Kvalitetsbokslut Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsbokslut 2011. Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland"

Transkript

1 Kvalitetsbokslut 2011 Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat Patientsäkerhetsresultat Patienterfarenheter Ekonomi Kvalitetsarbete Patientsäkerhetsarbete Förbättringsarbete Aktiviteter Bilagor Bilaga 1: Resultat av legitimerade psykoterapeuters behandlingsinsatser under 2010 Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland, Kvalitetsbokslut 2(16)

3 Inledning Specialiserad Rehabiliteringsklinik Sörmland (SRS) är en nybildad klinik som startade januari Verksamheten omfattar flera specialiteter där Rehabiliteringsuppdraget är centralt. Målsättning är att erbjuda Rehabiliteringsmedicinsk vård på lika villkor för alla medborgare i länet. Vården skall uppfylla krav i Nationella Riktlinjer och följas upp genom deltagande i Nationella Kvalitetsregister. Vården skall vara patientfokuserad där patienten deltar aktivt och sätter upp egna mål för rehabiliteringen. Rehabiliteringen syftar till ökad livskvalitet och individens möjlighet att påverka sin egen situation. En del av klinikens patienter har stora funktionsnedsättningar och nedsatt autonomi vilket ställer stora krav på personalens empati, professionalitet och kompetens. Ett välfungerande multiprofessionellt teamarbete är centralt i Rehabiliteringsverksamheten. Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland, Kvalitetsbokslut 3(16)

4 Faktaruta Fakta Utfall 2011 Omsättning 30mnkr Antal anställda 30st Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland, Kvalitetsbokslut 4(16)

5 Organisation/Kompetens Verksamhetens organisation Verksamheten kännetecknas av att den bedrivs över hela länet både inom specialistsjukvård och primärvård. Verksamheten bedrivs både av klinikens egen personal och personal tillhörig Paramedicinska kliniken. Smärtmottagningarna: Smärtmottagningsverksamhet bedrivs på MSE och NLN. Under 2011 har verksamheten förändrats och rehabiliteringsverksamheten har koncentrerats till NLN. Algologisk mottagningsverksamhet bedrivs på MSE och NLN. Personalen har förutom sin grundspecialitet fördjupad utbildning inom smärta och beteendemedicin, steg-1 och steg-2 terapi samt ACT (Acceptance and Committment Therapy). Läkarresursen består av specialister i anestesiologi, allmänmedicin, rehabiliteringsmedicin och psykiatri. Psykoterapiresursen: Utgörs av legitimerade psykoterapeuter med KBT inriktning. De har sin placering på alla vårdcentraler i landstinget. Trädgårdsterapeutiska rehabiliteringsmottagningen: Personalen består av sjukgymnast och arbetsterapeut med vidareutbildning i Trädgårdsterapi. Neuropsykologresursen: Neuropsykologerna har vidareutbildning i Neuropsykologi och utför Neuropsykologiska utredningar för patienter med kognitiva nedsättningar. Verksamheten bedrivs på Minnesmottagningar och Neurorehab på de tre sjukhusen Neurorehab: Patienterna vårdas idag på Medicinkliniken MSE, Medicinkliniken KSK och Ger/Rehab NLN. SRS har ännu inga vårdplatser för denna patientgrupp. Idag finns en Specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin på kliniken och ytterligare läkare kommer att rekryteras för både sluten- och öppenvårdsverksamheten. Konsultläkare inom spinalskadevård finns idag inom öppenvården. Organisationsstrukturen är idag komplicerad med olika verksamhetsuppdrag, tillhörighet, placeringar på olika sjukhus och vårdenheter i länet. Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland, Kvalitetsbokslut 5(16)

6 Verksamhetens uppdrag Verksamhetens uppdrag Huvuduppdraget för kliniken är bedriva sluten och öppenvård för patienter med traumatiska hjärnskador, ryggmärgsskador och för strokepatienter i arbetsför ålder. Uppdraget är länsövergripande och planering för en ny vårdavdelning på Mälarsjukhuset har genomförts. Patienterna vårdas idag på Medicinkliniken MSE, Ger/Rehab Nyköping och Medicinkliniken KSK. I vissa fall även på andra kliniker. Etablering av en länsgemensam vårdavdelning har skjutits på framtiden och uppdraget är nu att skapa Rehabiliteringsmedicinska vårdplatser med ett begränsat länsuppdrag på Medicinkliniken i Eskilstuna. Detta arbete har påbörjats och planeras att slutföras under första halvåret Det innebär att patienter i länet även fortsättningsvis huvudsakligen kommer att få sin rehabilitering på sitt närsjukhus. Smärtmottagningsverksamheten omfattar Smärtrehabilitering och Algologisk Specialistverksamhet. Smärtmottagningar finns på Mälarsjukhuset och på lasarettet i Nyköping. Rehabiliteringsverksamheten är idag lokaliserad till Nyköping. Denna omfattar Multimodal Rehabilitering för patienter med långvarig smärta och bedrivs enligt Nationella Riktlinjer. Mottagningen genomför också Försäkringsmedicinska utredningar på uppdrag av Försäkringskassan. Psykoterapienheten genomför psykoterapeutisk behandling på primärvårdsnivå för patienter med måttlig till svår ångest- och depression och utmattningssyndrom. Legitimerade Psykoterapeuter finns idag på alla vårdcentraler och Landstinget i Sörmland har därmed ett stort utbud och hög kompetensnivå för psykoterapeutiska insatser på Primärvårdsnivå. Trädgårdsterapeutisk verksamhet för patienter med utmattningssyndrom bedrivs på Nynäs slott. Smärtrehabiliteringen, psykoterapiverksamheten och den trädgårdsterapeutiska verksamheten finansieras delvis genom statliga stimulansmedel inom Rehabiliteringsgarantin. Syftet med rehabiliteringsgarantin är att patienter i åldern år ska få tillgång till behandling och/eller rehabilitering för att lättare kunna återgå i arbete vid en eventuell sjukskrivning eller för att förebygga en sjukskrivning. Den riktar sig till patienter som bedöms ha måttliga till medelsvåra ångestsyndrom, depression och stress som ska få tillgång till kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell psykoterapi (IPT). Patienter med långvarig (minst 3 månader) diffus smärta i axlar, nacke och rygg ska erbjudas multimodal rehabilitering (MMR), vilket innebär en kombination av välplanerade och synkroniserade åtgärder under en längre tid med hjälp av personal som arbetar i team. Varje team består av flera professioner, till exempel läkare, sjukgymnast, kurator, psykolog, arbetsterapeut och sjuksköterska. Inom kliniken finns också en Neuropsykologisk enhet där psykologerna har sin verksamhet inom minnesmottagningarna i länet och inom Neurorehabilitering. Neuropsykologerna genomför utredningar och behandlar patienter med kognitiva nedsättningar främst för patienter med misstänkt demens och efter hjärnskada. Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland, Kvalitetsbokslut 6(16)

7 Kliniken har ett välutvecklat samarbete med Rehabiliteringsmedicinska kliniker i regionen genom deltagande i Specialitetsråd, Regiondagar och Nationella utbildningsoch utvecklingsdagar. Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland, Kvalitetsbokslut 7(16)

8 Måluppfyllelse Se rubrik Medicinska resultat. Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland, Kvalitetsbokslut 8(16)

9 Tillgänglighet Samtliga enheter inom kliniken har god tillgänglighet. Målen i vårdgarantin har uppnåtts under Målsättningen inom kliniken är att patienten skall påbörja sin behandling i direkt anslutning till första bedömningstillfälle. Inom smärtmottagningsverksamheten har det totala antalet patienter som genomgått multimodal rehabilitering inom Landstinget Sörmland ökat. Det totala antalet genomförda behandlingsserier var 197 dvs 1.15 / 1000 invånare jämfört med riksgenomsnittet 1.51/1000 invånare varav kliniken står för 30% och primärvården 70%. Antalet genomförda KBT serier var för hela Landstinget Sörmland 1939 dvs 11.34/1000 invånare varav kliniken genomförde ca 20%. Riksgenomsnittet för KBT behandling 2011 var 8.99/1000 invånare. Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland, Kvalitetsbokslut 9(16)

10 Medicinska resultat Smärtregistret Smärtmottagningarna är anslutna till Nationella Smärtregistret, NRS, sedan Bakgrundsfaktorer, symtom, funktionsbegränsningar och patientnöjdhet mäts med validerade frågeformulär vid inskrivning i rehabilitering, vid avslut av rehabiliteringsprogrammet och 1 år efter avslut. Svarsfrekvensen har successivt ökat och ligger för inskrivningsdata och avslut i samma nivå som landet i övrigt. Nationella resultat för 2011 har ännu inte sammanställts men preliminära analyser visar att könsfördelning, etnicitet, sjukskrivningsgrad, utbildningsnivå och sjukvårdskonsumtion överensstämmer med riket. Smärtintensitet, smärtlokalisation, diagnos, påverkan på funktionsnivå och psykiska symtom överensstämmer också med riket. Patientnöjdhet mätt med skattning av bemötande, information, delaktighet i vården är hög och ligger på nivåer motsvarande riket. Även självskattad förbättring av smärtupplevelse och förmåga att hantera sin livssituation visar goda resultat och ligger i nivå med rikets siffror. Psykoterapienheten Uppföljning har gjorts med stöd av FoU enheten. Resultaten visar hög patientnöjdhet, ökad funktionsförmåga, minskade symtom, förbättrad arbetsförmåga och minskad sjukskrivningsgrad. Utförlig information finns i bilagd rapport. Neurorehab Kliniken är ansluten till det nationella kvalitetsregistret Webrehab och under 2012 kommer registrering av patienter i öppenvård att påbörjas. Även registrering i slutenvård kommer att påbörjas när Rehabiliteringsmedicinska vårdplatser har inrättats. Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland, Kvalitetsbokslut 10(16)

11 Patientsäkerhetsresultat Verksamheten präglas av hög patientsäkerhet. Inga avvikelser som inneburit patientsäkerhetsrisk av rapporterats under året. Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland, Kvalitetsbokslut 11(16)

12 Patienterfarenheter Enheten omfattas inte av nationella patientenkäten. Uppföljning av patienterfarenheter görs i Nationella Registret för Smärta, NRS. Planering för införande av kvalitetsregister inom Neurorehabilitering, WebRehab, pågår. Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland, Kvalitetsbokslut 12(16)

13 Ekonomi Enheten har en god ekonomi och har kunnat hålla budget. Under 2011 gick verksamheten med överskott. Överskottet genererades av intäkter från Försäkringskassan för utförda Försäkringsmedicinska utredningar och även vakanta tjänster. Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland, Kvalitetsbokslut 13(16)

14 Kvalitetsarbete Patientsäkerhetsarbete Nationella Smärtregistret, NRS Nationella registret för Rehabilitering, WebRehab. Inom psykoterapienheten kommer uppföljningsarbete fortsätta med utgångspunkt från den redan genomförda uppföljning av verksamheten som finns redovisad i bilaga. Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland, Kvalitetsbokslut 14(16)

15 Förbättringsarbete Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland, Kvalitetsbokslut 15(16)

16 Aktiviteter 2012 För utförligare info kring klinikens underliggande enheters arbete och aktiviteter, var god se enhetsnivå. Aktivitet Samarbete med Landstinget Västmanland för Multimodal Smärtrehabilitering på Specialistnivå Smärtmottagningarna - Utveckla arbetet med individuella Rehabiliteringsplaner där patienten är delaktig. Uppföljning av verksamheten i samarbete med Alnarp. Informera medborgaren om psykoterapeutisk verksamhet och underlätta för vård på rätt nivå. Neurorehabenheten - Registrering i kvalitetsregistret WebRehab. Bättre jämställdhet genom utökad information till grupper som är underrepresenterade i vården Smärtmottagningarna - Uttag av könsuppdelad statistik ur Kvalitetsregistret Utveckling av kompetensplaner för att följa krav i Nationella riktlinjer. Följa upp vårdöverenskommelsen mellan Primärvård och Smärtmottagningarna Vårdprocess för patienter med Depressions- och ångestproblematik Utveckla vårdkedjan för patienter med behov av Medicinsk Neurorehabilitering. Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland, Kvalitetsbokslut 16(16)

17 H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R I I R E N L A G E R S T E D T B E R N I C E C A L I S S E N D O R F F Resultat av uppföljning kring legitimerade psykoterapeuters behandlingsinsatser under 2010 på vårdcentralerna i Sörmland. Bakgrund Sveriges regering har avsatt medel för en rehabiliteringsgaranti för evidensbaserade medicinska rehabiliteringsinsatser i syfte att underlätta för människor att undvika sjukskrivning, återgå i arbete alternativt närma sig arbetsmarknaden tecknades den första överenskommelsen mellan staten (Socialdepartementet) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en rehabiliteringsgaranti. Sörmlands läns landsting har använt en del av dessa medel till att utöka den psykoterapeutiska kompetensen inom primärvården. Sedan våren 2009 finns legitimerade psykoterapeuter knutna till vårdcentralerna i landstinget Sörmland. De legitimerade psykoterapeuterna tillhör organisatoriskt Psykoterapiresursen (tidigare kallad psykosociala rehabiliteringsresursen) inom Specialiserad Rehabiliteringsklinik Sörmland men de har sin kliniska tjänstgöring förlagd till respektive vårdcentral. De legitimerade psykoterapeuterna har gedigen erfarenhet av psykoterapeutiskt behandlingsarbete och förutom sina kunskaper gällande kognitivt inriktat psykoterapeutiskt behandlingsarbete har flertalet också andra relevanta behandlingsinstrument. Antalet tjänster som leg psykoterapeut är 11,20 som fördelar sina insatser på 26 vårdcentraler. Behandlingen består av symtominriktad korttidspsykoterapi enligt evidensbaserade metoder med kognitiv psykoterapeutisk inriktning eller i kombination med annan evidensbaserad metod. Patienterna remitteras till psykoterapeutisk behandling av läkare eller kurator på respektive vårdcentral. De legitimerade psykoterapeuterna deltar i de forum för vårdplanering som finns på vårdcentralerna och vid behov i Tidig Rehabilitering I Samverkan (TRIS, länsgemensamt arbetssätt i Sörmland för en väl fungerande sjukskrivningsprocess) i syfte att planera för evidensbaserade insatser på rätt vårdnivå för patienterna. I denna uppföljning beskrivs den population på 188 patienter som deltog i undersökningen i samband med att de genomgick psykoterapeutisk behandling som påbörjades under Syfte Att kunna beskriva utfallet av ovannämnda satsning med tillgång till legitimerad psykoterapeut på vårdcentralerna som arbetar med symtominriktad korttidspsykoterapi på kognitiv grund. De variabler som studerats i uppföljningen är kön, ålder, utbildning, etnicitet, diagnosgrupp (ångest, depression, stress och smärta), sjukskrivningsgrad, antal samtalstillfällen och symtomreduktion. Klinik: Enhet Telefon (Direkt): Mobil: Specialiserad Rehabiliteringsklinik Sörmland Psykoterapiresursen E-post: Besöksadress: Postadress: Kullbergska sjukhuset, Box Katrineholm Fax: Telefon (Växel): E-post (Landstinget): Sidan 1(19)

18 Skattningsskalor De självskattningsinstrument som använts vid uppföljningen är: BAI (Beck Anxiety Inventory), instrumentet mäter patientens ångestnivå. MADRS-S (Mongomery Åsberg Depression Scale), instrumentet mäter patientens grad av depression. SCI-93 (Stress and Crisis Inventory), instrumentet mäter stress och begränsning av förmåga och resurs för normal psykosocial funktion och yrkesinriktad rehabilitering. Frågeformulär om smärta (Linton), instrumentet mäter risk för utvecklande av kronisk smärtproblematik SCL-90, instrumentet mäter vårdtyngd Genomförande Alla patienter som remitterades till psykoterapi under 2010 fick Patientinformation (bilaga 1) skickat hem till sig tillsammans med bekräftelse på att remiss inkommit från vårdcentralen till psykoterapeuten. I anslutning till påbörjad behandling tillfrågades patienterna om de accepterade att delta i vår uppföljning. De som önskade delta fick fylla i ett försättsblad (bilaga 2) samt ett kompendium med självskattningsskalorna BAI, MADRS-S, SCI-93 och för de patienter som uppvisade någon form av smärtproblematik även Frågeformulär om smärta (Linton). Det bör noteras att en och samma patient kan uppvisa symtom enligt flera diagnosgrupper. I uppföljningen framgår inte patientens huvuddiagnos. Avsikten var att var 10:e patient även skulle fylla i SCI-90 i början av behandlingen. Tyvärr har det visat sig att endast ett fåtal sådana instrument inkommit varför dessa ej redovisats då underlaget är för litet. I anslutning till avslutad terapi fick patienten fylla i de fyra självskattningsskalorna igen (materialet var kodat). Vid terapins avslut fyllde psykoterapeuten i aktuell sjukskrivningsgrad och antal samtal som terapin bestått av. Försättsbladet och kompendiet skickades in av psykoterapeuterna till Psykoterapiresursen, SRS. Populationen i uppföljningen består av 188 patienter. Observera dock att populationen varierar något utifrån de olika variablerna, detta anges under respektive tabell eller figur. Databearbetning Data från försättsblad och kompendium har förts in i en exel-fil. Därefter har två statistiker vid FOU-centrum i Eskilstuna bearbetat materialet statistiskt tillsammans med personal från psykoterapiresursen. Den programvara som använts är Statistic Package for Social Science (SPSS) version 19. SID 2(19)

19 Resultat Resultatet av symtominriktad korttidspsykoterapi på kognitiv grund, utförd av legitimerad psykoterapeut med sitt kliniska arbete förlagt till vårdcentralen, beskrivs utifrån följande variabler: åldersfördelning, könsfördelning, utbildningsnivå, födelseland, sjukskrivningsgrad, antal samtal, symtomreduktion avseende ångest, depression, stress och smärta. Ålder Som framgår av diagrammet nedan får patienter i de något äldre åldersgrupperna i störst omfattning tillgång till psykoterapi. Endast 7 % av populationen på 188 patienter är i åldersgruppen år. Då den psykiska ohälsan bland unga är hög bör det bli föremål för diskussion och analys hur landstinget Sörmland skulle kunna anpassa insatserna för att attrahera och erbjuda den åldersgruppen adekvat psykoterapi. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har i sin halvårsrapport Rehabiliteringsgarantin resultat från första halvåret 2011 sammanfattning och utvärdering, september 2011 gjort samma iakttagelse kring svårigheten att nå yngre patienter. Åldersfördelning (%) 50% 40% 30% 26% 31% 23% 20% 13% 10% 7% 0% N = 188 Figur 1. Åldersfördelning i procent av de patienter som deltagit i uppföljningen och fått symtominriktad korttidspsykoterapi. SID 3(19)

20 Kön Som framgår av diagrammet nedan så är det en övervägande andel kvinnor som får psykoterapi av leg psykoterapeut på vårdcentralen. En möjlig förklaring är att kvinnor är mer benägna att söka vård samt att fler kvinnor än män blir sjukskrivna, enligt nationell sjukskrivningsstatistik. Fördelningen mellan könen av dem som får tillgång till rehabiliteringsinsatser, finansierade enligt Rehabiliteringsgarantin, ser likartad ut nationellt enligt SKL:s delårsrapport från första halvåret Sörmland har ett högre ohälsotal för både kvinnor och män än riksgenomsnittet. Proportionellt har de sörmländska kvinnorna högre ohälsotal i förhållande till riksgenomsnittet än de sörmländska männen. Det bör därför ses som positivt att uppföljningen visar att kvinnor, där psykoterapi bedömts som en adekvat åtgärd, nås av psykoterapeutiska insatser som en del i sin rehabilitering. Könsfördelning (%) 100% 80% 70% 60% 40% 30% 20% 0% Män Kvinnor Figur 2. Könsfördelning i procent avseende de patienter som deltagit i uppföljningen och fått symtominriktad korttidspsykoterapi. N = 188 SID 4(19)

21 Utbildningsnivå Som framgår av nedanstående diagram är utbildningsnivån för dem som deltagit i uppföljningen relativt hög. Att 51 % har gymnasieutbildning eller motsvarande är inte förvånande eftersom merparten av eleverna i vårt land går vidare till gymnasieutbildning. Enligt Karolinska Institutets nationella utvärdering av rehabiliteringsgarantins effekter på sjukfrånvaro och hälsa märks likartad fördelning vad gäller utbildningsnivå för dem som fått insatser. Utbildningsnivå (%) 100% 80% 60% 51% 40% 41% 20% 0% 1% 8% Folkskola 6-8 år Grundskola eller motsvarande Gymnasium eller motsvarande Universitet/högskola N = 185 Figur 3. Procentuell fördelning avseende utbildningsnivå för de patienter som deltagit i uppföljningen och fått symtominriktad korttidspsykoterapi. SID 5(19)

22 Födelseland De patienter som, i uppföljningen, fått symtominriktad korttidsterapi har till övervägande del varit svenskfödda patienter. Vad detta beror på ger uppföljningen ingen bild av. Det kan vara kulturella aspekter som spelar in när det gäller vad utlandsfödda patienter efterfrågar. Det kan också vara en skillnad vad sjukvården erbjuder dessa. Det finns anledning att tro att eftersom verktyget i psykoterapi är språket så utgör detta ett hinder. Även om tolk kan användas är det avgörande huruvida den legitimerade psykoterapeuten har erfarenhet av och kunskap om att bedriva psykoterapi via tolk. I gruppen legitimerade psykoterapeuter inom psykoterapiresursen, SRS, finns endast en medarbetare som kan bedriva psykoterapi på annat språk (finsktalande). Födelseland (%) 100% 88% 80% 60% 40% 20% 12% 0% Sverige Annat land N = 188 Figur 4. Stapeldiagrammet visar fördelningen svenskfödda och födda i annat land, i procent för de patienter som deltagit i uppföljningen och fått symtominriktad korttidspsykoterapi. SID 6(19)

23 Sjukskrivningsgrad efter terapi Den primära målsättningen utifrån Rehabiliteringsgarantin är att patienterna återgår i arbete och/eller att förebygga sjukskrivning och frånvaro från arbetet. I uppföljningen beskrivs huruvida sjukskrivningsgraden hos patienterna ändras i samband med att patienten genomgått en korttidspsykoterapi hos legitimerad psykoterapeut knuten till vårdcentralen. Det kan konstateras att många patienter inte var sjukskrivna då de fick sin psykoterapi men att de, av läkare eller kurator på vårdcentralen, bedömdes riskera sjukskrivning om de inte fick insatser i form av psykoterapi. Detta antingen som enskild behandlingsåtgärd eller i kombination med andra insatser. Enligt Rehabiliteringsrådets slutbetänkande slår man fast att insatserna enligt Rehabiliteringsgarantin ska komma in tidigt i sjukdomsförloppet för att ha bästa effekt. Utifrån uppföljningen kan konstateras att korttidspsykoterapi erbjuds i stor omfattning till patienter inom primärvården i Sörmland, innan de går in i en sjukskrivning. I figur 6 nedan framgår att 87 personer av totalt 168 (51,8%) patienter i uppföljningen inte var sjukskrivna vid det inledande samtalet av psykoterapin och inte heller vid psykoterapins avslutning. 45 patienter (26.9 %) har minskat sin sjukskrivningsgrad efter genomgången korttidsterapi. Av dessa 45 patienter har 29 (17.3 %) som var heltidssjukskrivna vid psykoterapins inledning blivit friskskrivna och lämnat sjukförsäkringen. 9 patienter (5.4%) av de 45 var deltidssjukskrivna vid inledningen av psykoterapin men ej sjukskrivna vid avslutningen av denna. 7 patienter av de 45 (4.2 %) var heltidssjukskrivna vid psykoterapins inledande men deltidssjukskrivna vid avslut. Sjukskrivningsgrad sista samtalet Sjukskrivn insgrad första samtalet Total Ej sjukskriven Deltidssjukskriven Heltidssjukskriven Ej sjukskriven Deltidssjukskriven Heltidssjukskriven Total ,8%,0% 1,2% 53,0% ,4% 4,8% 1,2% 11,3% ,3% 4,2% 14,3% 35,7% ,4% 8,9% 16,7% 100,0% Figur 5. Detaljerad beskrivning av sjukskrivningsgradens förändring vid psykoterapins inledning(första samtalet) respektive avslut(sista samtalet). SID 7(19)

24 Sjukskrivningsgrad före resp. efter terapi 100% 17% 80% 36% 9% 60% 40% 11% 74% Heltidssjukskriven Deltidssjukskriven Ej sjukskriven 20% 53% 0% Före Efter N = 168 Figur 6. Sjukskrivningsgrad vid psykoterapins inledning respektive avslut. I överenskommelsen om rehabiliteringsgarantin 2012 mellan Staten och Sveriges Kommuner och Landsting ökas fokus ytterligare på återgång i arbete. Detta medför ökat behov av att tidigt kartlägga varje patients möjligheter och förutsättningar att återkomma till arbetet eller att stå till arbetsmarknadens förfogande och att konkret tydliggöra målen för behandlingen och rehabiliteringen. Detta förutsätter samverkan såväl inom vårdcentralen av den personal som deltar i patientens rehabilitering som när det gäller aktörer från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och arbetsgivaren. Behovet av psykoterapeutens medverkan avgörs från fall till fall. Antal samtal Den tidsmässiga ramen för symtominriktad korttidspsykoterapi hos legitimerad psykoterapeut knuten till vårdcentralen är upp till cirka 20 samtal/psykoterapi och patient. Medelvärdet för antal samtal per psykoterapi är 10.79, medianen är 10 samtal. SID 8(19)

25 Symtomreduktion avseende diagnosgruppen ångest efter genomgången psykoterapi Figuren 7 nedan visar ångestreduktion efter genomgången terapi mätt med självskattningsformläret Beck Anxiety Inventory (BAI), se bilaga % av de patienter som fått psykoterapi har via självskattningsformuläret sänkt sin ångestnivå vid avslutad terapi. BAI-kategori efter terapi 100% 80% 64% 60% 40% Förbättrad (i en lägre BAI-kategori efter terapi) Oförändrad (i samma BAI-kategori efter terapi) Försämrad (i en högre BAI-kategori efter terapi) 28% 20% 9% 0% N = 141 Figur 7. Figuren visar BAI kategori efter genomgången psykoterapi. SID 9(19)

26 Av figuren 8 nedan framgår att av dem som uppvisat svår ångest vid terapistart så har den gruppen minskat väsentligt, från 33 % till 9 %, mätt med självskattningsverktyget BAI. Enligt Rehabiliteringsgarantins kriterier ska psykoterapeuterna på vårdcentralen arbeta med patienter med olika typer av ångesttillstånd. Vi noterar att i den population som beskrivs har 33 % svår ångest vid terapistart men endast 9 % vid terapiavslut. Det förefaller som om de symtominriktade korttidsinsatser som gjorts har haft god effekt trots vårdtyngden. BAI-kategori före resp. efter terapi 100% 9% 80% 33% 15% 60% 28% 37% Svår ångest Moderat ångest Mild ångest 40% Minimal ångest 26% 20% 39% 13% 0% Före Efter Figur 8. BAI-kategori före- respektive efter genomgången psykoterapi. N = 141 SID 10(19)

27 Depressionsgrad mätt med självskattningsinstrumentet Montgomery Åsberg Depression Scale (MADRS-S) I figuren 9 nedan kan utläsas att 69 % förbättrades avseende självskattad depressionsgrad vid psykoterapins slut. Ingen patient i populationen försämrades. MADRS-kategori efter terapi 100% 80% 69% 60% Förbättrad (i en lägre MADRS-kategori efter terapi) Oförändrad (i samma MADRS-kategori efter terapi) Försämrad (i en högre MADRS-kategori efter terapi) 40% 31% 20% 0% N = 139 0% Figur 9. Figuren visar förändrad depressionskategori enligt självskattningsinstrumentet MADRS-S efter genomgången psykoterapi. Figuren 10 nedan visar att mätt med självskattningsinstrumentet MADRS-S så har ca 90 % av patienterna ingen eller mild depressionsgrad vid avslutad psykoterapi. 100% 8% MADRS-kategori före resp. efter terapi 1% 10% 80% 60% 40% 47% 47% Severe depression Moderate depression Mild depression No depression 20% 40% 42% 0% 4% Före Efter N = 139 Figur 10. Figuren visar MADRS-S kategori före- respektive efter genomgången psykoterapi SID 11(19)

28 Stressnivå mätt med självskattningsinstrumentet Stress and Crisis Inventory -93 (SCI-93) Genom sjävskattningsskalan SCI-93 fås kvantitativa mått på patientens aktuella upplevelse av besvär innefattande psykiska, muskulära och autonoma/hormonella aspekter. Besvären manifesteras som stressymtom eller ospecifika symtom och kan finnas samtidigt med psykiska och/eller somatiska besvär. Vid värden över normal stressnivå ger värdena i testet en indikation på patientens förmåga och resurser för normal psykosocial funktion och arbetslivsinriktad rehabilitering. Figuren nedan visar att 68 % av den deltagande populationen förbättrade sitt SCI-värde efter genomgången terapi. Med tanke på att uppföljningen också visar att en betydande andel av patienterna också sänkt sin sjukskrivningsgrad eller helt gått ur sjukskrivningen så kan dessa två resultat anses bekräfta varandra. Utifrån Rehabiliteringsgarantins betoning av att insatserna ska leda till återgång i arbete eller att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande kan resultaten anses som en tendens i positiv riktning. SCI-kategori efter terapi 100% 80% 68% 60% 40% Förbättrad (Ligger i en lägre SCI-kategori efter terapi) Oförändrad (ligger i samma SCI-kategori efter terapi) Försämrad (ligger i en högre SCI-kategori efter terapi) 29% 20% 3% 0% N = 138 Figur 11. Figuren visar stressnivå efter genomgången psykoterapi. SID 12(19)

29 Risk för utveckling av kroniska smärtbesvär. De patienter i vår uppföljning som uppvisat smärta av icke-malign karaktär från rörelseapparaten som en del i sina besvär har fyllt i självskattningsinstrumentet Frågeformulär om smärta som mäter risk för utvecklande av långvariga smärtproblem hos individen. Figuren nedan beskriver att patienterna efter genomgången psykoterapi sänkt sin risk för att utveckla långvariga smärtproblem. Smärta är en sinnesupplevelse där flera komponenter såväl kroppsliga/sensoriska, som beteendemässiga, kognitiva och emotionella samverkar. Utifrån detta är individens uppfattning om smärtan, om sig själv och om omvärlden det som antingen kan utgöra ett hinder eller en möjlighet när det gäller vilken påverkan smärtan kommer att ha i individens liv. De psykoterapeutiska interventionerna och det psykoterapeutiska arbetet inriktar sig på att bearbeta de omständigheter som ligger hindrande för en framgångsrik rehabilitering. Linton-kategori efter terapi 100% 80% 60% 40% 30% 61% Förbättrad (i en lägre Linton-kategori efter terapi) Oförändrad (i samma Linton-kategori efter terapi) Försämrad (i en högre Linton-kategori efter terapi) 20% 9% 0% N = 66 Figur 12. Figuren visar risk för utvecklande av kroniska besvär efter genomgången psykoterapi. SID 13(19)

30 Figur 13 nedan visar att andelen med stor risk för att utveckla kroniska besvär minskat efter genomgången psykoterapi, från 50 % till 36 %. Andelen patienter med låg riks för utvecklande av kroniska besvär har ökat från 33 % till 53 %. Linton-kategori före resp. efter terapi 100% 80% 50% 36% 60% 40% 17% 11% Stor risk Medelmåttig risk Låg risk 53% 20% 33% 0% Före Efter N = 66 Figur 13. Figuren visar risk för utvecklande av kroniska besvär före och efter genomgången psykoterapi. SID 14(19)

31 Diskussion Uppföljningen av insatserna med psykoterapi på kognitiv grund utförd av legitimerad psykoterapeut på vårdcentralerna i Sörmland genomfördes samtidigt som verksamheten implementerades. Syftet med uppföljningen är inte att göra anspråk på någon utvärdering i egentlig mening utan avsikten är att kunna beskriva utfallet av verksamheten och identifiera utvecklingsbehov. Den population som uppföljningen består av rekryterades från den patientgrupp som påbörjade psykoterapi under 2010 hos legitimerad psykoterapeut knuten till respektive vårdcentral inom Sörmlands läns landsting. Patienterna tillfrågades av sin psykoterapeut om de önskade delta i uppföljningen och informerades om syftet med densamma. Deltagande var helt frivilligt och ett eventuellt avböjande att delta påverkade inte patientens möjlighet till behandling. Populationen kom att uppgå till 188 av de 456 patienter som påbörjade behandlingsserier under Som inledningsvis påpekats varierar populationen något avseende de variabler som följts upp pga. ofullständigt ifyllt material. Förutom det bortfall som utgjordes av dem som avböjde deltagande förekom också bortfall pga. ofullständigt ifyllda skattningsskalor samt att psykoterapeuterna i vissa fall glömde tillfråga patienterna om deltagande vid terapins inledande. Det totala antalet remisser som inkom under 2010 uppgick till 763. Efter bedömning resulterade detta sedan i 456 påbörjade psykoterapeutiska behandlingar under Av ovanstående följer att en inte oväsentlig del av psykoterapeuternas arbetstid åtgår till att bedöma inkomna remisser och så långt möjligt medverka till att patienten får rätt vård på rätt vårdnivå. En anledning till att de legitimerade psykoterapeuterna har sin kliniska verksamhet förlagd till vårdcentralen är att de aktivt ska medverka i de sammanhang på vårdcentralen där vårdplanering sker enligt arbetsmetoden Tidig Rehabilitering i Samverkan, TRIS. I den senaste skrivningen Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 från Sveriges kommuner och Landsting ( ) anges också vårdgivaren måste bli bättre på att välja ut vilka patienter som kan bli hjälpta av KBT. Vidare anges att allmänläkaren utför den medicinska bedömningen på vårdcentralen och att psykolog eller KBT-terapeut ska delta i den psykologiska bedömningen. Det ingår också i psykoterapeuternas arbetsuppgifter att medverka till att förebygga sjukskrivningar pga. psykisk ohälsa och identifiera personer där insatta åtgärder i form av psykoterapi kan förhindra och förebygga sjukskrivning. Av ovanstående följer att såväl medverkan i bedömning som genomförandet av psykoterapier är viktiga arbetsuppgifter för de legitimerade psykoterapeuterna på vårdcentralerna. Uppföljningen visar att Psykoterapiresursen inom Specialiserad Rehabiliteringsklinik Sörmland. SRS, i hög omfattning når patienterna tidigt i sjukdomsförloppet. Många patienter var inte sjukskrivna då de påbörjade psykoterapin men där risk bedömts föreligga för sjukskrivning utan adekvata insatser. Det är önskvärt att identifiera vilka patienter som är betjänta av och SID 15(19)

32 motiverade för psykoterapi när risk för sjukskrivning föreligger. Olika forskningsresultat har visat att bäst resultat uppnås om behandlingsinsatserna sätts in tidigt. Däremot visar uppföljningen inte hur länge patienterna haft sina besvär innan de sökt vården eller om de tidigare varit sjukskrivna eller sökt vård för samma symtom. Uppgift om vårdtyngd går alltså inte att utläsa ur uppföljningens resultat. Intentionen var att, via skattningsformuläret SCL-90 mäta vårdtyngd. Detta gick inte att genomföra eftersom, som tidigare påpekats, det inkom för få sådana skattningsformulär Många vårdcentraler har uttryckt behov av insatser för patienter med sammansatta och/eller långvariga symtom och problem. Hur många av dessa som ingår i populationen vet vi alltså inte. Vi vet dock att antalet remisser som inkommer vida överstiger antalet som sedan blir föremål för psykoterapeutisk behandling. När det gäller variablerna åldersfördelning, könsfördelning, etnicitet och antal samtal per genomförd psykoterapi beskrivs detta inledningsvis under rubriken Resultat och har inte varit föremål för diskussion men kommenteras kortfattat avslutningsvis under rubriken slutsatser. I nedanstående har vi valt att kortfattat diskutera det uppföljningen beskriver avseende variablerna sjukskrivningsgrad och symtomreduktion eftersom tonvikten i Rehabiliteringsgarantin ligger där. Resultaten som beskrivs i uppföljningen är goda, både avseende minskad sjukskrivningsgrad och symtomreduktion för patienterna. Ur resultaten, som anger huruvida patienten var sjukskriven när behandlingen påbörjades och resultaten kring den minskade sjukskrivningsnivån då patienterna genomgått terapi, kan antas att psykoterapi bidrar till intentionen att förhindra frånvaro från arbete pga. sjukskrivning och/eller medverkar till återgång i arbete. Depression och ångestsymtom är sjukdomar som kan medföra stora svårigheter att klara den dagliga tillvaron med nedsatt livskvalitet som följd. Om adekvat behandling inte sätts in finns risk för försämring och ökad funktionsnedsättning, utvecklande av långvariga besvär och ökad risk för återinsjuknande. Resultaten vad gäller symtomreduktion visar att psykoterapi, i flertalet fall, medverkat till att patienten helt återfått hälsan eller väsentligen förbättrats vilket också främjar det primära syftet med Rehabiliteringsgarantin återgång i arbete. Fortsatt arbete behövs dock för att möta sörmlänningarnas behov av rätt vård, i rätt tid och på rätt vårdnivå. Många sörmlänningar remitteras till eller efterfrågar själva psykoterapi och det är en utmaning att i framtiden fortsätta det arbete som nu beskrivits för att inom den egna verksamheten och tillsammans med andra rehabiliteringsaktörer även fortsatt identifiera och kunna erbjuda psykoterapeutiska insatser med god evidens för de patienter som efterfrågar, behöver och kan tillgodogöra sig detta. SID 16(19)

33 Slutsats I uppföljningen beskrivs att symtominriktad korttidsterapi på kognitiv grund leder till symtomreduktion för patienterna i de diagnosgrupper som Rehabiliteringsgarantin riktar sig mot. Detta syns tydligast för de patienter som behandlats för depression men goda resultat uppnås även för de andra diagnosgrupperna. Patienterna får tillgång till psykoterapi tidigt i sjukdomsförloppet vilket kan förhindra att patienten går in i en sjukskrivning och bidrar till snabbt tillfrisknande. Uppföljningen visar också att goda resultat uppnås avseende minskad sjukskrivningsgrad och därmed att patienten kan återgå helt- eller delvis i arbete eller stå till arbetsmarknadens förfogande. Det är angeläget att fortsätta samarbetet med personal på vårdcentralerna för att erbjuda psykoterapi som en del i rehabilitering och/eller för att förebygga sjukskrivning när risk för sådan finns. Det är också viktigt att underlätta för de patienter som skulle kunna vara betjänta av psykoterapeutiska behandlingsinsatser att få tillgång till detta och därmed också svara upp mot Socialstyrelsens nationella riktlinjer för behandling av ångest och depression. Unga personer, år, har endast i begränsad omfattning nåtts av psykoterapeutiska insatser hos leg psykoterapeut. Detta är en omständighet som bör bli föremål för vidare analys och ställningstagande till utvecklingsarbete kring hur ungas psykiska ohälsa på primärvårdsnivå ska kunna fångas upp och hur adekvat behandling ska kunna erbjudas. Symtominriktad korttidspsykoterapi vid psykiska besvär på primärvårdsnivå, fyller en viktig funktion i landstingets utbud av insatser för att förhindra sjukskrivning och som ett led i sörmlänningarnas rehabilitering. SID 17(19)

34 BILAGA 1 Patientinformation angående uppföljning av leg psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentralerna i Sörmland. Regeringen har avsatt medel för en rehabiliteringsgaranti med start Vårt landsting har använt en del av dessa medel till att utöka den psykosociala kompetensen inom primärvården. Sedan våren 2009 finns en leg. psykoterapeut knuten till respektive vårdcentral på halvtid i landstinget Sörmland. Syftet med uppföljningen är att beskriva effekten av den utökade resursen och i hur stor utsträckning behandling hos legitimerad psykoterapeut når ut till patienter på vårdcentralerna som ett led i rehabiliteringen. Uppföljningen kommer att gå till på följande sätt: Vid första samtalet hos din psykoterapeut kommer ni tillsammans att fylla i ett försättsblad. Du kommer också att få fyra s k självskattningsformulär som Du tar med hem och fyller i. Formulären lämnar Du till psykoterapeuten vid nästa samtal. Skattningsformulären förvaras som journalhandling. Inför ditt sista samtal hos psykoterapeuten kommer du att få fylla i de fyra självskattningsskalorna igen. Var 10:e patient i uppföljningen kommer dessutom att få fylla i ytterligare ett självskattningsformulär vid samtalsbehandlingens början. I uppföljningen är du anonym och de uppgifter du lämnar omfattas givetvis av sekretesslagstiftningen. Din medverkan är frivillig och du kan när du vill avböja Din medverkan. Om Du väljer att delta i uppföljningen eller ej påverkar inte rätten till behandling. Resultatet av uppföljningen kommer att användas för att beskriva och utveckla psykoterapeuternas arbete inom landstinget Sörmland. Vid eventuella frågor kontakta Bernice Calissendorff på tfn Tack för din värdefulla medverkan! SID 18(19)

35 BILAGA 2 Uppföljning av leg. psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentral under Kön: Man Kvinna 2. Ålder: år 3. Utbildning: Folkskola 6-8 år Grundskola eller motsvarande Gymnasium eller motsvarande Universitet/högskola 4. Födelseland: Sverige Annat land ålder vid inflyttning till Sverige: 5. Diagnosgrupp (Ange ett eller flera alternativ): Ångestsyndrom Depression Stress Smärta 6. Sjukskrivningsgrad: Första samtalet Sista samtalet 0% 0% 25% 25% 50% 50% 75% 75% 100% 100% 7. Antal samtalstillfällen: på vårdcentralen: 8. Självskattningsskalor: Första samtalet Sista samtalet BAI (totalpoäng) BAI (totalpoäng) MADRS-S (totalpoäng) MADRS-S (totalpoäng) SCI-93 (totalpoäng) SCI-93 (totalpoäng) Linton (totalpoäng) Linton (totalpoäng) SID 19(19)

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Handläggare Iren Lagerstedt Bernice Calissendorff DATUM 2009-08-12 Uppföljning av leg psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentral. Med början i februari 2009 och med successiv tillsättning under

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län Inledning Processens syfte Att för patienter med långvariga icke-maligna smärttillstånd i

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4 1 2016-01-13 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess,

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012

Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012 Diarienr: Ej tillämpligt 1(15) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2012-05-21 Giltigt t.o.m.: 2013-05-21 Upprättare: Maria A Johansson Fastställare: Kerstin Hallonqvist Rehabiliteringsgarantin Landstinget

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Primärvårdens uppdrag. En kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade

Primärvårdens uppdrag. En kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade Primärvårdens uppdrag En kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 BUP Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016

Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016 Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016 2 En effektiv och kvalitetssäker process för återgång i arbete Den nya överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner

Läs mer

Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt

Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Projektledare Catrin Nilsson, 010-119 21 46 2011-06-09 Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Delrapport juni 2011 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande projekt som vilar på

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-12-08 LS-LED09-815 196 Förslag på modell för landstingsfinansierad privat psykoterapi Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen beslutar införa

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri. Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö

Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress Besöksadress Telefon 0470-59 22 50 Box 1223 Rehabiliteringskliniken E-post rehabkliniken@ltkronoberg.se 351 12 Växjö J F Liedholms väg 14 Växjö Sida

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011. VC Fröslunda

Kvalitetsbokslut 2011. VC Fröslunda Kvalitetsbokslut 2011 VC Fröslunda Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 1. Bakgrund och syfte Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Peter Wahlberg 2012-01-10 LiÖ -3795 Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av års behovsanalys avseende rehabilitering I verksamhetsplanen för fick beredningen för

Läs mer

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps VC Försäkringskassan

Läs mer

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling slutredovisning av utbetalda medel 2011 och 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 6 Patienterfarenheter... 6 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet...

Läs mer

Maria Ljunggren Jenny Lee 2015-12-01

Maria Ljunggren Jenny Lee 2015-12-01 Maria Ljunggren Jenny Lee Motiv för granskning 2 En del av programmet Medborgarna och förvaltningen. Andelen av befolkningen som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa ökar. Allvarliga konsekvenser

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund

Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund Oxelösunds kommun, Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Svenska Kyrkan, SSAB, Hamnen och andra privata företagare vill

Läs mer

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. 1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin 1 (5) Datum 2014-01-07 Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin Inledning En stor del av sjukskrivningarna framförallt

Läs mer

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete)

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete) Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete) Bakgrund 2011 presenterade Rehabiliteringsrådet sitt slutbetänkande Statens Offentliga

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Rehabiliteringsmedicin Ämnesområde: Verksamhet Titel:Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Utfärdad av: Margareta Blid,

Läs mer

Projektet Bra Sjukskrivning

Projektet Bra Sjukskrivning Projektet Bra Sjukskrivning Miljarden Stimulansmedel från Staten för att minska ohälsotalen ersättning årsvis med olika krav på åtgärder. Rehabgarantin. Riktade insatser mot två stora sjukdomsgrupper:

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Faktaruta Personal: 60 tjänster. Läkare, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor, skötare, förskolekonsulent, bildterapeut, behandlingsassistent, läkarsekreterare.

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA 1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Vitalis Signe Vitalis Ingrid Anderzén, Uppsala universitet Projekt inom samordningsförbunden Totalt har 24,4 miljoner delats ut av maximala

Läs mer

Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta:

Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta: Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta: Samordningsförbundet verkar för nytänkande och flexibilitet genom att över tid anpassa insatser till

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Onkologiska kliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest

Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Erik Wottrich 15 oktober 2014 Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2.

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan

Läs mer

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00 Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00 Jag har ett genuint intresse för människor och dess historia. Som psykolog använder jag mig av flera olika metoder

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin 2013 1 2012-12-28 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Detta dokument kan komma att justeras efter hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte 11 februari 2013. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden 1(7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christina Möller/Mats Swanberg 2012-02-10 Dnr RS 690-2011 Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Nyckeltal 2015. Rapport Vuxenpsykiatri

Nyckeltal 2015. Rapport Vuxenpsykiatri Nyckeltal 215 Rapport Vuxenpsykiatri April 216 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Vuxenpsykiatri...4 3. Befolkning och jämförelsedata...5 4. Nyckeltalsgrafer...6 5. Fördjupning 215: Beroendevårdens

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Strängnäs

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Strängnäs Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Strängnäs Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 6 Tillgänglighet... 6 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2016-01-18 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Sandvikens smärtrehabprogram ingår i Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). I detta register samlas data

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Yttrande över motion av Kristina Söderlund och Inger Ros (S) om vårdgarantin och en utveckling för en patientfokuserad vård

Yttrande över motion av Kristina Söderlund och Inger Ros (S) om vårdgarantin och en utveckling för en patientfokuserad vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 18 1 (7) HSN 1209-1122 Yttrande över motion av Kristina Söderlund och

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2015-01-08 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Åsidan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 1 (4) HSD-A 13-2014 Datum 2014-02-19 Diarienummer RS 1938-2013 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har den 13

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-12-18 1(8) Verksamhetsplan Samspelet Stegen Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Samspelet

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:31 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:6 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om utökade behandlingsinsatser av stressrelaterad ohälsa så att fler sjukskrivna kan återgå i

Läs mer

Uppgifter om psykiatrisk vård i patientregistret

Uppgifter om psykiatrisk vård i patientregistret Uppgifter om psykiatrisk vård i patientregistret Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Kurator. I cancersjukvården

Kurator. I cancersjukvården Kurator I cancersjukvården Fakta 1914 första kuratorstjänsten inom sinnesjukvården 1928 Sahlgrenska sjukhuset Nu ca 4000 kuratorer Socionomutbildningen Relevanta vidareutbildningar Organisation Klinikanslutna

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består

Läs mer