FAKTA OM BUP TEMA. Tonåringar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FAKTA OM BUP TEMA. Tonåringar"

Transkript

1 FAKTA OM BUP TEMA Tonåringar

2 Fakta om BUP Tema: Tonåringar Psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd vad är skillnaden? Psykisk hälsa definieras som ett tillstånd av mentalt välbefinnande där man kan förverkliga de egna möjligheterna, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle man lever i. Begreppet psykisk ohälsa används som samlande beteckning för mindre allvarliga psykiska besvär, till exempel oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom, som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos. Psykiatriska tillstånd är en form av allvarlig psykisk ohälsa som tar sig uttryck i ett syndrom som kan verifieras utifrån olika diagnostiska kriterier. Källa: Bremberg & Dalman: En kunskapsöversikt Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga, utgiven 2015 av FORTE Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. 22

3 Tonåringars psykiska ohälsa är ett aktuellt och angeläget ämne Fakta om BUP Tema: Tonåringar INLEDNING Allt oftare ombeds vi inom BUP Stockholm svara på frågan om det är så att tonåringar i dag mår mycket sämre psykiskt än de gjort tidigare. Det finns en allmän uppfattning om att fler unga är stressade, ångestfulla och deprimerade än förr och att detta är ett växande problem. Vi har inte något enkelt svar på frågan det beror ju bland annat på vad man menar med att må psykiskt dåligt och vilket tidsperspektiv man har. Och vi inom BUP möter ju bara en del av de tonåringar i länet som mår psykiskt dåligt. Att frågan ändå lyfts i så många sammanhang gör den aktuell. Den är också angelägen eftersom det finns en stor grupp ungdomar som mår psykiskt dåligt och behöver hjälp. För att samhället ska kunna erbjuda stöd på rätt nivå är det viktigt att öka den samlade kunskapen om hur den psykiska ohälsan ser ut, på vilket sätt unga mår dåligt och hur allvarliga psykiska problem de har. I denna rapport vill vi därför fokusera på tonåringarna i vår verksamhet och beskriva det vi vet utifrån de vi möter de tonåringar som får psykiatrisk vård på specialistnivå. BUP:s pusselbit i samhällets stöd till unga som mår psykiskt dåligt I undersökningar används uttrycket psykisk ohälsa vanligen för att beteckna olika typer av tillstånd som nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter. Ofta innefattas också olika former av värk som kan vara uttryck för psykologisk belastning, som huvudvärk, ont i magen och ont i ryggen. Besvären hänger många gånger ihop. I till exempel undersökningen Skolbarns hälsovanor genomförd av Folkhälsomyndigheten har andelen 15-åringar som uppgett att de har haft minst två psykosomatiska besvär i veckan de senaste sex månaderna, gradvis ökat. Det har skett en fördubbling under perioden 1985/86 till 2013/14, både för flickor och pojkar. I dag uppger 57 procent av de tillfrågade 15-åriga flickorna att de mår dåligt. Det samma gäller 30 procent av de 15-åriga pojkarna. I en gymnasieklass om 30 elever, hälften flickor och hälften pojkar, motsvarar dessa procentsatser 9 flickor och 4 pojkar, det vill säga 13 elever. Vi vet att uppemot 10 procent, det vill säga motsvarande 2 flickor och 1 pojke, har kontakt med BUP. Av dessa tre elever får en elev den hjälp han eller hon behöver från oss på BUP under ett till fyra besök. Två elever per gymnasieklass har mer omfattande psykiatriska problem och behöver få längre insatser från oss. Det är sannolikt också så att många tonåringar som lider av allvarliga psykiatriska tillstånd inte söker vård. En av de vanligaste frågorna i vår anonyma frågelåda på nätet gäller hur man kan få hjälp från BUP utan att ens föräldrar får veta om det. Av de tonåringar i Stockholms län som tagit livet av sig under de senaste åren hade färre än var tionde en pågående kontakt med BUP. Att BUP har i uppdrag att vara vård på specialistnivå betyder att det är vårt ansvar att se till att de som mår allra sämst får den hjälp de behöver. Det betyder att vi inte kan ta emot alla som vill komma till oss. Det betyder också att vi måste se till att det är enkelt för de som mår allra sämst att vända sig till oss. Samhällets stöd till unga med mer lindrig psykisk ohälsa Ungdomar som mår psykiskt dåligt och som inte får behandling på BUP antingen för att de inte tar kontakt med oss eller utifrån att vi bedömt att de inte har allvarliga symtom behöver förstås ändå ofta någon form av stöd och hjälp. Vi på BUP kan hänvisa till en rad olika instanser: elevhälsan i skolan, ungdomsmottagningen, kyrkan, socialtjänsten och frivilligorganisationer. I Stockholms län har man glädjande nog just börjat bygga ut första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården. Av Stockholms drygt 200 vårdcentraler har i dagsläget ett tjugotal tilläggsuppdrag att erbjuda psykologstöd till barn och unga med psykisk ohälsa. 33

