Lite om lärstilar och inlärningsstrategier

Transkript

1 Lite om lärstilar och inlärningsstrategier

2 Lärandets Hur

3 Lärandet sett som datoranalogi

4 TRE BEGREPP

5 Studiestrategi (learning/study strategy) Refererar till studenternas konkreta arbetssätt de kognitiva färdigheter eller aktiviteter som personer väljer för att förbättra sitt lärande eller utveckla sin förståelse Repetition Elaborering (fördjupning) Organisation Metakognition Studiestrategier är medvetna och kan förändras

6 Lärstil kognitiva stilar (learnign/cognitive styles) Refererar till studenternas stabila favoritsätt att motta koncentera, bearbeta och lagara information och lärstoff Handlar om hur man föredrar att arbeta

7 Lärstrategier (learnign approaches/orientations) Inbegriper lärstil och studiestrategi liksom viljan att lära SAL = Student aproaches to learning Djupa och ytliga lärstrategier Djupa strategier en vilja att förstå, att relatera till egna erfarenheter och till verkligheten Ytliga stategier detaljer, fakta, enskilda begrepp klara sig på prov

8 Lärstrategier Den enskildes intensioner och motiv inte om egenskaper eller färdigheter Relationellt perspektiv hur uppfattar studenten studiesituationen och de krav som ställs Man kan använda ytliga strategier ibland och djupa strategier ibland Sker lärandet inom en individ eller i relation mellan individer

9 Anpassningsstrategier Man kan anpassa undervisning och lärmiljö så att det stämmer med den enskilde studentens dominerande läromönster och lärstil Individualisering Differentiering Anpassat lärande Om lärstilen betraktas som konstant och statisk så är anpassningsstrategin den bästa pedagogiska lösningen optimalt lärande

10 Träningsstrategier Undervis och träna elever på ett direkt sätt i effektiva arbetsmetoder Utveckla en nyaserad lärorepertoar Lärande personer kan tillgodogöra sig stoffet relativt oberoende av hur undervisningen är organiserad och genomförs

11 Utmaningsstrategier Genom att organisera och utforma undervisning och uppgifter stimuleras studenter att omorganisera sig och att utveckla effektiva sätt att närma sig akademiska studier Studenterna utmanas Situationsrelaterade förklaringsprinciper Stimulerar djupt lärande/ytligt lärande

12 Gordon Pask seriellt eller holistiskt

13

14

15 Gordon Pask Seriell lärstrategi Fokus på fakta och detaljer och bygger upp sammanhanget steg för steg. Holistisk strategi Man vill man få grepp om helheten och sambanden redan från början. Det nya kopplas samman med det man redan kan

16 Höger hjärna och vänster Left Brain Logical Sequential Rational Analytical Objective Looks at parts Right Brain Random Intuitive Holistic Synthesizing Subjective Looks at wholes

17 Gordon Pask Seriella lärstrategin kopplas samman med vänster hjärnhalva Holistiska lärstrategin med den högra. När man lär sig väljer man en strategi framför den andra Vissa är analytiska och atomistiska detalj före helhet Andra är globala holister helhet före detalj.

18 Gordon Pask Holister använder sig av visuella bilder och personlig upplevelse för att skapa förståelse. Har svårt att avgöra vad som viktigt inom ett område Gör utkast som de under arbetets gång skriver om Utformar stoffet på ett kreativt och personligt sätt Känslobetonade.

19 Gordon Pask Holister upptäcker likheter, men har svårt att se skillnader Behöver arbeta på att utveckla strategier som kompenserar deras benägenhet att generalisera Behöver tankeredskap som hjälper dem att lyssna på andra människors åsikter och argument för eller emot ett förslag etc.

20 Gordon Pask Serialister är steg-för-steg-lärande. Snävt fokus Koncentrerar sig på varje steg i en argumentation för sig. Väljer bort och begränsar mängden information alltför tidigt i arbetsprocessen. Svårt att hitta "nya" sätt att närma sig ämnet. Presenterar välstrukturerat och tydligt, men ofta torrt och humorfritt Saknar personlig tolkning och oberoende slutsatser.

21 Gordon Pask Serialister är bra på att lägga märke till skillnader men sämre på att se likheter. Behöver träna på strategier som hjälper dem att relatera bitar av information till varandra och att koppla informationen till egna erfarenheter.

22 Gardner 1983 publicerade Howard Gardner Frames of Mind - The Theory of Multiple Intelligences (De nio intelligenserna), vilken har fått ett oerhört genomslag i synen på intelligens, pedagogik, och karriärstrategi. Enligt Gardner finns det nio olika slags intelligenstyper:

23 Gardner multipla intelligenser Det handlar inte om hur intelligent du är, utan om hur du är intelligent Multipla intelligenser 9 olika intelligenser. Var och en av oss besitter samtliga men i olika stor utsträckning.

24 Gardner multipla intelligenser En intelligens ska uppfylla sju krav: 1. Den ska ha en specifik plats i hjärnan 2. Bygga på en medfödd talang 3. Den ska ha sitt egna språk 4. Den ska kunna utvecklas 5. Den ska ha evolutionär historia 6. Den ska vara oberoende av andra intel. 7. Den ska kunna testas

25 Språklig intelligens Språkliga intelligens - hur väl vi uttrycker oss i tal och skrift. Den språkliga intelligensen är jämt fördelad bland världens människor. Barns språkliga utveckling är likartad över hela världen. Diktare, berättare och författare

26 Matematisk intelligens Förmåga att utföra beräkningar och dra slutsatser. Oberoende av andra intelligenser. Exempel på utvecklingsstörda människor, som kan utföra svåra beräkningar Används speciellt av matematiker och andra forskare

27 Musikalisk intelligens Känsla för toner, melodi och rytm. En människa kan vara helt tondöv men ändå ha utmärkta talanger på andra områden. Används den skapande kompositören

28 Visuell- rumslig intelligens Uppfatta hur saker ser ut från olika perspektiv orientera sig och att återskapa synintryck för sitt inre. tankar och idéer i modeller, skisser och liknade. orientera sig i tid och rum. Navigatören, Schackspelaren och skulptören.

29 Kroppslig intelligens Användning av redskap Men kroppen ingår också i problemlösning. T ex reagerar kroppen före intellektet på idrottsplatsen eller i en farlig situation. Dessa förmågor genomgår en klart definierad utveckling i barndomen. Används speciellt av dansaren och idrottsmännen.

30 Intrapersonell intelligens Förmågan att förstå sina inre känslor starka och svaga sidor. ledtråd för sitt liv. Den intrapersonella intelligensen utvecklas gradvis genom livet. Autistiska (sjuklig inåtvända) har försvagad intrapersonell intelligens Framgångsrika människor är mer uppmärksamma på sina starka och svaga sidor.

31 Interpersonell intelligens Förmågan att genomskåda andra människor. Förmågan att upptäcka skillnader mellan människor Uppfatta temperament, känslor och intentioner. Kan upptäcka känslor och behov hos andra, som är dolda för vederbörande själva. Denna intelligens används framför allt av duktiga präster, lärare, psykologer och föräldrar

32 Kolb David A. Kolb (born 1939) is an American educational theorist whose interests and publications focus on experiential learning, the individual and social change, career development, and executive and professional education. He is the founder and chairman of Experience Based Learning Systems, Inc. (EBLS), and a Professor of Organizational Behavior in the Weatherhead School of Management, Case Western Reserve University, Cleveland, Ohio.

33 Kolbs första axel Konkret upplevelse Abstrakt tänkande

34 Kolbs andra axel Aktivt experimenterande Reflekterande observation

35

36 KU - AKTIVA Gillar nya upplevelser. Öppna sinnen och är inte skeptiska Uttalar sig gärna fort och har inget emot att komma med idéer Har lätt att dra till sig andra och är utåtriktade

37 Aktiva lär sig bäst - Där det finns nya problem - Där dom kan engagera sig i korta här och nu aktiviteter - Där det finns drama/händelser/kris - Kreativa ideer, brainstorming

38 K - AKTIVA lär sig minst När lärandet är passivt föreläsningar När dom måste samla mycket information När dom måste jobba ensamma och göra samma sak om och om igen När det finns noggranna instruktioner När det är detaljarbete

39 O RO - REFLEKTERANDE Drar sig undan för att fundera Ser saker ur flera perspektiv Samlar data och analyserar grundligt Lyssnar och ser vart diskussionen lutar innan dom kommer med egna inlägg

40 O RO REFLEKTERANDE lär sig bäst Där dom kan observera händelser och lära av dem Där dom kan vara lite utanför och lyssna iaktta rollspel, men helst inte delta Får gott om tid att smälta materialet Utredningsarbete Analysera och göra i egen takt

41 O RO REFLEKTERANDE När dom står i fokus lär sig sämst Kommer i situationer där det krävs handling När dom har otillräckligt med data Har ofullständiga instruktioner Jobbar under press

42 L = Logiskt Sammanför iakttagelser till logiskt hållbara Tänker igenom steg för steg Sammanställer spridda fakta Perfektionister Tycker om att analysera vilka är utgångspunkterna, kan komma med kritik och upplevs ibland som negativa

43 Logiska lär sig bäst När det finns ett system och en teori Där de kan undersöka teorier och relationer Där det finns utrymme att ifrågasätta Där det finns höga krav- intellektuella utmaningar Där de kan analysera och generalisera

44 Logiska lär sig sämst När dom måste göra saker utan mål eller sammanhang Där de deltar i situationer som betonar känslor Där dom sysslar med ostrukturerade aktiviteter mångtydigheter och oklarheter När dom måste handla utan policy

45 B = Praktiska Provar idéer och tankar för att se om dom fungerar i praktiken Nya idéer omsätts snabbt till praktik Kommer från kursen och vill genast realisera flera nya idéer Något måste hända Löser problem, tar beslut, driver frågor

46 Praktiska lär sig bäst om Det finns ett tydligt samband mellan teori och praktik Det de lär sig spar tid eller är till nytta De får experimentera och prova När de får till något användbart Där det finns praktikfall och exempel

47 Praktiska lär sig sämst Där lärandet saknar samband med det som är viktigt Där det är verklighetsfrämmande och inte applicerbart Om det inte finns riktlinjer eller erfarenheter När det är omständigt och krångligt När det blir knepigt, politiskt eller socialt och när det inte leder någonstans

48

49 AKTIV Man måste prova PRAKTISK Finns det ett bättre sätt REFLEKTERANDE Tänk först prova sen LOGISK: Vad är syftet

50 Kolbs lärcykel

51 Prövaren, ide givaren, Förklararen, sammanställaren 18

52 idebk/teachtip/vark.htm

53 Honey & Mumford Honey and Mumford learning style test

54 Aktivist Styrkor Flexible och öppen Handling och engagemang Nya och okända situationer Optimistisk Positiv till förändring Svagheter Handlar utan att tänka Tar risker Gör för mycket själv Står i centrum Dålig uppföljning Tröttnar på rutinarbete

55 Reflekterare Styrkor Omsorgsfull Metodisk, grudlig Lyssnar Samlar in och integrerar information Väntar med slutsatser Svagheter Tillbakadragen, deltar inte i gruppen Tar lång tid på sig Försiktig Dålig på att hävda sig Undviker risker

56 Teoretiker Styrkor Logisk Rationell och objektiv Ställer bra frågor Disciplinerad Har översikt ser helheter Svagheter Följer inte spontan infall och idéer Tolererar inte osäkerhet Gillar inte oordning och tvetydigheter Ingen intuition Inte subjektiv

57 Praktiker Styrkor Ivrig på att testa i verkligheten Praktisk realistisk Rakt på sak Teknisk Svagheter Avvisar sånt som inte direkt går att använda Inte intresserad av teoretiska principer Tar första bästa lösning Uppgiftsorienterad Socialt ointresserad

58 Anthony Gregorc The Gregorc Style Delineator is a self-scoring written instrument that elicits responses to a set of 40 specific words. [3] Scoring the responses will give values for a model with two axes: a "perceptual space duality," concrete vs. abstract, and an "ordering duality," sequential vs. random [4] The resulting quadrants are the "styles": Concrete Sequential Concrete Random Abstract Sequential Abstract Random

59 Gregorc 4 tankestilar Anthony Gregorc - modell som beskriver fyra olika tankestilar eller lärstilar. i lärandesituationer föredrar vi ofta att använda en eller två av stilarna.

60 Gregorc

61 Gregorc De fyra sätten - konkret, abstrakt, sekventiell och slumpmässigt - bildar de fyra stilarna: Konkret sekventiell (KS) Abstrakt sekventiell (AS) Abstrakt slumpmässig (ASlu) Konkret slumpmässig (KSlu)

62 Gregorc Gregorc modell är relativt enkel och därför lätt att använda. Man tar ställning till ett antal påståenden och får ett poängtal som man sedan prickar in på skalorna i diagrammet. Modellen målar upp fyra olika tankestilar eller lärstilar, där ingen stil är överlägsen de andra.

63

64

65 Isabella Mayers Katherine C Briggs Testet framställdes under 1900-talet av amatörpsykologerna Isabell Myers och hennes mor, Katherine C Briggs. Det bygger på den schweiziske psykiatern Carl Gustav Jungs teorier om psykologiska typer. Det är ett av världens mest använda personlighetstest och har över 50 års forskning bakom sig. I första hand är det ett instrument för självkännedom och personlig utveckling och visar hur skillnaden mellan människor kan tas tillvara. Andra användningsområden är grupputveckling, där en förståelse för olikheterna kan leda till att man undviker missförstånd/konflikter och att man kan dra nytta av gruppdeltagarnas olika styrkor. Modellen används också som en grund för att reflektera kring lärstilar, för att öka sin skicklighet i bemötande av personer med annan personlighetsstil och för att bli klar över den egna ledarstilen.

66 Myers-Briggs Type Indicator Bygger på psykiatern Carl Gustav Jungs arbete om människors olikheter. MBTI, som beskriver fyra dimensioner där vi människor är olika. Resulterar i 16 olika personlighetstyper. Det är ofta av personer från en motsatt dimension som man har mest att lära.

67 Var hämtar du din energi? Somliga är introverta och hämtar sin energi från sin inre värld... Introversion medan andra är mer extroverta och föredrar att hämta sin energi från yttervärlden. Extraversion

68 Extravert (E) vs Introvert (I) Liv och rörelse ger energi Pratar och tänker samtidigt Spontan Distraheras av omgivning Rörlig mimik Ger mycket information Lugn och ro ger energi Tänker först pratar sen Eftertänksam Kan skärma av och koncentrera sig pokerface Kan ge för lite informatin

69 Hur tar du in och bearbetar information? Somliga går fram steg för steg och är noga med fakta och detaljer Sensing medan andra vill utgå från helhetsbilden och gärna använder intuitionen. intuition

70 Sinnesförn. (S) vs Intuition (N) Föredrar konkreta fakta Detaljer här och nu som det är Tänker stegvis Båda fötterna på jorden Föredrar det övergripande Helheter Framtida möjligheter lockande Innebörden av fakta Gör tankehopp i det blå

71 Hur fattar du beslut? Somliga föredrar att basera sina beslut på logisk analys Thinking medan andra låter känslorna styra. Feeling

72 Tanke (T) vs Känsla (F) Logisk objektiv analys Principer och kriterier Har distans Uppgift Kylig rak kommunikation - tuff Logisk subjektiv analys Konsekvenser för människor Lever sig in i Relationer Varm Tar hänsyn lindar in

73 Hur handskas du med omvärlden och tillvaron? Somliga arbetar bäst när de följer sin uppgjorda plan Judging medan andra är mer flexibla. Perceiving (uppfatta)

74 Bedömn. (J) vs Varseblivn. (P) ordning och reda Organiserar och planerar Strukturerar tiden Vill fatta beslut Lagrar i pärmar Mål står fast det ordnar sig Tar det som det kommer Tidsoptimist Kommer med alternativ Lagrar i högar Mål ger en ungefärlig inriktning

75

76 E = Extraversion I = Introversion S = Sensing N = intuition T = Thinking F = Feeling J = Judging P = Perceiving

77 Richard Bandler John Grinder The VAK learning styles model and related VAK learning styles tests offer a relatively simple methodology. Therefore it is important to remember that these concepts and tools are aids to understanding overall personality, preferences and strengths - which is always a mixture in each individual person.

78 Bandler och Grinders teorier om sinnespreferenser - VAK VAK utgår från sinnena visuell, auditiv och kinestetisk/taktil. Majoriteten har behov av att lära "med sitt bästa sinne".

79 Visuella sinnet och kan vara hjälpt av bilder, symboler och kartor Andra är mer auditiva och föredrar att lyssna, tala och diskutera. En tredje grupp vill vara fysiskt aktiva eller använda sitt taktila sinne i lärprocessen.

80 Ca 30% har synen som sin huvudsakliga inlärningskanal. De vill läsa, se bilder och diagram. De har snabb inlärningsförmåga organiserad, ordentlig, observant, tyst, försiktig, betänksam, stavar bra, läser och talar snabbt, minns bilder, störs inte av ljud, vill läsa framför att höra, behöver en tydlig plan, vill ha hela bilden klar för sig, ser möjligheter, har fantasi. Den visuella känns igen på att han pratar med hög röst och håller hakan högt.

81 Auditiva Lär via hörseln och genom att lyssna och prata. Påverkas av själva rytmen och intonationen i rösten Social och trevlig. Gruppgifter Det sociala är viktig diskutera i grupp, prata med sig själv och repetera högt, spela in, rollspel och gruppuppgifter

82 Ca 15% är kinesteter och lär sig bäst när de är delaktiga, rör sig, experimenterar och upplever. De är starka känslomänniskor. Gillar beröring, rör sig mycket, reagerar fysiskt, minns egna upplevelser bäst, lär sig genom att göra och använda praktiskt, använder gester och rörelser, talar långsamt, använder rörelseord, känner efter inom sig, tycker om oregelbunden layout, begrundar händelsen i en story via kroppsliga rörelser, är starkt intuitiv, är dålig på detaljer, agerar ut sin fantasi.

83

84 VARK apsbiblioteket/tester/start/

85 VARK Visual strategies for learning (V) Aural strategies for learning (A) Read/write strategies for learning (R) Kinesthetic strategies for learning (K) Multimodal strategies for learning (MM)

86 VARK ire

87 Dunn & Dunn 21 faktorer för framgångsrikt lärande 21 faktorer för framgångsrikt lärande. En del lär sig bäst om de sitter för sig själva, får tid att tänka efter eller kan sitta uppkrupna i en skön fåtölj med en kopp kaffe till hands. Andra lär sig bäst när det är liv och rörelse runtomkring, när de får diskutera i grupp eller kanske röra på sig medan de nya kunskaperna smälter in.

88 Omgivande miljö

89 Egna känslor

90 Sociala faktorer

91 Fysiologiska faktorer

92 Psykologiskt processande

93 ortet/modul2/larstilstest.htm ter/studieteknik/olika/mainolika.htm

94 Riding en sorts sammanfattning av alla modellerna

95 Riding

96 Spelar lärstilen någon roll?