Bilagor Uppföljning av biståndsbeslut - Slutrapport Uppföljning av biståndsbeslut - Slutrapport

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2013/162-ÄN-750 Christina Becker - am282 E-post: christina.becker@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg, myndighetschef Sociala nämndernas förvaltning Karin Andreasson, enhetschef Biståndenheten äldre Emma Ivsjö, biståndshandläggare Biståndsenheten äldre Äldrenämnden Projekt - Uppföljning av biståndsbeslut Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att godkänna projektgruppens slutrapport om uppföljning av biståndsbeslut. Ärendebeskrivning Projektet Uppföljning av biståndsbeslut beslutades av äldrenämnden i maj Äldrenämnden har tagit del av två delrapporter under projekttiden. Projektledaren har i bilagd rapport redogjort för projektets mål, syfte och resultat. Där framgår bl.a. att projektet har uppnått målet att en viss andel av projektets målgrupp är användare av e-hemtjänst, att uppföljning av biståndsbeslut bör göras inom 3-5 veckor efter att en person har skrivits ut från vårdinstans, att det är viktigt med ett salutogent- och rehabiliterande förhållningssätt i handläggningen, betydelsen av att arbetsterapeut deltar i handläggningsprocessen och att det finns en överensstämmelse mellan biståndsbedömningen och verkställigheten. Mälardalens högskola har under våren genomfört intervjuer på biståndsenheten äldre, för att ta reda på handläggarnas uppfattning av innebörden i ett rehabiliterande förhållningssätt. Teorierna i studien utgår från det salutogena perspektivet, där synsättet är att fokusera på människors resurser och förmågor. Resultaten visar att man intar ett salutogent förhållningssätt, men nivån på den kan variera. Högskolans rapport finns som bilaga till projektets rapport. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den lagt fram förslag till beslut. Bilagor Uppföljning av biståndsbeslut - Slutrapport Uppföljning av biståndsbeslut - Slutrapport Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

2 Sociala nämndernas förvaltning Biståndsenheten äldreomsorg Dnr: 2013/162-ÄN-750 Projekt Uppföljning av biståndsbeslut Slutrapport november 2015 Projektledare Emma Ivsjö 1

3 Innehåll Inledning... 1 Syftet med projektet... 2 Mål för projektet:... 2 Att samtliga biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) på mer än 50 timmar/månad följs upp... 3 Att implementera ett mer rehabiliterande förhållningssätt hos biståndshandläggare, samt öka användandet av välfärdsteknologi (e-hemtjänst) i syfte att stärka den enskilde till ett ökat oberoende och mer självständigt liv Implementera arbetssättet i den ordinarie verksamheten... 4 Att personer som skrivs ut från sjukhuset med rehabiliteringsbehov får biståndsbeslut som omfattar tid för rehabiliterande insatser... 4 Implementering av arbetsmetod i ordinarie verksamhet... 6 Implementerande av e-hemtjänst... 7 Fortsatt arbete i den ordinära verksamheten på Biståndsenheten äldreomsorg... 8 Att både biståndsbeslut och genomförandeplaner har formulerade mål utifrån den enskildes behov. 8 Äldrenämnden ska klara 2014 års krav på effektivisering i verksamheten på 6,5 Mkr Förhandsrapport av uppdraget utvärdering av Projektet uppföljning av biståndsbeslut Viktiga delar för implementering i ordinarie verksamhet

4 Inledning En projektgrupp har tillsatts för att följa upp biståndsbeslut inom biståndsenheten äldreomsorg. Cirka personer har idag hemtjänstinsatser i ordinärt boende. Sedan hemtjänstvalet infördes 2008 och LOV, lag om valfrihetssystem, trädde i kraft 2009 har volymen och kostnaderna för hemtjänsten ökat. Antalet utförda timmar har ökat mer än antalet personer. Mellan juli 2009 och juli 2013 har utförda timmar ökat med 39 procent och antalet personer med 9 procent. Utbetald ersättning har ökat med 54 procent mellan 2009 och En del av den kostnadsökningen är relaterad till höjd ersättning till leverantörer av hemtjänst. Delårsrapport 2 (avseende perioden 1/1-31/8 2015) visar att underskottet för hemtjänsten är ca 42 Mkr. Befolkningsutveckling för Västerås, 65 år och äldre, var ca 3 % mellan åren Mellan ökade utförda timmar med 51 % och nettokostnadsutvecklingen med 97 %. Från och med införandet av LOV ersätts hemtjänstutförarna för utförd tid, baserat på den enskildes biståndsbeslut. I september 2009 infördes ett tidsregissystem. Förändringen innebär att ersättningen grundas på den utförda tiden som registreras hemma hos den enskilde. Den effektiva tiden är tid som hemtjänstpersonalen är hemma hos den enskilde, till skillnad mot tidigare då ersättningen grundades på beviljad tid. Förändringen av ersättningsmodellen är en av flera anledningar till volym- och kostnadsökningen. Ett utredningsarbete som har genomförts av Ernst & Young visar även på att det inte finns en enskild förklaring till ökningen. Sociala nämndernas förvaltning fick i oktober 2010 i uppdrag att återkomma med en utvecklingsplan, baserad på nämnda utredning (nämndärende okt 2010, Dnr 210/229-ÄN-012). Ökningen av utbetalda hemtjänsttimmar kan delvis förklaras genom att det är en skör målgrupp inom äldreomsorgen, det är multisjuka äldre med mer komplexa behov i jämförelse med tidigare. Delvis är en förklaring även tillfälliga korttidplatser i kombination med ökat behov av platser i särskilt boende. Dock kan de ökade hemtjänstkostnaderna inte helt motiveras av demografiska förändringar. Ett led för att bromsa kostnaderna för hemtjänst har varit revidering av riktlinjer och tillämpningsanvisningar. Revidering gjordes dels i mars 2012 och under 2014 reviderades riktlinjerna för e-hemtjänst och 2015 de för hemtjänst. Ersättningsmodellen sågs över och förändrade avgifter för den enskilde Controller projektet startade i augusti 2012, det övergripande målet var att dämpa kostnadsutvecklingen för hemtjänst i ordinärt boende. Kontinuerliga uppföljningar av befintliga biståndsbeslut på biståndsenheten äldreomsorg har inte följts upp i en tillfredsställande omfattning. Vid ett tidigare projekt inom Västerås stad, gällande hemrehabilitering, följdes biståndsbeslutet upp två veckor efter utskrivning från en vårdinstans när den enskilde erhållits rehabiliterande insatser i hemmet. En tendens till minskad volym av hemtjänsttimmar hos den enskilde kunde ses, då hemtjänstbeslutet följdes upp i tidigt stadie. Efter avslut av rehabiliteringsprojektet har denna arbetsuppgift ej kunnat prioriteras i det dagliga arbetet hos biståndshandläggarna. Detta beror på flera orsaker. Antalet ärenden på biståndsenheten äldreomsorg har ökat, men antalet biståndshandläggare har inte ökat i samma utsträckning. Det är även fler komplexa individärenden gällande målgruppen multisjuka äldre. 1

5 Omprövningar av biståndsbeslut och som initierats på grund av leverantörernas begärda ersättning, har inte godkänts av controllerfunktionen. Det har medfört merarbete för biståndshandläggarna, då dessa ärenden hanteras som nyansökningar. En annan effekt av controllerteamets arbete är att leverantörer av hemtjänst hör av sig om reglering av tid och behov av nytt beslut, vilket kan leda till nyansökningar. Äldrenämnden beslutade i mars 2013 om finansiering med stöd av statliga medel, att ett tvåårigt projekt skulle skapas, med uppdrag att under tiden särskilt följa upp biståndsbeslut Projektbeställare är förvaltningsdirektör på SNF och delegerad projektbeställare är strateg för hemtjänsten. Projektgruppen för uppföljning av biståndsbeslut består av en projektledare/biståndshandläggare som tillsammans med tre andra biståndshandläggare och en arbetsterapeut har arbetat med att genomföra hembesök hos den enskilde för att följa upp befintligt biståndsbeslut. Styrgruppen för projektgruppen utgörs av förvaltningsdirektör, myndighetschef, strateg för hemtjänst, enhetschef för biståndsenheten äldreomsorg och projektledare. Projektgruppen för uppföljning av biståndsbeslut arbetar mot samtliga leverantörer av hemtjänst. Projektgruppen har även haft ett nära samarbete med controllerteamet och biståndshandläggarna på biståndsenheten äldreomsorg. Oktober 2013 startade projektet Uppföljning av biståndsbeslut. Projektet är ett led i att utveckla uppföljningen av de enskilda biståndsbesluten. Projektet ska även vara ett led i arbetet med att fortsätta minska kostnaderna för hemtjänst och införa e-hemtjänst i hemtjänsten. Projektet riktar sig mot samtliga enskilda som är 65 år eller äldre, som bor i ordinärt boende och erhåller hemtjänstinsatser. Syftet med projektet Projektets syfte är att både biståndsbeslut och efterföljande insatser ska utgå från ett rehabiliterande förhållningssätt och stödja införandet av e-hemtjänst som en del i omvårdnaden. Detta för att stärka den enskilde till ett ökat oberoende och ett mer självständigt liv. Den enskilde ska ha aktuella och adekvata beslut. Mål för projektet: Att samtliga biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) på mer än 50 timmar/månad följs upp och tidsbegränsas. Att implementera ett mer rehabiliterande förhållningssätt hos biståndshandläggare, samt öka användandet av välfärdsteknologi (e-hemtjänst) i syfte att stärka den enskilde till ett ökat oberoende och mer självständigt liv. Att både biståndsbeslut och genomförandeplaner har formulerade mål utifrån den enskildes behov. Att personer som skrivs ut från sjukhuset med rehabiliteringsbehov får biståndsbeslut som omfattar tid för rehabiliterande insatser och tydligt datum för uppföljning. Äldrenämnden ska klara 2014 års krav på effektivisering i verksamheten på 6,5 Mkr. 2

6 Att samtliga biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) på mer än 50 timmar/månad följs upp Samtliga biståndsbeslut har följts upp av projektgruppen. Detta med fokus på ett rehabiliterande synsätt samt att implementera e-hemtjänst som alternativ till traditionell hemtjänst. Ser mer detaljer gällande dessa uppföljningar under rubriken nedan. Att implementera ett mer rehabiliterande förhållningssätt hos biståndshandläggare, samt öka användandet av välfärdsteknologi (ehemtjänst) i syfte att stärka den enskilde till ett ökat oberoende och mer självständigt liv. Projektgruppen har arbetat med uppföljningar utifrån ett rehabiliterande- och salutogent förhållningssätt. Det innebär i detta fall att biståndshandläggaren inte är insatsfokuserad i mötet med den enskilde. Istället fokuseras på den enskildes egen förmåga till att genomföra aktiviteter i sin vardagliga livsföring, på egen hand eller med stöd ifrån hemtjänsten. Projektgruppen försöker tydliggöra för den enskilde att målsättningen är att denne ska bli starkare i sin egen livssituation och skapa en större självständighet i sin vardagliga livsföring. Genom att exempelvis, om lämpligt, motivera den enskilde till att gå från sovrummet till toaletten, kanske med rollator och stöd från en person, istället för att passivt bli skjutsad i rullstol, trots att det tar längre tid. Detta för att stärka den enskildes förmågor med målsättningen att denne med tiden ska klara aktiviteten på egen hand. I projektgruppen finns en arbetsterapeut, vars uppdrag har varit att bistå biståndshandläggarna med relevant information och kunskap inför en bedömning så den enskilde erhålls ett adekvat biståndsbeslut. Arbetsterapeuten har varit med vid så många hembesök som möjligt. Arbetsterapeutens roll i projektet har varit att genom sin profession och genom att tänka salutogent vara ett komplement till biståndshandläggarens profession och ge adekvat information gällande hjälpmedel, träning, fallrisk med mera till den enskilde, anhöriga och hemtjänstpersonal. Arbetsterapeuten har också fungerat som en länk mellan den enskilde och andra instanser så som familjeläkare, hemsjukvård eller dylikt. Under projektets gång har projektgruppen sett ett stort behov av information kring bland annat hjälpmedel och träning. Ofta är det så att målgruppen mest sjuka äldre med komplexa behov och deras anhöriga inte nåtts av den information som finns. Det är också så att enskildes situation hela tiden förändras och att då är det ett passade tillfälle för arbetsterapeuten att få komma i kontakt med den enskilde för att upptäcka nya förbättringsområden när ett besök om uppföljning av biståndsbeslut genomförs. Biståndshandläggaren har också fått stöttning i sina beslut eftersom arbetsterapeuten har kännedom eller tagit reda på möjligheter och förutsättningar för exempelvis bostadsanpassning, träning och hjälpmedel. Arbetsterapeuten har även vid hembesöken informerat den enskilde, anhöriga och hemtjänstpersonal om hjälpmedel och eventuella anpassningar. Föreslagit åtgärder, ofta enkla sådana, för att göra den enskilde så självständig som möjligt. 3

7 Arbetsterapeuten har genom sin närvaro vid hembesöken bidragit till minskad fallrisk genom direkta åtgärder på plats exempelvis vänt mattor, tagit bort mattor, skruvat fast toalettförhöjningar, möblerat om eller gett förslag på ommöbleringar för att dels underlätta för den enskilde men också för att skapa en bättre arbetsmiljö för hemtjänstpersonalen. Det förekommer också att den enskilde hänvisats fram och tillbaka mellan hemsjukvård och familjeläkarmottagning. Där har arbetsterapeuten kunnat hjälpa dem att få kontakt med rätt instans. Implementera arbetssättet i den ordinarie verksamheten Det är betydelsefullt att vidarutveckla det salutogena tänkandet och det rehabiliterande förhållningssättet på hela biståndsenheten äldreomsorg. Att det i biståndsbeslutet exempelvis ska specificeras vad den enskilde klarar av vid personlig hygien och vad den enskilde behöver hjälp med. Det är viktigt att såväl biståndshandläggaren som hemtjänsten uppmanar den enskilde till att vara så aktiv som möjligt och klara så mycket som möjligt på egen hand, mot bakgrund av nämnda arbetssätt. Hemtjänstpersonalen är oftast mycket engagerad och gör sitt yttersta för att det ska fungera för den enskilde men, hemtjänsten meddelar sällan biståndshandläggare om att den enskilde har blivit bättre och behöver minskade insatser, och där igenom skapas nya behov. Hemtjänsten arbetar inte alltid utifrån salutogent förhållningssätt utan hjälper ofta den enskilde med sådant som personen skulle kunna klara själv, vilket kan motverka att den enskilde återskapar sin egen förmåga. Om den enskilde haft pågående hemtjänstinsatser och samtyckt till kontakt har hemsjukvården informerats om hembesöket för att kunna för att skapa ett större samarbete mellan biståndshandläggare, hemtjänst och hemsjukvård detta ser projektgruppen som en betydande del i uppföljningen och bör fortlöpa i implementeringen av uppföljningar i den ordinäre verksamheten. Mälardalens högskola har under tidig våren 2015 gjort en studie på biståndsenheten för äldre och intervjuat biståndshandläggarnas uppfattning av innebörden i rehabiliterande förhållningssätt. Studien är ett led i att arbeta fram en metodik för biståndshandläggning och uppföljning av biståndsbeslut. Områden för intervjuerna handlade om vad ett rehabiliterande arbetssätt är, hur förhållningssättet tillämpas och vad som motiverar till förhållningssättet. Se bilaga En utvärdering kring uppföljning av biståndsbeslut i Västerås. Att personer som skrivs ut från sjukhuset med rehabiliteringsbehov får biståndsbeslut som omfattar tid för rehabiliterande insatser I början av projektets gång följde biståndhandläggare i projektet upp samtliga biståndsbeslut för personer som skrivs ut från en vårdinstans, Västmanlands sjukhus och Zethelius som erhållit hemtjänst över 50 timmar/månaden. Projektet syftade då även på att följa upp samtliga biståndsbeslut över 50 timmar/månaden utifrån den årliga uppföljningen på individnivå. Inför delårsrapporten 2014/2015 uppmärksammade projektet att de största 4

8 effektiviseringarna på den beviljade hemtjänstiden är tidiga uppföljningar från vårdinstans. I slutet av 2014 såg styrgruppen anledning att justera målen och revidera projektuppdraget. Under 2015 har det övergripande målet för projektet varit att fokusera på uppföljningar för personer som skrivs ut från vårdinstans, Västmanlands sjukhus och korttidsplats mellanvårdsform, oavsett beviljad tid, då detta kan resultera i en mer omfattande volymeffektivisering av beviljade hemtjänsttimmar. Vid en utskrivning från en vårdinstans beviljas den enskilde mer omfattande hemtjänstinsatser för att trygga upp hemgången. Detta beror oftast på att det skett i ett akut läge där den enskilde haft en nedsatt hälsosituation i följd av sjukdomsbilden, Skälen till den omfattande beviljaden tiden kan även bero på om hjälpmedel kommit på plats eller ej, samt mer behov av hjälp/stöd innan eventuellt bostadsanpassning. Vid uppföljning fem till sju veckor efter utskrivning kan biståndshandläggaren se eventuella förbättringar och det faktiska behovet. Dessutom uppmärksammas möjligheten till minskade insatser hos den enskilde i tidigt stadie och på så sätt har den enskilde ett adekvat biståndsbeslut. För den enskilde som skrivits ut från en vårdinstans med rehabiliteringsbehov, på grund av fraktur eller stroke, har projektgruppen haft som målsättning att göra uppföljning vid två tillfällen efter utskrivning. Den sedvanliga uppföljningen görs efter 5-7 veckor efter utskrivning, för att se om och hur behovet har förändrats. Dessutom inplaneras ytterligare en uppföljning inom 3 månader, om biståndshandläggaren tillsammans med arbetsterapeuten ser en rehabiliteringspotential hos den enskilde. Den enskilde kan erhållas allmän rehabilitering eller specifik rehabilitering i hemmet. Allmänrehabilitering eller vardagsrehabilitering, kopplas träningen till aktiviteter i vardagen, aktiviteter som förekommer ständigt i den enskildes vardagliga livsföring. Detta på grund av att personer som ådragit sig en fraktur eller drabbats av en stroke i många fall har en längre återhämtningsperiod. Den allmänna rehabiliteringen lyder under socialtjänstlagen och kan utföras av all omvårdnadspersonal och inryms i de bedömda biståndsinsatserna. Specifika rehabiliteringen lyder under Häls- och sjukvårdslagen och består bland annat av träning och behandling. Träningen är ordinerad av legitimerad personal exempelvis arbetsterapeut eller fysioterapeut, till den enskilde eller till omvårdnadspersonalen i hemtjänsten. Personer som ådrar sig frakturer eller drabbats av stroke, kan tidigare ha varit relativt pigga och inte varit i behov av omfattande hjälp och stöd från hemtjänsten. I dessa fall uppmuntras den enskilde och hemtjänstpersonalen att arbeta mer motiverande och salutogent med vardagsrehabiliterande insatser i hemmet. Dessa personer är i de flesta fall motiverade att återskapa sin egen förmåga och bli självständiga. Fördelen med att följa upp biståndsbeslut i ett tidigt skede efter utskrivning är att den enskilde oftast är medveten om att denne har fått mycket hemtjänst beviljad i samband med hemgång i syfte att trygga upp hemsituationen. När biståndshandläggaren gör en tidig uppföljning är den enskilde fortfarande fokuserad på att vilja klara sig själv. Genom en tidig uppföljning kan biståndshandläggaren motverka volymutökningen av hemtjänsttimmar och bidra till att undvika att den enskilde blir återinskriven på sjukhuset inom 30 dagar. Biståndshandläggaren i projektgruppen ser över möjligheterna till alternativa insatser istället för traditionell hemtjänst. Projektgruppen ser att möjligheten för den enskilde att kunna delta i 5

9 aktiviteter i samhället är av betydelse för den enskildes självkänsla och även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. En systematisk uppföljning har även genomförts för att säkerställa att uppgifterna gällande effektivisering gällande tid och kostnaden överensstämmer med de faktiska uppgifterna. Uppgifter inkommer från verksamhetssystemet. Information som inhämtas är; vilken omfattning av tid den enskilde är beviljad 3 månader efter uppföljningen som projektet genomfört. Projektgruppen har genomfört totalt stycken uppföljningar under perioden 1 oktober 2013 till och med 30 september varav 563 uppföljningar är genomförda på personer som skrivs ut från Västmanlandssjukhus i Västerås, av dessa har en justering av tid efter 3 månader erhållits hos 102 stycken till en total omfattning av 1520 timmar, hos 332 stycken finns ett oförändrat beslut efter 3 månader, samt hos 129 stycken har erhållit en minskning av den beviljade hemtjänsttiden efter 3 månader. De enskilde som skrivs ut från korttidsplats i mellanvårdsform har en justering av hemtjänstinsatserna endast skett hos 4 stycken. Hos två stycken har den beviljade tiden ökats och hos två stycken har den beviljade tiden minskats. Se tabell 2 under rubrik Äldrenämnden ska klara 2014 års krav på effektivisering i verksamheten på 6,5 Mkr. Implementering av arbetsmetod i ordinarie verksamhet Projektgruppen anser att uppföljningar från vårdinstans är betydande. Projektgruppen ser att denna målgrupp har en stor potential till återhämtning där ökad självständighet kan bidra till en kostnadseffektivisering för äldrenämndens budget. Projektgruppen föreslår att den ordinarie biståndshandläggaren ansvarar för uppföljningen för den enskilde som skrivs ut från en vårdinstans, i sammarbete med arbetsterapeuten. Dock rekommenderar projektgruppen att uppföljningen ska ske i en frekvens om 3-5 veckor istället för 5-7 veckor, detta för att minska en eventuell återinläggning och även i vissa fall minska chansen att den enskilde blir van med att erhållas hemtjänst och nya behov skapas. Projektgruppen ser även en fördel med att det är den ordinarie biståndshandläggaren som ansvarar för uppföljningen av den enskildes biståndsbeslut. Hemtjänstutföraren eller den enskilde kan återkomma till biståndsenheten äldreomsorg och är missnöjd över att den beviljade tiden har minskats. När den enskilde eller hemtjänstleverantören pratat med den ansvariga biståndshandläggaren i aktuellt ärende kan biståndshandläggaren motivera det nya beslutet och fortsätta motivera den enskilde till att bli så självständig som möjligt. I vissa fall har den enskilde kommit i kontakt med annan biståndshandläggare som ej ansvarat för det senaste bestlutet, och detta kan tolkat som en ny ansökan, och insatserna och den beviljade tiden kan utökas. Detta skulle kunna motverkas genom att det är samma biståndshandläggare som både gör uppföljningen och den som ansvarar den enskildes födelsedatum i ärendefördelningen på enheten. 6

10 Implementerande av e-hemtjänst Projektgruppen har som uppdrag i beställningen från äldrenämnden att implementera e-hemtjänst som alternativ till traditionell hemtjänst hos 10 % av sin målgrupp. Projektgruppen har vid avslut uppnått målet av de genomförda uppföljningarna. I dagsläget finns totalt 133 stycken aktiva användare av e-hemtjänst, varav 19 stycken Arctic Touch och 114 nattfrid. Projektgruppen har uppmärksammat en stor variation i reflektionerna från den enskilde och dess anhöriga gällande e-hemtjänst. Projektgruppen ser att det är enklare att implementera e- hemtjänst som alternativ till traditionell hemtjänst hos den enskilde som ej erhållit hjälpen en längre tid, alternativ vid nyansökan. Projektet anser att det behövs mer samhällsinformation om e-hemtjänst för att skapa en större acceptans av välfärdsteknologi som ett alternativ till hemtjänst. Projektgruppen har i vissa fall uppmärksammat att hemtjänstpersonalen under mötet tillsammans med biståndshandläggaren och den enskilde samt eventuella anhöriga talar negativt om e-hemtjänst med följd att den enskilde tackar nej till det. Det händer också att den beviljade e-hemtjänsten aldrig verkställs utan hemtjänsten fortsätter med personliga besök istället. Den enskilde tror då att det inte fungerar med e-hemtjänst och avslutar insatsen. Det har hänt i flertal fall att den enskilde avslutar e-hemtjänst innan den verkställts på grund av påverkan från hemtjänsten. Biståndshandläggare behöver då samtala med den enskilde igen för att motivera den enskilde till att erhålla hjälpen via e-hemtjänst, istället för fysiska besök. 7

11 Fortsatt arbete i den ordinära verksamheten på Biståndsenheten äldreomsorg Biståndshandläggare från projektet kommer att ingå i den ordinarie verksamheten på biståndsenheten äldreomsorg från och med 1 oktober Samtliga biståndshandläggare har ett uppdrag som superanvändare av e-hemtjänst i arbetsgruppen. Det angivna målet på 300 användare av e-hemtjänst vid årsskiftet är svårt att uppnå, då det är en stor omsättning i målgruppen. Nattfrid är den insats som har störst omsättning på sina användare. Detta beror på att den äldre målgruppen är en skör grupp, de mest sjuka äldre med komplexa behov. Att både biståndsbeslut och genomförandeplaner har formulerade mål utifrån den enskildes behov. Projektgruppen fokuserar på att tydliggöra i målformuleringen att insatserna syftar till att skapa självständighet och ökat oberoende hos den enskilde. De bedömda insatserna ska formas utifrån ett salutogent- rehabiliterande förhållningssätt. Biståndshandläggare i projektgruppen efterfrågar genomförandeplanen i samband med uppföljningen. Projektet ser att det i vissa fall är svårt att få tillgång till genomförandeplanen hos den enskilde. I många fall har den enskilde inte genomförandeplanen tillgänglig hemma hos sig, utan den finns förvarande på hemtjänstkontoret. Det förekommer i vissa fall att den enskilde ej är medveten om denne tillsammans med kontaktmannen har gjort en genomförandeplan eller ej. Många genomförandeplaner har mer karaktären av arbetsplaner, det vill säga schemalagt att exempelvis inköp ska genomföras på onsdagar och att den enskilde ska få hjälp vid duschsituationen på tisdagar och torsdagar. 8

12 Äldrenämnden ska klara 2014 års krav på effektivisering i verksamheten på 6,5 Mkr. Tabell 1 nedan förklarar tid och kostadsförändringarna på de genomförda uppföljningarna utifrån vilken kategori av målgrupp de tillhöra gällande uppföljning. Tabell 2 Visar förändringen som framkommit i den systematisk uppföljning som genomförts 3 månader efter den ordinarie uppföljningen. Tabell 1 Total minskning av tim: Kostnadsförändring: Västmanlandssjukhus i Västerås Korttidsplats -mellanvårdform -340, Delsumma -9397, Nattfrid (Natt): Nattfrid (Dag): Nattfrid e-hemtjänst Välfärdsteknologi: Kostnad E-hemtjänst Övriga beslut Dubbla beslut Total: Total exkl e-hemtjänst: Minskning av tim UPPFÖLJ 1-2 Kostnadsförändring UPPFÖLJ 1-2 Tabell 2 Västmanlandssjukhus i Västerås Korttidsplats -mellanvårdform Delsumma 1512, Nattfrid (Natt): 0 0 Nattfrid (Dag): Nattfrid e-hemtjänst 0 Välfärdsteknologi: Kostnad E-hemtjänst 0 Övriga beslut 0 0 Dubbla beslut 0 0 Total: Total exkl e-hemtjänst: I kolumnen Västmanlands sjukhus i Västerås presenteras tid- och kostadsförändringen efter uppföljning för den enskilde som skrivits ut från Västmanlands sjukhus i Västerås. Kolumnen Korttidsplats mellanvårdform presenterar effektiviseringen för den enskilde som skrivs ut från en tillfällig korttidsplats i mellanvårdsform. 9

13 Nattfrid natt/dag presenterar tidseffektiviseringen för den enskilde som erhållits nattfrid. Nattpresenterar tidseffektiviseringen för den beviljade tiden på natten, dag presenterar att den enskilde även har kunnat effektivisera de n beviljade tiden av hemtjänst på dagtid. Välfärdsteknologi - presenterar tidseffektiviseringen för den enskilde som erhålls e-hemtjänst i form av Arctic touch och giraffen. Övriga presenterar de uppföljningar som genomförts på de biståndsbeslut som är över ett år gamla. I tabell 1 presenteras den totala effektiviseringen över tid, tabell två presenterar skillnaden i tid och kostnad mellan uppföljning 1 och den systematiska uppföljningen efter tre månader. Projektgruppen har under projektets gång kostat äldrenämnden ca 5,8 Mkr. Effektiviseringar för uppföljningar har genererat en kostandsminskning på ca 6,8 Mkr, vilket ger en nettobesparing på ca 1 Mkr. Resultatet av projektet visar en kostnadseffektivisering på ca 3,3 Mkr under Detta är beräknat på vad projektgruppen har kostat under 2014 gentemot den tidseffektivisering som uppföljningar av biståndsbeslut har genererat i kronor. Förhandsrapport av uppdraget utvärdering av Projektet uppföljning av biståndsbeslut Mälardalens högskola har under vintern och våren gjort en studie på biståndsenheten för äldre och intervjuat handläggare. Studien är ett led i att arbeta fram en metodik för biståndshandläggning och uppföljning av biståndsbeslut. Områden för intervjuerna handlade om vad ett rehabiliterande arbetssätt är, hur förhållningssättet tillämpas och vad som motiverar till förhållningssättet. Några preliminära resultat av projektet är att omsorgskostnaderna på längre sikt kan minska. Likaså att vid för mycket hjälp kan konsekvensen bli att den enskilde blir mer passiv och därmed tappar de funktioner och färdigheter som denne faktiskt har, vilket kan leda till att den enskilde har svårt att förbli- eller bli självständig, både på kort och lång sikt. Se bilaga En utvärdering kring uppföljning av biståndsbeslut i Västerås. Viktiga delar för implementering i ordinarie verksamhet En framgång med projekt uppföljning av biståndsbeslut är att uppföljningar kan genomföras tidigare efter en vårdvistelse som föranlett ett nytt biståndsbeslut. En effekt i arbetsmetoden är att projektgruppens biståndshandläggare blivit mer trygga i sin yrkesroll och ifrågasätter hemtjänstutförarnas argument till utökade insatser i biståndsbeslutet. Detta är framgångsfaktorer som projektgruppen ser är väsentliga i arbetet med uppföljning av biståndsbeslut och bör byggas vidare på och implementeras i den ordinarie arbetsgruppen på biståndsenheten äldreomsorg. Detta för att skapa en effektivisering av uppföljning och på så sätt minska volymutvecklingen av hemtjänsttimmar. 10

14 För att kunna uppnå kraven på uppföljningar är projektets bedömning att förstärkning i yrkesgruppen behövs, vilket även framgår av Äldrenämndens budgetunderlag för Förestående införande av beräknings- och bedömningsmodell, Individuell Behovsanpassad Segmentering (IBS), bidrar till en effektivare handläggningsprocess. Något som projektgruppen även uppmärksammat är att utföraren i många fall efterregistrerar den utförda tiden. Vid efterfrågning hos controller har en granskning påvisat att utförarna efterregisterar utförd tid hos kund till en omfattning av 20 %. Efterregistreringar sker både natt och dag. Detta är även något som behöver ses över mer ingående. Projektet anser att uppföljningar av biståndsbeslut behöver prioriteras. Vid frånvaro i arbetsgruppen vid en inbokad uppföljning/hembesök ska ärendet fördelas i arbetsgruppen, avbokning ska undvikas då fler instanser/anhöriga är kallade till hembesöket. 11

15 Förslag på kommande arbete gällande uppföljningar: (processkarta) Vårdplanering på Västmanlandssjukhus i Västerås Vårdplanering på korttidsplats mellanvårdsform Hemgång utan hemtjänst Hemgång med hemtjänst Tillfällig korttidsplats Hemgång med hemtjänst Hemgång utan hemtjänst BHL i VPLT skickar uppgifter i Pulsen till arbetsterapeut gällande uppföljning. BHL i mellanvårdsenheten skickar uppgifter i Pulsen till arbetsterapeut gällande uppföljning. >20 tim AT sammanställer inkomna uppgifter <20 tim Uppföljning 3-5 veckor efter utskrivning AT och BHL kommer överens om en tid för uppföljning AT bokar in och kallar: Enskild/Anhörig, Hemtjänst, Hemsjukvård Ordinarie BHL följer upp via telefon Checklista BAS Bedömningsinstrument BAS kolla specifik på Fysiskfunktion och personlig hygien. Nytt beslut Nytt biståndsbeslut Ev uppföljning efter ca 2-3 månader 12

16 EN UTVÄRDERING KRING UPPFÖLJNING AV BISTÅNDSBESLUT I VÄSTERÅS SYLVIA OLSSON Akademin för hälsa, vård och välfärd Oktober 2015

17

18 FÖRORD Det har varit ett spännande och berikande uppdrag att utföra denna utvärdering, det är ett intressant och lärorikt projekt. Jag är tacksam för förtroendet från akademin för hälsa, vård och välfärd på MDH att utföra detta uppdrag åt Västerås stad, sociala nämndens förvaltning. Tack alla ni som deltagit i intervjuerna och som så generöst delat med er av era erfarenheter och kunskaper. Tack för att ni lät mig springa om kring i era korridorer och sitta och jobba bland er. Ni är ett härligt gäng som gav mig väldigt mycket glädje och inspiration. Tack också till Emma Ivsjö och Karin Andreasson som hjälp mig att få fatt i rätt personer. Tack också till kollegorna forskningsledare Christine Gustafsson för ditt stöd i processen och min doktorandkollega Charlotta Åkerlind för gott samarbete. Sylvia Olsson, oktober 2015

19

20 INNEHÅLL FÖRORD INLEDNING...1 Syfte... 1 Metod... 1 Bearbetning av materialet... 2 TEORIANKNYTNING...2 Det salutogena perspektivet... 2 Salutogenes en hälsoteori...3 Empowerment...4 Det salutogena perspektivet och empowerment = Rehabiliterande förhållningssätt... 5 Empowerment relaterat till meningsfullhet...5 Empowerment relaterat till hanterbarhet...5 Empowerment relaterat till begriplighet...5 Vad är ett rehabiliterande förhållningssätt?... 6 Organisationens betydelse...6 Uppföljningens förtjänster...6 Självständighet...7 Hur görs ett rehabiliterande förhållningssätt... 7 Teamets betydelse...7 Attityder och egenskaper som stödjande i yrkesutövningen...8 Tiden som viktig faktor (tidsbrist)...8 Dokumentation som stöd och hinder...9 Varför/vad motiverar ett rehabiliterande förhållningssätt?... 9 Självbestämmande/Autonomi (Personal och hjälpmedel)...9 Delaktighet för den enskilde och dennes livskvalitet...9 Organisation (ekonomiskt incitament, leding och logistik)...9 Försvårande faktorer för rehabiliterande förhållningssätt De ekonomiska förutsättningarna...10 Anhöriga som möjliggörare och som hinder...10 Svår sjukdom...10 FÖRSLAG FÖR VERKSAMHETEN...11 Arbetsterapeutresurser vid hembesök Gemensamma möten med case/fallbeskrivningar Gemensam grundsyn på rehabiliterande förhållningssätt Typologi av biståndshandläggarkaraktärer AVSLUTANDE REFLEKTIONER...14 REFERENSLISTA...15

21

22 EN UTVÄRDERING KRING UPPFÖLJNING AV BISTÅNDSBESLUT I VÄSTERÅS INLEDNING Denna rapport redovisar en utvärdering för sociala nämndens förvaltning Västerås stad. Staden har i projektet Uppföljning av biståndsbeslut (2012/162-ÄN-750) i uppdrag från äldrenämnden, att se över biståndshandläggningen utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt och uppnå effektiviseringar i verksamheten. Inriktningen på projektet är att följa upp, ompröva och se över behovet av tidigare beviljade insatser hos hemtjänstmottagare med omfattande behov. Projektet har flera mål, där ett av dem utgör grunden för denna utvärdering: att implementera ett rehabiliterande förhållningsätt hos biståndshandläggare och uppnå effektiviseringar. Rapporten inleds med en kort bakgrund med syfte, ett metodavsnitt och en teoretisk referensram i teorin om salutogenes och KASAM (Antonovsky, 1987) samt begreppet empowerment (Askheim, 2003). Därefter följer en redovisning av resultatet, tips till verksamheten, beskrivning av en modell av biståndshandläggares karakteristiska och några avlutande reflektioner. SYFTE Syftet med denna utvärdering är att beskriva biståndshandläggares uppfattningar av innebörden i rehabiliterande förhållningssätt. Utvärderingen innebar att samla in data utifrån frågeställningarna: Hur talar biståndshandläggarna om rehabiliterande förhållningssätt? Hur talar biståndshandläggarna om rehabiliterande förhållningssätt både i biståndsbedömningen och vid uppföljning av innevarande beslut? På vilket sätt tillvaratar biståndshandläggarna arbetsterapeuts kunskaper om rehabilitering och hjälpmedel? Vad innebär rehabiliterande förhållningssätt för myndighetsutövningens olika medarbetare? Vad finns det för resurser och möjligheter med rehabiliterande förhållningssätt? Vad finns det för hinder med ett rehabiliterande förhållningssätt? Vad finns för legitimitet med ett rehabiliterande förhållningssätt? På vilket sätt informeras om icke biståndsbedömda insatser och sådant som samhället erbjuder? METOD I detta arbete var målet att erhålla kunskap utifrån de professionellas egna perspektiv och försöka fånga deras fördjupande insikter. Valet att använda sig av intervjuer var en viktig del i rapporten eftersom det var deras individuella förståelse och upplevelse som var målet med arbetet. En första kontakt togs inledningsvis med projektledaren som i sin tur gick ut med förfrågan till projektgruppen om vilka som var intresserade av att bli intervjuade. Fyra personer ville var vara med från projektgruppen men en blev långvarigt sjuk så det blev tre personer som bidrog. I samma skede togs även kontakt med enhetschefen för biståndshandläggarna i arbetsgruppen så att hon i sin tur kunde gå ut med intresseanmälan. Fyra personer från arbetsgruppen anmälde sitt intresse och alla fyra medverkade. Utöver detta intervjuades en arbetsterapeut och två stycken konsulenter. Konsulenternas uppgift är att vara rådgivande till biståndshandläggarna. Till dem kan biståndshandläggarna alltid vända sig om de känner sig osäkra i sina bedömningar. För datainsamlingen användes semistrukturerade intervjuer med alla tio deltagare. Valet av intervjuform grundar sig på att försöka få svar på syftet och frågeställningar och utröna deltagarnas tankar kring rehabiliterande förhållningssätt och hur det syns genom hela biståndsprocessen och även vid uppföljning av innevarande beslut. Detta innebär att en intervjuguide med samma frågor användes till samtliga deltagare eftersom alla kommer i kontakt med frågeställningarna gällande denna rapport. Intervjuguidens frågor tematiserades utifrån de berörda frågeställningarna samt utifrån ett salutogent synsätt. Alla intervjuer utfördes i deltagarnas lokaler efter deras önskemål om tid och rum. Samtliga intervjuer hölls i enskilda rum och varade mellan 45 och 95 minuter (i genomsnitt ca 60 minuter). För att skydda intervjupersonernas konfidentialitet skapas inte fiktiva namn eller personer vid presentation av analys och resultat. 1

23 EN UTVÄRDERING KRING UPPFÖLJNING AV BISTÅNDSBESLUT I VÄSTERÅS BEARBETNING AV MATERIALET Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant. Analys av data skedde med en kvalitativ metodik (Sandelowski, 2000). Som ett första steg i analysen lästes alla intervjuer för att nå en helhetsbild, därefter identifierades meningsenheter som svarade på frågeställningarna (se nedan). Meningsenheterna sorterades därefter i kategorier som beskrev liknande innebörder av rehabiliterande förhållningssätt. Därefter sorterades de i teman som besvarade frågorna Vad är rehabiliterande förhållningssätt, Hur görs det och Varför ska en biståndshandläggare ha ett sådant förhållningsätt. Analysen resulterade även i ett fjärde tema: Försvårande faktorer för rehabiliterande förhållningssätt. TEMAN KATEGORIER VAD är rehabiliterande förhållningssätt? HUR görs rehabiliterande förhållningssätt? VARFÖR, vad motiverar rehabiliterande förhållningssätt? Försvårande faktorer för rehabiliterande förhållningssätt Organisationens betydelse Uppföljningens förtjänster Självständighet Teamkänslans betydelse Attityder och egenskaper som stödjande i yrkesutövningen Tiden som viktig faktor (tidsbrist) Dokumentation som stöd och hinder Självbestämmande/autonomi (Personal och hjälpmedel) Delaktighet för den enskilde och livskvalitet Organisation (ekonomiskt incitament, leding och logistik) Ekonomiska förutsättningar Anhöriga som möjliggörare och hinder Svår sjukdom Figur 1, teman och kategorier. TEORIANKNYTNING DET SALUTOGENA PERSPEKTIVET Professor Aaron Antonovsky ( ) grundade det salutogena synsättet. Han var verksam ibland annat USA och i Israel men också i Sverige (Westlund & Sjöberg, 2008). Utifrån egna och andras forskning kom Antonovsky att ställa sig frågan hur det kom sig att vissa människor förmår upprätthålla hälsa trots att de utsätts för svåra påfrestningar? Frågan utgår från hälsans ursprung (salutogenes). Enligt Westlund (2009), beskriver det salutogena synsättet, hälsans ursprung. Saluto syftar på det latinska ordet för hälsa och genes avser ursprung och tillblivelse. Enligt Antonovsky (1991) kommer de flesta individer någon gång i livet drabbas av oväntade och oförberedda påfrestningar. Hwang och Nilsson (2007) menar att det speciellt berör äldre människor. Prövningarna kan vara kroppsliga som till exempel sjukdom och funktionshinder, psykiska och/eller sociala såsom förlust av närstående. Det som engagerade Antonovsky (1991) var att liknande påfrestningar och stress påverkar vissa individer mindre än andra. Antonovsky åskådliggör att människor har olika motståndskraft från arv och miljö som kommer att påverka människans förmåga att hantera psykosociala påfrestningar. Antonovsky poängterar att det salutogena synsättet strävar mot att befrämja hälsan och inte till att lösa problem. Det salutogena synsättet urskiljer flera huvudsakliga aspekter kring hälsa, så som problemhantering, biologiska, materiella och psykosociala faktorer som ger människor resurser att hantera stressorer, samt en individs känsla av sammanhang (KASAM). De biologiska faktorerna kan till exempel vara kunskap och intelligens, medan psykosociala kan vara socialt stöd. Dessa faktorer leder till ett starkt KASAM (Antonovsky, 1991). Antonovsky fann att KASAM känsla av sammanhang har en avgörande betydelse. Känsla av sammanhang är en hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig, men dynamisk känsla av tillit och att de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång, är strukturerade, förutsägbara och begripliga. Dessutom att de resurser som krävs för att kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en, finns tillgängliga och att kraven är utmaningar värda investering och engagemang (Antonovsky, 1987). Känsla av sammanhang, KASAM, är svaret på den salutogena frågan, de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är centrala i sammanhanget. Begriplighet avser upplevelsen att förstå sig själv, sin omgivning och tillvaron samt att vara förstådd. Begriplighet är en kognitiv dimension 2

24 EN UTVÄRDERING KRING UPPFÖLJNING AV BISTÅNDSBESLUT I VÄSTERÅS och åsyftar i vilken utsträckning personen upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara som sammanhängande, ordnade, strukturerade och tydligt informativa. Motsatsen till begriplighet innebär något kaotiskt, oordnat, ostrukturerat, slumpmässigt, oväntat och oförklarligt (Antonovsky, 1987; Westlund, 2009; Westlund & Sjöberg, 2008). Hög hanterbarhet krävs för att bemästra de påfrestningar och orättvisor som vi går igenom så att man som individ inte skall uppleva sig som ett offer. Resurser behöver inte bara vara de som är under egen kontroll utan kan komma från till exempel närstående eller läkare, det vill säga socialt stöd. Känslan av hanterbarhet kan höjas genom externa resurser såsom biståndsinsatser. Då hanterbarhet påverkas av begripligheten är det viktigt att biståndsinsatserna är just begripliga för att de ska ha effekt på hanterbarheten (Westlund, 2009). Antonovsky (1991) menar att när en människa med hög grad av meningsfullhet drabbas av en påfrestning kommer denne se detta mer som ett hinder, som går att ta sig över, än en fallgrop utan botten. En stark känsla av meningsfullhet är en drivkraft för att komma igenom utmaningar i livet med en positiv utgång. Det tre grundbegreppen i KASAM, begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet sägs ha olika stor betydelse för en individs känsla av sammanhang. Detta är något som Westlund (2009) beskriver. Han menar på att det finns fördelar och nackdelar med att biståndshandläggaren försöker stärka den enskildes KASAM i biståndsprocessen. Biståndsprocessen kan vara besvärlig att förstå sig på, särskilt när man som enskild ofta är i en beroendeställning och KASAM redan är utsatt för påfrestningar. Westlund anser att det krävs delaktighet för att förstärka individens KASAM i biståndsprocessen. För att säkerställa att den enskilde känner delaktighet fordras begriplighet. Han menar för att förstå begreppet begriplighet måste man se till att den enskilde får förståelse av biståndsbeslutet och också kännedom om sina rättigheter (socialtjänstlagen). Westlund menar vidare att en salutogen biståndsprocess ökar delaktigheten för den enskilde vilket är en viktig faktor för att stärka känslan av begriplighet. En viktig grund för att den enskilde skall känna delaktighet är att biståndshandläggaren ger både muntlig och skriftlig information om handlingsprocessen. Detta anser även Westlund och Sjöberg (2008) som dessutom rekommenderar upprepad information om möjliga insatser och boenden. För biståndshandläggarnas yrkesutövning är handläggningsprocessen en dominerande del och det är också där det finns möjlighet att försöka få den enskilde delaktigt i biståndsprocessen. Westlund (2009) anser att det krävs delaktighet för att stärka individens KASAM i biståndsprocessen. För att kunna säkerställa att den enskilde förstår och känner sig delaktig i biståndsprocessen krävs att personen upplever begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Biståndshandläggaren bör i sammanhanget, försäkra sig om att den enskilde har förstått sina rättigheter och valmöjligheter och att beslutet kommuniceras både muntligt och skriftligt. Att arbeta efter ett salutogent synsätt hjälper inte bara den enskilde utan även biståndshandläggaren i kartläggningsprocessen. Biståndshandläggaren har med det salutogena synsättet ett verktyg att se till den enskildes hela behovsbild och att identifiera åtgärder som krävs för att förstärka de förmågor som finns och kompensera de eventuella bristerna (Westlund 2009). SALUTOGENES EN HÄLSOTEORI Ett salutogent synsätt och arbetssätt har fokus på människors resurser. Det är inte hälsan i sig som är i fokus, utan den är ett medel och en resurs för människan att i sin vardag vara delaktig och ha möjlighet att påverka de resurser som har betydelse för hälsa. Det salutogena synsättet är ett tänkande som inriktar sig på resurser, möjligheter, önskningar, lösningar och framgångsupplevelser. Det är i vardagen människor lever, utsätts för påfrestningar, har önskningar, möjligheter att påverka, förändras och utvecklas. Salutogenes utgår från friskfaktorer, med kunskap om människans resurser och friskfaktorer för hälsa. Det salutogena synsättet omfattar hela människan i sitt sammanhang. Sammanhanget kan avgränsas till fysiskt- rumsligt, till exempel bostad hemmet, en gruppbostad, daglig verksamhet och andra fysiska avgränsade arenor. Det kan också omfatta anhöriga, vänner, föreningsliv, omsorg, sjukdom, vård och andra icke fysiska aktiviteter (Westlund & Sjöberg, 2008). Kännetecken för det salutogena synsättet är riktningen mot framtiden, friskfaktorer, möjligheter och människors resurser för att klara av svårigheter (coping). Resonemanget är pragmatiskt och framåtblickande (Westlund & Sjöberg, 2008). KASAM är en hållning som omfattar i vilken utsträckning individen har tillit till 3

25 EN UTVÄRDERING KRING UPPFÖLJNING AV BISTÅNDSBESLUT I VÄSTERÅS sin förmåga att bemästra stimuli som härrör från ens inre och yttre värld, under livets gång. Det handlar om en känsla av att dessa är strukturerade, förutsägbara och begripliga. Känslan omfattar tillit till att inneha de resurser som krävs för att kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en och, att dessa krav är utmaningar värda investering och engagemang, utifrån att de är begripliga, hanterbara och meningsfulla (Westlund & Sjöberg, 2005). Det salutogena synsättet är olikt det medicinska synsättet/ perspektivet. Det medicinska perspektivet, patogenes, har i sammanhanget funktionsnedsättning fokus på just funktionsnedsättningen, orsaker till den, behandling, preventiva åtgärder och så vidare. Det salutogena synsättet kännetecknas istället av ett fokus på människan som har funktionsnedsättning och välbefinnandefaktorer. Det vill säga att varje människa betraktas befinna sig på ett kontinuum mellan hälsa ohälsa (välbefinnande icke välbefinnande), ett dynamiskt tillstånd med upplevelser av mer eller mindre hälsa/välbefinnande. I det medicinska synsättet är människan drabbad och utsatt för riskfaktorer, i det salutogena synsättet är människan istället en resurs utrustad med motståndskrafter hälsa/välbefinnandefaktorer (Westlund & Sjöberg, 2005). Omsorg grundad i ett salutogent synsätt omfattar personen som har funktionsnedsättning i vardagsliv, livsroll och hälsa/välbefinnande som medel för ett meningsfullt liv. Hur personen som mottar omsorg medverkar i utförandet, innebär också frågeställningar om möjligheter till att medverka, tillåtelsen att medverka och, om uppgifterna går att utföra utan personens medverkan. Andra omständigheter handlar om personen kan och vill medverka att kunna hänger samman med förmåga, förståelse och begriplighet. Att vilja handlar om att vara motiverad att ha tillit för omsorgen, att känna meningsfullhet. Ett salutogent förhållningssätt skall genomsyra hela utredningsprocessen och anses som en potential utväg till den enskildes liv blir så meningsfullt, begripligt och hanterbart som möjligt. EMPOWERMENT Ett annat centralt begrepp i den salutogena ansatsen är empowerment. Empowerment ses som en process för att möjliggöra människor att ta mer kontroll över sitt liv. En av förutsättningarna för att uppnå det salutogena synsättet är att de enskilda upplever att de har empowerment. För att förstå begreppet empowerment kan sägas att det handlar om att ge makt till de som innehar mindre makt. Empowerment är en faktor för att nå målet men det kan också vara själva målet. Själva målet med empowerment är att utveckla den enskildes självmedvetenhet. Att den enskilde upplever att de är delaktiga i sitt eget liv. Att den enskile tillsammans med t.ex. biståndshandläggaren arbetar med att sätta upp mål med sitt eget liv. Viktigt att tänka på att den enskilde i slutändan själv kan få vara med om att själv besluta vilken väg den vill gå och det kan bara bli begripligt om den enskilde får den information och valmöjlighet som biståndshandläggaren kan informera om (Askheim, 2003). Att den enskildes skall kunna uppleva empowerment handlar om att kunna vara delaktiga på sina egna villkor. Upplevelsen att ha kontroll över sitt eget liv. Detta något som just det salutogena synsättet kan möjliggöra, att öka den enskildes känsla av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet KASAM. Vidare skriver Askheim (2003) att förutsättningen för empowerment är att det finns en relation mellan den enskildes egen livssituation och de samhälliga strukturella omständigheterna. Empowerment kan också förstås som brukarmakt, en brukarmedverkan där den enskilde själv är med att styr och påverkar det som rör dennes liv (Rönning, 2007). Studier har visat på ett tydligt samband mellan kunskap och livskvalitet hos patienter; ju mer empowering kunskap patienten fått, desto högre skattades livskvalitén (Leino-Kilpi et al., 2005). Att som biståndshandläggare arbeta för att den enskilde skall uppleva delaktighet med den enskilde underlättar empowerment. Inom empowerment brukas det tala om tre förhållningssätt; (a) De personer som arbetar med den enskilde hjälper individen att att framhäva den enskildes inflytande och självbestämmande. Det handlar in om att du som biståndshandläggare skall komma med lösningar utan mer att komma med olika förslag som den enskilde kan ta i beaktning för att sedan välja det förslag som passar individen själv. Det andra förhållningssättet; (b) handlar om att biståndshandläggare finns för den enskilde för att stärka individens tillit och tro på den egna förmågan. Att den enskilde själv skall kunna fatta sina egna beslut om vilken hjälp som är bäst för denne. Det sista förhållningssättet, (c) innebär att som personal skall kunna utgallra de eventuella hinder som kan finnas runt den enskilde så att den får så bra livssituation som möjligt Moula (2009). 4