Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012"

Transkript

1 Diarienr: Ej tillämpligt 1(15) Dokument ID: Fastställandedatum: Giltigt t.o.m.: Upprättare: Maria A Johansson Fastställare: Kerstin Hallonqvist Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012 Innehåll 1. Bakgrund Rehabiliteringsgaranti i Landstinget Gävleborg Syfte Mål Målgrupper Lätt till medelsvår psykisk ohälsa Långvarig smärta Behandlingsmetoder Kognitiv beteendeterapi KBT Interpersonell psykoterapi - IPT Multimodal rehabilitering Kompetenser Kognitiv beteendeterapi, KBT Multimodal rehabilitering Förhållningssätt i Landstinget Gävleborg Tidsgränser Godkännandeförfarande Ansökningsblanketter Uppföljning Instrument Inhämtande av godkännande hos patienten Patientens väg i Rehabiliteringsgarantin...9 Lätt till medelsvår psykisk ohälsa samt stressproblematik Två steg Icke specifik smärta i nacke, axlar och ländrygg Intensitetsnivåer Indikation för MMR 1 respektive MMR Två steg Statsbidrag Ersättningsnivå per behandlingsserie Utvecklingsmedel Två faser Flera serier Registrering av produktion Databas för rehabiliteringsgarantin Uppgifter till databasen Aktörer med access till RG-databasen Aktörer utan access till RG-databasen Sekretess Produktionsrapportering Datum för registrering Utbetalning av ersättning till verksamheter Frågor om rehabiliteringsgarantin Referenser Dokumentinformation...15

2 2(15) 1. Bakgrund 2008 träffade Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet en överenskommelse om den nationella rehabiliteringsgarantin i syfte att stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen. I denna klargjordes att Rehabiliteringsgarantin ska omfatta evidensbaserade medicinska rehabiliteringsinsatser så att förutsättningarna för återgång till arbete ökar efter en sjukskrivning. Målgrupperna var de grupper som utgör den största andelen av alla sjukskrivna, personer med lätt till medelsvår psykisk ohälsa och smärta i nacke, axlar och ländrygg. I avtalet framgick att regeringen ville stimulera till att de evidensbaserade insatserna kognitiv beteendeterapi (KBT), och multimodal rehabilitering (MMR) vid smärta skulle utvecklas. Ersättning till Landstingen för arbetet skulle utgå från produktion av dessa insatser. I ett förnyat avtal för 2012 mellan SKL och Socialdepartementet slås fast att landstingen också under detta år ska fortsätta att ersättas ekonomiskt inom ramen för rehabiliteringsgarantin och för genomförd rehabilitering av nämnda målgrupper. I detta avtal har slutsatser från bla Karolinska Institutets utvärdering, Rehabiliteringsrådets slutbetänkande, Nationella medicinska indikationer för multimodal rehabilitering, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för behandling av depression och ångest samt behandling av sjukdomar i rörelseapparaten beaktats och legat till grund. Även Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägs in. Samtliga dessa dokument finns med dels återgivna i text, dels som bilagor, dels i referenslistan. Rehabiliteringsgarantin fortsätter således att vara inriktad på målgrupperna lätt till medelsvår psykisk ohälsa samt ickespecifik smärta i nacke, axlar och ländrygg. För 2012 sker en nivåindelning av MMR i MMR1 och MMR2. De aktuella diagnosgrupperna är valda utifrån att de fortsätter att utgöra en stor andel av alla sjukskrivningar. Föreliggande rutindokument har tillkommit utifrån Landstingets intention om att arbetet med rehabiliteringsgarantin ska hålla god kvalitet och att rehabiliteringsgarantin ska vara rättvis och omfatta de patienter som mest behöver dessa kvalificerade insatser. Det finns därför en strävan mot att göra patientens väg in i rehabiliteringsgarantin så enhetlig som möjligt och att förutsättningar måste finnas på vårdenheterna för såväl bedömning som för att kunna tillhandahålla de olika behandlingsinsatserna antingen i egen regi eller genom att remittera till upphandlad aktör. Detta rutindokument är reviderat relaterat det nya avtalet och gäller t o m Dokumentet kan komma att revideras om konkreta behov uppstår under året.

3 3(15) 2. Rehabiliteringsgaranti i Landstinget Gävleborg 2.1. Syfte Syftet med rehabiliteringsgarantin är att stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen och ge fler personer möjlighet till evidensbaserad behandling i tidigt skede så att möjligheten att återuppta arbete eller annan sysselsättning ökar Mål Målen med rehabiliteringsgarantin i Landstinget Gävleborg är något/några av följande: förebygga sjukskrivning förkorta sjukskrivningstiden förebygga återinsjuknande Detta utesluter inte andra samtidiga mål såsom ex.vis reducerad smärtintensitet, större samhällelig delaktighet, bättre hälsa och livskvalitet Målgrupper Rehabiliteringsgarantin omfattar människor i arbetsför ålder, år, tillhörande följande diagnosgrupper: Lätt till medelsvår psykisk ohälsa Ångestsyndrom Tillstånd där flera symtom på ångest förekommer samtidigt på ett specifikt sätt och med en viss varaktighet. Ångesten ska vara så svår att den leder till inskränkningar i patientens dagliga liv eller andra funktionsnedsättningar. Ångesttillstånd kan medföra panikattacker, fobier och tvångstankar/tvångshandlingar. Depression Här omfattas depressionstillstånden nedstämdhet av den svårighetsgrad att den påverkar personens funktionsförmåga och orsakar svårigheter i arbete och privatliv. Någon strikt gräns mellan det normala och det sjukliga kan ibland vara svårt att dra. Stress Att vara stressad är ingen sjukdom, utan en naturlig och livsviktig psykologisk och biologisk reaktion på yttre påfrestningar. Hur individen reagerar beror på påfrestningens styrka och varaktighet och möjlighet till återhämtning. Stress kan dock leda till sjukdom och ohälsa, både kroppsligt och psykiskt. Det är uppenbart att psykiska sjukdomar kan förvärras av stress, men stress kan också vara en väsentlig bakgrundsfaktor.

4 4(15) Långvarig smärta Omfattar individer med långvarig smärta (minst tre månaders varaktighet) från ländrygg och /eller nacke och skuldror samt personer med generaliserad smärta tex. fibromyalgi, där ngn form av arbetsåtergång eller återupptagande av studier bedöms som rimlig/trolig Behandlingsmetoder Kognitiv beteendeterapi KBT KBT inriktar sig på att påverka tankemönster. Det finns ett flertal metoder, varav några är utvecklade för att behandla ångesttillstånd. KBT kombinerar inslag från både beteendeterapi och kognitiv terapi med syfte att påverka tankar, känslor och beteende i en positiv riktning. Olika strategier med övningar och hemuppgifter är en viktig del. Ett flertal metoder finns. Gränsdragningen mellan de olika terapierna är inte entydig och ofta är det svårt att avgöra vilken terapiform som använts i studier. KBT kan ske individuellt eller i grupp. Hur många tillfällen som ingår avgörs efter behovet Interpersonell psykoterapi - IPT Interpersonell psykoterapi fokuserar på hur relationer påverkar patienten och hur relationer kan hanteras. Terapeuten har en aktiv roll. Terapin ges antingen individuellt eller i grupp. I interpersonell terapi ingår en utbildning i depressionernas natur och behandlingsmöjligheter, en identifiering av för patienten centrala relationer och förändringar i livet samt en behandling av problem i dessa med fokus på här och nu Multimodal rehabilitering MMR är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla patienter med förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov. MMR innebär ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under en längre tid och kräver att personal från olika yrkeskategorier arbetar i team och är tränade att arbeta i team. Fysisk träning, ergonomisk undervisning, samtalsbehandling samt arbetsplatsrelaterade åtgärder samordnas och synkroniseras. För att avgöra om patienten har förutsättningar att tillägna sig innehållet i det multimodala rehabiliteringsprogrammet och för säkerställa att ngn form av arbetsåtergång eller återupptagande av studier bedöms som rimlig/trolig förutsätts att teamets medlemmar genomför en bred utredning. En bred utredning och det multimodala rehabiliteringsprogrammet i sig utgår från nödvändigheten att förstå och rehabilitera smärtans hela komplexitet och dess negativa konsekvenser. Teamet har regelbundna möten för diskussion om utredning, rehabiliteringsprogress- och resultat. Teamet har också ett utvecklat och genomtänkt sätt att låta patienten vara en del av teamarbetet för att säkerställa att patientens vilja och självständighet beaktas samt säkerställa långsiktiga rehabiliteringsresultat.

5 5(15) Hur det multimodala rehabiliteringsprogrammets exakt ska vara uppbyggt finns det idag inte tillräcklig kunskap om men SBU-rapporten, Metoder för behandling av långvarig smärta, april 2006, ger viktig vägledning liksom Nationella Medicinska Indikationer för multimodal rehabilitering, hösten c b f3606a0&filename=indikation_f%c3%83%c2%b6r_multimodal_rehabilite ring.pdf 2.5. Kompetenser Kognitiv beteendeterapi, KBT För att få ersättning inom ramen för rehabiliteringsgarantin krävs att utredning och behandling individuellt eller i grupp genomförs av: 1. Leg psykolog/psykoterapeut med KBT/KPT/IPT inriktning 2. Leg psykolog/psykoterapeut med annan inriktning men som har kompetens att arbeta med KBT, KPT eller IPT. 3. Behandlare som har en adekvat grundutbildning som t.ex. sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, pedagog med påbyggnadsutbildning i KBT, KPT eller IPT i omfattning som motsvarar en steg 1-utbildning Vidare krävs att behandling sker enligt punkt Multimodal rehabilitering Avgörande för om multimodal rehabilitering ska kunna levereras i praktiken är att teamets sammanlagda kompetens är tillräcklig i förhållande till det program man ska följa och smärtkomplexiteten hos den patientgrupp det riktas till. Det är svårt att utifrån litteraturen dra säkra slutsatser om vilka kompetenser som är nödvändiga för att utföra en lyckad multimodal rehabilitering. Många gånger finns det också praktiska hinder för att få tillgång till den önskade, mest ändamålsenliga kompetensen. Vidare kan kompetens definieras och inhämtas på olika sätt. Ändå finns det anledning att sträva efter hög kompetens, eftersom brister i kompetens kan äventyra resultaten. De nedan preciserade kraven ska därför ses som mål att sträva emot. Kompetens inom ett team som erbjuder MMR 1-program Ingående kunskap om teamarbete och det multimodala rehabiliteringsprogrammets mål och de komponenter som ingår i MMR 1. Grundläggande kunskap om smärta och smärtbehandling. Uppdaterad kunskap om den biopsykosociala modellen avseende långvarig smärta, för förståelse av uppkomst, utveckling och konsekvenser av långvarig smärta.

6 6(15) Utbildning på grundnivå i teori och tillämpning av beteendemedicinska principer. Kunskap om sambandet mellan aktivitetsutförande och hälsa/ohälsa samt färdighet att använda dem i standardiserad och vetenskapligt förankrad bedömning och behandling av aktivitetshinder. Kunskap i att genomföra standardiserade test av exempelvis fysisk kapacitet, muskelfunktion, rörlighet, koordination och balans. Kunskap i att planera och vägleda patienten till ökad fysisk aktivitet och förbättrad förmåga genom olika former av fysisk träning. Utbildning i KBT steg I. Vidareutbildning i smärtans psykologi samt erfarenhet (under handledning) av behandling av smärtproblematik. Ingående kunskap om psykosociala konsekvenser, behandling och rehabilitering vid långvarig smärta. Kunskap om psykosocial rehabilitering, socialförsäkringsfrågor och arbetsmarknadsfrågor. Kompetens inom ett team som erbjuder MMR 2-program MMR 2 kräver fördjupad kompetens, speciellt vad gäller hantering av de negativa psykologiska komponenterna, samsjuklighet och smärttillstånd med hög intensitet. Specialistkunskap i rehabiliteringsmedicin eller annan specialitet (exempelvis allmänmedicin) med tilläggsspecialiteten smärtlindring samt ingående och regelbundet uppdaterad teoretisk och praktisk kunskap om diagnostik, behandling och rehabilitering av långvarig smärta. Utbildning på avancerad nivå inom beteendemedicinska tillämpningar inom sjukgymnastik. Utbildning på avancerad nivå inom områdena arbetsterapi och smärta samt omfattande erfarenhet av arbetsterapeutisk bedömning, behandling och rehabilitering vid långvarig smärta. Utbildning i KBT steg II Vidareutbildning i smärtans psykologi. Utbildning i och erfarenhet av att utöva avancerade tekniker som exponering av rörelserädsla, depression och smärta samt katastroftankar och smärta. Vidareutbildning inom psykosocialt behandlingsarbete. Uppdaterad teoretisk och praktisk kunskap om psykosociala konsekvenser, behandling och rehabilitering vid långvarig smärta. Omfattande och regelbundet uppdaterad kunskap om gällande regelverk inom arbetsmiljö, arbetsskydd, sociala förhållanden och socialförsäkringssystemet och dess rehabiliteringskedja. För att få ersättning inom ramen för MMR1 och MMR2 i rehabiliteringsgarantin, krävs att utredning och behandling individuellt eller i grupp genomförs av:

7 7(15) 1. Team bestående av somatisk, psykologisk och social kompetens. I Gävleborg förordas team bestående av följande kompetenser: läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och psykosocial resurs. Även andra kompetenser kan vid behov knytas till teamet. 2. Ett Vårdprogram finns för verksamheten som beskriver det multimodala arbetssättet MMR 1 eller MMR2 eller båda komplexitetsnivåerna. 3. Behandling sker enligt beskrivning i punkt Förhållningssätt i Landstinget Gävleborg Rehabiliteringsgarantin ska erbjudas inom ramen för det övergripande kravet på god vård på lika villkor enligt Hälso- och sjukvårdslagens 2. Personer i åldern år har inte förtur utan den som har störst behov av vård ska få det först 3.1. Tidsgränser Rehabiliteringsgarantin bör följa tidsgränserna för vårdgarantin vilket innebär: Dag 0 = kontakt per telefon samma dag med sjuksköterska på sjukvårdsrådgivning, läkare, sjukgymnast eller bedömningsteam på vårdenheten Dag 7 = inom sju dagar tid för bedömning hos läkare på vårdenheten Dag 30 = inom 30 dagar ska behandlingen vara påbörjad hos KBT-/ KPT-/IPT-terapeut inom primärvård Dag 90 = inom 90 dagar ska behandlingen vara påbörjad hos KBT-/ KPT-/IPT-terapeut inom den specialiserade vården eller hos privat vårdgivare, och multimodalt team. Inom 180 dagar bör behandlingen inom Rehabiliteringsgarantins ram vara avslutad alternativt överföras till annan vårdinstans Godkännandeförfarande En förutsättning för att arbeta med rehabiliteringsgarantin i Landstinget Gävleborg är att verksamheten verkar i landstinget eller har vårdavtal med landstinget inom ramen för Hälsoval. Samtliga verksamheter som utför bedömning och behandling inom ramen för Rehabiliteringsgarantin ska godkännas som behandlare inom rehabiliteringsgarantin. Syftet med detta är att tillse att verksamheten bedrivs enligt de kompetenskrav som ställs, att behandlingsinsatsen håller god kvalitet samt att skapa ett underlag för utbetalning av produktionsersättning.

8 8(15) Ansökningsblanketter Ansökningsblanketter för behandling med KBT/KPT/IPT respektive multimodal rehabilitering vid smärta finns tillgänglig på och hemsidan för Bra Sjukskrivning under rubriken Rehabiliteringsgarantin. VIKTIGT! Verksamheter som före 2012 godkänts som leverantörer av multimodal rehabilitering inom rehabiliteringsgarantin bedöms under 2012 som leverantör av MMR1. Verksamheter som arbetar på nivå MMR1 och som höjer kompetens och bereder möjlighet för MMR2 gör ny ansökan via länken ovan samt insänder nytt vårdprogram som beskriver arbete med MMR Uppföljning I Landstinget Gävleborg görs generell uppföljning av alla patienter som behandlas i Rehabiliteringsgarantin. Landstinget vill kunna följa kvaliteten i de aktuella insatserna på gruppnivå fördelat på kön och syftet är att få en bild av resultatet av insatserna inom rehabiliteringsgarantin i vårt län samt att se att resurser inom rehabiliteringsgarantin kommer hela länet till del. Observera att den information som inhämtas kopplat till varje patient i detta uppföljningsbatteri är helt anonymt Instrument För KBT/KPT/IPT: HAD självskattningsformulär Arbetsförmåga självskattningsformulär Båda dessa skall fyllas i av patienten i början av behandlingen och vid behandlingens avslut. Se uppföljningsformulär KBT: abiliteringsgarantin/rutin/rehabiliteringsgarantin_uppfoljning_kbt.pdf För Multimodal rehabilitering: EQ-5D självskattningsformulär Arbetsförmåga självskattningsformulär Båda dessa skall fyllas i av patienten i början av rehabiliteringen och vid rehabiliteringens avslut. Se uppföljningsformulär MMR: abiliteringsgarantin/rutin/rehabiliteringsgarantin_uppfoljning_mmr.pdf Inhämtande av godkännande hos patienten Innan patienten fyller i dessa instrument skall information ges om att de behandlas inom ramen för Landstingets rehabiliteringsgaranti och att instrumenten ingår i det. I och med detta deltar de i uppföljning på gruppnivå och individuella svar

9 9(15) kommer inte att synas i slutresultatet. Informationen är till för att vi internt ska kunna följa kvaliteten i våra insatser i rehabiliteringsgarantin. Informationen ingår inte i någon studie där avsikten är officiell publikation. Patientens deltagande är frivilligt och hon/han lämnar sitt muntliga medgivande till att delta vilket dokumenteras i journalen. 4. Patientens väg i Rehabiliteringsgarantin 4.1. Lätt till medelsvår psykisk ohälsa samt stressproblematik Två steg Steg 1 Bedömning En bedömning av patient tillhörande berörda målgrupper sker av bedömningsteam/eller enskild behandlare varpå ställningstagande till val av behandling sker. Ett alternativ är insats enligt rehabiliteringsgarantin, KBT, KPT eller IPT. Teamet/den enskilda behandlaren bestämmer vilka reliabla och valida instrument man vill använda sig av vid bedömning, behandlingens start och avslut. Dock skall HAD och Självskattningsformulär för arbetsförmåga alltid användas (se avsnitt 3.3). Rehabiliteringsplan att tydliggöra arbetslinjen Inför behandling inom rehabiliteringsgarantin ska rehabiliteringsplan upprättas i enlighet med Landstingets gemensamma rutin Rehabplan. Arbetsrelaterade mål ska ingå ex.vis att vidmakthålla arbetsförmågan, återgå på del-eller heltid, börja arbetsträna. Steg 2 Behandling Behandling startar inom 30 dagar inom primärvård och inom 90 dagar när det gäller specialist- samt privat vård. Vid behandlingsstart skall HAD samt Självskattningsformulär för arbetsförmåga fyllas i av alla patienter med psykisk ohälsa. Behandling påbörjas och KBT, KPT eller IPT genomförs. Det kan ske hos olika instanser; behandling inom landstingets regi eller externa vårdgivare. Behandlingen inom ramen för rehabiliteringsgarantin ska helst omfatta 8-10 sessioner, dock minst 5. Efter avslutad behandling skall behandlingen följas upp med HAD, Självskattningsformulär för arbetsförmåga samt med de ev övriga instrument som teamet/behandlaren valt att använda. Efter avslut, registrera behandlingsserien samt in- och utstatus för HAD och Självskattningsformulär för arbetsförmåga i Rehabiliteringsgarantins databas, se punkt 6.

10 10(15) 4.2. Icke specifik smärta i nacke, axlar och ländrygg Intensitetsnivåer MMR är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla patienter med förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov. Val av intensitetsnivå i behandling, MMR1 alt MMR2 beror på komplexiteten i varje enskilt patientärende. En god bedömning är därför grunden innan val av intensitetsnivå. Komplex problematik typ A Smärta i nacke, axlar, ländrygg alt utbredd generaliserad smärta, som varat mer än tre månader. Ingen eller begränsad samsjuklighet som inte kräver specifik samordning. Begränsad psykologisk problematik och/eller psykosocial situation. Mycket komplex problematik typ B Stark eller mycket stark smärta i nacke, axlar, ländrygg alt utbredd generaliserad smärta, som varat mer än tre månader. Samsjuklighet finns, som kräver specifik medicinsk samordning med annan vårdgivare. Påtaglig psykologisk och/eller psykosocial problematik finns Indikation för MMR 1 respektive MMR 2 Om de nedan beskrivna förutsättningarna är uppfyllda och patientens problematik bedöms som komplex (typ A) finns indikation för MMR 1. Om de nedan beskrivna förutsättningarna är uppfyllda och patientens problematik bedöms som mycket komplex (typ B) finns indikation för MMR2. Som stödstruktur vid bedömning används bedömningsmatris ur Nationella Medicinska Indikationer för multimodal rehabilitering. c b f3606a0&filename=indikation_f%c3%83%c2%b6r_multimodal_rehabilite ring.pdf Två steg Steg 1 Bedömning En bedömning av patient tillhörande berörd målgrupp sker av bedömningsteam varpå ställningstagande till behandling sker. Ett alternativ är insats enligt rehabiliteringsgarantin, multimodalt behandlingsprogram, MMR1 eller MMR2. Teamet bestämmer vilka reliabla och valida instrument man vill använda sig av vid bedömning, behandlingens start och avslut. Dock skall EQ-5D och Självskattningsformulär för arbetsförmåga alltid användas (se avsnitt 3.3).

11 11(15) Multimodal eller unimodal rehabilitering? MMR vid smärta är relevant att erbjuda om följande förutsättningar är uppfyllda: Patientrelaterade förutsättningar: Patienten har ihållande eller intermittent smärta som varat under mer än tre månader. Smärtan och dess konsekvenser är av sådan dignitet att de i hög grad påverkar patientens dagliga liv. Patienten har potential för ett aktivt förändringsarbete, trots smärtan. Patienten har inte någon annan sjukdom eller något annat tillstånd som innebär hinder för att delta i programmet. Vårdprocessrelaterade förutsättningar: Utredning har gjorts på ett systematiskt sätt, vilket innebär att strukturerad anamnes har tagits upp, andra tillstånd som skulle kunna orsaka smärttillståndet ( röda flaggor ) har uteslutits, screening för psykosociala riskfaktorer ( gula flaggor ) har gjorts, patientens förväntningar och beredskap för förändring samt hur smärtan påverkar möjligheten till aktiviteter har kartlagts. Evidensbaserad optimering av farmakologisk behandling har gjorts. Icke-farmakologiska unimodala åtgärder har övervägts/erbjudits/prövats. Tillståndets komplexitet har graderats (MMR 1 alt. MMR2) enligt en särskild indelningsmodell. Patienten har fått såväl muntlig som skriftlig information om MMR. Vårdgivarrelaterade förutsättningar: Flera professioner arbetar i team med planerade och samordnade åtgärder mot ett gemensamt mål som definieras tillsammans med patienten. Kompetens för att handha smärttillståndets komplexitet finns i MMR-teamet. Rehabiliteringsplan att tydliggöra arbetslinjen Inför behandling inom rehabiliteringsgarantin ska rehabiliteringsplan upprättas i enlighet med Landstingets gemensamma rutin Rehabplan. Arbetsrelaterade mål ska ingå ex.vis att vidmakthålla arbetsförmågan, återgå på del-eller heltid, börja arbetsträna. Steg 2 Behandling Behandling startar inom 30 dagar inom primärvård och inom 90 dagar när det gäller specialist- och privat vård. Vid behandlingsstart skall EQ-5D samt Självskattningsformulär för arbetsförmåga fyllas i av alla patienter med smärtproblematik som deltar i det multimodala rehabiliteringsprogrammet. Behandling påbörjas och rehabiliteringsprogrammet genomförs enligt individuell plan. Efter avslutad rehabilitering skall insatsen följas upp med EQ-5D, Självskattningsformulär för arbetsförmåga samt med de ev övriga instrument som teamet valt att använda.

12 12(15) Efter avslut, registrera behandlingsserien samt in- och utstatus för EQ-5D och Självskattningsformulär för arbetsförmåga i Rehabiliteringsgarantins databas, se punkt Statsbidrag Statsbidrag för produktion inom Rehabiliteringsgarantin utgår till Landstinget enligt avtal mellan SKL och Socialdepartementet under 2012, utifrån hur många behandlingsserier som genomförts och kan redovisas. Statsbidraget, som utgörs av ersättning per genomförd behandlingsserie tillfaller i Landstinget Gävleborg under 2012 den producerande divisionen/privata enheten enligt beslut av Landstingets koncernledning Ersättningsnivå per behandlingsserie Kognitiv beteendeterapi/kpt/ipt kr Multimodal rehabilitering: - MMR kr - MMR kr 5.2. Utvecklingsmedel Utöver statsbidraget för antalet producerade behandlingsserier får Landstinget 1000kr per behandlingsserie i utvecklingsutrymme. Även denna summa tilldelas den behandlande enheten som ska redovisa en utvecklingsplan som beskriver hur detta utvecklingsutrymme ska användas för att höja kvaliteten i rehabiliteringsgarantin. I slutet av 2012 sker uppföljning i verksamheterna av hur utvecklingsmedlen använts. Sammanställningen redovisas därefter till Socialdepartementet 5.3. Två faser För att kunna begära ersättning för behandling med KBT/KPT/IPT eller multimodal rehabilitering krävs en insats i två faser, en inledande bedömning för att klargöra behandlingsbehov, motivationsnivå mm samt efterföljande genomförd behandlingsserie Flera serier Det är viktigt att den insats patienten får är grundad på framtagen rehabiliteringsplan och planerad så att patientens hela rehabiliteringsbehov tillgodoses i möjligaste mån. Två rehabiliteringsserier får inte bedrivas parallellt eller gå omlott. En patient kan få flera behandlingsserier men relevansen för det ska övervägas noga och patienten måste då genomgå ny bedömning innan ställningstagande till ny behandlingsserie görs. En ny behandlingsserie kan ske såväl inom primärvård som inom specialistvård.

13 13(15) 6. Registrering av produktion 6.1. Databas för rehabiliteringsgarantin En databas har skapats för registrering av all produktion i rehabiliteringsgarantin. Det huvudsakliga syftet med databasen är att datainsamlingen ska ske med god sekretess och att underlätta avläsning av produktion vilket utgör grunden för hemtagande av statsbidrag Uppgifter till databasen Patientdata Uppgifter om behandling Uppgifter om vårdgivare Uppföljning resultat från HAD, EQ-5D och Självskattningsformulär för arbetsförmåga Aktörer med access till RG-databasen Alla medarbetare i verksamheter i Landstinget Gävleborg, samt enstaka privata verksamheter med vårdavtal, som arbetar med åtgärder i Rehabiliteringsgarantin har via tillgång till Plexus också access till rehabiliteringsgarantins databas Verksamheter registrerar löpande och snarast, efter varje avslutad behandlingsserie, de nödvändiga uppgifterna i databasen. Varje behandlare som registrerar behandlingsserier kan följa upp vilka patienter man själv registrerat via Mina Rapporter, som finns tillgänglig överst i registreringsarket Aktörer utan access till RG-databasen Vårdgivare som inte har access till databasen gör rapportering via separat rapportblad. Det erhålls tillsammans med bekräftelse om att bedriva behandling inom ramen för Rehabiliteringsgarantin. Rapportblad samt kopia på utvärderingsformulär (EQ-5D, HAD och Självskattningsformulär för arbetsförmåga) för alla rapporterade patienter skickas senast den sista i varje månad till Lednings och Verksamhetsstöd för registrering. Skicka till: Maria Johansson Lednings och Verksamhetsstöd Utvecklingsavdelningen, Projekt- och metodstödsenheten Bud -95- Landstinget Gävleborg Gävle Sekretess Den person som registrerar behandlingsserier kan endast se de patienter som hon/han själv registrerat. Detta är styrt till användar-id. De enda som kan se alla

14 14(15) registreringar är de projektansvariga inom Lednings- och Verksamhetsstöd. Skälet till det är att tillgång till helheten behövs för de kvartalsvisa avläsningarna för hemtagande av statsbidrag. Databasen för rehabiliteringsgarantin är helt landstingsintern och enbart skapad för att säkerställa att data som samlas in hanteras på ett sekretessmässigt korrekt sätt. Ingen som helst kontakt finns med andra system varken internt eller externt Produktionsrapportering Såväl produktionsersättning som 1000kr i utvecklingspåslag per behandlingsserie tillfaller i Landstinget Gävleborg under 2012 den producerande divisionen/privata enheten enligt beslut av Landstingets koncernledning Datum för registrering Av bokföringsskäl är det därför viktigt att avslutade behandlingsserier i möjligaste mån registreras i databasen direkt efter avslut. Det är önskvärt att varje månads produktion är registrerad i databasen senast: 3 februari för januari 3 mars för februari 3 april för mars 3 maj för april 3 juni för maj 3 augusti både för juni och juli 3 september för augusti 3 oktober för september 3 november för oktober 3 december för november 11 januari 2013, för december och för ev missade under hela Om man missat att registrera avslutad behandlingsserie innan angivna brytdatum för aktuell månad registreras posten så snart det är möjligt och kommer därmed med vid nästkommande månadsavläsning. OBSERVERA! Det är mycket viktigt att ALL avslutad rehabilitering för 2012 registreras i tid, dvs senast 11/1 2013, annars missas statsbidrag och pengar uteblir. Landstinget erhåller således ingen ersättning för rehabilitering avslutad under 2012 som registrerats senare än 11/ Utbetalning av ersättning till verksamheter För verksamheter inom landstinget sker bokning av produktionsersättning månadsvis till de kostnadsställen som respektive division redovisar. Bokningarna sköts av utsedd ekonom i LOV. Privata verksamheter fakturerar sin produktion enlig överenskommelse med Landstinget.

15 15(15) 8. Frågor om rehabiliteringsgarantin Eventuella frågor om rehabiliteringsgarantin mailas till rehabiliteringsgarantins funktionsbrevlåda: 9. Referenser Sveriges Kommuner och Landsting och Regeringskansliet, Artikel dokument, Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti för 2012, ning/rehabiliteringsgarantin/rutin/rehabgarantin_overenskommelse.pdf Frågor och Svar om rehabiliteringsgarantin, ning/rehabiliteringsgarantin/rutin/fragor_och_svar_om_rehabiliteringsg arantin.pdf Nationella Medicinska Indikationer för multimodal rehabilitering 7a0-c b f3606a0&FileName=Indikation_f%c3%83%c2%b6r_multimodal_r ehabilitering.pdf SBU, Rehabilitering vid långvarig smärta Dokumentinformation Framtagande av Rutin: Maria Johansson, projektledare, Bra Sjukskrivning Granskare av Rutin: Anki Göras Stenberg, vårdenhetschef, Bollnäs HC, Aleris Annika Axelsson Åhs, projektadministratör, Bra Sjukskrivning Lena Johansson, vårdenhetschef, Psykiatriska kliniken, division Medicin-Psykiatri Börje Hallberg, avtalsstrateg, Ledningskontoret Susanne Bergquist, vårdenhetschef, Smärtrehab, division Medicin-Psykiatri Magnus Thureson, controller, Hälsovalskontoret Kerstin Hallonqvist, verksamhetschef, division Primärvård Fastställare av Rutin: Kerstin Hallonqvist, verksamhetschef, division Primärvård.

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård Diarienr: Ej tillämpligt 1(16) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2014-05-12 Giltigt t.o.m.: 2015-05-12 Upprättare: Annchristin Johansson Fastställare: Berit Fredriksson Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING

Läs mer

Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596

Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596 Förfrågningsunderlag 2015-05-29 Upphandlande organisation Upphandling Gävleborgs läns landsting Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596 Sista anbudsdag:

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4 1 2016-01-13 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess,

Läs mer

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014 Socialdepartementet Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2012/8977/SF S2013/6233/SF S2013/8167/SF S2013/8820/SF Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län Inledning Processens syfte Att för patienter med långvariga icke-maligna smärttillstånd i

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin 2013 1 2012-12-28 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Detta dokument kan komma att justeras efter hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte 11 februari 2013. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-12-18 1(8) Verksamhetsplan Samspelet Stegen Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Samspelet

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016

Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016 Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016 2 En effektiv och kvalitetssäker process för återgång i arbete Den nya överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner

Läs mer

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 1. Bakgrund och syfte Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2015-01-08 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti Sveriges Kommuner och Landsting 000035 STYRELSENS BESLUT NR 16 2010-12-17 Vårtdnr 10/0445 Avdelningen för vård och omsorg Anna ÖStbom Landstingsstyrelsema, regionstyrelserna i Västra Götaland och Skåne

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2016-01-18 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

Primärvårdens uppdrag. En kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade

Primärvårdens uppdrag. En kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade Primärvårdens uppdrag En kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin 1 (5) Datum 2014-01-07 Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin Inledning En stor del av sjukskrivningarna framförallt

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun.

Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun. Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Hemsjukvårdspatienten där samverkan krävs Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne:

Läs mer

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Cancerrehabilitering i vårdprocesser ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen

Läs mer

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Peter Wahlberg 2012-01-10 LiÖ -3795 Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av års behovsanalys avseende rehabilitering I verksamhetsplanen för fick beredningen för

Läs mer

Vårdprogram. Rehabiliteringsgarantin MMR2. Av: Kristin Eidhagen 2015-06-12

Vårdprogram. Rehabiliteringsgarantin MMR2. Av: Kristin Eidhagen 2015-06-12 Vårdprogram Rehabiliteringsgarantin MMR2 Av: Kristin Eidhagen 2015-06-12 Dokumentet innehåller Vårdprogram vid MMR2, Multimodal Rehabilitering enligt Rehabiliteringsgarantin - Region Gävleborg 2015. Utgår

Läs mer

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete)

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete) Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete) Bakgrund 2011 presenterade Rehabiliteringsrådet sitt slutbetänkande Statens Offentliga

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering

Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering Datum: 2011-01-31 ÅRSREDOVISNING 2010 Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering Det tidigare avtalet med Landstinget Gävleborg upphörde 091231 och hade för avsikt att starta igen

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011. Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland

Kvalitetsbokslut 2011. Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Kvalitetsbokslut 2011 Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet...

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 1 (4) HSD-A 13-2014 Datum 2014-02-19 Diarienummer RS 1938-2013 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har den 13

Läs mer

Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35)

Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35) Stockholm 2011-10-14 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Metod för tidiga insatser Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller andra

Läs mer

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk

Läs mer

TILLÄGGSAVTAL om utredning/bedömning, behandling och rehabilitering vid Myalgic Encephalomyelitis/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS)

TILLÄGGSAVTAL om utredning/bedömning, behandling och rehabilitering vid Myalgic Encephalomyelitis/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS) HSN 1409-1213 Sid 1 (10) Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande TILLÄGGSAVTAL om utredning/bedömning, behandling

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen

Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen Seminarieprogram 13:45-15:00 - Tillbakablick jämställdhet och sjukskrivningsmiljarden. Ulrika Eklund, SKL - Genushanden

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:105 1 (11) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:38 av Juan Carlos Cebrian (S) om rätt vårdnivå vid rehabilitering av synskadade Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Marja Gesslin, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Utvärdering Sjukskrivningskoordinators roll inom Landstinget i Kalmar län

Utvärdering Sjukskrivningskoordinators roll inom Landstinget i Kalmar län Projektrapport Utvärdering Sjukskrivningskoordinators roll inom Landstinget i Kalmar län ehälsoinstitutet Lisa Ericson 2013-05-31 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Mål 4 Material och metod 5 Resultat

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Tjörns Kommun Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål

2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål PM 2015-05-12 Dnr 5.3-2380/2015 1(20) ANDRA REVIDERADE VERSIONEN 2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål Bakgrund Staten

Läs mer

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter

Läs mer

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Utvecklingsplan för ekonomisk balans Närsjukvården mellersta Dalarna. Riskanalys

Utvecklingsplan för ekonomisk balans Närsjukvården mellersta Dalarna. Riskanalys 209 Närsjukvården Mellersta Dalarna 2009-01-19 Bilaga Utvecklingsplan för ekonomisk balans Närsjukvården mellersta Dalarna. Riskanalys ~ Utvecklingsplanen for ekonomisk balans innehåller forslag till åtgärder

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen

Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen 1 Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen En gemensamt överenskommen lokal rutin för sjukskrivningsprocessen är enhetens kvalitetsinstrument

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet för patienter att välja psykiatrisk vård

Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet för patienter att välja psykiatrisk vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-20 1 (3) HSN 1402-0307 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-06-17, p 11 Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. 1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 2014-12-08 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Samverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland.

Samverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland. Samverkansavtal avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland. 1 Parter Detta avtal är tecknat mellan landstinget i Östergötland, närsjukvården i östra

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 2012

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 2012 Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Fast Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 12 Innehåll

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer