Dokumentation och uppföljning av levnadsvanor i olika journalsystem
|
|
- Bernt Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dokumentation och uppföljning av levnadsvanor i olika journalsystem Nulägesbeskrivning 2012 Åsa Schwieler 0
2 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 2 Syfte... 2 Journalsystem i Sverige... 2 Tillvägagångssätt... 3 Resultat... 4 Sammanfattning... 4 Slutsatser och reflektioner... 5 COSMIC Cambio Healthcare Systems... 7 Landstinget i Kronoberg... 7 Landstinget i Uppsala Län Västmanlands läns landsting Landstinget i Östergötland Journal III CompuGroup Medical Västra Götalandsregionen Medidoc CompuGroup Medical Västra Götalandsregionen Melior Siemens Healthcare Region Skåne sjukhusvård Västra Götalandsregionen sjukhusvård SYSteam Cross EDB ErgoGroup SYSteam Landstinget Sörmland Landstinget Västernorrland Take Care CGM CompuGroup Medical Region Gotland Stockholms läns landsting VAS Region Halland Norrbottens läns landsting Bilaga 1 - Frågeformulär Bilaga 2 - Intervjuade personer
3 Inledning och bakgrund Nätverket Hälsofrämjande Sjukhus och vårdorganisationer (HFS) vill få en bättre överblick över vilken information om patienters levnadsvanor (med fokus på de levnadsvanor som omfattas av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och kost) som dokumenteras i landstingens journalsystem. Man vill också veta om den information som registreras går att använda för enhetliga jämförelser av till exempel resultat och kvalitet avseende insatser för att förändra levnadsvanor. Projektet ska leverera en nulägesbeskrivning av hur levnadsvanor dokumenteras i de största journalsystemen (5-7 största i landet) samt exemplifiera likheter och skillnader mellan olika system och hur systemen används i olika landsting. Arbetet ska även omfatta att redovisa förutsättningar för att göra uttag och ta fram statistik i respektive journalsystem samt planerade förändringar och utvecklingsarbeten vad gäller registrering av levnadsvanor (både beslutade projekt med tidplan och förändringar som planeras till följd av de nationella riktlinjerna). Syfte Syftet med att genomföra detta arbete är att ge HFS ett underlag både för att kunna ställa rimliga krav på sina medlemmar vad gäller inrapportering till HFS och för att kunna vara pådrivande i utvecklingen mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Journalsystem i Sverige I Sverige finns ett stort antal system för dokumentation inom hälso- och sjukvård. Tidigare har mångfalden varit ännu större än den är idag, fler och fler landsting väljer nu att konsolidera och välja ett gemensamt system för hela hälso- och sjukvården. Bild 1. Landstingens inriktning avseende modell för att konsolidera vårdinformation (källa: ehälsa i Landstingen Juni 2011 ). 2
4 Idag finns en handfull system som tillsammans täcker ca 95 % av marknaden. Det är framför allt dessa system som omfattas av kartläggningen. Bild 2. Marknaden för vårddokumentationssystem 2011 (källa: rapporten ehälsa i Landstingen Juni 2011 ). Tillvägagångssätt Framtagande av frågeformulär Frågorna har tagits fram utifrån de frågeställningar som varit grunden för utredningen och har formulerats omkring tre olika områden dokumentation av levnadsvanor i systemet idag, möjligheter till uppföljning och statistik samt pågående/planerat utvecklingsarbete vad gäller registrering eller uttag av information som gäller levnadsvanor. Frågeformuläret finns med som bilaga 1. Omfattning - val av landsting och journalsystem Utredningen gör inte anspråk på att ge en komplett bild av alla landsting och alla förekommande journalsystem. Urvalet har gjorts utifrån ambitionen att ge en översiktlig bild av hur levnadsvanor kan dokumenteras och följas upp i de vanligast förekommande journalsystemen. Ambitionen har varit att genom att undersöka flera olika landsting som använder samma journalsystem få en inblick i likheter och skillnader i användningen. Insamling av information Information om hur levnadsvanor dokumenteras har samlats in genom intervjuer med personer som på olika sätt är ansvariga för eller deltar i utvecklingen av hur man kan dokumentera och följa upp arbetet med levnadsvanor i ett journalsystem. Ofta är det systemförvaltare eller ansvariga för termer och begrepp. De flesta intervjuerna har genomförts på telefon, några vid personliga möten. En förteckning över intervjuade personer finns med som bilaga 2. 3
5 Resultat Detta kapitel inleds med en sammanfattande bild över hur levnadsvanor dokumenteras och följs upp i olika system samt ett avsnitt med slutsatser som kan dras utifrån denna bild. Därefter redovisas samtliga journalsystem och landsting som ingår i utredningen. Sammanfattning I studien har sju olika system och tolv landsting inkluderats. Journalsystem COSMIC Cambio Healthcare Systems Journal III CGM CompuGroup Medical Medidoc CGM CompuGroup Medical Melior Siemens Healthcare SYSteam Cross EDB Ergogroup SYSteam Take Care CGM CompuGroup Medical VAS (ägs av Norrbottens läns landsting) Landsting Landstinget i Kronoberg Landstinget i Uppsala Län (LUL) Landstinget Västmanland - sjukhusvård Landstinget i Östergötland (LiÖ) Västra Götalandsregionen (VGR) primärvård Västra Götalandsregionen (VGR) primärvård Västra Götalandsregionen (VGR) sjukhusvård Region Skåne sjukhusvård Landstinget i Sörmland Landstinget Västernorrland (LVN) Stockholms Läns Landsting (SLL) Region Gotland Region Halland Norrbottens Läns Landsting (NLL) Det finns stora skillnader mellan olika landsting/regioner gällande hur man dokumenterar om levnadsvanor och i vilken utsträckning man har enhetliga regler och riktlinjer för dokumentation och uppföljning. I några landsting har man landstingsgemensamma riktlinjer för hur man ska arbeta med levnadsvanor och för hur man ska dokumentera om dem på ett enhetligt och strukturerat sätt med enhetliga sökord och fasta svarsalternativ. På andra håll finns stor frihet för vårdenheter, kliniker och sjukhus att själva besluta om vilka sökord man vill använda och därmed även stor variation vad gäller enhetlighet i dokumentationen. Även när det gäller uppföljning och uttag av statistik så finns stora variationer. Några landsting följer upp både antal identifierade levnadsvanor (till exempel hur många patienter som använder tobak eller har ett riskbruk av alkohol), vilka åtgärder som sätts in för att hjälpa patienter att förändra sina levnadsvanor och ibland även resultatet av insatta åtgärder. Uppföljningen kan användas både för till exempel verksamhetsutveckling och för ersättning i vårdvalssystemet. Andra har ingen landstingsgemensam eller lokal uppföljning eller översikt över vad olika enheter och sjukhus följer upp. I vissa journalsystem finns inbyggda möjligheter att göra uttag av statistik för uppföljning. Andra har tilläggsmoduler. I några landsting använder man tredjepartsprodukter som till exempel Qlikview, Business Objects och Cognos. Skillnaderna mellan olika landsting som använder samma system kan vara lika stora som skillnaderna mellan olika system. Inget av de journalsystem som omfattas av studien har någon 4
6 inbyggd färdig modul för att hantera dokumentation av levnadsvanefrågorna. Varje landsting måste således fatta egna beslut om hur man vill bygga upp mallar och vilka sökord man vill använda samt i vilken utsträckning man styr dokumentationen med fasta svarsalternativ eller tillåter dokumentation i fritext. Tabellen nedan avser att ge en översiktlig bild över i vilken utsträckning olika system och landsting/regioner har strukturerad dokumentation, gemensamma riktlinjer för dokumentation, möjligheter till uppföljning av arbete med levnadsvanor och pågående eller planerat utvecklingsarbete inom området. Journalsystem Landsting/region Struktur Riktlinjer Uppföljning Utveckling COSMIC Kronoberg Möjligt, görs ej Uppsala Delvis Per förvaltning Delvis Planeras Västmanland Delvis Östergötland Delvis Delvis Delvis Journal III VGR Medidoc VGR Melior Skåne Begränsat Kommer VGR Lokalt Begränsat Planeras SYSteam Cross Sörmland Västernorrland Delvis Vidareutveckling Take Care Gotland?? Stockholm, ej resultat VAS Halland Delvis Norrbotten Delvis Vidareutveckling Landstinget i Uppsala Län har haft ett erfarenhetsutbyte avseende dokumentation av levnadsvanor med Landstinget i Östergötland, där man använder samma journalsystem. Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är olika mycket kända i olika landsting. Vissa har redan sedan de preliminära riktlinjerna kom, i slutet av 2010, arbetat med förberedelser för att kunna förhålla sig till dem och anpassa dokumentationen om levnadsvanor utifrån riktlinjerna. Slutsatser och reflektioner Variationerna mellan olika landstings/regioners arbete med att dokumentera och följa upp arbetet med levnadsvanor har ingen direkt koppling till vilket journalsystem man använder. Journalsystemets ålder De landsting som har äldre journalsystem som man i flera fall redan fattat beslut om att de ska bytas ut har ofta inte implementerat särskilda mallar för att dokumentera strukturerat om levnadsvanor. Journalsystemets ålder i sig verkar däremot inte vara avgörande för om det är tekniskt möjligt att introducera enhetliga sökordsmallar med fasta svarsalternativ. Krav på uppföljning Man kan konstatera att man i de landsting/regioner där det finns tydliga krav vad gäller uppföljning av arbetet med levnadsvanor också har arbetat med att strukturera den information som behöver dokumenteras för att uppföljningen ska vara möjlig. 5
7 Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder De landsting som tidigt skaffat sig kunskaper om Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har i flera fall anammat redan den preliminära versionen av riktlinjerna som kom i slutet av år 2010 och påbörjat arbete för att öka möjligheten att dokumentera och följa upp i enlighet med riktlinjerna. Utvecklingsarbete Många av de landsting/regioner som idag inte har möjligheter till strukturerad dokumentation och uppföljning planerar eller har redan påbörjat projekt som syftar till att åstadkomma detta. Rekommendationer Landsting och regioner som inte påbörjat något arbete med att åstadkomma en mer enhetlig och strukturerad dokumentation och uppföljning av arbetet med levnadsvanor kan ha nytta av att som ett led i ett kommande projekt ta del av: Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 1 Strategi för nationell ehälsa 2 (särskilt avsnittet om informationsstruktur och fackspråk) Den RIV-specifikation som tagits fram av SKL för information om tobak
8 COSMIC Cambio Healthcare Systems COSMIC är utvecklat av Cambio Healthcare Systems och är det näst största journalsystemet i Sverige. COSMIC används både inom primärvård och på sjukhus. Det används idag av landstingen i Uppsala, Jönköping, Östergötland, Värmland, Kronoberg, Kalmar och Västmanland. Landstinget i Kronoberg Landstinget i Kronoberg använder sedan 2006 COSMIC i hela landstinget på sjukhus, vårdcentraler och inom psykiatrin. Samma system används även på privata vårdcentraler i Kronoberg. Dokumentation av levnadsvanor idag Levnadsvanor dokumenteras i COSMIC via sökordsmallar och med specifika termer. De mallar som finns är centralt beslutade, till exempel har alla vårdcentraler samma mallar med samma sökord. Även de privata vårdcentralerna som ingår i vårdvalet har samma. Det finns information kopplat till varje sökord i systemet men i övrigt inga gemensamma lathundar. Lokala lathundar kan ha tagits fram av verksamheten. Dokumentation av levnadsvanor Sökordsmallar med fasta svarsalternativ Dokumentation av resultat av åtgärder Riktlinjer för dokumentation Man dokumenterar även resultatet av insatser som förs för att förändra levnadsvanor. De yrkeskategorier som dokumenterar levnadsvanor är främst läkare, sjuksköterskor, paramedicinare och till viss del undersköterskor och skötare. Bild 3. Exempel dokumentation av fysisk aktivitet, COSMIC, Kronoberg Dokumentationen ska följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 7
9 Bild 4. Exempel dokumentation alkoholvanor vid graviditet, COSMIC, Kronoberg Uppföljning och statistik Det vanligaste är att man följer upp arbetet med levnadsvanor per enhet, men det är även möjligt att följa upp till exempel per klinik eller sjukhus. Uppföljning Antal patienter som tillfrågats om sina levnadsvanor Antal patienter med en viss levnadsvana Antal patienter som önskar stöd Antal patienter som fått åtgärd Resultat av insatt åtgärd Möjligt att följa upp? Det är möjligt att från journalsystemet ta ut all den statistik som nämns i tabellen ovan, dock görs det inte idag. Man har automatisk överföring av information från journalsystemet till exempelvis kvalitetsregistret NDR (Nationella DiabetesRegistret). För uttag av statistik används ett uttagsverktyg som är inbyggt i systemet, COSMIC Intelligence, tillsammans med rapportverktyget Business Objects. Uppgifterna används för både verksamhetsutveckling och uppföljning och landstingets ledning kräver på olika sätt rapportering om arbetet med levnadsvanor (till exempel redovisning av att de patienter som söker för högt blodtryck ska bli tillfrågade om alkoholvanor, tobak och fysisk aktivitet). 8
10 Utvecklingsarbete Landstingets Folkhälsoavdelning har dragit igång ett projekt där Socialstyrelsens indikatorer för nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska ses över. En första workshop har hållits i början av 2012 där man gick igenom vad det är för indikatorer som ska mätas och dokumenteras. Det finns en projektplan och tider för möten är inbokade. I detta projekt ingår det att se över mallar och termer för att få med de indikatorer som Socialstyrelsen kräver. Man avser också jobba vidare med frågan om hur och vad Landstinget Kronoberg ska mäta. 9
11 Landstinget i Uppsala Län Landstinget i Uppsala län (LUL) är indelat i fyra självständiga förvaltningar (Primärvården (PV), Habilitering och Hjälpmedel (HoH), Akademiska Sjukhuset (AS) och Lasarettet i Enköping (LE)). Sammanlagt handlar det om ca användare, inklusive privata vårdgivare, som använder COSMIC. Dokumentation av levnadsvanor idag Dokumentationen av levnadsvanor (eller livsstil som man har valt att kalla det i Uppsala) skiljer sig lite åt mellan de olika förvaltningarna, och även inom vissa förvaltningar, och det finns därför olika sökordsuppsättningar för flera av levnadsvanorna. Detta beror bland annat på att uppföljningskraven är olika mellan de olika förvaltningarna. Dokumentation av levnadsvanor Sökordsmallar med fasta svarsalternativ Dokumentation av resultat av åtgärder Riktlinjer för dokumentation Delvis Delvis t ex för tobaksavvänjare Per förvaltning Alkohol är den levnadsvana som är mest enhetligt strukturerad inom LUL, men även där har till exempel ungdomsmottagningarna, kvinnosjukvården, HoH och psykiatrin sina egna varianter. Endast vissa enheter på AS registrerar fysisk aktivitet på ett strukturerat sätt, medan PV och LE har bestämt hur det ska dokumenteras hos dem. I PV och övrig öppenvård har man översökordet Livsstil i besöksmallar med undersökord för de olika levnadsvanorna. Den mesta dokumentationen är strukturerad, men det är inte möjligt att ta bort möjligheten till fritextregistrering. Inom slutenvården registreras levnadsvanor till exempel i inskrivningsmallar, även där på undersökord till översökordet Livsstil. Enheter inom slutenvård har också möjlighet att använda särskilda vårdplaner för tobak, alkohol och fysisk aktivitet. Det är mest läkare och sjuksköterskor som dokumenterar om levnadsvanor, men även paramedicinare som till exempel kuratorer eller dietister. Bild 5. Exempel på dokumentation av kostvanor, COSMIC, LUL 10
12 Åtgärder dokumenteras olika mycket i olika delar av vården, men mest strukturerat i primärvården. Tobaksavvänjare har till exempel särskilda sökord där man dokumenterar både tobaksbruk, åtgärder och resultat av insatta åtgärder. Bild 6. Exempel på dokumentation av åtgärder avseende tobaksbruk, COSMIC, LUL Bild 7. Exempel på hjälptexter och information om sökordet, COSMIC, LUL När det gäller dokumentation av resultat saknas också en enhetlig struktur inom hela LUL. Resultatet av insatta åtgärder dokumenteras i allmänhet endast av enheter som erbjuder åtgärder, till exempel de som har särskilt utbildade tobaksavvänjare. 11
13 Uppföljning och statistik I vilken utsträckning man följer upp skiljer sig åt mellan de olika förvaltningarna. Vad som följs upp och återrapporteras styrs av vad som står i avtal och regelböcker. Man följer upp mer inom tobaksavvänjningsenheter och på lungkliniken, som också är ansvariga för åtgärder. Uppföljning Antal patienter som tillfrågats om sina levnadsvanor Antal patienter med en viss levnadsvana Antal patienter som önskar stöd Antal patienter som fått åtgärd Resultat av insatt åtgärd Möjligt att följa upp? Delvis Delvis inom primärvården och hos de som ansvarar för åtgärder, t ex tobaksavvänjare. Man har inget inbyggt statistikverktyg utan COSMIC levererar strukturerad data till en särskild databas varifrån Business Objects (tredjepartsprodukt) hämtar data och kan presentera statistik i olika rapporter. Uttagen av statistik används för: Kontroll av följsamhet till riktlinjer resultat tas ut för andel screenade patienter Kvalitetsuppföljning resultat tas ut för antal som identifierats med en eller flera ohälsosamma levnadsvanor. Koppling till ersättning Mål med angivna ekonomiska tal anges i kvalitetsbilagan som är en del av avtalet. Om dessa mål ej uppnås återkrävs angivet belopp. 12
14 Bild 8. Exempel på uttag av statistik gällande riskbruk av alkohol, COSMIC, LUL Bild 9. Exempel på statistik över antal registreringar per sökord (tobak) och vårdenhet, COSMIC, LUL 13
