WP 2. Kartläggning och analys

Transkript

1 Länsstyrelsen i Västerbotten -Botnia-Atlantica program Nordlands fylkeskommune Interreg program WP 2. Kartläggning och analys (alla data baseras på 2011 års verksamhet) Demografi Nordland och Västerbotten är två län med likartad storlek och befolkning. Båda länen ligger i respektive lands norra delar, är lika stora till ytan och glesbefolkade. o Nordland har en mer utspridd befolkning, fler mindre samhällen i mindre kommuner med bristfällig kommunikation o Nordland består av, 44 kommuner mot Västerbottens 15 o Befolkningen i Västerbotten har en större koncentration till stora städer o Åldersgruppen år är betydligt större i Västerbotten och beror på inflyttning av studenter till Universitetet i Umeå. Organisation Folktandvården i Västerbotten och Tannhelsetjenesten i Nordland har båda likartade mål och uppdrag. Tjänsten ligger också på samma förvaltningsnivå, dvs. inom Landstingen. Båda har en likartad ledningsstruktur, en central ledning samt klinikområden/basenheter som leds av en klinik/verksamhetschef. Uppdraget för båda organisationerna är att se till att tandvård är tillgänglig på lika villkor för hela befolkningen. Vid resursbrist skall barn och ungdomar samt svaga grupper prioriteras. Antalet tandläkare är lika medan det skiljer betydligt i antal tandhygienister och tandsköterskor. Vårdlagsarbetet är mera utvecklat i Västerbotten och vården utförs i större utsträckning av andra personalkategorier än tandläkare. En annan stor skillnad är hur vuxentandvården subventioneras av staten. I Norge ges offentligt stöd till definierade grupper med extra behov, medan det i Sverige dessutom finns en allmän tandvårdsförsäkring för de vuxna betalande patienterna.

2 o Nordland har en tre nivås ledningsstruktur. Det innebär att varje tannhelsedistrikt har en egen ledning och stor självständighet o Fylkestandläkarens (tandvårdschefens) stabsresurser i Nordland är betydligt mindre än Tandvårdchefens i Västerbotten. o Verksamhetscheferna i Västerbotten har ett större ledningsuppdrag och befogenheter än klinikcheferna i Nordland o Grunduppdraget är likartat för båda organisationerna. Båda har ett uppdrag att bedriva barn och ungdomstandvård, populationsinriktad förebyggande tandvård, tandvård till speciella patientgrupper samt tillgodose att tandvård finns tillgänglig för hela befolkningen. Västerbottens uppdrag innefattar dessutom även specialisttandvård för barn och vuxna samt sjukhustandvård. o Specialisttandvården omfattar alla specialiteter i Västerbotten och Nordland men skiljer väsentligt i resurstillgång och organisation. o Västerbotten har dessutom en tandläkarhögskola vilket har stor betydelse för hela organisationen o Klinikernas bemanning skiljer sig betydligt vilket medför skillnader i hur arbetet organiseras på klinikerna o Utbildningsnivån skiljer sig för tandsköterskor. I Norge är den en ett årig gymnasial utbildning medan den i Sverige är en 18 månaders eftergymnasial utbildning. o All utbildad tandvårdspersonal i Norge är legitimerad. Tandsköterskor i Sverige är inte legitimerade. o Folktandvårdens tandvårdstaxor i Sverige är normgivande även om det i Sverige råder fri prissättning Tandhälsa Tandhälsan är generellt något sämre i Nordland. Västerbotten har haft en tandhälsoutveckling för barn och ungdomar som ligger år före Nordland. Förbättringsgraden i de två länen har vart likartade de senaste åren med undantag av åringar där Västerbottens andel helt kariesfria är det dubbla. Stora skillnader ses också i denna grupp avseende andelen med hög sjukdomsförekomst. Tandhälsan för den vuxna populationen har inte kunnat jämföras då Nordland idag inte har aggregerade data på Fylkesnivå. Under den fortsatta projekttiden kommer försök till att finna jämförelsedata att fortgå. 5-åringar Tandhälsan har förbättrats för båda länen och andelen kariesfria är idag på 87 % i Västerbotten och 83 % i Nordland. Tandhälsoförbättringen har under de senaste 20 åren varit betydligt större i Nordland. Sjukdomsaktiviteten(incidenstalen) närmar sig också samma nivåer och ligger idag på 0,4-0,5 nya skadade ytor/individ(dfs).

3 12-åringar Förbättringen av tandhälsan har varit likartad i de båda länen men tandhälsan skiljer mellan länen. Andelen kariesfria är i Västerbotten 62 % och 52 % i Nordland. Skillnader ses även i sjukdomsaktivitet samt andelen individer som har en hög sjukdomsförekomst. Både andelen individer med många nya kariesskador och SIC index (medelvärdet på den sjukaste tredje delen i populationen) visar en större sjukdomsförekomst i Nordland. 18-åringar (19-åringar) I denna grupp ses de största skillnaderna i tandhälsoutveckling var sjukdomsförekomsten på samma nivå i båda länen. Tandhälsoförbättringen fram till 2011har varit betydligt högre i Västerbotten där nästan var tredje individ i dag är kariesfri medan motsvarande siffra i Nordland är var femte. Sjukdomserfarenheten (prevalensen) är 2011 nästan dubbelt så hög i Nordland, 4,8 jämfört med 2,6 skadade tänder/individ (DFT). Sjukdomsförbättringen är likartad men graden av sjukdom ligger på en högre nivå i Nordland. Drift Personal Personalsammansättningen skiljer mellan länen. Antalet tandsköterskor och tandhygienister är betydligt högre i Västerbotten. Närvarotiden i relation till anställningstid för tandläkare är högre i Västerbotten liksom totala antalet timmar då veckoarbetstiden är 40 timmar mot 34 timmar i Nordland (exklusive lunch). Sjukfrånvaron hos tandläkare ligger på samma nivåer i båda länen. Däremot ses stora skillnader i sjukfrånvaro för tandhygienister och tandsköterskor där sjukfrånvaron är högre i Nordland. Ytterligare parametrar har jämförts men redovisas inte i denna rapport då validiteten är osäker. Då dessa ändå känns intressanta kommer de att bearbetas ytterligare under projektperioden för att se om validitet går att uppnå. Ekonomi Skillnader finns i hur den offentliga tandvården finansieras. Nordland tilldelas en rambudget baserat på rambetingelser som personal, antal patienter som skall ha fri tandvård och omfattning av intäktsbaserad vård på vuxna patienter. Budget i allmäntandvården var 2011 på 252 miljoner (svenska kr) och med en intäktsbudget på 85 miljoner. I Västerbotten har en beställare-utförare modell med en tandvårdsbudget på 148 miljoner. Av dessa är ca 84 miljoner budgeterat för allmäntandvårdens uppdrag därutöver en intäktsbudget på 171 miljoner avseende intäkter för vård på vuxna patienter. Personal och driftskostnader är väsentligt högre i Nordland. Den resursstyrningsmodell som använts under en tid i Nordland har använts för vissa uppföljningsvariabler. Denna modell möjliggör planering och jämförelser av personalresurser, patientunderlag och intäktskrav mellan kliniker.

4 Produktion Uppdraget för båda länen avseende de grupper som skall ha Landstingsfinianserad vård (fritt klientel) är likartat både avseende på innehåll och antal, men skillnader finns i hur uppdraget är organiserat och utfört. I Västerbotten besöker årligen ca 61 % av ansvarsbarnen Folktandvården medan motsvarande siffra i Nordland är 83 %. Insatt resurstid/färdigbehandlat fritt klientel är också högre i Nordland, 2,3 resurstimmar jämfört med 1,9 i Västerbotten. Detta betyder att den totala resursinsatsen för ansvarsbarnen är betydligt högre i Nordland. En av orsakerna till denna skillnad kan vara skillnad i tandhälsa, en annan är att mer tid brukas till den friska populationen. Andelen vårdtid som används för vuxentandvård är i Västerbotten, 75 % och 21 % i Nordland. En av flera faktorer till detta kan vara att Tannhelsetjenesten i Norge historiskt varit och fortfarande är inriktat mot barn och ungdom och att vuxentandvården utförts av privata tandläkare. Patientunderlag Varje tandläkare har lika många ansvarsbarn i båda länen. Vad som skiljer är att antalet vuxna patienter/tandläkare. Det innebär att en tandläkare i Västerbotten ansvarar för nästan dubbelt så många patienter. Det förklaras bland annat av skillnad i organisation av arbetet där man i Västerbotten har tandsköterskor som självständigt deltar i patientarbetet, har fler anställda tandhygienister samt längre arbetstid. Andelen patienter av den vuxna befolkningen som är revisionspatienter (under tillsyn) i Folktandvården/Den offentlige tannhelsetjenesten är 44 % i Västerbotten och 12 % i Nordland. Antalet vuxna patienter som färdigbehandlats i Nordland har halverats från 1994 till 2011 medan de under samma period i Västerbotten ökat med 20 %. Ekonomi Ett nyckeltal som jämförts är intäkt/resurstimme inom vuxentandvård. Intäkterna per resurstimme i Nordland är betydligt högre vilket kan tyda på att den tandvård som används på vuxentandvård är mer effektiv i Norge. En annan orsak till skillnaden kan vara att de ökade resursinsatserna i Västerbotten inte ger ett intäktsutfall som motsvarar kostnadsökningen. Generellt så är kostnadsläget högre i Nordland både avseende löner som övriga driftskostnader.

5 Övrigt Vissa delar av arbetet med kartläggningen har genomförts via kvalitativa jämförelser. Ett stort antal områden har belysts och inom varje område har olika styrkor hos de båda organisationerna kunnat identifieras. De fokusområden som valts ut redovisas under varje rubrik; Kvalitet och patientsäkerhetsarbete o Riskvärdering ett verktyg för vårdplanering o Övergripande vårdriktlinjer/guidelines inom vuxentandvård och barn och ungdomstandvård o Verktyg för resursplanering och styrning o Den beste tannklinikk ett verktyg för kvalitetsarbete på kliniknivå Digitalt driftsstöd/it struktur/organisation o Digitalt stöd för aggregering av produktions- och tandhälsodata på fylkesnivå o Förändrad databasstruktur o Standardiserade kliniker och behandlingsrum Personal och chefsförsörjning/ kompetensutveckling o Ledarskapsutveckling ett gemensamt utvecklingsområde o Rekrytering o Introduktionsprogram för nyanställda o Kompetens och vidareutbildning o Samarbete med Tandläkarhögskolan i Umeå o Universitetskliniker Teamstruktur o Utveckla vårdlagsarbetet förändrad personalsammansättning och kompetensnivå Folkhälsoarbete o Kost och hälsa SALUT o Tobaksprevention o Äldres hälsa

6 WP 3. Utvecklingsområden Val av utvecklingsområden Med underlag av de data som framkommit i kartläggningen, vid gemensamma arbetsmöten i styrgruppen samt videokonferensmöten har följande utvecklingsområden identifierats; Nordland; o Ledarskapsutveckling gemensamt med Västerbotten o Retningslinjer for tannhelsetjenester i DOT Nordland (vårdriktlinjer/guidelines) En mer kunskapsbasert praxis o Tannhelsetjenester etter behov, mer til de syke mindre til de friske o Teamtandvård/arbetslagsarbete Västerbotten; o Ledarskapsutveckling gemensamt med Nordland o Rekrytering o Den bästa tandkliniken ett verktyg för kvalitet och förbättring på kliniknivå o Standardiserade kliniker/behandlingsrum o Plan och resursstyrningsmodell ett verktyg för planläggning och resursfördelning Arbetsgrupper har utsetts för respektive utvecklingsområde och en uppdragsbeskrivning kommer att utarbetas. En delrapport skall redovisas för referensgruppen i maj 2013 och en slutrapport vara klar till 30 juni. Övriga utvecklingsområden Dessa samarbets-/utvecklingsområden har också identifierats under kartläggningen men är områden som i ett första skede inte kommer att prioriteras. o Tandläkarhögskolan i Umeå som en resurs för kompetensutveckling och kurser o Klinikförlagd tandläkarutbildning Universitetskliniker o Folkhälsoarbete inom tandvårdstjänsten tobak, kost och äldre o Tandvård vid gränsen ett samarbete kring personal, patienter och erfarenhetsutbyte o Tandtekniska tjänster o Utveckling av uppföljningssystem