Kursanalys DH2460 HT11 Programvarudesign Ekonomi Ledarskap, PEL, 12 hp

Transkript

1 Kursanalys DH2460 HT11 Programvarudesign Ekonomi Ledarskap, PEL, 12 hp Kursansvarig: Åke Walldius Kursledning: Åke Walldius och Anette Hallin Handledare (programvarudesign): Åke Walldius Handledare (ekonomi & ledarskap): Anette Hallin Föreläsningar, metod- &litteraturseminarier: 12 tillfällen, handledning efter behov Projektgrupper: 5 st Registrerade studenter: 15 st Litteratur: Litteratur om använd PEL-mtodik, se nedan Moment: PRO1 12 poäng projekt Studenter som klarat kursen: 15 st Prestationsgrad : 100% Examinationsgrad :100% Kursens mål är att studenterna ska tillämpa praktiska och teoretiska kunskaper i ett omfattande projektarbete som förbereder dem inför kommande exjobbsprojekt. Fokus ligger på att integrera frågor kring teknik, ekonomi och ledarskap/organisation. Kursen läses sedan VT 2010 samman med kursen Kooperativ programvaruutveckling (KID, DH2655) och styrs därför till stor del av det projekttema som kursens projekt ska genomföras inom. PEL-kursens uppläggning, metodövning och handledning sker i tät samverkan med handledaren från Indek, i denna kursomgång Anette Hallin. Efter fullgjord kurs ska studenten kunna: identifiera, integrera och redogöra för olika PEL-element i ett organisatoriskt sammanhang planera, genomföra och kritiskt bedöma ett projekt som syftar till att belysa och/eller lösa problemet ur ett helhetsperspektiv välja samt motivera val av passande metoder för att systematiskt, (empiriskt) samla in information för att empiriskt belysa den uppkomna situationen analysera och tolka insamlat material utifrån PEL perspektiven relatera, kontrastera och förklara praktiska resultat med teoretiska begrepp och modeller beskriva, analysera och reflektera över eget och andras projektarbete både muntligt och skriftligt. Förändringar inför denna kursomgång Inför kursstarten planerades en långtgående integration med KID-kursen, något som hade planerats till kursomgången VT2010 men inte kunde realisera då eftersom det visade sig att flertalet studenter från Indek det året redan gått KID- kursen (se kursanalys för VT 2010). Tillsammans med kursansvarige för KID-kursen, Björn Thuresson, och handledaren från Indek formulerades ett tema som vi bedömde skulle ge projektgrupperna stora möjligheter att söka upp existerande företag och organisationer inom ramen för en huvudsakligen entreprenörsorienterat projektarbete. På så sätt skulle arbetet få den företagsanknytning som studenterna efterfrågar inför sitt kommande exjobb. (Beslutet att integrera PEL i KID-kursen byggde på flera års erfarenhet att den tidigare starka företagsanknytningen inte gav studenterna utrymme för att uppnå kursmålen som gäller självständigt och tvärvetenskapligt arbete.)

2 När det gäller att hantera kursens tvärvetenskapliga utmaning att integrera praktiskt användarorienterat arbete inom Programvarukonstruktion med konkreta och realistiska studier inom Ekonomi och Ledarskap så kunde vi dra lärdomar från förra kursomgångens metodinriktning. Utifrån några av de forskningsprojekt som drivs på MDI-gruppen erbjöds studenterna två föreläsningar och en metodövningar och handledning i hur P-aspekten kunde integreras i den av studentran redan kända BSC-metodiken, dvs användninga av Balanserade Styrkort och strategikartor. Som framgår nedan var det en uppläggning som både undertecknad och Indeks handledare fann i huvudsak fungerade väl i de genomförda projektarbetena (se kommentarerna nedan i enkät och i en av studenternas utvärdering av hur strategikartemetoden tillämpats). Sammanfattning Den integrerade PEL-KID-kursen är uppdelad i en metod- och en projektdel om fyra respektive 8 veckor. Temat för projektarbetena i denna kursomgång var: Timely I tiden. Friheten för projektgrupperna var stor när det gällde att tolka temat och formulera utmaningar i termer av produkter och tjänster som skulle stödja användare i att hantera sin tid. Titlarna på de färdiga rapporterna sammanfattar ganska väl de fem projektens inriktningar: Hostel Board Utvecklandet av en interaktiv yta för användning på vandrarhem i Stockholm Digimom din digitala kalenderpåminnare InTime ett planeringsverktyg för dynamiska påminnelser Familjepusslet Current 2 Resultaten från de fem projektarbeten kan sammanfattas som goda, både vad gäller balansen mellan orginalitet och realism i sina design och markandsorienterade lösningar, och i termer av att studenterna fick chans att omsätta sitt kunnande inom P-, E- och L-inriktningarna. Som kursanalyserna från föregående år påpekar är det svårt att lägga upp en undervisning som dels ska överbrygga de båda ämnena MDI och Industriell ekonomi, dels ska bli relevant för ett entreprenörsinriktat projektarbete som nödvändigtvis blir starkt beroende av vilka företag och organisationer som studenterna får kontakt med i sina projektarbeten. Integrationen med KID-kursen var ett sätt att hantera detta (företagskontakter utifrån ett egetinitierat projekt). Den tillät för det första att studenterna fick tillfälle att tillämpa metodik för omvärldsanalys, sammanställning och analys av teknik- och markandsundersökningar samt metodik för produktutveckling och marknadsföring som används inom både MDI och Industriell ekonomi (kontextuella intervjuer, fokusgrupper, personas). Årets projekt fick i dessa avseenden kontakt med energibolag (Fortum), fastighetsbolag (Mimer), tre vandrarhem (City Backpackers, City Lodge samt City Hostel), samt pedagogexperter inom skolan. Viktigare var dock att styrkortsoch strategikartemetodiken visade fungera relativt väl för att systematiskt integrera projektens frågeställningar från MDI och Industriell ekonomi. Undervisningen Kursens metoddel omfattar en gemensam introduktion av de integrerade PEL och KIDkurserna, en föreläsning om KID-kursens historia (som går tillbaks till mitten av 90-talet) samt tre omgångar med presentationer, gästföreläsningar och övningsuppgifter om en viss metodik. För HT11 var de tre metoderna kontextuella intervjuer, fokusgrupper och användningen av personas. Dessa metoder är primärt inriktade på att samla in data kring användarnas behov och preferenser.

3 För PEL-kursen tillkommer den metod som nämnts ovan, användning av strategikartor för att tydligöra både den användarorienterade och den kommersiella logiken i föreslagna lösningar på ett balanserat och välgrundat sätt. Denna metodik är alltså helt inriktad på att kritiskt analysera och åskådliggöra hur MDI- och ekonomifrågor kan lösas parallellt. Metoden introducerades i en föreläsning om den litteratur där metoden beskrivs och demonstreras. Vid detta tillfälle delades också en övningsuppgift ut. I ett seminarium fick studenterna individuellt presentera sina resultat från övningen. I en ytterliggare föreläsning presenterade en student, Harry Rymert, sitt genomfört ett PELprojekt med kursens metodik sina resultat och erfarenheter, ett mycket uppskattat inslag som vi också haft med i tidigare omgångar av kursen. Undervisningens tonvikt ligger alltså på att studenterna inom ramen för projekten genomför en studie som både omfattar inslag av programvarukunnande (som konkret föremål för projektets studie) och ekonomisk-industriellt kunnande (avseende villkor för programvaruutveckling i termer av ledning och organisation). Projektgrupperna bildas därför med gemensam medverkan från KID (mediteknik och data) och PEL (industriell ekonomi). Examination Examinationen var i form av fyra (3+1 enl. ovan) metodövningar, gruppvisa redovisningar i de tre inledande metodmomenten och individuella redovisningar av den fjärde metoden samt i en rapport där projektets problem, teori, metoder samt resultat och slutsatser redovisades. Två avstämningsseminarier var också inlagda i mitten av projektfasen. Den fjärde metodövningen gick ut på att omsätta strategikartemetodik i gruppernas projekt. De tre inledande metodpassen redovisades muntliga inför hela studentgruppen och det fjärde metodpasset inför PEL-studenterna. Rapporterna bedömdes gemensamt av handledaren från Indek och kursansvarig. Kurslitteratur Följande litteratur var obligatorisk och låg till grund för litteraturseminariet och handledningen under projektarbetet. Studenterna uppmanades också att söka och tillgodogöra sig litteratur utifrån sina egna projekt: Antunes, P. & Costa, C.J. (2003). From genre analysis to design of meetingware. In Proceedings of Group 03, November 9-12, 2003, Sanibel Island, Florida, USA. Ladda ned från: ( ) Guy, E. S. (2004). Appropriating Patterns for the Activity Theory Toolkit. Proceedings of the ATIT 2004, First International Workshop on Activity Theory Based Practical Methods for IT Design. Ladda ned från: ing%20patterns.pdf ( ) Johansson, Benny (2009) Bridging the gap between the users and the business concept, Master thesis, Media technology programme, KTH. Ladda ned från Bilda/PELkursen/Dokument Olve, Nils-Göran, Carl-Johan Petri, Jan Roy, Sofie Roy (2003) Making Scorecards Actionable, Balancing Strategy and Control, John Wiley And Sons Ltd, 2003, sidorna 1-34, , stencil delas ut på introduktionsföreläsningen Studentutvärdering Efter genomförd kurs lades en enkät ut på Google. Endast fem studenter besvarade enkäten, något som innebär att vi i nästa kursomgång kommer att återgå till pappersenkäter utdelade i

4 samband med den avslutande redovisningen. I stort speglade svaren den respons studenterna givit under kursens gång flertalet var nöjda men några av studenterna hade velat genomföra projekt ute på företagen och att detta avspeglade sig i svaren tyder på en viss representativitet. Vilka möjligheter tycker du att ni fick i projektgruppen att undersöka behoven (nyttorna, värdena) hos de användargrupper som primärt skulle beröras av den programvara er grupp ville utveckla? Svaren varierade mellan att möjligheterna varit entydigt goda, att man kunnat göra mer om man haft mera tid, att motivationen hade varit större om PEL-kursen hade graderade betyg, att fokus i projektet hade legat på att utveckla en bra produkt och inte så mycket på att göra en bra affär av den, och att mycket av det man lyckats med byggde på intuition och tidigare erfarenheter. Vilka möjligheter fick ni att undersöka vilka värden som stod på spel för övriga intressenter som skulle beröras av programvaran? Här kom återigen behovet av mera tid och motivation upp i svaren, samt att man fick tillfälle att bygga på tidigare erfarenheter för att få grepp om vilka värden, ekonomiska och andra, som projektresultatet aktualiserade. Ett av svaren pekade uttryckligen på strategikartornas roll för att problematisera värde- och intressentperspektivet: Det var först efter genomgången av strategikartorna som vi började fundera på det. Hur lyckades ni med att tillsammans med användare och intressenter pröva (stämma av, utvärdera) hur värdena skulle kunna realiseras (t ex för vem, var, när, och med vilka interaktionsstöd värdena skulle kunna realiseras)? Svaren vittnade om både bra och mindre bra erfarenheter: Bra, vi lyckades bra på den punkten. Det gjordes inte, i stället användes kunskaper inom business och tolkningar för att skapa ett styrkort Användartester och designworkshops gjordes men osäkert hur träffsäkra de var. Vad tycker du om strategikartan som metod för att synliggöra och kommunicera vilka värden som er programvara syftade till att realisera och hur de kunde realiseras? Jag tror att det är en bra metod. Det kändes så. Öppnade nya dimensioner. Helt ok, men kändes som en bisyssla... Vore kul om ni kunde göra den delen av kursen mer spännande och nytänkande. Vore kul om ni kunde utmana oss mer. Strategikartan har sin plats dock kan fokus flyttas närmre IT business och entreprenörskap. Detta inslag kändes mest konstlat. Den kom in alldeles för sent i kursen. Vad anser du om förslaget om att låta ett programvaruföretag vara med och formulera tema samt ställa frågor vid presentationen och även vara med och ge synpunkter inför betygsättningen? Jag tror det vore jättebra.. de får gärna komma mmed synpunkter och så, men inte vara med i betygsättningen. Bra! Vore nästan ännu bättre om företaget fick forumlera en frågeställning som grupperna sedan fick presentera olika lösningar på. Då får man med ett tävlingsmoment som jag tror lyfter kursen. Bra, behövs den typen av koppling. Varför kan inte PEL vara utformad på liknande sätt [genomföras på företag som andra X-EL-kurser] hos någon IT-konsult eller liknande? Viktigt. Vad anser du om förslaget att kursen ska löpa två veckor längre och ge I-studenterna bättre möjligheter att omsätta sina specialkunskaper?

5 Nja, jag tror i så fall att första halvan av kursen kan bantas. Genomgången av de olika metodern var mest repetition. Helt ok.. [men] hur ska de vara kopplade till resten av kursen? Behöver finnas en tydlig nytta. Bra om fokuset är på rätt sak och inte bara fler sidor i rapporten. Kursen må ha varit intressant men lever inte upp till kursmålen om t ex ledarskap. Om de två veckorna görs inför resten av kursen så låter det bra.. så att E/Ldelarna kommer med från början. Vad anser du om förslaget att styrkorts- och strategikartemetoden introduceras i en övning innan de tre KID-metodövningarna? Jag tycker det introducerades bra som det var. Däremot gärna mer fokus på dem. Bra. Men det viktigaste tror jag är att reda ut hur strategikartorna ska kopplas till arbetet i KIDen. Ska KIDarna vara med i strategitänket.. det är svårt att motivera KIDarna att lägga tid på strategikartor eftersom det inte ingår i deras kurs. Nödvändigt så den följer med genom kursen. Det är väl ok, men viktigare känns som att själva projektet i sig berör E/L delarna, inte bara P som nu. Vad anser du om att PEL ska få graderade betyg? Jag tror det vore bra.. då måste båda kurserna antingen ge betyg eller ge P/F. Bra. Annars kommer folk att göra minsta möjliga. Ett måste då det driver både lata I-are och lata medietekniker. Alternativt att KID och PEL studenter inte arbetar i samma projektgrupper. Vilka egna förslag eller synpunkter har du som skulle kunna förbättra kursen? Blanda in företag, sätt betyg, mer fokus på ekonomi, och mindre på MDI, tack för en bra kurs. Ge folk en morot att jobba mot.. enda moroten som fanns nu var priset för det vinnande projektet. Mer fokus på affärer och entreprenörskap, kanske rent av skapa en hel affärsplan för produkten. Analys med sikte på förändringarna av kursen Studenternas kommentarer ovan antyder, sedda i ljuset av bra rapporter och den respons kursledningen fick under kursens gång, att flertalet var nöjda med kursen, men att det finns tydliga förslag på förbättringar. Till dessa återkommer vi nedan. En fråga kan dock tas upp redan här, nämligen användningen av strategikartan som metod för integration av MDI- och I- aspekter. Förslaget att använda strategikartan som metod för integration av MDI- och I-aspekter är för det första väl förankrat i MDI-gruppens pågående forskning som fått positiv akademisk respons. För det andra har både handledaren från tidigare år och den nuvarande handledaren från I (Håkan Kulvén respektive Anette Hallin) varit uttalat positiva till greppet. Men den mest tankeväckande bekräftelsen av metodikens relevans fick vi från en av studenterna som fungerade som studentrepresentant i kursen: om det här är MDI så borde vi ha fått läsa det i MDI-undervisningen redan för ett eller två år sedan. I enlighet med flera av studentförslagen kommer vi därför att behålla och vässa användningen av denna metodik i nästa kursomgång (se nedan). Förkunskaper Studenternas förkunskaper inom ekonomi och teknik (programvarudesign) har även i år visat sig vara mycket goda och väl tillräckliga för projekten. Som tidigare år var det svårare att belysa projektens organisations- och ledarskapsaspekter. När det gäller förkunskaperna för att skriva uppsats, strukturera information, argumentera och formulera teoretiskt förankrade frågor så kan jag bara instämma i föregående års utvärdering, att hela utbildningen [måste]

6 stödja studenterna till ett mer vetenskapligt angreppssätt för att man inte ska se vetenskap som något verklighetsfrämmande. Planerade förändringar De planerade förändringarna av kursen har vi valt att lägga i en egen bilaga (1), följd av en sammanfattning från den utvärdering av strategikartemetoden som metod för integrering av projektarbetenas MDI- och I-aspekt som en student gjorde som extrauppgift inom kursen (bilaga 2).

7 Bilaga 1 - Föreslagna förändringar Kursledningen, Åke W och Anette H för PEL, föreslår följande förändringar av kursen till PEL-omgången HT12. Syftet är att ge kursen en ökad kontakt med företag verksamma inom programvaruutveckling, kontakter som kan ge uppslag och ingångar till kommande examensarbeten. Ett framgångsrikt programvaruföretag bjuds in att tillsammans med kursledningen formulera den integrerade KID/PEL-kursens tema. Företaget förblir anonymt för studenterna, men de får veta att representanter för företaget kommer närvara vid slutredovisningen av projekten samt då även delta genom att ställa frågor till grupperna, och på basis av detta ge synpunkter som kan vägas in vid kursledningens betygsättningen av projektgrupperna. Kursen kommer att löpa två veckor längre i nästa omgång, över veckorna (jfr med v HT11). Den skriftliga rapporteringen från KID-kursen ska dock lämnas in samma vecka som i år. Under de två följande veckorna kommer I-studenterna att fördjupa sina analyser så att de vecka 48 kan lämna in en PELrapport som därmed blir en utvecklad och fördjupad version av KID-rapporten. Det är den mer genomarbetade PEL-rapporten som bedöms av det inbjudna företaget och ligger till grund för betygsättningen i både KID och PEL. De tre metodövningarna som sedan många år ingår i KID-kursen (fokusgrupper, personas, designworkshops) syftar till att undersöka användargruppers behov och hur man tillsammans med dem iterativt kan artikulera, utforma och testa olika designlösningar. PEL-kursens metodövning (balanserade styrkort och strategikartor) syftar i stället till att på ett transparent och överskådligt sätt för användare och intressenter dokumentera och argumentera för fattade designbeslut. Genom att låta I-studenterna genomföra en metodövning *innan* de tre KID-övningarna genomförs kan I-studenterna redan från början i kursen använda styrkortsmetoden för att dokumentera och argumentera för de observationer och beslut de kommer fram till i de tre KID-övningarna. (Den inledande övningen utförs på det föregående årets KID-PELrapporter och går ut på att vidareutveckla E- och L-analyserna i dessa.) Kursledningen föreslår att PEL-kursen får graderade betyg, med hänvisning till att KID-kursen redan har detta.

8 Bilaga 1. Avslutande sammanfattning av en students utvärdering av strategikartorna som metod för att integrera kursens MDI- (P) och I-perspektiv (E/L), av Fredrik Wollsén Hur kan en bättre integration åstadkommas? Ersättning eller komplettering av strategikartemetoden? Här belyser jag, utifrån reflektionerna ovan, hur en sådan bättre integration skulle kunna åstadkommas. Vissa kommentarer på "Sammanfattning av föreslagna förändringar" (Bilaga 1) ges också. Om målet med projektet är att ta fram ett koncept som skapar värde från grunden så kan SK målas upp som ett verktyg för att sätta upp en effektiv process som för konceptet till en verklig marknad tidigare än potentiella konkurrenter. Ett angreppssätt som är mer "indek" vore att gå ifrån konsumentmarknaden och istället låta produkterna rikta in sig mot en företagsmarknad, och låta PEL-studenterna komplementera med uppgifter inom exempelvis: - Försäljningsstrategier utifrån managerns behov och perspektiv - Process- eller utvecklingsperspektiv, som exempelvis belyser implementeringsstrategier/rea osv. Ett naturligt sätt att blanda in dessa två perspektiv vore att mer specifikt kräva ett produkten löser ett konkret problem inom exempelvis logistik, marknadsföring, projektledning, supply chain management, finansiering eller organisationsförändringar. Andra relevanta områden för prototyputveckling kan vara inom ramen för concurrent engineering, just-in-time, performance measurement, business process reengineering, lean production samt distributed product development. För en PEL-student att tillsammans med KID-studenterna behöva ta fram en prototyp som löser något konkret inom dessa områden, särskilt ifall det dessutom tillämpas inom ett befintligt företag, ter sig som ett lämpligt sätt säkerställa ett högre kunskapsbidrag från I jämfört med en SK-analys som mestadels genomförs efter att projektet är genomfört. Integrationen blir istället komplett och genomgående, eftersom att det i varje moment behövs tillämpas I-kunnande för att göra rätt designbeslut. Mycket tid spenderades av grupperna på de praktiska delarna av metodutövningarna. Om metod-delen i KID-kursen redan från början kunnat användas i anslutning för projektet så kan den tid som las på praktiska momenten utnyttjas bättre. Man behöver inte göra allt praktiska två gånger för att lära sig dubbelt så mycket - många upplevde inte att de utförde ett bättre jobb den andra gången. Tvärtom kan den frigjorda tiden då användas till att fördjupa I-delarna, istället för "torrsim". För att i ett tidigt stadium lyckas identifiera ett relevant problem som kan angripas så ter det sig lämpligt för PEL-studenterna att få extra tid i början av projektet för att kunna genomföra relevant marknads och omvärldsanalyser, eller kanske empiriska studier av det målföretag vari prototyperna ska utvecklas för. En risk kan vara att KID-studenterna inte lika konkret kan uttala sig om produktens värdeskapande processer utifrån deras tidigare studier, och därför känner sig omotiverade av detta (det är väl "roligare" med något som en konsument kan ha nytta av). Detta kan dock motverkas på flera sätt. PEL-studenterna kan efter metod-delen få presentera och sälja in sina projektidéer till KID-studenterna, som får välja vilken idé de tycker sig kunna bidra mest inom. Angående graderade betyg, så är det inte optimalt att ha vissa som får graderade betyg och

9 andra inte. Om KID ska fråntas graderade betyg eller om PEL ska ges graderade betyg har jag inte erfarenhet av att bedöma dock. PEL-studenter läser dock parallellt ett flertal kurser med graderade betyg, och för att inte riskera att någon prioriterar bort PEL pga avsaknaden av sådana kan det dock vara en bra att ge graderade betyg till PEL. Det fanns också en upplevd obalans mellan PEL och KID-studenter där det uppfattades som att PEL-studenter i flera grupper var mer drivande och mer ambitiösa än KID-studenterna. Om detta stämmer så talar det också för graderade betyg av rättviseskäl. Sammanfattning Jag vill se PEL-kursen som en förberedande kurs inför möjliga examensarbeten utifrån ett projektbaserat koncept - där PEL-kursen i princip handlar om att sätta upp, identifiera och förbereda olika exjobb som därefter kan utföras inom ramarna för ett befintligt företag alternativt entreprenöriellt av studenterna själva i grupper liknande dem som arbetade tillsammans inom PEL, men med fokus på att lösa företagspecifika problem. För att möjliggöra detta föreslås en starkare koppling till industrin, ett företagsfokus framför konsumentfokus, samt att projektidéerna tas fram av PEL-studenterna och förädlas redan innan och under metoddelen av KID-kursen. Om SK ska kvarstå som en relevant inslag i PEL så föreslås en precisering eller avgränsning av dess tillämpning för att kunna möjliggöra mer grundliga analyser från E- och L-perspektiven.