Utvärdering av den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun

Transkript

1 Rapport 2013 Utvärdering av den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun Samordnare: Lind Fredrik, Botkyrka kommun Medbedömare: Marianne Hedmar, rektorför vuxenutbildningen i Salems kommun

2 Innehållsförteckning Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län 2 Utgångspunkter... 3 Kommunal vuxenutbildning i Upplands-Bro kommun... 4 Organisation och personal... 4 Elever, utbud och utfall... 5 Kunskaper, utveckling och lärande... 8 Styrkor... 8 Utvecklingsområden Bedömning och betygsättning Styrkor Utvecklingsområden Styrning, ledning och kvalitetsarbete Styrkor Utvecklingsområden Sammanfattande intryck kommun 1(22)

3 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades. Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och flexibla lärandet ska styra utbud och planering. Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare. Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den gemensamma utvärderingen. Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Samordnaren har huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden kommun 2(22)

4 Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För vuxenutbildningens vidkommande gäller skolagen (SFS 2010:800) och andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan för vuxenutbildningen Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning: Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden Elevernas inflytande och delaktighet Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi: granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollerar att nationella riktlinjer följs granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet ger förslag på utvecklingsområden kommun 3(22)

5 Kommunal vuxenutbildning i Upplands-Bro kommun Den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun utvärderades under perioden 8-11 april Vuxenutbildningen är beläget centralt i Kungsängen. I lokalerna finns förutom undervisningssalar, arbetsrum för lärare som vanligen delas parvis, ett tyst studierum, allmänna datorer tillgängliga för eleverna och en plats för att äta/fika. Den gymnasiala yrkesutbildningen till maskinförare ges utanför Bålsta. Under utvärderingsveckan intervjuades rektor vid två tillfällen, biträdande rektor, en av studie- och yrkesvägledarna, två lärargrupper, två elevgrupper (en på grundläggande nivå och en grupp bestående av elever som läser gymnasiala kurser). Under veckan gjordes ett antal lektionsbesök på bl.a. Filosofi 1, Matematik Grund, Engelska 6, Svenska som andraspråk Språkutveckling och Open Learning Matematik. Under lektionsbesöken och vid ett besök på maskinförarutbildningen gavs möjlighet att samtala med undervisande lärare och elever. Organisation och personal Vuxenutbildningen styrs politiskt av utbildningsnämnden och av utbildningskontoret med en utbildningschef i spetsen. Vuxenutbildningen leds av en rektor som har haft innevarande tjänst i cirka tre år. Rektor är den som har det fulla pedagogiska ansvaret och sköter samtliga medarbetarsamtal. Vid sin sida har rektorn en biträdande rektor som ansvarar för utbildningarna i matematik, naturvetenskapliga ämnen, maskinförare, yrkesförare och dataämnen. Biträdande rektor ansvarar också för schemaläggning och går ibland in och undervisar i matematik. På enheten finns vidare två administratörer och två studie- och yrkesvägledare en fulltidstjänst samt en tjänst på 60 procent. kommun 4(22)

6 Antalet lärare uppgår till 25. De flesta lärare har ämnesbehörighet och pedagogisk utbildning. Av de tre lärare som undervisar på utbildningen till maskinförare har endast en relevant utbildning. Elever, utbud och utfall Kommunen erbjuder följande kurser och utbildningar på grundläggande och gymnasial nivå: Grundläggande nivå: Engelska Matematik Svenska Svenska som andra språk Religion Historia Samhällskunskap Geografi Gymnasial nivå: Engelska 5 Naturkunskap 1a2 Engelska 6 Naturkunskap 1b Engelska 7 Naturkunskap 2 Företagsekonomi 1 Privatjuridik Företagsekonomi 2 Psykologi 1 Filosofi 1 Psykologi 2a Filosofi 2 Psykologi 2b Geografi 1 Religion 1 Geografi 2 Religion 2 Gymnasiearbete Svenska 1 Historia 1b Svenska 2 Historia 2a Svenska 3 Litteratur Svenska som andra språk 1 Matematik 1a, 1b, 1c Svenska som andra språk 2 Matematik 2a, 2b, 2c Svenska som andra språk 3 Matematik 3b, 3c Samhällskunskap 1b Matematik 4 Samhällskunskap 2 Naturkunskap 1a1 Dessutom erbjuds följande kurser på distans: Engelska 5, 6 och 7, Matematik 1b, 2b och 3b, Samhällskunskap 1b och 2, Svenska som andraspråk 1 och 2, Svenska 1 och 2. Som kvällskurs ges Svenska som andraspråk på grundläggande nivå. kommun 5(22)

7 Kursen med flest deltagare är svenska som andraspråk på grundläggande nivå med 68 deltagare. Till de mindre kurserna med bara ett fåtal elever hör svenska på grundläggande nivå med 2 deltagare. Kommunen erbjuder också ett antal distanskurser ( närdistans ) eftersom dessa även innefattar ett antal träffar kvällstid: Engelska 5 Engelska 6 Engelska 7 Matematik 1b, 1c Matematik 2b, 2c Matematik 3b, 3c Samhällskunskap 1b Samhällskunskap 2 Svenska som andraspråk 1 Svenska som andraspråk 2 Svenska 1 Svenska 2 Antalet elever uppgick under höstterminen 2012 till elever studerade gymnasiala yrkesutbildningar, 260 studerade gymnasiala teoretiska kurser och 167 studerande på den grundläggande vuxenutbildningen. Cirka 90 procent av eleverna var hemmahörande i Upplands-Bro kommun. Under 2012 ökade antalet elever kraftigt inom vuxenutbildningen (som helhet) i Upplands-Bro med 44 procent. De 504 eleverna studerade totalt 1132 kurser, vilket ger ett genomsnitt om 2,2 kurser per elev. Merparten av eleverna har utländsk bakgrund (cirka 90 procent av eleverna på grundläggande nivå och 50 procent av de som läser gymnasiala kurser). Många av eleverna har kort utbildningsbakgrund från sina ursprungsländer. Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierar från kurs till kurs. På grundläggande nivå når 84 procent av eleverna minst betyg E. Lägst måluppfyllelse är det för kursen samhällskunskap och andelen som når kunskapskraven är högst på kursen matematik. Generellt klarar sig elever på yrkesutbildningar bättre än de som läser teoretiska kurser. Vad det gäller distansutbildningar är resultatet lågt överlag. Avbrotten uppgick under 2011, enligt Skolverkets jämförelsetal till 30 procent på grundläggande nivå (kursdeltagare som avbrutit en kurs). Det är kommun 6(22)

8 sex procentenheter högre jämfört med Stockholms län som helhet. Andelen kursdeltagare som avbryter en kurs inom gymnasial vuxenutbildning uppgick 2011 till 18 procent, vilket är i paritet med länet och riket. kommun 7(22)

9 Kunskaper, utveckling och lärande Under detta område ser vi till hur verksamheten förmår att leva upp till skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna ska ges sådana kunskaper att de kan delta i samhälls-, vardags- och arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara? Upprättas individuella utvecklingsplaner därefter och får eleverna möjlighet till tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer under detta utvärderingsområde. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Eleverna trivs överlag bra i skolmiljön som känns familjär. Eleverna tycker att de har duktiga och tillmötesgående lärare. Det gäller såväl de elever som läser teoretiska kurser som de som går på omvårdnads- och maskinförarutbildningarna. Eleverna som går omvårdnadsutbildningen är nöjda med sina handledare på det arbetsplatsförlagds lärande. Eleverna som vi träffade på maskinförarutbildningen hade vid tillfället ännu inte haft någon APL-tid. Lärarna uttrycker engagemang för sina arbetsuppgifter Lärarna har överlag höga förväntningar på sina elever. Det förekommer dock att lärarna ser så stora brister i elevernas förkunskaper att de riskerar att inte kunna klara kraven för betyg E. kommun 8(22)

10 Antalet lärare som har pedagogisk och relevant ämnesutbildning är stort. De få som saknar antingen pedagogisk eller ämnesutbildning håller på att komplettera sin utbildning. Lektionerna präglas av aktivitet och delaktighet från elevernas sida och ett positivt samspel mellan lärare och elev. Lärarna är duktiga på att se den enskilde eleven utifrån dennes behov och förutsättningar. Elever och lärare berättar att eleverna ofta får individuella uppgifter beroende på vilken typ av kunskap och förmåga som behöver vidareutvecklas. Individuellt stöd och hjälp ges till eleverna i stor utsträckning Lärarna har semestertjänster och är utanför undervisningstid på plats i sina arbetsrum i skolan där de är tillgängliga för eleverna att ställa frågor och be om hjälp. Eleverna är väl medvetna om denna möjlighet och är nöjda med det stöd de kan få. Utöver möjligheten att gå direkt till läraren utanför lektionstid erbjuds också t.ex. mattestuga och Open Learning. Det sistnämnda är ett tillfälle per vecka där lärare finns tillgängliga i klassrum för att hjälpa eleverna med matematik, svenska, engelska och data. Måluppfyllelsen i matematik är låg och med anledning av det har krafttag gjorts för att förbättre resultaten. Bland annat har en ytterligare matematiklärare anställts. Enheten är duktig på att identifiera och ta hand om elever med olika diagnoser. Enheten har kompetensutvecklat personalen i frågor som rör utbildning av elever med olika typer av diagnoser (t,ex. grav dyslexi, adhd och asperger). Varje diagnostiserad elev får tillgång till speciallärare under en timme i veckan. kommun 9(22)

11 Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Grupperna i svenska som andraspråk på grundläggande nivå är stora, vilket gör det svårt att anpassa undervisningen till varje elevs behov och förutsättningar. Eleverna i svenska som andraspråk på grundläggande nivå har delats in i två grupper baserat på studiebakgrund. Det är svårt för lärarna att individualisera undervisningen i så stora grupper då elevunderlaget är blandat sett till bakgrund och erfarenhet. En försvårande omständighet är att grupperna kontinuerligt fylls på med elever som läst sfi. De två undervisningsgrupperna i svenska som andraspråk på grundläggande nivå skulle kunna delas upp i flera grupper. Indelningen av elever i grupper baseras på olika faktorer såsom om eleven har akademisk bakgrund, hur snabbt eleven klarat av sina sfistudier samt elevens motivation och förutsättningar att på egen hand studera. Trots denna indelning är elevernas uppfattning att det finns en viss spretighet i grupperna sett till hur snabbt eleverna når målen Rektor menar dock att eleverna har möjlighet att byta grupp om det så önskar. Måluppfyllelsen på närdistanskurserna är generellt låg. Rektor är medveten om det dåliga utfallet men menar att närdistanskurserna fyller en funktion för den grupp elever som av olika skäl inte ha möjlighet att delta i klassrumsundervisning. Att köpa utbildningarna på heldistans skulle innebära att inga träffar alls skulle äga rum. Det är just möjligheten att få träffa lärare och andra elever i klassrummet som skapar högre måluppfyllelse för merparten av de studerande inom vuxenutbildningen idag, menar rektor. Rektor är medveten om problemet och inför höstterminen 2013 kommer kvällskurser att erbjudas istället för närdistanskurser. Det är svårt att nå de elever som särskilt är i behov av stödinsatser. Enheten erbjuder stöd och hjälp på många olika sätt, men man har svårt att få de elever som har störst behov av stöd att t.ex. komma till Open Learning. kommun 10(22)

12 Studievägledning av de elever som av olika skäl läser för många kurser samtidigt i förhållande till vad deras omständigheter tillåter behöver förbättras. På så sätt kan avbrotten reduceras. En del lektionstid går åt till elevadministrativa uppgifter Vilka elever har undervisningsmaterialet med sig? Vilka har gjort hemuppgiften? Vilka var närvarande vid förra tillfället för att överhuvudtaget få hemuppgiften? Det är exempel på frågor lärarna ibland får ställa sig innan lektionen kan börja, vilket tar tid från själva undervisningen. Alla lektioner börjar inte på utsatt tid och det råder ibland oklarhet om vilka lokaler vissa kurser äger rum i. Det kan delvis bero på att lärarna inte har särskilt mycket luft i sina scheman utan ibland behöver gå direkt från lektion till lektion. Om det uppstår problem eller elever har frågor från en lektion kan det komma att inkräkta tidsmässigt på den kommande lektionen. Några elever och lärare uppger att det tidvis är många vikarier, vilket upplevs försvåra kontinuiteten och lärarnas kännedom om eleven och dennes progression. Studie- och yrkesvägledare upprättar individuella studieplaner för alla elever, men den kartläggning av elevernas kunskaper och erfarenheter som görs i samband med den förs inte automatiskt vidare till lärare. En bättre kunskapsöverföring mellan studie- och yrkesvägledare och lärare genom digitalisering av de individuella studieplanerna skulle innebära att kartläggningen inte behöver göras återigen av lärare, vilket nu är fallet. Specialläraren skulle behöva mer tid att handleda lärarna istället för att själv ta emot elever med olika diagnoser. Svenska som andraspråk och svenska samundervisas, bortsett från en undervisningstimme i veckan då eleverna som läser svenska som andraspråk undervisas i egen grupp. kommun 11(22)

13 Skolinspektionen kritiserade detta upplägg i sin regelbundna tillsyn 2011 och pekade på att andraspråksperspektivet därmed går förlorat. Rektor menar dock att sättet att organisera kurserna har en integrerande funktion och har efter Skolinspektionens kritik lagt till en undervisningstimme för enbart de studerande inom svenska som andraspråk. Eleverna som studerar till maskinförare känner inte i tillräcklig utsträckning till vilka kunskapskrav som gäller. Det råder oklarhet om det är Skolverkets kursplaner eller kraven från Byggnadsindustrins yrkesnämnd som gäller. kommun 12(22)

14 Bedömning och betygsättning Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade. Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en formativ bedömningspraktik. Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt dokumenterar eleverna kunskapsutveckling blir därför centralt. För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Lärarna informerar eleverna om kursinnehåll och kunskapskrav vid kursstart och påminner ofta under kursens gång om dessa. Eleverna som läser kurser på gymnasial nivå säger sig känna till kraven och anser sig ha tillräcklig information om dessa. Vi bedömer att enheten har ett tydligt kursplanefokus i sitt arbete. Lärarna stämmer kontinuerligt av med eleverna om var de befinner sig i förhållande till kunskapskraven och vad de ytterligare behöver träna på. kommun 13(22)

15 Lärarna använder sig inte enbart av prov utan har ett brett underlag för att kunna göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper. Lärarna dokumenterar elevernas olika sätt att visa sina kunskaper, vilket gör det lätt att gå tillbaka och motivera ett betyg. Ansvariga lärare för omvårdnadsutbildningen utbildar elevernas APL-handledare i bedömningsfrågor och praktiken utgår från kursplanernas innehåll. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Lärarna saknar tillräckliga tillfällen och mötesarenor där de kan diskutera övergripande frågor gällande bedömning och betygssättning Enheten skulle behöva arbeta mer med att skapa förutsättningar för lärare att tillsammans diskutera hur elevers prestationer kan och bör bedömas och för att hitta former för likvärdig bedömning och betygsättning inom enheten och mellan skolor. Eleverna som studerar kurser på grundläggande nivå känner inte till kunskapskraven och säger sig inte blivit informerade om dessa i samma utsträckning som de elever som läser gymnasiala kurser. Eleverna på grundläggande nivå har inte alltid förstått hur och när de blir bedömda. En del av dessa elever skulle också behöva bli mer medvetna om att de inte enbart bedöms och får betyg utifrån provresultat. För en del elever är resultatet på det nationella provet väldigt styrande. Det skapar en viss stress hos eleverna som kan avhjälpas genom att tona ner de nationella provens betydelse i förhållande till kursbetyg. Eleverna på maskinförrarutbildningen känner inte till när de får betyg. Det finns en osäkerhet om de blir betygsatta på hela utbildningen om tolv veckor eller om de får två betyg ett från den skolförlagda delen kommun 14(22)

16 och ett från praktiken - eller om de får betyg på de tre kurser som ingår i utbildningen. Bedömningsunderlaget för handledarna för praktikdelen på maskinförarutbildningen har inte en tydlig koppling till kursplanerna och innehåller bedömningar av elevens sociala förmågor och beteenderelaterade frågor. kommun 15(22)

17 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras, sammanställs och anlyseras resultaten? Skapas en bild för hur förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12). Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Enheten arbetar med olika former av uppföljning. Studerandemöten, kursutvärderingar och medarbetsarundersökningar är tre tillvägagångssätt för enheten att samla in information om kvalitet. Skolan kontaktar efter sex månader de elever som gått maskinförarutbildningen för att få en bild av om utbildningen lett till anställning. Arbetet med att utveckla en ny lärplattform har dragit ut på tiden men uppges snart vara i drift. Studiedagar med olika teman anordnas regelbundet. Det finns ett tydligt fokus på att kompetensutveckla lärare och ledning i att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. kommun 16(22)

18 Lärarna har kompetensutvecklats gällande undervisning av elever med olika diagnoser. Eftersom skolan har relativt många elever med diagnoser har kompetensutveckling ansetts nödvändig. Lärarna ges möjligheter att framföra individuella behov av kompetensutveckling till skolledning. Några av lärarna har gått eller går på utbildningar av olika slag, men samtidigt är kompetensutveckling en kostnadsfråga och med en ansträngd budget kan dyrare fortbildningsinsatser sällan komma i fråga. Lärarna arbetar under arbetslagsträffar (som äger rum var femte vecka) med olika typer av pedagogiska dilemman initierade av rektor. Lärarna får stort förtroende från skolledning och har stor autonomi i sin yrkesutövning. Likabehandlingsplanen uppfyller författningarnas krav och baseras på en kartläggning och nulägesanalys och har vid framtagandet haft en hög grad av elevmedverkan. Planen innehåller också beskrivningar för det främjande och förebyggande arbetet mot diskriminering och trakasserier, men kan komplettars med beskrivningar om hur man rent praktiskt ska gå tillväga. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Uppföljning på skolnivå behöver utvecklas så att allt insamlat underlag analyseras och kan mynna ut i förslag om insatser för att utveckla och förbättra verksamheten. För att kunna få en bild av vilka yttre faktorer (såsom arbete, familjesituation, avsaknad av studiemedel) och inre faktorer, som rör undervisning och organisation, som styr resultat och utfall måste kommun 17(22)

19 insamlat underlag analyseras mer ingående. I det kvalitetsarbetet bör lärare och elever också involveras i högre utsträckning. En mer systematisk utvärdering av elevernas arbetsplatsförlagda lärande skulle ge enhetens ledning en mer samlad bild av kvaliteten på APL. Ansvaret för kontakter med handledare, innehåll och kvalitet på APL är delegerat till yrkeslärare som förutsätts sköta det på ett bra sätt. Allt tyder också på att APL fungerar på ett bra sätt. Vid problem konsulteras rektor/biträdande rektor. I övrigt förhör sig skolledning hos lärarna om hur det går på APL för de elever som är ute. Handledarna och branschkontakter som rektor träffat bekräftar att det fungerar väl för eleverna, både på APL och när de senare blir anställda. Det som skulle kunna utvecklas rör en mer systematisk uppföljning av resultat som kan vara enhetens ledning till gagn i kvalitetsarbetet tillsammans med ansvariga yrkeslärare. Överlämning av uppföljningsresultat mellan enheten och ansvarig förvaltning och nämnd behöver utvecklas. Idag efterfrågas och överlämnas resultat inte i tillräcklig stor utsträckning. Det medför att kommunens inblick och styrning av verksamheten kan få brister. Det innebär också att anslagen kan bli orimliga i förhållande till förändringar i förutsättningarna för verksamheten ett scenario som nu upplevs vara fallet. Medarbetarenkäten genomförs inte årligen och är skapad på ett övergripande kommunalt plan och inte av enhetens ledning. Lärarna efterfrågar en undersökning som är tydligare inriktad mot de frågor som är mer direkt kopplade till verksamheten. På så sätt tror man att skolledning får bättre information. APT, arbetslagsträffar och studiedagar används mest för olika typer av informationsspridning och hantering av vad som är aktuellt här och nu. Lärarna skulle vara betjänta av att i grupp, och vid tillfällen tillsammans med skolledning, få möjlighet att diskutera mer övergripande frågor gällande utbildningen. Rektor kan bli tydligare i sitt pedagogiska ledarskap. kommun 18(22)

20 Lärarna har stort förtroende från ledning och arbetar under stor autonomi, vilket är positivt. Det innebär också att varje lärare i hög utsträckning arbetar ensam eller med sin kollega inom sitt/sina ämne/- n. Här skulle rektor kunna fungera som en sammanhållande länk och ge lärarna stöd. Omvärldskontakterna kan utvecklas. Samverkan mellan enheten och andra aktörer i det omgivande samhället såsom t.ex. Arbetsförmedling, socialtjänst, andra skolor och utbildningar kan bli tätare. En del elever efterlyser möjligheter att komma utanför skolans lokaler för att träna det svenska språket i vardagssituationer. kommun 19(22)

21 Sammanfattande intryck Vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun bedriver de teoretiska kurserna och omvårdnadsutbildningen centralt i Kungsängen och yrkesutbildningen mot maskinförare utanför Bålsta. Eleverna trivs överlag bra och tycker att lärarna undervisar på ett bra sätt och att de är tillgängliga för stöd i och utanför klassrummet. Nöjdheten över stöd och hjälp från studie- och yrkesvägledare är också stor. På grund av en icke förväntad stor tillströmning av elever under 2012 har vuxenutbildningen växt ut sin kostym och vissa undervisningsgrupper blir stora och undervisas i små lokaler. Det gäller i synnerhet kursen i svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Det finns en risk att det tydliga fokus lärarna har på varje enskild elev kan försämras när undervisningsgrupperna blir större. Ett alternativ för kursen i svenska som andraspråk skulle vara att dela in den i tre delkurser där eleverna placeras i en delkurs 1, 2 eller 3 beroende på förkunskaper. Skolklimatet upplevs av elever och lärare som gott och eleverna är aktiva och deltagande såväl på som utanför lektionstid. Enheten har en ambition att arbeta med elevernas inflytande och delaktighet i utbildningen. Studerandemöten genomförs några gånger per termin och till dessa möten, som äger rum i ett av enhetens allmänna utrymmen, är alla elever välkomna för att delge sina synpunkter på verksamheten. Frågor som är mer kursspecifika avhandlas istället med berörd lärare eller rektor individuellt. Eleverna har blivit informerade om att studerandemöten äger rum via olika kanaler, men uppslutningen är inte alltid så god. Det kan delvis bero på att det är skolans lednings som tar initiativ till och håller i mötena. Ett alternativ eller komplement kan vara att eleverna har ett eget forum så att initiativet kommer från eleverna själva och att inflytande kan utövas på kollektiv basis. En fråga som avhandlats på studerandemöten och som kan vara ett exempel på att eleverna har lyckats påverka är t.ex. den allmänna ITutrustningen som anses vara långsam och opålitlig och därför nu ska bytas. Vad gäller IT-systemen har införande av en ny gemensam lärplattform, SharePoint, dragit ut på tiden, men är snart på väg att implementeras. När så skett kan de individuella studieplanerna bli tillgängliga för alla berörda istället för att de enbart finns på papper i pärmar hos studie- och yrkesvägledarna, vilket nu är fallet. På så sätt kan tid sparas för både studieoch yrkesvägledare och lärare. kommun 20(22)

22 Studerandemöten är också ett sätt för skolans ledning att samla in synpunkter på verksamheten. Andra informationskällor är t.ex. kursutvärderingar, medarbetsundersökningar, medarbetarsamtal samt Kommunförbundets Stockholms läns brukarundersökning och egen betygsoch avbrottsuppföljning. Uppföljningen är således god på individnivå och resultaten redovisas sedan i verksamhetsberättelsen. Vad som kan utvecklas är uppföljningen på skolnivå, dvs. att insamlat underlag analyseras för att kunna få en bild av vad i organisationen och undervisningen som bidrar till att eleverna har vissa attityder, att avbrotten är på en viss nivå på en specifik kurs eller att måluppfyllelsen är låg på några distanskurser. En sådan analys kan peka ut vilka åtgärder som måste vidtas för att verksamheten ska kunna förbättras och utvecklas. Att analysera underlaget fyller också en funktion i dialogen med ansvarig förvaltning och nämnd i kommunen. Idag sker avstämning med förvaltningschef en gång i månaden. Direkt kontakt mellan rektor och nämnd sker ytterst sällan utan den kontakten står förvaltningschefen för. Det är dock viktigt att förvaltning och nämnd har en god bild av verksamhetens förutsättningar och de faktorer som påverkar kvalitet och resultat. I det sammanhanget blir analys och åtgärdsförslag viktiga. Mot bakgrund av den kraftiga ökningen av elevantalet och minskade statliga anslag kan kommunen behöva gå in med kompensatoriska åtgärder. Enheten saknar dock inte målsättningar och planer på insatser. Det framkommer av såväl den lokala arbetsplanen som av verksamhetsberättelsen. Däremot skulle föreslagna insatser och åtgärder kunna bli lite mer konkreta genom beskrivningar om hur man ska gå tillväga samt genom att ha en tidsplan. Det kan också finnas anledning att fokusera på ett eller några få mål av de många som anges i arbetsplanen. På så sätt skulle en rejäl kompetenshöjning inom ett begränsat område kunna genomföras. Idag har enheten bl.a. som mål att stärka kompetensen vad gäller att undervisa elever med olika diagnoser och att arbeta språkutvecklade i alla ämnen. Det finns en risk att tiden och resurserna inte räcker för att ta ett helhetsgrepp kring dessa och andra frågor man avser arbeta med under 2013 och att kompetensinsatser och annat främjande arbete blir för grunda. Att arbeta med kompetenshöjande insatser just vad gäller andraspråksperspektivet är lovvärt med tanke på den stora andelen elever som har svenska som andraspråk. Det är viktigt att skapa ett gemensamt synsätt som rör elevers behov som har svenska som andraspråk. Samarbete med andra utbildningsanordnare som har hög andel av elever med svenska som andraspråk skulle kunna vara en del i att utveckla undervisningen. kommun 21(22)

23 Att finna tid och former för lärare och skolledning att diskutera och arbeta med övergripande frågor såsom undervisning av elever med diagnoser och språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen är viktigt. Idag bedömer vi att denna tid och sådana mötesarenor inte finns i tillräcklig utsträckning. APT och arbetslagsmöten skulle kunna användas i mindre utsträckning som informationsarenor till förmån för att skapa samsyn och diskutera frågor såsom den nya läroplanens innehåll, likvärdig bedömning och betygssättning, rutiner och former för kvalitetsarbete och värdegrundsfrågor. Långsiktiga målsättningar och en vision för verksamheten efterlyses av lärare. Idag har lärarna inte mycket tid över i sina tjänster efter undervisning, planering, rättning och att vara tillgängliga för elevstöd. I det verksamhetsutvecklande arbetet, men också i det dagliga arbetet i undervisningen - skulle rektors närvaro som pedagogisk ledare kunna bli tydligare. Rektor skulle exempelvis kunna delta oftare som ett stöd i undervisningen. Rektor har emellertid en stor och varierande arbetsbörda med mycket administrativa inslag, vilket gör att tid tas från det pedagogiska ledningsarbetet, som till viss del är delegerat till arbetslagsledarna. Rektor försöker dock att vara synlig i verksamheten och samtala med lärare och elever i korridorerna. Ett utökat, aktivt deltagande från rektor skulle dessutom kunna ge skolledningen en fördjupad bild av förutsättningarna för verksamheten och ge inspel till kvalitetsarbetet och vilka faktorer som skapar möjligheter respektive hinder för att förbättra och utveckla verksamheten. kommun 22(22)