NHR-möte om en meningsfull fritid på ABF i april 2012

Transkript

1 1 NHR-möte om en meningsfull fritid på ABF i april 2012 Coachen Therese Rykatkin och projektledaren Linda Junker berättade om Livsstilssprojektet. Projektet handlar om hur man får en bättre hälsa genom att vara aktiv. Linda och Therese arbetade grannar med NHRs Puffaprojekt. Problemet är ofta att man vill göra saker på fritid, men gör det inte. Ungdomar har ofta tråkigt på sin fritid. Kort om livsstilsprojektet endast personer i Stockholmslän. personer i åldrarna år (60-årsgränsen var ett krav från Allmänna Arvsfonden) varje person får vara med i ett år. psykiskt sjuka och utvecklingsstörda är inte med i Livstidsprojektet rörelsehindrade med medfött eller senare förvärvat funktionshinder ingår i undersökningen varje person får en egen coach man fick pengar från Allmänna arvsfonden Projektet har nu funnits i tre år Totalt har 62 personer deltagit i projektet De har i genomsnitt gjort 5,5 besök hos personerna De har i genomsnitt besökt 2 aktiviteter för varje person Orsaker till att några inte kommit igång med en aktivitet: är bl a sjukdom, flytt till annan ort, behövde hjälp från annat håll 44 aktiviteter provades, förutom fysiska aktiviteter bl a: teater, segling, bio och skapande verksamhet Av 34 personer minskade smärtan hos 8 personer. Smärtan ökade inte efter aktivitet 24 procent var mer nöjd med sin livssituation än före projektet. De som före projektet hade en dålig hälsa redovisade ofta en bra hälsa efter projektet Livsstilprojektet samarbetade bl a med NHR, FBU och RBU Projektet redovisas som en trappa med sex steg. Så här är stegen för brukaren respektive för coachen Nummer För brukaren Coaches arbetsstruktur 1 Lära känna coachen Kartläggning 2 Bestämma aktivitet Fatta beslut 3 Vet jag vad jag vill prova Bestämma målen 4 Jag vet hur det ska gå till Handlingsplan 5 Jag börjar på aktiviteten Börja på aktiviteten 6 Jag fortsätter på aktiviteten på egen hand Fortsätta, bibehålla och följa upp aktiviteten

2 2 Under processen är det vanligt med loopar för att det inte blev som brukare trodde. De kan bero på o terminsuppehåll o aktiviteten har bytt tider o färdtjänstresorna räcker inte En man i publiken tar upp att vi nu har mycket mindre trädgårdar och inte så många bor i eget hus med trädgård. Därför måste man ägna sig år fysiska aktiviteter för att kompensera bristen på trädgårdsarbete. Coachens roll är att gå bakom brukaren och puffa på samt att ge stöd. Metoden för att övervinna brukarens motstånd är att ha ett motiverande samtal med brukaren. Det är viktigt att motståndet och dess orsaker observeras. Det är inte bra om coachen tar på sig en roll att veta vad som är bra för brukaren. Då blir det lätt motstånd. Det är bra om problemet presenteras så att brukaren själv kommer på lösningen. Denna metod används ofta när kvinnor talar med män. Det slutar med att männen tror att de själva kommigt på lösningen. Assistenterna påverkar ofta brukaren. Detta gäller särskilt när brukaren inte har något tal. Ett annat vanligt exempel är när föräldrarna pushar på sina barn. Fritidspedagoger försvann från Rehabiliteringsavdelningar Motivation - vad är det? Om jag är motiverad betyder det att jag har viljan att utföra en handling? Nej det betyder att både har viljan och förmågan att utföra handlingen Positiva tankar om aktiviteten är viktig - sen får man utreda vilka hinder som finns. (t ex fysiskt hinder eller att antalet färdtjänstresor inte räcker). Brukare har ofta svårt att tro på sig själv om inte andra tror på hans förmåga. Om man inte är med i projektet kan man utnyttja kontaktperson för att bli peppad. Vi kan också peppa varandra. Vår handikapporganisation kan peppa oss. När man bedömer om brukaren är beredd kan man använda sig av denna modell: Inte beredd Ambivalent Beredd Utforska problemet Undersök för- och nackdelar Ge stöd Fritidsaktiviteter värderas olika fysisk aktivitet och idrott värderas högt att sitta vid datorn, med spel, chatt, epost eller annat värderas lågt

3 3 Utforska för och nackdelar gör man enligt denna modell Nuläge Förändring Fördelar Nackdelar Det är viktigt att man tar det i denna ordning med nuläge först, och sedan vad förändringen innebär. Coachen hjälper till att lista vilka för- och nackdelar som förändringen innebär. De fyra kvadranterna Denna metod används för att analysera vad som påverkar oss. Inre subjektiv Yttre, objektiv påverkan Tanke Beteende Individuellt Kultur (omgivning) System Grupp Dialog mätbart Varför dyker inte Pelle upp på simningen? Han har slut på färdtjänstresor - System Personer med funktionshinder har sämre ekonomi de med rörelsenedsättning har sämst hälsa Prestationens betydelse En kvinna fick sluta på Bosön, trots läkarintyg att hon behövde denna träning. Det som påverkar detta är 1. Upplevelse 2. Lärande 3. Prestation Hon hade en dålig prestation där, men lärde sig mycket och tyckte det var en upplevelse att träna där. Det är viktigt att minska prestationens betydelse. År 2008 publicerade Folkhälsoinstitutet en rapport om "Onödig ohälsa". Rapporten bygger på 10 års ULF-undersökningar. Man jämförde funktionshindrade med inte funktionshindrade. De funktionshindrade hade tio gånger så dålig hälsa som de som inte hade funktionshindrade. För de funktionshindrade kan 1/3 av ohälsan att förebyggas utan att man gör något åt funktionshindret. Man kan t ex åtgärda övervikt, motion, kamrater och aktiviteter. Linda har skrivit en masteruppsats om Livsstilsprojektet. Den visar bl a att 81 procent av de som ingår i undersökningen vill ha hjälp med att komma igång. Linda har också skrivit boken "Vägen till ett meningsfullt liv". Den kan köpas i Forum bokhandeln. Boken kostar 75 kronor

4 4 Detta sa de efter projektet: Jag har träffat många nya människor. Jag har blivit gladare. Det är lättare att hitta saker Vanliga frågor: Hur ska jag komma igång? Hur ska jag få på mig walkingskorna och börja promenera? Bedömning av olika aktiviteter: Datorspel och annan datoranvändning har ofta en låg bedömning hos anhöriga och andra. Fysisk aktivitet och idrott har en hög bedömning av många. Linda och Therese tycker det är viktigt att träna hjärnan i korsord, sudoku och datorspel mm, bl a är word och warcraft bra. Komma igång Det är bra att åka och titta på och kanske prova aktiviteten, innan man bestämmer sig. Det är bra om man provar aktiviteten i hjärnan genom att tänka på den. En bra lista över tänkbara aktiviteter finns på Gå in på Stockholmsstad hemsida. Gå vidare in på Fritid för vuxna. Där hittar du en lista på olika aktiviteter. På denna hemsida hittar du även aktiviteter i andra kommuner i Stockholm län. Från dessa huvudrubriker kan du söka dig vidare och gå in på den underrubrik du är intresserad av. Huvudrubrik Antal underrubriker Exempel på underrubriker Idrott och motion 26 Basket, biljard, boule, bowling Kultur 8 Musik, dans, teater, museum, bibliotek Träffpunkter och dansställen 2 Träffpunkter, dansställen Kollo och läger 2 3 tips ges till funktionshindrade Natur och friluftsliv 4 Badplatser, friluftsaktiviteter, skärgård, natursköna platser Om man t ex går in på dans hittar man 4 ställen i Stockholm, 1 i Järfälla och 1 i Haninge. Man kan beställa Stockholms "Fritid för alla"s Nyhetsbrev på hemsidan. En del aktiviteter i Stockholms län finns inte på hemsidan ännu. Vet du om någon sådan aktivitet är det bra om du skriver det till Fritid för alla Du kan också googla på den aktivitet och plats du är intresserad av, t ex golf+gotland. Det ger dig säkert många alternativ att välja på.

5 5 Motivationens betydelse Det är svårt att fullfölja det man inte vill. Om man t ex vill gå ner i vikt och bestämmer sig för att sluta med godis och sluta med kvällsmackor. Detta är två mål till. Att sluta med godis och kvällsmackor är som två egna projekt som kanske kräver o aldrig handla hungrig (risken är då att du köper godis) o aldrig ha godis hemma (det gäller t ex att motstå godisen vid kassan) o aldrig tacka ja när du blir bjuden på godis o att planera dina måltider så att du inte är hungrig på kvällen Bra länkar: På Stockholms hemsida visas dess länkar för funktionshindrade Namn Användning Diskrimineringsombudsmannen Tillgänglighetsguide i Stockholm. Entré Stockholm Forum Funktionshinder Nytt informationscenter Funktionshinderombudsmannen i Stockholms stad ger stöd i frågor som berör levnadsförhållanden och förutsättningarna för delaktighet för människor med funktionsnedsättning. Mötesplats, diskussionforum och kunskapsbank Ger stöd och råd för bästa möjliga delaktighet för funktionshindrade Här kan funktionshindrade bli modeller Information om Stockholm, Historia, arkitektur mm Volontärbyrån förmedlar kontakt mellan volontärer och frivilligorganisationer Idetorget ger information och råd om datorteknik och tekniska anpassningar för personer med funktionsnedsättning. Handisam arbetar för ett samhälle där personer med funktionsnedsättning kan vara med som andra. Åsa Nelander, asa.nelander@bredband.net