15 Utvecklingsarbete De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder har varit efterlängtade. LUL har bland annat haft ett utbyte med Östergötland för att diskutera olika dokumentationslösningar. Det är dock inte möjligt att kopiera lösningen rakt av på grund av att man har gjort olika lösningar för till exempel behörigheter. Än så länge finns inget övergripande uppdrag från beställaren avseende dokumentation och uppföljning av levnadsvanor utan varje förvaltning har sina egna krav, men frågan diskuteras i olika grupperingar. Ambitionen är att komma fram till en minsta gemensam nämnare när det gäller levnadsvanor, som ska vara densamma för hela LUL. Man diskuterar behovet av utbildning, kompetensutveckling och framtagande av informationsmaterial. I anslutning till det diskuteras också till exempel vilka enheter som ska screena och följa upp etc. Implementering av KVÅkoderna har också diskuterats. 14
16 Västmanlands läns landsting I Västmanland har man infört COSMIC i hela sjukhusvården innan införandet (som påbörjades ) så hade man pappersbaserad dokumentation. Dokumentation av levnadsvanor idag Man dokumenterar idag under traditionella Anamnes, status, bedömning, åtgärder. Under Anamnes finns Basinfo där det finns en underkategori som heter Bruk/missbruk/beroende. Under detta sökord kan man registrera information om levnadsvanor. Möjlighet finns att använda fasta val och/eller fritext. Dokumentation av levnadsvanor Sökordsmallar med fasta svarsalternativ Dokumentation av resultat av åtgärder Riktlinjer för dokumentation Delvis Fritext Bild 10. Exempel på sökord för levnadsvanor, COSMIC, Landstinget Västmanland Åtgärder kan dokumenteras som fritext, både planerade åtgärder och utförda åtgärder där det kan framgå resultatet av åtgärden. Landstingsgemensamma regler och riktlinjer avseende dokumentation av levnadsvanor saknas. Man har heller inga gemensamma mallar. Termkatalogen är gemensam men är att betrakta som ett smörgåsbord varifrån var och en kan välja fritt. 15
17 Uppföljning och statistik Ingen uppföljning sker idag på sökorden Bruk/Missbruk/Beroende eller undersökord. Förfrågan har kommit men ingen statistik har tagits fram ur COSMIC. Uppföljning Antal patienter som tillfrågats om sina levnadsvanor Antal patienter med en viss levnadsvana Antal patienter som önskar stöd Antal patienter som fått åtgärd Resultat av insatt åtgärd Möjligt att följa upp? Det finns en bra teknisk struktur för att kunna dokumentera rätt där det ska dokumenteras. Mycket dokumenteras dock idag i fritext. Det finns ett verktyg för uttag av statistik som hör ihop med journalsystemet, COSMIC Intelligence. Utvecklingsarbete Det finns inget landstingsövergripande initiativ idag avseende utveckling inom levnadsvaneområdet. 16
18 Landstinget i Östergötland Landstinget i Östergötland använder COSMIC som gemensamt journalsystem för hela landstinget sedan Dokumentation av levnadsvanor idag Idag dokumenterar man patienters tobaksvanor och fysisk aktivitet. Detta görs i bakgrundsmallen och det finns fasta svarsalternativ (som dock inte följer socialstyrelsens nya riktlinjer). Dessa två levnadsvanor dokumenteras idag flitigt i primärvården och i viss utsträckning även inom sjukhusoch specialistvården. Det finns även möjlighet att dokumentera patientens kostvanor, men då enbart i fritext. Även alkohol kan dokumenteras (dryckesmönster och veckokonsumtion), med fasta svarsalternativ, men detta görs inte i någon större utsträckning idag. När det gäller kost så har till exempel dietisterna strukturerade och detaljerade mallar anpassade för sitt arbete. Dokumentation av levnadsvanor Sökordsmallar med fasta svarsalternativ Dokumentation av resultat av åtgärder Riktlinjer för dokumentation Delvis tobak och fysisk aktivitet Delvis tobak och fysisk aktivitet Bild 11. Exempel på dokumentation av fysisk aktivitet, COSMIC, LiÖ Åtgärder dokumenteras vad gäller tobak och fysisk aktivitet (fysisk aktivitet på recept FAR). Uppföljning görs efter tre månader för både tobak och fysisk aktivitet för att kontrollera patientens följsamhet till ordinationen. För tobak följs även upp om patienten är tobaksfri efter tolv månader. 17
19 Bild 12. Exempel på dokumentation av följsamhet till ordination av fysisk aktivitet, COSMIC, LiÖ Det finns ekonomiska belöningar kopplade till patienternas följsamhet till ordinationen, vilket gör att detta följs upp noga. Alla journalförande yrkeskategorier kan dokumentera om levnadsvanor. Levnadsvanor dokumenteras mest frekvent inom primärvården på grund av att det finns mål- och måttersättning vad gäller tobak och fysisk aktivitet. Specialistvården dokumenterar i högre utsträckning i fritext men är också på väg mot ett mer strukturerat dokumentationsmönster. De dokumentationsmallar som finns för att registrera levnadsvanor är gemensamma och centralt beslutade. Det finns en policy i landstinget som säger att alla patienter ska tillfrågas om sitt tobaksbruk. Uppföljning och statistik Man följer upp tobak och fysisk aktivitet och det går att göra på vårdcentralnivå, centrumnivå eller på landstingsnivå. Uppföljning sker för tobak och fysisk aktivitet: - Antal patienter som har fått en ordination på tobakslutarstöd - Antal patienter som vid tre månaders uppföljning har påbörjat ett tobaksslutarstöd - Antal patienter som har varit tobaksfria i 6 månader vid 12 månaders uppföljning - Antal patienter som har fått en FaR remiss - Antal patienter som vid 3 månaders uppföljning är följsamma till FaR ordinationen 18
20 Ett par gånger per år görs det om till diagram som återkopplas till processledarna, ut i nätverken för tobaksavvänjare, FaR koordinatorer och hälsosamordnare. Uppföljning Antal patienter som tillfrågats om sina levnadsvanor Antal patienter med en viss levnadsvana Antal patienter som önskar stöd Antal patienter som fått åtgärd Resultat av insatt åtgärd Möjligt att följa upp?, men det görs inte, för tobak, för tobak och fysisk aktivitet, följsamhet till ordination efter tre mån för tobak och fysisk aktivitet. Tobak resultat efter 12 mån. Det finns ett verktyg för uttag av statistik som hör till journalsystemet, COSMIC Intelligence. Verksamheterna kan också själva gå in i och söka ut statistik i COSMIC Intelligence för att följa sitt arbete. När det nya hälsobladet införs i början av april kommer det vara möjligt att få ut mer statistik. Man funderar nu på vad som bör följas upp, exempelvis: - Hur många som har tillfrågats om alkoholvanor, hur många som är riskdrickare och vad vi har givit för rådgivningsnivå? - Hur många som har tillfrågats om mat, hur många som har summa matpoäng mellan 1-4 och vad vi har givit för rådgivningsnivå - Tobak samma som ovan + rådgivningsnivå - Hur många som ej kommer upp i 150 aktivitets minuter/vecka, hur många som fått en FaR, hur många som är följsamma och rådgivningsnivå Användning av statistik Verksamhetsutveckling Man följer till exempel upp hur många patienter som röker och gör utifrån statistik om hur många som vill sluta en uppskattning av hur mycket tid och utbildning som skulle behövas för att klara det. Framför allt när det gäller tobak upplever man att det finns för lite tid och behövs mer utbildning. Rapporter till ledningsnivå (klinik/sjukhus/landsting), både till årsrapporter för vårdcentralerna och i landstingets årsrapport. Koppling till ersättning Mål- och måttersättning finns för patienter som följer ordinationen efter tre månader och för patienter som är tobaksfria efter tolv månader. Ersättningen gäller bara primärvården. Utvecklingsarbete Det pågår arbete med att ta fram ett hälsoblad som kommer att bli den nya mallen för att dokumentera levnadsvanor. Hälsobladet kommer att följa socialstyrelsens riktlinjer för 19
21 sjukdomsförebyggande metoder. Det kommer även att finnas en lathund för personalen med KVÅkoder (koderna kommer dock inte att finnas automatiskt kopplade i COSMIC). Utvecklingen påbörjades under hösten Hälsobladet är en vidareutveckling av befintliga dokumentationslösningar för levnadsvanor, där den stora skillnaden är att man kan följa hela flödet (identifiering, erbjudande om stöd, insats och resultat) i en och samma mall. Den stora skillnaden gäller dokumentationen av kostvanor, även om det blir anpassningar även vad gäller övriga levnadsvanor till riktlinjerna. Man hade allra helst velat ha en dynamisk mall som kan öppnas från alla 430 övriga mallar, men systemet tillåter detta från maximalt fem mallar. Hälsobladet blir en läs- och skrivbar mall för alla yrkeskategorier, som ska fyllas i när det sker någon förändring avseende någon levnadsvana samt vid 3 och 12 månaders uppföljningar. Man kommer att informera de superanvändare som redan idag finns på varje enhet. De får i sin tur informera övriga medarbetare. De som arbetar specifikt med levnadsvanor får lite mer utbildning. Hälsobladet ska driftsättas omkring 16 april 2012 i hela landstinget. Just nu (feb 2012) görs pilottester för att testa användarvänligheten och bygga rutiner för implementeringen. Det är de nationella riktlinjerna som varit startsignalen till det pågående arbetet men det har även förändrats i avtalen mellan leverantör och beställare, idag står det att man ska fråga om levnadsvanor. Förut stod det bör. Dessutom finns idag även krav på uppföljning. 20
22 Journal III CompuGroup Medical Journal III är ett system som ägs av CompuGroup Medical och som idag används ibland annat i primärvården i Västra Götalandsregionen och i Region Skåne. Systemet har haft en större utbredning men fasas ut på flera håll när landstingen väljer ett gemensamt system för hela hälsooch sjukvården. Västra Götalandsregionen Systemet Journal III används idag i delar av primärvården i VGR. Man har dock upphandlat ett nytt journalsystem som ska vara gemensamt för hela primärvården och som ska börja införas inom kort (pilottester ska påbörjas vecka ). Av den anledningen lägger man just nu inte resurser på att förändra i befintliga system inom primärvården. Dokumentation av levnadsvanor idag Det finns möjlighet att i systemet skapa personliga eller gemensamma sökordsmallar. Det är också möjligt att i lab-modulen göra mallar där man kan dokumentera värden (till exempel rökning ja/nej ). Man har dock idag inga enhetliga eller centralt beslutade mallar för att dokumentera om levnadsvanor. Frågor om rökning, alkohol och kost ingår i frågebatteriet för vissa sjukdomar. Det kan finnas lokala mallar framtagna ute i verksamheten men det finns idag inga regionövergripande riktlinjer för hur man ska dokumentera om levnadsvanor. Dokumentation av levnadsvanor Sökordsmallar med fasta svarsalternativ Dokumentation av resultat av åtgärder Riktlinjer för dokumentation För att skriva ut ordination om FAR (fysisk aktivitet på recept) så finns en särskild blankett konstruerad. Inom vissa områden, till exempel hantering av patienter med långa sjukskrivningstider, finns multimodala team inom vilka det är sannolikt att man dokumenterar om levnadsvanor. Uppföljning och statistik Det görs ingen regional uppföljning vad gäller levnadsvanor i VGR idag. Det skulle kunna förekomma att någon vårdcentral har lokal uppföljning. Uppföljning Antal patienter som tillfrågats om sina levnadsvanor Antal patienter med en viss levnadsvana Antal patienter som önskar stöd Antal patienter som fått åtgärd Resultat av insatt åtgärd Möjligt att följa upp? 21
23 Däremot har man regional uppföljning vad gäller vissa kroniska sjukdomar astma, diabetes, hypertoni, hjärtsvikt och KOL. Inom ramen för den uppföljningen följer man upp vissa variabler som hör hemma inom levnadsvaneområdet, till exempel rökning. Det finns också viss ersättning kopplad till den uppföljningen. Vårdcentralerna får ersättning till exempel för antalet FARordinationer. Utvecklingsarbete Det pågår inget centralt utvecklingsarbete idag som gäller dokumentation eller uppföljning av levnadsvanor. Allt utvecklingsarbete kommer att ske i det nya systemet. 22
24 Medidoc CompuGroup Medical Medidoc är ett journalsystem som ägs av CompuGroup Medical och som tidigare varit ett av de största systemen inom primärvården. Västra Götalandsregionen Systemet Medidoc används idag i delar av primärvården i VGR. Man har dock upphandlat ett nytt journalsystem som ska vara gemensamt för hela primärvården och som ska börja införas inom kort (pilottester ska påbörjas vecka ). Av den anledningen lägger man just nu inte resurser på att förändra i befintliga system inom primärvården. Dokumentation av levnadsvanor idag Det finns möjlighet att göra egna mallar med sökord i systemet men enhetlighet saknas. Det är också möjligt att registrera ja/nej-svar om levnadsvanor i lablistan. Man har regionala åtgärdskoder för levnadsvanor (motiverande samtal om livsstil) som är kopplade till klassifikationen för vårdåtgärder (KVÅ). Man använder också ett AUDIT-formulär som underlag för samtal om alkoholvanor. Dokumentation av levnadsvanor Sökordsmallar med fasta svarsalternativ Dokumentation av resultat av åtgärder Riktlinjer för dokumentation Uppföljning och statistik Det finns ett poängsystem för vårdcentralerna avseende insatser mot rökning som är kopplat till ersättning inom ramen för vårdvalet. Uppföljning Antal patienter som tillfrågats om sina levnadsvanor Antal patienter med en viss levnadsvana Antal patienter som önskar stöd Antal patienter som fått åtgärd Resultat av insatt åtgärd Möjligt att följa upp? Utvecklingsarbete Det pågår inget utvecklingsarbete avseende levnadsvanor inom ramen för förvaltningen av Medidoc. Allt utvecklingsarbete kommer att ske i det nya systemet för primärvården som ska börja införas under året. 23
25 Melior Siemens Healthcare Melior tillverkas av Siemens Healthcare. Det är för närvarande det största journalsystemet i Sverige, sett till antal användare, och används endast inom sjukhus/specialistvård. Systemet används i Västra Götalandsregionen, Region Skåne samt på lasarettet i Gävle. Region Skåne sjukhusvård Melior används inom sjukhusvården i Region Skåne, på tio sjukhus. Systemet har varit i drift sedan 1990-talet. Dokumentation av levnadsvanor idag Man har idag fyra olika installationer av Melior i Skåne, men det pågår arbete för att gå över till en gemensam databas. Man strävar då efter gemensamma lösningar för hur man ska göra anteckningar i de olika installationerna. Idag finns väldigt begränsade möjligheter att dokumentera levnadsvanor på ett strukturerat sätt. Under Patientfakta (som används på gamla UMAS, som idag är en del av Skånes Universitetssjukhus) finns möjlighet att dokumentera strukturerat om en patients levnadsvanor när det gäller tobak, alkohol och fysisk aktivitet. Hälsoenheterna (som finns på vissa sjukhus) dokumenterar mer, för de patienter som kommer dit specifikt för att få hjälp med att förändra en levnadsvana. Inom ramen för hälsoenheternas arbete dokumenteras även resultat av insatta åtgärder. Dokumentation av levnadsvanor Sökordsmallar med fasta svarsalternativ Dokumentation av resultat av åtgärder Riktlinjer för dokumentation Begränsat Kommer Alla journalförande yrkeskategorier kan dokumentera om levnadsvanor. Det saknas dock gemensamma riktlinjer för hur dokumentationen ska göras, målet är att ta fram riktlinjer för detta under första halvan av Det finns många olika lokala mallar. 24
26 Bild 13. Exempel på dokumentation av tobaksvanor under Patientfakta används i Malmö, Melior, Region Skåne Uppföljning och statistik Eftersom dokumentationen inte är strukturerad på något enhetligt sätt (det kan finnas någon enhet som har gjort egna mallar med sökord och fasta val) så är det heller inte möjligt att ta ut någon statistik. Det som följs upp idag är antal hälsosamtal, som det finns en särskild kod för som registreras. Uppföljning Antal patienter som tillfrågats om sina levnadsvanor Antal patienter med en viss levnadsvana Antal patienter som önskar stöd Antal patienter som fått åtgärd Resultat av insatt åtgärd Möjligt att följa upp? Om det skulle ställas krav på inrapportering av uppgifter så skulle man strukturera informationen. Det finns idag inga sådana krav, med undantag för rapportering till kvalitetsregister. Man använder verktyget Qlikview för att hantera uttag av statistik från journalsystemet. 25
27 Utvecklingsarbete I Skåne pågår arbete med att ta fram en struktur för systematisk dokumentation av levnadsvanor. Gruppen som arbetar med detta består av representanter som kan respektive system, informationsstruktur (arkitektur/informatik), Snomed CT (klassifikationssystem) samt personer som arbetat med standardiserade vårdplaner personer med sakkunskap om levnadsvanor. Gruppen följer socialstyrelsens riktlinjer. Målet är att det ska finnas en mall för levnadsvanor klar i slutet av De nya riktlinjerna från Socialstyrelsen har varit en anledning till att sätta igång något, men man har även tidigare haft frågan uppe. Man deltar i ett arbete med koppling till nationellt fackspråk 4 där det ingår att ta fram gemensamma mallar och i högre utsträckning använda gemensamma termer. Arbetet kommer tidigast att vara klart under hösten 2012, i samband med att det finns en Skånegemensam journal (när de fyra Melior-databaserna slås samman till en). Det arbetet gäller alltså sjukhusvården, där man ska börja dokumentera likadant
28 Västra Götalandsregionen sjukhusvård Melior används inom hela sjukhusvården i Västra Götalandsregionen. Dokumentation av levnadsvanor idag Den dokumentation av levnadsvanor och åtgärder för att förändra dessa som görs idag har till stor del uppstått utifrån enskilda verksamheters behov och är inte gemensam för regionen eller inom de olika sjukhusen. Dokumentation av levnadsvanor Sökordsmallar med fasta svarsalternativ Dokumentation av resultat av åtgärder Riktlinjer för dokumentation kan finnas lokala Begränsat På vissa enheter/kliniker finns sökord kopplade till levnadsvanor till exempel som en del av anamnestagningen, på andra håll finns specialmallar framtagna specifikt för en enhet/klinik. Det förekommer även sökord för tobak och för tobaksstopp i samband med operation på vissa sjukhus, samt för nutrition och fysisk aktivitet på recept (FAR). De mallar som finns är inte skapade med utgångspunkt i levnadsvanorna utan till exempel för att ta upp anamnes där levnadsvanorna ingår som en naturlig del. Bild 14. Exempel på dokumentation av ordination av FAR, Melior, VGR På Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) finns möjlighet att kunna dokumentera hälsorisk till följd av ohälsosamma levnadsvanor i Patientbakgrundens riskprofil. Denna möjlighet används dock i mycket begränsad utsträckning. Resultatet av insatta åtgärder dokumenteras i mycket begränsad omfattning. Man kan dokumentera uppföljning av effekten av ett FAR-recept och det finns förutsättningar för att följa upp resultatet av kvalificerad rådgivning för patienter som fått stöd för rökavvänjning. På något håll följer man också upp tobaksstopp vid operation och nutrition via dietist. 27
29 Vilka yrkeskategorier som dokumenterar om levnadsvanor varierar beroende på levnadsvana och klinik läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och dietister. Det saknas region- och ofta även sjukhusövergripande rutiner för hur levnadsvanor ska dokumenteras. På Skaraborgs sjukhus (SKAS - sjukhusen i Lidköping, Falköping och Mariestad samt Kärnsjukhuset i Skövde) finns en sjukhusövergripande dokumentationsmanual för FAR och för kvalificerad rökavvänjning. Uppföljning och statistik Uppföljningen varierar beroende på levnadsvana. Det finns inget samlat sätt att följa upp levnadsvanor generellt. Uppföljning Antal patienter som tillfrågats om sina levnadsvanor Antal patienter med en viss levnadsvana Antal patienter som önskar stöd Antal patienter som fått åtgärd Resultat av insatt åtgärd Möjligt att följa upp? På vissa håll, för tobak och FAR Utsökningsverktyget Cognos ger möjligheter att ta ut statistik under förutsättning att informationen är strukturerad. I nuläget är så ofta inte fallet med några undantag. På några sjukhus kan man ta ut statistik över till exempel antal förskrivna FAR, antal remisser till kvalificerad rökavvänjning, antal genomförda AUDIT vid nybesök. Cognosrapporter skapas för uppföljning av mål i överenskommelse med beställare och verksamhetsplaner, i vissa fall sjukhusövergripande och i vissa fall klinik eller verksamhetsspecifikt. De uppgifter som går att ta ut används både för verksamhetsutveckling, för rapportering till ledningen och för FAR finns på vissa håll en koppling till ersättning. Utvecklingsarbete Socialstyrelsens riktlinjer har medfört att man diskuterar nya projekt avseende dokumentation och uppföljning av levnadsvanor och på lasarettet i Alingsås pågår förberedelser för ett utvecklingsarbete vad gäller dokumentation av levnadsvanor. Ännu finns ingen tidplan för projektet. 28
30 SYSteam Cross EDB ErgoGroup SYSteam SYSteam Cross är utvecklat av EDB ErgoGroup SYSteam. Systemet hamnar på fjärde plats storleksmässigt av journalsystemen i Sverige. Det används både inom primärvård och på sjukhus. Det används av landstingen i Sörmland, Blekinge, Västernorrland, Västerbotten, Örebro och även av några stora privata vårdgivare. Landstinget Sörmland Landstinget i Sörmland datoriserades tidigt. SYSteam Cross (tidigare BMS) som är ett sammanhållet journalsystem för både slutenvård och primärvård har funnits sedan mitten av 90-talet. Dokumentation av levnadsvanor idag Idag dokumenterar man inte om levnadsvanor på ett enhetligt och strukturerat sätt, varken själva levnadsvanan, åtgärder för att förändra den eller resultatet av insatta åtgärder. Det finns inga gemensamma mallar med sökord. Det är dock möjligt för alla journalförande yrkeskategorier att dokumentera om levnadsvanor i fritext. Dokumentation av levnadsvanor Sökordsmallar med fasta svarsalternativ Dokumentation av resultat av åtgärder Riktlinjer för dokumentation Man har inga landstingsgemensamma regler eller riktlinjer för hur dokumentationen ska göras. Uppföljning och statistik I Landstinget Sörmland görs idag ingen uppföljning av arbetet med levnadsvanor och ingen statistik tas fram inom området. Uppföljning Antal patienter som tillfrågats om sina levnadsvanor Antal patienter med en viss levnadsvana Antal patienter som önskar stöd Antal patienter som fått åtgärd Resultat av insatt åtgärd Möjligt att följa upp? 29
31 Utvecklingsarbete Det pågår ett utvecklingsarbete som handlar om att ta fram en specifik anteckningstyp för dokumentation av levnadsvanor. Ett första förslag är framtaget. Utgångspunkten är ett arbete som pågår sedan tidigare Fem frågor om min hälsa. I det pågående utvecklingsarbetet följer man det nationella arbetet med ehälsa i största möjliga utsträckning och utgår från de regelverk som finns framtagna (till exempel RIV 5 ). Arbetet med den nya anteckningen hade startat innan de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder publicerades. Att riktlinjerna nu finns i en färdig version publicerade blir ytterligare en anledning att slutföra det påbörjade arbetet. Bild 15. Exempel på den nya anteckningstypen inkluderar frågor om din hälsa, motivation och åtgärder, SYSteam Cross, Sörmland 5 RIV Regelverk för Interoperabilitet för Vård och omsorg. Beskriver hur en informationsmängd ska specificeras på ett enhetligt sätt för att kunna återanvändas för olika syften, till exempel för uppföljning. 30
32 Landstinget Västernorrland I landstinget Västernorrland har man haft SYSteam Cross och dess föregångare BMS i delar av primärvården sedan 1990-talet. Sedan 2006 finns systemet i hela primärvården och började man införa SYSteam Cross även i slutenvården. Dokumentation av levnadsvanor idag Idag dokumenterar man i ett tabellsystem med en särskild anteckningstyp för dokumentation av levnadsvanor. När man identifierar en ohälsosam levnadsvana så kan man öppna en särskild anteckning levnadsvaneanteckning där man kan dokumentera på ett strukturerat sätt som innebär att man klickar och kryssar i fasta val. Det finns möjligheter att göra fritextanteckningar i anslutning till det men detta behövs oftast inte. Dokumentation av levnadsvanor Sökordsmallar med fasta svarsalternativ Dokumentation av resultat av åtgärder Riktlinjer för dokumentation Man dokumenterar även åtgärder (motiverande samtal, FAR etc) och resultatet av insatta åtgärder i form av till exempel patienten har slutat använda tobak, midjemåttet har minskat med minst 5%, six minute walking test har förbättrats med minst 10 %. Bild 16. Exempel på dokumentation av resultat avseende åtgärd för minskat alkoholbruk, SYSteam Cross, LVN Hur man samlar in informationen kan variera, på vissa vårdcentraler får patienten ett formulär att fylla i, på andra fylls det i vid besöket hos läkaren, hos ytterligare andra samlas informationen in redan vid inskrivningen i kassan. Den standardiserade dokumentationsmallen används framför allt i primärvården. 31
33 Alla journalförande yrkeskategorier kan dokumentera om levnadsvanor. Den landstingsgemensamma dokumentationsmallen för levnadsvanor har funnits sedan 2010 och inkluderar tobak, motion, alkohol och BMI. Bild 17. Exempel sammanställning av en patients levnadsvanor, åtgärder och resultat, SYSteam Cross, LVN Uppföljning och statistik Varje vårdcentral får ersättning varje månad utifrån hur de arbetar med levnadsvanorna. Vårdcentralerna får ut en lista med antal identifierade levnadsvanor, antal åtgärder, antal resultat och utifrån detta beräknas den ekonomiska ersättningen. Bild 18. Exempel uppföljning levnadsvanor, SYSteam Cross, LVN 32
34 Uppföljning Antal patienter som tillfrågats om sina levnadsvanor Antal patienter med en viss levnadsvana Antal patienter som önskar stöd Antal patienter som fått åtgärd Resultat av insatt åtgärd Möjligt att följa upp? Hela uppföljningen är automatiserad, via en sträng som tas ut ur SYSteam Cross, ett verktyg som heter Vesta och ytterligare ett program som sköter bearbetning och uträkning av ersättning. Uppföljningen används för flera olika syften: Verksamhetsutveckling - Man arbetar med något som kallas hälsohoppet, en genombrottsmetodik där man strävar efter att uppnå en smartare arbetsprocess. Rapporter som krävs in från någon ledningsnivå (klinik/sjukhus/landsting) Var 3-4 månad rapporteras siffror om levnadsvanor in till beställarnämnden. Koppling till ersättning För vårdcentralerna finns en ersättning kopplad till arbetet med levnadsvanor: Identifiera 25 kr/levnadsvana/år Åtgärd 428 kr/åtgärd Resultat 2500 kr Det är stora skillnader i utbetald ersättning mellan olika vårdcentraler. Utvecklingsarbete Man har arbetat med folkhälsa och haft ersättning kopplat till det sedan 30 år. Nu är systemet omgjort och tydligare kopplat till prestation. Man kommer att vidareutveckla konceptet så att fördelningen av pengar blir tydligare kopplad till resultat. Idag betalas det mest ut pengar för åtgärder i framtiden vill man att det är resultatet som ska ersättas. Man har diskuterat det etiska perspektivet när det gäller registrering av levnadsvanor, till exempel vad försäkringsbolagen kan komma att kräva ut för information. Utifrån denna diskussion efterlyser man i Västernorrland en tydligare lagstiftning inom området, att försäkringsbolag ska ha rätt att se medicinsk information men inte sådant som har med till exempel levnadsvanor att göra. 33
35 Take Care CGM CompuGroup Medical Take Care är utvecklat av CompuGroup Medical och är det tredje största journalsystemet i Sverige. Det används av Stockholms läns landsting och på Gotland, både på sjukhusen och inom primärvården. Systemet håller också på att införas i Dalarna, både på sjukhus och i primärvården. Region Gotland Region Gotland har använt Take Care i ganska många år inom slutenvården. Under 2011 har man infört det på alla regionens vårdcentraler. Två privata vårdcentraler finns som idag inte använder Take Care. Systemet används i all patientnära verksamhet. Dokumentation av levnadsvanor idag Sedan ca ett år har man haft en beslutad gemensam rutin för dokumentation av tobaksvanor. Rutinen är dock ännu inte spridd och känd i alla verksamheter. Vid framtagandet av rutinen utgick man från Socialstyrelsens riktlinjer (den preliminära versionen) men gjorde några anpassningar för att det skulle fungera i systemet. Dokumentation av levnadsvanor Sökordsmallar med fasta svarsalternativ Dokumentation av resultat av åtgärder Riktlinjer för dokumentation Delvis I de mallar för sjuksköterskor och distriktsläkare som nu finns i primärvården på Gotland så finns följande sökord: Livsstil ( översökord ) o Alkohol o Tobak o Kostanamnes o Fysisk aktivitet, aktuell På dessa sökord kan man dokumentera på lite olika sätt. För tobak finns en rullgardinsmeny med fasta svarsalternativ, men den är inte obligatorisk och man kan dokumentera i fritext också. För alkohol finns möjlighet att ange antal standardglas per vecka (kompletterat med ett fritextfält) och för övriga levnadsvanor kan man enbart dokumentera i fritext. I alla mallar för sjuksköterskor och distriktläkare finns diagnos och KVÅ-kod som sökord. Man kan dokumentera livsstilssamtal under åtgärder men man dokumenterar idag inte resultatet av insatta åtgärder. Gemensamma riktlinjer och rutiner för dokumentation av levnadsvanor saknas. Den struktur för dokumentation som beskrivs ovan gäller primärvården, i sjukhusvården ser det annorlunda ut. 34
36 Uppföljning och statistik Idag följer man inte upp arbetet med levnadsvanor. Uppföljning (primärvård) Antal patienter som tillfrågats om sina levnadsvanor Antal patienter med en viss levnadsvana Antal patienter som önskar stöd Antal patienter som fått åtgärd Resultat av insatt åtgärd Möjligt att följa upp? Man har diskuterat att börja använda Clikview för att ta ut statistik kring levnadsvanor. Detta kräver att man också strukturerar dokumentationen så att den blir mer styrd och mindre fritext. Idag utgår ingen särskild ersättning kopplad till arbete med levnadsvanor. Man planerar dock att införa detta ersättning till vårdcentraler för förskrivning och uppföljning av FAR-ordinationer samt för påbörjad tobaksavvänjning och uppnådd tobaksfrihet som varat minst sex månader. Utvecklingsarbete Det pågår ett projekt avseende sjukdomsförebyggande arbete som har sin utgångspunkt i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Projektet omfattar hela hälso- och sjukvården och också delar av Socialförvaltningen. Man ska skapa en struktur för styrning, genomförande och uppföljning av arbetet med sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård på lednings- och verksamhetsnivå inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Socialförvaltningen inom Region Gotland. Arbetet ska i största möjliga utsträckning samordnas med Stockholms Läns Landsting som har samma journalsystem. Projektet omfattar registrering i journalsystem, uppföljning av utdata samt att möjliggöra rapportering till ett eventuellt nationellt register. 35
37 Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting beslutade 2008 att man skulle ha ett gemensamt journalsystem för både primär- och sjukhusvård. Utvecklingen av dokumentation av levnadsvanor påbörjades med anledning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder, redan dagen efter att de nationella riktlinjerna publicerats i sin första preliminära version (15/ ). I verksamhetsplanen för primärvården år 2012 ligger att man ska fokusera på tre vårdprocesser där husläkarverksamhet valt levnadsvanor (de övriga är KOL och demens). I detta arbete ingår också dokumentation, uppföljning och kopplingen till olika kvalitetsregister. Dokumentation av levnadsvanor idag Take Care används idag både inom primärvården och på de flesta sjukhusen. Dokumentationen av levnadsvanor skiljer sig dock åt. Inom primärvården (SLSO Stockholms läns sjukvårdsområde) används en gemensam mall med sökord för att dokumentera om levnadsvanor. Mallen utgår ifrån Socialstyrelsens riktlinjer. För varje sökord finns möjlighet att välja bland fördefinierade fasta svarsalternativ, som även de stämmer överens med riktlinjerna. Det finns även stödtexter som dyker upp vid mouse-over som hämtats direkt från Socialstyrelsens riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder. Man får dock göra en individuell uträkning av kostindex och aktivitetsminuter (inte när det gäller webbapplikationen där räknas det ut automatiskt). Det finns även möjlighet att dokumentera i fritext. Dokumentation av levnadsvanor (SLSO) Sökordsmallar med fasta svarsalternativ Dokumentation av resultat av åtgärder Riktlinjer för dokumentation primärvården primärvården primärvården De gemensamma sökorden och fasta svarsalternativen har använts inom primärvården sedan i april När det gäller sjukhusvården så används inte samma sökord som i primärvården. Man dokumenterar istället i olika mallar under sökordet livsstil eller hälsohistoria om alkohol och tobak, men det görs då i fritext. Vissa parametrar som har med livsstil att göra kan också dokumenteras i andra mallar, till exempel under nutrition, men då handlar det om inte så mycket om det sjukdomsförebyggande perspektivet utan mer om saker som har direkt betydelse för vården på sjukhuset. För vissa sjukdomsgrupper dokumenterar man regelbundet om levnadsvanor, till exempel hjärtinfarktspatienter (där levnadsvanor ingår bland de frågor som diskuteras vid utskrivningssamtalet). Man rapporterar också inom några specialiteter vissa uppgifter om levnadsvanor till kvalitetsregister, och för de specialiteter som gör det har man strukturerat just den informationen i form av sökord med fasta val (värdetermer) så att informationen kan rapporteras till kvalitetsregistret utan dubbelregistrering. Vid diktering av journal ser man inte svarsalternativen vilket minskar möjligheterna att få en bra struktur på den dikterade informationen. Stödmaterial i fickformat ska tas fram och distribueras 36
38 framför allt till de primärvårdsläkare som dikterar. Idag dokumenteras resultatet av insatser för att hjälpa en patient att förändra sina levnadsvanor med hjälp av åtgärdssökord för respektive ohälsosam levnadsvana som är kopplade till strukturerade svarsalternativ enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Diskussioner pågår om hur man ska kunna registrera och rapportera KVÅ-koder inom husläkarverksamheten. Alla journalförande yrkeskategorier kan dokumentera om levnadsvanor och har tillgång till samma sökord. Ett undantag är att anamnes och åtgärdssökord som gäller matvanor inte finns med i läkarnas mallar på grund av att det oftast är distrikts- eller sjuksköterskor som pratar om matvanor. Läkare kan dock vid behov infoga en tilläggsmall i sin ordinarie mall med alla matvanesökord. Bild 19. Exempel på anamnes avseende levnadsvanor, Take Care, SLSO Utbildning Inom ramen för ett EU-projekt Kompetenslyftet ehälsa i primärvården har primärvården i SLSO satsat på dialogseminarier avseende dokumentation och uppföljning av levnadsvanor. Ca 2100 medarbetare i primärvården har deltagit vid ett av 250 dialogseminarietillfällen á 3 timmar. Dialogseminarier om levnadsvanor genomfördes i november/december 2011 vid 70 vårdcentraler och 10 rehabenheter som drivs av landstinget (vilket är ca 40 % av samtliga vårdcentraler, övriga drivs av olika privata aktörer). 37
39 Webbskattningsformulär Enligt samma dokumentationsstruktur med sökord och fasta svarsalternativ har man utvecklat ett webbskattningsformulär för patienter. Formuläret kan fyllas i på webben av patienten själv (som då får användarnamn och lösenord för säker inloggning) eller skrivas ut och lämnas till patienten (som fyller i för hand och lämnar till vård- och omsorgspersonal för dokumentation i journalen). Svaren kan importeras till journalen om patienten godkänner det. Man planerar också för att formuläret ska kunna göras tillgängligt via MVK (Mina vårdkontakter) det kommer testas i pilot under året på Alby vårdcentral i södra Stockholm. Bild 20. Ett exempel från webbskattningsformuläret för patienter, Take Care, SLSO Forskningsprojekt Tillsammans med KI kommer SLSO att inleda ett forskningsprojekt som handlar om levnadsvanor och som omfattar tre delprojekt: 1. Mäta användningen av strukturerade sökord före och efter utbildningen i november. 2. Målformuleringsseminarium för att få en gemensam målbild för arbetet med levnadsvanor. 3. Patienterna vad tycker de om att bli tillfrågade om levnadsvanor och att information om deras levnadsvanor dokumenteras i journalen. 38
40 Uppföljning och statistik Varje vårdcentral inom SLSO kan följa upp sina egna resultat och centralt kan man jämföra olika vårdcentraler. Uppgifterna från de olika vårdcentralerna rapporteras inte till något centralt register. Man kan både följa upp levnadsvanorna totalt eller per levnadsvana. Inom sjukhusvården är det generellt inte fokus på levnadsvanor och man följer inte upp detta på samma sätt som i primärvården. En anledning kan vara att man på sjukhusen hanterar mest akuta patienter och att de sedan lämnas tillbaka till primärvården. Det största ansvaret för det förebyggande arbetet ligger på primärvården eller inom sjukhusens öppenvård. Enskilda kliniker kan tänkas göra uppföljning av levnadsvanor, till exempel kärlkirurgen där man har krav på tobaksfrihet för att få genomgå vissa operationer. Uppföljning (primärvård) Antal patienter som tillfrågats om sina levnadsvanor Antal patienter med en viss levnadsvana Antal patienter som önskar stöd Antal patienter som fått åtgärd Resultat av insatt åtgärd Möjligt att följa upp? Man använder verktyget Cliqview för statistik och uppföljning. Uppföljningen används för verksamhetsuppföljning och rapporteras in till ledningen. Bild 21. Exempel uppföljning av levnadsvanor inkl måluppfyllelse, Take Care, SLSO 39
41 Utvecklingsarbete Nästa steg i utvecklingen handlar om stöd till verksamheten för att förändra sitt sätt att arbeta med levnadsvanor. I vidareutvecklingen ingår också att utveckla funktioner för att följa upp resultat av insatta åtgärder. En annan vidareutveckling handlar om att mer detaljerat kunna följa upp till exempel kopplingen mellan olika levnadsvanor och vilka diagnoser patienterna har. Utöver detta planeras även vidareutveckling vad gäller de nuvarande svårigheterna för dikterande läkare att få överblick över svarsalternativen. 40
42 VAS VAS är utvecklat och ägs av Norrbottens läns landsting och är det femte största journalsystemet i Sverige. Det används både på sjukhus och inom primärvård i landstingen i Norrbotten och Jämtland samt av Region Halland. Region Halland Region Halland införde VAS under som ett gemensamt system för hela hälso- och sjukvården. Dokumentation av levnadsvanor idag Alla verksamheter kan dokumentera om levnadsvanor på ett strukturerat sätt i en landstingsgemensam mall med sökord och fasta svarsalternativ. Åtgärder kan också dokumenteras men enbart i fritext. Dokumentation av levnadsvanor Sökordsmallar med fasta svarsalternativ Dokumentation av resultat av åtgärder Riktlinjer för dokumentation Alla journalförande yrkeskategorier kan dokumentera om levnadsvanor. Levnadsvanor dokumenteras enligt respektive yrkeskategoris journaltyp och innebär att uppgifter om levnadsvanor hamnar under både anamnes, bedömning och åtgärder. Bild 22. Exempel på dokumentation av tobaksbruk, VAS, Region Halland Resultatet av insatta åtgärder kan dokumenteras i form av en ny uppgift under anamnes. Det är dock inte möjligt att koppla ihop åtgärd och resultat. 41
43 Bild 23. Exempel på översiktsbild med värden för olika levnadsvanor, VAS, Region Halland Möjligheten att dokumentera på det här sättet har funnits sedan man införde VAS som journalsystem men är inte gemensam för alla landsting som använder VAS. Det finns landstingsgemensamma riktlinjer för hur man ska dokumentera, det svåra är att få alla att verkligen göra det. Här skiljer det sig åt mellan olika yrkeskategorier hur väl man följer riktlinjerna. Ytterligare utbildningsinsatser bedöms behövas för att få ett större genomslag. Uppföljning och statistik Man kan följa upp arbetet med levnadsvanor på enhet/klinik/förvaltningsnivå eller till exempel per yrkeskategori. De sökord som främst prioriteras i journaldokumentationen kring patienter som besöker vårdenheter i Halland i uppföljningsarbetet är förekomsten av: - Livsstilssamtal - Kostvanor - Tobaksvanor - Alkoholvanor - Fysisk aktivitetsnivå 42
Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se
Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har
Läs merProjektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal
Projektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal Seminarium 6:4 Föreläsare: Anders Bernholtz, Landstinget i Östergötland anders.bernholtz@lio.se Projektet Patientjournal 08 en resa för Östergötland
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande
Läs merTotalpoäng för respektive medlemssjukhus
Akademiska sjukhuset Alingsås lasarett Angereds Närsjukhus Capio Lundby NÃ rsjuhus Capio Närsjukvård AB Capio St Görans sjukhus AB Centralsjukhuset Kristianstad Frölunda Specialistsjukhus Helsingborgs
Läs merHur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens
Läs merVårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse
Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under hösten 2010 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2010 - Landstingsjämförelse 1 av 51 Så här läser du presentationen
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs merKoncernkontoret Region Skåne
Det du tänker t om mig Så ser du på p mig Som du är r mot mig Sådan blir jag Empowerment Innebär ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet
Läs merDokumentation av sjukdomsförebyggande metoder. exempel och erfarenheter
Dokumentation av sjukdomsförebyggande metoder exempel och erfarenheter 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård. vhlt_rgb. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum
vhlt_rgb Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Uppföljning av målen Tillgänglighet Täckningsgrad Medicinsk kvalitet Läkemedelsförskrivning Hälsofrämjande arbete 2 Sammanfattande kommentarer God
Läs merUpphandling framtidens vårdinformationsstöd
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(5) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Christer Blomstrand Staben för ehälsa +4616103630 2015-12-28 LS-LED15-1795-1 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott
Läs merMultiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
Läs merDokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor
Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor Efter Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (vuxna och
Läs merBilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård
Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merUppföljning av den nationella vårdgarantin
Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merRapport förstudie. Tobaksprevention i primärvård och specialiserad vård ett delprojekt inom Cancerstrategi Gävleborg. PROJEKTiL Landstinget Gävleborg
Rapport förstudie Tobaksprevention i primärvård och specialiserad vård ett delprojekt inom Cancerstrategi Gävleborg PROJEKTiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 111024, R04 Datum 2013-01-21 Dnr 2012/924 1 Inledning
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merImplementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 i Uppsala län Vård-och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. Foto: IBL Bildbyrå. Formgivning: Ida Ingemarsson Sedan 2010 har
Läs merMånadstema Levnadsvanor Rehab
1 (5) Kompetenslyftet ehälsa i primärvården 2011-11-01 Uppdaterad 2011-12-02 Månadstema Levnadsvanor Rehab Inför dagens seminarium: Fyll i namnet på dig som utvecklingsledare på powerpoint-presentationen
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma
Läs merExempelsamling alkohol 2.1 Alkohol allmänt
Dokument Extra ersättning Datakälla Resultat/ Exempelsamling alkohol 2.1 Alkohol allmänt Tabell 1: Översikt av enkätsvar avseende alkohol allmänt, jämförelse kartläggning 2016 respektive 2012 Kartläggning
Läs merTingsryd i toppform med FYSS
1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merHälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården
Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor
Läs merCancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning
Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är
Läs merInformationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor
Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merExempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013
Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger
Läs merPrioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser
Cancerplanen Arbetsgruppen förebyggande och tidig upptäckt 2011-03-14 Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet Syftet med arbetet och förslagen som presenteras nedan
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Folktandvården
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merHandlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015
Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet
Läs merSammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet
Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Sjukhus eller vårdorganisation Medarbetarperspektivet Evenemang Friskvård /levnadsvanor
Läs merVårdval Norrbotten, årsrapport 2013
VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer
Läs merSammanhållen vaccinationsinformation
Sammanhållen vaccinationsinformation 10:e årliga Konferensen i Omvårdnadsinformatik 15 maj 2014 Lars Midbøe, leg sjuksköterska, handläggare/projektledare SKL Sjuksköterskors centrala roll motivera ge råd
Läs merHälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!
Hälsa utan gränser Är att samverka för/med hälsa! Gaudis Katedral Ett möte mellan vetenskap och konst Men också mellan det planerbara, lineära och det organiska och komplexa 1 Se mig varje gång Vård för
Läs merHandlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015
Västra Götalandsregionen 1 (6) Datum 2015-03-25 Diarienummer HS 87-2015 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Bakgrund
Läs merVerksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare
Läs merTillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen
Datum Diarienr 2012-06-15 738-2011 Landstingsstyrelsen Norrbottens läns landsting 971 89 Luleå Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut
Läs merVi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen
Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen I samband med att Reumatikerförbundet under 2004 fokuserar på behovet av rehabilitering, har Reumatikertidningen tagit pulsen på den svenska rehabiliteringen.
Läs merÅrsrapport för år 2007
Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.
Läs merHÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?
HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid
Läs merEffektivare administration i Region Skåne
6 maj 2014 Ansvarig: Johan Cosmo johan.cosmo@skane.se Effektivare administration i Region Skåne SLUTRAPPORT 1 1 Projektarbete... sid 3 1.1 Bakgrund 1.2 Frågeställning 1.3 Metod 1.4 Projektgrupp 2 Resultat
Läs merMina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.
Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna
Läs merHur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning
Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland
Kvalitetsbokslut 2014 Onkologiska kliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...
Läs merÅrsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska
Läs merSystematiskt förbättringsarbete -
Systematiskt förbättringsarbete - Process samverkan kring personer med behov av demensutredning, anhörigstöd och meningsfulla aktiviteter Uppdrag inom chefsgrupp närvård Tierp Uppdrag utifrån rutin Systematiskt
Läs merProjektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län
Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister
Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merSlutrapport kollegialt lärande
Slutrapport kollegialt lärande Vi lär om oss själva i samverkan med andra www.lio.se Sammanfattning Ett kollegialt lärande innebär att deltagarna ges möjlighet att reflektera över det egna arbetet för
Läs merNyckeltal 2015. Rapport Hudsjukvård
Nyckeltal 2015 Rapport Hudsjukvård Maj 2016 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Befolkningsdata...4 3. Profil- och verksamhetsbeskrivning...5 4. Nyckeltalsgrafer...8 5. Landstingsprofiler...24 6. Nyckeltal...28
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merMånadstema Dokumentation & uppföljning Diabetes
1 (7) Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Mars-April 2012 Månadstema Dokumentation & uppföljning Diabetes Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t.ex. frågor, förbättringsförslag,
Läs merRevisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun
Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag
Läs merLäs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare.
Förvaltningschefer (eller motsvarande) i sjulän inbjuder till Dialogseminarium kring EBH rapporterna om ledrörlighet och om smärta Tid: 13 juni 2014 kl. 9:30 15.00 Plats: Hälsa och habilitering, Kungsgärdets
Läs mersätter hallänningen i centrum
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs merABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12
Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod
Läs merYttrande över betänkande - Nästa fas i e-hälsoarbetet SOU 2015:32 (Dnr: S2015/2282/FS)
Socialdepartement Yttrande över betänkande - Nästa fas i e-hälsoarbetet SOU 2015:32 (Dnr: S2015/2282/FS) Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar och andra sjukdomar i rörelseorganen,
Läs merÅrsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den
Läs merEnkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Roger Olsson, Överläkare
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016
Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos
Läs merAllmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.
Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...
Läs merÖverförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011
Närvård i Sörmland Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011 Rapporten har sammanställts på uppdrag av länsstyrgruppen för närvård i Sörmland. Rapporten avser att beskriva hur hemsjukvården
Läs merInformationsteknologi (vårdgivare nivå C)
1(5) Informationsteknologi (vårdgivare nivå C) Bakgrund Parterna är överens om att vården, både för patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, ska fungera som ett nätverk med effektivt och säker samverkan
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012
Patientsäkerhetsberättelse för 2012 Datum:2013-03-01 Sophia Lehnberg, MAS Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur
Läs merHandledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal
STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal till patienter med tobaksbruk, riskbruk alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor
Läs merNätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer
Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer Redovisning av statsbidrag 2010 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är
Läs merOm mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2
Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.
Läs merRemissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts
Läs merGranskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella taxan
1(7) Patientsäkerhetsenheten 2015-03-27 Vårdutvecklare, Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@regionjh.se Dnr: VVN/16/2015 Uppföljningsrapport Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella
Läs merÖppna jämförelser Missbruks- och beroendevården 2015. Carolina Björkman, SKL
Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevården 2015 Carolina Björkman, SKL SYFTE stimulera till kunskapsutveckling med god kvalitet MÅL verksamhetsförbättringar som kommer brukaren till gagn Öppna jämförelser
Läs merVårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22
Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22 1 1 Bakgrund... 3 2 Ny ersättningsmodell... 3 3 Ersättning... 4 3.1 Fördelning...4 4 Generell ersättning... 4 4.1 Vårdpeng...4 4.1.1
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merNär ditt konto är klart att använda kommer du att få din PIN-kod och anvisningar från företaget SysTeam som är landstingets samarbetspartner.
Ett eget Vårdkonto Det finns många patienter som i lugn och ro skulle vilja ta del av sina egna data som finns lagrade inom Hälso- och sjukvården. Orsakerna kan vara flera: - Man har glömt vad man fick
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merI huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014
I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014
Läs mer1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.
Minnesanteckningar från möte med samordnare i länsdelsteamen, projektgrupp och utvecklare Tid: 2 april kl 08.30-11.45 Plats: VKL 1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. 2. Rapport
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merFörbättra och effektivisera informationsinsamlingen till kvalitetsregister för stroke
KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik Medical Management Centrum Programmet för Medicinsk informatik Vårdens organisation och ekonomi i ett IT-perspektiv, 4p
Läs merTillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen
Datum Diarienr 2012-06-15 724-2011 Hälso- och sjukvårdnämnden Region Gotland 621 81 Visby Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut Datainspektionen
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015
Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merMANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING
MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING Senaste uppdatering 2015-06-01 (Skapad den 2007-11-28) Ansvarigt Regionalt Cancercentrum REGISTERVERSIONER Omfattar registerversion/-er
Läs merHandlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015
1(8) Datum Diarienummer 2015-03-12 RS150023 Regionalt cancercentrum Syd Regionalt cancercentrum Väst Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015 Bakgrund
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs mer* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun
Uppsala cj.dl * KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-27 ALN-2014-0146.30 Äldrenämnden Hemtagningsteam i Uppsala kommun Förslag till beslut
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merAlkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län
Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena
Läs merPatientsäkerhetsplan SkaS 2011
Patientsäkerhetsplan SkaS 2011 Godare Vård Skaraborgs Sjukhus arbetar systematiskt med patientsäkerhet Vi ger en vård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet i aktiv samverkan SkaS 447-2010 Patientsäkerhetslagen
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs mer