4 VÅRDKONSUMTION Vi träffar var tionde tonåring i länet Under 2014 tog BUP Stockholm emot ungdomar mellan 13 och 17 år, varav 60 procent var flickor och 40 procent pojkar. Tonåringarna som kommer till BUP utgör 9,2 procent av befolkningsunderlaget för åldersgruppen. Cirka 400 av dessa tonåringar kom till vår heldygnsvård där de tillsammans med sina familjer får behandling, skydd och stöd dygnet runt. Fler ungdomar kommer till oss Över åren har antalet tonåringar som kommer till oss ökat tog vi emot ungdomar mellan 13 och 17 år, vilket var 6,6 procent av ungdomarna mellan 13 och 17 år i länet var motsvarande siffra 9,2 procent av ungdomarna mellan 13 och 17 år i länet. Förra året tog vi emot fler ungdomar än Antalet unga som kommer till oss, landstingsdrivna BUP, har alltså ökat. Dessutom har tre öppenvårdsmottagningar under de senaste åren övergått till att drivas av privata vårdbolag. Ökningen av andelen ungdomar i länet som kommer till barn- och ungdomspsykiatrisk vård är alltså ännu större. Antalet besök varierar stort Tonåringars kontakt med BUP varierar i omfattning. Ungefär en tredjedel kommer en eller ett par gånger och får den hjälp de behöver från oss på ett par besök. Det finns också en mindre del som gör många besök. En fjärdedel av tonåringarna gör 25 besök eller fler. I en genomsnittlig gymnasieklass Elever som uppger att de mår dåligt Har kontakt med BUP Får längre insatser från BUP 44

5 KONTAKTORSAKER Allt går helt åt pipsvängen, mina betyg, mina kompisar och framförallt min levnadssituation. Jag bråkar konstant med mina föräldrar och vill flytta hemifrån fast jag är 15 år. Anonym 15-åring Tonåringar söker hjälp för depression, oro och ångest De problem som gör att tonåringar söker hjälp på BUP handlar ofta om att de känner sig deprimerade och nedstämda. Det är också vanligt att känna oro, ängslan och ångest. Ungefär en fjärdedel av tonåringarna uppger att de tänker på självmord eller känner att de inte vill leva. Många anger också sömnproblem som en anledning till att de söker hjälp. Vardagen fungerar inte för tonåringar som kommer till oss Tonåringarna som kommer till BUP har allvarliga problem, till exempel självmordstankar, ångest och ätstörningar. För det mesta är de så påverkade av sina besvär att de har svårt att ha en fungerande vardag hemma, i skolan och med kompisar. Hälften av de tonåringar som söker till BUP har ett CGAS-värde på 50 eller lägre. Det betyder att de antingen har en kraftigt nedsatt förmåga att fungera inom något av områdena hemma, skolan eller med kompisar, eller att de har problem att fungera inom flera av områdena. CGAS är en etablerad skattningsskala som används för att bedöma barns och ungas förmåga att fungera i vardagen. BUP Stockholm gör CGAS-skattningar på samtliga patienter. 55

6 KONTAKTORSAKER Många av tonåringarnas problem rör relationer Tonåringar som kommer till oss har ofta en besvärlig vardagssituation. Många har relationsproblem, antingen i familjen eller med kompisar och ibland både och. De vanligaste påfrestningsfaktorerna runt en ungdom är: Procent Konflikter i familjen 24 Relationsproblem mellan vuxna i familjen Relationsproblem med jämnåriga 18 Är eller har varit skilt från förälder 16 Psykiska problem hos någon i familjen Anonyma frågor från tonåringar handlar om ångest, ensamhet, självmordstankar och hur man kan få hjälp Många läser frågorna och svaren på bup.se Det finns en stor bank av publicerade frågor och svar på sidan. En fråga med svar läses av många fler än den person som har skrivit frågan. Bara en vecka efter att en fråga har publicerats kan frågesidan ha haft upp till 50 unika besökare. Vid ett stickprov under en vecka hade de publicerade frågorna från veckan innan lästs i genomsnitt 21 gånger. Frågorna kan ha en lång livslängd på sajten och läsas av ännu fler därefter. Till vår webbplats bup.se kan ungdomar skicka in anonyma frågor och få svar från behandlare. I genomsnitt skickas drygt 50 frågor in per vecka. De största frågeområdena är: Depression och nedstämdhet Självmordstankar Stress, oro och ångest Behandling och hjälp Många frågor handlar om olika sorters relationsproblem, antingen med vuxna eller med jämnåriga. Många beskriver att de känner sig ensamma och inte har någon att vända sig till, varken någon vuxen eller jämnårig. Frågor om möjligheten att få hjälp från BUP utan att vuxna i ens närhet blandas in är vanliga. Vanligast är att frågorna tar upp flera problem och svårigheter det är ovanligt att en fråga är begränsad till att handla om ett problemområde. 66

7 VÄNTETIDER Tonåringar som kontaktar oss får snabb hjälp Vi prioriterar de tonåringar som kontaktar oss. 25 procent av de som söker hjälp själva får komma inom ett dygn. 69 procent får en tid inom tre veckor. En del tonåringar tar själva kontakt med oss. Då vill vi oftast ha kontakt med föräldrarna också, men ibland vill inte den unge det. Möjligheten att inte informera föräldrarna ökar ju äldre tonåringen är och om problemen inte är allvarlig psykisk sjukdom, till exempel depression med risk för självmord. När kan en tonåring ha kontakt med BUP utan att föräldrarna vet om det? Grundsynen i vårt arbete är att föräldrar ska vara informerade om och ta del i sitt barns kontakt med BUP. Familj och nätverk kring tonåringen är basen för våra insatser och föräldrar finns oftast med i samtal, planering och behandling redan från början. Det förhållningssättet överensstämmer med föräldrabalken som säger att vårdnadshavare har både rättighet och skyldighet att känna till att deras barn är patient hos oss. Om en ungdom vill ha kontakt med oss utan föräldrarnas vetskap gör vi en bedömning från fall till fall om det är möjligt. I den bedömningen behöver vi ta hänsyn till både juridiska aspekter och vad som är bäst för den unge. I vissa fall kan sekretess gentemot föräldrarna vara nödvändig om den unge kan komma till skada om föräldrarna får reda på BUP-kontakten. Då tar offentlighets- och sekretesslagen över. Möjligheten att själv bestämma över sin sekretess ökar i takt med ålder och mognad, vilket innebär att äldre tonåringar i större utsträckning har rätt att säga nej till föräldrarnas medverkan i vården. Jag har varit deprimerad i snart ett år, i perioder har jag självmordstankar, panikångestattacker och har ett fåtal gånger skurit mig själv. Jag är trött på att må såhär och jag klarar knappt av skolan längre. Jag vill söka hjälp,men jag vill inte berätta för mina föräldrar. Anonym 17-åring 77

8 DIAGNOSER Ångest och depression är de vanligaste tillstånden Patienter som söker vård beskriver sina symtom, sedan är det vårdens uppgift att tolka symtomen genom att göra en bedömning. Behandlaren tar reda på vad patienten har för problem, hur patienten är drabbad av problemen och vad patienten vill ha hjälp med. Bedömningen sammanfattas sedan i form av en eller flera diagnoser och man gör en planering för hur man ska gå vidare med behandlingsinsatser. De vanligaste diagnoserna bland tonåringar som avslutade kontakt med BUP under 2014 var: Procent Ångestsyndrom 35 Depression 31 ADHD 21 Traumarelaterade tillstånd 19 Autismspektrumtillstånd, AST 13 Nu är jag hemma varje dag och mår inte bra alls. Jag vet inte vad jag ska göra, för jag vet inte heller anledningen till varför jag mår så här dåligt. Anonym 15-åring Diagnoserna har ökat, men det är oklart om förekomsten av psykiatriska tillstånd ökat I dag dokumenterar vi inom BUP Stockholm psykiatriska diagnoser på en större andel av våra patienter än vi gjorde för ett par år sedan. Men att utifrån det dra slutsatsen att unga i dag mår sämre jämfört med tidigare är problematiskt. Det finns flera faktorer som har påverkat att diagnoserna har ökat. En orsak till att andelen diagnoser har stigit är ökade krav på patientsäkerhet. Behandlare dokumenterar nu mer tydligt sina bedömningar. Dessutom har bättre digitala system utvecklats för vårddokumentation. Samtidigt är det så att diagnoserna inom vissa tillståndsgrupper har ökat mer än andra. Det gäller till exempel diagnoserna för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, AST och ADHD. Ökad kännedom om dessa funktionsnedsättningar kan vara en förklaring till en del av ökningen. Men det är svårt att säga hur stor del av ökningen som beror på ökad kännedom och hur stor del som beror på de skäl som har nämnts ovan. 88

