Många vill - få kommer till skott. Varför studerar inte fler utomlands?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Många vill - få kommer till skott. Varför studerar inte fler utomlands?"

Transkript

1 Många vill - få kommer till skott Varför studerar inte fler utomlands?

2 Många vill - få kommer till skott Varför studerar inte fler utomlands? Diarienr.: 51:12/13 Publiceringsdatum: Författare Yasmin Hussein och Hanna Mörck. Layout: Tony Karlsson Rapport om internationalisering baserad på intervjuer gjorda av företaget ARS research AB UPPSALA STUDENTKÅR Uppsala studentkår är sedan 1849 en sammanslutning av studerande vid Uppsala universitet och skapades gemensamt av studentnationerna för att kunna representera frågor som rör alla studenter vid universitetet. Även om omständigheter och tiderna har förändrats över de mer än hundra år som Uppsala studentkår funnits, så är ändamålet ändå i stort sett detsamma idag.

3 FÖRORD Uppsala studentkår menar att ett internationellt perspektiv bör integreras i varje utbildningsmoment och att omfattande utbyten av studenter, doktorander, lärare och övrig personal är central i en internationaliserad högskolesektor. Studenter från svenska universitet har länge föredragit att stanna hemma framför att studera utomlands. På senare år har studenter från Sverige som studerar utomlands ökat något men tidigare har utresande studenter varit blygsamt få. Trots en mängd lärosäten att välja mellan, bra stipendium, språkkurser och stöd för bostadsletande vid studier inom utbytesprogram är det bara drygt 3000 studenter från Sverige per år som tar del av EU:s Erasmus-program för utbyten för studier och praktik. Enligt Europeiska kommissionens statistik placerar det Sverige på plats 18 av 32 av de länder som deltar i utbytesprogrammet för läsåret 2010/11. I förhållande till andra lärosäten i Sverige har Uppsala universitet många studenter som läser utomlands. Men inget av de svenska universiteten eller högskolorna har särskilt många studenter som läser utomlands. Här finns potential för att öka antalet studenter som åker på utlandsstudier. För att klargöra vilka faktorer som bidrar till att studenter väljer att studera utomlands och vilka som gör att studenter avstår från detsamma valde Uppsala studentkår att göra en undersökning. Vi lät göra telefonintervjuer och ställde frågor om intresse, drivkrafter, information, bemötande, och praktik. Den bild som tydligt framträder är att studenter generellt har en positiv bild av studier utomlands. Mot den bakgrunden var det förvånande att inte fler väljer att studera utomlands. Det är vår övertygelse att internationella kontakter främjar kvaliteten på utbildningen. Det ger möjligheter till fler perspektiv och till ett kritiskt och öppet förhållningssätt till den egna utbildningen och vetenskapsmetoden. För en forskning och samhällsutveckling i världsklass krävs regelbundna erfarenhetsutbyten för att inte utvecklingen ska stagnera. 3

4 Det är därför viktigt att studenter får bra och tidig information, goda möjligheter att kombinera studier i Sverige med studier utomlands och att detta gäller alla studenter. Om det finns hinder som gör att vissa studentgrupper i lägre grad studerar utomlands så minskar den reella likvärdigheten av utbildningen. När likvärdigheten minskar och det skapas A- och B-lag av studenter så offras deras möjligheter att nå sin fulla potential. Det påverkar i slutändan samhällets kollektiva möjlighet att möta framtidens utmaningar. För att universitetet ska vara det bästa det kan vara och studenters möjligheter maximeras ser vi över hur internationalisering fungerar och kan fungera bättre. Med denna rapport om studier utomlands hoppas vi studenter räta ut de frågetecken som finns om studenters intresse, kunskap, möjligheter och hinder för att läsa en del av sin utbildning utomlands. Det är vår förhoppning att denna rapport bidrar till att åtgärder antas för att skapa bättre förutsättningar för ett Uppsala universitet mitt i världen, för ett universitet i världsklass. Yasmin Hussein Vice ordförande med ansvar för utbildningsfrågor Uppsala studentkår 4

5 SAMMANFATTNING Uppsala studentkår har undersökt vad studenter tycker om studier utomlands. Undersökningen sträcker sig över områdena intresse, inställning, drivkrafter och hinder, information och kunskap, bemötande och intresse för praktik. Uppsala studentkår menar att varje utbildningsmoment bör ha internationella inslag integrerade då kunskap är universell. Universitetens vinnande koncept har varit att forskning läggs fram, granskas, kritiseras, vederläggs. Nya rön tillkommer och kunskapsmassan växer. Öppenhet och flera perspektiv höjer kvaliteten. Många vill studera utomlands Det är en stor diskrepans mellan studenternas intresse för studier utomlands och hur många som faktiskt åker på en termin eller flera utomlands. Att det finns en skillnad däremellan är inte överraskande men att skillnaden är så stor är förvånande. Det gör resterande del av studien än mer intressant. Många vill, få kommer till skott. Fantastiskt för människan, problematiskt för studierna Studenters inställning till utbildning utomlands delar upp sig i tre svarsgrupper; personligt, akademiskt och meriterande för arbetsmarknaden. Det verkar som att studenterna ser studier utomlands som översvallande bra för den egna personen. Som meriter för en framtida arbetsmarknad kan studier utomlands ge ett CV guldkant men utlandsstudierna verkar vare sig av studenterna eller arbetsgivarna ses som ett krav för anställning. Frågorna hopar sig något runt det som rör det akademiska. Det verkar finnas stora frågetecken och delvis en syn på studier utomlands som något svårt att ansöka, få och senare kunna tillgodoräkna sig eller hur det på annat sätt ses som en merit i den svenska utbildningen. Dessutom finns frågetecken eller en idé om studier utomlands som krävande och kostsamma. Studenternas inte allt för positiva inställning och framförallt allt stora osäkerhet eller okunnighet till de akademiska möjligheterna med studier utomlands är problematiskt och bör ge anledning till aktörer på både lokal 5

6 och europeisk nivå att se över om synen stämmer och sedan göra något för att häva den delvis diffusa bilden som studenter har. Med tanke på de samarbeten som finns inom EU och inom Bolognaprocessen för att göra studier mer jämförbara och överförbara så är resultaten något nedslående. De akademiska meriterna fortsätter att spöka När det gäller drivkrafter och hinder så är resultaten emellanåt något svårtolkade. Det verkar som studenterna i hög grad vill åka utomlands för att få nya vyer, nya kontakter och nya erfarenheter. Språk och akademiska meriter gör också att studenter lockas utomlands. Det vanligaste hindret är att studenter helt enkelt vill bli klara med sina studier och börja jobba. Det är goda skäl, så länge som orsaken inte är bristande möjligheter att tillgodoräkna sig studierna utomlands. Studenter som åker utomlands skattar ofta sina akademiska meriter som goda. Det verkar även som en del studenter har en syn på studier utomlands som krävande. Den internationella akademiska självsäkerheten kan bli bättre. Går det att plugga billigt utomlands och ta med familjen Andra faktorer som upplevs som hinder är familj/partner. Möjligheten att ta med familj utomlands eller goda möjligheter att åka hem med jämna mellanrum skulle kunna göra att upplevelsen av familjen/partner som ett hinder minskar. Det finns även en bild av studier utomlands som ett slag mot den personliga ekonomin, trots möjligheter till stipendier, ökade studiemedel och avgiftsfria studier. Mycket information men låg kunskap När vi frågade studenter om information och kunskap framkommer en bild av att många studenter fått information om studier utomlands, men att de inte tagit till sig den i någon större mån. Det finns en okunskap om villkoren för studier utomlands och det finns grupper som inte deltar i utlandsstudier till någon större del. För att alla studenter ska få en likvärdig utbildning behövs åtgärder. Utformningen av dessa åtgärder behöver vara strategisk för att nå effekt för en förändrad bild, förbättrade möjligheter och ett ökat deltagande för de grupper som idag är underrepresenterade. Att arbeta normkritiskt kan även minska uppfattningen om ett dåligt bemötande från universitetet av studenter som ligger utanför normen för 6

7 ung, obunden student. Studenter gillar praktik Studenter föredrar praktik något till studier utomlands men att det är relativt jämt mellan dessa möjligheter. Det går att jämföra med en rapport från Svenskt näringsliv där företagen precis som studenterna ser praktik som viktigt när de ska rekrytera nya medarbetare. Idag finns praktiska moment och praktik för många studenter, men inte för alla. Praktik har därmed god utvecklingspotential. Förslag Överkomma hinder är något högskolan kan bidra med. Högre utbildning gör att dörrar öppnas. Studier utomlands kan också öppna dörrar. För att överkomma hinder behöver fokus sättas på: Riktad och adekvat information för att öka kunskapen om utlandsstudier såsom, akademiska krav, ansökningsprocesser, utbildningar, kostnader, meritvärde för akademin och på arbetsmarknaden. Kontakt med Uppsala universitet, Internet och personliga kontakter är stora informationsvägar som troligen kan nyttjas mer strategiskt. Förstärkta möjligheter för studier utomlands genom att det finns bra internationaliseringsaspekter i den svenska utbildningen och genom att peka ut bra tidpunkter för utlandsstudier och ge goda möjligheter att tillgodoräkna sig utlandsstudier i examen. Förstärkta möjligheter för grupper som vill men som inte reser iväg för studier utomlands genom att stärka möjligheter för t ex kortare program och yrkesprogram, studenter med familj/partner/barn, studenter som tycker att studier utomlands är kostsamt och stärk studenternas akademiska självförtroende. Se över om bemötandet av studenter kan bli mer normkritiskt så att alla kan känna sig välkomna. Satsa på praktikmöjligheter då både studenter och arbetsmarknad värderar praktik högt. Slutligen Bolognaprocessen är i hög grad genomförd och EU diskuterar europeiska studielån och minskad budget till Erasmusprogrammet samtidigt som strategidokumentet EU 2020 dikterar satsningar på utbildning och un- 7

8 gas rörlighet. Fler studenter läser idag utomlands än för tio år sedan, men skillnaden är inte stor. Med några få åtgärder tror Uppsala studentkår att kunskapen om vad högre studier utomlands innebär kan öka. Därmed kan ett mer medvetet val göras av studenter. Förhoppningsvis kan även antalet studenter som läser utomlands öka. Med mer genomgripande åtgärder som berör kostnader, möjligheten att ta med familjen och att förbättra möjligheten att använda de utländska meriterna i den svenska utbildningen så kan de frågetecken som finns idag minska och studier utomlands bli mer än bara personlig utveckling och guldkant i ett CV. 8

9 Förord Sammanfattning Innehållsförteckning Inledning Uppsala universitet i topp, men få studerar utomlands Undersökningen Stort intresse för studier utomlands Inställning till studier utomlands Okunskap och skillnader mellan studentgrupper Utlandsstudier är utvecklande och en möjlighet i livet Positivt för jobb, examen, studier och personlig utveckling Vad gör att studerna väljer att avstå Bli klar, börja arbeta, utan att ställa till problem för familjen Stämmer verkligen bilden av kostsamma och krävande studier Vad motiverar studenter till utlandsstudier Nya vyer, erfarenheter och kontakter Kunskap om möjligheter Få känner till utlandsstudier väl Råder det brist på information Många söker kunskap på nätet och pratar med vänner Personligt bemötande Äldre studenter söker mer information men få söker personlig kontakt De flesta upplever att de blivit positiva bemötta Praktikplats mest intressant Spelar bakgrunden roll för resultatet Slutsatser Referenser 9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

10 INLEDNING We strongly oppose the idea of linear cuts if the final deal includes less money for Erasmus for all. We should instead use that capital to support those programmes that have already proved their value and efficiency, such as grants for learning mobility. We are surprised to see that the Commission intends to keep the controversial loan scheme in, while its feasibility and technical details are being questioned. In times of a crisis, young people need more support and investments from the EU s side. 1 EU:s utbytesprogram Erasmus är på väg in i en ny fas. Mot rådande ekonomiska och politiska läge i Europa finns förslag om att sänka EU:s budget för Erasmus-programmet. Den europeiska studentkåren, European Students Union protesterar starkt mot en sådan neddragning och menar att det inte är rätt väg att gå. ESU:s talesperson Karina Ufert pekar i citatet ovan på utbildning som ett sätt att investera för framtiden. Hon pekar också på att Erasmusprogrammet varit värdefullt och effektivt liksom att det finns problem med att införa lån istället för stipendier. Att satsa på unga och på högre utbildning är ett mål för EU strategi till år Ett av flaggskeppen är Youth on the move som handlar om mobilitet inom EU för ungas konkurrenskraft och för konkurrenskraften av den inre marknaden. Som en del av Youth on the move och EU:s 2020-strategi ingår Erasmusprogrammet. Nordiska ministerrådet har utbytesprogrammet Nordplus och lärosäten har egna bilaterala avtal om utbyten med utländska lärosäten. Bolognaprocessen är självständigt från EU och bygger på samarbete i den akademiska världen för att uppnå likvärdig och jämförbar utbildning i Europa och västra Asien. Så sent som i april 2012, skrev utbildningsministrarna för de deltagande Bologna-länderna under en kommuniké där målen sätts till att tillhandahålla kvalitativ högre utbildning för alla, att förstärka anställningsbarheten och användbarheten för studenter och 1 Students say no to a shrunken Erasmus budget, ESU:s pressmeddelande Europe 2020, a strategy for smart, sustainable and inclusive growth 10

11 förstärka rörligheten som ett medel för bättre lärande. 3 Sammantaget finns krafter inom Europa, som av olika anledningar, strävar efter ökad rörlighet och att utbildningen ska vara användbar. Det gör även Sverige eftersom Sverige är en del av både EU och Bolognaprocessen. Även om 2008 års ekonomiska kris gjort vägen något längre än beräknat så är målet fortfarande ökad rörlighet. Internationalisering är ett fenomen på två ben. Det sker i mötet och det sker både i Sverige och utomlands. Studenter reser hit och tar del av en svensk utbildning och studenter från Sverige studerar vid läroverk utanför landet gränser. Antalet studenter som reser ut från Sverige för att studera har alltid varit en mindre grupp än den som rest in. Det kan finnas rimliga förklaringar till den skillnaden. Sveriges relativa storlek mot världen, utbildningskvalitet, språk med mera. Hinder för studenter att studera utomlands bör undanröjas genom åtgärder som matchar studenters levnadsvillkor och önskningar. Uppsala universitet i topp, men få studerar utomlands Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) och (dåvarande) Högskoleverket reste svenska studenter utomlands under läsåret 2011/2012, antingen genom utbytesprogram eller som s.k. freemover-studenter. 4 Det innebär en ökning av studier utomlands från till på tio år. Den största delen av ökningen har skett de senaste fyra åren medan det tidigare funnits en tendens till minskning av studier utomlands. Färre studerar idag språk utomlands (idag 11 procent av studenterna som läser utomlands, minskat med 53 procent på tio år) och fler studerar som freemover-studenter (idag 66 procent, ökat med 18 procent) och inom utbytesprogram (idag 24 procent, ökat med 58 procent). 5 3 Egen översättning från engelska. We will pursue the following goals: to provide quality higher education for all, to enhance graduates employability and to strengthen mobility as a means for better learning. Bukarest kommuniké av April 2012, stycke 8 4 Enligt Högskoleverkets definition student som utan att delta i utbytesprogram ordnar sin högskoleutbildning i annat land. HSV:s ordbok för högre utbildning 5 Internationell studentmobilitet i högskolan 2011/12, s. 19 ff. 11

