Arbetsmiljö vid djursjukhus en pilotstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmiljö vid djursjukhus en pilotstudie"

Transkript

1 JTI Uppdragsrapport Arbetsmiljö vid djursjukhus en pilotstudie Qiuqing Geng & Niklas Adolfsson

2

3 JTI Uppdragsrapport Arbetsmiljö vid djursjukhus en pilotstudie Ett projekt utfört på uppdrag av Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA) Qiuqing Geng & Niklas Adolfsson 2008 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. Tryck:, Uppsala 2008

4

5 3 Innehåll Sammanfattning...5 Inledning...6 Mål...6 Material och metod...6 Fältstudier...7 WEST jordbruk...10 Bedömning av faktorn olycksfall...10 Skada av person eller djur...11 Bedömning av faktorn belastningsergonomi...11 Bedömning av faktorn buller...13 Resultat...14 Intervjuerna...14 Cheferna på djursjukhusen...14 Studerade personer...14 WEST resultat...16 Risk för olycksfall...17 Belastningsergonomi...19 Buller...20 Bullerkällor...20 Bullerexponering...21 Diskussion...22 Slutsatser...24 Referenser...24 Bilaga 1. Formulär...25

6

7 5 Sammanfattning Hästen är ett stort djur som instinktivt kan springa iväg eller sparka när den känner sig skrämd. Att arbeta med hästar på ett sjukhus kan medföra stora risker för olycksfall, exempelvis så är det lätt att råka bli trampad eller sparkad av en häst. Målet med den här pilotstudien var att hjälpa veterinärverksamheten att sörja för en god och säker arbetsmiljö och därmed minska antalet arbetsskador. Det skedde genom en arbetsmiljögranskning och bedömning av risk för arbetsskada i samband med hantering av häst. Studien genomfördes vid två djursjukhus (på varje sjukhus studerades två yrkesgrupper, veterinärer respektive djursjukvårdare) i samarbete med SLA. Arbetsmiljöstudien bestod av två delar: 1) fältstudie vid djursjukhus med observation och intervjuer av de studerade personerna under en hel arbetsdag, samt fysikaliska mätningar av arbetsmiljöfaktorer, bl.a. bullerdos. 2) bedömning av arbetsmiljöfaktorer med tanke på risker för olycksfall och belastningsergonomi samt den uppmätta bullerdosen med hjälp av metoden WEST jordbruk. Alla av de studerade personerna har varit med om minst ett olycksfall. Djurvårdarna bedömdes löpa större risk för olycksfall än veterinärerna vid det dagliga arbetet. Exempel på olycksfall som ofta inträffad på sjukhusen var att personal ramlade och skadade sig i samband med behandlingar av hästar, när hästarna ryckte, sparkade eller trampade till personerna när hästarna blev rädda. Detta medförde att personerna ramlade i golvet och skadade knäskålen, bröt handleden m.m. Frånvaron eller sjukskrivningen p.g.a. olycksfall varade mellan 2 dagar och 5 veckor. Resultaten visade att risken för belastningsskador var stor, framför allt på grund av arbetsmoment såsom hantering av en sjuk hästs hov. Alla av de studerade personerna hade känt obehag i kroppen efter arbetet. Djurvårdarna fick högre minuspoäng för belastningsergonomin jämfört med veterinärerna. Subjektiva värderingar om den dagliga aktivitetsnivån visar också att djurvårdarna tyckte att de hade ett tyngre arbete än veterinärerna. För faktorerna olycksfallsrisk och belastningsergonomi fanns det en skillnad både mellan de två yrkesgrupperna och mellan de två hästsjukhusen. En modern byggnad och en bra arbetsrutin bidrog till en bättre arbetsmiljö på ett av djursjukhusen, vilket visade sig i mindre risk för olycksfall och belastningsskador. Exponeringen för buller var låg, men vissa bullerkällor hade farligt höga ljudnivåer som bör dämpas och dessa kan åtgärdas enkelt. De identifierade riskerna kan minimeras med god arbetsrutin, samt med enkla och billiga ergonomiska hjälpmedel. En framtida studie om lämpliga åtgärder behövs för att minska antalet arbetsskador på djursjukhus.

8 6 Inledning Både veterinär och djurvårdare är ett drömyrke för den som älskar djur och vill arbeta med djur. Men det kan också vara slitsamt och risken att skadas av djuren är stor om arbetsmiljön inte är bra. Arbetsmiljöverket (2006) har visat i faktabladet Korta sifferfakta om arbetsolyckor med djur att år 2005 anmäldes 246 arbetsolyckor där djur varit orsak till arbetsskadan. Drabbade yrken var främst husdjursuppfödare, lantbrukare, djursjukvårdare, assistenter och veterinärer. I de tre senare yrkena var det främst kvinnor som hade skadats i ladugård, stall, djursjukhus och i ridhus. Häst var det djur som oftast var inblandat i de anmälda arbetsolyckorna (Arbetsmiljöverket, 2006). Den senaste officiella statistiken från Arbetsmiljöverket visar att belastningsskador ligger i topp bland de anmälda arbetssjukdomarna (Arbetsmiljöverket & Statistiska centralbyrån, 2007). Detta gäller näringsgrenen hälso- och sjukvård, veterinärverksamhet och andra branscher. En enkätundersökning har gjorts av Sveriges Veterinärförbund gällande arbetsförhållanden och hälsa hos veterinärer som är anställda vid djursjukhus och kliniker. I samtliga analyser framkom att kvinnor har mer ohälsa och rapporterar en betydligt sämre och mer negativ arbetssituation. Arbetsmiljön vid djursjukhus och djurkliniker tycks, enligt resultaten, vara bäst anpassad till män. (SLA bladet, Information direkt till medlemmarna, Nummer ). Studier av företags arbetsmiljö kan genomföras på olika sätt och med olika metoder. WEST (Working Environment Screening Tool) är en metod som bedömer hela arbetsmiljön (Bengtsson & Berglund, 1997). WEST-metoden innebär att ett antal arbetsmiljöfaktorer mäts och bedöms med hjälp av särskilt utformade formulär. De faktorer som behandlas är olycksfall, belastningsergonomi, psykiska och sociala faktorer, buller och vibrationer, kemiska hälsorisker samt arbetsmiljö allmänt. Varje faktor ger poäng beroende på om den tillför människan några positiva eller negativa konsekvenser. Slutresultatet blir en presentation av kostnaderna för riskerna som personerna exponeras för i deras arbetsmiljö. Nyckeltalet kallas WEST-poäng och mäts i tusen kronor per miljoner arbetade timmar (kkr/mh), eller omvandlat till enheten kronor per tusen arbetade timmar (kr/1000h). Det innebär att de olika riskerna kan jämföras med samma nyckeltal: pengar (kronor). Mål Målet med den här pilotstudien var att hjälpa veterinärverksamheten att sörja för en god och säker arbetsmiljö och därmed minska antalet arbetsskador. Det skedde genom en granskning och bedömning av risk för arbetsskada i veterinärernas och djursjukvårdarnas arbetsmiljö i samband med hantering av häst. Material och metod Arbetet utfördes genom en bedömning av arbetsmiljöfaktorer vid två djursjukhus i samarbete med SLA. Studien bestod av två delar: 1) fältstudie vid djursjukhus samt mätning av fysiska arbetsmiljöfaktorer, bl.a. bullerdos, och 2) bedömning av

9 7 arbetsmiljöfaktorer med tanke på risker för olycksfall och fysisk belastningsskada med hjälp av WEST jordbruk. Varje fältstudie och bedömning utfördes av två forskare vid JTI, för att öka tillförlitligheten i resultaten. Fältstudier Fältstudierna genomfördes i form av fältbesök på två djursjukhus: Universitetsdjursjukhuset i Uppsala (UDS) respektive Regionhästsjukhuset Strömsholm (RHS). UDS startades i sin nuvarande organisationsform vid SLU Uppsala den 1 januari 2007, och denna hästklinik byggdes på 1970-talet. Antalet anställda vid UDS var 45 personer, 15 av dessa var veterinärer och 2 var hovslagare. Dessutom brukar det vara ca 10 studenter som gör sin praktik på djursjukhuset. Det var cirka 15 mottagningspatienter som behandlades i genomsnitt per dag på UDS. På UDS bedömdes arbetsmiljön på vårdavdelningen med tre stall för inneliggande hästar. Där vårdas hästar med omfattande eller komplicerade skador. Hästar med t.ex. en bäckenfraktur eller en spricka i ett stort rörben kan vara kvar så länge som sex veckor i en s.k. hängmatta. Även i samband med en operation är det vanligt att hästen blir kvar några dagar på kliniken för eftervård. Varje stall har 6-8 boxar och låg i samma korridor som poliklinikmottagningen (2 boxar). RHS grundades 1964 och ägs av Stiftelsen Strömsholm djursjukvård. I maj 2004 invigdes det nya Regionhästsjukhuset där den polikliniska verksamheten bedrivs och det var här bedömningen av arbetsmiljön gjordes. Det fanns 30 anställda vid RHS, av dessa var 9 veterinärer och 3 hovslagare. Årligen tar de emot ca 6600 patienter, dvs. ca 18 patienter dagligen. Under en av de studerade dagarna, den , mottogs 15 patienter vid polikliniken. Det finns 2 st hältgångar och en stor hall med ett stort utrymme för att kolla hältor på RHS. På mottagningen finns det också fem välutrustade behandlingsrum och 15 boxar. Boxarna mockas av hästägarna själva. Vårdavdelningen för inneliggande patienter låg i en annan byggnad, och deras arbetsmiljö ingick inte i den här studien. De utvalda djursjukhusen besöktes tre gånger. Vid det första besöket gjordes en genomgång och planering av vilka arbetsuppgifter som förekommer, vem som utför dem och hur arbetet utförs. Dessutom intervjuades chefen på arbetsplatsen kring generell information om sjukhuset, t.ex. antal anställda, när kliniken startades, genomsnittligt antal mottagningar per dag och några specifika frågor om något olycksfall eller tillbud inträffat med någon anställd, samt om något har åtgärdats för att minska olycksrisken. Vid det andra och tredje besöket på djursjukhuset observerades samt intervjuades de studerade personerna under en hel arbetsdag. På varje sjukhus studerades två yrkesgrupper, veterinärer respektive djursjukvårdare, som alla var kvinnor. Intervjuerna med de studerade personerna gjordes med hjälp av ett formulär (Bilaga 1) som innefattade frågor om när de anställdes, deras normala arbetstid och deras dagliga aktivitetsnivå. Dessutom gjordes en obehagsutvärdering. Tre av de studerade personerna talade om att de kände obehag i några kroppsdelar med hjälp av en kroppsbild (Bilaga 1) och en skattningsskala (Borgs CR-10-skala, Borg, 1998). Figur 1 och 2 visar de studerade personerna när de arbetar med hästar vid de två hästsjukhusen.

10 8 Figur 1. En veterinär (VetUDS) och en djurvårdare (VårUDS) som arbetar med hästar i stall vid UDS.

11 9 Figur 2. En veterinär (VetRHS) och en djurvårdare (VårRHS) som arbetar med hästar i behandlingsrum vid RHS.

12 10 WEST jordbruk För att WEST-metoden skulle passa att användas i bland annat jordbruksnäringen har JTI modifierat och utvecklat metoden som kallas WEST jordbruk (Torén m.fl., 2004). WEST jordbruk har använts i flera projekt vid JTI och visat sig mycket användbar för att göra översiktliga helhetsbedömningar av arbetsmiljön. Exempelvis har den använts av JTI för att bedöma arbetsmiljön vid rid- och travskolor (Adolfsson och Geng, 2008). Metoden är validerad med goda resultat. Eftersom arbetsuppgifterna vid hästsjukhus är av liknande slag som vid rid- och travskolor så lämpade sig metoden väl även för användning i den här pilotstudien. Efter varje besök gjordes bedömningen med hjälp av WEST-jordbruk. Bedömningen innefattade arbetsmiljöfaktorerna: risk för olycksfall respektive belastningsergonomi. Dessutom har buller mätts och bedömts. Bedömning av faktorn olycksfall Olycksfall är en oönskad händelse avseende skador på människor. Det riskmått som används i WEST är ett sammanvägt riskmått. Det betraktar både sannolikheten för att en olycka ska inträffa och konsekvensen av ett olycksfall. Det kan handla om en mycket vanligt förekommande situation (t.ex. böjprov på häst) eller en mycket osannolik situation. Det kan röra sig om en bagatellskada (t.ex. att kraften som klämmer handen är så låg att ingen påverkan sker) eller en mycket allvarlig skada (t.ex. att bli påkörd av fordon som leder till dödsfall). Risken för olycksfall bedömdes för var och en av de skadehändelser som används av Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador (ISA). Dessa skadehändelser är: maskin/föremål i farlig rörelse, träffad av flygande föremål, träffad av fallande föremål, överbelastning av kroppsdel, hanteringsskada, oordning/trångt utrymme, fordonsolycka, fall på samma nivå, arbete på hög höjd, fel-/snedtramp, kemiskt ämne, bränn- eller köldskada, farlig elström, brand/explosion och skada av person eller djur. För varje skadehändelse bedöms risken för olycksfall på en 11-gradig skala och den visas i Figur 3, med poäng gällande skada av person/djur. För varje skadehändelse var sedan skalan omräknad med ekonomiska modeller. Detta är gjort utifrån tillgänglig statistik rörande antal olycksfall, frånvarodagar, dödsfall, invaliditet m.m. som gäller för jordbrukssektorn (Brohammer & Karling, 2003). Det innebär att beroende på vilken risknivå som tilldelas respektive skadehändelse i WEST jordbruk erhålls en WEST-poäng i kr/th för skadehändelsen (exemplifieras i Figur 3). De skadehändelser som ger hög WEST-poäng, dvs. väger tungt vid

13 11 en riskbedömning, är skada av maskin/föremål i farlig rörelse, träffad av fallande föremål, överbelastning av kroppsdel, fordonsolycka/påkörning, fall på samma nivå, arbete på hög höjd och skada av person eller djur. Skada av person eller djur handlar i jordbruket, eller på djursjukhus, enbart om skada av djur. De faktorer som väger mycket lätt är skada från kemiskt ämne, bränn- eller köldskada och brand/explosion. Resterande skadehändelser utgör en mellangrupp. Skada av person eller djur Kontakt med våldsamma människor eller farliga djur Oavsiktlig skada av person på grund av felaktigt utformad arbetsplats. Skada av djur (ej avhornade djur, lösgående tjur etc.) Förflyttning, uppbinding, lastning mjölkning Kommentarer: Beskrivning av risk Riskmått Resultat Poäng (kr/th) Extremt hög risk Mycket stor risk Stor risk Tämligen stor risk Förhöjd risk Något förhöjd risk Relativt låg risk Låg risk (Normal) Mycket låg risk Minimal risk Obefintlig risk 0 0 Figur 3. Exempel på WEST-poängen som tilldelas vid riskbedömning av en skadehändelse, i detta fall skada av person eller djur. I lantbruket handlar det dock om skada av djur, skada av våldsamma människor är mycket ovanligt i jordbrukssektorn enligt statistiken. WEST-poängen för varje skadehändelse summeras sedan för samtliga skadehändelser och summan representerar WEST-poängen för olycksfall för det bedömda arbetsmomentet. Bedömning av faktorn belastningsergonomi Bedömningen av fysisk belastning gjordes genom att studera arbetet med avseende på förekommande arbetsställningar och förekomsten av ensidigt upprepat arbete och ett antal modifierande faktorer, som består av ålder, kön, precisionsarbete, ryck, lokalt tryck mot anatomiska strukturer respektive arbete i kyla, drag eller dåligt klimat. Det vill säga att bedömningen av belastningsergonomin gjordes enligt en modell som grundade sig på en värdering sammansatt av följande fyra delar: arbetsställningar (Figur 4), ensidigt upprepat arbete (Figur 5), vikt/kraft (Figur 6) och modifierande faktorer. Poängen för arbetsställningar och ensidigt upprepat arbete summeras, denna summa multipliceras med vägningsfaktorn för vikt/kraft och därefter med vägningsfaktorn för modifierande faktorer. Även här resulterar bedömningen i en given WEST-poäng (kostnad: kr/th) för belastningsergonomi.

14 12 Arbetsställning Kraftigt vridna och samtidigt böjda arbetsställningar, extrema vinklar i hand-, armbågs- eller axelleder, händer över skulderhöjd eller långt utanför underarmsavstånd (sittande) eller 3/4 armavstånd (stående), knästående. Kraftigt böjda eller vridna arbetsställningar, händer under höfter (stående), händer utanför underarmsavstånd (sittande) eller utanför 3/4 armavstånd (stående), ojämnt underlag och otillräcklig plats för benen (stående). Böjd eller vriden arbetsställning, händer delvis utanför underarmsavstånd (sittande) eller utanför 3/4 armavstånd (stående) med möjlighet till avlastning, viss möjlighet att anpassa arbetsställningen till individ och arbetsuppgift. Obegränsade möjligheter att välja bekväma och varierande arbetsställningar. Anpassning till individ och arbetsuppgift. Tillräckligt utrymme, möjligheter till fria rörelser, jämnt underlag, stöd för ben och rygg, avlastning för armar Poäng för arbetsställning kkr/mh Figur 4. Diagrammet för bedömning av arbetsställningar. Ensidigt upprepat arbete Arbetet består av en enda arbetsuppgift helt styrd av produktionsprocessen, flera delar av kroppen är i ständig snabb rörelse, det är svårt att hinna med. Arbetet kräver hög kraftutövning och precision. Tid för paus och återhämtning saknas. Arbetet innehåller ett fåtal arbetsuppgifter med liknande rörelsemönster, det finns begränsade möjligheter att själv påverka arbetets uppläggning. Arbetscykeln upprepas många gånger i timmen. Naturliga pauser saknas. Arbetet innehåller flera arbetsuppgifter med varierade rörelsemönster, det finns viss möjlighet att styra och lägga upp sitt egen arbete. Arbetscykeln upprepas några gånger per timme. Naturliga pauser förekommer. Arbetet innehåller många olika arbetsuppgifter med helt olika rörelsemönster och långa arbetscykler. Det finns obegränsade möjligheter att lägga upp och variera arbetet, frihet att använda tid för paus och återhämtning. Poäng för arbetsställning kkr/mh Figur 5. Diagrammet för bedömning av ensidigt upprepat arbete.

15 13 Vikt/kraft Utövande av kraft eller hantering av bördor över 25 kg (underarmsavstånd), eller över 15 kg (3/4 armavstånd). Dåligt handgrepp eller greppbarhet. Vertikalförflytt-ningen över 25 cm. Bära mer än 2 m. Fler än 5 lyft per min. Utövande av kraft eller hantering av bördor över 12 kg(underarmsavstånd), eller över 7 kg (3/4 armavstånd). Dåligt handgrepp eller greppbarhet. Vertikalförflyttningen över 25 cm. Bära mer än 2 m. Fler än 2,5 lyft per min. Utövande av kraft eller hantering av bördor mindre än 7 kg (underarms-avstånd), 3 kg (3/4 armavstånd). Normalt handgrepp eller greppbarhet. Vertikalförflyttningen mindre än 25 cm. Bära mindre än 2 m. Mindre än 1 lyft per 5 min. Arbetet innehåller mycket låga krav på utövande av kraft eller hantering av bördor. Handgrepp och greppbarhet är individuellt anpassade. Vertikal förflyttning eller transport genom att bära förekommer ej. Enstaka lyft Vägningsfaktor för Vikt/kraft Figur 6. Diagrammet för bedömning av vikt/kraft i arbetsmomenten. Bedömning av faktorn buller Buller i arbetsmiljön undersöktes genom att ljudnivåer från bullerkällor mättes med en ljudnivåmätare (Brüel & Kjær). Detta gjordes med några utvalda bullerkällor, som man tydligt hörde var bullriga på ett av de besökta djursjukhusen. Dessutom uppmättes den dagliga bullerexponeringen för personalen under en åtta timmars arbetsdag. Bullerexponeringen mättes med en dosimeter (DoseBadge, Cirrus Research Plc) som personen bar med sig under arbetsdagen. Dosimeterns mikrofon placeras på axeln nära örat (Geng m.fl., 2005b). Resultaten från bullerdosmätningarna redovisas i A-vägd ekvivalent ljudtrycksnivå i enheten decibel: db(a). Resultaten användes även för bedömning i en given WEST-poäng, dvs kostnaden för den dagliga bullerexponeringen.

16 14 Resultat Intervjuerna Cheferna på djursjukhusen Under intervjuerna med sjukhuscheferna angående olycksfall (Bilaga 1) svarade de att olycksfall hade inträffat på sjukhusen. Det som hänt personalen var till exempel: ramlade och skadade sig i samband med behandlingar av hästar; hästarna ryckte, sparkade eller trampade till personerna när hästarna blev rädda; och personerna ramlade i golvet och skadade knäskål, bröt handled m.m. Frånvaron eller sjukskrivningen p.g.a. olycksfall varade mellan 2 dagar och 5 veckor. Vi har samlat personalen, gått igenom händelseförloppet och pratat igenom vad som hände och varför det hände efter varje olycka, för att alltid tänka på säkerhet och hur man kan förhindra att detta ska hända igen. Vi har poängterat vikten av att inte utsätta sig för fara (ifall man är osäker på hur en häst ska reagera) utan istället avstå och be om hjälp. Så sa båda cheferna. Tillbud har inträffat många gånger eftersom hästar är flyktdjur och kan ibland reagera snabbt och tillsynes utan anledning. Det är svårt att beskriva speciella fall. Vad som kunde ha hänt en anställd är t.ex. att bli trampad på tårna, knuffad/kastad, benbrott eller mycket kraftigare skador, säger cheferna. Vid frågan om åtgärder för att minska olycksfallsrisken, svarade cheferna att: Eftersom vi jobbar med stora djur tänker vi alla mycket på säkerhet. Vi försöker alltid läsa av hästarna och inte handha dem som verkar farliga. Alla som arbetar måste ha skyddsskor för att undvika trampskador. Vi använder olika sätt att upplysa varandra om hästar som kan vara riskabla att hantera, t.ex. varningsskyltar på boxar. Vi använder säkerhetsspiltor vid vissa undersökningar (där det är möjligt). Vi har säkerhetslarm vid ensamarbete. Vi ber om hjälp i situationer som känns farliga och utsätter oss inte medvetet för fara. Studerade personer I Tabell 1 visas en kort information om de studerade personerna utifrån intervjuerna med enkätformuläret som redovisas i bilaga 1. Fortsättningsvis kommer de enskilda studerade personerna att kodas enligt studienumren (Studie nr) i tabellen. Tabell 1. Information om de studerade personerna. Studie nr Anställd Ålder år Antal år m. häst* Arbstim Daglig aktivitetsnivå (tim) /veck Lätt Med.tungt Tungt Mkt. tungt VetUDS Veterinär ,5 0,25 0,25 VårUDS Djurvårdare 35 ~ , ,5 VetRHS Veterinär VårRHS Djurvårdare , ,5 * antal års erfarenhet med häst

17 15 De var mellan 29 och 42 år gamla och hade många års (mellan 20 och 35 år) erfarenhet med hästar. Båda veterinärerna jobbade 45 timmar per vecka och de två djurvårdarna jobbade 40 timmar per vecka. Cirka 6 sjuka djur mottogs av varje veterinär och djurvårdarna arbetade med 6-8 fall i genomsnitt per dag. Vid frågan om daglig aktivitetsnivå klassificerade de hur många timmar de arbetade med olika arbetsaktivitet samt hur tunga de var (från lätt till mycket tungt) under en normal arbetsdag. Figur 7 visar hur mycket varje aktivitetsnivå (tabell 1) bidrar procentuellt till en normal 8-timmars arbetsdag för de studerade personerna. Dessa subjektiva värderingar visar att veterinärerna tyckte att de hade mindre tungt arbete jämfört med djurvårdarna. 100% 90% 80% Daglig aktitvitetsnivå 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Mkt. tungt Tungt Med. tungt Lätt 0% VetUDS VetRHS VårUDS VårRHS Studerade person Figur 7. Visar hur mycket varje aktivitetsnivå bidrar procentuellt till en normal 8 timmars arbetsdag för de studerade personerna. Figur 8 visar hur mycket obehag personerna kände i respektive kroppsdel. Obehagsutvärderingen gjordes av tre av de fyra studerade personerna. Alla kände obehag i nedre delen av ryggen, men olika mycket (0,5; 3; 3), två kände svagt obehag i nacke (0,5; 2) och två kände svagt respektive måttligt obehag i knäna. En djurvårdare påpekade att hon kände obehag i kroppen på 6 punkter. Hon kände ganska starkt obehag (4) i vristen.

18 16 0 Inget obehag alls 0,5 Mycket, mycket svagt obehag (knappt kännbar) 1 Mycket svagt obehag 2 Svagt obehag (Lätt) 3 Måttligt obehag 0,5, ,5; 3; 3 4 Ganska starkt obehag 5 Stark obehag (Kraftig) 6 7 Mycket starkt obehag Mycket, mycket starkt obehag (Nästan max) 4 2; 3 2 Figur 8. Obehagsutvärderingen gjordes av de studerade personerna med hjälp av Borgs CR-10-skala och kroppsbilden. På frågan om de hade varit med om något olycksfall svarade de exempelvis att: En häst stegrade sig, landade på min ena fot, då ramlade jag och skadade knäet på det andra benet. Jag var sjukskriven i 2 dagar pga. detta fall. För övrigt fick jag även andra mindre skador (blåmärken, sår m.m.). Jag blev biten i handen av ett sto när jag höll på med ett föl, då fick jag en handskada och blev sjukskriven i 14 dagar. Dessutom skadade jag foten och ryggen när jag blev sparkad av en häst. Jag har blivit sparkad av häst några gånger med svullnad som följd samt skurit mig i ett finger en gång. Jag har fått skador i näsan och tänderna, låret och höften av hästsparkar. Många tillbud har inträffat som skulle ha kunnat orsaka mycket kraftigare skador, exempelvis benbrott, huvudskador m.m. svarade alla studerade personerna. WEST resultat Resultaten av WEST-bedömningen består av WEST-poäng i kronor per tusen timmar (kr/1000h) för de olika riskerna för olycksfall respektive belastningsergonomi för de studerade yrkesgrupperna, veterinärer respektive djurvårdare, vid arbete på de olika hästsjukhusen. Utifrån detta gjordes en analys av skillnader och likheter mellan yrkesgrupperna. Vidare har resultaten av vad som genererat höga respektive låga risker analyserats för att identifiera särskilt riskfyllda arbetsuppgifter och/eller områden.

19 17 Risk för olycksfall Resultatet av WEST-bedömningen av faktorn olycksfallsrisker för de studerade personerna vid dagligt arbete visas i Figur 9. På båda sjukhusen bedömdes djurvårdarna löpa större risk för olycksfall än veterinärerna vid det dagliga arbetet. 0 Risk för olycksfall VårUDS VårRHS VetUDS VetRHS WEST-poäng (Kr/1000h) Figur 9. Resultatet av WEST-bedömningen av faktorn olycksfallsrisker för de studerade personerna vid dagligt arbete. I Figur 10 visas fyra av femton skadehändelser, nämligen: överbelastning av kroppsdel, hanteringsskada, arbete på hög höjd och skada av djur, som bidrog mest till den totala risken för olycksfall och som bidrog mest till skillnaderna i WEST-poäng mellan de två yrkesgrupperna. De övriga elva skadehändelserna ligger i en post för sig.

20 18 Risk för olycksfall VetRHS Överbelastning av kroppsdel VetUDS Hanteringsskada Arbete på hög höjd VårRHS Skadad av person eller djur VårUDS Övriga skadehändelser WEST - poäng (Kr/1000h) Figur 10. WEST-bedömning av fyra skadehändelser och dess bidrag till den totala risken för olycksfall. Djurvårdarna hade högre minuspoäng vid risk för olycksfall än veterinärerna. Anledningar till det var bland annat att en djurvårdare (VårUDS) fick högre riskpoäng för hanteringsskada och överbelastning av kroppsdel. Det observerades att hon använde kniv för byte av gips, vilket kan ge skärskador. Hon använde nålar för att ge sprutor av olika slag, vilket kan ge stickskador. Och hon öppnade/stängde dörrar till stallboxar, vilket kan ge klämskador. Alla dessa riskmoment ger henne en förhöjd risk för hanteringsskador. Den stora risken för skada av djur uppkommer bland annat när hon gav medicin till ett föl då ett anfallande sto kunde ha bitit eller sparkat henne i boxen, samt att hon måste motionera hästar i korridoren eller utomhus varje dag. Dessutom jobbade hon ensam med djur under helger en gång per månad, vilket orsakar ännu mer risk för skada av djur. Den andra djurvårdaren (VårRHS) bedömdes ha större risker för överbelastning av kroppsdel och fall mot en lägre nivå (arbete på hög höjd) än de andra studerade personerna. Eftersom VårRHS måste lyfta hästars ben många gånger per dag för att hjälpa till med böjprov, ge sprutor etc. Under behandling med chockvågor ( Shockwave ) måste hon hålla i det vibrerande verktyget och samtidigt trycka det hårt mot hästens rygg. Detta arbetsmoment orsakade också ansträngande rörelser samt större risk för fall mot en lägre nivå på grund av att hon stod på en hög pall (Figur 11).

21 19 Figur 11. Djurvårdare ger häst behandling med ett Shockwave - verktyg. Belastningsergonomi Resultatet av WEST-bedömningen för belastningsergonomin visas i Figur 12. Resultaten visar att en djurvårdare (VårUDS) fick betydligt högre minuspoäng för belastningsergonomin jämfört med de andra personerna. Detta berodde huvudsakligen på att VårUDS fick något högre poäng för vägningsfaktorn vikt/kraft (2,06 i Tabell 2) på grund av att hon bar tunga medicinlådor med droppsäckar (> 20 kg) och bar foderhinkar varje dag. Den andra anledningen var att hon fick högre poäng för modifierande faktorer (1,76 i Tabell 2) orsakat av att hon måste motionera hästar utomhus, vilket innebar att hon arbetar i kyla, drag och dåligt klimat under delar av året. Tabell 2 visar att de två vägningsfaktorerna påverkade totalpoängen mycket vid bedömningen av belastningsergonomin för VårUDS.

22 20 Belastningsergonomi 0 VetUDS VetRHS VårUDS VårRHS WEST-poäng (Kr/1000h) Figur 12. WEST-bedömningen för belastningsergonomin. Tabell 2. Beräkningsformulär för belastningsergonomi enligt WEST-metoden samt resultaten av den här studien. Beräkningsfaktorer VetUDS VetRHS VårUDS VårRHS Poäng för Arbetsställning Poäng för Ensidigt upprepat arbete Summa poäng för Arbetsställning & Ensidigt upprepat arbete Vägningsfaktor för Vikt/kraft 1,55 1,55 2,06 1,70 Vägningsfaktor för Modifierande faktorer* 1,74 1,45 1,76 1,45 Totalt antal poäng för belastningsergonomi *Modifierande faktorer: ålder, kön, precisionsarbete, ryck, lokalt tryck mot anatomiska strukturer respektive arbete i kyla, drag eller dåligt klimat. Buller Bullerkällor De uppmätta ljudnivåerna från olika bullerkällor på ett av de besökta djursjukhusen visas i Tabell 3. Det högsta värdet som utmättes vid ljudnivåmätningarna var 103 db(a) vid en bänkslipmaskin i ett enskilt rum när en hovslagare slipade en hästsko.

23 21 Tabell 3. Uppmätta bullerkällors ljudnivåer på besökta djursjukhuset (UDS). Bullerkälla och mätplats Ljudnivå, Leg (dba) Notering Metalliskt lås till dörr på stallbox 98 Se bild En gnäggande häst i stall 93 Sopmaskin körs i korridor / hältgång En springande häst i korridor Vid böjprov Metalliskt slag (slår med hammare mot hästsko) Hovslagare, ca 4 min. Bänkslipmaskin i ett enskilt rum Hovslagare, ca 1min. Bullerexponering Figur 13 visar exponeringen för ekvivalent ljudnivå uppmätt med dosimeter hos en försöksperson (VårRHS) över en 8 timmas arbetsdag vid varierande buller. Den ekvivalenta 8-timmarsljudnivån (dagliga bullerdosen) var 63,2 db(a). WESTpoängen för sådan bullerexponering är 23 kr per tusen timmar (23kr/1000h). Enligt WEST-metoden utgår man från att buller med en ekvivalent 8-timmarsnivå över 80 db(a) är hörselskadligt och att ljudnivåer över 45 db(a) är störande (Karling och Brohammer, 2002) dba är gräns för hörselskadligt buller i WEST 70 Ljudnivå, Leq db(a) dba är gräns för störande buller i VårRHS, Ekvivalenta ljudnivå: 63,2 db(a), WEST-poängen: 23 kr/1000h :30 09:00 09:30 10:00 10:30 11:00 11:30 12:00 12:30 13:00 13:30 14:00 14:30 15:00 15:30 16:00 16:30 Klockan (tt:mm) Figur 13. Exponering för ljudnivåer för en djurvårdare som arbetade med olika moment under 8 timmar den studerade dagen på ett hästsjukhus (RHS).

24 22 Diskussion Under studierna har vi observerat att både cheferna och de studerade personerna var mycket medvetna om riskerna för både olycksfall och belastningsskador. Alla hade många års erfarenhet av arbete med hästar. Har man vana med hästar, så kan man till viss del undvika att de blir skrämda, men jobbar man med sjuka hästar, så finns alltid risken för att allvarliga olycksfall kan ske. Alla de studerade personerna har varit med om minst ett olycksfall. Personalen har försökt att alltid tänka på olycksrisken och de har varit noga med arbetsställningar vid behandlingar av hästarna. Olyckfallsriskerna var högre för djurvårdarna vid det dagliga arbetet på båda hästsjukhusen jämfört med veterinärerna (Figur 9). De delfaktorer (skadehändelser) som bidrog mest till WEST-poängen för olycksfallsrisk var skada av djur (Figur 10), d.v.s. det fanns stora skaderisker vid arbete med hästarna. Hästen är ett stort djur som instinktivt kan springa iväg eller sparka när den känner sig skrämd. Att arbeta med hästar på ett sjukhus kan medföra stora risker för olycksfall, exempelvis så är det lätt att råka bli trampad eller sparkad av en häst. Olycksrisken ökar vid ensamarbete och i stressiga situationer enligt resultaten av intervjuerna. WEST-poängen visade också att olycksfallsrisken var mindre för djurvårdaren respektive veterinären under det dagliga arbetet vid RHS än vid UDS. En stor bidragande faktor var att det där fanns två enskilda hältgångar och en stor hall med stort utrymme för att kolla hältor, samt att avdelningen för inneliggande patienter låg i en annan byggnad. De anställda behöver inte heller jobba med hästarnas boxar utan de mockas av hästägarna själva. Dessutom växlade man arbetet med röntgen mellan djurvårdarna (en dag per vecka). De stora utrymmena och deras arbetsrutiner bidrar till en bättre arbetsmiljö på RHS, vilket kan medföra en minskning av risken för olycksfall. Skillnaden mellan de två hästsjukhusen kan bland annat förklaras av att de bedömda avdelningarna var olika, den ena var en poliklinik och den andra en avdelning för inneliggande hästar. En modern byggnad och en bra arbetsrutin bidrog till en bättre arbetsmiljö på ett av djursjukhusen, vilket visade sig i mindre risk för olycksfall och belastningsskador. Det bör dock noteras att vårdavdelningen för inneliggande hästar som låg i samma korridor som polikliniken på UDS har planerats att flytta till en annan korridor. Det bör resultera i färre personer som vistas i korridoren under motioneringen av hästar samt hältutredningar, vilket i sin tur kan minska risken för skada av hästar. En begränsning i den här pilotstudien är att bara två djursjukhus studerats. En studie av arbetsmiljön i flera djursjukhus skulle kunna identifiera ytterligare hur stora skaderiskerna är, och vilka åtgärder som företagen bör prioritera för att förbättra arbetsmiljön. Resultaten av WEST-poängen för belastningsergonomin visade att risken för belastningsskador var stor, framför allt på grund av arbetsmoment såsom hantering av en sjuk hästs hov. Då arbetar man i en sned arbetsställning med en stor tyngd samtidigt som hästen rycker i benet, vilket kan leda till skador i rygg, höfter och knäleder (Figur 1). Vid hältutredningar lyfter personalen varje hov under någon minut för att kolla var hästen är halt, vilket också är tungt och det är då viktigt att man står så rakt som möjligt (Figur 2). Andra tunga arbetsmoment är att bära tunga föremål, t.ex. medicinlådor för dropp, vilket kan orsaka stor fysisk belastning hos djurvårdaren (Figur 12). Många arbetsmoment, som dock inte innefattar arbete med häst, går att åtgärda med ergonomiska hjälpmedel, såsom vagnar, säckkärror och

25 23 lyftanordningar, istället för att bära tunga föremål. Användning av brems och lugnande sprutor kan vara bra för att få en orolig häst att bli lugnare. WEST-poängen för bullerexponeringen var låg (23 kr/kh). Den ekvivalenta ljudnivån låg under 80 db(a), vilket är en gräns för insatsvärdet för en 8-timmars daglig bullerexponering. Det uppmätta värdet översteg dock gränsen i WEST för störande buller (Figur 13). Störande buller har negativ påverkan i form av att det är tröttande, stressande och irriterande samt påverka prestationsförmågan, men det kan också ge reaktioner som ökad hjärtfrekvens, högre blodtryck och utsöndring av stresshormoner. Det bör även uppmärksammas att de uppmätta bullerkällornas ljudnivåer var höga vid vissa ställen på arbetsplatserna (Tabell 3). Åtgärder för att reducera de skadliga bullerkällorna är därför nödvändigt. Sådana åtgärder kan vara enkla och billiga, exempelvis kan man klä metalliska delar på dörrarna till stallboxarna med gummi eller tejp för att undvika metalliska ljud vid låset på boxdörren och därmed reducera ljudnivån där. Användande av hörselskydd med kåpor vid slipning i bänkslipmaskin eller vid hamrande av hästskor reducerar exponeringsnivåerna med ca 20 db(a) för hovslagaren, samt användande av öronproppar vid sopmaskinskörning eller andra bullriga arbeten minskar exponeringsnivåerna med ca 10 db(a). När man tolkar resultaten av WEST-poängen i nyckeltalet pengar, kan resultaten uttryckas att personalen som jobbar med sjuka hästar vid UDS exponeras för risker för olycksfall som motsvarar en kostnad på mellan 3545 och 4131 kr per tusen timmar (eller 3,5 4,1 kr/timme). Den motsvarande siffran är 2906 till 3649 kr per tusen timmar (eller 2,9 3,6 kr/timme) på RHS. Det bör noteras att de ekonomiska modellerna som ligger till grund för bedömningen av faktorn olycksfall helt har räknats om utifrån tillgänglig statistik och kostnader som gäller för jordbrukssektorn. Genomsnittlig lön i jordbrukssektorn som inkluderas i modellerna är dock lägre än lönen inom djursjukhusen. Det innebär att kostnaden som visas i ekonomiska termer för olycksfall ska vara lite högre än de siffror som visas i resultaten ovan på djursjukhusen. Kostnaden för riskerna i arbetsmiljön har inte specificerats till en person (t.ex. veterinär eller djurvårdare), eftersom WEST är en screeningsmetod avsedd för att mäta på gruppnivå. Det är således viktigt att se till åtgärdsbehovet i enskilda personers arbetsmiljö, även om deras situation påverkar WEST-poängen i liten utsträckning.

26 24 Slutsatser Alla de studerade personerna har varit med om minst ett olycksfall. Hästen är den största riskfaktorn för både olycksfall och belastningsskador. Därför är det viktigt med fortsatt hög riskmedvetenhet på djursjukhusen. Djurvårdarna har tyngre arbetsmoment än veterinärerna. Att arbeta ensam med hästar på helgpass, kan öka skaderisken. Vissa bullerdämpande åtgärder behövs, t ex låsen på hästboxarna som ger ifrån sig farligt höga ljudnivåer. Detta kan minimeras med gummibeklädnad eller liknande. Resultaten av WEST-poängen visar att arbetet med hästar på djursjukhusen är riskfyllt och därmed också kostsam för arbetsgivaren. Det finns pengar att spara på att förbättra arbetsmiljön. De identifierade riskerna kan minimeras med god rutin, samt enkla och billiga ergonomiska hjälpmedel. En framtida studie om lämpliga åtgärder behövs för att minska antalet arbetsskador på djursjukhus. Referenser AFA, Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro AFA försäkring, Stockholm. Arbetsmiljöverket, Arbetsolyckor med djur. Korta sifferfakta Nr Arbetsmiljöverket & Statistiska centralbyrån, Arbetsskador Preliminära uppgifter. Arbetsmiljö statistik rapport 2007:4. Geng Q., Andersdotter M., Gustafsson M. and Torén A., 2005a. Arbetsmiljön i automatiska mjölkningssystem. JTI-rapport, Lantbruk & Industri, Uppsala. Geng Q. and Torén A., Mobile and stationary systems for organic pigsworking environment. Researching Sustainable Systems. Proceedings of first scientific conference of the international society of organic agriculture research (ISOFAR), Adelaide, South Australia, pp Geng, Q., Adolfsson, N. och Öberg, K., 2005b. Bullerdosmätning i jordbruket för bedömning av risk för hörselskador. JTI-rapport Lantbruk & Industri nr Uppsala. Geng Q., Gustafsson M. och Torén A., 2006a. Automatiska mjölkningssystem - en väg till bättre arbetsmiljö i mjölkproduktionen. JTI-rapport, Lantbruk & Industri, Uppsala. Geng Q., Andersdotter M. and Torén A. 2006b. Screening of the working environment in dairy farms. Proceedings of World Congress: Agricultural Engineering for a Better World, September, 2006, Bonn, Germany. Book of Abstracts, pp SLA 2003, SLA bladet, Information direkt till medlemmarna, Nummer 2, Torén A., Geng Q., Andersdotter M., WEST-agriculture a method for screening the working environment in agriculture. Presented at the Nordic Meeting on Agricultural Occupational Health, Tumba, Sweden, 29 November 1 December 2004.

27 25 Arbetsmiljö vid djursjukhus en pilotstudie Bilaga 1 Sjukhus: Fps: Datum: Formulär (fylls i vid besöket på fältet och under observation) Namn: ; Ålder: år; Man Kvinna Är du Veterinär Djurvårdare Hovslagare Hur många års erfarenhet har Du med hästar? år Hur länge har Du arbetat på djursjukhuset? / år/månad Hur många timmar arbetar du i genomsnitt? timmar per dag eller per vecka: Hur många fall arbetar Du med i genomsnitt per dag? Har du varit med något olycksfall på jobbet?... Om ja, vad hände? Vilken/vilka skador? Hur många dagars frånvaro eller sjukskrivning?... Har något tillbud inträffat?... Om ja, vad hände/kunde ha hänt? Har Du något förslag till åtgärd eller ändring för att minska olycksfallsrisken på djursjukhuset?... Har du någon förslitningsskada pga. jobbet?... Använder Du kemikalier?... Om ja, Vilken typ?... Hur mycket / ofta?...

28 26 Hur många timmar arbetar du dagligen med nedanstående aktivitetsnivåer? (var god stryk under det/de arbetssätt som bäst beskriver ditt arbete) [ tim] LÄTT sittande eller stående: hand- och armarbete (t.ex. använda mindre verktyg, lätt arm- och benarbete eller gående ca 3 km/tim, lyft av 4,5 kg högst 8 ggr per timme, 11 kg högst 4 ggr per timme). [ tim] MEDELTUNGT hand- och armarbete (t.ex. spika, fila), arm- och benarbete (t.ex. köra traktor), arm- och överkroppsarbete (t.ex. hantera medeltunga föremål, dra lättviktsvagnar, lyft av 4,5 kg högst 10 ggr per timme, 11 kg högst 6 ggr per timme). [ tim] TUNGT arm- och överkroppsarbete (t.ex. flytta tunga material, slå med slägga, såga, gående 6 km/tim, lyft av 4,5 kg 14 ggr per timme, 11 kg 10 ggr per timme). [ tim] MYCKET TUNGT arbete nära maximalt eller maximalt (.tex. skyffla eller gräva tungt material, gå i trappor eller stegar, springa > 6,5 km/tim, lyft av 4,5 kg mer än 18 ggr per timme, 11 kg mer än 13 ggr per timme) Obehagsutvärdering (Märk ditt svar på bilden) Var vänlig och bedöm med hjälp av den här skalan hur du känner dig, hur mycket obehag du har i respektive kroppsdel. Är ditt obehag mycket svagt säger du 1. Är obehaget bara måttligt säger du 3 osv. Du får använda vilka siffror på skalan du vill, även halva värden t.ex. 1,5. 0 Inget obehag alls 0,5 Mycket, mycket svagt obehag (knappt kännbar) 1 Mycket svagt obehag 2 Svagt obehag (Lätt) 3 Måttligt obehag 4 Ganska starkt obehag 5 Stark obehag (Kraftig) 6 7 Mycket starkt obehag Mycket, mycket starkt obehag (Nästan max) Övriga kommentarer...

29 27 Noteringar under observation: (Hur arbetsuppgifter utförs (arbetstider, arbetsuppgifter och plats) Klockan Arbetsuppgifter Plats

30 28 Noteringar under observation: (Hur arbetsuppgifter utförs (arbetstider, arbetsuppgifter och plats) Klockan Arbetsuppgifter Plats

Slutrapport, SLF Häst: H0547189 Exponering för olycksfallsrisk och fysisk belastning vid rid- och travskolor

Slutrapport, SLF Häst: H0547189 Exponering för olycksfallsrisk och fysisk belastning vid rid- och travskolor Slutrapport, SLF Häst: H0547189 Exponering för olycksfallsrisk och fysisk belastning vid rid- och travskolor 2008-06-30 Niklas Adolfsson & Qiuqing Geng JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala

Läs mer

Hörselskadlig bullerexponering

Hörselskadlig bullerexponering SLUTRAPPORT SLO-920 Hörselskadlig bullerexponering medvetenhet, attityd och riskbeteende hos lantbrukare Qiuqing Geng Box 7033, 750 07 Uppsala 2 Bakgrund Under de senaste åren har jordbrukare varit den

Läs mer

Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS)

Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS) Working Document: WP4-N6 Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS) European Commission FP5 Project No. QLK4-2002-02650 Title: Whole-body vibration Initial Assessment Self-Administered Questionnaire

Läs mer

Hovslagarnas Arbetsmiljö

Hovslagarnas Arbetsmiljö Bilaga 1 Hovslagarnas Arbetsmiljö Besvara enkäten. OBS! Frågor finns tryckta på båda sidor Posta enkäten i bifogat svarskuvert (som redan är frankerat) Har du frågor ring på telefon 040-41 54 91 eller

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla

Läs mer

Belastningsskador Nej tack!

Belastningsskador Nej tack! Belastningsskador Nej tack! Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar

Läs mer

Handledning till riskbedömningsmetoden HARM

Handledning till riskbedömningsmetoden HARM Handledning till riskbedömningsmetoden HARM Detta är en handledning till riskbedömningsmetoden HARM Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-,

Läs mer

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg.

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg. Genomförd senast 31 maj. Redovisas till verksamhetschef senast 15 augusti Checklista - Arbetsmiljörond Verksamhetsområde Arbetsplats Datum Ansvarig chef Medverkande skyddsombud Övriga medverkande Frågorna

Läs mer

Arbetsmiljöbokslut 2015

Arbetsmiljöbokslut 2015 Handläggare: Sida: 1 (8) Arbetsmiljöbokslut 2015 Detta är 2015 års upplaga av Alingsås Energis arbetsmiljöbokslut. Bokslutet omfattar både Alingsås Energi Nät AB och Alingsås Energi AB. Arbetsmiljöbokslutet

Läs mer

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09. RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09. RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively RAMP: Ett nytt belastningsergonomiskt bedömningsverktyg Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09 RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively RAMP: Bakgrund & mål Bakgrund Behov

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

Checklista och åtgärdsplan för ridskolor

Checklista och åtgärdsplan för ridskolor Checklista och åtgärdsplan för ridskolor Datum för genomgång: Företag: Närvarande: Grundläggande säkerhet 1 Finns: a) rutiner för beredskap vid olyckor? b) första hjälpen utbildad personal? AFS 1999:7

Läs mer

Företagens risk- och försäkringssituation

Företagens risk- och försäkringssituation Telefonundersökning bland svenska småföretagare Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars 2013 Fakta om undersökningen Metod: Telefonintervjuer Registerurval: Slumpmässigt

Läs mer

Utvärdering och jämförelse av arbetsmiljön i mekaniserad och konventionell hästhållning

Utvärdering och jämförelse av arbetsmiljön i mekaniserad och konventionell hästhållning Utvärdering och jämförelse av arbetsmiljön i mekaniserad och konventionell hästhållning Niklas Adolfsson & Qiuqing Geng, Projektet är finansierat av Jordbruksverkets satsning Livskraftigt hästföretagande.

Läs mer

APL-plan/Systematiskt arbetsmiljöarbete Struktur, rutiner och ansvarsområden kring APL/praktik på gymnasiesärskolan 2013-2014

APL-plan/Systematiskt arbetsmiljöarbete Struktur, rutiner och ansvarsområden kring APL/praktik på gymnasiesärskolan 2013-2014 APL-plan/Systematiskt arbetsmiljöarbete Struktur, rutiner och ansvarsområden kring APL/praktik på gymnasiesärskolan 2013-2014 1) Apl/praktik anskaffning Vår rektor har den första kontakten med de olika

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär B 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Rapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012

Rapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012 Rapport till Ängelholms kommun SKOP har på uppdrag av Ängelholms kommun genomfört en medarbetarundersökning bland kommunens medarbetare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningen har i

Läs mer

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET EDA KOMMUN RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET Reviderad 2006-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens roll... 3 2.1 Rapportering... 4 Anmälan... 4 Arbetsskadeanmälan...

Läs mer

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende

Läs mer

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,

Läs mer

Arbete med truck. Vanliga situationer som kan vara riskfyllda. Olycksrisker. Belastningsrisker

Arbete med truck. Vanliga situationer som kan vara riskfyllda. Olycksrisker. Belastningsrisker Arbete med truck Arbete med truck Du som jobbar inom till exempel partihandeln, på ett åkeri eller en godsterminal och kör mycket truck kan undvika många farliga situationer med rätt kunskaper. Varje år

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens handbollspaket riktar sig i första hand till tränare men även den ambitiösa spelaren. Handbollspaketet har framställts genom flera års tränarerfarenhet

Läs mer

Grundprinciper för skonsamma förflyttningar

Grundprinciper för skonsamma förflyttningar Grundprinciper för skonsamma förflyttningar Innehåll Kursöversikt... 2 Inledning... 6 Syfte och mål... 7 Belastningsskador... 8 Hur väl rustad är du för ditt jobb?... 10 Kroppshantering... 11 Kroppens

Läs mer

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond

Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond Bilaga 10 Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond Datum: 201 - - Enhet:.. Chef:... Skyddsombud:.. Övriga deltagare:. Använd checklistan så här: Börja med att fylla i datum, ansvarig chef, enhet

Läs mer

Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation

Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation Telefonundersökning bland svenska småföretagare Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007 Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt

Läs mer

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Fortsätt fylla i de fyra följande rutorna. Det ifyllda blir en handlingsplan som kan ingå i

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Belastningsrelaterade besvär inom vård och omsorg - Ergonomi och personalsäkerhet Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Gemensam resurs för Landstingen

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet Bilaga 2. Samtliga kommentarer till frågorna om TILLGÄNGLIGHET Härnösands kommun -Varierar beroende på vilken person man kontaktar. -dsk svarar defenitivt inte på mobilen alla gånger. är naturligtvis upptagen

Läs mer

Andas bättre må bättre!

Andas bättre må bättre! Andas bättre må bättre! 28-dagars Medveten andningsträning NEDLADDNING: medvetenandning.se/28-dagars All strävan efter förbättrad hälsa och ökat välbefinnande bör inkludera en förbättrad andning som en

Läs mer

Ergonomi i teori och praktik

Ergonomi i teori och praktik Ergonomi i teori och praktik Namn: Klass: ERGONOMI Din kropp är bra på att anpassa sig efter vad den behöver göra. Kroppsdelar som utsätts för påfrestningar bygger automatiskt upp sig för att klara detta,

Läs mer

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Bernadetta Nordlinder Leg.läkare, spec allmän medicin Handledare: Tohr Nilsson

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Skador. Viktigt att tänka på! Gör något ont är det aldrig bra! Tejpa skador

Skador. Viktigt att tänka på! Gör något ont är det aldrig bra! Tejpa skador Skador Att som tränare kunna hantera olika skadesituationer som kan komma att uppstå kan vara räddningen på dina spelares karriärer. Efter att ha forskat en del kring ämnet märker vi att kunskapen inom

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra

Läs mer

Automatiska mjölkningssystem

Automatiska mjölkningssystem nr 124 Automatiska mjölkningssystem så påverkas arbetstid och arbetsmiljö Alf Gustavsson JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2009/10 Automatiska mjölkningssystem

Läs mer

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott. Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda

Läs mer

Sid 1 Procent vertikalt. Sifos Telefonbuss 2002

Sid 1 Procent vertikalt. Sifos Telefonbuss 2002 Sifos Telefonbuss 2002 Sid 1 Procent vertikalt Alla Kön Ålder Man-ålder Kvinna-ålder ------- --------------- ------------------------------- ------------------------------- -------------------------------

Läs mer

Se upp! Råd och anvisningar till dig som arbetar på spårområde

Se upp! Råd och anvisningar till dig som arbetar på spårområde Se upp! Råd och anvisningar till dig som arbetar på spårområde 1 Säkerheten kommer först! Jernhusen sätter säkerheten främst i alla avseenden. Säkerheten är alltid prioriterad, även framför att färdigställa

Läs mer

Olycksfall i lantbruket arbetsmiljöarbete och ekonomi. Fredrik Gunnarsson & Anna Torén

Olycksfall i lantbruket arbetsmiljöarbete och ekonomi. Fredrik Gunnarsson & Anna Torén 98 Olycksfall i lantbruket arbetsmiljöarbete och ekonomi Fredrik Gunnarsson & Anna Torén Olycksfall i lantbruket arbetsmiljöarbete och ekonomi Inom lantbruket anmäls cirka 700 olycksfall per år till Arbetsmiljöverket

Läs mer

Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag

Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag Bakgrund IVL har, i samarbete med JTI, erhållit anslag från SLF för en förstudie, som syftar till att lägga grunden för ett projekt med

Läs mer

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker

Läs mer

Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Första besök Tack för att du tar dig tid att svara på samtliga frågor! All information du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas

Läs mer

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter 13 Arbetsmiljö Vi arbetar konsekvent med arbetsmiljöfrågor för att du som personlig assistent ska trivas på din arbetsplats.

Läs mer

Struktur Marknad Individuell

Struktur Marknad Individuell ATT TÄNKA PÅ INFÖR LÖNESAMTALET LÖN ÄR NÅGOT DU FÅR FÖR UTFÖRT ARBETE - MEN FUNDERA OCKSÅ PÅ: - Hur vill du att det ska gå till när din lön bestäms? - Vad kännetecknar ett bra lönesamtal? - Vilka faktorer

Läs mer

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Våra tre partier står gemensamt bakom målet arbete åt alla. Det räcker dock inte med att alla som kan och vill arbeta får möjlighet till det.

Läs mer

Hur föds svenska fullblod upp?

Hur föds svenska fullblod upp? Hur föds svenska fullblod upp? Ett fördjupningsarbete av Caroline Söderberg och Gabriella Carlsson, Steg 3 2011 1 Inledning Alla uppfödare vill föda upp hållbara, snabba och framgångsrika hästar. Alla

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Maria Landberg Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Beskriver HUR arbetsgivaren förväntas arbeta förebyggande. 1 Arbetsolyckor Bidragande orsaker till

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS meddelad i Stockholm den 18 mars 2013 KLAGANDE Sophia Sääf, 840313-5547 Ombud: Förbundsjurist Kerstin Burman LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan

Läs mer

Skicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner

Skicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner Skicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner Med utgångspunkt från en serie intervjuer med sjukhuspersonal har jag tagit fram

Läs mer

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst 19520202-0202 Inkontinens Och Prolaps 58 år Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel.

Läs mer

Policy Brief Nummer 2010:2

Policy Brief Nummer 2010:2 Policy Brief Nummer 2010:2 Nyttan av att bekämpa livsmedelsrelaterade sjukdomar Att blir sjuk i en livsmedelsrelaterad sjukdom medför kostnader för samhället, industrin och individen. När nyttan av en

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Carina Bauer Pensionshandläggare 044-309 33 50 Carina.Bauer@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-09-16 Dnr 1300646 1 (1) Personal- och arbetsgivarutskottet Motion. Försäkringsvillkor

Läs mer

Testa din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte.

Testa din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte. Test Protokoll : GG Fysiska tester Kropp och hälsa 1. Kroppslängd Mät din kroppslängd när du står uppsträckt barfota. Kroppslängd 2. Kroppsvikt Mät helst kroppsvikten naken på morgonen efter toalettbesök

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

CHECKLISTA FÖR VÄRDEHANTERING

CHECKLISTA FÖR VÄRDEHANTERING CHECKLISTA FÖR VÄRDEHANTERING SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Chefen/arbetsledaren i samverkan med skyddsombudet använder checklistan som underlag och hjälpmedel under skyddsronden. Checklistans funktion

Läs mer

Barn- och babymöbler F A K T A

Barn- och babymöbler F A K T A MSB-89.5 F A K T A 2 0 1 5-0 7-0 8 Barn- och babymöbler Totalt inträffar ungefär 2 000 skador varje år där barn- och babymöbler är involverade. Till barn- och babymöbler räknas här höga och låga barnstolar,

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

Olycksfall i Östergötland 2009

Olycksfall i Östergötland 2009 Olycksfall i Östergötland 29 Skaderegistrering på akutklinikerna i länet Skador till följd av olycksfall är ett folkhälsoproblem. Risken att drabbas av skador finns i alla miljöer där människor vistas

Läs mer

Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m

Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m Foto: Igor Kecskés Maconkai 1!! Risk för fall Fall vid arbete på ställning Fall från stege Fall i gropar eller schakt utan skydd Fall

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för

Läs mer

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna. Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både

Läs mer

Lisa kortmanual. Version 10.1 2015-08-27. Miljödata AB Ronnebygatan 46 Tel. 0455-33 35 30 371 87 Karlskrona Org. nr 556324-4036 www.miljodata.

Lisa kortmanual. Version 10.1 2015-08-27. Miljödata AB Ronnebygatan 46 Tel. 0455-33 35 30 371 87 Karlskrona Org. nr 556324-4036 www.miljodata. Lisa kortmanual Version 10.1 2015-08-27 Miljödata AB Ronnebygatan 46 Tel. 0455-33 35 30 87 Karlskrona Org. nr 556324-4036 www.miljodata.se Systematisk uppföljning av arbetsmiljön Lisa är en förkortning

Läs mer

Helkropps vibrationer

Helkropps vibrationer Helkropps vibrationer Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se I detta faktablad tar vi upp vad vibrationer är, vilka yrkesgrupper

Läs mer

"50+ in Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ in Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Hushålls-ID 1 2 0 0 Person-ID Datum för intervju: Intervjuares ID: Respondentens Förnamn: "50+ in Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär

Läs mer

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%

Läs mer

Lokalbussen i Lycksele

Lokalbussen i Lycksele Lokalbussen i Lycksele 1. Kön A. Man 15 31,9 B. Kvinna 32 68,1 2. Ålder A. >12 0 0 B. 13-19 19 40,4 C. 20-29 3 6,4 D. 30-39 4 8,5 E. 40-49 3 6,4 F. 50-59 13 27,7 G. 60-69 2 4,3 H. 70< 3 6,4 3. Vilken är

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Hållbart arbete hållbar individ

Hållbart arbete hållbar individ Hållbart arbete hållbar individ Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Seminarium - Stressforum Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 10 mars 2010

Läs mer

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?. Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort

Läs mer

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen 1 Innehållsförteckning Inledning.....sidan 3 Bakgrund......sidan

Läs mer

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02 Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02 Säsongen 2014/15 Säsongen 2014/2015 började sent i Stockholms närhet, och blev tämligen isfattig med mycket

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten.

Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten. Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten. En rapport från SEKO juni 2011. Ny undersökning från SEKO Fartsyndare största hotet mot vägarbetare Sveriges trafikanter struntar i hastighetsbegränsningarna vid

Läs mer

Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö. Inspektioner 2012-2014 med fokus på bedömning av risker för belastningsskada. Rapport 2015:2

Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö. Inspektioner 2012-2014 med fokus på bedömning av risker för belastningsskada. Rapport 2015:2 Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö Inspektioner 2012-2014 med fokus på bedömning av risker för belastningsskada Rapport 2015:2 2015-01-08 2012/100268 1 (13) Enheten för region öst Kersti Lorén, 010-730 97

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

Innehåll. UNIK försäkring vid olycksfall... 4. Försäkringsgivare

Innehåll. UNIK försäkring vid olycksfall... 4. Försäkringsgivare Innehåll UNIK försäkring vid olycksfall... 4 Ett exempel: Elin blir skadad när hon cyklar... 6 Vad får Elin av UNIK olycksfallsförsäkring?... 7 Första hjälpen... 7 Sjukhus... 7 Läkare, sjukgymnast... 8

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008

Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008 Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008 Antal inkomna svar: 31 av 43 möjliga Viktigast för upplevd kvalitet (=minst 50% av de svarande viktade påståendet): Jag

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

kärlröntgenundersökning

kärlröntgenundersökning Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

KOMMENTARER TILL CHECKLISTA PLAST

KOMMENTARER TILL CHECKLISTA PLAST KOMMENTARER TILL CHECKLISTA PLAST SORTERINGSPLATTA * Sorteringsplattan utgörs ofta av ett avgränsat markområde utomhus. Grovsortering av plastavfall på sorteringsplattan utförs med hjälp av olika slag

Läs mer

Checklista för en god arbetsmiljö. Denna checklista har utarbetats av Folksam Skadeförsäkring i samarbete med övervakande arbetarskyddsmyndigheter.

Checklista för en god arbetsmiljö. Denna checklista har utarbetats av Folksam Skadeförsäkring i samarbete med övervakande arbetarskyddsmyndigheter. 1 Checklista för en god arbetsmiljö Denna checklista har utarbetats av Folksam Skadeförsäkring i samarbete med övervakande arbetarskyddsmyndigheter. 2 Folksam Skadeförsäkring Ab PB 549, 00101 Helsingfors

Läs mer