9 VÅRDINNEHÅLL Psykologisk behandling är den vanligaste insatsen BUP Stockholm erbjuder ett brett utbud av stödinsatser och behandlingar så som samtalsbehandling, familjeterapi, psykoterapi och olika beteendeträning. Senast vid det fjärde besöket på BUP upprättas en vårdplan där det framgår vilken eller vilka behandlingar tonåringen ska erbjudas. Det är vanligt att en patient får en kombination av flera sorters insatser och behandlingar. De vanligaste psykologiska behandlingarna under 2014 var: Individuell psykoterapi (KBT eller PDT) Procent Samtalskontakt 19 Annan samtalsbehandling 11 Familjeterapi 6 Föräldrastöd 5 21 Utöver samtalsbehandlingen ges läkemedelsbehandling till 35 procent av tonåringarna. Läkemedelsbehandling har ökat, men ökningen planas ut Antalet ordinationer av läkemedel till barn och ungdomar har ökat de senaste åren, både i BUP Stockholm och i hela landet. Mellan åren 2010 och 2013 har antalet ordinationer inom BUP Stockholm ökat med 45 procent. Men man kan också se en tendens till att ökningen har planat ut mellan 2012 och 2013 är ökningen betydligt mindre än tidigare. Läkemedel för behandling av ADHD skrivs ut mest, men även läkemedel för att behandla sömnproblem och depression är vanligt. Behandlingen sker både i enskilda samtal och i familjesamtal Vi träffar både hela familjer tillsammans och föräldrar och ungdomar enskilt. Att tonåringar får möjlighet att träffa behandlaren ensam är vanligt. Föräldrar deltar i 52 procent av besöken och ungdomar i 86 procent av besöken. 99

10 VÅRDINNEHÅLL Heldygnsvård kan ibland behöva komplettera öppenvård Till vår heldygnsvård kommer ungdomar med allvarlig psykisk problematik som djupa depressioner, självmordsförsök, svåra ätstörningar och psykoser. Man kan komma akut eller bli hänvisad från någon av våra lokala mottagningar. Här får ungdomarna och deras familjer skydd och stöd när de under en period behöver omfattande och intensiva behandlingsinsatser. Under 2014 vårdades cirka 400 ungdomar i heldygnsvården, det vill säga knappt 2 procent av våra patienter. I sällsynta fall är tvångsvård nödvändigt Den absoluta majoriteten av våra patienter får frivillig vård, men i sällsynta fall är tvångsvård nödvändigt för tonåringens och andra personers hälsa och säkerhet. Dessa tonåringar har behov av vård, men går på grund av allvarlig psykisk störning inte med på att vårdas frivilligt. Under 2014 fick 92 tonåringar vård under lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, det vill säga 0,9 procent av våra patienter. En vanlig situation när tvångsvård sätts in är att föräldrar kommer med sitt barn till BUP-klinikens akutenhet. Föräldrar är alltid närvarande när deras barn vårdas under tvång. På vårdavdelningarna finns lägenheter för familjerna. Personalen som arbetar med tvångsvård har som rutin att prata med ungdomarna efteråt om det som har hänt. Personalen arbetar också aktivt tillsammans med tonåringen för att hitta alternativa strategier att ta till när en liknande situation uppstår. Det enda jag tänker på om dagarna nu är självmord och det är väldigt konkreta planer. Jag är rädd för mig själv samtidigt som jag bara vill bort. Jag klarar inte av att leva längre och vill helst bli inlagd för att jag skadar mig själv och det enda jag vill är att ta mitt liv. Anonym 15-åring 10 10

11 VÅRDRESULTAT Tonåringar och deras föräldrar är nöjda med vården Nästan fyra av fem tonåringar tycker att den vård och behandling de har fått hos oss är bra. Lika många tycker att de helt eller delvis har blivit hjälpta av att komma till BUP. Föräldrar är något mer nöjda än tonåringarna. Drygt fyra av fem föräldrar tycket att vården och behandlingen har varit bra och nästan tre av fyra föräldrar tycker att deras tonåring har blivit helt eller delvis hjälpt av BUP. 87 procent av tonåringarna och 91 procent av föräldrarna uppger att de skulle rekommendera BUP till andra. Jag har varit på samtal hos bup ett antal gånger, både ensam och med min mamma. Jag har fått den bästa tänkbara psykologen och jag litar på henne till 100%, hon är verkligen grym. Anonym 15-åring Symtomen minskar eller blir lättare att leva med Fyra av fem ungdomar som avslutar en kontakt hos oss på BUP efter mer än tre besök upplever, enligt dem själva eller familjen, att deras problem har minskat, försvunnit eller blivit lättare att leva med. De strukturerade CGAS-bedömningar som behandlarna gör av tonåringarnas fungerande i vardagen, bekräftar en tydlig förbättring. Sådana bedömningar görs både i samband med det första besöket och när kontakten avslutas. 1111

12 RESURSER En stor del av den barn- och ungdomspsykiatriska vårdens resurser går till tonåringar Tonåringar mellan 13 och 17 år utgör 24 procent av befolkningsunderlaget, 41 procent av det totala antalet patienter vi träffar och de konsumerar 55 procent av våra resurser hade BUP Stockholm en budget på 753 miljoner kronor, vilket var 1,43 procent av Stockholms läns landstings totala sjukvårdsbudget. Av BUP:s budget gick 16 procent till heldygnsvården där cirka 2 procent av våra patienter vårdas. UTVECKLING Vi har satsat på att höja kvaliteten i vården Under de senaste åren har den absolut största satsningen inom BUP Stockholm handlat om att höja kvaliteten och skapa mer lika vård över hela länet. I ett projekt som involverat alla anställda har gemensamma riktlinjer för bedömning och behandling tagits fram och implementerats. Kompetenshöjande insatser har genomförts för att verkligen kunna erbjuda det behandlingsutbud som beskrivs i riktlinjerna. Nya former för vården har också utvecklats. Till exempel erbjuder vi mellanvård insatser som är intensivare än i öppenvård och med möjlighet till behandling i hemmet. Vi arbetar också med att utveckla så kallad stepped care. Det betyder att vi erbjuder psykoedukativa insatser som första åtgärd, till exempel en föreläsning om ett psykiatriskt tillstånd eller en samtalsgrupp för föräldrar

13 FRAMTIDSSPANING Tonårsgruppen kommer att öka fram till 2022 Under den senaste tioårsperioden har tonårsgruppen minskat. Men om tre till fyra år kommer gruppen att växa ordentligt och sedan öka fram till år Tonårsgruppen i länet kommer att öka från de som bor i länet i dag till år 2022, enligt befolkningsprognosen. Då behövs 25 procent mer behandlartid om vi ska kunna ge vård motsvarande den som ges i dag. I framtidens hälso- och sjukvård nätverkar vården utifrån patientens samlade behov Den nya patientlagen stärker och tydliggör patientens ställning och främjar patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Vården ska anpassa sig till patienten och inte tvärtom. I den framtidsplan som finns för hälso-och sjukvården i Stockholms län ska vården ges av vårdgivare som samarbetar i nätverk kring en patient. Satsningar på e-hälsa och IT ska säkra att vårdgivare enkelt kan hitta och dela relevant information, när patienten gett sitt samtycke till det. Patientens samlade behov ska vara utgångspunkt för var och av vem vården ges. En större samverkan mellan psykiatrin och den övriga vården ska utvecklas. Inom psykiatrin ska närheten mellan psykiatrisk slutenvård och öppenvård öka, exempelvis med förbättrad öppenvård som ett alternativ till sluten vården något vi inom BUP redan realiserat genom våra mellanvårdsenheter. 1313

14 RESURSER Vi rustar oss för framtidens tonåringar För oss i BUP Stockholm gäller det att rusta för att kunna ge fler unga en vård där de är delaktiga och där deras egen utvecklingskraft tas till vara på bästa sätt. Vi måste bli ännu bättre på att se till att de som behöver just vår hjälp kommer till oss och att vi samverkar med andra vårdgivare på ett sådant sätt att vår kompetens finns där den behövs. Vi behöver utnyttja de möjligheter som finns i den digitala tekniken för att arbeta med behandling och stöd på nya sätt, men också för att följa upp effekterna av våra insatser. Vi måste veta att den behandling vi erbjuder hjälper varför ökad kliniknära forskning är en nödvändighet. Konkret innebär våra förberedelser att vi bland annat utvecklar internetförmedlad KBT för barn och unga i vårt barn- och ungdomspsykiatriska forskningscentrum. Vi förfinar våra dokumentationssystem så att de på ett effektivt sätt möjliggör verksamhetsuppföljning och forskning. Vi ser också över möjligheterna till en gemensam ingång till vår vård där man digitalt kan nå våra behandlare för råd och bedömning, både som vårdgranne, förälder och tonåring

15 BUP Stockholm specialistvård för barn och ungdomar med allvarliga psykiska besvär Barn- och ungdomspsykiatri Stockholm är en specialistverksamhet inom sjukvården för barn och ungdomar med allvarliga psykiska besvär. Det kan handla om att de är deprimerade, har mycket ångest eller skadar sig själva. Oftast har problemen blivit så stora att de inte längre får vardagen att fungera hemma, i skolan och med kompisar. Vi på BUP tar emot barn och ungdomar från 0 till 17 år. För dessa barn, unga och deras familjer, erbjuder vi stöd och ett brett utbud av behandlingar. Det kan vara alltifrån rådgivande samtal till familjeterapi, individuell terapi, olika gruppbehandlingar, medicinering eller behandlingsformer där beteendeträning ingår. Familjer med spädbarn som har svåra anknytningsproblem kan få samspelsbehandling enskilt eller i grupp. BUP Stockholm är en av världens största sammanhållna barn- och ungdomspsykiatriska organisationer. Här arbetar nära anställda som under ett år möter ungefär barn och unga och deras familjer. Vår målsättning är att vården ska präglas av helhetssyn, delaktighet och kvalitet. I ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting driver vi kliniknära forskning inom Barn- och ungdomspsykiatriskt forskningscentrum. Lokala mottagningar, mellanvård och länsövergripande enheter Basen i verksamheten är 13 lokala barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar. I Stockholms län finns även 4 mellanvårdsmottagningar med mobila team som förstärker de lokala mottagningarna när mer intensiv behandling behövs, samt 9 specialenheter med specifik kompetens om särskilda patientgrupper eller behandlingsmetoder. När omfattande behandlingsinsatser behövs under en period kan vi ge barn, ungdomar och deras föräldrar stöd dygnet runt på BUP-kliniken. Det barnpsykiatriska teamet I vårt arbete utgår vi från att man måste förstå oss människor utifrån flera perspektiv och att våra förutsättningar för att utveckla hälsa eller ohälsa påverkas av såväl biologiska som sociala och psykologiska faktorer. Vi har därför behandlare med olika kompetenser som kompletterar varandra. Inom BUP arbetar psykologer, socionomer, skötare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, specialpedagoger och läkare som är specialister inom barnoch ungdomspsykiatri. Många av våra medarbetare är vidareutbildade till psykoterapeuter och har lång erfarenhet av att möta barn, unga och deras föräldrar i behandlingsarbete. En del av Stockholms läns landsting Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm är en del av Stockholms läns sjukvårdsområde, som i sin tur tillhör Stockholms läns landsting. Verksamheten inom BUP regleras av en årlig överenskommelse med Hälso- och sjukvårdsnämnden. Denna vårdöverenskommelse styr bland annat vilka vårdtjänster vi ska erbjuda och i vilken omfattning. I överenskommelsen ställs också krav på tillgänglighet, bemötande och produktivitet. Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm har år 2014 en budget på 753 MKR. 19 procent av vår årsbudget är kostnader för klinikvård. 1515

16 Redaktion: Ulla Forsbeck Olsson, Paula Liljeberg, Olle Lindevall och Lena Söderqvist Foton: Yanan Li (sid 2), Carl Johan Erikson (sid 16) Layout och illustration: Katja Bertell, Stockholms läns sjukvårdsområde Utgiven 2015 av Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting Barn- och ungdomspsykiatri Box Stockholm

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

Stockholms läns sjukvårdsområde

Stockholms läns sjukvårdsområde Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Erja Lempinen innehåll En vård nära befolkningen 1 Vårt uppdrag och filosofi 2 Välkommen till våra verksamheter 4 Primärvård 4 Barn-

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Faktaruta Personal: 60 tjänster. Läkare, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor, skötare, förskolekonsulent, bildterapeut, behandlingsassistent, läkarsekreterare.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa. Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in

Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa. Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in Var kan jag få hjälp som passar bäst för mig? Första linjen eller Barn-

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 BUP Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Barn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri

Barn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri 1 Barn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri Innehållsförteckning 1. Inledning...............................................................................

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation

Läs mer

Granskning av samverkan kring barn och ungdomars psykiska hälsa

Granskning av samverkan kring barn och ungdomars psykiska hälsa Revisionskontoret Granskning av samverkan kring barn och ungdomars psykiska hälsa Rapport nr 44 2008 Februari 2009 Greger Nyberg Jan-Åke Leijon 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...5

Läs mer

Rapport Dagmarprojekt. När man mår dåligt. Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan

Rapport Dagmarprojekt. När man mår dåligt. Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan Rapport Dagmarprojekt När man mår dåligt Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan Projektledare Bosse Larsson, 2002 Handledare Med.dr. Mikael Sandlund Bakgrund Under de

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd. Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman

Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd. Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman Lyssna på oss! Barnkonventionen rätt till information och att få komma till tals Patientlagen Samordnad

Läs mer

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011 Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Ledsna barn Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011 arrangerad i samarbete mellan Göteborgsregionens kommunalförbund/fou i Väst och

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling slutredovisning av utbetalda medel 2011 och 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri. Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för

Läs mer

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v).

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v). SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER 2007-09-20 SID 1 (5) 2007-08-21 Handläggare: Anette Necander Telefon: 08-508 25 251 Till Socialtjänstnämnden Lightmottagningar för unga vuxna. Svar

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg

Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Att

Läs mer

Skolperspektivet Elevhälsa

Skolperspektivet Elevhälsa Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD Uppdrag Att för barn och ungdom 0-18 år igenkänna, bota och lindra psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. Hur?