12 Uppsala universitet har relativt många studenter som reser ut i världen genom utbyten (717 stycken läsåret 2011/12, 10,7 procent av de nationella utbytena), vilket är näst flest av alla lärosäten i Sverige. Bara Lunds universitet skickar ut fler studenter (839 stycken). Fler kvinnor än män från Sverige studerar utomlands. Det kan dock sättas i relation till att fler kvinnor än män studerar på högskolan studerade under höstterminen 2011 på grund- och avancerad nivå på högskolan. Av dessa studerade enskilda studenter på Uppsala universitet ( heltidsekvivalenter). Det gör att på Uppsala universitet studerar 7,5 procent av studentpopulationen. 7 Under ungefär samma tid, läsåret 2011/2012 reste studenter till Sverige för att studera. 8 Studenter inom utbytesprogram tenderar till att studera en eller två terminer utomlands medan freemover-studenter oftare studerar en längre tid i det andra landet. Tendenserna ser likadana ut för både utresande eller inresande studenter. Det gör att freemover-studenter och studenter som studerar via utbyten inte har riktigt samma roll vid internationalisering. 9 Sedan införandet av studieavgifter i Sverige har antalet inresande studenter minskat kraftigt. Främst gäller det gruppen freemover-studenter utanför EU/ESS och Schweiz. De flesta inresande valde Lunds universitet medan Uppsala universitet och Kungliga tekniska högskolan (KTH) kommer på delad andra plats i popularitet för totalt antal inresande studenter med 1900 studenter vardera. Minskningen av inresande studenter har varit störst på Linköpings universitet med KTH och Uppsala universitet på andra plats. 10 Sammanfattningsvis har Uppsala universitet, som är ett av landets största lärosäten, relativt hög andel studenter som studerar utomlands. Samtidigt så har universitetet förlorat näst flest inresande studenter efter införandet av studieavgifter. Det är också tydligt att utresande studenter inte alls mots- 6 Internationell studentmobilitet i högskolan 2011/12, s Högskoleverkets årsrapport Internationell studentmobilitet i högskolan 2011/12, s. 9 9 Internationell studentmobilitet i högskolan 2011/12, s. 26 ff. 10 Internationell studentmobilitet i högskolan 2011/12, s. 9, 14, 15 12

13 varar det antal som vill resa in till Sverige och studera. Slutligen motsvarar varken Uppsalas eller Sveriges antal studenter som väljer att förlägga en del av sin utbildning utomlands de mål om rörlighet och internationalisering för alla som finns inom EU och Bolognaprocessen. För att nå dit behöver betydligt fler studenter från Sverige resa ut i världen för att studera. Syftet med studien är att diskutera internationalisering med inriktningen på studerande i sveriges möjligheter att studera utomlands. Trots en allmän ambition kommer en koncentrering ske vid utbytesstudier då det är lättare att hitta statistik och då det är en fråga som Uppsala universitet råder över. 13

14 UNDERSÖKNINGEN Eftersom relativt få studerar utomlands ville Uppsala studentkår veta mer om studenters utlandsstudier. En undersökning genomfördes genom ARS research AB (ARS). Frågor har utformats gemensamt av Uppsala studentkår och ARS. Undersökningen gjordes genom intervjuer per telefon med 800 studenter på Uppsala universitet som också var medlemmar av Uppsala studentkår under mars Nedan följer en genomgång av resultaten av undersökningen tillsammans med reflektioner. 11 Stort intresse för studier utomlands Hade studenter varit ointresserade av studier utomlands så hade en stor del av förklaringen till att få studerar utomlands kunnat vara ointresset från studenter. Men en majoritet av studenterna som intervjuades visar intresse för att studera utomlands. Frågan som ställdes var Har du, planerar eller vill du studera en eller flera terminer utomlands inom ramen för dina universitetsstudier? Hela 62 procent svarade positivt. 38 procent visar däremot inte något intresse för utlandsstudier. De positiva svaren fördelar sig på tre olika svar Ja, jag planerar att studera en eller några terminer utomlands (14 procent), Ja, jag vill studera en eller några terminer utomlands Har du, planerar eller vill du studera en eller flera terminer utomlands inom ramen för dina universitetsstudier? Nej, jag planerar inte att studera en eller några terminer utomlands 38% Ja, jag planerar att studera en eller några terminer utomlands 14% Ja, jag har studerat en eller flera terminer utomlands Tillfrågade: Samtliga studenter i studien. 11 Vi har exkluderat medlemmar som är äldre än 40 år och medlemmar som varit medlem mycket länge. Siffrorna har avrundats till heltal vilket kan leda till att totalsumman inte alltid blir 100 procent. 14

15 (35 procent) och Ja, jag har studerat en eller flera terminer utomlands (13 procent), medan de som ställt sig negativa till utlandsstudier valde svarsalternativet Nej, jag planerar inte att studera en eller några terminer utomlands (38 procent). Män är i något mer grad benägna att svara att de planerar att studera utomlands än kvinnor medan det inte finns några skillnader mellan kvinnor och män gällande intresset för utlandsstudier överlag. De yngre studenterna är mer intresserade av utlandsstudier än äldre och heltidsstudenter är mer intresserade än deltidsstuderande. Hela 74 procent av de ensamstående är positivt inställda till utlandsstudier medan 51 procent av de som ej är ensamstående är positiva. Studenter som är födda utomlands är också något mer positiva till studier utomlands än studenter som är födda i Sverige. Trots att många visar på ett intresse för studier utomlands så är det få som läser utomlands. 717 studenter åkte på utbyte från Uppsala universitet. Det är ungefär 2,6 procent av de enskilda studenterna vid Uppsala universitet. Fler än så studerade som freemover-studenter 12 men det totala antalet som studerar utomlands är långt ifrån de 62 procent som visar intresse för studier utomlands. I Uppsala studentkårs undersökning svarar 13 procent att de studerat utomlands. Undersökningen är gjord som ett tvärsnitt av studentpopulationen och ger ledning i hur stor andel som studerat utomlands men kan inte användas som en totalsumma. SCB/HSV, anger att antalet studenter i Sverige som läst utomlands till examen år 2011/12 var 14 procent. 13 I den statistiken ingår enbart studenter som tar examen. Studenter som läser fristående kurser i bildningssyfte utan att ta ut examen, studenter som får jobb och sedan inte tar ut sin examen eller studenter som av någon annan anledning inte plockar ut en examen ingår inte i examensstatistiken. Av de studenter som tagit examen är det tydligt att lärarstudenter, sjuksköterskestudenter, socionomstudenter och högskoleingenjörer i väldigt 12 Eftersom freemover-studenter inte formellt åker från ett universitet eller högskola i Sverige är det svårt att hitta tillförlitlig statistik relaterad till ett visst lärosäte. 13 Statistiken gäller förstagångsexaminerade som under de sex senaste läsåren studerat minst en termin utomlands på något större utbildningsprogram. Freemover bör då inte ingå i statistiken. Internationell studentmobilitet i högskolan 2011/12, s

16 låg grad studerar utomlands. Civilingenjörer och samhällsvetare har störst tendenser till att studera utomlands. Den stora skillnaden mellan antalet intresserade studenter och studenter som faktiskt studerar utomlands skulle delvis kunna förklaras med förändrade livsvillkor under studietiden. Frågan är om diskrepansen behöver vara så stor? Vad är det som gör att studenter hindras från att studera utomlands eller som gör att intresset för utlandsstudier skiftar? Finns det åtgärder som kan göra att en större grupp av de intresserade också går vidare och studerar utomlands? Inställning till studier utomlands Okunskap och skillnader mellan studentgrupper På frågan Hur ser du på utlandsstudier och möjligheten till utlandsstudier? Utlandsstudier är... framkommer att de tillfrågade studenterna i högre grad svarar varken eller eller vet ej på påståendena jobbigt att ansöka för att få (32 procent), svårt att bli antagen till (46 procent) och sällan anpassade till den svenska utbildningen (50 procent). En tolkning av varför dessa påståenden skiljer ut sig från de, där studenter har en tydligare uppfattning i positiv eller negativ riktning, är att okunskapen är större men också en mer spridd uppfattning inom dessa kategorier. Studenternas svar i dessa utbildningsrelaterade frågor går att jämföra med SCB/HSV:s rapport över utlandsstudier, Internationell studentmobilitet i högskolan 2011/12, där det är vanligare att studenter på kortare yrkesprogram och lärarstudenter inte studerat utomlands vid examen. Det finns alltså skillnader mellan hur studenter på olika utbildningar väljer och väljer bort utlandsstudier vilket också kan vara en ytterligare förklaring till varför svaren är mer spridda i dessa frågor som relaterar till den egna utbildningen och ansökningsprocessen än svar som relaterar till personliga positiva värden såsom en möjlighet i livet eller utvecklande. På båda påståendena svarar hela 98 procent att de instämmer helt eller delvis. Att det skiljer sig åt mellan studentgrupper kan vara en delförklaring till varför inte fler studerar utomlands. Kanske hör förklaringen samman med 16

