KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Uddevalla

Transkript

1 KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Uddevalla

2 Plusgymnasiet Uddevalla Kvalitetsrapport läsåret 2014/15 Innehåll Grundfakta om Plusgymnasiet Uddevalla... 3 Historik, Fakta, Organisation... 3 Utbildningar... 3 Elever... 4 Personal... 4 Finansiering och Elevprognos... 4 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 5 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden... 5 Lokaler... 5 Skolledning... 6 Lärare och Förstelärare... 6 Elevhälsa och stödfunktioner... 7 Elevråd och Elevinflytande... 9 Elever Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet Våra kvalitetsbegrepp Funktionell kvalitet Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Uppföljningar Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning Interna tillsyner Nationella kursprov Betygsprognoser Betygsuppgifter

3 3.3.5 Enkäter Utvärdering Kvalitetsrapport och Arbetsplan Enhetsspecifika kvalitetsinsatser 2014/ Fokusområden läsåret 2014/ Fokusområde Elevens behov Fokusområde Matrisarbete Fokusområde Samsyn och professionalism Fokusområde Resursfördelning Fokusområde Närvaro Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Sammanfattande bedömning Fokusområden läsåret 2015/ Fokusområde Klassrumsledarskap Närvaro Resurser

4 Grundfakta om Plusgymnasiet Uddevalla Historik, Fakta, Organisation Plusgymnasiet Uddevalla startade år 2008 och verksamhetsåret 2014/15 var därmed skolans sjunde. Första året bedrevs verksamheten i utkanten av Uddevalla. År 2009 flyttades verksamheten in till stadskärnan i centrala Uddevalla. Adressen byttes till Kungstorget 5, ett klokt beslut då vi i Uddevalla har många resande elever som kommer med bussar och tåg till staden utifrån. Skolan ingår i Plusgymnasiet AB som under gällande läsår har 15 gymnasieskolor i Sverige, från Sundsvall i norr till Malmö i söder. Plusgymnasiet är sedan juli 2011 en del av AcadeMedia, som är Sveriges största privata utbildningskoncern. Huvudkontoret finns beläget i centrala Göteborg. Under det aktuella läsåret studerade 402 elever vid Plusgymnasiet Uddevalla. 122 elever av dessa var årets avgångselever med Studiebevis eller Examensbevis. Utbildningar På skolan fanns det under 2014/2015 sju olika nationella program fördelade på åtta olika utbildningar enligt nedan: Yrkesförberedande program: Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Barn- och fritidsprogrammet, inriktning Fritid och hälsa (BFFRI) Handels- och administrationsprogrammet, inriktning Handel och service (HAHAN) Hantverksprogrammet, inriktning Övriga hantverk med yrkesutgång Hår- och makeupstylist, (HVSTY) Högskoleförberedande program: Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning Samhällsvetenskap (SASAM) Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning Beteendevetenskap (SABET) Estetiska programmet, inriktning Musik (ESMUS) Estetiska programmet, inriktning Estetik och media (ESMED) På skolan fanns även ett introduktionsprogram, programinriktat individuellt val (IMPRO). Introduktionsprogram läses av elever som ej är behöriga till nationellt program på gymnasiet. IMPRO är inriktat mot att eleverna ska bli behöriga till de yrkesförberedande programmen. Under läsåret fattades beslut om att starta Ekonomiprogrammet hösten Tillstånd att starta utbildningen beviljades av Skolinspektionen i januari

5 Elever Under slutet av läsåret 2014/15 gick 402 elever. Det var en blandad elevgrupp på skolan. Elever från akademikerhem förekom, dock var de inte i majoritet. Det var en ganska stor andel elever på skolan som i grundskolan studiemässigt haft det svårt i vissa ämnen och var i behov av olika stödinsatser. En tredjedel av eleverna kom från norra Bohuslän, en tredje del kom från Uddevalla kommun medan resterande andel kom från angränsande kommuner till Uddevalla. Två tredjedelar av alla elever var flickor och en tredjedel var pojkar. Personal Plusgymnasiet Uddevalla drevs av rektor som till sin hjälp hade en biträdande rektor. Vid årsskiftet skedde ett rektorsbyte och ett byte av biträdande rektor. På skolan fanns ett elevhälsoteam bestående av specialpedagog, speciallärare, kurator, sjuksköterska, psykolog och skolläkare. Det fanns under läsåret 36 anställda lärare, tre av dessa var förstelärare under 2014/2015. Skolan hade även en studie- och yrkesvägledare, en vaktmästare och en administratör. Finansiering och Elevprognos Vår verksamhet finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. Samtliga elever tillhandahåller var sin dator under sin studietid. Läsåret 2014/15 tog skolan in 127 elever i årskurs 1 på de nationella programmen. Till läsåret 2015/16 har vi 130 förstahandssökande elever och skolan har som mål att ta in ca 140 elever varje läsår. 4

6 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kärnvärden Plusgymnasiets ledstjärna, Vi ger mer Vi arbetar för att alla elever och medarbetare ska nå sin fulla potential, ska genomsyra vår vardag. Till hjälp har vi våra värderingar, Tydlighet, Ömsesidig respekt och Jag bryr mig. Utifrån detta har vi byggt Plusgymnasiets pedagogiska modell, PPM. Nedan följer en kort sammanfattning. På Plusgymnasiet i Uddevalla arbetar vi efter modellen teori och praktik, vilket innebär att vi strävar efter så verklighetsbaserad undervisning det är möjligt. Teoretiska lektioner blandat med praktiska projekt och övningar. Eleverna får arbeta med case, events, shower, projekt eller starta eget företag. Här lär sig eleverna genom att göra och sedan kan eleven tillämpa vad hon/han har lärt sig. I de praktiska arbetsformerna lär sig även eleverna genom prova sig fram, där eleverna ibland gör misstag stöd och feedback är en viktig del, för att komma framåt i sin reflektion. Skolan har även ett samarbete med det lokala arbetslivet för att eleverna ska få arbeta så nära verkligheten som möjligt. Målet är att eleverna ska få en klar bild av vilken kompetens som krävs för sitt drömyrke eller den högskoleutbildning som de vill gå. Vi lägger tyngd på att eleverna skall vara så förberedda som möjligt för framtiden. Lokaler Plusgymnasiet Uddevalla ligger vid stadens torg mitt i centrala Uddevalla. Våra lokaler är ljusa och rymliga. Klassrummen är försedda med, till viss del, glasväggar för att skapa en öppenhet i skolan, men också för att ge maximalt ljus till lokalerna. För naturkunskap finns en specifik sal för att möjliggöra genomföra experiment och grupparbeten inom ämnet. Skolan har ett bibliotek och förutom mer traditionella undervisningssalar finns ett anta specialsalar. På hantverksprogrammet finns det en nagelsalong, makeup- och hårsalong där eleverna arbetar praktiskt samt teoretiskt. Vi har en kundsalong där eleverna utför elevbehandlingar. För vård och omsorgsprogrammet har vi ett metodrum med praktisk utrusning som krävs för utbildningen, handelsprogrammet driver skolans kioskverksamhet, där de arbetar praktiskt och teoretiskt, Barn och fritidsprogrammet har träningskort på en av stadens gym där de bedriver delar av undervisningen, de har även ett mindre träningsrum för att introducera redskap och hur man minimerar skaderisk, musikprogrammet har sina studios, för produktion och instrument och sång skolan har även en biosalong med en scen där eleverna tränar inför olika framträdande, Media bedriver de praktiska delarna i foto och filmstudios, de har även en lokal för redigering. Alla skolans salar är utrustade med modern teknisk utrustning och moderna läromedel för att alla elever ska ges bästa möjliga förutsättningar att nå sina mål. Varje elev har en egen dator och hela skolan har ett trådlöst nätverk. Lärarna ger en modern undervisning som utgår ifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. Plusgymnasiet Uddevalla hyr en fräsch nyrenoverad idrottslokal hos en privat aktör; Stenab arena, Vi hyr även viss tid på stadens gym Nordic Wellness. Dessa lokaler ligger med gångavstånd från skolan. 5

7 Våra elever äter skollunch i matsalen och serveras av matpersonal, där har vi en cateringfirma som står för leveransen Kalasköket Trollhättan. Skolledning På skolan finns en rektor som är ansvarig för verksamheten/skolan. Till sin hjälp har rektor en biträdande rektor. Skolan har en ledningsgrupp, den består av rektor, biträdande rektor, specialpedagog, tre förstelärare samt administration. Samtliga personer har sina givna roller i gruppen. Ledningsgruppen träffas 2 timmar i veckan. Mötena har en fast dagordning och minnesanteckningar förs vid varje tillfälle. Lärare och Förstelärare På plusgymnasiet Uddevalla arbetar 46 personal varav 36 arbetar som lärare. I tabellen nedan går det att utläsa fakta. Plusgymnasiet Uddevalla har en spridning i ålder på våra lärare från yngsta 25år till den äldsta 64 år, detta gör att vi har ett stort kunnande och bredd i vår sammanlagda kompetens. Under läsåret har lärarna haft sina arbetsplatser placerade utifrån de två arbetslagen. Två av våra tre lärare som arbetar med moderna språk har ej ingått i arbetslagen, då deras tjänster är inte varit tillräckligt stora. I arbetslagen har förts pedagogiska diskussioner samt elevgenomgångar med EHT. Lagen har träffats 1,5 timme i veckan och det har protokollförts. Arbetslagsledarna tar med sig frågor från lagen till vårt ledningsmöte där vi diskuterar vidare och sedan tas det upp nästkommande arbetslagsmöte. Tabell 2.1 Antal/ Procent Personal totalt 46 Övrig personal 4 Antal lärartjänster 36 Övrig personal 6 Antal lärare per 100 elever 8,6 Män (lärare) Kvinnor(lärare) 50 % 50 % Samtliga lärare som undervisar i de teoretiska ämnena är behöriga eller är under pågående studier. De lärarna som undervisar på yrkesprogrammen har enligt skolverket inget krav på sig att vara utbildade lärare. De har däremot relevanta kunskaper och kompetenser i de ämnen de utbildar inom. Vi i Uddevalla strävar efter att samtliga på skolan skall inneha en adekvat utbildning och lärarlegitimation för att säkra vår kvalitet. Alla lärare har en utbildningsplan för att vi på sikt enbart har legitimerade lärare. Skolverket redovisar i sin Statistikdatabas, SIRIS, att skolan hade 55,5 % lärare med pedagogisk högskoleexamen i oktober 2014, se resultatbilaga Diagram 12. En av anledningarna till att inte alla lärare har högskoleexamen är att det på skolan finns lärare som undervisar i yrkesämnen där pedagogisk examen inte är ett krav. Under höstterminen 2014 hade skolan en förstelärare, som hade till uppgift att säkerställa skolans pedagogiska utveckling genom föreläsningar utifrån den senaste forskningen, matrisarbete och dess uppföljning, lektionsbesök med uppföljning samt löpande återkoppling till rektor. Under vårterminen 6

8 utökades dessa tjänster till tre, de två nya förstelärarnas inriktning var måluppfylleseutveckling samt programutveckling. Elevhälsa och stödfunktioner På skolan bedrivs det ett elevhälsoarbete. Ett elevhälsoteam arbetar kring olika elevers behov och stöd(eht) är dess förkortning. Vi träffas en dag i veckan under tre timmar, då vi arbetar på organisationsnivå och elevnivå för att säkerställa de behov eleverna har på skolan. Mentor för eleven lämnar in ärendet och därefter tar EHT över för utredning. Den person i vårt EHT som har kompetens för ärendet tar huvudansvar och återkopplar sedan till mentor och berörda. I EHT ingår bland annat skolsköterskan som har i sin tjänst att: 1. Hälsosamtal erbjuds alla gymnasiets 1års elever, här ingår samtal om hälsoanamnes, vaccinationer, kost, fysik, sömn, TAD (tobak, alkohol,droger), välbefinnande och MI-samtal som verktyg vid elevens önskan om livsstilsförändringar. 2. Öppenmottagning för skolans elever minst 1 timma per dag tis-, ons-, torsdagar - där elever kan komma utan att bokat tid. Bokar även in elever för hälsobesök utifrån elevens behov. 3. EHT-team arbete internt varje onsdag med rektor, bitr Rektor, kurator, specialpedagog/resurs. 4. EHT team arbete externt med skolläkare/skolpsykolog 2 3 ggr/termin samt konsulterar skolläkare i elevärende och bokar in elever vid skolläkarens besök. Gör elev uppföljningar och åtgärder utifrån elever som varit inbokade hos skolläkare och utför åtgärder som ordineras av skolläkare. 5. Erbjuder pedagoger möjlighet att träffa skolsköterska 1 timme varje vecka (nu onsdag morgon) gällande elevers medicinska behov för att klara studier. 6. Regelbundet deltagit och stöttat i programkonferenser med undervisande lärare samt haft mötet med vårdnadshavare, elever med eller utan extern hälso- och sjukvård. 7. Om tid finns över att ha grupp/organisations föreläsningar för elever i första hand och pedagoger i andra hand, i nuläget har 2 föreläsningar på elevgrupp nivå gällande sömn. 8. Samarbetar med hälsa- och sjukvård, primärvård och kommun som tex socialtjänst. 9. Deltar i skolsköterskekongresser, skolsköterskors riksorganisation varje år. Kuratortjänst: Skolkurators arbete är direkt riktat till elever eller indirekt via skolpersonal för att stödja enskild elev eller övergripande och förebyggande för att skapa en god miljö för elevers hälsa, lärande och utveckling. Kuratorns arbetsuppgifter på Plusgymnasiet Uddevalla 1. Skolkurators arbete är direkt riktat till elever eller indirekt via skolpersonal för att stödja enskild elev eller övergripande och förebyggande för att skapa en god miljö för elevers hälsa, lärande och utveckling. Hälsofrämjande och förebyggande insatser. 7

9 2. Skolsocial kartläggning/ utredning av enskild elev 3. Flerpartssamtal elev föräldrar lärare nätverk och trepartsamtal med lärare, kurator och elev. 4. Stödsamtal med enskild elev 5. Arbete med elever i grupp, klassarbete, gruppsamtal 6. Handledning och konsultation till skolpersonal 7. Samverkan skola socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri habilitering eller andra myndigheter för insatser kring enskild elev 8. Samverkan skola, socialtjänst, fritid och polis för förebyggande insatser inom ramen för socialtjänstens preventiva arbete 9. Organisatoriskt/ strukturellt arbete 10. Samverkan med skolans personal i arbetet med skolans likabehandlingsplan 11. Krishantering 12. Studieekonomi 13. Utbildningsinsatser inom skolsocialt arbete Kuratorn har varit med i Likabehandlingsgruppen på skolan. Likabehandlingsgruppen har tillsammans med elever drivit en aktivitet Plus and Love med fokus på vänskap och goda relationer. Specialpedagog: Skolutveckling är en av specialpedagogens viktigaste funktioner. Under läsåret har denna funktion stärkts då specialpedagogen numera ingår i ledningsgruppen. Utöver de regelbundna möten som finns tillsammans med undervisande lärare, har det även funnits tid för enskild handledning av lärare. Detta har skett genom klassrumsbesök och samtal där man tittar på upplägg av lektioner, samt klassrumsledarskap. Där finns också ett stöd för pedagoger vid tillexempel utvecklingssamtal samt övriga möten med vårdnadshavare. Specialpedagogen ingår också i elevhälsoteamet med sin kompetens. Vid elevärenden görs ofta en utredning av specialpedagog, ofta ingår i den en läs- och skrivutredning och matematikutredning. I några fall går utredningen vidare i en BAS-utredning där specialpedagogen samlar in info från undervisande lärare och gör en pedagogisk- samt en specialpedagogisk utredning. I de fall där rektor beslutar om åtgärdsprogram skriver specialpedagog dessa samt har regelbundna uppföljningar. Elever kommer även till specialpedagog för stöd i sitt arbete samt handledning vad gäller studieteknik och motiverande samtal. Specialpedagogen genomför även trepartssamtal tillsammans med elev samt lärare. Ofta behöver eleven hjälp att förklara vad en funktionsnedsättning innebär för individen. Under läsåret 14/15 infördes på skolan ett måluppfyllelsedokument (MUD) där varje elevs kunskapsutveckling och närvaro kontinuerligt dokumenteras och följs upp. I MUD lägger specialpedagog även in stödinsatser som är aktuella. 8

10 Biträdande Rektor: Biträdande rektors uppdrag är att följa upp studierelaterade elevärenden, att ha samtal med elev och eventuell vårdnadshavare/förälder angående elevens studier. Biträdande rektor ansvarar för de tre första stegen i Disciplintrappan. Regelbundna möten med EHT och tillsammans med EHT även regelbundna möten med undervisande lärare. Biträdande rektor arbetar med de individuella studieplanerna; innehåll och omfattning, avbrott/byte av kurser. Biträdande rektor har kontakt med elever vid inskrivning och utskrivning. Uppdraget som Biträdande rektor innefattar introduktion och uppföljning med elever som går introduktionsprogram. Uppdraget innefattar att arbeta med utbudet av individuellt val. Biträdande rektor är delaktig i tjänsteplanering samt är en del av likabehandlingsgruppen på skolan. Studie- och yrkesvägledning: Studie- och yrkesvägledningen håller ett motiverande och lösningsfokuserat förhållningssätt. Studieoch yrkesvägledare är ute i klasserna under samtliga tre gymnasieår. I uppdraget kring studie- och yrkesvägledning ingår individuella vägledningssamtal med elever, information i grupp och/eller klass. Studie- och yrkesvägledare informerar i åk 1 om innehåll och utformning under gymnasietiden. Information ges i åk 3 om vidare studie- och yrkesvägar, användbara verktyg för eleverna efter gymnasiestudierna. Studie- och yrkesvägledningens uppdrag innefattar även information om individuellt val, detta sker i åk 1 och 2. Studie- och yrkesvägledare ansvarar för skuggningar på skolan, i samarbete med lärare. Rektor medverkar normalt inte vid hela EHT-mötet. Då rektor är beslutsfattande i EHT så medverkar rektor cirka en halvtimme vid varje möte. Vid varje EHT-möte förs minnesanteckningar. Dessa sparas och följs upp av rektor kommande vecka. Elevråd och Elevinflytande För att eleverna skall ges möjlighet att påverka och ha inflytande på skolan generellt finns ett elevråd. I elevrådet ska det finnas en representant från varje klass, något som varit svårt att realisera. En lärare är med i elevrådet. Elevrådet har erbjudits kontinuerliga möten, där de tar med sig frågor och information som de behandlat i klassen på klassråden. Dessa möten har dokumenterats och rektor kan då följa deras frågor och ärenden som lyfts vid elevråden. Det har funnits en ordförande, vice ordförande och en sekreterare på mötena. De frågor som lyfts under året är bland annat skolmaten, uppehållsytor, aktiviteter och önskan att vara med på inköp när det gäller skolans arbetsmiljö i lokalerna. Skolans elever har också inflytande på undervisningen och dess upplägg tillsammans med undervisande lärare. 9

11 Elever Under slutet av läsåret 2014/15 gick på skolan 402 elever, se tabell 2.1. Det är en blandad elevkategori på skolan. Av alla elever på skolan så är det ett lägre till medeltal som kommer i från akademikerhem. Det finns en andel av eleverna på skolan som sedan tidigare skolår haft svårt i vissa ämnen och vissa elever är i behov av särskilt stöd. En tredjedel av Plusgymnasiets elever kommer från norra Bohuslän och en tredjedel kommer från hemkommunen, resterande andel kommer från angränsande kommuner till Uddevalla. Två tredjedelar av alla elever vid Plusgymnasiet är flickor och en tredjedel är pojkar. Tabell 2.1 Årskurs 1: Antal Flickor Pojkar Sasam Esest Esmus Bf Vo Hahan Hvsty Årskurs 2: Sasam Sabet Esest Esmus Bf Vo Hahan Hvsty Årskurs 3: Sasam Sabet 12 Esest Esmus Bf Vo Hahan Hvsty fjärdeårselever Utöver ovanstående elever var det även 18 elever inskrivna på introduktionsprogram. Introduktionselever är inte behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Dessa elever saknar ett eller flera ämnen från grundskolan som de inte är godkända i. Eleverna läser förutom de grundskolekurser de behöver för att bli godkända kurser från ett nationellt program parallellt, utifrån respektive individs möjligheter och förmågor. Att bli behörig till nationellt program är huvudfokus. 10

12 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet Våra kvalitetsbegrepp Plusgymnasiet utgår från tre kvalitetsbegrepp, funktionell kvalitet, upplevd kvalitet och ändamålsenlig kvalitet i arbetet med att följa upp verksamheten i skolan. Begreppen och dess innehåll som redogörs för nedan hjälper oss i arbetet med att fokusera mot mål och anpassa vårt arbete för att eleverna ska få en utbildning med så hög kvalitet dom möjligt Funktionell kvalitet Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens Upplevd kvalitet Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? Ändamålsenlig kvalitet Ett viktigt perspektiv att följa upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Plusgymnasiet. På vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? 11

13 Uppföljningar Nedan beskrivs det årsarbetshjul som låg till grund för de processer som huvudman och skolenhet jobbade med under 2014/2015 och när de följdes upp. Årsarbetshjulet tydliggör för skolan när de lokalt fokuserar på vissa områden och bidrar till att rektor och huvudman har en kontinuerlig dialog med uppföljning av de områden som utvärderas. 12

14 Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning Interna tillsyner Plusgymnasiet arbetar med kvalitetssäkring genom interna tillsyner. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen Nationella kursprov Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse Betygsprognoser Två gånger årligen genomför skolorna betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät som fokuserar på Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Dessutom genomförs elevenkäter som fokuserar på exempelvis likabehandling- och värdegrundsarbetet på skolan. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse Utvärdering Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. 13

15 3.3.7 Kvalitetsrapport och Arbetsplan Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår. Enhetsspecifika kvalitetsinsatser 2014/2015 Under 2014/2015 har vi lagt mycket arbete inom nedanstående områden: Öka elevernas delaktighet i likabehandlingsarbetet. Vi startade ett projekt som heter Plus and love där en klass och en lärare involverade delar av skolan och personal i ett vänskapsprojekt. Syftet med projektet var att vi skulle vara tillsammans och umgås, detta var i samband med den tragiska händelsen där vi förlorade en elev i en dödsskjutning. Viktigt för oss var att förmedla att vi alla bryr oss om varandra och att vi alla kan bidra för att vi ska ha det bra i skolan och i samhället. Arbetet med elevhälsoteamets organisation och dess rutiner i syfte att kvalitetssäkra arbetet med stödinsatser till eleverna. (Se mer under 2.5). 14

16 Fokusområden läsåret 2014/15 Inför läsåret 14/15 togs det fram fokusområden som skolan skulle arbeta med aktivt under läsåret. Dessa områden handlade om att höja måluppfyllelsen genom att ta ett helhetsgrepp. Plusgymnasiet Uddevalla tog fram följande fem fokusområden: Kunskapsmål: Alla elever ska nå målen för utbildningen Värdegrunds mål: Alla elever ska uppleva trygghet och studiero Elevens behov Matrisarbete Samsyn & Professionalism Resursfördelning Närvaro Fokusområde Elevens behov Utifrån elevernas upplevelse i vår kvalitetsundersökning såg vi behov av att höja uppfyllelsen kring helheten vad det gäller elevens behov. Vi ville med dessa områden höja kvalitén för måluppfyllelsen i ett helhetsperspektiv. Bakgrund: När vi arbetar med fokus från olika infallsvinklar når vi eleverna med bästa resultat. Genom att ta ett helhetsperspektiv räknande vi med att eleverna skulle ha möjlighet att lyckas på ett mer genomslagskraftigt sätt med sin utbildning. Att också genom anpassningar och stöd nå de eleverna som är i behov av stödfunktioner och anpassningar i undervisningen, där har vår rutin med EHT utvecklats och fortsätter att utvecklas på ett mer framträdande sätt, där EHT har större inblick i det dagliga arbetat med anpassningar. Specialpedagogen kommer in i ett tidigare skede och utför mer klassrumsbesök och håller i kompetensutveckling inom anpassningar och stöd för eleverna. Mål: Att med hjälp av att utveckla och utgå från elevens faktiska behov nå högre en måluppfyllelse Metod: Att nyttja mentorstid samt att ämnesläraren ser till att det kontinuerligt förs samtal med eleverna, för att de skall vara mer delaktiga i sin utbildning vad det gäller kursens mål och syfte. Samt att det 15

17 sker löpande utvärdering och uppföljning kring detta. Att mentor arbetar med mer motiverande samtal och att ämneslärarna genom examensmålen motiverar och informerar eleverna. Biträdande rektor har i uppgift att skapa nya rutiner för särskilt stöd och att implementera dessa för personalen på skolan, så att vi tidigt kan lokalisera och erbjuda de insatser eleven har behov av och insatsen kommer i ett tidigare läge. EHT och specialpedagogen utbildar lärarna i den nya ärendegången utifrån Skolverkets direktiv vad det gäller anpassningar och stöd för eleverna, detta görs via kompetensutveckling genom EHTteamet, men även genom elevgenomgångar i arbetslagen med EHT som drivande personer och därefter handledning från specialpedagogen. Inför VT-15 anställdes en resurspedagog som stöd för de elever som är i behov av ökat stöd i undervisningen. I vår matematikundervisning arbetade man i vissa klasser med dubbelbemanning där behovet var stort. Resultat: Eftersom detta område omfattade flera perspektiv ser vi behovet att fortsätta arbeta på liknande sätt under nästkommande läsår. Vi har nått resultatframgång inom området men satte ej ett mätbart mål från start, vilket gör det svårbedömt. Uppföljning: De insatser som gjorts under läsåret har givit resultat även om än att vi inte är nöjda fullt ut. Vi kommer att fortsätta att utveckla detta område och arbetssätt under läsåret 15/16. Slutsatser: Vi kommer att lägga till ett måluppfyllelsedokument som är tydligt för samtliga som arbetar med eleven under dess studietid, vi kallar det MUD måluppfyllelsedokument. Detta är ett dokument som innefattar samtliga delar under detta fokusområde vad det gäller elevens utveckling. Samtliga som arbetar med eleven har tillgång till att se. Detta för att fånga och kunna vara förberedd på behov och anpassningar och tydligt kunna se vad man som mentor har för specifikt när det gäller sina mentorselever. Genom detta dokument och ämneslärarnas arbete med kontinuerliga uppföljningar och uppdateringar i undervisningen gällande sina elever kommer vi tidigt kunna lokalisera de brister som visas och tidigt kunna ge de insatser som eleven är i behov utav. 16

18 Bakgrund: Fokusområde Matrisarbete Vi startade upp matrisarbetet på skolan för att förtydliga måluppfyllelsen för vårdnadshavare, elev och mentor på vilket sätt eleven uppnått målen i sin matris. Samtidigt kan eleven följa sin matris och se vad som saknas för att nå nästkommande betygskriterie. Matrisen utgår från centralt innehåll från skolverket och utefter det är formen för innehåll och betygsprövande uppgifter framtagna utifrån formativ bedömning. Mål: Att utbilda och förtydliga syfte, att löpande arbeta för att matriserna skall vara uppdaterade, alla elever skall veta hur de följer sina matriser och ska få dem förtydligade och med uppföljning på mentorstid och utvecklingssamtal. Att nyanställda lärare skall utbildas i skolplattformen för att snabbt kunna hantera matriserna. Metod: Försteläraren leder under läsåret möten med all personal med fokus på matrisarbete, uppföljningar och utvärderingar. Försteläraren har i sitt uppdrag att stödja personalen med detta arbete. Var fjortonde dag uppdateras matriserna för eleverna, ämneslärare tydliggör lektionens/uppgiftens koppling till matrisen och genom detta ska eleven ges medveten om hur det går i de olika ämnena och alla aktörer har en samlad bild av kunskapsutvecklingen. Uppföljning: Försteläraren, som har i sitt uppdrag att vara pedagogisk utvecklare, har löpande genomfört uppföljningar i matrisarbetet och återkopplat till rektor om hur arbetet fortgått och utvecklats. Resultat: Arbetet med Matriser har varit en väl fungerande metod och det fyller det syfte vi eftersträvat. Vi kommer fortsätta att arbeta med matriser under nästkommande år, för att utveckla det ytterligare. Eleverna har eftersökt tydlighet kring uppgifter och resultat i vår kvalitetsundersökning. Detta är en metod som eleverna och vårdnadshavare har varit nöjda med samt även personal inom skolan. Slutsatser: Då denna metod haft en positivt effekt när det gäller att tydliggöra för elev och vårdnadshavare elevens måluppfyllelse väljer vi att utveckla vårt matrisarbete vidare läsåret 2015/

19 Fokusområde Samsyn och professionalism Vi startade upp samtliga fokusområde vid skolstarten likaså detta område, som handlar om att vi vill nå en samsyn i ämnesdiskussioner, rättning av nationella prov och mål och bedömning. Vi vill uppnå resultat för att det ska underlätta bedömning och likvärdigheten. För eleverna och lärarna ska detta öka tryggheten och tydligheten med mål och bedömning inom Plusgymnasiet. Det är också viktigt att utveckla våra professioner genom pedagogiska samtal. Vi inledde diskussioner kring vad begreppen är och hur vi ser på det. Vi kom fram till att det behövs fler kontinuerliga diskussioner för att få likvärdigheten, i vissa kurser upplever man redan att man arbetar med samsyn i ämnet. I vissa fall handlar det om infärgning i ämnet och i de kurserna skiljer det sig och så måste det också få vara. Inför de nationella proven diskuteras bedömning och lärarna har i år fått extra tid för samrättning. Vi har också haft diskussioner kring hur det kommer sig att det skiljer från Skolverkets bedömning och vår skolas bedömning. Dessa samtal kommer att fortsätta över tid. Efter utvärdering från Skolverket har lärarna ämnes diskussioner för att komma närmre likvärdig bedömning på Nationella prov. Fokusområde Resursfördelning Inför tjänsteplaneringen var tanken att samtliga lärare skulle kunna påverka sin tjänst beroende på vilka ämnen hen skulle undervisa i enligt sin önskan. Vi tittade även över arbetstiden och fördelningen på dagar och timmar. Lärarna skulle också vara delaktiga vid anställningsintervjuer, även eleverna skulle också vara med och påverka. Tanken var även att se över antalet elever respektive lärare var ansvariga som mentor för att nå en jämnare fördelning. Slutsats: Det vi avsåg att uppnå realiserades inte. Elevantalet visade sig vara allt för ojämnt fördelat mellan klasser och kurser för att få ihop det med lärarnas olika ämnesbehörigheter och kompetenser kopplat till tjänstegrad, schema mm. 18

20 Fokusområde Närvaro Vi ville under året göra en extra satsning på elevens närvaro fånga upp det tidigt, detta medför att eleven har större möjlighet att påverka sin måluppfyllelse. Frånvaro ger negativa effekter för eleven och i denna satsning ville vi öka deras förståelse för närvaro/ kunskapsinhämtning. Efter att lärarna började utföra en extra närvarokoll på sina mentorselever varje fredag, kunde de informera eleven samt vårdnadshavare om elevens frånvaro. När eleven inte kommit till skolan skickas ett sms ut till omyndig elevs vårdnadshavare får att påvisa att eleven inte befinner sig i skolan. På detta sätt får vi med vårdnadshavare i ett tidigt skede I de fall bättring ej skett, utfärdades en varning och vidare drogs CSN in. På skolans arbetslagsmöte lyftes de elever som behövde förbättra sin närvaro, det överlämnades i vissa fall till elevhälsoteamets arbete. Där utredning startade och återkopplingar till hem och mentor blev till följd.. 19

21 Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet Genomförda granskningar: I slutet av 2014 gjordes en regelbunden tillsyn av en skolinspektionen. Skolinspektionens beslut som kom pekade på två huvudområden där huvudman/skolan behövde vidta förbättringsåtgärder. Dels pekade skolinspektionen på att rektor behövde ta ett större pedagogiskt ansvar som ledare och chef och verka för att utbildningen utvecklas. Dessutom pekade skolinspektionen på att skolbiblioteket behövde utvecklas. Skolbiblioteket har flyttats till nya större lokaler och inretts för att erbjuda en bättre miljö för eleverna att läsa och arbeta i. Nya böcker har köpts in där lärarna varit delaktiga vid inköp, tillgängligheten för eleverna har förbättrats, ett tydligare ansvar vem som ansvarar för biblioteket finns nu. Dessutom har nuvarande rektor lyft med personal hur skolbiblioteket på ett bättre sätt kan användas i syfte att utveckla elevernas läsförmåga och lust att läsa. När det gäller rektorstjänsten lämnade den rektor som hade uppdraget vid tillfället för tillsynen rektorstjänsten i januari Den tidigare biträdande rektorn var tillförordnad rektor under Vt 15, från och med Ht 15 innehar hen tjänsten permanent. Andel elever med gymnasieexamen: I resultatbilagan i diagram 1 ser vi att skolans resultat sjunkit något både på de yrkesförberedande programmen och högskoleförberedande programmen från föregående år. Gentemot rikssnitt ligger skolan likvärdigt på de yrkesförberedande programmen. Vi ser däremot att vi ligger under rikssnitt på de högskoleförberedande programmen. Vid analys på programnivå, resultatbilagan diagram 2 ser vi att de det är samhällsvetenskapsprogrammet som sticker ut mest negativt gällande andelen elever som når gymnasieexamen. I avgångsklassen på samhällsprogrammet vt-15 hade vi en hög personalomsättning på programmet vilket påverkade elevernas närvaro på ett negativt sätt. Skolan lyckades ej hantera detta optimalt, vilket inte gynnade eleverna i slutresultatet. Vi ser att barn och fritidsprogrammet och vård och omsorgsprogrammet sticker ut på ett positivt sätt både från föregående år och rikssnitt. Andel elever på yrkesprogram med grundläggande högskolebehörighet: För att en elev ska erhålla en gymnasieexamen ska eleven ha betyg från en utbildning som omfattar minst gymnasiepoäng på ett nationellt program. Det finns två typer av examen, yrkesexamen och högskoleförberedande examen. För båda gäller att eleven har minst betyget E i kurser som motsvarar 2250 poäng. 20

22 För yrkesexamen gäller även att eleven ska ha minst betyget godkänt i en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne samt betyget E i gymnasiearbetet. För högskoleförberedande examen gäller även att eleven minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng, engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng och minst betyget E i gymnasiearbetet. I resultatbilagan diagram 3 ser vi att yrkeseleverna på skolan läser in den grundläggande högskolebehörigheten i mycket högre utsträckning än riket i övrigt. Detta ser vi kan bero på att vi lagt behörighetsgivande kurser i programfördjupningen. Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg): I resultatbilagan i diagram 4 och 5 ser vi att skolans totala betygspoäng följer rikssnittet, delar vi upp det i högskoleförberedande program och yrkesprogram ser vi att yrkesförberedande ligger över riket medan högskoleförberedande ligger något under. Tittar vi vidare ser vi att på programnivå följer vi rikets snitt förutom på Handelsprogrammet. Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis): I resultatbilagan i diagram 6 och 7 ser vi att Plusgymnasiet Uddevalla ligger över rikssnittet när det gäller genomsnittlig betygspoäng för elever med examensbevis. Vi arbetar med mentorskap som har lett till att mentorerna uppmärksammar och handleder eleverna i sina studier. Delar vi upp på programnivå ser vi att handelsprogrammet sticker ut i en negativ riktning som ovan, medan övriga program ligger över föregående år samt rikssnittet. Resultat för introduktionselever: På skolan var det under läsåret 2014/2015 totalt 18 elever inskrivna på programinriktat individuellt val, IMPRO. Sju av de eleverna blev under läsåret behöriga och skrevs in på nationellt yrkesprogram på skolan. Sex av eleverna går kvar som IMPRO-elever på skolan då de ännu inte blivit behöriga. Övriga fem elever är utskrivna, en har bytt till annan skola medan övriga fyra avslutat sina studier av olika anledningar. Huruvida resultatet är bra eller dåligt är svårt att värdera då varje elevs situation är väldigt olika. De elever som inte är kvar alls i skolans värld har gjort ett aktivt val för att få rätsida i deras liv. Den elev som gått till annan skola har vi stöttat att gå till annan utbildning då skolan och eleven ansåg att det var ett bättre alternativ för eleven. Övriga sex som inte blev behöriga under 2014/2015 räknar vi med att de ska bli det under 2015/

23 Andelen minst godkända betyg (E) I resultatbilagan i diagram 9 framgår det att det totalt skett en liten ökning av andel minst godkända betyg. På programnivå är det främst HV som gått åt fel håll och där det är färre godkända betyg. Orsaken till det tror vi återfinns i att det på programmet varit allt för stor rotation på lärare. Yrkeslärare har påbörjat tjänst och sedan hoppat av efter kort tid. Detta inträffade vid två tillfällen under läsåret. Det har inverkat negativt på elevernas studier vilket sannolikt påverkat deras betyg. Vi kommer göra vad som behövs för att eleverna ska kunna erhålla minst E i de kurser som blivit drabbade. Betygsfördelning: I resultatbilagan Diagram 10 framgår betygsfördelningen på de olika programmen. Vi har en varierad betygsfördelning mellan de olika programmen på skolan. Det vi ser är att Barn och fritidsprogrammet sticker ut när det gäller andelen A och en väldigt låg andel F och att Hantverksprogrammet sticker ut när det gäller andelen F. Vilket tyvärr kan förklaras med många lärarskiften som skett under pågående läsåret. Andel minst godkända betyg i behörighetsgivande kurser: I resultatbilagan Diagram 11 kan vi se att förändringarna i stort sett är positiva när det gäller behörighetsgivande kurser. Vad som sticker ut främst är gymnasiearbetet som gått från 80% till 100%. Förändringen som vi gjorde inför läsåret var att det uteslutande är är inriktningslärarna som drivit elevernas gymnasiearbete, vilket gett positiva effekter. Likvärdig bedömning: I resultatbilagan Tabell 1 framgår det att slutbetygen generellt är högre än resultaten på de nationella proven. Under våren 2014 utvecklade vi vårt arbete med matriser för att säkerställa elevernas kunskapsresultat utifrån centralt innehåll och vårt formativa arbetssätt. Detta arbete fortlöper under nästkommande läsår. Vi använder Skolverkets matris samt att skolan erbjuder mötestid för lärarna i schemat för sambedömning, skolan erbjuder också dagar för samrättning av nationella prov. 22

24 Genomströmning Genomströmning anger andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden tre år och som påbörjade programmet på skolan. För de utbildningar som skolan hade var genomströmningen 63,5% vilket kan jämföras med riket där genomströmningen var 70,2% för motsvarande program. Eleverna på HV och BF på skolan har ungefär samma genomströmning som på motsvarande program i riket. På ES var genomströmningen på skolan 44,8% jämfört med 68,6% i riket. Anledningen till det är att eleverna som startade 2011 var missnöjda med en lärare som hade en av de viktigare kurserna. Även om den läraren nu inte är kvar ledde det till att många elever bytte skola. På VO var genomströmningen 57,7% på skolan jämfört med 66,0 i Sverige för övrigt på programmet. Det inträffade under studietiden en tragisk incident i klassen som ledde till att många elever kom att läsa förlängning, alltså slutförde de inte utbildningen inom tre år. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier: Under året har det inkommit fem anmälningar som berört kränkningar och trakasserier. Tre av dem har rört elev-elev och två av dem har rört lärare-elev elev-lärare. Vi har en utarbetad ärendegång och plan för hur dessa ärenden skall tas emot, hur vi arbetar med det och hur/vad vi följer upp. Huvudman får anmälningen och handleder fortsättningen på ärendet. Upplevd kvalitet Detta avsnitt avser hur eleverna utifrån sina personliga förväntningar, upplever utbildningen (alldeles oavsett om deras utbildning ger dem möjlighet att utveckla de kunskaper, värden och förmågor som målen tar fasta på, och om deras utbildning genomförs i linje med kraven i författningarna). Den upplevda kvaliteten ger signaler om vi har våra elevers förtroende i det vi gör. Exempel på underlag för analyser inom detta område är elevenkäten och eventuellt andra enkäter vi genomfört lokalt på skolan i liknande syfte. Studiemiljö I resultatbilagan i diagram 15 finner vi att det inte är någon större skillnad på hur eleverna upplever studiemiljön på skolan jämfört med förra läsåret. Det som utmärker sig främst är att det är så hög andel som känner sig trygga, 92 %, vilket innebär att vi börjar närma oss vårt mål om 100 %. Vi har dock en bit kvar när det gäller jobbet med arbetsron där vi hade hoppats på en högre uppgång. Vi startade upp klassrumsledarskap under slutet av våren och vi kommer att fortsätta med detta område under nästkommande läsår. 23

25 Undervisning I Diagram 16 i resultatbilagan framgår att vi ligger ganska intakt jämfört med 2014 gällande hur eleverna upplever undervisningen. Eleverna upplever inte att lärarna ökar lusten att lära i så hög utsträckning som är önskvärt. Vi kommer under 2015/2015 jobba vidare med undervisningen och dess kvalitet. Nöjdhet och trivsel I resultatbilagan Diagram 17 anger 81 % av eleverna att de trivs och 66 % att de är nöjda med sin skola. Dessa siffror är indikatorer på hur eleverna uppfattar verksamheten. Däremot är de inga kvalitetsmått på om skolan. Vårt mål är att alla elever ska nå gymnasieexamen och förhoppningsvis må bra under sin studietid. Ändamålsenlig kvalitet Detta avsnitt avser att presentera vad som händer med eleverna efter att de har avslutat sin utbildning på våra skolor och vad de med lite perspektiv på sin skoltid uppfattar att utbildningen gav dem. Exempel på underlag för analyser inom detta område är elevenkäten som genomförts på tidigare avgångselever av fristående bolaget Markör. Utifrån årets underlag på de elever som tog examen 2012 framgår att majoriteten av dem arbetar idag 71 %. 13 % av eleverna studerar på högskola eller universitet. 60 % av eleverna som studerar uppger att vad de nu studerar berör det de studerade på gymnasiet. När det gäller de elever som arbetar uppger 15 % att de arbetar inom den inriktning som deras gymnasieprogram hade. En förklaring till detta är det stora antal musikelever som tog examen 2012 som valt att arbeta, samt att många hantverkselever blivit eftertraktade inom mode/butiksförsäljning där många fått anställning. Ser vi till elevernas nöjdhet över sin gymnasieutbildning uppger 5 % av eleverna i efterhand att de är mycket missnöjda med sin gymnasietid, 16 % uppger att de är ganska missnöjda och resterande 79 % att de är relativ nöjda eller mycket nöjda. När frågan ställs om undervisningens kvalitet finns ingen elev (0 %) som uppger att man är mycket missnöjd. Sett i relation till föregående fråga och de analyser vi tidigare genomfört, ser vi en bidragande faktor att anledningen till missnöje hos vissa elevgrupper är en känsla av löften som ej infriats. Exempel på detta är elevresor utomlands, där upplägget förändrades under denna elevgrupps gymnasietid. Vi ser också i frågan om eleverna skulle kunna rekommendera skolan att endast 52 % svarar definitivt ja, medan övriga 48 % är tveksamma eller svarar nej. Sammanlagt ser vi detta som ett tecken på att undervisningens kvalitet varit tillfredställande, men att det skolövergripande arbetet och det som ligger utanför ramen av klassrumssituationen har lovat mer än vad det kunnat hålla. 24

26 Eleverna som svarat på enkäten påbörjade sina gymnasiestudier 2009, vilket var skolans andra verksamhetsår. Detta tror vi också bidragit till upplevelsen om löften som ej infriats. Skolans kulturella årshjul var vid tiden för elevernas gymnasiestart under arbete. De övergripande förändringar som gjorts under elevernas gymnasietid har påverkat skolans rekommendationsgrad negativt. Sammanfattande bedömning Likabehandling och värdegrundsarbetet förbättras genom att vi tagit med Samsyn & Professionalism som ett av de fem fokusområden vi arbetar med att förbättra. Våra elever har i samtal lyft att de i vissa fall anser att lärarna borde stå för samma regler och behandla alla elever rättvist. Vi har därför beslutat att vi ska utveckla samsyn & professionalism på skolan. Vi har därför fört många gemensamma samtal om regler och varför. Gällande elevernas utveckling mot målen/ Undervisning och lärande informerar lärarna eleverna om programmets examensmål samt kursernas kunskapskrav vid skolstart och vid kursstart. Arbetslagen för diskussioner om kunskapskraven och examensmålen i samband med planering av utbildningen. Mentorer och karaktärslärare går sedan igenom utbildningsplanen med eleverna vid skolstart Jag bedömde att måluppfyllelsen inte uppnådde förväntat resultat och detta justerades i from av att starta programkonferenser där specialpedagogen tillsammans med lärarna diskuterar enskilda klasser på både grupp och individnivå för att säkerställa målen med vår undervisning och elevernas måluppfyllelse. Vi reviderade resurstiden så att samtliga lärare samt elever skulle ha möjlighet att närvara. Dessutom har elever med F schemalagts på resurstid. Lärarna följer upp sina elever i vårt måluppfyllsedokument (MUD) samt matriser. 25

27 Fokusområden läsåret 2015/2016 Fokusområde Klassrumsledarskap För att optimera måluppfyllelse på skolan har vi valt att fokusera på hur klassrummet leds av pedagogen. Vi har pedagogiska diskussioner kring hur vi leder ett klassrum, hur vi undervisar och anpassar vår undervisning för att nå ut till samtliga elever, samt vilka gemsamma regler som ska gälla under en lektion. Vi har skapat diskussionsgrupper bland pedagogerna där man dels under APT får tillfälle att få utbyte i dessa pedagogiska delar samt att denna grupp har i uppdrag att utföra klassrumsbesök som ska leda till nya lärdomar. Närvaro Lärartjänsterna har blivit mer renodlade och närvarorutinen har fördelats till administrationen. Vi arbetar med klassrumsledarskapet och eleverna skall genom sin närvaro förstå att innebörden och effekterna av att vara i skolan och få arbeta med kunskap främjar måluppfyllelsen. Resurser EHT har utvecklats genom att en Speciallärare har anställts. Specialläraren arbetar med elever enskilt och i grupp. Specialpedagogen leder pedagogerna i ett pedagogiskt forum där de diskuterar enskilda klasser på både grupp och individnivå för att säkerställa målen med vår undervisning. Vad och vilka resurser behöver vi arbeta med under året för att säkerställa samtliga elevers kunskapsinhämtning. Det är alltid aktuellt med nya forskningsmetoder för att öka elevers måluppfyllelse i skolan. Vi fortsätter också våra formativa diskussioner, där vår förstelärare i samråd med specialpedagogen ser på utveckling för lärare och elever. 26

28 Resultatbilaga Kvalitetsrapport 2014/2015 Plusgymnasiet Uddevalla

29 Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p).