Frågeformulär om lärstilar

Transkript

1 Frågeformulär om lärstilar Det här frågeformuläret hjälper dig att upptäcka dina lärstilspreferenser. Vi utvecklar alla vanor som gör att vi hellre lär på vissa sätt än andra som vi inte är så vana vid. De flesta människor är bara vagt medvetna om hur de helst lär sig. Med hjälp av det här frågeformuläret kommer du att bli klar över vilka lärstilar som du trivs bäst med. Det innebär att du lättare kan välja upplevelser och erfarenheter som passar din stil och/eller breddar ditt register genom att du stärker stilar som varit underutnyttjade. Det finns ingen tidsbegränsning när du fyller i formuläret. Det tar antagligen 10 till 15 minuter. Hur tillförlitligt resultatet blir beror på hur ärlig du är. Det finns inget rätt eller fel svar. Om du instämmer med påståendet sätter du en ( ) i rutan. Om däremot inte instämmer väger tyngre än instämmer sätter du ett kryss ( X ) i rutan. Det är viktigt att du markerar varje påstående med antingen en bock eller ett kryss. 1. Jag har klart för mig vad som är rätt och fel, ont och gott. 2. Jag handlar ofta utan att tänka på eventuella konsekvenser. 3. Jag brukar lösa problem genom att gå metodiskt fram steg för steg. 4. Jag tycker att formella metoder och tillvägagångssätt begränsar människor. 5. Jag har rykte om mig att säga vad jag tycker, enkelt och direkt. 6. Jag tycker att handlingar utifrån känslor ofta är lika bra som handlingar baserade på noggrann eftertanke och analys. 7. Jag tycker om arbete där jag har tid för noggranna förberedelser och genomförande. 8. Jag brukar fråga människor om deras grundläggande antaganden. 9. Det viktigaste är att det fungerar i praktiken. 10. Jag söker aktivt efter nya upplevelser och erfarenheter. 11. När jag hör talas om en ny idé eller metod börjar jag genast tänka på hur den kan tillämpas i praktiken. 12. Jag tycker att självdisciplin är viktigt, till exempel att hålla vikten, motionera regelbundet eller hålla fast vid en viss rutin. 13. Jag sätter en ära i att göra ett bra jobb. 14. Jag trivs bäst med logiska, analytiska människor och mindre bra med spontana, irrationella människor. 15. Jag är noga med tolkningen av tillgänglig information och undviker att dra förhastade slutsatser. 16. Jag tycker om att fatta beslut efter att noggrant ha övervägt olika alternativ.

2 17. Jag känner mer för nya ovanliga idéer än praktiska. 18. Jag tycker inte om när saker är oordnade och vill gärna sätta in dem i ett sammanhang. 19. Jag accepterar och håller mig till fastställda rutiner och policybeslut så länge jag ser dem som ett effektivt sätt att få arbetet gjort. 20. Jag tycker om att kunna sätta mina handlingar i relation till en allmän princip. 21. I diskussioner tycker jag om att kunna gå rakt på sak. 22. Jag brukar hålla distansen och ha ganska formella relationer till mina arbetskamrater. 23. Jag gillar den utmaning som ligger i att ta sig an något nytt och annorlunda. 24. Jag gillar spontana människor som vill ha lite kul. 25. Jag går noggrant igenom alla detaljer innan jag fattar beslut. 26. Jag tycker det är svårt att komma på idéer spontant. 27. Jag tror på att gå rakt på sak. 28. Jag är försiktig med att dra förhastade slutsatser. 29. Jag föredrar att ha så många informationskällor som möjligt ju mer fakta desto bättre. 30. Nonchalanta människor som inte tar saker på allvar brukar irritera mig. 31. Jag lyssnar på andra människors åsikter innan jag för fram min egen. 32. Jag brukar vara öppen med hur jag känner mig. 33. I diskussioner tycker jag om att observera hur de andra deltagarna manövrerar. 34. Jag reagerar hellre spontant och flexibelt på olika händelser än planerar saker i förväg. 35. Jag brukar tycka om tekniker som nätverksanalys, flödesdiagram, alternativprogram och beredskapsplanering. 36. Det stör mig om jag måste jäkta fram ett arbete för att hålla en snäv deadline. 37. Jag brukar bedöma förslag efter deras genomförbarhet. 38. Tysta, eftertänksamma människor brukar få mig att känna mig osäker. 39. Jag blir ofta irriterad på människor som vill forcera saker. 40. Det är viktigare att njuta av nuet än att tänka på det förflutna och framtiden. 41. Jag tycker att beslut baserade på noggrann analys av all tillgänglig information är bättre än beslut baserade på intuition. 42. Jag har en benägenhet att vara perfektionist. 43. I diskussioner brukar jag bidra med en massa spontana idéer. 44. Vid möten brukar jag lägga fram praktiska, realistiska förslag. 45. Regler är oftast till för att överträdas. 46. Jag tycker om att hålla mig i bakgrunden och överväga olika perspektiv. 47. Jag kan ofta se inkonsekvenser och svagheter i andra människors argumentation.

3 48. På det hela taget talar jag mer än jag lyssnar. 49. Jag kan ofta se bättre, mer praktiska sätt att få saker gjorda. 50. Jag tycker att skrivna rapporter ska vara korta och rakt på sak. 51. Jag tror på rationellt, logiskt tänkande. 52. Jag har en benägenhet att snarare diskutera specifika sakfrågor än att delta i sociala samtal. 53. Jag tycker om människor som hellre tar sig an saker utifrån en praktisk utgångspunkt än en teoretisk. 54. I diskussioner blir jag otålig av irrelevanta inlägg och sidospår. 55. När jag ska skriva en rapport brukar jag först skriva ett antal utkast innan jag bestämmer mig för slutversionen. 56. Jag är ivrig att testa saker för att se om de fungerar i praktiken. 57. Jag vill gärna komma fram till svar via ett logiskt synsätt. 58. Jag tycker om att vara den som för talan. 59. I diskussioner märker jag ofta att jag är realisten som får folk att hålla den röda tråden och undvika vilda spekulationer. 60. Jag vill gärna tänka igenom flera alternativ innan jag bestämmer mig. 61. I diskussioner med människor tycker jag ofta att jag är den mest sansade och objektiva. 62. I diskussioner brukar jag snarare hålla en låg profil än ta initiativet och vara den som talar mest. 63. Jag tycker om att kunna sätta in aktuella åtgärder i ett större sammanhang. 64. När saker går galet vill jag gärna skaka av mig och se det som en nyttig erfarenhet. 65. Jag brukar förkasta vilda, spontana idéer som är svåra att genomföra. 66. Det är bäst att tänka först och handla sedan. 67. På det hela taget lyssnar jag mer än jag pratar. 68. Jag brukar vara tuff mot folk som har svårt att vara logiska. 69. I regel tycker jag att ändamålen helgar medlen. 70. Det gör inte så mycket att folk blir sårade, bara jobbet blir gjort. 71. Formaliteter som att sätta upp specifika mål och planer upplever jag som hämmande. 72. Det är ofta jag som får fart på festen. 73. Jag gör vad som behövs för att få jobbet gjort. 74. Jag blir snabbt uttråkad av metodiskt, detaljerat arbete. 75. Jag är angelägen om att undersöka grundläggande antaganden, principer och teorier som ligger bakom olika saker och händelser. 76. Jag är alltid intresserad av att ta reda på vad folk tycker. 77. Jag vill att möten ska vara strukturerade, att man ska följa dagordningen osv.

4 78. Jag håller mig utanför subjektiva eller diffusa ämnen. 79. Jag tycker om det dramatiska och spännande i en krissituation. 80. Folk tycker att jag är okänslig för deras känslor. Beskrivningar av lärstilarna Aktiv lärstil Aktiva tycker om att handla direkt. De är entusiastiska och välkomnar nya utmaningar och upplevelser. De är mindre intresserade av vad som hänt i det förflutna eller att sätta in saker i ett större sammanhang. De är i första hand intresserade av här och nu. De tycker om att försöka, testa saker och vara med. De vill gärna stå i centrum. Sammanfattningsvis tycker de aktiva om att improvisera ha korta pass ha mycket variation få tillfälle att ta initiativet vara med och ha roligt. Reflekterande lärstil Reflekterande tycker om att tänka över saker i detalj innan de handlar. De har en eftertänksam inställning. De är goda lyssnare och föredrar att hålla en låg profil. De är beredda att läsa och läsa om och vill gärna ha tillfälle att repetera något de ska lära sig. Sammanfattningsvis tycker de reflekterande om att tänka innan de handlar noggranna förberedelser att samla in information och utvärdera att fatta beslut i sin egen takt att lyssna och observera. Teoretisk lärstil Teoretiker vill gärna se hur saker passar in i ett övergripande mönster. De är logiska och objektiva, tycker om system och tar sig gärna an problematik i logisk ordningsföljd. De är analytiska, fäster stor uppmärksamhet vid detaljer och är ofta perfektionister. Sammanfattningsvis tycker teoretikerna om koncept och modeller att se hela sammanhanget att känna sig intellektuellt stimulerade struktur och klara mål logisk presentation av idéer. Pragmatisk lärstil

5 Pragmatiker vill gärna se hur saker fungera i praktiken. De tycker om att experimentera med nya idéer. De är praktiska, jordnära och tycker om att lösa problem. De uppskattar att få tillfälle att testa vad de har lärt sig eller håller på att lära sig. Sammanfattningsvis tycker pragmatiker om att se betydelsen av sitt arbete att få praktiska fördelar av vad de lär sig trovärdiga rollmodeller beprövade tekniker verkliga aktiviteter. Poängberäkning Du får en poäng för varje punkt du bockat för ( ). Du får inga poäng för punkter som du kryssat för ( X ). Fyll bara i dina poäng i rutorna nedan och räkna samman poängen i spalterna så får du den totala poängen för varje stil. S: a Aktiv Reflekterande Teoretisk Pragmatisk Ringa sedan in dina poäng för varje stil i profildiagrammet så får du en ungefärlig uppfattning om hur starka dina preferenser är.

6 Tolka ditt resultat Du har fyra poängsummor från 0 20 för den aktiva, reflekterande, teoretiska och pragmatiska stilen. Frågan är då vad dessa fyra poängsummor talar om. Eftersom maxpoängen för varje stil är 20 drar du kanske slutsatsen att den högsta av dina fyra poängsummor indikerar din dominerande lärstil. Men det behöver inte nödvändigtvis vara så. Innan du drar slutsatser behöver du sätta dina poäng i relation till vad andra fått som fyllt i frågeformuläret. Normvärden, som de kallas har räknats fram för olika grupper av människor. De allmänna normvärdena nedan bygger på de poäng människor fått. Ringa in dina poäng i tabellen. Aktiv Reflekterande Teoretisk Pragmatisk Mycket stark preferens Stark preferens Måttlig preferens Låg preferens Mycket låg preferens

7 Vilka läraktiviteter passar ihop med min lärstil? Om du föredrar den aktiva stilen lär du dig lättast av aktiviteter som ger nya upplevelser/problem/tillfällen som du kan lära dig av där du kan uppslukas av korta här och nu -upplevelser där det finns spänning, drama eller kris med tvära kast och där det finns olika situationer att ta itu med där du står i rampljuset där du tillåts komma med en massa idéer där du hamnar på djupt vatten med en uppgift du tycker är svår eller utmanande tillsammans med andra människor, t.ex. bolla idéer med andra, lösa problem i grupp där du får prova dig fram. tycker du det är svårare att lära av aktiviteter med passivt lärande, t.ex. att lyssna på föredrag, monologer,förklaringar eller uttalanden om hur saker bör göras, att läsa, att se på som innebär att du ska hålla dig i bakgrunden och inte engagera dig som innebär ensamarbete, t.ex. läsa, skriva och tänka på egen hand där du ska upprepa praktiskt taget samma aktivitet om och om igen, t.ex. öva dig i någonting där du ska följa exakta instruktioner och du har litet manöverutrymme där du ska utföra ett noggrant arbete, t.ex. hålla på med detaljer, ordna upp saker, petgöra. Om du föredrar den reflekterande stilen lär du dig lättast av aktiviteter där du tillåts eller uppmuntras att iaktta/tänka/fundera över aktiviteter där du kan hålla dig i bakgrunden och lyssna eller observera, t.ex. passivt delta i en gruppaktivitet, titta på film eller video där du får tänka innan du handlar, t.ex. har tid att förbereda dig eller kan läsa bakgrundsinformation i förväg där du kan göra noggrann research, t.ex. undersöka, samla information eller utreda för att gå till botten med saker där du har tillfälle att tänka över vad som hänt eller vad du lärt dig där du förväntas ta fram väl genomtänkta analyser och rapporter där du får komma fram till beslut i din egen takt utan tidspress och snäva deadlines. tycker du att det är svårare att lära av aktiviteter där du tvingas stå i rampljuset, t.ex. vara ledare eller ordförande eller spela en roll inför publik där du kommer i situationer som kräver handling utan planering där du tvingas att göra något utan förvarning, t.ex. reagera spontant eller improvisera fram en idé där du inte får tillräcklig information för att komma fram till en slutsats där du får färdiga instruktioner för hur saker ska göras där du plågas av tidspress eller jäktas från den ena uppgiften till den andra där du inte får tid på dig att göra ett ordentligt jobb.

8 Om du föredrar den teoretiska stilen lär du dig lättast av aktiviteter där du har tid att vara metodisk och att undersöka kopplingar och samband mellan idéer, händelser och situationer där du har möjlighet att ifrågasätta och undersöka den grundläggande metodiken, antaganden eller logiken bakom någonting, t.ex. genom att delta i ett möte där man kan ställa frågor och få svar eller genom att kontrollera om det finns inkonsekvenser i en redovisning där du blir intellektuellt stimulerad, t.ex. genom att analysera en komplex situation, bli satt på prov under ett undervisningspass, arbeta tillsammans med andra som ställer undersökande frågor där du befinner dig i strukturerade situationer som har ett klart syfte där du kan höra eller läsa om idéer och koncept som bygger på förnuft eller logik och där argumenten är goda och vattentäta där du får tillgång till intressanta idéer och koncept, även om de inte är omedelbart relevanta där det krävs av dig att du förstår och deltar i komplexa situationer. tycker du det är svårare att lära av aktiviteter där du plötsligt måste göra något utan tillräcklig bakgrundsinformation eller ett klart syfte där du måste delta i situationer präglade av känslor och stämningar där du försätts i ostrukturerade situationer med hög osäkerhet där du förväntas handla eller fatta beslut utan ordentliga riktlinjer där du ställs inför ett mischmasch av alternativa/motstridiga tekniker eller metoder där du tvivlar på att ämnet behandlas metodiskt riktigt, t.ex. där frågeformulär inte har validerats eller det inte finns statistik som stöd för argumenteringen där du tycker att ämnet är banalt, ytligt eller jippobetonat där du inte känner dig på samma våglängd som de andra deltagarna, t.ex. när du är tillsammans med en massa personer med aktiv lärstil eller som befinner sig på en lägre intellektuell nivå. Om du föredrar den pragmatiska stilen lär du dig lättast av aktiviteter där det finns ett tydligt samband mellan ämnet och ett aktuellt problem eller en situation på jobbet där tekniker visas som har uppenbara praktiska fördelar, t.ex. hur man sparar tid, hur man gör ett gott första intryck eller hur man hanterar besvärliga människor där du får tillfälle att prova på tekniker med instruktion från en person som du litar på, är framgångsrik och själv kan tillämpa teknikerna där du har möjlighet att lära dig genom att en person som är dokumenterat kvalificerad visar eller genom att se en film som visar hur man gör där du visas tekniker som är tillämpliga på det du vill uppnå där du får tillfälle att omedelbart tillämpa vad du har lärt dig där du kan koncentrera dig på praktiska frågor, t.ex. upprätta handlingsplaner med en tydlig slutprodukt, föreslå genvägar eller ge tips. tycker du det är svårare att lära av aktiviteter

9 där lärandet inte kan hänföras till ett omedelbart behov du känner igen eller har någon omedelbar relevans eller praktisk nytta där organisatörerna av aktiviteten verkar sitta i ett elfenbenstorn utan kontakt med verkligheten och bara tala teori och allmänna principer rena klassrumssituationen där det inte finns någon erfarenhet eller klara principer för hur man ska göra där du känner att folk bara går runt i cirklar och inte kommer någon vart där det finns hinder av något slag för genomförandet politiska, personliga eller på ledningsplanet där det inte följer tillräcklig belöning på läraktiviteten.

10 Lärande som en kontinuerlig process Honey & Mumfords beskrivning av stadierna i lärcykeln har sitt upphov i David Kolbs arbete och likheterna mellan modellerna är större än skillnaderna. Kolb använder dock andra ord för att beskriva stadierna i cykeln och de fyra lärstilarna. Konkret upplevelse (Kolb) PRAGMATISK Uppleva Stadium 1 AKTIV Aktivt experimenterande (Kolb) Planera nästa steg Stadium 4 Observera Upplevelsen Stadium 2 REFLEKTERANDE Reflekterande observation (Kolb) TEORETISK Dra slutsatser av upplevelsen Stadium 3 Abstrakt tänkande (Kolb) Man kan börja var som helst i cykeln eftersom varje stadium leder till nästa. Man kan till exempel börja på stadium 2 med att skaffa sig en del information och reflektera över den innan man drar slutsatser, stadium 3, och beslutar hur man ska tillämpa informationen, stadium 4. Man kan också starta på stadium 4 med en teknik som man planerar att arbeta in i sin arbetsmetod. Man använder sedan tekniken på stadium 1 i cykeln innan man observerar hur den fungerade, stadium 2, drar slutsatser på stadium 3 och modifierar tekniken mot bakgrund av upplevelsen, stadium 4.