Läs mer

HJÄLPLINJEN - KOSTNADSFRI PSYKOLOGISK HJÄLP

HJÄLPLINJEN - KOSTNADSFRI PSYKOLOGISK HJÄLP VERKSAMHETEN 2010 HJÄLPLINJEN - KOSTNADSFRI PSYKOLOGISK HJÄLP Alla människor hamnar någon gång i en svår livssituation. Många tar kontakt med Hjälplinjen i ett läge där de är övermannade av känslor de

Läs mer

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig Kerstin Lindgren, tf resursområdeschef habrehab Ärendenr HSN 2014/533 1 (8) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 12 november 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringen Gotland Sammanfattning Utredning

Läs mer

Psykiatri på Gotland. Verksamhetschef Ulf Larsson

Psykiatri på Gotland. Verksamhetschef Ulf Larsson Psykiatri på Gotland Verksamhetschef Ulf Larsson Verksamhetsbeskrivning Från årsskiftet 2003 är Gotland Psykiatri en klinik, där även barn/ ungdomspsykiatri ingår. Vi är lokaliserade som tidigare, men

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:69 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola.

Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola. Visby 2009-02-06 ARBETSGÅNG vid Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola. Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och Elevhälsan Gotlands Kommun 1 Den sammanfattande beteckningen neuropsykiatriska

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2013 Barn- och ungdomspsykiatri 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

LIVS Lotsen. Tips om vart du kan vända dig när du behöver råd och stöd

LIVS Lotsen. Tips om vart du kan vända dig när du behöver råd och stöd LIVS Lotsen Tips om vart du kan vända dig när du behöver råd och stöd 2013 HHär hittar du tips om vart du som bor i Mölndals stad kan vända dig när livet gungar och du behöver råd och stöd. Välkommen att

Läs mer

Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan

Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan Bakgrund/Problemformulering Under senare år har olika nationella utredningar visat att barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat, vilket utöver det psykiska lidandet

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Bipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering

Bipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Succékonferensen tillbaka nu med nytt innehåll! Bipolär sjukdom 2013 Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Lär dig mer om diagnostik, symtom och kännetecken Hur särskilja bipolär sjukdom från

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

SKRIVELSE 1(3) 2011-08-17 LS 1011-0895. Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna

SKRIVELSE 1(3) 2011-08-17 LS 1011-0895. Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen Ankom Stockholms läns landsting SKRIVELSE 1(3) 2011-08-17 LS 1011-0895 Dnr: 2011 -OB-17 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 1 -OB-17 * 028 Motion

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Information skolpliktsbevakning

Information skolpliktsbevakning INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Nu är det jul igen...

Nu är det jul igen... Nu är det jul igen... Hur är det med julkänslan? Är du klar med julkorten, satt glöggen, handlat och slagit in samtliga julklappar och bakat lussekatter, pepparkakor och diverse julgodis? Inte? Då är du

Läs mer

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog,

Läs mer

HJÄLPREDA. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar inom autismspektrum. Gäller från 2015-03-31

HJÄLPREDA. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar inom autismspektrum. Gäller från 2015-03-31 HJÄLPREDA Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar inom autismspektrum Gäller från 2015-03-31 Hjälpredans innehåll HJÄLPREDANS SYFTE 3 KONTAKTLISTA.4 STRUKTUR FÖR UPPDATERING OCH LÅNGSIKTIGHET..5 VÅRT

Läs mer

JIL Stockholms läns landsting i (5)

JIL Stockholms läns landsting i (5) JIL Stockholms läns landsting i (5) INTERPELLATIONSVAR Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) Svar på interpellation 2013:5 Sverre Launy (V) om psykiatrisk vård för missbrukare. Sverre Launy (V)

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

SPECIFK UPPDRAGSBESKRIVNING OCH UPPFÖLJNING BEROENDECENTRUM STOCKHOLM SLUTEN OCH ÖPPENVÅRD 2013-2014 BILAGA 1

SPECIFK UPPDRAGSBESKRIVNING OCH UPPFÖLJNING BEROENDECENTRUM STOCKHOLM SLUTEN OCH ÖPPENVÅRD 2013-2014 BILAGA 1 1 Inledning Uppdraget är att bedriva beroendevård på specialistnivå i öppenvård och heldygnsvård för att uppnå förbättrad psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Med beroendevård avses stöd, insatser och behandling

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE

KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE MONICA NORDENFORS, UNIVERSITETSLEKTOR CHARLOTTE MELANDER, UNIVERISITETSLEKTOR KRISTIAN DANEBACK, PROFESSOR Unga omsorgsgivare Barn och unga under 18 år som regelbundet,

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT-teamet Psykiatrisk Öppenvårdsmottagning Solhem Solhem, Ing. 2, plan 2, SÄS 501 82 Borås Tel: 033-616 35 50 www.vgregion.se/sas MBT MentaliseringsBaserad Terapi Vad

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Vanliga diagnoser är: - Ångesttillstånd - PTSD - Affektiva

Läs mer

Programberedningens verksamhetsrapport 2008

Programberedningens verksamhetsrapport 2008 Programberedningens verksamhetsrapport 2008 Programberedningen Programberedningens uppgift som omfattar hela länet, är att öka kunskapen om patienters och närståendes behov och att förmedla dessa till

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan

Läs mer

Nationella psykiatrisamordningens definition på begreppet psykiskt funktionshinder.

Nationella psykiatrisamordningens definition på begreppet psykiskt funktionshinder. Med denna guide hoppas vi kunna ge dig den vägledande hjälp du behöver när du är i behov av stöd och hjälp. Vi som sammanställt guiden är Margareta Elmersjö: Insamling av material från Heby kommun och

Läs mer

Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten. Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström

Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten. Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström Agenda Gemensamma stödteamet Gemensam verkstad En fallbeskrivning Sammanfattning Gemensamma stödteamet Projekt

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Barn- och Ungdomsrapporten 2016

Barn- och Ungdomsrapporten 2016 Fjärde årgången Barn- och Ungdomsrapporten 2016 Tema: När livet blir outhärdligt psykisk ohälsa bland barn och unga Innehåll Förord Sammanfattning Inledning 4 5 6 Del 1 Psykisk ohälsa bland unga en översikt

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

1 Specifik Uppdragsbeskrivning

1 Specifik Uppdragsbeskrivning 1 Specifik Uppdragsbeskrivning 1.1 Inledning I enlighet med Socialstyrelsens definition innebär habilitering insatser som skall bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning,

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Har du svårt att sova?

Har du svårt att sova? Till äldre ungdomar, 15-18 år, och deras vårdnadshavare: Har du svårt att sova? Är du mellan 15-18 år? Har du haft svårt att sova åtminstone tre av veckans dagar de senaste tre månaderna? Stämmer något

Läs mer

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi! Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),

Läs mer

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27

Läs mer

Ökad tillgänglighet med. bibehållen kvalitet

Ökad tillgänglighet med. bibehållen kvalitet Ökad tillgänglighet med bibehållen kvalitet Nacka psykiatriska öppenvårdsmottagning Teamets medlemmar Teamet består av: Bettina Hillborg, leg. Sjukgymnast Birgitta Lissell, leg. Psykolog och leg. Kognitiv

Läs mer

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att

Läs mer

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder

Läs mer

Nämnden för folkhälsa och primärvård 2015-03-25 VLL 82-2015 i Umeåregionen

Nämnden för folkhälsa och primärvård 2015-03-25 VLL 82-2015 i Umeåregionen 1 (9) Underlag till landstingsstyrelsen inför budget 2016 1 Inledning Nämnden lämnar årligen ett underlag till landstingsstyrelsen inför budget och planering för kommande år. I underlaget sammanfattas

Läs mer

Information till dig som är förälder i Farsta. Föräldraguide. stockholm.se/farsta

Information till dig som är förälder i Farsta. Föräldraguide. stockholm.se/farsta Information till dig som är förälder i Farsta Föräldraguide stockholm.se/farsta Innehåll Barnmorskemottagningen BMM 4 Barnavårdscentralen BVC 5 Förskolan 6 Förskolan - Förskolestöd 7 Skolan 8 Skolan -

Läs mer

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer

Läs mer

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Lotsen LIVS. Lotsen IVS. Lotsen. Många kriser klarar man av själv, men ibland LIVS. Lotsen. LIVS Lotsen

Lotsen LIVS. Lotsen IVS. Lotsen. Många kriser klarar man av själv, men ibland LIVS. Lotsen. LIVS Lotsen Många kriser klarar man av själv, men ibland känner man sig ganska ensam med sin oro och sina frågor. Det är inte säkert att man har vänner eller släktingar på nära håll som kan hjälpa till och finnas

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013 för VISIT

Verksamhetsberättelse 2013 för VISIT Landstinget i Värmland/Hagfors kommun (9) Verksamhetsberättelse 0 Verksamhetsberättelse 0 för VISIT Mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0- år i Hagfors kommun med uppgift att

Läs mer

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal BILAGA 1 Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal Psykiatri för vuxna Syfte Huvudavtalet mellan Region Skåne och Hässleholms kommun avseende psykiatri reglerar hur samverkan ska ske mellan parterna.

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Lena Sjöquist Andersson, 2011-03-21 Bakgrund De psykiska sjukdomarna hos

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer