JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning

Transkript

1 Rapport 2013 JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Tomas Stens, rektor för vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun

2 Innehållsförteckning Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län 2 Utgångspunkter... 3 Gymnasial yrkesutbildning på JB Kompetens... 4 Organisation och personal... 4 Utvärderingsperiod... 4 Intervjupersoner... 4 Lektionsbesök... 5 Elever och utbud... 5 Utfall... 6 Avbrott... 7 Kunskaper, utveckling och lärande... 8 Styrkor... 8 Utvecklingsområden Bedömning och betygsättning Styrkor Utvecklingsområden Styrning, ledning och kvalitetsarbete Styrkor Utvecklingsområden Sammanfattande intryck JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 1(24)

3 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades. Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och flexibla lärandet ska styra utbud och planering. Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare. Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den gemensamma utvärderingen. Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Samordnaren har huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 2(24)

4 Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För vuxenutbildningens vidkommande gäller skolagen (SFS 2010:800) och andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan för vuxenutbildningen Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning: Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden Elevernas inflytande och delaktighet Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi: granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollerar att nationella riktlinjer följs granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet ger förslag på utvecklingsområden JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 3(24)

5 Gymnasial yrkesutbildning på JB Kompetens Organisation och personal JB Kompetens har på nationell nivå en affärsområdeschef, en konceptchef och en försäljningschef, samt sex regionchefer. JB Kompetens olika geografiska områden har en lokal ledningsgrupp med en regionchef ytterst ansvarig. Region Stockholm består av enheterna Aspudden, Sundbyberg, Spånga och Vällingby. Spånga ingår inte i denna utvärdering då endast uppdrags- och arbetsmarknadsutbildningar bedrivs där. Region Öst består av Linköping, Mjölby, Norrköping och Södertälje. Endast sistnämnda ort har varit föremål för denna utvärdering. Det dagliga operativa arbetet leds av utbildningsansvariga/projektledare. De fungerar som arbetsledare och pedagogiska ledare med stöd av regionchefen. I Stockholm finns tre projektledare för hotell- och restaurangutbildningar, ekonomi- och försäljnings utbildningar samt industritekniska utbildningar. I Södertälje är rollen som utbildningsansvarig/projektledare vakant. På JB Kompetens region Stockholm (Aspudden, Sundbyberg och Vällingby) och region Öst (Södertälje) är 25 lärare verksamma. Det blir omräknat cirka 22 heltidstjänster totalt. 41 procent av lärarna som undervisar på komvux har pedagogisk examen. 22 lärare har en tillsvidareanställning och 3 lärare är visstidsanställda. Inom de utvärderade enheterna arbetar också en studie- och yrkesvägledare samt tre administratörer och tre praktiksamordnare. Utvärderingsperiod Den gymnasiala yrkesutbildningen på JB Kompetens utvärderades under perioden oktober Intervjupersoner Vid besöket intervjuades: - regionschef, region Öst (Södertälje) - regionschef, region Stockholm (Aspudden, Sundbyberg, Vällingby, Spånga) - två projektledare för ekonomi- respektive svetsutbildningar - projektledare för hotell och restaurang/bageri och konditori JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 4(24)

6 - studie-och yrkesvägledare (Sundbyberg) - en grupp om fem lärare som undervisar i olika yrkeskurser (Sundbyberg) - två lärare som undervisar i olika kurser på CNC-utbildningen (Södertälje) - två lärare som undervisar i olika kurser på svetsutbildningen (Vällingby) - en grupp om nio elever som läser olika yrkesutbildningar (Sundbyberg) - en grupp om fyra elever som läser till CNC-operatörer (Södertälje) - en grupp om tre elever som läser svetsutbildningen (Vällingby) - en grupp om tre elever som läser bageri- och konditoriutbildningen (Aspudden, Sundbyberg) Lektionsbesök Utöver intervjuer gjordes ett antal lektionsbesök på CNC-utbildningen (Södertälje), svetsutbildningen (Vällingby), en kurs för olika utbildningar inom ekonomi och försäljning (Vällingby) samt på två olika kurser på bageri- och konditoriutbildningen (Sundbyberg och Aspudden). Under lektionsbesöken samtalade vi med undervisande lärare och elever som ett komplement till de mer formaliserade intervjuerna som redovisats ovan. Elever och utbud Det totala antalet elever på de olika yrkesutbildningarna uppgick under period 5, år 2013 till cirka 520. Eleverna fördelade sig på de olika utbildningarna enligt följande: Antal elever Antal veckor Hotell, restaurang och turism: -Hotell och konferens Bageri och konditori Bar och servering Kök och café Café och barista Kock och kallskänka Barista och konditori 6 40 Totalt 245 Ekonomi och försäljning: -Kvalificerad administratör (klassrum) Kvalificerad administratör (distans) Ekonomi- och redovisningsassistent (klassrum) Ekonomi-och redovisningsassistent (distans) Marknadsassistent JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 5(24)

7 -Nätverkstekniker Reception och kundservice (distans) Starta eget Fristående kurser, hotell och ekonomi Totalt 242 Industriteknik och fordon: -CNC-operatör metall Svetsutbildning Verktygsmakare 0 0 -Yrkesförare- taxi 2 2 Totalt 33 Utöver yrkesutbildningar på komvux erbjuds lärlingsutbildningar inom följande: Utfall Antal elever Antal veckor Hotell, restaurang och turism: -Bageri och konditori Bar, barista, servering (servering 30+2) Hotell och konferens Restaurangkock Turism och evenemang Chark och deli Färskvaror och delikatesser 1 31 Totalt 108 Ekonomi och försäljning: -Butik och handel Lager och logistik Totalt 36 Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierar från kurs till kurs. Under verksamhetsåret 2012/13 utfärdade JB Kompetens totalt 4058 betyg. Andelen godkända betyg var 94 procent. Högst andel elever som nådde kunskapskraven fanns på kurserna hygien och administration 1 med 95 respektive 92 procent godkända elever. Kurserna med lägst andel elever som fick minst ett E i betyg var programhantering och företagsekonomi 1. På dessa kurser var andelen godkända elever 82 procent respektive 90 procent. JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 6(24)

8 Avbrott Studieavbrotten under pågående utbildning (när en elev varit inaktiv i mer än 21 dagar) uppgick under perioden 1 juli 2012 till 24 maj 2013 till 9 procent på samtliga kurser/utbildningar. Högst andel elever som avbryter sina studier studerar på distansutbildningen till ekonomi- och redovisningsassistent. På kursen information och kommunikation gjorde 19 procent av eleverna studieavbrott. Färre elever gör studieavbrott på utbildningen inom bageri och konditori. På kursen hygien avbröt 4 procent av eleverna sina studier. JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 7(24)

9 Kunskaper, utveckling och lärande Under detta område ser vi till hur verksamheten förmår att leva upp till skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna ska ges sådana kunskaper att de kan delta i samhälls-, vardags- och arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara? Upprättas individuella utvecklingsplaner därefter och får eleverna möjlighet till tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer under detta utvärderingsområde. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Eleverna är positivt inställda till de flesta av sina lärare. Eleverna på CNC-utbildningen (Södertälje) och på svetsutbildningen (Vällingby) är nöjda med sina lärare. De upplevs vara hjälpsamma och bra på att förklara. Bland eleverna som läser andra yrkesprogram varierar nöjdheten mellan olika kurser som ingår i utbildningarna. Introduktionsmöten genomförs för nya elever innan de påbörjar sin utbildning. På CNC-utbildningen hålls inga formella introduktionsmöten, men elever och lärare berättar att de inledningsvis går igenom kursupplägg och ämnesplaner. För andra utbildningar varierar innehåll i, och form för introduktionsmötena (se Utvecklingsområden nedan). Från och med period 1, år 2014, ska mer strukturerade introduktionsmöten hållas för eleverna på ekonomiutbildningar. På mötena ska studie- och yrkesvägledare, projektledare och lärare delta. Elever på bageri- och konditoriutbildningen erbjuds vid kursstart en lektion i studieteknik. Passet som hålls av studie- och yrkesvägledaren ska från år 2014 schemaläggas. JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 8(24)

10 De flesta elever får individuella studieplaner upprättade. För eleverna som läser en ekonomi- och försäljningsutbildning upprättar studie- och yrkesvägledaren studieplanen för de elever som inte redan har en sådan upprättad från sin hemkommun. För övriga utbildningar skapar lärarna tillsammans med eleverna studieplanen. Lärarna på bageri- och konditoriutbildningen har inledande kartläggningssamtal med eleverna. Den individuella studieplanen ger tillsammans med det kartläggande samtalet lärarna en bra bild av elevernas förutsättningar att bedriva studier, menar lärarna på bageri- och konditoriutbildningen. Elevärenden tas upp på enhetsmöten/apt varannan vecka. För att tidigt upptäcka eventuella stödbehov utarbetar projektledaren en elevstödstrappa som förmedlas till lärarna. Insatser pågår för att höja lärarkompetensen och den formella behörigheten. Lärarna har möjlighet till tre dagars kompetensutveckling per termin där kostnader för eventuella resor och litteratur ersätts av arbetsgivaren. Några lärare som undervisar på ekonomiutbildningarna ska genomgå VALprojektet (Vidareutbildning av lärare) under år En lärare inom bageri ska läsa yrkeslärarutbildningen. Det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) utgår från individens behov och önskemål. Praktiktiden under APL varierar därför mellan olika elever och den är i regel förlagd i slutet av utbildningen. Ibland utgörs halva utbildningen av praktiktid, vilket innebär att eleven läser vissa kurser ute på en arbetsplats. Det gäller t.ex. kurserna bageri 2 och konditori 2 för eleverna som studerar på bageri- och konditoriutbildningen. På utbildningarna inom området hotell och restaurang samt bageri och konditori fungerar APL relativt väl. Lärarna och praktiksamordnaren har ett brett kontaktnät, besöker arbetsplatserna och genomför trepartssamtal utifrån en handledarmanual och bedömningsmatriser. JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 9(24)

11 De flesta utbildningar har en praktiksamordnare. Praktiksamordnarna stödjer eleverna med att hitta lämpliga praktikplatser, ofta utifrån individuella önskemål. Samordnarna ska kvalitetssäkra utbildningen under det arbetsplatsförlagda lärandet bl.a. genom att besöka arbetsplatserna. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Innehåll i och upplägg av introduktionsmöten för elever varierar. De flesta elever har fått en allmän introduktion till vad det innebär att studera på JB Kompetens, men några elever träffade då endast sina lärare. Ingen studie- och yrkesvägledare var närvarande, inte heller representant för skolledningen (chef/projektledare). Eleverna som vi träffar på bageriutbildningen känner inte till att det finns en projektledare/utbildningsansvarig för deras utbildning. Det ger sammantaget en bild av skiftande kvalitet på introduktionsmötena. Eleverna saknar ibland individuell studieplan. Exempelvis uppger eleverna på CNC-utbildningen att de inte har någon studieplan. De flesta lärare saknar lärarutbildning. Ingen av lärarna som undervisar på svetsutbildningen och CNCutbildningen har lärarutbildning (ämnesutbildning eller pedagogisk utbildning). På övriga utbildningar är fler av de undervisande lärarna behöriga. De flesta lärare som saknar lärarutbildning har dock gedigen erfarenhet från respektive branscher. Några har varit utbildare i det privata näringslivet eller inom komvux under flera års tid. Regionchefer och projektledare menar att det är väldigt svårt att rekrytera behöriga lärare. Studiemiljön på vissa enheter behöver utvecklas. Det finns ett behov av att utrusta vissa lokaler så att eleverna får tillgång till datorer och ordentliga utrymmen att byta om till arbetskläder. Några lokaler upplevs också vara små och trånga för den praktiska verksamhet som bedrivs. I samband med att ekonomi- och nätverksutbildningarna efter JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 10(24)

12 årsskiftet 2013/14 flyttar in i nya lokaler kommer stationära datorer finnas tillgängliga för eleverna. Undervisningen på CNC-utbildningen blir splittrad då elever som gått utbildningen olika länge samundervisas. Det innebär att elever med olika kunskapsnivåer sitter i samma klassrum och att läraren undervisar i ett moment eller behandlar ett centralt innehåll som endast berör en del av eleverna. Många elever arbetar självständigt med något av de många arbetshäften som utbildningen använder som utbildningsmaterial. Vissa av eleverna i klassrummet studerar på komvux och andra elever går utbildningen på arbetsförmedlingens uppdrag. Lärarna upplever att det är svårt att planera upplägg och innehåll i undervisningen eftersom nya elever påbörjar utbildningen kontinuerligt under året. Det är framförallt lärarna på CNC-utbildningen som uttrycker att det finns ett sådant problem. Inget särskilt stöd ges till elever som har svårt att nå kunskapskraven. Lärarna är inte utbildade för att ge t.ex. elever med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter stöd och tillgång till speciallärare saknas. Lärarna försöker dock individuellt efter bästa förmåga hjälpa eleverna genom individuell undervisning. Ibland, berättar lärare på hotell- och restaurangutbildningarna, förlängs provtid och skriftliga prov kan bytas ut mot muntliga dito. På bageri- och konditoriutbildningarna har projektledaren tagit fram en lista med exempel på anpassningsmöjligheter som lärarna kommer att ha tillgång till. Tilldelningen av praktikplatser för elevernas APL fungerar inte optimalt. Det finns exempel från utbildningarna till CNC-operatör och ekonomi- och redovisningsassistent där eleverna mot slutet av sin utbildning ännu inte har kännedom om de ska få möjlighet att praktisera. Regionchefen och vissa lärare menar att det är svårt att få fram praktikplatser inom vissa områden såsom exempelvis ekonomi och redovisning eftersom det är en konjunkturkänslig bransch. Praktikanskaffningen inom detta område har dock strukturerats genom att en praktiksamordnare informerar varje klass JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 11(24)

13 där det är aktuellt med APL. Praktiksamordnaren står därefter till elevernas förfogande för frågor. Det arbetsplatsförlagda lärandet är inte alltid kvalitetssäkrat. På vissa utbildningar har man kommit relativt långt i att utbilda handledarna i vad praktiken ska innehålla och vilka utgångspunkterna ska vara. Handledarna utgår då från bedömningsmatriser. På andra utbildningar, t.ex. svets och CNC finns inte samma kvalitetsaspekter. På CNC får handledarna emellertid med sig checklistor och handledarna för CNC-eleverna rapporterar till skolan. Från period 1, år 2014 kommer bedömningsmatriser finnas tillgängliga för ekonomiutbildningarnas arbetsplatsförlagda lärande. Vissa elever på bageri- och konditoriutbildningen gör sin praktik i skolans kök/bageri under ledning av en handledare. Den skolförlagda praktiken kan ses som en form av individanpassat stöd när APL av olika anledningar inte fungerat väl på arbetsplatserna. Problemet för de elever som gör sin praktik på skolan är dock att de behöver ägna mycket tid att parallellt studera ikapp de kurser de inte fick utbilning i under den misslyckade praktiken. Många lärare är inte ute på praktikplatserna under elevernas APL. Även om det förekommer att lärare besöker arbetsplatserna (hotell och restaurang och delvis bageri och konditori) är det istället ofta praktiksamordnaren som är ute på platsbesök (t.ex. CNC). Praktiksamordnarna har i alla fall ingen erfarenhet från den aktuella branschen. Det innebär också att den betygssättande läraren tvingas förlita sig på andrahandsinformation från praktiksamordnaren. Inom bageri- och konditoriutbildningarna är ambitionen att införa ett slutprov efter APL för att ge lärarna ett bättre underlag för bedömning, något som redan finns inom restaurangutbildningarna. JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 12(24)

14 Bedömning och betygsättning Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade. Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en formativ bedömningspraktik. Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt dokumenterar eleverna kunskapsutveckling blir därför centralt. För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Lärarna har i regel mentorssamtal eller utvecklingssamtal med eleverna. På Stockholmsenheterna ska sådana samtal hållas minst en gång per kurs, enligt regionchefen. Bedömningsmatriser används för det arbetsplatsförlagda lärandet för vissa utbildningar. JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 13(24)

15 Det underlättar för handledarna att känna till vilka kunskaper och färdigheter de ska bedöma hos eleverna. Betygskonferenser hålls inom vissa utbildningar. På utbildningar inom hotell, restaurang och bageri genomförs sådana konferenser regelbundet. Då diskuteras frågor som rör enskilda elever samt bedömning och betygssättning av eleverna. Varierande bedömningsunderlag används vid betygsättning. Vid betygssättning av eleverna används både teoretiska (prov, inlämningsuppgifter etc.) och praktiska moment (i förekommande fall) som underlag. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Kunskaperna om grunderna för betygsättning kan fördjupas. Vissa betygssättande lärare saknar kunskaper om den nya betygsskalan. De säger sig inte ha fått någon utbildning eller fortbildning om styrdokumenten för vuxenutbildningen. På en utbildning hävdar en lärare att en elev inte kan uppnå betyg A om eleven ställer frågor till läraren eftersom det skulle visa på dålig självständighet. En annan lärare, inom ett annat utbildningsområde, menar att det högsta betyget nästan aldrig kan nås eftersom det kräver att eleven presterar på en högre nivå än läraren. Läroplan och ämnesplaner används för att planera och genomföra undervisningen, men kunskapen om innehållet är hos vissa lärare begränsad. Den på sina håll grunda kunskapen om ämnesplanerna gör att undervisningen utgörs av en blandning av innehåll från styrdokumenten, lärarnas egen syn på vad yrket kräver och branschens standarder. På CNC-utbildningen får eleverna betygssamtal först i slutet av kursen. Det innebär att eleverna inte får någon formell avstämning om hur de ligger till i förhållande till kunskapskraven under kursens gång. Däremot får de JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 14(24)

16 formativ återkoppling i lärsituation genom att den individuella utvecklingen i de olika moment eleverna ska klara av diskuteras fortlöpande. Lärarnas kunskaper om grunderna för betygssättning är emellertid outvecklade och tiden för gemensam planering av och reflektion kring bedömning och betygssättning av elever är väldigt begränsad. I vad mån dessa avstämningar relateras till kunskapskraven är därför svårt att veta. Eleverna känner ibland inte till vad de betygsätts på. På utbildningen till CNC-operatör är eleverna oklara över vilket underlag lärarna har vid betygsättning. JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 15(24)

17 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras, sammanställs och anlyseras resultaten? Skapas en bild för hur förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12). Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: En kvalitetshandbok har precis tagits fram. JB Kompetens har på nationell nivå arbetat fram en beskrivning för kvalitetsarbetet som ska underlätta för enheterna att skapa rutiner kring t.ex. systematiskt kvalitetsarbete, arbete mot diskriminering och kränkande behandling, betyg och bedömning, elevinflytande, individualisering och validering. Handboken har ännu inte implementerats och börjat användas på enheterna. Ambitionen är att handboken ska användas konkret i arbetslagen och det är också där uppföljningen ska ske. De flesta lärare gör kursutvärderingar. Det finns en mall för detta ändamål. Lärarna gör utvärderingarna primärt för egen del. Ett studeranderåd finns i Sundbyberg och Vällingby. Det finns också planer på att upprätta detsamma i Södertälje. JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 16(24)

18 Avbrotten följs i regel upp av lärare. Hur uppföljningen sker varierar mellan olika enheter. Enligt regionschefen skickar skolan ett brev till elever som varit frånvarande i två veckor och ber dem kontakta skolan. Lärare rapporterar också frånvaro till studie- och yrkesvägledaren och till projektledare/utbildningsansvarig. Inom ekonomiutbildningarna ska läraren framgent ta kontakt med eleven vid hög frånvaro och kontakta studie- och yrkesvägledaren i händelse en elev är behov av det. Likabehandlingsplaner finns för enheterna i region Stockholm. Enheterna i Stockholm ska framöver arbeta mer aktivt med likabehandlingsarbetet. Det finns en studiedag inplanerad för detta ändamål. En likabehandlingsgrupp bestående av lärare, elever och annan personal ska tillsättas för att arbeta med att följa upp och revidera innehållet i likabehandlingsplanen. Gruppen ska träffas två gånger per termin. Arbetsplatsträffar (APT) hålls på några utbildningar varannan vecka. Under dessa möten arbetar man enligt ansvarig projektledare på hotell- och restaurangutbildningen bl.a. med utgångspunkt i kvalitetshandboken. Lärarna upplever att det finns ett gott samarbete i arbetslagen inom hotelloch restaurangutbildningarna. Handledarna för elevernas arbetsplatsförlagda lärande utbildas i viss mån. Material (ämnesplaner, kunskapskrav, bedömningsmatriser) finns framtaget för handledarna att ta del av. Inom bageri och konditori samt hotell och restaurang ombeds handledarna dessutom genomföra ett test för att godkännas som handledare. Testet är dock inget krav för att få bli handledare, även om man från utbildningens sida försöker få alla handledare att ta testet för att erhålla ett intyg. Webbverktyget Elits ska inom kort börja användas. Elits, som ska börja användas på Stockholmsenhetena och i Södertälje bedöms kunna skapa större samsyn och underlätta samarbetet kring t.ex. kursplanering, bedömning och betygssättning. JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 17(24)

19 Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Enheterna i region Stockholm har behov av att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete. En handbok för kvalitetsarbetet har tagits fram, men har ännu inte på allvar börjat tillämpas i verksamheten. Det saknas ett gemensamt förhållningssätt i hur elever som avbryter sina studier ska hanteras och följas upp. Kursutvärderingar genomförs inom vissa utbildningar/för vissa kurser, men resultaten efterfrågas inte från skolledningens sida, menar flera lärare. En enhetsövergripande samsyn saknas kring hur elever ska få feedback och bedömas, hur betygsutfall ska analyseras och kan relateras till verksamhetens organisation och praktik. Regionen behöver också tydligare identifiera personalens kompetens och behov av kompetensutveckling, t.ex. vad gäller de nationella styrdokumenten. Det finns således ett behov av att gemensamt identifiera de faktorer som kan påverka enheternas resultat, hitta sätt att sytematiskt samla in underlag samt på skolnivå analysera vad de olika utfallsmåtten står för. Först då är det möjligt att veta vilka åtgärder som behöver vidtas för att kunna utveckla verksamheten mot ökad kvalitet. Ett hinder för ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete där personal och elever är delaktiga tycks vara de få tillfällen till gemensamma möten (se nedan). Många lärare menar att det saknas tid till gemensamt utvecklingsarbete och att detta hamnat på undantag sedan konkursen av JB Education. Region Öst (Södertälje) genomför ingen resultatuppföljning. Eleverna får inte besvara kursutvärderingar, ingen analys av betygsresultat görs och studieavbrott följs inte upp. En trivselenkät har dock under hösten genomförts av den nytillträdde regionchefen. Bortsett från resultatet från denna finns inga mått på kvaliteten i verksamheten och regionchefen saknar därför delvis en tydlig bild av enhetens resultat och utvecklingsbehov. De olika enheterna i regionen samarbetar endast i liten utsträckning. Mellan de olika enheterna i region Stockholm och enheten i Södertälje finns ytterst lite av samarbete. Vissa enheter/utbildningar har under relativt lång tid utvecklat fungerande rutiner (framförallt inom hotell och restaurang samt bageri och konditori) och skulle kunna delge sina erfarenheter till JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 18(24)