Det är också viktigt att under utbildningen lägga in tid för reflektion. Det behöver den inåtvända.
|
|
- Jan-Olof Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vem är du? För att bättre kunna vara den som ska leda andra mot ett visst mål behöver du ha god självkännedom. Det tyckte redan de gamla grekerna, som faktiskt hade just detta som sitt motto känn dig själv. Dem menade att det först var när man hade en hyfsad självuppfattning som man kunde vara ett bra stöd för andra. Kanske har du någon gång träffat en som inte alls tycks ha grepp om sig själv, som tror sig vara någon annan än vad hon/han faktiskt är. Kanske har du då också tänkt tanken hur ska denna människa kunna hjälpa andra om den har en felaktig bild av sig själv. Eller, har det så att säga blivit tokigt från början är risken stor att det fortsätter. Även om dem som byggde tornet i Pisa anade att det inte stod riktigt rätt till från början fanns ingen chans att rätta till misstaget senare. Det började luta och det fortsatte att luta. Här följer nu beskrivningar av de olika dimensioner Jung delade upp oss människor i. Använd beskrivningarna som en hjälp för att kartlägga dig själv. Förmodligen kommer du att känna igen dig i lite av varje. Men förmodligen finns det också i varje motsatspar ett av dem som du tycker lite bättre om, ett som lite mer än det andra passar in på dig. Beskrivningarna är inspirerade av Margareta Lycken. Är du utåtriktad eller inåtvänd? Denna dimension handlar om var vi hämtar energi. Den utåtriktade blir stimulerad av kontakter med andra gärna genom samtal. Men på samma gång som den yttre världen är energikälla är den också källa till distraktion. Den utåtriktade är ständigt på och har ibland svårt att skilja mellan alla intryck. Den vill ta in hela världen, hela tiden. Att vara ensam långa stunder är ingenting den utåtriktade eftersträvar. Det upplevs i stället som ganska tråkigt och intetsägande. Vad som kommer först ord eller tanke är inte alltid lätt att hålla isär för den utåtriktade. En inte helt genomtänkt idé bara måste ut och det får ge sig under resans gång om den var så himla bra eller inte. Om den utåtriktade dessutom föredrar hörseln som sitt favoritsinne är det som om hon/han gärna vill höra sig själv formulera tanken. Då blir den liksom mer verklig. Den utåtriktade känns igen på utbildningar som den gärna pratar, gärna högt. Andra kan uppfatta detta som att hon/han inte ser andra, delvis saknar empatisk förmåga eller allmänt bara vill föra sig fram. Men så behöver det inte alls vara. Det är denna personlighetstyps sätt att hämta energi genom att själv vara drivande och agera med stora rörelser. För den inåtvända fungerar det annorlunda. Den mår bäst och hämtar energi genom att till synes dra sig undan. Även i de mest stökiga miljöer kan den inåtvända koncentrera sig och stänga ute all information och brus som inte betyder något i sammanhanget. Den utåtriktade tror ofta att den inåtvända inte tycker om honom/henne. Men så behöver det inte alls vara. Det är bara det att den inåtvända inte hänger med i det höga tempo som ofta karaktäriserar den utåtriktade. Den inåtvända pratar oftast inte utan att först ha grunnat en hel del. Inga snabba inlägg är att vänta från den inåtvända, som hellre serverar hela paketet, det vill säga en väl sammanhängande och väl underbyggd tankegång. I utbildningssituationer känns den inåtvända igen på att sitta tyst och tänka. Om samtalet i gruppen är hektiskt och det är snabba ryck som gäller väljer den inåtvända hellre att
2 avstå från inlägg. När den inåtvända har fattat sitt beslut och kanske tar till orda har de utåtriktade kanske redan kastat sig över nästa ämne. Att tänka på som utbildare! Ett vanligt missförstånd mellan den utåtriktade och den inåtvända är att den förra har ett starkt behov av omedelbar kontakt med de som finns runt omkring. Om dessa då i huvudsak består av inåtvända personer kan den utåtriktade lätt börja tro att de är helt ointresserade de sitter ju bara där med sina stenansikten och tänker! I sitt försök att väcka uppmärksamhet börjar den utåtriktade att prata och gestikulera ännu mer. Resultatet av det är bara att de inåtvända blir än mer stressade och kryper allt längre in i sina skal. Att vara medveten om denna risk kan hjälpa dig som utbildare att, dels sätta samman grupper där det förkommer både utåtriktade och inåtvända personer. Dels kan du som föreläsare vara medveten om problematiken. Du behöver då inte få panik om du antingen har övervägande delen utåtriktade åhörare, som kanske gärna ställer frågor eller inåtvända åhörare, som hellre sitter tyst och funderar på vad det är du har att säga. I utbildningssituationer kan det vara klokt att skicka ut material i förväg. Då får den inåtvända möjlighet att tänka igenom sina ståndpunkter innan kursen startar. Det är också viktigt att under utbildningen lägga in tid för reflektion. Det behöver den inåtvända. För att den utåtriktade ska få möjlighet att visa sig kan det vara bra att inleda med en presentationsövning som tillåter honom/henne att göra det. Den utåtriktade behöver yttre stimulans. För många uppgifter som inte ger detta (enskilt arbete, inläsningsuppgifter, ensidiga föreläsningar utan möjlighet till diskussion) får den utåtriktade att tappa lusten. Föredrar du det konkreta framför det övergripande? Den som efter inköp av en ny teknisk produkt sätter sig tillrätta med instruktionsboken föredrar troligen konkreta fakta. Den som däremot sliter upp förpackningen att genast börjar trycka på knappar och rycka i sladdar föredrar troligen hellre det lite mer övergripande. Att föredra konkreta fakta nämns i detta sammanhang som sinnesförnimmelse. Sinnesmänniskan har sin främsta styrka i detaljer och rutiner, i det som finns här och nu. När du träffar en sinnesmänniska märker du att hon vanligen uttrycker sig precist och exakt. Varje ny idé som kommer i hennes väg mäts mot tidigare kunskaper och erfarenheter. Innan hon kan ta ställning till det nya behöver hon känna till så mycket fakta som möjligt för att kunna ta ställning. Andra kan uppfatta personer med stark sinnesförnimmelse som bakåtsträvare. Anledningen är att man inte kastar sig ut i förändring för förändringens skull. Det gäller att först veta varför och på vilka villkor. Men om argumenten är tillräckligt goda är inte sinnesmänniskan mer bakåtsträvare än någon annan. Att föredra det övergripande går under begreppet intuition. Den intuitiva är mer intresserad av att tänka i helheter. Fakta studerar den intuitiva, men inte så noggrant. I stället handlar det om att ganska snabbt komma fram till vad dessa fakta kan användas till. Om den intuitiva lyssnar på en föreläsning med mycket detaljer och fakta tappar hon ganska snart koncentrationen. Hon är mer intresserad av en föreläsning där stora idéer diskuteras och som kan ge upphov till nya bilder, nya helheter. Rutinarbete är inget den intuitive föredrar. Tvärtom så välkomnar hon förändring. Men bara fram till själva genomförandet. När det börjar bli rutin igen vill den intuitiva vidare.
3 Att tänka på som utbildare Om du som utbildare föredrar intuition och möter en grupp av människor som förväntar sig att du ska komma med alla svar på deras frågor kan det bli problem. Gruppen får rysningar av ditt tal om övergripande idéer, om att det inte finns några entydiga svar och att ni tillsammans måste komma fram till den bästa lösningen. Det omvända gäller naturligtvis också. En grupp intuitiva personer blir ganska snart otåliga om allt för mycket fakta presenteras för dem. De känner att möjligheterna stängs och att kreativitetsivern sjunker. I likhet med vad som sägs under rubriken Tänk tillsammans är det viktigt att skapa variation som utbildare. Du behöver nå båda grupperna och för att lyckas bättre är det viktigt att du har självkännedom. Är du en intuitiv människa behöver anstränga dig och träna på att också leverera fakta. I olika övningar kan du låta grupper träna på att antingen utveckla det de redan är bra på eller träna på sin mindre föredragna sida. Exempel på övning är att gruppen får lista egenskaper som de tycker att den goda utbildaren bör ha. Därefter listar gruppen sina egna goda egenskaper och jämför. Frågan är hur individen eller gruppen vill levandehålla eller förstärka redan goda egenskaper? Alternativt kan man låta två eller flera grupper först lista goda egenskaper hos utbildaren och sedan låta en annan grupp jämföra om de matchar denna beskrivning. På motsvarande sätt kan man göra med sina svagare sidor. Hur bedömer du fakta? När det gäller fakta som presenteras för oss bedömer vi den generellt ur två olika perspektiv. Antingen utifrån tanken eller känslan. Den som bedömer fakta på ett i någon mening opersonligt, objektivt och logiskt sätt använder tanken framför känslan. Tankemänniskan har lite större distans till det hon bedömer och kan klarare skilja mellan sak och person. Att visa och ge uppskattning faller sig inte lika naturligt för tankemänniskan, som att ifrågasätta, betona olikheter och uttrycka kritik. Det här tycker känslomänniskan är jobbigt eftersom hon uppfattar det som personliga angrepp. Men det är oftast inte alls meningen. Det är tankemänniskans sätt att skaffa information och tolka fakta. Konflikter är inget som nämnvärt bekymrar den som föredrar tanke. I stället ses det som tillfällen till utvecklande samtal. Men även de föredrar känslan agerar logiskt. Men det sker med en annan utgångspunkt. När fakta ska bedömas ställs de mot personliga värderingar och funderingar över hur människor i den nära omgivningen kommer att reagera. Att vara andra till lags, att ställa upp för andras skull är naturligt för känslomänniskan. Hon har lätt för att visa uppskattning, betydligt svårare att ge kritik. Med det följer också en viss rädsla för konflikter. De ses här inte som möjligheter. Snarare upplevs de som hotande. Risken finns att känslor såras och att viktiga relationer bryts, tror känslomänniskan. En paradox hos känslomänniskan är att hon gärna uppmuntrar andra och menar det då personligt. Å andra sidan undviker hon att ge kritik eftersom hon är ängslig och kanske rädd att mottagaren uppfattar det personligt! Känslomänniskan känns igen på att vara mån om andra och skapa god stämning i olika grupper.
4 Att tänka på som utbildare Tankemänniskan uppfattar ibland sin motsats som en flummare och svamlare. Anledningen är att känslomänniskan ofta lindar i sitt budskap, särskilt om det är kritik. Hon vill ju inte direkt såra någon. Den som föredrar tanke tycker att man ska hålla sig till givna regler och klart och tydligt säga som det är. Svart eller vitt. Detta uppfattar känslomänniskan som brist på empati och att regler tycks vara viktigare att följa än att ta hänsyn till dess konsekvenser. I utbildningssammanhang är det viktigt att vara medveten om denna dimension. Några tycker att uppgiften bör stå i centrum och att den personliga utvecklingen så att säga är underordnad uppgiften. Andra tycker så gott som omvänt. Den personliga utvecklingen är en förutsättning för att nya uppgifter ska kunna lösas. En både/och variant är helt klart att föredra. Båda bedömningsstilarna behövs. Om det uppstår konflikt i en grupp kan du som utbildare ta hjälp av följande frågor: Hur tar sig konflikten uttryck? Hur agerar de inblandade i konfliktsituationen? (Kan du se vilka som reagerar med tanken och vilka som reagerar med känslan?) Vad i motpartens beteende tycks förvärra konflikten? (Vad i respektive typs beteende retar den andra?) Vilka överenskommelser behöver göras för att gruppen ska kunna jobba vidare? (Låt gruppen själv komma fram till dessa överenskommelser). Bestäm tillsammans med gruppen hur ni ska ta tillvara varandras styrkor och behov. Vilken är din stil? Den sista av Jungs dimensioner handlar om vår föredragna livsstil. Är det ordning och reda eller det ordnar sig som gäller. För vissa människor faller det sig helt naturligt att ha ordning. Inte bara på sina prylar, utan även på sina argument, sina ståndpunkter och på tillvaron i stort. Har de inte ordning och reda ser de till att skaffa sig det. Den här typen gillar att ha koll på läget. Tider är noga att hålla, när hon uttalar sig är det oftast med stor säkerhet. Hon vet hur det är. Att få saker gjorda i rätt tid är inga större problem för den här människan. Hon har god organisationsförmåga och förmågan att fatta snabba (och effektiva) beslut. Att ändra på redan fattade beslut är inget som uppskattas. Inte heller att byta och ändra redan bestämd mötestid. Det skapar oordning. För den som föredrar ordning och reda är det ibland jobbigt och frustrerande att möta det som hellre har en livsstil som bär karaktären av det ordnar sig. Hon tar saker som de kommer, vill ha många möjligheter öppna och fattar beslut in i det sista om hon ens kommer till beslut. Att leva i nuet utan att ha riktigt koll på var tiden tar vägen är kännetecknande. Liksom att göra saker i sista minuten, eller lite senare. Att tänka på som utbildare I grupparbeten är de som har en stil som liknar det ordnar sig mer inriktade på själva processen och inte i första hand resultatet. Detta irriterar naturligtvis ordningsmänniskan, som tycker att hon får
5 göra allt själv om det ska bli något. Du som utbildningsledare bör vara uppmärksam på om de båda typerna börjar nedvärdera varandra. Det är nämligen inte ovanligt. Om det i någon grupp tycks vara en som får göra hela jobbet kan du fråga gruppen varför det har blivit så och om alla är nöjda med det. Om det i någon grupp finns en eller flera som hela tiden moraliserar och talar om för de andra hur det är och ska vara, kan du ställa frågan om alla är nöjda med det.
GUIDE FÖR UTBILDARE - DELTAGAREN - UTBILDAREN - LÄRANDEKULTUREN - METODER & VERKTYG
Med Guide för utbildare vill vi bidra till din utveckling som just utbildare. Här kan du få inspiration och tips samt en och annan lite mer djupgående artikel om det som ryms i begreppet lärande. GUIDE
Läs merPERSONLIGT LEDARSKAP
PERSONLIGT LEDARSKAP 1 Uppdrag CHEF och LEDARE Att leda sig själv öka sin självkännedom Att leda andra förstå individer och hantera gruppers utveckling Att leda verksamhet våga förändring och utveckling
Läs merHålla igång ett samtal
Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.
Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA
Läs merWebbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö
Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,
Läs merArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.
Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar
Läs merDenna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se
Bilaga 1 50 SOCIALA FÄRDIGHETER Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Nr: 1 Lyssna 1. Titta på den som pratar. 2. Tänk på vad som sägs. 3. Vänta på din tur att
Läs merIntervjuguide - förberedelser
Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse
Läs merEdward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merMänniskans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial
Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva
Läs merMotiverande Samtal MI
Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com
Läs merArbetslös men inte värdelös
Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag
Läs merMOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början.
Karaktärsstyrkor MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början. Vågar göra saker, även om det är nervöst. Vågar visa sina känslor och berätta hur det känns. Vågar försvara andra
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merEn samling övningar för att komma igång med samtal
En samling övningar för att komma igång med samtal Sammanställda av Karin Sjögren, Göteborg, 2010 Övning 1 Spegling - Enkel: säga samma sak tillbaka 2 personer en berättar och en speglar - Jag har en röd
Läs merNeuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merMI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se
MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net
Läs merMI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se
MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net
Läs merVad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?
Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merVältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE
Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför
Läs merFinns det "besvärliga människor"?
Finns det "besvärliga människor"? I Thomas Jordan artikel tar han upp olika typer av så kallade besvärlig människor. Du vet den typen som många känner obehag inför, någon man undviker eller som bara irriterar
Läs merFöreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015
Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset
Läs merUPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga
UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel
Läs merReflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning
Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...
Läs merResultatet visar dig vad som är viktigast för dig hur du kan använda din potential på bästa sätt.
Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Resultatet visar dig vad som är viktigast för dig hur du kan använda din potential på bästa sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar inte om att bedöma
Läs merResultatet visar dig vad som är viktigast för dig hur du kan använda din potential på bästa sätt.
Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Resultatet visar dig vad som är viktigast för dig hur du kan använda din potential på bästa sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar inte om att bedöma
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merVälkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching
Välkommen tillbaka till omgång 5 STYRKOR MarieLouise Gunilla Vetgirighet Ledarskap Tacksamhet Tacksamhet Kreativitet Tapperhet Kärlek till lärande Ärlighet/äkthet Hurmor Älskar/älskas Fredrika Anna Tacksamhet
Läs merFramtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet
DEN RÄTTA KÄNSLAN Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet ut. Attityder och värderingar som
Läs merMålplanering för relationer Exempel 3:1
Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner
Läs merVerktygslåda för mental träning
Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder
Läs merSupportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
Läs merGillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!
Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Som ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i scoutkåren prioriteras
Läs merPositiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller
Läs merMI - Motiverande samtal
MI - Motiverande samtal eng. Motivational Interviewing, William R. Miller & Stephen Rollnick Ett material av Leg. psykolog Barbro Holm Ivarsson till boken MI Motiverande samtal Praktisk handbok för hälso-
Läs merLärjungaskap / Följ mig
Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och
Läs merPresentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten
Presentationsteknik Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Disposition för olika syften Målformulering Att planera en presentation utan att först sätta upp mål är som att kasta pil
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merKonflikthantering. Tänk efter efter. Vill jag vara en en del av lösningen eller en del av konflikten? Konflikthantering: 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson
Inställning till konflikter som förenklar hanteringen Konflikthantering 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson Konflikter är ofrånkomliga. Konflikter är viktiga mänskliga processer - de är grunden till utveckling.
Läs merI kaos ser man sig naturligt om efter ledning.
Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska
Läs merPlanering inför, under och efter en anställningsintervju
Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt
Läs merElva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat
Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat Detta kompendium innehåller en kort beskrivning om vad som menas med olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur
Läs merLagroller. Tieto PPS AH084, 3.3.0, Sida 1
Lagroller Sida 1 Om lagroller Högpresterande lag är nödvändiga när man skall lösa komplexa problem eller stora arbetsuppgifter. Den enkla lösningen med en grupp bestående enbart av experter får ofta svårt
Läs merMinska din oro. öka ditt lugn. Nina Jansdotter. Brain Books
Minska din oro öka ditt lugn Nina Jansdotter Brain Books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se 2008 Nina Jansdotter Utgåva enligt avtal med Loud Literary Agency, Malmö Kopieringsförbud.
Läs merTränarskap och ledarskap
Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför
Läs merOm man googlar på coachande
Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merIntroduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram
Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram 1. Mentorskap vad och varför? I den grekiska mytologin berättas att Odysseus, strax innan han lämnade ön Ithaka, anförtrodde sin son Telmachos uppfostran
Läs merFöreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015
Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi
Läs merandra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.
Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar
Läs merHur du tacklar intervjusituationen!
Hur du tacklar intervjusituationen! Denna artikel är skriven av Linda U Johansson, KarriärCoachen Informationen får ej spridas eller kopieras utan författarens medgivande www.karriarcoachen.nu Inledning
Läs merKAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE
KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE 4.1. ANSÖKNINGSHANDLINGAR Ansökningar kan skrivas på olika sätt. Ansökningshandlingar består oftast av ett ansökningsbrev och ett cv eller en meritförteckning. Hur ansökningshandlingen
Läs merDenna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!
ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!
Läs merGlobal nedvärdering av sig själv, andra och livet.
Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig
Läs merHar barn alltid rätt?
Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets
Läs merKonflikter och konfliktlösning
Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar
Läs merpedagogerna möta dig i olika situationer/uppgifter så att olika lärstilar får utrymme.
Om lärstilstestet et syftar till att hjälpa dig att få insikt om de olika lärstilar som finns och dina egna styrkor och svagheter när gäller lärandet. Genom att medvetet arbeta med olika lärstilar kan
Läs merKom igång med utbildningen säkervardag.nu!
GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot
Läs mer1. Jag har bra självkänsla och tycker om mig själv som jag är oavsett vad jag presterar.
Balanshäftet, arbetsblad Nedanstående påståenden hjälper dig att hitta balans eller obalans i dig själv och din tillvaro just nu. Läs varje påstående lugnt och noggrant och försök att svara med det du
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Författare: Hans Peterson
sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Boken handlar om. Hon är en ganska ensam tjej som gärna vill hänga med de coola tjejerna Anna och Sara. På lunchrasten frågar Anna och Sara om vill
Läs merChecklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB
Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att
Läs merRetorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com
Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens
Läs merÄventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha
Läs merHelena Hammerström 1
Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se
Läs merMin Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult
Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags
Läs merUTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Läs merDu och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se
Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4
Läs merDen sökande ser ut att ha en god självkännedom. Försök ta reda på personens balans mellan att fokusera på sina styrkor respektive svagheter.
JobMatch Screen är en kortare version av JobMatch Talent. Testtagaren svarar endast på frågor kring utvalda nyckelegenskaper och beteenden, relaterade till en viss yrkesroll. Nyckelegenskaper Matchningsindikator
Läs merPedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Läs merINTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR
INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger
Läs merPresentationsanalys av XXX på XXX i XXX
Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX Feedback Nedan finner du din feedback på presentationen som du levererade på XXX i XXX. Det kan upplevas som mycket och många saker i den detaljerade feedbacken
Läs merMotiverande Samtal (MI)
Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com
Läs merV.A.T lärstilstest och studieteknik
Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne
Läs merenkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011
Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.
Läs merRAOUL 2015 SKOLMATERIAL
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs merPersonlig sammanfattning av Mentorskursen
Personlig sammanfattning av Mentorskursen Veronica retar sig mest på att jag frågar hur dagen varit varje dag fast hon inte svarar. Det hon uppskattar mest med mig är när jag gör praktiska saker med henne,
Läs merÖvningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis
Läs merMarie Oskarsson Helena Bergendahl
Marie Oskarsson Helena Bergendahl Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta
Läs merFryxellska skolans Värdegrund Kultur
Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat
Läs merNu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor
sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan
Läs merVem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?
KOMMUNIKATIONSGUIDE FÖRBERED DIG INFÖR TILLSYNSBESÖKET För att skapa bra förutsättningar just för mötet med verksamhetsutövaren och att kunna kommunicera med verksamhetsutövaren på ett bra sätt, läs och
Läs merIdrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott
Idrott utan mobbning! Studieplan www.bris.se/idrott Inledning Den här studieplanen är en hjälp för dig/er att kunna föra ett fördjupat samtal kring idrott och de sociala dimensionerna av ledarskapet framför
Läs mertema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.
tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet
Läs merTolkhandledning 2015-06-15
Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och
Läs merDe falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken
Om boken Boken handlar om en tjej som får ett brev från Erik. Erik har hon känt för länge sedan. Då var han tyst och blyg men nu är han annorlunda, mer mogen. De skriver flera brev för att till slut träffas.
Läs merOm stress och hämtningsstrategier
Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra
Läs merBehåll, utveckla, avveckla, övrigt
Avsluta Oavsett om det är en kort aktivitet eller en verksamhet som pågår under en längre tid så är det viktigt att regelbundet stämma av vad deltagarna tycker och koppla tillbaka till de syftet, mål och
Läs merVåga tala - tips på strategier för att minska nervositeten
Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller
Läs merNÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur
MARIA BURMAN ANNA-KARIN NORLANDER PER CARLBRING GERHARD ANDERSSON Övningshäfte till NÄRMARE VARANDRA NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION Natur & Kultur VALENTINSKALAN 1. Jag kan samarbeta väl och lösa
Läs merKonflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer
Läs merMåste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?
Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till
Läs merwww.attention-riks.se
www.attention-riks.se DAGENS AGENDA 1. Om projektet Vägar till jobb 2. Om Aspergers syndrom (AS) 3. Konkreta tips och metoder 4. Stöd och insatser 5. Frågor 6. Vill du boka en projektinformatör/komma i
Läs merKONTAKT Linus Jonkman Programansvarig Telefon: 0733 500 153 Linus.jonkman@sigma.se W W W. E G O N A U T. O R G
SEMINARIER På de kommande sidorna kan du ta del av vårt utbud av seminarium. De flesta ämnen finns i utföranden med olika ambitionsnivå. Kunskapen kan även förstärkas genom att ämnet utförs som en halvdag
Läs mer