Program NRS registerdagar

Transkript

1 15 september Program NRS registerdagar! NRS delrapporter Kaffe NRS delrapporter samt besök på enheter Lunch NRS diagnosgrupp Workshop Kaffe (workshop) Gemensam diskussion och avslut 1900-???? Gemensam middag med Webrehab, Golfrestaurangen, Kevinge Strand september Aulan, Danderyds sjukhus, gemensamt med Webb Rehab: Användning av register för kvalitetsförbävring - framwda förväntningar på nawonella register PROM Kaffe SKL: FramWden för nawonella register Gemensam diskussion och avslut Lunch PrakWsk workshop OBS endast NRS

2 ! Besök Wll enheter

3 ! PresentaWon platsbesöken Bakgrund, Utredning och rehabilitering Marie- Louise Schult, Monika Löfgren, Marcelo Rivano Fischer, Elisabeth Persson

4 ! Datainsamling och analys Svar från 24 enheter har varit möjliga av kategorisera

5 Antal pa(enter per år i utredning!

6 Antal pa(enter per år i program!

7 ! Vanligaste remivent Primärvård n=22 Företagshälsovård n=10

8 ! Remissbeslut (av vem?) Läkare n=14 Sjuksköterska n=4 Teamet n=5 Verksamhetschef n=4 Naprapat n=1 Teamledare n=1 Processledare n=1 Sjukgymnast =1 Psykolog n=1

9 ! På vilken vårdnivå är kliniken? Antal privat universitetssjukhus specialistvård länssjukhus närsjukhus centralsjukhus

10 ! Exklusionskriterier per enhet Vanliga exklusionskriterier l Medicinska hinder n=10 l Missbruk n=9 l Språksvårigheter n=4 l Motivation n=3 l Inga kriterier n=2 l Högt EQ5D n=1 antal kriterier 1 0

11 ! Inriktning utredning och behandling Vanliga områden l Smärta i rörelseapparaten n=21 l Ehler-Dahnlos syndrom n=3 l Smärta efter hjärnskada n=3 l Psykiatrisk comorbiditet n=3 l Smärta och opiatberoende n=1 l Psykosomatiskt förhållningssätt n=1 l Sömnproblem n=1 l PTSD n=1 antal specialområden per enhet 2 1 0

12 Hur många och vilka professioner ingår i! teamutredning? Professioner antal l Läkare n=19 l Sjukgymnast n=19 l Psykolog n=17 l Sjusköterska n=9 l Arbetsterapeut n=14 l Socionom n=15 l Naprapat n=2 l Psykoteraput n=2 l Psykiatriker, rehabkoordinator, rehabchef, idrottsledare n=1 antal professioner per enhet

13 ! Tid per pawent i utredning MedelWd 7½ Wmme Minsta Wd 3 Wmmar Mesta Wd 17½ Wmme

14 ! Hur används NRS inför teamutredning? Antal enheter 1 0 Alla ser resultat Självskattningsprofil Enskilda formulär Använder ej NRS

15 ! Används specifika instrument för utredning förutom NRS? 52 olika instrument/undersökningsmetoder angavs Psykisk funkwon: PIPS BAI BDI PCS MADRAS IES- R SMBQ SCI- 93 GAI Fysisk funkwon: BAS- MQUE TIPPA KondiWonstest DRI Sollermans test Grippit Perdue peg board FunkWonsundersökning

16 ! Används specifika instrument för utredning förutom NRS? 52 olika instrument/undersökningsmetoder angavs AkWvitetsanalys COPM AkWvitetsanalys AMPS DASH Intressechecklista ADL taxinomin AkWvitetsschema Borås skavningsformulär Arbetsförmåga Valpar AWC AWP WRI WEIS Arbetsteknikanalys Arbetsplatsbesök

17 Rehabiliteringsprogram Frölunda Kungälv Sandviken Uddevalla Aleris Ryggcentrum Alka Quren AB Boden Garnis - Sunderby Skövde Säter Örebro Aleris Bollnäs Angered Mösseberg, Falköping Simrishamn, RMS Sv RygginsWtutet (flera) Karlstad Smärtcentrum Ladvik RygginsWtutet Vaxholm Västerås Blekinge Jönköping Ängelholm Östersund Umeå Danderyd Rehabkliniken Stockholm Härnösand- Sundsvall rehabklinik 25 enheter Rehabiliteringsprogram!

18 Rehabiliteringsprogram! Inklusionskriterier för rehab (n=37) Ursprunglig benämning RehabpotenWal Egen mowvawon/ förändrings mowvawon/ pat har mål som passar programinnehållet Individuella åtgärder gjorda/ej effekt eller endast behov av individuella åtgärder Enligt avtal Hinder, annat än fysiskt och psykiskt kriterier avgörs av andra Missbruk Inklusion enligt SKL, rehabgaranwn Lokala riktlinjer Rädsla för frånvaro från jobb Språk Ej deltagit rehab nyligen Tillräcklig fysisk funkwon Utredning (medicinsk) avslutad/ej väntar på annat åtgärd Långvarig eller risk för långvarig smärta InformaWon Wll eller konsensus med pat Ålder Inga brister i remiss Avsaknad rehabplan från PV Låg akwvitetsnivå eller låg funkwonsnivå Förebyggande sjukskrivning klart Bedömt kunna återgå i arbete Teamutredningsbeslut Individuella åtgärder avslutade Behov av lära sig smärthantering, bedöms ha nyva av rehab MoWvaWon Wll arbete OWllräcklig psykisk funkwon, psykiatrisk diagnos, akut kris Vara i eller risk för sjukskrivning Smärtans konsekvenser styr livsföring Ej ha medicinska, sociala eller ekonomiska hinder Närvaro Klara eget boende Långvarig smärta (eller risk för), smärtdiagnos SköV föreslagna åtgärder Ingen annan behandling som påverkar Kunna delta i gruppbehandling Öka funkwon/akwvitetsförmåga

19 Rehabiliteringsprogram! Antal inklusionskriterier

20 Rehabiliteringsprogram! Inklusionskriterier för rehab kategorier Antal kriterier Personfaktorer 8 Rehab medicinsk bedömning 6 OrganisaWonsfaktorer 8 Externa faktorer 1 Språk 1 Fysisk funkwon 4 Symtom 2 Compliance 3 Ålder 1 Återgång/behålla arbete 3

21 Rehabiliteringsprogram! Urvalskriterier (ll program

22 Rehabiliteringsprogram! Antal professioner som deltar Läkare SG PS (+ ngn samtalskontakt) socionom AT SSK Övrig specifik personal Ospecificerad Övrig personal service

23 Rehabiliteringsprogram! Professioner i program

24 Rehabiliteringsprogram! Behandlingsmetoder i rehab (n=50) KBT BK Hemuppgiker/dagbok Fysisk träning/rörelseträning Undervisning OMT MMT sjukgymnast Psykologgrupp/smärthanteringskurs/stresshantering Gruppträning VaVengympa/bassängträning Stavgång Stabilitetsträning Startgympa/läVgympa Redskapsträning Avstämningsmöte Kiroprakter/naprapat Friskvårdsträning/levnadsvanor ACT Ergonomi/arbetsteknikträning Psykologiska och sociala moment Promenad/(skidåkning) Målformulering Avspänning/avslappning/autogenträning mm Yoga Mindfulness Egenträning fysiskt program Yrkesrehabvägledning/rehabkoordinator Bildterapi TENS AkWvitetsträning Arbetsplatsåtgärder Vardagsrevidering Arbetsplatsbesök/(hembesök) ReflekWonsWd/självanalys Målkompassen KonferensWder med pawenten PBL Stretch och mobiliseringsövningar Ortos TakWl massage Läkemedel Blockader Anhörigträff Graderad akwvitetsträning/exponering Videofeedback EMG Biofeedback Feldenkreis PTSD behandling PDT psykodymaniska metoder Parsamtal

25 Rehabiliteringsprogram! Antal behandlingsmetoder

26 Rehabiliteringsprogram! Kategorier av metoder KBT Fysisk- kropps träning Egen träning Samtal undervisning Annan psykologisk behandling Möte Specifik behandling ACT AkWvitets träning Avspänning Arbetsplats åtgärder

27 Rehabiliteringsprogram! Vilka kategorier av metoder används på de olika enheterna?

28 Rehabiliteringsprogram! Antal program dagar

29 Rehabiliteringsprogram! Total dura(on i antal veckor

30 Rehabiliteringsprogram! Antal dagar per vecka

31 Rehabiliteringsprogram! Antal (mmar per dag

32 ! Rapport: Diagnosgruppen

33 Smärtanalys och Diagnossä2ning vid Kroniska Smärtor inom Specialiserad Smärtvård Rapport från Diagnosgruppen BriV- Marie Stålnacke, Emmanuel Bäckryd, Elisabeth Roeck Hansen, Mehmed Novo, Björn Gerdle (Wdigare ingick Jan Sörensen i gruppen)

34 Diagnoser i NRS Hur beskrivs och klassificeras paaenten bäst????

35 VikAga Adpunkter 2009 startar NRS webbversion 2009 mars Diagnoslathund startar som pilotprojekt 2009 oktober Lathunden presenteras på NRS registermöte 2010 april första uppföljning av lathunden presenteras på NRS vårmöte

36 Antal unika diagnoser dvs. diagnoser som förekommer åtminstone en gång (Lathunden 2009 = 44 diagnoser)

37 Diagnoser som förekommer endast 1 gång, procent

38 Tio- i- topp, procent M797 12,8 M791 7,7 M531 7,1 M ,9 M ,6 M797 12,5 M54 5 8,7 R529 9,9 R529 8,9 M79 1 7,7 S134 7,0 R522 7,2 M545 6,0 M54 4 6,2 R522 5,6 R529 5,5 M54 5 8,3 M545 7,7 M79 1 7,0 M791 6,8 M53 1 6,3 M531 5,9 M54 4 4,2 M544 4,7 Ingår inte i Lathunden

39

40 Socialstyrelsens riktlinjer från 2011 DiagnossäVning inom specialiserad smärtvård Vår bedömning: Bra av riktlinjerna betonar kravet på en smärtdiagnos Innebär bl a av diagnoser som endast beskriver radiologiska fynd ej ska vara huvuddiagnos, t ex spondylos Vi stödjer visionen om en mekanism- baserad diagnoswk Men uuormningen av riktlinjerna leder Wll en del icke- önskvärda konsekvenser Vi föreslår en lävare modifiering

41 Två sä2 a2 ställa huvuddiagnos, enligt SoS Diagnos som har en förmodad ewologi som med nödvändighet är smärtsam t ex migrän, som per definiwon gör ont ELLER Diagnos enl en nawonell fördjupningskod Wll ICD- 10: R52.2A: Långvarig smärta, nocicepwv R52.2B: Långvarig smärta, neuropawsk R52.2C: Långvarig smärta utan känd orsak (eker utredning) Denna huvuddiagnos ska sedan kompleveras av en bidiagnos som anger lokalisawon eller bakgrund Wll Wllståndet t ex Lumbago

42 Problem med SoS riktlinjer Minskar tydligheten i diagnoswken Ibland används tradiwonella diagnoser, ibland inte Mängder av väletablerade tradiwonella huvuddiagnoser försvinner T ex Lumbago och istället mängder av R52.2- diagnoser. Är deva verkligen ev steg framåt? Oklart om sävet av använda bidiagnoser är förenligt med Socialstyrelsens egna anvisningar.

43 Pressa inte in ev smärtmekaniswskt perspekwv i ICD- 10 Använd inte de nawonella fördjupningskoderna R52.2A, B eller C, se SoS FortsäV av använda tradi(onella smärtdiagnoser, se lathund Dokumentera i journal och NRS register vilken smärayp som är aktuell påverkar t ex val av Vårt förslag

44 Smärtanalys med smärtmekanisask klassificering (smär2yp)

45 Föreligger neuropaask smärta

46 Föreligger nocicepav smärta

47 Föreligger psykogen smärta

48 Föreligger generaliserad smärta

49 Föreligger idiopaask smärta

50 Smärtanamnes

51 Klinisk undersökning

52 Sammanfa2ning Lathunden: Det tycks som om eker den första förvirringen börjar Lathunden uppfylla siv syke: hiva enhetliga kriterier för användbara diagnoser och av det på sikt ska vara möjligt av göra jämförelser av dessa inom registret Ständigt pågående arbete av informera Diagnosdokumentet: kan bidra Wll en strukturerad och samstämmig bedömning av pawenter med långvarig smärta Se NRS hemsida, senaste nyv- årsrapporter

53 ! Workshop

54

55 Hur används NRS?! Års- och halvårs redovisningar Används inte/för få pawenter, ny enhet Eker avslut Till verksamhetsplaner Till verksamhetsmål kliniskt och uuallsmåv/ managementrapporter/styrkort Till hemsidor, infoblad, anslagstavlor,informawon Gör stawswk och diagram Planer av använda Wll pawenter som MI TiVar på förändring Grupprapporter Tillsammans med värdekompassen följa SMR och MMR Till programbeskrivning Ej gjort, för få pawenter Diagram klinikens resultat Behöver hjälp med excelrapporter jämföra diagnoser Vid utredning Vid programavslut Antal förbävrade används I leanarbete Individnivå/individrapport 1 års uppföljningar NaWonella årsrapporter Feedback Jämför med riket Följa resultat över Wd Personalutbildning redovisningar planer redovisningar & planer informawon uppföljning

56 ! Hur$används$NRS?$(n=23)$ 16" 14" 12" 10" 8" 6" 4" 2" 0" redovisningar" planer" redovisningar"&"planer" informa7on" uppföljning"

57 ! Hur$används$NRS$per$enhet$och$antal$kategorier$ 5" 4" 3" 2" 1" 0" Aleris"Ryggcentrum" Al6a"Quren""AB" Angered" Karlstad"Smärtcentrum" Mösseberg,"Falköping" Uddevalla" Boden"Garnis"ISunderby" HärnösandISundsvall"rehabklinik" Simrishamn,"RMS" Säter" Västerås" Östersund" Aleris"Bollnäs" Blekinge" Frölunda" Jönköping" Ladvik"RygginsQtutet"Vaxholm" Sandviken" Sundsvall"Sv"RygginsQtutet"AB"Sv" Ängelholm" Örebro" Danderyd"Rehabkliniken" Umeå"

58 ! Workshop Hur används NRS idag? Vilka problem stöter vi på? Hur bör användas? Förslag