015-09-21

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Elevens Val 2015-2016. Breviksskolan

Elevens Val 2015-2016. Breviksskolan Elevens Val 2015-2016 Breviksskolan FOTO Vill du lära dig att bli en bättre fotograf? På elevens val foto får du lära dig mer om foto från grunden och utforska nya sätt att ta bilder på. Varje lektion

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 4-6, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp

Läs mer

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 4 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till övningarna.

Läs mer

EFFEKTIVARE LÄSUTVECKLING MED HJÄLP AV GENSVAR?

EFFEKTIVARE LÄSUTVECKLING MED HJÄLP AV GENSVAR? EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM EFFEKTIVARE LÄSUTVECKLING MED HJÄLP AV GENSVAR? Författare: Ingeborg Hull E-post: ingeborg. hull@stockholm.se Skola: Mälarhöjdens skola Artikelnummer:

Läs mer

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola SKOLANS UPPDRAG Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden (LGR11 s9) Syftet

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Riktlinjer för användandet av Diamantdiagnoser som en del i den strukturerade arbetsmodellen DigiLys. Räkna med flyt

Riktlinjer för användandet av Diamantdiagnoser som en del i den strukturerade arbetsmodellen DigiLys. Räkna med flyt Räkna med flyt Som ett led i att höja elevernas resultat införs ett kommunövergripande arbetssätt med diagnoser och tillhörande analysarbete. Diamants aritmetikdel ska vara ett redskap för lärarna i deras

Läs mer

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

KONSTFACK UNIVERSITY COLLEGE OF ARTS, CRAFTS & DESIGN DKK/ Grafisk Design och Illustration Årskurs 3

KONSTFACK UNIVERSITY COLLEGE OF ARTS, CRAFTS & DESIGN DKK/ Grafisk Design och Illustration Årskurs 3 KONSTFACK UNIVERSITY COLLEGE OF ARTS, CRAFTS & DESIGN DKK/ Grafisk Design och Illustration Årskurs 3 KURSBESKRIVNING Examensarbete 23hp Poängen fördelas på delmoment: Projektbeskrivning 2 hp Tidsplan 2

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN MÖRBYSKOLAN. -kunskap och hjärta. Välkommen till Öppet hus 19 januari kl. 10.30 13.30

DANDERYDS KOMMUN MÖRBYSKOLAN. -kunskap och hjärta. Välkommen till Öppet hus 19 januari kl. 10.30 13.30 DANDERYDS KOMMUN MÖRBYSKOLAN -kunskap och hjärta Välkommen till Öppet hus 19 januari kl. 10.30 13.30 Trygghet Vi-känsla Arbetsglädje Hej! Jag heter Harri Koski och är rektor för Mörbyskolan, en av de bästa

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Göteborgsprojektet utdrag

Göteborgsprojektet utdrag Göteborgsprojektet utdrag Det lärarna skulle vilja lära sig mer av är följande: Eftersom vi använder MacBook i vårt projekt, och varken lärare eller elever hade så stor erfarenhet innan, skulle jag vilja

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer