Kursanalys DH2460 HT12 Programvarudesign Ekonomi Ledarskap, PEL, 12 hp

Transkript

1 Kursanalys DH2460 HT12 Programvarudesign Ekonomi Ledarskap, PEL, 12 hp Kursansvarig: Åke Walldius Kursledning: Åke Walldius och Anette Hallin Handledare (programvarudesign): Åke Walldius Handledare (ekonomi & ledarskap): Anette Hallin Föreläsningar, metod- &litteraturseminarier: 22 tillfällen, handledning efter behov Projektgrupper: 6 st Registrerade studenter: 14 st Litteratur: Litteratur om använd PEL-metodik, se nedan Moment: PRO1 12 poäng projekt Studenter som klarat kursen: 14 st Prestationsgrad : 100% Examinationsgrad :100% Kursens mål är att studenterna ska tillämpa praktiska och teoretiska kunskaper i ett omfattande projektarbete som förbereder dem inför kommande exjobbsprojekt. Fokus ligger på att integrera frågor kring teknik, ekonomi och ledarskap/organisation. Kursen läses sedan VT 2010 samman med kursen Kooperativ programvaruutveckling (KID, DH2655) och styrs därför till stor del av det projekttema som kursens projekt ska genomföras inom. PEL-kursens uppläggning, metodövning och handledning sker i tät samverkan med handledaren från Indek, i denna kursomgång Anette Hallin. Efter fullgjord kurs ska studenten kunna: identifiera, integrera och redogöra för olika PEL-element i ett organisatoriskt sammanhang planera, genomföra och kritiskt bedöma ett projekt som syftar till att belysa och/eller lösa problemet ur ett helhetsperspektiv välja samt motivera val av passande metoder för att systematiskt samla in information för att empiriskt belysa den uppkomna situationen analysera och tolka insamlat material utifrån PEL perspektiven relatera, kontrastera och förklara praktiska resultat med teoretiska begrepp och modeller beskriva, analysera och reflektera över eget och andras projektarbete både muntligt och skriftligt. Förändringar inför denna kursomgång tidigarelagda E-L-moment och entreprenörsmedverkan Inför kursstarten planerades två förändringar. För det första tidigarelades den metodövning som bara PEL-studenterna genomför och som syftar till att med hjälp av strategikartor (Kaplan & Norton) integrera projektets affärsmässiga och ekonomiska aspekter med dess programvaruaspekter. Denna bedömde vi hade kommit något sent i förra omgången, vilket inte givit integrationen den utväxling den kunnat ha. För det andra försökte vi öka anknytningen till dagens svenska programvarumarknad genom att bjuda in en mycket framgångsrik entreprenör, Magnus Bergman, att berätta om hur han arbetade, samt att medverka som kommentator på två av de avstämningar som projektgrupperna har och på den slutliga projektredovisningen.

2 Sammanfattning Den integrerade PEL-KID-kursen är uppdelad i en metod- och en projektdel om fyra respektive 8 veckor. Tillsammans med kursansvarige för KID-kursen, Björn Thuresson, och handledaren från Indek formulerades i år ett tema som vi bedömde skulle ge projektgrupperna stora möjligheter att söka upp svenska programvaruföretag och användande organisationer inom ramen för det huvudsakligen entreprenörsorienterat projektarbetet. På så sätt skulle arbetet få den företagsanknytning som studenterna efterfrågar inför sitt kommande exjobb. Temat för projektarbetena i denna kursomgång blev: Gränslöst nätverkande. Friheten för projektgrupperna var stor när det gällde att tolka temat och formulera utmaningar i termer av nya innovative produkter och tjänster. Titlarna på de färdiga rapporterna sammanfattar ganska väl de fem projektens inriktningar: WorkVid Ett verktyg för en bättre anställningsprocess Atingi We Dream, Learn and reach our goals. Together. CareShare With the aim to improve the networking between patients and their relatives Campunize Virtuell mötesplattform för studenter att umgås och utbyta tjänster Neibling Enabling communication among neighbors Matarvet Cock it Grandma -style Resultaten från de fem projektarbeten kan, i än högre grad än för förra kursomgången, sammanfattas som goda, både vad gäller balansen mellan orginalitet och realism i sina design och markandsorienterade lösningar, och i termer av att studenterna fick chans att omsätta sitt kunnande inom P-, E- och L-inriktningarna. Resultaten analyseras mera i detalj under rubriken Resultatanalys här nedan. Undervisningen Kursens metoddel omfattar en gemensam introduktion av de integrerade PEL och KIDkurserna, en föreläsning om KID-kursens historia (som går tillbaks till mitten av 90-talet) samt tre omgångar med presentationer, gästföreläsningar och övningsuppgifter om en viss metodik. För kursomgången HT12 var de tre metoderna kontextuella intervjuer, fokusgrupper och genomförande av design workshopar. Dessa metoder är primärt inriktade på att samla in och analysera data kring användarnas behov och preferenser. För PEL-kursen tillkommer den metod som nämnts ovan, användning av strategikartor för att tydligöra både den användarorienterade och den kommersiella logiken i föreslagna lösningar på ett balanserat och välgrundat sätt. Denna metodik är alltså helt inriktad på att kritiskt analysera och åskådliggöra hur MDI- och ekonomifrågor kan lösas parallellt. Metoden introducerades i en föreläsning om den litteratur där metoden beskrivs och demonstreras. Vid detta tillfälle delades också en övningsuppgift ut. I ett seminarium fick studenterna individuellt presentera sina resultat från övningen. I en senare föreläsning kommenteras deras redovisning av Nils-Göran Olve, en av landets mest erfarna uttolkare av metoden vars bok några av kurslitteraturens texter är hämtade ifrån. Undervisningens tonvikt ligger alltså på att studenterna inom ramen för projekten genomför en studie som både omfattar inslag av programvarukunnande (som konkret föremål för projektets studie) och ekonomisk-industriellt kunnande (avseende villkor för programvaruutveckling i termer av ledning och organisation). Projektgrupperna bildas därför med gemensam medverkan från KID (mediteknik och data) och PEL (industriell ekonomi).

3 Examination Examinationen var i form av fyra (3+1 enl. ovan) metodövningar, gruppvisa redovisningar i de tre inledande metodmomenten och individuella redovisningar av den fjärde metoden samt i en rapport där projektets problem, teori, metoder samt resultat och slutsatser redovisades. Två avstämningsseminarier var också inlagda i mitten av projektfasen. Den fjärde metodövningen gick ut på att omsätta strategikartemetodik i gruppernas projekt. De tre inledande metodpassen redovisades muntliga inför hela studentgruppen och det fjärde metodpasset inför PEL-studenterna. Rapporterna bedömdes gemensamt av handledaren från Indek och kursansvarig. Kurslitteratur Följande litteratur var obligatorisk och låg till grund för litteraturseminariet och handledningen under projektarbetet. Studenterna uppmanades också att söka och tillgodogöra sig litteratur utifrån sina egna projekt: Antunes, P. & Costa, C.J. (2003). From genre analysis to design of meetingware. In Proceedings of Group 03, November 9-12, 2003, Sanibel Island, Florida, USA. Ladda ned från: ( ) Eppler, M.J. and Platts, K.W Visual Strategizing, The Systematic Use of Visualization in the Strategic-Planning Process, Long Range Planning 42, (Delas ut.) Olve, Nils-Göran, Carl-Johan Petri, Jan Roy, Sofie Roy (2003) Making Scorecards Actionable, Balancing Strategy and Control, John Wiley And Sons Ltd, 2003, sidorna 1-34, , stencil delas ut på introduktionsföreläsningen Resultatanalys Efter överenskommelse med Anna Jerbrant, programansvarig på Indek, kommer resultatanalysen för årets kursomgång att redovisas i form av en brevväxling mellan kursansvarig samt handledare och programansvarig. (Kursiveringar tillagda här.) Kursansvarig summerar sina intryck i brev till programansvarig och handledaren från Indek inför möte med den förra Hej Anna och Anette, Vi i kursledningen för KID/PEL, Björn Thuresson, Åke Walldius och Anette Hallin, var vid vår första informella utvärdering väldigt överens om att årets omgång var en av de bästa vi haft. Antagligen den bästa. (Se mer på KTH:s Nyhetssida: nyheter/ett-granslost-natverkande-gav-barkraftiga-projekt-pa-tvarvetenskaplig-projektkurs ) Stämningen i kursen var genomgående god med hög aktivitet och väl genomförda övningar och individuella uppgifter i både KID- och PEL-momenten. Så det var ingen överraskning att slutresultaten, både de praktiska projekten och rapporteringen höll hög kvalitet. Vad kan då bli bättre? Ja, fick i förra kursomgången leva med att inte alla studenter uppskattade kursens inriktning på entreprenörskap. Några studenter ville då, som nu, förbereda sina exjobb ute på företag eller organisationer. Kombinerat med att de tycker att de haft väl mycket MDI-inslag i sina kurser innebär det att de, trots vad vi sett som utmärkt genomförda projekt, blir besvikna över att de inte fått öva sina specialiseringar från Indek. Att vi infört vad vi ser som en av de mest lovande och framtidsinriktade kombinationerna av MDI och strategisk planering / ekonomistyrning så har de inte ansett sig tillräckligt motiverade för

4 att omsätta sina specialiseringar inom ramen för kursens entreprenörsinriktning. Här har de också hänvisat till att betyget för deras del varit P/F, medans det för KID:arnas del varit A-F. Inte heller priset till det vinnande projektet har uppenbarligen motiverat dem tillräckligt. Den förnyelse vi gjort nu senast var: 1) att föra in MDI-Ekonomi metodiken tidigare, 2) att skärpa de individuella redovisningsinslaget, 3) att ta in en framgångsrik entreprenör som föreläsare och kommentator vid avstämningar och slutredovisning, samt 3) att erbjuda gruppvis handledning för PEL (MDI-Ekonomi metodikens tillämpning i projektet). Detta innebar, vad vi kan se, en tätare integrering av KID- och PEL-målen än tidigare år. Björn, som haft tätast kontakt med de förenade grupperna, slapp i år höra några kommentarer om att vi inte får använda våra kunskaper så som han, och jag med, fick höra förra året. (Året innan det gjorde flertalet PEL-studenter egan projekt ute på marknaden.) Därför blev vi mycket förvånade när vi i kursenkäten åter fick höra några studenter föra fram sin besvikelse över entreprenörsinriktningen. Just med argumenten ovan (inte ute i organisationerna, för mycket MDI, repetition, MDI-Ekonomi metodiken för ytlig, bara P/F i st f A-F). De hade inte sagt något om detta under kursens gång, till någon från kursledningen. Och övriga PEL-are tog chansen och gjorde utmärkta tillämpningar av metodiken för att förena MDI- och Ekonomiaspekterna (det fanns positiva svar om metodiken i kursenkäten också). Anette och jag har till och med funderat på att skriva något till en lärande-konferens om de lyckade exemplen. Så här ser vi hur stor spännvidden är i hur en kurs kan upplevas av (tystlåtna) studenter. (Som uppenbarligen behöver organisationsmiljön och betygen för att motiveras.) Så, vad göra? Anette, Björn och jag har pratat om möjligheten att de studenter som vill välja bort entreprenörsinriktningen ska få chansen att göra detta i god tid innan kursstart. Om de kan visa upp en av uppdragsgivare godkänd projektplan, så undrar vi om inte alla skulle vinna på att kursen, så här vid sista tillfället den ges, ger en öppning för icke-entreprenörerna. Men då kommer följdfrågan om handledning och examinering av dessa förberedande exjobb. Även frågan om betyg vore fint att få diskutera i morgon. Anette och jag har räknat med att andra drivkrafter är starkare. Och det gäller nog för flertalet. Men inte för alla. Anette H kommenterar brevet ovan i mail till Anna J och Åke W Hej Anna och Åke, Jag kommer tyvärr inte att kunna delta i mötet i morgon, men håller med dig Åke i dina slutsatser. Jag är ju som ni båda vet inte anställd på INDEK längre men eftersom övriga kursledningen ville ha mig med i höstas var jag med igen och tyckte, precis som du skriver Åke, att kursomgången var fantastisk. Studenterna var jätteduktiga och presenterade i flera fall lysande idéer, även utifrån ett affärsmässigt perspektiv (ekonomi & ledarskap). Som uppgift betraktad uppfyller den alla kriterier för CDIO, vilket ju är något KTH i alla fall tidigare strävat efter. Även om uppgiften handlar om att ta fram en idé och tänka entreprenöriellt är det inte alls självklart att man ska uppfatta den som en "övning i entreprenörskap". Snarare innebär upplägget att man får ta ansvar för en helhet - ett projekt från idé till färdig produkt - på det sätt många av de här studenterna kommer att få göra även som anställda.eftersom det i uppgiften ingår att de samverkar med olika intressenter (potentiella användare, konkurrenter, finansiärer osv) får de dessutom god koppling

5 till näringslivet. Samtidigt kan jag ju förstå att studenterna, när dom jämför med andra inriktningar, tycker att det här upplägget är väldigt annorlunda. Önskar er båda ett givande och konstruktivt samtal i morrn! Anette Förkunskaper Studenternas förkunskaper inom ekonomi och teknik (programvarudesign) har även i år visat sig vara mycket goda och väl tillräckliga för projekten. Som tidigare år var det svårare att belysa projektens organisations- och ledarskapsaspekter. När det gäller förkunskaperna för att skriva uppsats, strukturera information, argumentera och formulera teoretiskt förankrade frågor så kan jag bara instämma i föregående års utvärdering, att hela utbildningen [måste] stödja studenterna till ett mer vetenskapligt angreppssätt för att man inte ska se vetenskap som något verklighetsfrämmande. Planerade förändringar Inför nästa års kursomgång har vi på MID-gruppen fått ett erbjudande om att KID/PELkursens ska få disponera en utställningslokal i ett i Stockholm centralt placerat museum för slutredovisning av den kursomgångens projekt. Eftersom varje års tema ska hållas hemligt fram till projektstarten kan vi inte här gå in på några detaljer. Men museets inriktning, och dess popularitet, borgar för att projekten kommer att kunna få en ännu starkare koppling till affärslivet än årets extra insats, entreprenörsmedverkan. Som framgår av breven ovan vill vi ändå försöka ge de studenter som vill välja bort entreprenörsinriktningen chansen att göra detta i god tid innan kursstart. Villkoret är att de kan visa upp en projektplan som godkänts av en lämplig uppdragsgivare. Projektplanen ska innehålla användning av de metoder som gås igenom och examineras i kursen och studenterna som väljer denna projektform ska vara med på övningarnas redovisningar och få handledning på samma sätt som de tematiskt baserade projekten. Även frågan om graderade betyg kommer att tas upp med Indek:s studierektor.