Framtidens lärandemiljöer vid Stockholms universitet

Transkript

1 Framtidens lärandemiljöer vid Stockholms universitet Slutrapport från arbetsgruppen Mars

2 Sammanfattning Rektor tillsatte i april 2014 en arbetsgrupp som skulle utarbeta förslag på hur Stockholms universitet ska utveckla sina fysiska och virtuella lärandemiljöer och hur detta är relaterat till flexibelt lärande, vad gäller flexibel lokalplanering, teknikstött lärande samt lärarnas kompetensutveckling. Arbetsgruppen har funnit att det i dag är alltför varierande och ofta för låg kvalitet på befintliga undervisningsmiljöer inom Stockholms universitet och att universitetet måste utveckla dessa inom en snar framtid. De informella miljöerna är ofta slitna, inte funktionella och finns i för låg utsträckning. Grupprum saknas i tillräcklig omfattning. Vidare har gruppen funnit att det saknas överskådlig information kring användning och beläggning av dagens undervisningssalar samt vilka pedagogiska önskemål universitetets lärare har för att universitetet ska kunna planera och utveckla undervisningsmiljöerna med utgångspunkt från fakta. Arbetsgruppen har också funnit att universitetets virtuella miljöer behöver moderniseras samt att det finns ett behov av ökad och kontinuerlig pedagogisk kompetensutveckling för lärare. Vi har även tagit fasta på de i december 2014 beslutade Strategier för Stockholms universitet som bl.a. anger att: Många tecken tyder på att globaliseringen och teknikutvecklingen kommer att få omfattande konsekvenser för den högre utbildningen Vägen att möta den bör vara en campusförlagd undervisning med mer direktkontakt och ökad växelverkan mellan lärare och studenter och studenterna emellan Alternativa aktiva undervisningsmetoder som omvänt klassrum erbjuder intressanta möjligheter och ska utvecklas inom universitetet. Nätbaserad undervisning erbjuder ett viktigt komplement till campusundervisning Arbetsgruppen lägger följande förslag: Arbetsgruppens vision är att universitetets lärandemiljöer skall vara attraktiva, välkomnande och främja interaktion mellan studenter och lärare samt stimulera till ett aktivt lärande. Detta medför att formella, informella och virtuella lärandemiljöer skall stödja studenters lärande och ge lärarna en flexibilitet att använda de pedagogiska metoder som är lämpliga i olika sammanhang. Universitetet skall ej låsa sig vid en specifik pedagogik. Detta medför att lärandemiljöerna måste vara mer flexibla än i dag vad avser både inredning och teknikstöd. Dessutom behöver Stockholms universitet satsa mer på de informella miljöerna samt öka antalet grupprum. Således är det väsentligt att universitetet snarast: Tillser att undervisningsmiljöerna blir mer flexibla för att stödja olika pedagogiska arbetssätt Inför en minimistandard för respektive typ av undervisningssalar för både inredning och teknikstöd så att alla föreläsningssalar, seminarierum, grupprum etc. uppnår denna standard Underlättar inspelning och webuppspelning av föreläsningar och seminarier Arbetar för att de fysiska miljöerna är estetiskt tilltalande och attraktiva Skapar en bättre överblick över beläggning och behov av förnyelse av undervisningsmiljöerna Ökar tillgången till attraktiva och funktionella informella lärandemiljöer Tillser att det finns bättre tillgång till och bättre kapacitet på trådlösa nätverk överallt samt betydligt bättre tillgång till eluttag för studenterna i både formella och informella miljöer Anpassar befintliga skrivsalar så att de även kan användas för undervisning och självstudier Skapar en bättre lyhördhet för institutionernas olika behov vad gäller lösningar för t.ex. digital tentamen och virtuella lärandemiljöer Skapar bättre virtuella lärandemiljöer som stödjer nya pedagogiska modeller och inte enbart satsar på så kallade lärplattformar (som Mondo och liknande) Säkerställer att studenter med särskilda behov kan tillgodogöra sig undervisningen Skapar 1-2 pedagogiska experimentsalar, inkl. pedagogiskt och praktiskt stöd för lärare Inför ett krav på pedagogisk kompetensutveckling på 20 timmar per år för samtliga lärare Förslagen ovan ser arbetsgruppen som högst väsentliga att genomföra för att Stockholms universitet skall kunna utveckla sin position som ett ledande universitet i Sverige och fortsätta attrahera de bästa studenterna och lärarna. Förslagen, som bland annat har diskuterats och erhållit positiva omdömen från prefekter, bör inom en snar framtid omsättas i verkligheten för att ge önskade resultat. 2

3 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Arbetsgången... 6 Förankringsprocess hos prefekter m.fl Slutsatser och rekommendationer... 6 Vision... 8 Allmänt om olika lärandemiljöer och lärares kompetens... 8 Formella lärandemiljöer... 8 Informella lärandemiljöer... 8 Virtuella lärandemiljöer... 8 Lärares kompetensutveckling... 8 Reflektioner kring flexibelt lärande vid Stockholms universitet... 9 Reflektioner kring överblick av lokalbehov inom universitetet... 9 Arbetsgruppens förslag om formella lärandemiljöer Generella riktlinjer Olika typer av lärosalar Olika pedagogiska modeller och behovet av flexibilitet Mer om flexibilitet Förslag för olika typer av fysiska lärandemiljöer Aulor Föreläsningssalar Undervisningssalar Seminariesalar Grupprum Rum för studenter med särskilda behov Studentlaboratorier (speciallabb för t.ex. kemi, biologi, fysik, musik, spel) Datorsalar Pedagogiska experimentsalar Skrivsalar Förslag kring informella lärandemiljöer vid Stockholms universitet Generella riktlinjer Olika typer av fysiska informella lärandemiljöer och exempel på innehåll Enskilda läsplatser Grupprum 4-10 personer Användning av formella lärandemiljöer i informella sammanhang Fikamöjlighet, kiosk, café, mikrougnar etc Korridorer med sittplatser

4 Särskilda utrymmen för informellt lärande Utomhusmiljöer Virtuella lärandemiljöer Virtuella formella miljöer Studentadministrativa system Lärplattformar Andra virtuella formella lärandesystem Virtuella informella lärandemiljöer Studenter med särskilda behov Sammanfattning av formella och informella virtuella lärandemiljöer Förslag kring lärares pedagogiska kompetensutveckling Generella riktlinjer CeUL Doktorander Förslag på pedagogisk kompetensutveckling av lärare Referenser Definitioner av begrepp i rapporten Bilaga 1 sammanfattning av lokalutnyttjandeundersökningen Undersökningen Slutsatser Bilaga 2 Diskussioner och studiebesök Förteckning på personer och grupper som arbetsgruppen samtalat med Studiebesök Bilaga 3 Förankring hos prefekterna

5 Inledning Rektor tillsatte i april 2014 en arbetsgrupp med uppdrag att utreda och rapportera förslag på hur universitetet ska utveckla sina fysiska och virtuella lärandemiljöer och hur detta är relaterat till flexibelt lärande, vad gäller flexibel lokalplanering, teknikstött lärande samt lärarnas kompetensutveckling. Förslaget ska gå att omsätta i mål för den totala lokalplaneringen framöver, dvs. den som inkluderar arbetsplatser, mötesplatser och undervisningslokaler, och i mål för den pedagogiska kompetensutvecklingen av lärare. Förslaget ska även kunna användas som ett underlag för en långsiktig lokalförsörjningsstrategi och för att utforma riktlinjer för pedagogiskt IT-stöd och inköp av teknisk utrustning. Direktivet efterfrågar även en vision och målbild som beskriver var universitetet vill befinna sig när det gäller de utmaningar som framtidens lärandemiljöer ställer oss inför. I vilken omfattning ska universitetet inlemma IKT-pedagogiken och den teknik som den digitala utvecklingen i dag erbjuder i planeringen av sina fysiska lärandemiljöer? Hur långt vill universitetet sträcka sig när det gäller att erbjuda studenter och lärare möjligheten att verka i miljöer som är anpassade för flexibelt lärande? Vilken kompetens och stödsystem behöver universitetets lärare ha inom teknikstött lärande? Slutligen anges att Arbetsgruppen ska senast i december 2014 presentera ett initialt förslag på hur universitetet ska arbeta med flexibelt lärande, både vad gäller flexibel lokalplanering och teknikstött lärande. Arbetsgruppen skall senast i mars 2015 avge sin slutrapport. Arbetsgruppen har utgjorts av följande personer: Uno Fors, professor i IT och lärande på DSV (ordförande) Joakim Edsjö, professor i teoretisk fysik (representant för N-området) Lisa Deutsch, universitetslektor, studierektor (representant för N-området) Christina Ramberg, professor vid juridiska inst. (representant för HS-området 2014) Johan Kejerfors, FilDr. studierektor vid socialt arbete (representant för HS-området) Elisabet Blaus Rendahl, fastighetsavdelningen Maria Caldeman, projektledare, fastighetsavdelningen Tove Holmqvist, FilDr, utbildningsledare och kvalitetssamordnare, planeringsavd. (2014) Anna-Karin Björling, FilDr, utredare, planeringsavdelningen (2015) Marcus Immonen Hagley, Stockholms universitets studentkår (VT 2014) Gabriella Borden, representant för Stockholms universitets studentkår (från HT 2014) Hannah Neuser, doktorandrepresentant (VT 2014) Saara Fahmy, studentrepresentant från SSAS (adjungerad från HT 2014) Gustav Lundin, studentrepresentant från DISK (adjungerad från HT 2014) Arbetsgruppen har under sitt arbete också bjudit in och diskuterat med ett stort antal personer: andra lärare, forskare, studenter, projektledare och personal från förvaltningen (se Bilaga 2). Bakgrund Diskussionen om framtidens lärandemiljöer vid Stockholms universitet kan även placeras i en europeisk kontext som rör kvalitetssäkring och utvärdering. I de nya Standards and Guidelines for Quality Assurance (ESG) som de europeiska utbildningsministrarna inom ramen för Bolognasamarbetet förväntas besluta i maj 2015, framhävs behovet av nya, flexibla pedagogiska metoder som stöd för ett studentaktiverande lärande. I syfte att främja lärandet framhålls även vikten av kompetensutveckling av lärare. De nya ESG är framtagna med uttalat syfte att täcka all högre utbildning, oavsett utbildningsnivå och distributionsform. Olika slag av nätburen undervisning och flexibel undervisning ska framöver utvärderas med samma riktlinjer som traditionell campusundervisning och med fokus på studenters lärande. Inte minst framhävs betydelsen av den infrastruktur som omger studenternas lärande; både det stöd som studenterna erbjuds och det stöd som lärarna erbjuds kommer, i enlighet med de nya ESG-riktlinjerna, att inkluderas i utvärderingar 5

6 av europeiska utbildningar framöver. Till infrastrukturen hör de lokaler för lärande som lärosätet erbjuder studenter och lärare. De förändringar av undervisningen och lärandemiljöerna som framträder på europeisk och även global nivå är också väl synliga i det svenska högskolelandskapet. Det finns en ökad medvetenhet om att högre utbildning är på god väg att bli konkurrensutsatt när universitet världen över konkurrerar med varandra om att rekrytera de bästa studenterna och de skickligaste lärarna. Att då kunna erbjuda utbildningar (vare sig de ges nätburna, på campus eller i blandade former) som med hjälp av pedagogiskt skickliga och på-nya-metoder -nyfikna lärare stimulerar ett studentaktivt lärande, är helt klart en konkurrensfördel. Det är i ljuset av denna medvetenhet som flera stora svenska universitet är i färd med att utarbeta (eller just har avslutat arbetet med att ta fram) strategier för e-lärande och nya pedagogiska metoder. Så har t.ex. Lunds universitet 2014 publicerat utredningar om både e-lärande och storskaliga öppna nätkurser (MOOCs), Linköpings universitet har 2012 utrett behovet av pedagogisk kompetensutveckling, Göteborgs universitet satsar 2015 på att utlysa medel för s.k. blended learning och Umeå universitet satsar 72 miljoner för att utveckla interaktiva miljöer på campus. I anslutning till den allmänna satsningen på pedagogiskt nytänkande väljer dessutom både Lunds universitet och Karolinska institutet att särskilt satsa på att ta fram egna storskaliga öppna nätkurser. Arbetsgången Under projektperioden från april 2014 till och med mars 2015 har ett 20-tal sammanträden hållits, men arbetet har till stor del bedrivits med elektroniska hjälpmedel som t.ex. en portal på Box där vi har samlat och delat på dokument, rapportutkast samt bildmaterial. Baserat på arbetsgruppens diskussioner under , ett antal studiebesök vid Stockholms universitets olika campusområden, KI, KTH, UU och SLU, konferensdeltagande vid bl.a. Uppsala universitet, Universitat de Barcelona samt skriftliga underlag från bl.a. KI och KTH utvecklade vi ett preliminärt underlag som presenterades för rektor och förvaltningschefen i december Förankringsprocess hos prefekter m.fl. Arbetsgruppens förslag har också diskuterats vid de tre prefektmöten som arrangerades av rektor i februari Mot bakgrund av minnesanteckningar från mötena framkom det att prefekterna överlag var positiva till förslagen om att införa en minimistandard för undervisningslokaler, att göra lokalerna mer flexibla, att satsa på informella lärandemiljöer och att införa en obligatorisk kompetensutveckling om 20 timmar per år mm. Däremot uppkom det naturligtvis skillnader i hur man såg på vissa detaljer i föreliggande förslag och deras inbördes prioritet. Se vidare i bilaga 3 för en sammanställning av prefekternas återkoppling. Förslagen om de fysiska lärandemiljöerna har även diskuterats med arkitekter som samtycker till att en liknande satsning skulle förbättra dagens undervisningslokaler och att förslagen skulle gå att genomföra med rimliga insatser. Dock måste naturligtvis sådana utvecklingsprojekt bygga på en vidare konkretisering av föreliggande förslag och hänsyn tas till faktiska fysiska lokalers möjligheter och förutsättningar. Slutsatser och rekommendationer Återkoppling från dessa möten och informella diskussioner med Stockholms universitets ledning har lett fram till denna slutliga rapport. Vi hoppas att den kan användas för att inspirera och ge förslag på hur Stockholm universitets lärandemiljöer bör utformas framöver. Rapporten ger förslag på lösningar för såväl formella, informella som virtuella lärandemiljöer. Denna rapport omfattar främst de fysiska formella och informella miljöerna, men även virtuella lärandemiljöer för studenter samt lärares kompetensutvecklingsbehov berörs i enlighet med arbetsgruppens uppdrag. Arbetsgruppen har ej arbetat med kontorsmiljöer för de anställda, som visserligen indirekt kan stödja lärarnas arbete, men som vi inte uppfattar som ett primärt mål med 6

7 detta projekt. Vidare har gruppen av praktiska orsaker ej kunnat genomföra det planerade pilotprojektet i Södra husen, men detta har haft mindre betydelse för våra slutsatser. Vi i arbetsgruppen vill också uttrycka vår uppskattning över att få ha arbetat med dessa viktiga och intressanta frågor för universitetets framtid. Slutligen kan sägas att vi i arbetsgruppen är övertygade om att Stockholms universitet behöver satsa på lärandemiljöerna i enlighet med liggande förslag och att detta arbete bör starta relativt omgående. Många miljöer är som redan nämnts slitna och/eller omoderna. En satsning liknande det som vi föreslår skulle sända positiva signaler till såväl befintliga studenter och lärare, som till framtida medarbetare och studenter, om att universitetet är intresserat av att undervisningen bedrivs med moderna pedagogiska metoder, i tilltalande och välutrustade lärandemiljöer och med hjälp av högt kvalificerade lärare. För arbetsgruppen Uno Fors Professor, prefekt, ordförande 7

8 Vision Arbetsgruppen har arbetat med utgångspunkten att Stockholms universitet ska vara ett attraktivt universitet som främjar fysiska möten, men som även satsar på virtuella läraktiviteter. Att Stockholms universitet ligger i en stor stad innebär många fördelar, men även utmaningar. Stockholms universitet kan attrahera intressanta forskare och lärare, vilket medför att vi kan erbjuda studenter något unikt. Placeringen i storstaden medför dock att studenter i hög grad rekryteras bland dem som redan bor i Stockholm. En förklaring till detta är att det är svårt för hitresande studenter att finna bostad och universitetet måste därför möjliggöra lärande som inte enbart bygger på fysiska möten. Dagens studenter är mer heterogena än gårdagens och nya pedagogiska metoder har utvecklats vilket medför att Stockholms universitet bör ta hänsyn till studenter och lärare som har behov av t.ex. virtuella lärandemiljöer och nya pedagogiska metoder. Visionen inbegriper också högt kompetenta lärare som känner det stimulerande att utveckla kurser med sina kollegor, får stöd att prova nya pedagogiska metoder och verktyg samt har tillgång till moderna IT-lösningar som gör det enklare att administrera kurser mm. Vår vision är att Stockholms universitets lärandemiljöer skall vara attraktiva, välkomnande och främja interaktion mellan studenter och lärare samt stimulera till ett aktivt lärande. Detta medför att formella, informella och virtuella lärandemiljöer skall stödja studenters lärande och ge lärarna en flexibilitet att använda de pedagogiska metoder som är lämpliga i olika sammanhang. Dessutom skall studenter och doktorander ha en frihet att delta i undervisningen på ett sätt som de ser som mest lämpligt. Visionen innebär också att lärandemiljöerna bidrar till att tillgängliggöra undervisningen för alla grupper av studenter, dvs. inklusive de med olika typer av funktionsnedsättningar. Allmänt om olika lärandemiljöer och lärares kompetens Formella lärandemiljöer I formella lärandemiljöer sker schemabunden och lärarledd undervisning och omfattar bl.a. aulor, föreläsningssalar, seminariesalar, grupprum, datorsalar och laborationssalar. Informella lärandemiljöer Informella lärandemiljöer är sådana där studenter vistas utan ledning av lärare. De är sådana som stödjer studenters lärande, men där studierna ej är lärarledda, inte följer ett särskilt schema utan ofta är spontana och kreativa. Exempel på informella lärandemiljöer är enskilda studieplatser, uppehållsytor, caféer och andra möblerade ytor i anslutning till kommunikationsutrymmen eller andra platser där studenter spontant kan mötas för att samarbeta, diskutera och samtala. Men informella lärandemiljöer kan också utgöras av särskilda grupprum som bara kan bokas av studenter eller av virtuella plattformar där studenter möts för att utbyta erfarenheter och diskutera. Virtuella lärandemiljöer Virtuella, dvs. dator- och nätbaserade lärandemiljöer är numer en mycket viktig del i alla moderna universitets utbildning. Goda virtuella miljöer stödjer såväl det formella som informella lärandet och kan sägas överbrygga dessa två. Exempel på virtuella lärandemiljöer är så kallade lärplattformar, men även diskussionsforum, virtuella case, fjärrstyrda lab, fildelningssystem och liknande kan räknas hit. Virtuella lärandemiljöer används ofta av studenterna enskilt eller i grupp, men kan även användas i de formella miljöerna. Lärares kompetensutveckling Vid ett framåtsträvande universitet skall alla lärare vara kompetenta i sina ämnen och hur man undervisar i dessa. Det är dock inte tillräckligt, utan lärare måste dessutom ha god pedagogisk och 8

9 IKT-pedagogisk kompetens. För att uppnå detta behöver Stockholms universitet säkerställa att lärarna får dels en pedagogisk grundkompetens, dels en kontinuerlig kompetensutveckling. Reflektioner kring flexibelt lärande vid Stockholms universitet Ledningen för Stockholms universitet beslutade i december 2014 om Strategier för Stockholms universitet som bl.a. innehåller följande passage: Många tecken tyder på att globaliseringen och teknikutvecklingen kommer att få omfattande konsekvenser för den högre utbildningen. Den internationella konkurrensen gällande standardkurser, globalt tillgängliga, kommer sannolikt att förändra den undervisning i storföreläsningar som idag alltjämt ges inom flera ämnen. Universitetet välkomnar denna utveckling. Vägen att möta den bör vara en campusförlagd undervisning med mer direktkontakt och ökad växelverkan mellan lärare och studenter och studenterna emellan. Studenternas lärande ska stå i fokus och lärarnas engagemang i undervisningen stimuleras. Alternativa aktiva undervisningsmetoder som omvänt klassrum erbjuder intressanta möjligheter och ska utvecklas inom universitetet. Nätbaserad undervisning erbjuder ett viktigt komplement till campusundervisning. Däremot har Stockholms universitet inte realistiska förutsättningar att konkurrera globalt med storskaliga öppna nätkurser annat än inom nischområden där universitetet har särskilda fördelar. Någon samlad, central satsning på sådana kurser är därför inte aktuell, men universitetet välkomnar initiativ där lokala nischer finns. De förändringar i utbildningsformerna som är att vänta men som är okända i detalj ställer stora krav på planeringen av de framtida lärandemiljöerna. Stockholms universitet står inför omfattande byggprojekt. Det gäller nybyggnation i Albano men också renovering av befintliga lokaler i Frescati. Universitetet ska aktivt arbeta med frågan om framtidens lärandemiljöer: Hur ska undervisningslokalerna se ut för att svara mot framtidens utbildningsbehov? Ska vi bygga stora undervisningssalar eller mindre mötesrum och många studiemiljöer för studenterna? Hur kan universitetsbiblioteket bättre integreras som resurs för framtidens lärande? Dessa frågor har hög prioritet för universitetet centralt under de kommande åren. Arbetsgruppen har tagit fasta på dessa strategier och håller med om att universitetet framöver måste stödja såväl campusbaserad undervisning som nätbaserat lärande, samt olika blandformer av detta men samtidigt inser arbetsgruppen att campusbaserad utbildning sannolikt kommer att vara dominerande under lång tid framöver inom Stockholms universitet. Men arbetsgruppen är också övertygad om att även campusbaserade kurser i allt större omfattning kommer att innehålla olika inslag av t.ex. IKT-baserad exemplifiering, visualisering, simulering och liknande som används under t.ex. föreläsningar, seminarier och gruppövningar, vilket i sin tur leder till att även de formella lärandemiljöerna på campus måste kunna understödja virtuella inslag på ett betydligt bättre sätt än i dag. Således går det ej en skarp skiljelinje mellan campusbaserat och nätbaserat lärande, utan internetbaserade eller lokalt producerade IKT-pedagogiska applikationer kommer att användas allt mer även i campusbaserad undervisning. Reflektioner kring överblick av lokalbehov inom universitetet Arbetsgruppen fann tidigt att det är mycket svårt att få en bild av såväl vilka undervisningslokaler som finns inom universitetet som önskemål om nya typer av lokaler. Detta beror till relativt stor del på att alla lokaler inte finns inlagda i TimeEdit eller liknande system. Detta gör det svårt att få en helhetssyn över lokalutnyttjandet på Stockholms universitet. Skulle samtliga institutioner använda TimeEdit eller liknande system skulle också överblicken över nyttjandegraden av olika lokaltyper underlättas. Om andra lokalbokningssystem måste användas så kan en lösning vara att de systemen regelbundet överför sin information om lokaler och bokningar till TimeEdit. 9

10 Arbetsgruppens förslag om formella lärandemiljöer Det är viktigt att de formella lärandemiljöerna är inbjudande och funktionella för att tillgodose visionen om en attraktiv fysisk miljö. Lärandemiljöerna ska vara funktionella för alla studentgrupper inkl. studenter med funktionsnedsättning och understödja lärarnas individuella val av pedagogik för att tillgodose visionen om mångfald i pedagogiken. Bra teknikstöd är viktigt för undervisning i formella miljöer men man får inte glömma bort att trivsel för lärare och studenter också är mycket viktigt. Således är den fysiska miljön mycket viktig, men den måste understödja en mångfald av IKT-pedagogiska applikationer och metoder för att kunna stödja det moderna lärandet. Generella riktlinjer Stockholms universitet bör säkerställa lärarnas pedagogiska kompetensutveckling. Det är önskvärt med studentaktiverande lärande, vilket innebär att studenter skall stimuleras att själva söka och utveckla de kunskaper och förmågor som är lämpliga för respektive ämne. Vi bedömer att traditionella föreläsningar med envägskommunikation kommer att minska i framtiden. Stockholms universitet bör arbeta för att en variation av olika pedagogiska modeller kan användas i den formella lärandemiljön: o Olika pedagogiska metoder som t.ex. problembaserat lärande (PBL), projektbaserat lärande, Active Learning Classroom (ALC), Case, kollaborativt lärande, fallbaserade simuleringar etc. bör så långt som möjligt understödjas av Stockholms universitets formella lärandemiljöer. o Stockholms universitet skall inte sträva mot att endast en enda pedagogisk modell får användas eller prioriteras. o Stockholms universitet ska eftersträva flexibilitet i alla lokaler. Stockholms universitet bör alltså inte inrätta olika specialsalar som enbart stödjer en enda pedagogisk modell. o Stockholms universitet bör inrätta en till två pedagogiska experimentsalar där lärare och studenter kan prova på nya IKT-pedagogiska hjälpmedel och nya pedagogiska metoder. Detta skulle även underlätta för utveckling av pedagogiska upplägg som hjälper studenter med funktionsnedsättningar. Alla lärandemiljöer vid Stockholms universitet bör uppfylla en lägstanivå på miljön, både vad avser inredning och teknikstöd (exempel på detta anges i följande kapitel), men även med hänsyn till tillgänglighet Undervisningslokaler och deras inredning bör anpassas till byggnadens särart, dock med bibehållande av flexibilitet och rekommenderad minimistandard Flexibilitet skall vara ett ledord, vilket innebär att samma lokal ska understödja olika pedagogiska modeller. Både de formella miljöerna och de pedagogiska metoderna bör vara anpassade även för studenter med särskilda behov. Olika typer av lärosalar Vid Stockholms universitet bör det finnas en lämplig mix av olika typer och storlekar på fysiska lärandemiljöer (som alla tillgodoser en förutbestämd lägsta nivå). Generellt sett bör det finnas en blandning av olika typer av lärandemiljöer på universitetets olika campusområden, så att varken studenter eller lärare behöver transportera sig långa vägar med därtill hörande tidsförluster. Således bör denna mix finnas såväl på Frescati, som vid Frescati hage, Kräftriket, Alba Nova, Albano, Kista osv. Inom det stora Frescatiområdet bör Stockholms universitet eftersträva att denna blandning av olika salar också är geografiskt spridd så att t.ex. inte alla grupprum samlas i det södra huset, föreläsningssalar i Arrheniuslab, osv. Exempel på olika typer av fysiska lärandemiljöer som bör finnas inom Stockholms universitet är: Aulor (> 250 personer) Föreläsningssalar ( personer) 10

11 Undervisningssalar ( personer) Seminariesalar (10-40 personer) Grupprum (5-10 personer) Studentlab (speciallab för t.ex. kemi, biologi, musik, spel etc.) Datorsalar (5-100 personer) Pedagogiska experimentsalar Skrivsalar ( personer) Arbetsgruppen bedömer att behovet av stora föreläsningssalar kommer att minska framöver samt att behovet av grupprum (5-10 personer) och undervisningssalar ( personer) kommer att öka. En kort beskrivning och preliminära förslag på innehållet i dessa olika miljöer återfinns på de följande sidorna. Olika pedagogiska modeller och behovet av flexibilitet Det finns och utvecklas ständigt nya pedagogiska modeller. Exempel på pedagogiska modeller är traditionell föreläsningsbaserad undervisning, problembaserat lärande (PBL), case-metodik, experiential learning och Active learning classes (ALC). Dessa modeller ställer olika krav på hur de fysiska lärandemiljöerna är utformade. T.ex. kan en kurs med 100 studenter behöva allt från en enda föreläsningssal (traditionell metod), över 5 seminarierum (storgruppsundervisning), till 12 olika grupprum (PBL), respektive ingen lokal alls (distansutbildning). Rent teoretiskt skulle således universitetet behöva en stor mängd speciallokaler där en och samma kurs kan använda vilken pedagogisk modell som respektive lärare anser lämplig. Detta anser dock arbetsgruppen som ekonomiskt omöjligt, och vi förordar i stället att såväl befintliga som nyplanerade undervisningslokaler utformas och utrustas så att man enkelt kan möblera om allt efter behov. Således skulle t.ex. en stor sal kunna användas för allt från föreläsningssittning, till 4 olika 25-personers grupper, 12 st. ALC grupper osv. Se nedan för enkla typskisser av en sådan flexibel lösning där alla möbler är på hjul så att de enkelt kan flyttas och grupperas om. 11

12 Detta förutsätter naturligtvis att en sådan lokal inreds så att projektions-, skriv-, sitt- och bordsytor enkelt kan flyttas, lokalen kan indelas med hjälp av utdragbara väggar, textilier och liknande samt att eluttag kan ordnas på ett flexibelt sätt. Mer om flexibilitet En sådan flexibilitet skulle leda till betydande pedagogiska och ekonomiska vinster och våra förslag på de kommande sidorna är baserade på ett sådant flexibilitetstänk. En annan väg att illustrera denna flexibilitet återfinns på de följande sidorna. 12

13 Exempel på olika möblering i en sal (från skiss på typrum för Albano-området, Tengbom). Således går det att erhålla fyra olika sittningar om lokalen och dess möblering är flexibla. Det är viktigt att en ev. campussittning görs med flyttbara bord. 13

14 Exempel på flexibel avdelning och ommöblering av salar, där mobila eluttag (elstubbar) som enkelt kan flyttas runt i ett rum beroende på aktuell möblering möjliggör att alla studenter kommer åt el utan att behöva bygga dyra installationsgolv. 14

15 Förslag för olika typer av fysiska lärandemiljöer Aulor Denna typ av salar är mestadels avsedda för föreläsningar och konferenser för mellan 250 och 1000 personer och har i stort sett alltid någon form av gradänglösning. Exempel är Aula Magna i Frescati och Aula NOD i Kista. Denna typ av salar är mest lämpade för traditionella föreläsningar, men genom att använda sig av olika avskärmnings- och delningsmöjligheter (som t.ex. i Aula Magna), flexibla golv och indragbara gradänger (som i Aula NOD) samt flexibla projektions- och andra tekniska lösningar kan dessa salar användas också för andra mer studentaktiverande pedagogiska metoder. Aulor måste ha ett väl utvecklat stöd för olika IKT-pedagogiska metoder. Arbetsgruppen föreslår följande minimistandard: Indragbar gradäng och/eller delbarhet av salen till 2 eller 3 delar (skall vara enkel och om möjligt automatiserad och tillräckligt snabb) Fler än en projektionsyta som möjliggör dels bildvisning/projektion på olika väggar, dels att bildvisning/projektion fortfarande finns i alla sektioner om salen ändras/delas o Vid behov skall även finnas projektionsytor längre bak i stora salar så att deltagare som sitter långt bak ser alla projektioner utan problem SmartPodium 1 -liknande lösningar (ger samma funktionalitet som s.k. SmartBoards, men till ett lägre pris och med större flexibilitet) Stora skrivytor (t.ex. WhiteBoard) Dokumentkameror (i st.f. overheadprojektorer) Inspelning/streaming av föreläsningar inkl. samtliga projektionsytor samt läraren (skall vara enkel och automatiserad). 2 o Leder till att studenter kan se om och repetera i egen takt, viket också hjälper många studenter med särskilda behov Ljud- och bild- avtappning för professionell inspelning Hörslingor eller modernare lösning Trådlöst nät som klarar fullbelagd sal med 2 enheter per student (dator, surfplatta, SmartPhone etc.) Eluttag vid samtliga platser (ett dubbeluttag per 2 platser t.ex.) Platser för studenter med särskilda behov m.a.p. syn-, hörsel-, rörelsenedsättningar mm o I detta ingår att så långt möjligt skapa platser och bärbara skrivplattor/-bord till studenter i rullstol/permobil En enda kontrollpanel (touchscreen eller liknande) där lärare enkelt kan välja mellan olika förprogrammerade scenarion Likartade styrsystem bör så långt möjligt finnas i alla lokaler Vidare bör Stockholms universitet överväga att: Möjliggöra sammankoppling av flera salar så att t.ex. 500 personer kan befinna sig i tre olika salar (t.ex ), men ändå ha full möjlighet att följa en föreläsning, ställa frågor till läraren mm (exempel finns t.ex. i DSVs lokaler i NOD). Det ökar flexibiliteten och minimerar behovet av alltför stora aulor som används sällan. Skapa informella lärandemiljöer direkt i anslutning till aulorna för att göra det mer attraktivt för studenterna att vilja vara på campus före och efter föreläsningar. Installera videokonferens-system som möjliggör uppkoppling av såväl studenter som lärare från andra fysiska platser (detta är en förutsättning för punkt 1 ovan) Skapa förutsättningar för att studenter med nedsättningar i syn och hörsel kan ta del av inspelade föreläsningar 1 Smart Podium och Smart Board är en teknik som möjliggör att läraren bl.a. kan rita direkt på t.ex. en bild eller en PowerPoint presentation samt spara denna 2 Om även studenter filmas måste det vara tydligt att så sker och det måste finnas områden i salen som inte filmas för de studenter som inte vill spelas in. 15

16 Inredning som man bör undvika: SmartBoards (samma möjlighet kan ges av andra lösningar som är billigare och mer flexibla) - se ovan om SmartPodium Studentresponssystem (s.k. klickers). Denna i och för sig intressanta studentaktiverande metod kan i dag erhållas via studenternas egna mobiltelefoner eller datorer och en lämplig programvara (finns såväl freeware som kommersiella lösningar) 3 Overhead- och diaprojektorer (ersätts av dokumentkamera resp. dataprojektorer) Olika styrsystem i olika lokaler Exempel på Aula där gradängen kan fällas ihop och på så tätt skapa en plan golvyta. Från DSV Aula NOD i Kista. 3 Se t.ex. SRS, PeLe, Eval och från HiST i Norge 16

17 Exempel på hur Aulan i DSV NOD kan se ut efter att den möblerats om till studiosittning inför CrossTalksinspelningarna. Så kallad Smart Podium där läraren direkt på skärmen kan notera, rita mm samt spara undan bilden. Detta kan även tjäna som stöd för studenter med funktionsnedsättningar och fungera som alternativ till anteckningsstöd. 17

18 Föreläsningssalar Salar för personer och som understödjer i stort sett samma möjligheter som ovan nämns under Aulor. Dvs. den minimistandard som dessa bör ha är Fasta gradänger skall undvikas så långt som möjligt o Dock kan man tänka sig att det finns fasta gradänger längre bak i rummet och att golvytan längre fram är plan och med lätt flyttbart möblemang o Man bör överväga möjligheten att använda sig av lösa gradänger där så är lämpligt Minst 2 projektionsytor som möjliggör dels projektion på olika väggar, dels att projektion fortfarande finns i alla sektioner om salen ändras/delas o Vid behov skall även finnas projektionsytor längre bak i stora salar så att deltagare som sitter långt bak ser alla projektioner utan problem SmartPodium-liknande lösningar (ger samma funktionalitet som s.k. SmartBoards, men till ett lägre pris och med större flexibilitet) Stora skrivytor (t.ex. WhiteBoard) Dokumentkameror (i st.f. overheadprojektorer) Inspelning/streaming av föreläsningar inkl. samtliga projektionsytor samt läraren (skall vara enkel och automatiserad) Ljud- och bild- avtappning för professionell inspelning Hörslingor eller modernare lösning Trådlöst nät som klarar fullbelagd sal med 2 enheter per student (dator, SmartPhone etc.) Eluttag vid samtliga platser (ett dubbeluttag per 2 platser t.ex.) Platser för studenter med särskilda behov m.a.p. syn-, hörsel-, rörelsenedsättningar mm o I detta ingår att så långt möjligt skapa platser och bärbara skrivplattor/-bord till studenter i rullstol/permobil En enda kontrollpanel (touchscreen) där lärare enkelt kan välja mellan olika förprogrammerade scenarios Vidare bör man överväga att: Möjliggöra sammankoppling av fler än en sal så att t.ex. 500 personer kan befinna sig i tre olika salar (t.ex ), men ändå ha full möjlighet att följa en föreläsning, ställa frågor till läraren mm Skapa informella lärandemiljöer direkt i anslutning till dessa stora salar för att möjliggöra grupparbeten mm Installera videokonferens-system som möjliggör uppkoppling av såväl studenter som lärare från andra fysiska platser, inkl. inspelning 18

19 Exempel från DSV i Kista där en föreläsningssal för 120 personer har plant golv i halva lokalen som möjliggör flexibelt användande och olika typer av sittningar. Föreläsningssal från Queens University Belfast med möjlighet till gruppdiskussioner i en och samma lokal. Liknande salar finns även vid andra universitet såsom Loughborough University. 19

20 Undervisningssalar Lärandemiljöer för personer och som understödjer flera olika pedagogiska modeller som t.ex. PBL, ALC, Case mm. Den minimistandard vi föreslår är: Plana golv (helst inga trösklar så att studenter med rörelsehinder lättare kan tas sig in och förflytta sig) Bord med låsbara hjul som kan flyttas lätt och även ställas undan (gärna stapelbara bord; om ej hjul måste det vara lätt att flytta av bara en person) Borden skall kunna ställas i olika grupperingar som t.ex. ALC (8-10 deltagare i grupper runt ett större bord). Gärna bord som ger mer runda former när de är ihopställda. Stolar på hjul och/eller stapelbara Projektion på minst 2 ytor SmartPodium-liknande lösningar Skrivytor helst flyttbara Inspelning/streaming av föreläsningar inkl. samtliga projektionsytor samt läraren (skall vara enkel och automatiserad) Trådlöst nät som klarar fullbelagd sal med 2 enheter per student Eluttag vid samtliga platser (kan lösas genom elstubbar på hjul, se sid 14, eller möjligen via golvplacerade eluttag (kan dock vara dyrt). Det är olämpligt att dra ner el från taket pga. risken för skymd sikt. Ljuddämpning som fungerar för olika typer av sittningar Samma styrsystem som i aulor och föreläsningssalar Lämpliga lösningar i vissa undervisningssalar (inte lägstanivå för alla): Flyttbara projektionsytor (t.ex skärmar som möjliggör PBL och ALC grupperingar) Draperier som kan användas för att temporärt avdela ett större rum i 3-4 olika delar och dämpa ljudet Flyttbara skrivytor, t.ex. små whiteboards eller blädderblock för t.ex. PBL eller ALC 20

21 Seminariesalar Lärandemiljöer för personer och som understödjer flera olika pedagogiska modeller som t.ex. Grupphandledning, PBL, ALC, Case mm. Minimistandarden vi föreslår är: Plana golv (inga trösklar om möjligt) Bord med låsbara hjul som kan flyttas lätt och även ställas undan (gärna stapelbara bord; om ej hjul måste det vara lätt att flytta av bara en person) Borden skall kunna ställas i olika grupperingar som t.ex. ALC (8-10 deltagare i grupper runt ett större bord) Stolar på hjul och/eller stapelbara Bildvisning/projektion på minst 2 ytor, de mindre gärna på hjul Skrivytor, de mindre gärna på hjul Trådlöst nät som klarar fullbelagd sal med 2-3 enheter per student Eluttag vid samtliga platser (kan lösas genom golvuttag och/eller elstubbar på hjul och annat, men olämpligt att dra ner från taket) Ljuddämpning som fungerar för olika typer av sittningar Samma styrsystem som i aulor och föreläsningssalar Utdragbart eluttag kan ge flexibel elåtkomst 21 ALC-övning i Uppsala. Märk de flyttbara skrivytorna och projektionsytorna

22 Grupprum Lärandemiljöer för 5-10 personer som är anpassad till studenters grupparbeten utan att lärare är närvarande hela tiden. Minimistandarden vi föreslår är: Plana golv Bord av lämplig storlek som kan vara fasta, men gärna med elbrunn Stolar på hjul som bör vara stapelbara Projektionsmöjlighet för studenternas datorer (t.ex. stor skärm på ) Trådlöst nät som klarar fullbelagd sal med 2 enheter per student Eluttag för samtliga platser (kan lösas genom golvuttag, elstubbar på hjul eller elbrunnar i bord eller annat) Exempel på grupprum med gott teknikstöd där studenter kan dela sin bildskärm med alla i rummet. Den övre bilden är från DSV och den undre från KTH. 22

23 Rum för studenter med särskilda behov Som tidigare omnämns finns det ett stort antal studenter med särskilda behov. Det kan röra sig om nedsatt syn, hörsel eller rörelseförmåga, men många andra funktionsnedsättningar finns som moderna lärmiljöer måste ta hänsyn till. Exempel på detta är t.ex. studenter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som t.ex. ADHD och Autismspektrumstörning. Denna grupp av studenter behöver ofta mycket lugna och avskilda miljöer för att kunna fokusera på sitt studiearbete och i synnerhet gäller detta vid examinationer. I dag finns det oerhört få sådana miljöer vid SU. I det nya studenthuset finns t.ex. 13 stycken så kallade resursrum och i biblioteket ett par till. Oftast är det inte så mycket byggnadstekniska finesser som behövs, utan bara frihet från yttre störningar. Detta är sedvanliga rum för en student i taget där det råder lugn, tystnad, inga tavlor, inga bjärta färger eller annat som stör intrycken. Egentligen kan ett vanligt grupprum fungera för många av dessa studenter, så länge som det är fritt från visuella och ljudmässiga störningar. Vidare finns det ett än större antal studenter med behov av datorbaserade syn- och hörselhjälpmedel som t.ex. talsyntes och zoomning av bildskärmen mm. Stockholms universitet har redan tillgång till denna typ av programvaror, men de är ej installerade i de flesta av de allmänna datorsalarna, vilket är en brist. För studenter med dyslexi finns det andra intressanta hjälpmedel som också bör installeras i samtliga publika datormiljöer inom universitetet. Exempel på resursrum. Till vänster vid Studentavdelningen i nya studenthuset och till höger i nyinvigda Frescatibiblioteket. Rummen är i princip som vanliga grupprum, men med mer dämpade färger, avsaknad av onödig utsmyckning och med särskild programvara installerad på datorn. 23

24 Studentlaboratorier (speciallabb för t.ex. kemi, biologi, fysik, musik, spel) Detta är särskilda lärandemiljöer för de ämnen som kräver laborativ verksamhet. Innehållet i dessa lokaler är högst specifikt, beroende på aktuell verksamhet. Dock bör följande möjligheter alltid finnas även i dessa miljöer: Plana golv Projektionsmöjlighet Trådlöst nät som klarar fullbelagd sal med 2 enheter per student Eluttag för samtliga platser (kan lösas genom golvuttag och/eller elstubbar på hjul o annat) Också att tänka på: I dag finns det stor möjlighet att skapa eller använda redan befintliga virtuella lab och/eller s.k. remote labs (se bilderna nedan). Detta kan ge stora besparingar men samtidigt öppna upp för praktiska laborationer även på distanskurser etc. Virtuella lab är helt virtuella lösningar för laborationer där allt sker i datorn, men på ett mycket realistiskt sätt Remote labs är riktiga fysiska laboratorier, men där användning, styrning och övervakning sker på distans (oftast via webben) Viktigt är också här att tänka på studenter med särskilda behov som t.ex. talsyntes mm som kan underlätta Virtuella lab Exempel på virtuellt bakteriologiskt lab respektive kemi-lab. 24

25 Exempel på virtuella fysiklaborationer 25

26 Exempel på fysiska, verkliga lab, men som används över webben (remote labs) Datorsalar Salar med datorer används vid Stockholms universitet främst för schemalagd undervisning och för studenters egna aktiviteter (som kan vara allt från obligatoriska datorlabb till studenters faktasökning på internet inför gruppuppgifter). Datorsalar används även inom olika institutioner för olika former av examination (se också avsnittet kring DTT och skrivsalar längre fram). Arbetsgruppen bedömer att datorsalar behöver finnas vid Stockholms universitet framöver, men att behovet sannolikt kommer att minska över tid, då studenter i allt större omfattning har egna bärbara datorer eller tablets (ipad och liknande). Dock kan man ej förutsätta att alla studenter har egna datorer, så en viss mängd datorer bör även framöver finnas tillgängliga för studenter som saknar resurser att införskaffa egna datorer eller av andra orsaker väljer att ej köpa egna. Det måste också påpekas att studenter ofta inte vill bära omkring på datorer pga. vikten och i synnerhet gäller detta studenter med olika former av funktionsnedsättningar. Förvaringslösningar i form av t.ex. låsbara skåp är därför önskvärt. 26

27 Låsbara skåp i Frescatibiblioteket som studenterna kan hyra. Datorsalar kan även vara en bra lösning i de fall speciella och/eller kostsamma programvaror behövs för undervisningen, där enskilda institutioner eller studenter inte kan införskaffa sådana. Således bör det finnas datorsalar i framtiden, men mängden och typen av salar bör diskuteras med berörda institutioner då behoven kan variera mycket beroende på ämnenas olika karaktär. I detta sammanhang vill arbetsgruppen nämna att vi ser mycket positivt på att Stockholms universitets studenter numer får tillgång till Microsofts Office-paket gratis, men att universitetet bör se över möjligheterna att ge studenter tillgång till andra leverantörers programvaror för t.ex. statistik, grafik och bildbehandling. Arbetsgruppen rekommenderar att Stockholms universitet: Även framöver inrättar datorsalar, men att antalet salar och storleken av dessa sannolikt minskar över tid I samråd med institutioner planerar de ev. nya datorsalar som skapas så att de utrustas på lämplig nivå och med lämpliga programvaror De programvaror som universitetet har för studenter med behov av särskilt stöd bör installeras på alla datorer i datorsalar så långt det är möjligt Utreder tillgång till programvaror för studenter som använder egna datorer och tablets I möjligaste mån skall allmänt tillgängliga datorsalar kunna användas av flera institutioners lärare och studenter Ser över tillgången till datorsalar för de institutioners studenter som ej befinner sig på Frescaticampus, dvs. t.ex. Albano/Alba Nova, Kista respektive Sveaplan och säkerställer att de erhåller likvärdiga möjligheter och villkor som de institutioner som är placerade på Frescaticampus 27

28 Modern datorsal på KTH Specialsal på Stockholms universitet för språkinlärning 28

29 Pedagogiska experimentsalar För att stödja en kontinuerlig pedagogisk utveckling inom universitetet föreslås att det skapas 1-2 pedagogiska experimentsalar inom universitetet. En sådan sal kan t.ex. användas av Stockholms universitets pedagogiska utvecklare för kurser mm, i lärarutbildningen, samt av individuella lärare som vill prova på möjligheterna med modern pedagogisk teknik och inredning. Liknande salar finns vid flera lärosäten i Sverige och utomlands och har visat sig ge stora möjligheter till pedagogisk förnyelse och kompetensutveckling för lärare. Pedagogiska experimentsalar är vanliga undervisningssalar, t.ex. seminarierum, men där det finns extra resurser i form av olika innovativa IKT-pedagogiska lösningar, SmartBoard-liknande projektionsmöjligheter och andra interaktiva skrivytor, inspelning av det som händer i salen för senare analys och diskussion (av både lärares och studenters aktiviteter) samt för distribution via webben, flexibla inredningar, möjlighet till avdelning av det fysiska rummet mm som saknas i Stockholms universitets sedvanliga lärandemiljöer. För att det ska vara någon mening med sådana salar, bör Stockholms universitet säkerställa att det finns pedagogisk expertis tillgänglig som kan understödja de lärare som provar dessa miljöer, både före undervisningen för att planera hur undervisningen i salen kan bedrivas, men även under och efter för stöd och återkoppling. Ett förslag är att det i direkt anslutning till de pedagogiska experimentsalarna bör finnas bokningsbara mötesrum för kollegialt pedagogiskt utvecklingsarbete lärare emellan. Pedagogiska experimentsalar med inspelningsmöjlighet kan också användas för t.ex. doktorander som behöver träna sig på att presentera sin forskning muntligt (se vidare under sektionen kring lärares kompetensutveckling). Arbetsgruppen föreslår att: Universitetet skapar 1-2 pedagogiska experimentsalar En sal bör ligga i Frescati och en annan i Albano En av dessa bör ligga i anslutning till CeULs aktiviteter, vilket kommer att gagna både CeUL och de lärare som använder de pedagogiska experimentsalarna Exempel på pedagogisk experimentsal från Uppsala universitet 29

30 Skrivsalar Vid Stockholms universitet finns det ett antal speciella skrivsalar, dvs. salar som är planerade för att enbart härbärgera större tentamensskrivningar. En av salarna (Laduvikssalen) är nyligen ombyggd för att användas av det så kallade Digital Tentamen och Tentamenssalsprojektet (DTT - se mer nedan) och har en specifik inredning och teknisk lösning, inkl. ett så kallat installationsgolv. Vid en genomgång av bokningsbeläggningen har det visat sig att skrivsalarna vid Stockholms universitet har en i särklass låg beläggningsgrad på cirka % av tillgänglig tid. Samtidigt råder det brist på större undervisningssalar på Frescatiområdet. Vidare använder endast en låg andel av Stockholms universitets institutioner skrivsalarna. Mot denna bakgrund avråder arbetsgruppen från att fortsätta bygga denna typ av helt fastlåsta skrivsalar. Vi ser dock en stor potential i att ändra dessa befintliga salar så att man utöver skrivningar också skulle kunna använda salarna som större seminarierum eller liknande, bara de inreds och byggs om så att de kan användas på ett mer flexibelt sätt, t.ex. med möjlighet till avdelning i mindre seminarierumsliknande delar med projektionsytor mm. En mer flexibel lösning skulle dels öka salarnas beläggning, dels med stor sannolikhet öka antalet institutioner som kan och vill använda salarna. Projektet DTT vid Stockholms universitet I arbetsgruppens uppdrag har det ingått att ha kontinuerlig kontakt med det så kallade Digital Tentamen- och Tentamenssalsprojektet (DTT) som bedrivs inom Stockholms universitets ITavdelning. Representanter från arbetsgruppen har under 2014 ingått i DTTs styrgrupp samt dess referens/bedömningsgrupp och vi har kommit fram till att DTT är ett komplicerat och svåröverblickbart projekt och där vissa saker framstår som tydliga: Det saknas konkreta kravspecifikationer på vad som skall utvecklas, det är en mycket begränsad representation av olika institutioners behov, samt en stor brist på insikt i forskningen inom detta fält (som har mycket att bidra med). T.ex. bedrivs forskning och utveckling inom området digital tentamen sedan länge vid flera institutioner inom Stockholms universitet, såsom DSV, SpecPed samt IPD, men ingen av dessa institutioner ingår i DTTs styrgrupp, vilket är en klar brist. Sedan hösten 2014 har inga nya styrgruppsmöten hållits dit vår arbetsgrupp bjudits in. Det råder ingen tvekan om att DTT-projektet vill väl, men arbetsgruppen är enig om att projektet är för snävt definierat, att det är alldeles för få institutioner bland kravställarna samt att projektet i sin helhet är osedvanligt kostsamt (36 miljoner kr) för det begränsade resultat som kan uppnås. I stort sett är det bara tre-fyra institutioner som är med och leder och påverkar DTT. Det fåtal olika examinationsformer som stöds av projektet är ointressanta för många institutioner vid Stockholms universitet. DTT består av två olika satsningar: 1. En programvara för digital tentamen Exia 2. Ombyggnad och teknisk nyutrustning av de fysiska skrivsalarna Mer specifikt har arbetsgruppen följande synpunkter: Exia-delen Enbart essäfrågor (fritextsvar på textfrågor), flervalsfrågor (MCQ) samt s.k. word-gap frågor kan användas i Exia Således stöds inga andra typer av frågor, som t.ex. grafer, skisser, fallbaserade frågor, matematiska och kemiska formler, flödesscheman, programkod etc., vilket gör att ett stort antal institutioner vid Stockholms universitet ej kan använda Exia för sina examinationer Exia är avsett att användas på enbart de speciella datorerna i tentamenssalarna (just nu bara Laduvikssalen). Om en institution skulle vilja använda i Exia i sin egen verksamhet och datorsalar, stöds alltså ej detta av DTT-projektet Flera av de i Exia framtagna skrivningsformerna (MCQ och fritext), finns redan i de allra flesta lärplattformarna som används inom Stockholms universitet, t.ex. Moodle och Mondo, 30