17 den valda utbildningens egen internationaliseringsprocess. Om många studenter känner en osäkerhet för svårighetsgraden för studier utomlands, ansökningsprocessen och för hur de kan använda sina meriter från utlandsstudierna i sin svenska utbildning så kan man fundera över hur informationen om utlandsstudier når fram till studenter. Förslag Inrikta åtgärder på grupper som i låg grad studerar utomlands för att ge alla likvärdiga möjligheter till studier utomlands. Satsa på att riktad och adekvat information om möjligheterna för utlandsstudier. Granska den integrerade internationaliseringsprocessen på svenska lärosäten och ge förslag på åtgärder som ökar likvärdigheten av utbildningen. Detta för att ge likvärdiga möjligheter för alla studentgrupper. Hur ser du på utlandsstudier och möjligheten till utlandsstudier? Bortkastad tid Svårt att bli antagen till Sällan anpassade till den svenska utbildningen Jobbigt att ansöka för att få Krävande Kostsamt Allmänt positivt, roligt Utvecklande Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Vet ej/ej svar Tar delvis avstånd Tar helt avstånd En möjlighet i livet 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tillfrågade: Samtliga studenter i studien. Utlandsstudier är utvecklande och en möjlighet i livet På frågan Hur ser du på utlandsstudier och möjligheten till utlandsstudier? Utlandsstudier är... som ställdes till samtliga intervjupersoner svarade hela 98 procent att de helt eller delvis instämmer i påståendet att det är en möjlighet i livet. Lika många såg utbytesstudier som utvecklande och 17

18 96 procent att det är allmänt positivt, roligt. 87 procent förkastar även påstående att utlandsstudier är bortkastad tid. I stort sett samtliga tillfrågade studenter har alltså en allmänt positiv bild av utlandsstudier även de som menar att de inte är intresserade av att studera utomlands. Framförallt vad gäller faktorer som påverkar deras person medan faktorer som mer hör samman med utbildningen är mer spridda. Påståendena kostsamt och krävande kommer beskrivas i sammanhanget, om vad som får studenter att avstå från studier utomlands, längre fram i rapporten. Positivt för jobb, studier och personlig utveckling På en liknande fråga som ovan Hur tror du att utlandsstudier påverkar följande? svarade nästan alla (98 procent) mycket positivt eller positivt på påståendet din personliga utveckling. 80 procent av svaren lägger sig även på den positiva delen av skalan för påståendet dina möjligheter att få jobb efter studierna och 76 procent på alternativet dina studier i Sverige. Markant lägre svarar positivt på alternativet din svenska examen men det är fortfarande en majoritet, 53 procent, som menar att utlandsstudier påverkar den svenska examen i positiv bemärkelse. Ytterst få tror att utlandsstudier påverkar deras examen negativt. Istället återfinns den andra stora gruppen, 40 procent, svarande i kategorin varken eller. Denna tendens där studenter är mer osäkra till eller inte tror att formella meriter påverkas av studier utomlands är alltså densamma i denna fråga och i frågan Hur ser du på utlandsstudier och möjligheten till utlandsstudier? Din personliga utveckling Dina möjligheter att få jobb efter studierna Dina studier i Sverige Din svenska examen Hur tror du att utlandsstudier påverkar följande? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tillfrågade: Samtliga studenter i studien. Mycket positivt Positivt Varken eller Vet ej/ej svar Negativt 18

19 Vad gör att studenter väljer att avstå Bli klar, börja arbeta, utan att ställa till problem för familjen Vad är det då som gör att studenter avstår från studier utomlands om så många tycker att det är så bra? På frågan Vilka av följande skäl gör att du inte är intresserad av att studera utomlands? har studenterna som inte är intresserade av att studera utomlands fått svara och de har fått avge flera svar. På topplistan över skäl att avstå kommer vill bli klar med min utbildning så fort som möjligt (54 procent), vill börja arbeta så fort som möjligt (50 procent) och det blir problem för/med min familj/partner om jag studerar utomlands (42 procent). Övriga skäl som framkommer är t ex ointresse, ekonomi, boende och olika varianter av att studier utomlands inte är någon optimal utbildningskombination. En del av dessa skäl kanske inte går att förändra på strukturell väg. Det är helt enkelt upp till individen. Andra skäl går att göra till mindre av ett hinder eller inget hinder alls. Förslag Göra möjligheten till utomlandsstudier mer optimal jämfört med den svenska utbildningen. Det kan innebära generösa tolkningar vid tillgodoräknande av studier utomlands och/eller inom program en termin där studenten fritt kan välja ämne själv. Ge bättre förutsättningar att ta med familjen utomlands och/eller att resa hem och träffa dem oftare. Se över och genomför eventuella åtgärder så den svenska utbildningen innehåller internationella aspekter för att studenter ska känna sig hemma i den internationella akademiska miljön. Stämmer verkligen bilden av kostsamma och krävande studier? På den tidigare frågan Hur ser du på utlandsstudier och möjligheten till utlandsstudier? menar 61 procent av de tillfrågade studenterna att de helt eller delvis instämmer i påståendet att det är kostsamt. 57 procent svarar även att studier utomlands är krävande. På frågan Vilken av följande skäl gör att du inte är intresserad av att studera utomlands? menar 26 procent av studenterna att det är svårt med 19

20 Vilket av följande skäl gör att du inte är intresserad av att studera utomlands? Vill bli klar med min utbildning så fortsom möjligt Vill börja arbeta så fort som möjligt Det blir problem för/med min familj/partner om jag studerar utomlands Tar tid av min svenska utbildning. Jag kommer efter, kommer snett i min svenska utbildning Vill inte åka hemifrån Studier utomlands lockar mig överhuvudtaget inte Ingår inte som en del av min svenska utbildning Svårt med ekonomi, extrajobb utomlands Har inga fördelar av utlandsstudier i min svenska utbildning Jag måste säga upp mitt svenska boende för att studera utomlands Det är kostsamt att studera utomlands/har inte råd Lite obehagligt, osäkert, vet inte hur jag skulle trivas Det är svårt att tillgodoräkna sig utländsk utblidning i min svenska examen Svårt med boende utomlands Svårt att hitta en utländsk utbildning som har relevans på arbetsmarknaden i Sverige Det finns inga utbildningar, kurser utomlands som passar in i min svenska utbildning Utländska utbildningar är sällan bättre än svenska Utländsk utbildning är ingen extra merit när man söker arbete Det finns inga intressanta kursorter/universitet/lärosäten som har utbildningar som lockar Jag är inte tillräckligt bra på språk Det finns inga intressanta utländska utbildningar på språk som jag behärskar Inget av dessa Tillfrågade: Studenter som tidigare svarat att de inte är intresserade av att studera utomlands ekonomi, extrajobb utomlands och 23 procent att det är kostsamt att studera utomlands/har inte råd. Det gör att kostnader hamnar på ranking 8 och 11 av 22 för skäl att avstå. På samma fråga finns inga svarsalternativ som tydligt kopplar till krävande. 6 procent har svarat annat. Språk skulle kunna ses som krävande och finns som alternativ. Det är dock få studenter som har angett språk som skäl, jag är inte tillräckligt bra på språk (5 procent) och Det finns inga intressanta utbildningar på språk som jag behärskar (3 procent). Studenternas svar visar deras bild av utlandsstudier, däremot ger svaren ingen ledning i om det faktiskt är kostsamt och krävande. Det går att få studiemedel från CSN för studier utomlands. Bidraget är statiskt medan lånedelen varierar beroende på land. Det går även att få tillägg för barn och merkostnadslån för resan, studieavgifter, försäkring och dubbelbosättning. 14 Det gör att utlandsstudier kan bli både billigare och dyrare än studier i Sverige beroende på studieland. 14 csn.se/utomlands/hur-mycket-kan-du-fa. Hämtad

21 Vad som är krävande eller inte varierar för varje student. Det kan vara sättet att ansöka, språk eller kursernas nivå. Eftersom få studenter angivit språk som skäl bör inte för stor vikt läggas vid språk. I en ny rapport från Universitets- och högskolerådet (UHR) m fl. framgår att de studenter som läser utomlands ofta skattar att de har goda akademiska meriter. 15 De anser troligen inte att studierna är för krävande, även om de kan se studierna som en utmaning. Sammantaget kan det vara så att det snarare handlar om självskattning och oro över de akademiska kraven utomlands än oro för språkförbistring. Denna fråga är värd att undersöka närmare i framtiden. Förslag Satsa på att riktad och adekvat information om möjligheterna för utlandsstudier. Informationen bör vara tydlig med vilka kostnader som tillkommer vid utlandsstudier och vilka möjligheter som finns till att sänka kostnaderna. Om större kostnader inte går att undvika, överväg åtgärder såsom kompletterande stipendier för studenter med behov. Informera om vilka akademiska krav som ställs vid studier utomlands och stärk studenternas akademiska självförtroende. Vad motiverar studenter till utlandsstudier? Nya vyer, erfarenheter och kontakter På frågan Vad är det som lockar dig att studera utomlands? så kommer studierelaterade faktorer först upp på plats 4 och 7 med förbättra mina språkkunskaper (33 procent) och bra komplettering till mina svenska studier (12 procent). Flest studenter instämmer i påståendena nya kontakter och erfarenheter (57 procent), få kontakt med ett annat intressant land (39 procent) och roligt (35 procent). Slutsatsen som går att dra av svaren är att det kanske inte primärt är studierna på annan ort som lockar utan ett roligt avbrott med nya vyer, kontakter och en möjlighet att förbättra språkkunskaper. Först efter det kommer de mer akademiska meriterna upp som en lockelse. Detta går att 15 Living and Learning - Exchange Studies Abroad 21

22 Nya kontakter och erfarenheter Få kontakt med ett annat intressant land Roligt Förbättra mina språkkunskaper En chans att komma utomlands Få intressanta kontakter Bra komplettering till mina svenska studier Få en extra, unik kompetens i min examen Extra merit i mitt CV Bättre chans på arbetsmarknaden Uppehåll i de vanliga studierna Finns en intressant utbildning jag vill gå Bättre utbildning utomlands Annat Vad är det som lockar dig att studera utomlands? Tillfrågade: Studenter som tidigare svarat att de är intresserade av att studera utomlands kontrastera mot att studenter i ganska liten mån såg språk som ett hinder i det tidigare avsnittet om vad som får studenter att avstå från studier utomlands. Språket utomlands är alltså mer en lockelse än ett hinder. Det går också att kontrastera med synen på studier utomlands generellt där de svarande studenterna på frågan Hur tror du att utlandsstudier påverkar följande? är nästintill eniga om att utlandsstudierna påverkar din personliga utveckling, dina möjligheter att få jobb efter studierna och dina studier i Sverige i positiv riktning. Det akademiska kommer återigen upp som en faktor som värderas lägre av studenterna. På den tidigare ställda frågan Hur tror du att utlandsstudier påverkar följande? svarar studenterna i markant lägre andel positivt på påståendet din svenska examen. Sammantaget tonar en bild fram där det akademiska inte är så viktigt eller där studenter är osäkra på om de utländska meriterna går att räkna in i examen eller hur de på annat sätt värdesättas av akademin och framtida arbetsgivare. Detta kan ses som ett bakslag för EU:s Erasmus-program och Bolognaprocessen där ett av målen är att 22

23 göra det lättare att överblicka, tillgodoräkna och formellt erkänna utländska meriter. Studenterna har även i viss mån rätt vad gäller de framtida arbetsgivarna som enligt studenterna inte verkar värdesätta studier utomlands. Svenskt näringsliv resonerar i sin undersökning om företagens inställning, att utlandsstudier och utlandspraktik i låg grad utgör ett formellt kriterium för många arbetsgivare vid anställning men att det är ett tydligt positivt signalvärde om vem personen är. Svenskt näringsliv menar även att små och stora företag resonerar något olika vad gäller vad som är ett formellt kriterium och vad som är signalvärde. Större företag, och företag inom branschen uppdragsverksamhet tenderar t ex att lägga större vikt vid en avslutad examen. 16 Förslag Satsa på att riktad och adekvat information om möjligheterna för utlandsstudier. I informationen lyfta fram hur utlandsstudier mottas på arbetsmarknaden. Göra möjligheten till utomlandsstudier mer optimal jämfört med den svenska utbildningen. Det kan innebära generösa tolkningar vid tillgodoräknande av studier utomlands och/eller inom program en termin där studenten fritt kan välja ämne själv. Kunskap om möjligheter Få känner till utlandsstudier väl På frågan Hur väl tycker du att du känner till möjligheterna att studera utomlands? som ställdes till alla som vill eller planerar att studera utomlands svarar en majoritet, 56 procent mycket väl (16 procent) och ganska väl (41 procent). Men hela 43 procent svarar att de inte känner till möjligheterna väl. Detta är anmärkningsvärt många med tanke på att urvalsgruppen enbart består av de som på något vis uttryckt en önskan om att studera utomlands. Det går att se en viss skillnad i kunskap där äldre studenter eller studenter som studerat längre tid menar att de har mer kun- 16 Företagens syn på högre studier, s. 12 ff. 23

24 skap om möjligheterna till utlandsstudier. Denna skillnad kan möjligen förklaras med att det för denna grupp studenter börjar dra ihop sig till att planera och ansöka till studier utomlands. Trots detta menar Uppsala studentkår att det inte räcker som förklaring då utlandsstudier ofta kräver lång framförhållning. För en student som enbart läser ett treårigt program behöver information nå studenten redan under första året för att ge möjlighet att under år två och tre planera och sedan åka. Hur väl tycker du att du känner till möjligheterna att studera utomlands? Tillfrågade: De som svarat vill eller planerar att studera utomlands på tidigare fråga. Råder det brist på information På följdfrågan Har du fått information om de möjligheter som finns att studera utomlands? så svarar en överväldigande majoritet, 79 procent, att de fått information i någon form. 19 procent svarar att de fått god information, 60 procent svarar att de fått viss information och 20 procent att de inte fått någon information alls. Svaren är intressanta då de flesta ändå anser sig ha fått information. Hur ska detta tolkas i relation till att få menar att de känner till möjligheterna till utlandsstudier väl? Det ligger en skillnad i begreppen information och känna till möjligheter (väl). Att ha fått information innebär inte nödvändigtvis att den som fått informationen också tagit till sig den. Det innebär inte heller en värdering av i vilken grad informationen varit nyttig och hur den omsatts till kunskap av den som mottagit informationen. Detta kan förklara en del av skillnaden. Utifrån den förklaringen kan man dra slutsatsen att informationen som idag ges kanske behöver se annor- 24

25 Har du fått information om de möjligheter som finns att studera? utomlands? Tillfrågade: De som svarat vill eller planerar att studera utomlands på tidigare fråga. lunda ut för att bli mer adekvat, tydlig eller anpassad för olika studenter. 20 procent menar dessutom att de inte fått någon information. Om dessa börjat sina studier vårterminen 2013 kan det vara så att de ännu inte hunnit få information om studier utomlands. Om de dessutom läser fristående kurser kan det finnas ytterligare förklaringar till att informationen haft svårt att nå fram. Oavsett om detta kan förklara varför 20 procent av de som är intresserade av studier utomlands inte fått någon information så är det inte en ursäkt. Som tagits upp tidigare så behöver utlandsstudier ofta planeras tidigt och information behöver därför nå studenter tidigt under deras studier, oavsett om de studerar program eller fristående kurser. Förslag Satsa på att riktad och adekvat information om möjligheterna för utlandsstudier. Plantera fröet tidigt. Informera tydligare om utlandsstudier och vad som krävs för att ansöka, studera och klara studierna utomlands tidigt i utbildningen. Särskilt viktigt är detta på kortare utbildningar och på fristående kurser. Guida studenter. Peka ut bra tider för utbyten som på så sätt görs tydliga för studenter. 25

26 Många söker kunskap på nätet och pratar med vänner För att veta mer om var studenter söker information ställdes frågan Var skulle du söka information om att studera utomlands? Flera svar fick anges. De flesta angav att de skulle söka hos studievägledaren (27 procent), institutionen (25 procent), Internationella kansliet (15 procent) men hela 39 procent angav annat som svar. I denna grupp fick studenterna själva skriva vad detta annat var. En snabb titt på svaren antyder att de flesta på ett eller annat sätt söker på Internet och saknat den svarskategorin. Svaren varierar dock mellan Google och allmänna sökningar till t ex Uppsala universitets hemsida, Erasmus, studera.nu, Studentportalen, CSN, Flashback, Facebook eller Blueberry. I annat -kategorin finns även svar som tyder på att någon form av personlig kontakt varit en informationskälla för studenterna. Svaren varierar mellan kompisar, äldre kursare, kontaktperson etcetera. I övrigt angavs broschyrer, mässor, studentföreningar och privata företag. Slutsatser är något svåra att dra men tre huvudlinjer för information finns; Internet, personlig kontakt och genom universitetet och då främst studievägledaren, institutionen och internationella kansliet. Här går det att satsa mer strategiskt för att information ska gå fram men också på att skapa stöd. Kanske kan personlig kontakt vara något att satsa mer på så att de som är intresserade av studier utomlands får en chans att träffa studenter som redan läst utomlands eller som rest till Sverige för att studera. Förslag Internet är en stor informationskälla vilket gör att information som finns där ständigt behöver ses över och uppdateras för att vara tydlig och adekvat. Överväg åtgärder där de personliga kontakterna kan uppmuntra till studier utomlands. 26

27 Personligt bemötande Äldre studenter söker mer information men få söker personlig kontakt På frågan Har du själv sökt information om att studera utomlands? svarar 56 procent Ja och 44 procent Nej. Av de som svarat Ja överväger följande grupper något; kvinnor, åldersgruppen år, studenter födda utanför Sverige. Detta stämmer relativt väl överens med vilka som också åker utomlands där skillnaden i bakgrundsfaktorer är liten men där kvinnor överväger något. Av de som själv sökt information ställdes följdfrågan Har du talat med eller haft personlig kontakt med någon för att söka information om att studera utomlands?. 41 procent svarade Ja och 59 procent svarade Nej. En rimlig tolkning av resultatet kan vara att de som ej haft en personlig kontakt läst information på nätet, i broschyrer eller liknande. De flesta upplever att de blivit positiva bemötta Bemötande är inte enbart en objektiv fråga utan det tangerar alltid den subjektiva uppfattningen om ett skeende. Det gör frågan svår eftersom det inte entydigt finns ett rätt och ett fel. Varje människa har rätt till sin egen uppfattning och om den är negativ är det något värt att bemöta och försöka att göra bättre. Om det finns en tendens till att en grupp har en negativ upplevelse är det inte bara ett individuellt problem utan något som behöver bemötas strukturellt. Från resultaten i Uppsala studentkårs undersökning framkommer att de allra flesta känner sig väl bemötta. 52 procent har svarat Mycket bra och 22 procent har svarat Bra på frågan Hur upplever du att du blivit bemött när du sökt information om att studera utomlands? Det är tillsammans 74 procent som menar att de har haft en positiv upplevelse. Detta resultat är något för Uppsala universitet att vara glad över då frågan är ställd till den grupp som angett att de sökt personlig kontakt med någon institution för att få mer information. Oroväckande är däremot, trots att gruppen är liten, den andel som menar att de blivit Dåligt (4 procent) och Mycket dåligt (3 procent) bemötta. 27

28 Hur upplever du att du har blivit bemött när du har sökt information om att studera utomlands? Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt Vet ej/ej svar Tillfrågade: De som svarat vill eller planerar att studera utomlands på tidigare fråga och som svarat att de sökt information. Tillsammans utgör gruppen 7 procent. Bakgrundsfaktorerna på de som svarat att de upplevt bemötandet negativt visar att männen inte någon gång angett att de känt sig negativt bemötta. Det är i gruppen kvinnor vi finner de som upplevt ett negativt bemötande och i gruppen kvinnor stiger då siffran till 12 procent av kvinnorna. En annan tendens är att de som inte uppgett sig vara ensamstående och de som inte är födda i Sverige i högre grad anger att de haft ett sämre bemötande. I högskole- och universitetsvärlden uppfattas ofta fortfarande den unga, barnlösa, ensamstående, i Sverige födda, mannen som norm och övriga som den andra. Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att det just är den grupp inte tillhör normen, utan utgör en motsats som upplever bemötandet negativt. Det kan tyda på att det finns behov av att agera och tänka mer normkritiskt vid bemötande av studenter. Möjligen gäller det också utformning av utbyten och information till intresserade studenter. Förslag Ta till sig den överlag positiva kritiken på bemötandet och uppmuntra universitetets relevanta enheter till ett ännu bättre bemötande. Att se över och förbättra bemötandet av grupper som inte uppfattar sig tillhör normen i studentlivet. 28

Allt om högskolestudier på studera.nu BRA ATT VETA OM HÖGSKOLESTUDIER

Allt om högskolestudier på studera.nu BRA ATT VETA OM HÖGSKOLESTUDIER Allt om högskolestudier på studera.nu BRA ATT VETA OM HÖGSKOLESTUDIER Universitets- och högskolerådet ansvarar för att informera om högskolestudier i Sverige, men också om studier utomlands och utlandspraktik.

Läs mer

Det akademiska värdet av mobilitet Förslag till åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter

Det akademiska värdet av mobilitet Förslag till åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter Det akademiska värdet av mobilitet Förslag till åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter 2016-04-20 Annika Ghafoori Upplägg Bakgrund Inspiration Projektets uppdrag och frågeställningar Projektets

Läs mer

Det akademiska värdet av mobilitet

Det akademiska värdet av mobilitet Det akademiska värdet av mobilitet Förslag till åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter 2016-05-11 Anders Ahlstrand Bakgrund På forummötet i oktober 2013 diskuterades hinder och möjligheter

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

FRÅN UTBILDNING TILL YRKESLIV. Hur fungerar arbetslivsanknytningen vid Uppsala universitet?

FRÅN UTBILDNING TILL YRKESLIV. Hur fungerar arbetslivsanknytningen vid Uppsala universitet? FRÅN UTBILDNING TILL YRKESLIV Hur fungerar arbetslivsanknytningen vid Uppsala universitet? FRÅN UTBILDNING TILL YRKESLIV Hur fungerar arbetslivsanknytningen vid Uppsala universitet? Diarienr.: 60:12/13

Läs mer

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas mobilitet

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas mobilitet EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas mobilitet EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas mobilitet EUROSTUDENT V - En kort inblick i studenternas mobilitet Universitets- och högskolerådet 2015

Läs mer

Utresande studenter statistikutveckling

Utresande studenter statistikutveckling Norra Tjärngatan 2, SE-851 82 Sundsvall, Sweden Tfn/Phone: +46 60 18 60 00 Fax: +46 60 18 61 93 csn@csn.se, www.csn.se Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085

Läs mer

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop Seminariets upplägg Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop 2014 05 26 Carola Barhammar& Karin Andrén 1 2014 05 19

Läs mer

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office Utbytesstudier Din väg till nya upplevelser International Office Ta chansen att bli utbytesstudent! Som student vid Umeå universitet kan du studera vid något av våra drygt 440 partneruniversitet runt om

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Linköpings universitet En förnyare av forskning och utbildning Annika Holm 013-282615 Jessica Yeh 013-281202 Origo, rum 2201 international@lith.liu.se Vilka är vi och vad gör vi? Vi är internationella

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16. Färre svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16. Färre svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1603 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2015/16 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16 I korta drag

Läs mer

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Svenska studenter utomlands

Svenska studenter utomlands Svenska studenter utomlands Först 1989 tilläts svenska studenter ta med sig studiemedlen utomlands, något som gjorde att svenska studenter i utlandet blev allt fler. Under 2000-talet har antalet varit

Läs mer

Möjligheter till utlandsstudier vid Göteborgs universitet

Möjligheter till utlandsstudier vid Göteborgs universitet Karolina Sahlin, International Office, Göteborgs universitet SYV temadag 11 mars 2009 Internationell organisation på GU Varför utbytesstudier? Möjligheter, mobilitetsprogram Statistik och nationella trender

Läs mer

2011-04-19 UPPSALA STUDENTKÅRS INTERNATIONELLA ÅSIKTSPROGRAM Antaget av Uppsala studentkårs fullmäktige 2007-01-16 Reviderat av Uppsala studentkårs fullmäktige 2009-09-22 Integrering av de internationella

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

Sverigeintresserade studenter mer beredda betala avgift. En rapport från Svenska institutet

Sverigeintresserade studenter mer beredda betala avgift. En rapport från Svenska institutet Sverigeintresserade studenter mer beredda betala avgift En rapport från Svenska institutet Innehåll Förord av generaldirektör Olle Wästberg s. 3 Om undersökningen s. 4 Sverigeintresserade studenter mer

Läs mer

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick 25/9-2015 Anders Ahlstrand Analys av ansökningar om Erasmus Charter for Higher

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Sifoundersökning 2008 Utlandsstudier och internationellt utbyte

Sifoundersökning 2008 Utlandsstudier och internationellt utbyte Sifoundersökning 2008 Utlandsstudier och internationellt utbyte En undersökning bland Sveriges studenter, lärare och prefekter inom högre utbildning om deras attityder till utlandsstudier och internationellt

Läs mer

Jag har haft det jättekul, haft det jättejobbigt, upplevt helt underbara stunder och en del jobbiga. Anna, Uganda

Jag har haft det jättekul, haft det jättejobbigt, upplevt helt underbara stunder och en del jobbiga. Anna, Uganda Jag har lärt mig oerhört mycket både om arbetsterapi och mig själv under mitt utbyte. När jag kom hem så kände jag att om jag klarar detta så kan jag nog klara av precis vad som helst. Johanna, Belgien

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Läkarstudent och intresserad av utbytesstudier?

Läkarstudent och intresserad av utbytesstudier? Läkarstudent och intresserad av utbytesstudier? Utbytesstudier eller praktik utomlands kan göras under 1-12 månader. För att lyckas integrera en utlandsperiod i din utbildning krävs en hel del planering

Läs mer

Örebro studentkårs åsiktsdokument

Örebro studentkårs åsiktsdokument Dnr.1415.I.B.7.8 Örebro studentkårs åsiktsdokument 2015-2017 Förord Det här är Örebro studentkårs åsiktsdokument som redogör för Örebro studentkårs ståndpunkt i flertalet områden som rör både studier och

Läs mer

Internationell studentmobilitet

Internationell studentmobilitet Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland prefekter

INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland prefekter INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET Undersökning bland prefekter Projektnummer 1517353 Stockholm 2008-06-16 Ingemar Boklund UNDERSÖKNING BLAND PREFEKTER 1. Uppdraget Internationella programkontoret (IPK) har

Läs mer

Principer och riktlinjer för praktik och uppsatsarbete utomlands HT11 och VT12.

Principer och riktlinjer för praktik och uppsatsarbete utomlands HT11 och VT12. Avdelningen för sociala studier 2011-05-03 Principer och riktlinjer för praktik och uppsatsarbete utomlands HT11 och VT12. Universitetsövergripande riktlinjer Internationalisering är ett viktigt kvalitetsmål

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

STUDERA UTOMLANDS utgiven av Universitets- och högskolerådet 2014, Hylte tryck

STUDERA UTOMLANDS utgiven av Universitets- och högskolerådet 2014, Hylte tryck Studera utomlands STUDERA UTOMLANDS utgiven av Universitets- och högskolerådet 2014, Hylte tryck BILDER: Eva Dalin (s. 6, 9, 13, 15), Erik Lundback (omslag, s. 4, 5, 10, 14, 17) och Westend61 (s. 7) ISBN

Läs mer

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT HAR DET HÄNT NÅGOT? HÄNDER DET NÅGOT? Bengt Landfeldt 2012-11-19 Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom

Läs mer

Utbytesstudier på arbetsterapeutprogrammet Ht 14 eller Vt15

Utbytesstudier på arbetsterapeutprogrammet Ht 14 eller Vt15 Utbytesstudier på arbetsterapeutprogrammet Ht 14 eller Vt15 Partneruniversitet Termin 4, 5 eller 6 Ansökan del 1: till KI Urval och nominering Ansökan del 2: till partneruniversitetet Efter utbytet berätta

Läs mer

Arbetsgivares syn på utlandserfarenheter

Arbetsgivares syn på utlandserfarenheter Arbetsgivares syn på utlandserfarenheter Svenska företag om vikten av internationell erfarenhet hos framtida medarbetare Fredrik Jonsson Arbetsgivares syn påp utlandserfarenheter Undersökning i samarbete

Läs mer

Internationell mobilitet 53

Internationell mobilitet 53 Internationell mobilitet Efter att ha ökat i tio år minskade antalet inresande studenter till Sverige läsåret med nästan 3 procent och det beror framför allt på införandet av studieavgifter. Det är främst

Läs mer

Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning

Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning ENIC-NARIC Sverige 2015-04-22 Malin Jönsson, Cecilia George Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning Enheten för bedömning av utländsk gymnasieutbildning,

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

- En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands

- En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands Intresserad av att studera utomlands? Så går du tillväga! - En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands Till dig som har tänkt åka utomlands och studera: det är glädjande att du har

Läs mer

Socialt arbete utan gränser

Socialt arbete utan gränser Socialt arbete utan gränser Låt din socionomutbildning få internationella inslag Ersta Sköndal högskola ska främja förståelsen för internationellt arbete och en hållbar global utveckling. Arbetet ska

Läs mer

Bra att veta om högskolestudier. Allt om högskolestudier på studera.nu

Bra att veta om högskolestudier. Allt om högskolestudier på studera.nu Bra att veta om högskolestudier Allt om högskolestudier på studera.nu Universitets- och högskolerådet ansvarar för att informera om högskolestudier i Sverige, men också om studier utomlands och utlandspraktik.

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Internationella utbildningssamarbeten 2014/15

Internationella utbildningssamarbeten 2014/15 Universitetens, högskolornas och de enskilda utbildningsanordnarnas Internationella utbildningssamarbeten 2014/15 - ett urval uppgifter och slutsatser från rapporten. Anna Lundh, utredare vid UKÄ Internationella

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST Detta dokument innehåller dels förordningstext, dels lokala riktlinjer och allmänna råd. All text som är av karaktären nationell föreskrift eller förordning

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Workshop F KVALITETSDRIVET 2016. Att ta fram internationella och interkulturella lärandemål samt mobilitetsfönster för att främja utbytesstudier

Workshop F KVALITETSDRIVET 2016. Att ta fram internationella och interkulturella lärandemål samt mobilitetsfönster för att främja utbytesstudier Workshop F KVALITETSDRIVET 2016 Att ta fram internationella och interkulturella lärandemål samt mobilitetsfönster för att främja utbytesstudier Vilka är vi? Helene Elvstrand Programansvarig för Förskollärarprogrammet

Läs mer

NORDENS UTBILDNINGSMARKNAD

NORDENS UTBILDNINGSMARKNAD NORDENS UTBILDNINGSMARKNAD ÖPPEN MEN MED BEGRÄNSNINGAR Inom de nordiska länderna verkar överenskommelsen om öppen utbildningsmarknad där nordiska studenter får söka till högre utbildning i annat nordiskt

Läs mer

Regler och rutiner för studentutbyten samt stipendier

Regler och rutiner för studentutbyten samt stipendier 1 HÖGSKOLAN I HALMSTAD Regler och rutiner för studentutbyten samt stipendier Fastställda av Utbildningsnämnden den 18 september 2002. 1. STUDENTUTBYTEN 1.1 Studentutbyten inom Erasmus Erasmus ingår i Sokrates

Läs mer

Rapport 2010:20 R. Eurostudent. om svenska studenter i en europeisk undersökning, hösten 2009. www.hsv.se

Rapport 2010:20 R. Eurostudent. om svenska studenter i en europeisk undersökning, hösten 2009. www.hsv.se Rapport 2010:20 R Eurostudent om svenska studenter i en europeisk undersökning, hösten 2009 www.hsv.se Rapport 2010:20 R Eurostudent om svenska studenter i en europeisk undersökning, hösten 2009 Högskoleverket

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Internationell UKÄ ÅRSRAPPORT

Internationell UKÄ ÅRSRAPPORT Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland universitets- och högskolelärare

INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland universitets- och högskolelärare INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET Undersökning bland universitets- och högskolelärare Projektnummer 1517352 Stockholm 2008-06-16 Ingemar Boklund UNDERSÖKNING BLAND UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLELÄRARE 1. Uppdraget

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

TILLGODORÄKNANDEORDNING för Högskolan i Halmstad

TILLGODORÄKNANDEORDNING för Högskolan i Halmstad TILLGODORÄKNANDEORDNING för Högskolan i Halmstad Fastställd i utbildningsnämnden 2005-04-12 Gäller från 2005-05-01 Dnr 561-2003-58 1 Tillgodoräknandeordning för Högskolan i Halmstad Fastställd i utbildningsnämnden

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Jag kommer hem som en ny starkare människa eftersom jag vet att jag kan åka till ett land helt ensam och kan klara mig.

Jag kommer hem som en ny starkare människa eftersom jag vet att jag kan åka till ett land helt ensam och kan klara mig. Jag är jätteglad och nöjd över att jag gjorde utbytesstudier. Under både min praktik och mina kurser lärde jag mig väldigt mycket om mig själv, om kommunikation och jag fick kunskaper om den holländska

Läs mer

Flyget och miljön

Flyget och miljön Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Välkomna till Lunds universitet! Christina Grossmann Chef, Internationella avdelningen LTH http://www.lu.se/studera/studera-utomlands Lunds universitets strategiska

Läs mer

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén Sammanfattning Arbetslösheten bland Sveriges ungdomar ligger fortsatt på oroande hög nivå. Under 2009

Läs mer

Sverige behöver studentmedarbetare

Sverige behöver studentmedarbetare Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar! Jusek jobbar för att det danska systemet med studentmedarbetare

Läs mer

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid KI

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid KI Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid KI Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-12-19, dnr 4816/07-300 Träder i kraft 2008-01-01 2 Innehåll Tillgodoräknande vid KI...

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2016 7 Efter flera år med kraftiga intäktsökningar för forskning och utbildning på forskarnivå skedde ett litet trendbrott vad gäller lärosätenas finansiering

Läs mer

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen av undervisningen Daniel Berlin/Enheten för analys och utvärdering RAPPORT: 2014:03 Dnr: V 2014/306 GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för

Läs mer

En kort inblick i situationen för studenter med funktionsnedsättning. Eurostudent V

En kort inblick i situationen för studenter med funktionsnedsättning. Eurostudent V En kort inblick i situationen för studenter med funktionsnedsättning Eurostudent V 1 Eurostudent V: En kort inblick i situationen för studenter med funktionsnedsättning Universitets- och högskolerådet

Läs mer

Engelska eller svenska? Om de svenska lärosätenas språkval och språkanvändning sett ur ett terminologiskt perspektiv

Engelska eller svenska? Om de svenska lärosätenas språkval och språkanvändning sett ur ett terminologiskt perspektiv Engelska eller svenska? Om de svenska lärosätenas språkval och språkanvändning sett ur ett terminologiskt perspektiv Anna-Lena Bucher, Terminologicentrum TNC Seminarium i Bergen den 26 november 2013 Terminologicentum

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

Internationell utblick

Internationell utblick 2014-11-14 Internationell utblick studier, praktik och arbete utomlands Nina Ahlroos Euroguidance Sweden Sambandet mobilitet - vägledning Europeiska unionens utvidgning har gett en ökad potential för rörlighet

Läs mer

Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Högskolan i Gävle.

Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Högskolan i Gävle. Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Högskolan i Gävle. OBS! Extra viktigt för dig som läser fristående kurser. Europa din nya studieort!

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

En rapport om villkor för bemannings anställda

En rapport om villkor för bemannings anställda www.svensktnaringsliv.se maj 2013 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Är framtiden vår? En rapport om villkor för bemannings anställda på en Kartläggning bland Linné studenter i Kalmar

Läs mer

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2011 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2011:04 Göteborg, mars 2011 PM 2011:04 URANK 2011. EN ANALYS AV UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLERANKINGEN URANK. Diarienr: Götabergsgatan

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Linköpings universitet En förnyare av forskning och utbildning Från LiU - Ut i världen! Informationspass för nominerade LiTH-studenter 2013-12-10 Jessica Yeh och Annika Holm, rum 2201 i Origo international@lith.liu.se

Läs mer

Universitets- och högskolerådets antagningsstatistik

Universitets- och högskolerådets antagningsstatistik Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Statistiker 010-470 03 90 torbjorn.lindquist@uhr.se PM Datum 2015-01-27 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Rapport 2010:20 R. Eurostudent. om svenska studenter i en europeisk undersökning, hösten

Rapport 2010:20 R. Eurostudent. om svenska studenter i en europeisk undersökning, hösten Rapport 2010:20 R Eurostudent om svenska studenter i en europeisk undersökning, hösten 2009 www.hsv.se Rapport 2010:20 R Eurostudent om svenska studenter i en europeisk undersökning, hösten 2009 Högskoleverket

Läs mer

Studera utomlands - en handbok om utbytesstudier vid BTH

Studera utomlands - en handbok om utbytesstudier vid BTH Studera utomlands - en handbok om utbytesstudier vid BTH Studera utomlands Som student vid BTH finns stora möjligheter till att studera vid ett universitet i något annat land som vi har ett utbytesavtal

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nya studenter m m

Riktlinjer för mottagande av nya studenter m m SAMFAK 011/70 Riktlinjer för mottagande av nya studenter m m Samhällsvetenskapliga fakulteten Beslut 011-05-6 Innehållsförteckning Riktlinjer för mottagande av nya studenter m m 3 Mottagande av nya studenter

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN 2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782

Läs mer

Internationell studentmobilitet

Internationell studentmobilitet Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering av högre utbildning är nödvändig i takt med den ökade globaliseringen. Det innebär bland annat att det blir allt viktigare för människor att

Läs mer

Lokala regler för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet

Lokala regler för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet Dnr: 2015/103-1.1 Regeldokument för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet Beslutat av Rektor Gäller från 2016-03-01 Inledning 3 1. Prövning av rätten till tillgodoräknande

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Myter och sanningar om studieavgifter

Myter och sanningar om studieavgifter Myter och sanningar om studieavgifter Men alla andra tar ju ut avgifter! Nä, alla andra tar inte ut avgifter även om majoriteten gör det. Att många andra gör det är heller inget argument för att införa

Läs mer

En hel värld väntar dig. Internationellt utbyte vid Institutionen för socialvetenskap

En hel värld väntar dig. Internationellt utbyte vid Institutionen för socialvetenskap En hel värld väntar dig Internationellt utbyte vid Institutionen för socialvetenskap Ersta Sköndal högskola 2015 0 INNEHÅLL Inledning..2 1. Minor Field Studies...3 2. Erasmus (Europa).4 3. Nordplus (Norden)...5

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer