FAKTA OM BUP TEMA. Tonåringar

Transkript

1 FAKTA OM BUP TEMA Tonåringar

2 Fakta om BUP Tema: Tonåringar Psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd vad är skillnaden? Psykisk hälsa definieras som ett tillstånd av mentalt välbefinnande där man kan förverkliga de egna möjligheterna, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle man lever i. Begreppet psykisk ohälsa används som samlande beteckning för mindre allvarliga psykiska besvär, till exempel oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom, som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos. Psykiatriska tillstånd är en form av allvarlig psykisk ohälsa som tar sig uttryck i ett syndrom som kan verifieras utifrån olika diagnostiska kriterier. Källa: Bremberg & Dalman: En kunskapsöversikt Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga, utgiven 2015 av FORTE Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. 22

3 Tonåringars psykiska ohälsa är ett aktuellt och angeläget ämne Fakta om BUP Tema: Tonåringar INLEDNING Allt oftare ombeds vi inom BUP Stockholm svara på frågan om det är så att tonåringar i dag mår mycket sämre psykiskt än de gjort tidigare. Det finns en allmän uppfattning om att fler unga är stressade, ångestfulla och deprimerade än förr och att detta är ett växande problem. Vi har inte något enkelt svar på frågan det beror ju bland annat på vad man menar med att må psykiskt dåligt och vilket tidsperspektiv man har. Och vi inom BUP möter ju bara en del av de tonåringar i länet som mår psykiskt dåligt. Att frågan ändå lyfts i så många sammanhang gör den aktuell. Den är också angelägen eftersom det finns en stor grupp ungdomar som mår psykiskt dåligt och behöver hjälp. För att samhället ska kunna erbjuda stöd på rätt nivå är det viktigt att öka den samlade kunskapen om hur den psykiska ohälsan ser ut, på vilket sätt unga mår dåligt och hur allvarliga psykiska problem de har. I denna rapport vill vi därför fokusera på tonåringarna i vår verksamhet och beskriva det vi vet utifrån de vi möter de tonåringar som får psykiatrisk vård på specialistnivå. BUP:s pusselbit i samhällets stöd till unga som mår psykiskt dåligt I undersökningar används uttrycket psykisk ohälsa vanligen för att beteckna olika typer av tillstånd som nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter. Ofta innefattas också olika former av värk som kan vara uttryck för psykologisk belastning, som huvudvärk, ont i magen och ont i ryggen. Besvären hänger många gånger ihop. I till exempel undersökningen Skolbarns hälsovanor genomförd av Folkhälsomyndigheten har andelen 15-åringar som uppgett att de har haft minst två psykosomatiska besvär i veckan de senaste sex månaderna, gradvis ökat. Det har skett en fördubbling under perioden 1985/86 till 2013/14, både för flickor och pojkar. I dag uppger 57 procent av de tillfrågade 15-åriga flickorna att de mår dåligt. Det samma gäller 30 procent av de 15-åriga pojkarna. I en gymnasieklass om 30 elever, hälften flickor och hälften pojkar, motsvarar dessa procentsatser 9 flickor och 4 pojkar, det vill säga 13 elever. Vi vet att uppemot 10 procent, det vill säga motsvarande 2 flickor och 1 pojke, har kontakt med BUP. Av dessa tre elever får en elev den hjälp han eller hon behöver från oss på BUP under ett till fyra besök. Två elever per gymnasieklass har mer omfattande psykiatriska problem och behöver få längre insatser från oss. Det är sannolikt också så att många tonåringar som lider av allvarliga psykiatriska tillstånd inte söker vård. En av de vanligaste frågorna i vår anonyma frågelåda på nätet gäller hur man kan få hjälp från BUP utan att ens föräldrar får veta om det. Av de tonåringar i Stockholms län som tagit livet av sig under de senaste åren hade färre än var tionde en pågående kontakt med BUP. Att BUP har i uppdrag att vara vård på specialistnivå betyder att det är vårt ansvar att se till att de som mår allra sämst får den hjälp de behöver. Det betyder att vi inte kan ta emot alla som vill komma till oss. Det betyder också att vi måste se till att det är enkelt för de som mår allra sämst att vända sig till oss. Samhällets stöd till unga med mer lindrig psykisk ohälsa Ungdomar som mår psykiskt dåligt och som inte får behandling på BUP antingen för att de inte tar kontakt med oss eller utifrån att vi bedömt att de inte har allvarliga symtom behöver förstås ändå ofta någon form av stöd och hjälp. Vi på BUP kan hänvisa till en rad olika instanser: elevhälsan i skolan, ungdomsmottagningen, kyrkan, socialtjänsten och frivilligorganisationer. I Stockholms län har man glädjande nog just börjat bygga ut första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården. Av Stockholms drygt 200 vårdcentraler har i dagsläget ett tjugotal tilläggsuppdrag att erbjuda psykologstöd till barn och unga med psykisk ohälsa. 33

4 VÅRDKONSUMTION Vi träffar var tionde tonåring i länet Under 2014 tog BUP Stockholm emot ungdomar mellan 13 och 17 år, varav 60 procent var flickor och 40 procent pojkar. Tonåringarna som kommer till BUP utgör 9,2 procent av befolkningsunderlaget för åldersgruppen. Cirka 400 av dessa tonåringar kom till vår heldygnsvård där de tillsammans med sina familjer får behandling, skydd och stöd dygnet runt. Fler ungdomar kommer till oss Över åren har antalet tonåringar som kommer till oss ökat tog vi emot ungdomar mellan 13 och 17 år, vilket var 6,6 procent av ungdomarna mellan 13 och 17 år i länet var motsvarande siffra 9,2 procent av ungdomarna mellan 13 och 17 år i länet. Förra året tog vi emot fler ungdomar än Antalet unga som kommer till oss, landstingsdrivna BUP, har alltså ökat. Dessutom har tre öppenvårdsmottagningar under de senaste åren övergått till att drivas av privata vårdbolag. Ökningen av andelen ungdomar i länet som kommer till barn- och ungdomspsykiatrisk vård är alltså ännu större. Antalet besök varierar stort Tonåringars kontakt med BUP varierar i omfattning. Ungefär en tredjedel kommer en eller ett par gånger och får den hjälp de behöver från oss på ett par besök. Det finns också en mindre del som gör många besök. En fjärdedel av tonåringarna gör 25 besök eller fler. I en genomsnittlig gymnasieklass Elever som uppger att de mår dåligt Har kontakt med BUP Får längre insatser från BUP 44

5 KONTAKTORSAKER Allt går helt åt pipsvängen, mina betyg, mina kompisar och framförallt min levnadssituation. Jag bråkar konstant med mina föräldrar och vill flytta hemifrån fast jag är 15 år. Anonym 15-åring Tonåringar söker hjälp för depression, oro och ångest De problem som gör att tonåringar söker hjälp på BUP handlar ofta om att de känner sig deprimerade och nedstämda. Det är också vanligt att känna oro, ängslan och ångest. Ungefär en fjärdedel av tonåringarna uppger att de tänker på självmord eller känner att de inte vill leva. Många anger också sömnproblem som en anledning till att de söker hjälp. Vardagen fungerar inte för tonåringar som kommer till oss Tonåringarna som kommer till BUP har allvarliga problem, till exempel självmordstankar, ångest och ätstörningar. För det mesta är de så påverkade av sina besvär att de har svårt att ha en fungerande vardag hemma, i skolan och med kompisar. Hälften av de tonåringar som söker till BUP har ett CGAS-värde på 50 eller lägre. Det betyder att de antingen har en kraftigt nedsatt förmåga att fungera inom något av områdena hemma, skolan eller med kompisar, eller att de har problem att fungera inom flera av områdena. CGAS är en etablerad skattningsskala som används för att bedöma barns och ungas förmåga att fungera i vardagen. BUP Stockholm gör CGAS-skattningar på samtliga patienter. 55

6 KONTAKTORSAKER Många av tonåringarnas problem rör relationer Tonåringar som kommer till oss har ofta en besvärlig vardagssituation. Många har relationsproblem, antingen i familjen eller med kompisar och ibland både och. De vanligaste påfrestningsfaktorerna runt en ungdom är: Procent Konflikter i familjen 24 Relationsproblem mellan vuxna i familjen Relationsproblem med jämnåriga 18 Är eller har varit skilt från förälder 16 Psykiska problem hos någon i familjen Anonyma frågor från tonåringar handlar om ångest, ensamhet, självmordstankar och hur man kan få hjälp Många läser frågorna och svaren på bup.se Det finns en stor bank av publicerade frågor och svar på sidan. En fråga med svar läses av många fler än den person som har skrivit frågan. Bara en vecka efter att en fråga har publicerats kan frågesidan ha haft upp till 50 unika besökare. Vid ett stickprov under en vecka hade de publicerade frågorna från veckan innan lästs i genomsnitt 21 gånger. Frågorna kan ha en lång livslängd på sajten och läsas av ännu fler därefter. Till vår webbplats bup.se kan ungdomar skicka in anonyma frågor och få svar från behandlare. I genomsnitt skickas drygt 50 frågor in per vecka. De största frågeområdena är: Depression och nedstämdhet Självmordstankar Stress, oro och ångest Behandling och hjälp Många frågor handlar om olika sorters relationsproblem, antingen med vuxna eller med jämnåriga. Många beskriver att de känner sig ensamma och inte har någon att vända sig till, varken någon vuxen eller jämnårig. Frågor om möjligheten att få hjälp från BUP utan att vuxna i ens närhet blandas in är vanliga. Vanligast är att frågorna tar upp flera problem och svårigheter det är ovanligt att en fråga är begränsad till att handla om ett problemområde. 66

7 VÄNTETIDER Tonåringar som kontaktar oss får snabb hjälp Vi prioriterar de tonåringar som kontaktar oss. 25 procent av de som söker hjälp själva får komma inom ett dygn. 69 procent får en tid inom tre veckor. En del tonåringar tar själva kontakt med oss. Då vill vi oftast ha kontakt med föräldrarna också, men ibland vill inte den unge det. Möjligheten att inte informera föräldrarna ökar ju äldre tonåringen är och om problemen inte är allvarlig psykisk sjukdom, till exempel depression med risk för självmord. När kan en tonåring ha kontakt med BUP utan att föräldrarna vet om det? Grundsynen i vårt arbete är att föräldrar ska vara informerade om och ta del i sitt barns kontakt med BUP. Familj och nätverk kring tonåringen är basen för våra insatser och föräldrar finns oftast med i samtal, planering och behandling redan från början. Det förhållningssättet överensstämmer med föräldrabalken som säger att vårdnadshavare har både rättighet och skyldighet att känna till att deras barn är patient hos oss. Om en ungdom vill ha kontakt med oss utan föräldrarnas vetskap gör vi en bedömning från fall till fall om det är möjligt. I den bedömningen behöver vi ta hänsyn till både juridiska aspekter och vad som är bäst för den unge. I vissa fall kan sekretess gentemot föräldrarna vara nödvändig om den unge kan komma till skada om föräldrarna får reda på BUP-kontakten. Då tar offentlighets- och sekretesslagen över. Möjligheten att själv bestämma över sin sekretess ökar i takt med ålder och mognad, vilket innebär att äldre tonåringar i större utsträckning har rätt att säga nej till föräldrarnas medverkan i vården. Jag har varit deprimerad i snart ett år, i perioder har jag självmordstankar, panikångestattacker och har ett fåtal gånger skurit mig själv. Jag är trött på att må såhär och jag klarar knappt av skolan längre. Jag vill söka hjälp,men jag vill inte berätta för mina föräldrar. Anonym 17-åring 77

8 DIAGNOSER Ångest och depression är de vanligaste tillstånden Patienter som söker vård beskriver sina symtom, sedan är det vårdens uppgift att tolka symtomen genom att göra en bedömning. Behandlaren tar reda på vad patienten har för problem, hur patienten är drabbad av problemen och vad patienten vill ha hjälp med. Bedömningen sammanfattas sedan i form av en eller flera diagnoser och man gör en planering för hur man ska gå vidare med behandlingsinsatser. De vanligaste diagnoserna bland tonåringar som avslutade kontakt med BUP under 2014 var: Procent Ångestsyndrom 35 Depression 31 ADHD 21 Traumarelaterade tillstånd 19 Autismspektrumtillstånd, AST 13 Nu är jag hemma varje dag och mår inte bra alls. Jag vet inte vad jag ska göra, för jag vet inte heller anledningen till varför jag mår så här dåligt. Anonym 15-åring Diagnoserna har ökat, men det är oklart om förekomsten av psykiatriska tillstånd ökat I dag dokumenterar vi inom BUP Stockholm psykiatriska diagnoser på en större andel av våra patienter än vi gjorde för ett par år sedan. Men att utifrån det dra slutsatsen att unga i dag mår sämre jämfört med tidigare är problematiskt. Det finns flera faktorer som har påverkat att diagnoserna har ökat. En orsak till att andelen diagnoser har stigit är ökade krav på patientsäkerhet. Behandlare dokumenterar nu mer tydligt sina bedömningar. Dessutom har bättre digitala system utvecklats för vårddokumentation. Samtidigt är det så att diagnoserna inom vissa tillståndsgrupper har ökat mer än andra. Det gäller till exempel diagnoserna för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, AST och ADHD. Ökad kännedom om dessa funktionsnedsättningar kan vara en förklaring till en del av ökningen. Men det är svårt att säga hur stor del av ökningen som beror på ökad kännedom och hur stor del som beror på de skäl som har nämnts ovan. 88

9 VÅRDINNEHÅLL Psykologisk behandling är den vanligaste insatsen BUP Stockholm erbjuder ett brett utbud av stödinsatser och behandlingar så som samtalsbehandling, familjeterapi, psykoterapi och olika beteendeträning. Senast vid det fjärde besöket på BUP upprättas en vårdplan där det framgår vilken eller vilka behandlingar tonåringen ska erbjudas. Det är vanligt att en patient får en kombination av flera sorters insatser och behandlingar. De vanligaste psykologiska behandlingarna under 2014 var: Individuell psykoterapi (KBT eller PDT) Procent Samtalskontakt 19 Annan samtalsbehandling 11 Familjeterapi 6 Föräldrastöd 5 21 Utöver samtalsbehandlingen ges läkemedelsbehandling till 35 procent av tonåringarna. Läkemedelsbehandling har ökat, men ökningen planas ut Antalet ordinationer av läkemedel till barn och ungdomar har ökat de senaste åren, både i BUP Stockholm och i hela landet. Mellan åren 2010 och 2013 har antalet ordinationer inom BUP Stockholm ökat med 45 procent. Men man kan också se en tendens till att ökningen har planat ut mellan 2012 och 2013 är ökningen betydligt mindre än tidigare. Läkemedel för behandling av ADHD skrivs ut mest, men även läkemedel för att behandla sömnproblem och depression är vanligt. Behandlingen sker både i enskilda samtal och i familjesamtal Vi träffar både hela familjer tillsammans och föräldrar och ungdomar enskilt. Att tonåringar får möjlighet att träffa behandlaren ensam är vanligt. Föräldrar deltar i 52 procent av besöken och ungdomar i 86 procent av besöken. 99

10 VÅRDINNEHÅLL Heldygnsvård kan ibland behöva komplettera öppenvård Till vår heldygnsvård kommer ungdomar med allvarlig psykisk problematik som djupa depressioner, självmordsförsök, svåra ätstörningar och psykoser. Man kan komma akut eller bli hänvisad från någon av våra lokala mottagningar. Här får ungdomarna och deras familjer skydd och stöd när de under en period behöver omfattande och intensiva behandlingsinsatser. Under 2014 vårdades cirka 400 ungdomar i heldygnsvården, det vill säga knappt 2 procent av våra patienter. I sällsynta fall är tvångsvård nödvändigt Den absoluta majoriteten av våra patienter får frivillig vård, men i sällsynta fall är tvångsvård nödvändigt för tonåringens och andra personers hälsa och säkerhet. Dessa tonåringar har behov av vård, men går på grund av allvarlig psykisk störning inte med på att vårdas frivilligt. Under 2014 fick 92 tonåringar vård under lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, det vill säga 0,9 procent av våra patienter. En vanlig situation när tvångsvård sätts in är att föräldrar kommer med sitt barn till BUP-klinikens akutenhet. Föräldrar är alltid närvarande när deras barn vårdas under tvång. På vårdavdelningarna finns lägenheter för familjerna. Personalen som arbetar med tvångsvård har som rutin att prata med ungdomarna efteråt om det som har hänt. Personalen arbetar också aktivt tillsammans med tonåringen för att hitta alternativa strategier att ta till när en liknande situation uppstår. Det enda jag tänker på om dagarna nu är självmord och det är väldigt konkreta planer. Jag är rädd för mig själv samtidigt som jag bara vill bort. Jag klarar inte av att leva längre och vill helst bli inlagd för att jag skadar mig själv och det enda jag vill är att ta mitt liv. Anonym 15-åring 10 10

11 VÅRDRESULTAT Tonåringar och deras föräldrar är nöjda med vården Nästan fyra av fem tonåringar tycker att den vård och behandling de har fått hos oss är bra. Lika många tycker att de helt eller delvis har blivit hjälpta av att komma till BUP. Föräldrar är något mer nöjda än tonåringarna. Drygt fyra av fem föräldrar tycket att vården och behandlingen har varit bra och nästan tre av fyra föräldrar tycker att deras tonåring har blivit helt eller delvis hjälpt av BUP. 87 procent av tonåringarna och 91 procent av föräldrarna uppger att de skulle rekommendera BUP till andra. Jag har varit på samtal hos bup ett antal gånger, både ensam och med min mamma. Jag har fått den bästa tänkbara psykologen och jag litar på henne till 100%, hon är verkligen grym. Anonym 15-åring Symtomen minskar eller blir lättare att leva med Fyra av fem ungdomar som avslutar en kontakt hos oss på BUP efter mer än tre besök upplever, enligt dem själva eller familjen, att deras problem har minskat, försvunnit eller blivit lättare att leva med. De strukturerade CGAS-bedömningar som behandlarna gör av tonåringarnas fungerande i vardagen, bekräftar en tydlig förbättring. Sådana bedömningar görs både i samband med det första besöket och när kontakten avslutas. 1111

12 RESURSER En stor del av den barn- och ungdomspsykiatriska vårdens resurser går till tonåringar Tonåringar mellan 13 och 17 år utgör 24 procent av befolkningsunderlaget, 41 procent av det totala antalet patienter vi träffar och de konsumerar 55 procent av våra resurser hade BUP Stockholm en budget på 753 miljoner kronor, vilket var 1,43 procent av Stockholms läns landstings totala sjukvårdsbudget. Av BUP:s budget gick 16 procent till heldygnsvården där cirka 2 procent av våra patienter vårdas. UTVECKLING Vi har satsat på att höja kvaliteten i vården Under de senaste åren har den absolut största satsningen inom BUP Stockholm handlat om att höja kvaliteten och skapa mer lika vård över hela länet. I ett projekt som involverat alla anställda har gemensamma riktlinjer för bedömning och behandling tagits fram och implementerats. Kompetenshöjande insatser har genomförts för att verkligen kunna erbjuda det behandlingsutbud som beskrivs i riktlinjerna. Nya former för vården har också utvecklats. Till exempel erbjuder vi mellanvård insatser som är intensivare än i öppenvård och med möjlighet till behandling i hemmet. Vi arbetar också med att utveckla så kallad stepped care. Det betyder att vi erbjuder psykoedukativa insatser som första åtgärd, till exempel en föreläsning om ett psykiatriskt tillstånd eller en samtalsgrupp för föräldrar

13 FRAMTIDSSPANING Tonårsgruppen kommer att öka fram till 2022 Under den senaste tioårsperioden har tonårsgruppen minskat. Men om tre till fyra år kommer gruppen att växa ordentligt och sedan öka fram till år Tonårsgruppen i länet kommer att öka från de som bor i länet i dag till år 2022, enligt befolkningsprognosen. Då behövs 25 procent mer behandlartid om vi ska kunna ge vård motsvarande den som ges i dag. I framtidens hälso- och sjukvård nätverkar vården utifrån patientens samlade behov Den nya patientlagen stärker och tydliggör patientens ställning och främjar patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Vården ska anpassa sig till patienten och inte tvärtom. I den framtidsplan som finns för hälso-och sjukvården i Stockholms län ska vården ges av vårdgivare som samarbetar i nätverk kring en patient. Satsningar på e-hälsa och IT ska säkra att vårdgivare enkelt kan hitta och dela relevant information, när patienten gett sitt samtycke till det. Patientens samlade behov ska vara utgångspunkt för var och av vem vården ges. En större samverkan mellan psykiatrin och den övriga vården ska utvecklas. Inom psykiatrin ska närheten mellan psykiatrisk slutenvård och öppenvård öka, exempelvis med förbättrad öppenvård som ett alternativ till sluten vården något vi inom BUP redan realiserat genom våra mellanvårdsenheter. 1313

14 RESURSER Vi rustar oss för framtidens tonåringar För oss i BUP Stockholm gäller det att rusta för att kunna ge fler unga en vård där de är delaktiga och där deras egen utvecklingskraft tas till vara på bästa sätt. Vi måste bli ännu bättre på att se till att de som behöver just vår hjälp kommer till oss och att vi samverkar med andra vårdgivare på ett sådant sätt att vår kompetens finns där den behövs. Vi behöver utnyttja de möjligheter som finns i den digitala tekniken för att arbeta med behandling och stöd på nya sätt, men också för att följa upp effekterna av våra insatser. Vi måste veta att den behandling vi erbjuder hjälper varför ökad kliniknära forskning är en nödvändighet. Konkret innebär våra förberedelser att vi bland annat utvecklar internetförmedlad KBT för barn och unga i vårt barn- och ungdomspsykiatriska forskningscentrum. Vi förfinar våra dokumentationssystem så att de på ett effektivt sätt möjliggör verksamhetsuppföljning och forskning. Vi ser också över möjligheterna till en gemensam ingång till vår vård där man digitalt kan nå våra behandlare för råd och bedömning, både som vårdgranne, förälder och tonåring

15 BUP Stockholm specialistvård för barn och ungdomar med allvarliga psykiska besvär Barn- och ungdomspsykiatri Stockholm är en specialistverksamhet inom sjukvården för barn och ungdomar med allvarliga psykiska besvär. Det kan handla om att de är deprimerade, har mycket ångest eller skadar sig själva. Oftast har problemen blivit så stora att de inte längre får vardagen att fungera hemma, i skolan och med kompisar. Vi på BUP tar emot barn och ungdomar från 0 till 17 år. För dessa barn, unga och deras familjer, erbjuder vi stöd och ett brett utbud av behandlingar. Det kan vara alltifrån rådgivande samtal till familjeterapi, individuell terapi, olika gruppbehandlingar, medicinering eller behandlingsformer där beteendeträning ingår. Familjer med spädbarn som har svåra anknytningsproblem kan få samspelsbehandling enskilt eller i grupp. BUP Stockholm är en av världens största sammanhållna barn- och ungdomspsykiatriska organisationer. Här arbetar nära anställda som under ett år möter ungefär barn och unga och deras familjer. Vår målsättning är att vården ska präglas av helhetssyn, delaktighet och kvalitet. I ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting driver vi kliniknära forskning inom Barn- och ungdomspsykiatriskt forskningscentrum. Lokala mottagningar, mellanvård och länsövergripande enheter Basen i verksamheten är 13 lokala barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar. I Stockholms län finns även 4 mellanvårdsmottagningar med mobila team som förstärker de lokala mottagningarna när mer intensiv behandling behövs, samt 9 specialenheter med specifik kompetens om särskilda patientgrupper eller behandlingsmetoder. När omfattande behandlingsinsatser behövs under en period kan vi ge barn, ungdomar och deras föräldrar stöd dygnet runt på BUP-kliniken. Det barnpsykiatriska teamet I vårt arbete utgår vi från att man måste förstå oss människor utifrån flera perspektiv och att våra förutsättningar för att utveckla hälsa eller ohälsa påverkas av såväl biologiska som sociala och psykologiska faktorer. Vi har därför behandlare med olika kompetenser som kompletterar varandra. Inom BUP arbetar psykologer, socionomer, skötare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, specialpedagoger och läkare som är specialister inom barnoch ungdomspsykiatri. Många av våra medarbetare är vidareutbildade till psykoterapeuter och har lång erfarenhet av att möta barn, unga och deras föräldrar i behandlingsarbete. En del av Stockholms läns landsting Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm är en del av Stockholms läns sjukvårdsområde, som i sin tur tillhör Stockholms läns landsting. Verksamheten inom BUP regleras av en årlig överenskommelse med Hälso- och sjukvårdsnämnden. Denna vårdöverenskommelse styr bland annat vilka vårdtjänster vi ska erbjuda och i vilken omfattning. I överenskommelsen ställs också krav på tillgänglighet, bemötande och produktivitet. Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm har år 2014 en budget på 753 MKR. 19 procent av vår årsbudget är kostnader för klinikvård. 1515

16 Redaktion: Ulla Forsbeck Olsson, Paula Liljeberg, Olle Lindevall och Lena Söderqvist Foton: Yanan Li (sid 2), Carl Johan Erikson (sid 16) Layout och illustration: Katja Bertell, Stockholms läns sjukvårdsområde Utgiven 2015 av Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting Barn- och ungdomspsykiatri Box Stockholm