Något att fundera över!

Transkript

1 Något att fundera över! Är lärandet ett dolt faktum även för lärare? Svarta lådan där lärandet sker Input Perspektiv: hjärnan Perspektiv: individen konstruerar Output Perspektiv: sociokulturellt Perspektiv: medvetandet

2 Teorier om lärandetl Utantillinlärning Ex. Ebbinghaus d Hur mycket man minns Meningslösa stavelser Fördelad inlärning Överinlärning Klassisk betingning Ex. Pavlov d Ny händelse utlöser en medfödd reflex Instrumentell betingning Ex. Skinner d Beteendets konsekvenser styr beteendet Variationsteorin Ex. Marton f Fenomenografi (fenomenologi) Lärandet Gestaltpsykologin Ex. Wertheimer d Kunskap ej summa av oberoende element Relationer del-helhet Sociokulturellt perspektiv Ex. Vygotsky d.1934 Kunskapen är kollektivt konstruerad Det inre är en funktion av det yttre Konstruktivism Ex. Piaget d Individen konstruerar sin egen kunskap Låt eleven laborera själv Neuro-psykologi Ex. Gardner f De sju intelligenserna (numera nio ) Människan fungerar ungefär som en dator Fritt efter: Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur. Samt en föreläsning av Marton Pedagogen i Mölndal.

3 Teorier om lärandet l ett indelningssätt Medvetandet -Variationsteorin - Medvetandets anatomi (t.ex. Om lärande, Marton&Booth) Hjärnan - Hjärnbaserat lärande - Multipel intelligens - Inlärningsstilar (t.ex. Brain Books) Kulturen - Sociokulturellt perspektiv - Vygotsky och 'mind in society (t.ex. Lärande i praktiken - Säljö) Beteendet -Behaviorism (Pavlov, Skinner)

4 1. Är r Piaget ute ur leken? Följande 2 bilder handlar om detta perspektiv på lärandet

5 Piaget - individualkonstruktivismen Det finns faktiskt så många inbyggda självklara antaganden i den av människan skapade världen idévärlden som till exempel vetenskapen, och den värld som är av ett materiellt slag, till exempel instrument, verktyg, symboler att det i grunden är omöjligt för den lärande att ta reda på saker om dem på egen hand. Bergqvist och Säljö (1994) gav en slående illustration till detta, i fallet med den optiska bänken, en anordning som gör att optikens grundläggande fenomen och principer kan illustreras, eftersom den har ljuskällor, prismor, linser osv. När lärare som har en förkärlek för konstruktivism uppmuntrade eleverna till att se hur saker och ting ser ut, att se vad som händer, att ta reda på saker ( saker är då några av optikens grundläggande principer), blev utfallet ett misslyckande. Eleverna kom inte fram till någonting, och inte heller tyckte de att det var särskilt roligt. (s. 256) Referens: Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.

6 Piaget - individualiseringsfällan llan Eleverna arbetar tillsammans Individualiserad studietakt Gruppgemensam studietakt Varning! Eleven arbetar ensam

7 2. Hjärnans betydelse för r lärandetl Följande fyra bilder handlar om detta perspektiv på lärandet

8 Hjärnan som orsak till intelligensen Begåvningsområde: verbal förståelse (ordförråd, uppfattning av språkliga nyanser, känsla för ordens betydelser) verbal rörlighet (lätthet att finna ord, att få orden att flyta till) logisk förmåga (slutledningsförmåga, att finna och tillämpa regler vid analys av olika material) spatial förmåga (förmågan att uppfatta former och rumsliga dimensioner i relation till varandra) perceptiv snabbhet (snabbhet och noggrannhet i rutinmässigt registrerings- och kontrollarbete) numerisk förmåga (förmåga att snabbt och säkert använda enkla räknesätt) matematisk förmåga (förmåga att använda matematiska metoder vid problemlösning) teoretisk-teknisk förståelse (förmåga att sätta sig in i tekniska och fysikaliska problem) praktisk-mekanisk förståelse (blick för praktisk-mekaniska funktioner, mekanisk montering och liknande) finmotorik (förmåga att snabbt och rörligt handskas med små föremål eller små verktyg) koordination (skicklighet i uppgifter som kräver dels samarbete mellan båda händerna och dels samarbete mellan händer-ögon) händighet (förmåga att bearbeta och forma material efter given förebild) Variablerna i mitt begåvningstest 1973 AMS Karlstad

9 Multipel Intelligens och LärstilL Lingvistisk (språklig) intelligens 9 Natur-intelligens Existens-intelligens Logisk-matematisk intelligens Spatial (rumslig) intelligens Intrapersonell (reflekterande) intelligens Kroppslig-kinestetisk intelligens Interpersonell (social) intelligens Musikalisk intelligens

10 Multipel Intelligens och LärstilL Lingvistisk (språklig) intelligens 9 Natur-intelligens Existens-intelligens Logisk-matematisk intelligens Spatial (rumslig) intelligens Intrapersonell (reflekterande) intelligens Kroppslig-kinestetisk intelligens Interpersonell (social) intelligens Musikalisk intelligens

11 Multipel Intelligens och LärstilL Lingvistisk (språklig) intelligens 9 Natur-intelligens Existens-intelligens Logisk-matematisk intelligens Spatial (rumslig) intelligens Intrapersonell (reflekterande) intelligens Kroppslig-kinestetisk intelligens Interpersonell (social) intelligens Musikalisk intelligens

12 3. Kulturens betydelse för r lärandetl Följande bild handlar om detta perspektiv på lärandet

13 Kulturen och din sociala bakgrund Farfars far Farfars mor Farmors far Farmors mor Morfars far Morfars mor Mormors far Mormors mor Farfar Farmor Morfar Mormor Far Mor Du

14 4. Beteendet ur ett inlärningsperspektiv Följande 3 bilder handlar om detta perspektiv på lärandet

15 Bygger i grunden på en medfödd instinkt Stimulus A.. ger Respons A.. 1:a Vad som händer när den klassiska betingningen blir till (första steget) Stimulus B.. samtidigt som Stimulus A (vilken ger Respons A) 1:b Resultatet av den klassiska betingningen (första steget) Stimulus B ger nu Respons A 2:a Vad som händer när den klassiska betingningen blir till (andra steget) Stimulus C.. samtidigt som Stimulus B (vilken ger Respons A) 2:b Resultatet av den klassiska betingningen (andra steget) Stimulus C ger nu Respons A Gunnar Hyltegren Beteendet - klassisk betingning enligt samma modell i flera steg Ivan Pavlov, rysk fysiolog ( ): nobelpriset i medicin 1904, om man t.ex. regelbundet ringde i en klocka i samband med utfodring av hunden, så kom klockringningen efter hand att själv utlösa salivation (åsynen av mat salivation = medfödd instinkt).

16 Klassisk betingning i reklamen Utgångsläget Gunnar Hyltegren Reklamobjektet.. ger inte den önskade responsen Välj ett lämpligt signalobjekt (som ger den önskade responsen, t.ex. attraktion) Signalobjekt A.. ger Respons A.. 1:a Vad som händer när den klassiska betingningen blir till Reklamobjektet samtidigt som Signalobjekt A (vilket ger Respons A) 1:b Resultatet av den klassiska betingningen Reklamobjektet ger nu Respons A Kombinera med ett ytterligare signalobjekt Signalobjekt B.. ger Respons B.. enligt samma modell Våra ungdomar är utsatta för en massiv påverkan från de företag som vill sälja livsstilar!

17 Beteendet - instrumentell betingning Instrumentell betingning: man lär sig vilket beteende som leder till önskad effekt Genom försök/misstag kan man lära sig själv Genom belöningar och/eller bestraffningar kan man lära andra Beteendet förstärks/släcks ut av sina konsekvenser: Positiv förstärkning = när ett visst beteende belönas Aversiv förstärkning = när ett visst beteende bestraffas Negativ förstärkning = när ett visst undvikande beteende leder till obehagsminskning (t.ex. man städar istället för att göra läxan) Thorndike, Edward Lee, , amerikansk psykolog (trial and error) Skinner, Burrhus Frederic, , amerikansk experimentalpsykolog (skinnerboxen, boken Undervisningsteknologi, 1967)

18 5. Medvetandets pedagogik Följande 6 bilder handlar om detta perspektiv på lärandet

19 Hur lär l r man sig tänkat nka - Barnet uppfattar skillnader - Barnet uppfattar likheter -Ordet sked som namn - Skedens struktur = delar, relationer - Skedens mening = en sked som en sked

20 Delar och helheter båda lika viktiga Kök Fasta inventarier Lösa inventarier Elinstall. Skåp etc. Porslin Bestick Kokkärl Maskiner etc. Knivar Gafflar Skedar etc. Dessertskedar Matgafflar Dessertgafflar etc. Teskedar Matknivar Dessertknivar Matskedar etc. det konkretas träsk (språket består uteslutande av namnbegrepp )

21 Variationsteorin Variationsteorin - tre centrala begrepp Urskiljning Samtidighet Variation Resultatet av fenomenografisk forskning ny teori eller gammal i ny förpackning?

22 Yta / Djup - Gunnar Hyltegren Atomism / Holism Holistisk behandling Relaterar del-helhet Gör hierarkier Ytinriktning Härmar mekaniskt Bankar in Djupinriktning Söker förståelse Är ute efter poängen Isolerar Radar upp Atomistisk behandling

23 En medveten syn påp undervisning Äldre kvinna Eleven Relation Kommunikativt handlande: Agera Tala Utföra Skriva Räkna Relation Relation Intryck att bedöma Relation Läraren Det som skall uppfattas Äldre kvinna och yngre dam

24 Att inte vara ute och cykla Målet att kunna cykla förvandlas till ett medel när man väl kan cykla. Kringfarare Trafikant Brevbärare Cirkusartist Den kunnige har fler frågor än den okunnige! Kunskapsutvecklingen Kunskapsutvecklingen är oändlig. Lärandets objekt blir ett indirekt objekt för ett lärandets objekt på en högre nivå!