Rapport från återbesök i den gymnasiala yrkesutbildningen på Astar (f.d. JB Kompetens)

Transkript

1 Rapport från återbesök i den gymnasiala yrkesutbildningen på Astar (f.d. JB Kompetens) Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Tomas Stens, rektor för vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun

2 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Med utgångspunkt i denna överenskommelse har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under en treårig avtalsperiod ( ). Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. Utgångspunkt tas också i de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen (SFS 2011:1108): Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden samt Elevernas inflytande och delaktighet. Genomförande och uppföljning Utvärderingarna genomförs av en samordnare som till sin hjälp har en medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Avtalet anger att de utvecklingsområden som skrivs fram i utvärderingstrapporterna ska följas upp vid ett återbesök hos anordnarna. Anordnaren får då redogöra för vilka åtgärder som vidtagits sedan utvärderingen genomfördes. Vid återbesöket deltar den ursprungliga medbedömaren. 2 (15)

3 Uppföljning av gymnasial yrkesutbildningen på Astar (f.d. JB Kompetens) Den gymnasiala yrkesutbildningen vid Astar utvärderades under perioden oktober Cirka ett år därefter, 30 oktober 2014, genomfördes ett återbesök i verksamheten. Under besöket intervjuades regionchef och en av projektledarna/utbildningsansvariga samt en grupp om fyra lärare med olika undervisningsämnen. Därtill har projektledare för svetsutbildningarna samt regionchef för region öst (där Södertälje ingår) intervjuats på telefon. Nedan redogörs för de huvudsakliga utvecklingsområden som identifierades under utvärderingen samt en beskrivning av hur anordnaren under året arbetat med att utveckla verksamheten. Bilden av hur situationen ser ut i dagsläget i förhållande till dessa utvecklingsområden är den som skolledning och lärare ger under intervjuerna. Lärarna behöriga i något högre grad Insatser pågår för att höja lärarkompetensen och den formella behörigheten. Lärarna har möjlighet till tre dagars kompetensutveckling per termin där kostnader för eventuella resor och litteratur ersätts av arbetsgivaren. Några lärare som undervisar på ekonomiutbildningarna ska genomgå VAL-projektet (Vidareutbildning av lärare) under år En lärare inom bageri ska läsa yrkeslärarutbildningen. och De flesta lärare saknar lärarutbildning. Ingen av lärarna som undervisar på svetsutbildningen och CNC-utbildningen har lärarutbildning (ämnesutbildning eller pedagogisk utbildning). På övriga utbildningar är fler av de undervisande lärarna behöriga. De flesta lärare som saknar lärarutbildning har dock gedigen erfarenhet från respektive branscher. Några har varit utbildare i det privata näringslivet eller inom komvux under flera års tid. Regionchefer och projektledare menar att det är väldigt svårt att rekrytera behöriga lärare. Behörighet hos lärarna som undervisar inom svets- och CNCutbildningar saknas fortfarande. Det finns inget större intresse bland dessa lärare att skaffa sig en formell utbildning, menar utbildningsansvariga. Inom utbildningarna hotell/restaurang och bageri/konditori går tre lärare yrkeslärarutbildning och ytterligare en lärare är på väg att vidareutbilda sig. Fortbildningsaktiviteter har också 3 (15)

4 genomförts. En lärare som undervisar ekonomiutbildningar har gått VAL (Vidareutbildning av lärare) och en annan lärare har gått en kurs i Skolverkets regi om APL-utveckling. Informationskanaler och introduktionsmöten har styrts upp Innehåll i och upplägg av introduktionsmöten för elever varierar. De flesta elever har fått en allmän introduktion till vad det innebär att studera på JB Kompetens, men några elever träffade då endast sina lärare. Ingen studie- och yrkesvägledare var närvarande, inte heller representant för skolledningen (chef/projektledare). Eleverna som vi träffar på bageriutbildningen känner inte till att det finns en projektledare/utbildningsansvarig för deras utbildning. Det ger sammantaget en bild av skiftande kvalitet på introduktionsmötena. och Eleverna upplever att de har fått dålig information om sin utbildning. Elever på olika utbilningar menar att informationen i presentationsmaterial och på webben varit vilseledande och knapphändig. När de påbörjade sina studier visade sig utbildningen inte helt stämma med förväntningarna. Det gäller t.ex. att vissa utbildningar bytt lokalitet. Skolledningen berättar att introduktionsmöten hålls och att eleverna får information via hemsidan, studiekatalogen och lärplattformen Elits. Utbildningsansvarig i Södertälje menar att sedan JB Kompetens fick nya ägare under 2013 och bytte namn till Astar under våren 2014, har sättet att distribuera information förbättrats. Informationen i katalogen och på hemsidan har utvecklats och nytt presentationsmaterial har tagits fram. I Södertälje arbetar personalen med att ta fram ett välkomstmaterial som ska delas ut till eleverna. Synpunkter från elever om att de varit tvungna att byta utbildningslokal förekommer inte längre. Det beror på att ekonomiutbildningarna är samlade i en ny lokal som anordnaren ställt i ordning vid Medborgarplatsen. En kritik som eleverna som läste till ekonomiassistenter tidigare riktade, rörde APL. Nu tydliggör anordnaren på hemsidan och under introduktionsmöten att det inte är möjligt för samtliga elever som läser dessa utbildningar att kunna delta i arbetsplatsförlagt lärande. Som kompensation genomför lärarna istället fler studiebesök med eleverna. 4 (15)

5 Informationen om individuella studieplaner är tydligare Eleverna saknar ibland individuell studieplan. Exempelvis uppger eleverna på CNC-utbildningen att de inte har någon studieplan. Enligt skolledningen får samtliga elever en individuell studieplan. De menar att många elever inte känner till att de har en sådan och därför har de blivit tydligare med att informera eleverna om studieplanen. Planen skrivs ut till eleverna och tas upp vid trepartssamtal. Andelen elever som svarar de har en individuell studieplan har ökat (till 74 procent) i KSL:s senaste studerandeenkät. Studieplanerna finns nu samlade på Dropbox, men där kommer eleverna inte år dem. Skolledningen önskar därför att studieplanerna digitaliseras så att de blir mer lättillgängliga. Studiemiljön är förbättrad genom nya lokaler Studiemiljön på vissa enheter behöver utvecklas. Det finns ett behov av att utrusta vissa lokaler så att eleverna får tillgång till datorer och ordentliga utrymmen att byta om till arbetskläder. Några lokaler upplevs också vara små och trånga för den praktiska verksamhet som bedrivs. I samband med att ekonomi- och nätverksutbildningarna efter årsskiftet 2013/14 flyttar in i nya lokaler kommer stationära datorer finnas tillgängliga för eleverna. Sedan utvärderingen genomfördes hösten 2013 har en ny lokal tillkommit vid Medborgarplatsen. Den inhyser alla utbildningar inom ekonomi, handel och administration samt nätverksutbildningar. Det har skapat bättre utrymmen för elever som läser utbildningar inom hotell/restaurang och bageri/konditori. Eleverna är enligt skolledningen nöjda med förändringen. Svetseleverna behöver inte längre heller dela utrymme med eleverna som läser ekonomiutbildningar. I Vällingby, där svetsutbildningarna äger rum, finns dessutom inga elever som studerar inom ramen för arbetsförmedlingens utbildningar kvar. De studerar nu istället i Spånga. Förutom att eleverna därför har fått mer utrymme, har mer tid till praktiska övningar i svetsbåsen frigjorts. Det är en åtgärd som har vidtagits efter att eleverna i elevrådet tagit upp att tiden för svetsning varit knapp. 5 (15)

6 Stödet har utvecklats, men alltjämt saknas specialpedagogisk kompetens Inget särskilt stöd ges till elever som har svårt att nå kunskapskraven. Lärarna är inte utbildade för att ge t.ex. elever med dyslexi och läsoch skrivsvårigheter stöd och tillgång till speciallärare saknas. Lärarna försöker dock individuellt efter bästa förmåga hjälpa eleverna genom individuell undervisning. Ibland, berättar lärare på hotell- och restaurangutbildningarna, förlängs provtid och skriftliga prov kan bytas ut mot muntliga dito. På bageri- och konditoriutbildningarna har projektledaren tagit fram en lista med exempel på anpassningsmöjligheter som lärarna kommer att ha tillgång till. Anordnaren har på olika sätt försökt att utveckla stödverksamheten. Inom ekonomiutbildningar ges en gång i veckan läxhjälp av projektledaren. Primärt är stödet riktat till elever med utländsk bakgrund eftersom många av dem bedöms ha svårigheter med svenska språket. En viktig del i stödet handlar om att förtydliga instruktioner så att eleverna förstår vad de förväntas göra i sina arbetsuppgifter. På utbildningarna inom hotell/restaurang och bageri/konditori ges enskilt stöd efter individuella samtal med eleverna. Lärarna arbetar inom dessa utbildningar med ett inkluderande arbetssätt, vilket är något som man ska försöka sprida inom organisationen, menar regionchefen. På CNC-utbildningen i Södertälje har något som kallas beställda genomgångar införts. Det innebär att en eller flera elever kan beställa en repris av en genomgång som läraren har haft kring ett innehåll, som kändes svårt att tillgodogöra sig eller då man som elev inte hade möjlighet att närvara. Möjligheten till beställda genomgångar har uppskattats och använts av eleverna. I juni 2014 hölls en föreläsning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Cirka 75 procent av all personal deltog på föreläsningen, som många uppskattade. Lärarna tycker att de fick användbart material med sig från föreläsningen. Anordnaren har vid uppföljningstillfället inte någon specialpedagog. Lärarna har påtalat nödvändigheten i att kunna hantera elever med psykosociala problem och behovet av en specialpedagog. Därom finns en notering i ett mötesprotokoll, men för det saknas ekonomiskt utrymme, menar regionchefen. 6 (15)

7 Insatser för att stärka förståelsen för styrdokumenten har inletts Kunskaperna om grunderna för betygsättning kan fördjupas. Vissa betygssättande lärare saknar kunskaper om den nya betygsskalan. De säger sig inte ha fått någon utbildning eller fortbildning om styrdokumenten för vuxenutbildningen. På en utbildning hävdar en lärare att en elev inte kan uppnå betyg A om eleven ställer frågor till läraren eftersom det skulle visa på dålig självständighet. En annan lärare, inom ett annat utbildningsområde, menar att det högsta betyget nästan aldrig kan nås eftersom det kräver att eleven presterar på en högre nivå än läraren. och Läroplan och ämnesplaner används för att planera och genomföra undervisningen, men kunskapen om innehållet är hos vissa lärare begränsad. Den på sina håll grunda kunskapen om ämnesplanerna gör att undervisningen utgörs av en blandning av innehåll från styrdokumenten, lärarnas egen syn på vad yrket kräver och branschens standarder. och På CNC-utbildningen får eleverna betygssamtal först i slutet av kursen. Det innebär att eleverna inte får någon formell avstämning om hur de ligger till i förhållande till kunskapskraven under kursens gång. Däremot får de formativ återkoppling i lärsituation genom att den individuella utvecklingen i de olika moment eleverna ska klara av diskuteras fortlöpande. Lärarnas kunskaper om grunderna för betygssättning är emellertid outvecklade och tiden för gemensam planering av och reflektion kring bedömning och betygssättning av elever är väldigt begränsad. I vad mån dessa avstämningar relateras till kunskapskraven är därför svårt att veta. Projektledaren för svetsutbildningarna menar att diskussioner om bedömning och betygssättning har tagit fart. Han tycker att lärarna arbetar med innehållet och kraven i ämnesplanerna på ett bättre sätt. Lärarna arbetar nu med checklistor över vad eleverna behöver utföra i förhållande till innehållet i styrdokumenten. Listorna finns uppsatta på väggarna och olika moment bockas i takt med att eleverna blir klara med dem. På så sätt kan eleverna följa sin utveckling och se vad de har kvar att arbeta med och utveckla. Regionchefen har varit på plats på svetsutbildningarna och haft diskussionen om betyg och bedömning, och lärarna har haft en fortbildningsdag om frågorna tillsammans med andra lärare från Astar. Lärarna resonerar i större utsträckning med eleverna om betyg och 7 (15)

8 bedömning samt genomför betygssamtal. Vissa lärare är dock fortfarande osäkra och har svårt att sätta de höga betygen, menar projektledaren. Även på CNC-utbildningarna i Södertälje har diskussionerna kring betyg och bedömning tagit fart. Inom lärarlaget försöker man arbeta mer med att fortlöpande diskutera bedömning för att skapa samsyn och likvärdighet. Ett konkret exempel är de cases om betyg och bedömning som diskuterats. Regionchefen har varit på plats också i Södertälje och haft en genomgång med lärarna utifrån en presentation med titeln Hur hänger det ihop? Presentationen mynnade ut i diskussioner om de centrala innehållen, kunskapskraven, hur kurserna är upplagda samt hur styrdokumenten är relaterade till de arbetsuppgifter eleverna gör. Det systematiska kvalitetsarbetet börjar få rutiner Enheterna i region Stockholm har behov av att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete. En handbok för kvalitetsarbetet har tagits fram, men har ännu inte på allvar börjat tillämpas i verksamheten. Det saknas ett gemensamt förhållningssätt i hur elever som avbryter sina studier ska hanteras och följas upp. Kursutvärderingar genomförs inom vissa utbildningar/för vissa kurser, men resultaten efterfrågas inte från skolledningens sida, menar flera lärare. En enhetsövergripande samsyn saknas kring hur elever ska få feedback och bedömas, hur betygsutfall ska analyseras och kan relateras till verksamhetens organisation och praktik. Regionen behöver också tydligare identifiera personalens kompetens och behov av kompetensutveckling, t.ex. vad gäller de nationella styrdokumenten. Det finns således ett behov av att gemensamt identifiera de faktorer som kan påverka enheternas resultat, hitta sätt att sytematiskt samla in underlag samt på skolnivå analysera vad de olika utfallsmåtten står för. Först då är det möjligt att veta vilka åtgärder som behöver vidtas för att kunna utveckla verksamheten mot ökad kvalitet. Ett hinder för ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete där personal och elever är delaktiga tycks vara de få tillfällen till gemensamma möten (se nedan). Många lärare menar att det saknas tid till gemensamt utvecklingsarbete och att detta hamnat på undantag sedan konkursen av JB Education. Anordnaren har börjat ta ett tydligare grepp om kvalitetsutvecklingsfrågorna. En av lärarna inom bageri/konditori har gått en utbildning om systematiskt kvalitetsarbete genom Skolverket. Man har börjat arbeta med ett kvalitetshjul och kvalitetshandboken hjälper till att hålla fokus på de olika områdena som man ska jobba med under t.ex. gemensamma möten. Lärare inom hotell/restaurang och bageri/konditori stämmer regelbundet av med sin projektledare. 8 (15)

9 Ledningsgruppen, som är sammansatt över enhetsgränserna, träffas en gång i månaden och följer upp resultat. På CNC-utbildningarna träffas personalen numera oftare för att bland annat följa upp resultat. Enligt skolledningen upplever lärarna att kvalitetsarbetet fungerar bättre nu än förra året. Anordnaren ser elevinflytande ses som en viktig del i kvalitetsarbetet. På ekonomiutbildningar har studerande-/klassråd införts. Protokoll från mötena tas upp i ledningsgruppen. Klassråd genomförs fyra gånger årligen inom hotell/restaurang och bageri/konditori. Efter klassråden hålls en övergripande skolkonferens. Studeranderåd har också införts på CNC-utbildningarna och genomförs var femte vecka. Råden är tillfällen där eleverna kan ventilera sina åsikter och för personalen att ställa frågor till eleverna om kursinnehåll och lärarnas metodik. Studeranderåden föregås av stormöten från vilka representanter skickas till studeranderåden. Vad gäller kvalitetsarbetet runt studieavbrotten har anordnaren inlett ett arbete att kontakta eleverna på telefon för att ta reda på anledningarna till studieavbrott. Att döma av svaren beror studieavbrotten på att eleverna inte har tillräcklig tid eller ekonomi för att fortsätta sina studier. Utvärderingar av såväl kurserna i skolan som av APL görs regelbundet på utbildningarna inom hotell/restaurang och bageri/konditori. Utvärderingarna, som görs i pappersform, sammanställs och arkiveras av utbildningarnas projektledare. En kommande utvecklingsinsats är att digitalisera utvärderingarna för lättare hantering och analys. Projektledare har tillsatts i Södertälje Projektledare/Utbildningsansvarig saknas i Södertälje. Regionchefen, som är på plats i verksamheten någon eller ett par dagar i veckan, leder det pedagogiska arbetet på CNC-utbildningen i Södertälje. En projektledare/utbildningsansvarig bland de två-tre i personalen som mer på daglig basis kan ta ett övergripande ansvar behöver därför utbildas. En projektledare tillsattes i oktober 2013, och en ny har precis tagit vid (oktober 2014). Enheten har ett roterande schema så att projektledarna byts ut varje år. Det tror regionchefen för region Öst kommer ge varje lärare en god insyn i vad uppdraget innebär och därmed att de också tar ett större ansvar för verksamheten. Projektledaren har tillsatts för att, under ledning av regionchefen, bland annat följa upp resultat och jobba med redovisning/rapporteringsansvar. 9 (15)

10 Tilldelning och kvalitetssäkring av praktikplatser Tilldelningen av praktikplatser för elevernas APL fungerar inte optimalt. Det finns exempel från utbildningarna till CNC-operatör och ekonomi- och redovisningsassistent där eleverna mot slutet av sin utbildning ännu inte har kännedom om de ska få möjlighet att praktisera. Regionchefen och vissa lärare menar att det är svårt att få fram praktikplatser inom vissa områden såsom exempelvis ekonomi och redovisning eftersom det är en konjunkturkänslig bransch. Praktikanskaffningen inom detta område har dock strukturerats genom att en praktiksamordnare informerar varje klass där det är aktuellt med APL. Praktiksamordnaren står därefter till elevernas förfogande för frågor. och Det arbetsplatsförlagda lärandet är inte alltid kvalitetssäkrat. På vissa utbildningar har man kommit relativt långt i att utbilda handledarna i vad praktiken ska innehålla och vilka utgångspunkterna ska vara. Handledarna utgår då från bedömningsmatriser. På andra utbildningar, t.ex. svets och CNC finns inte samma kvalitetsaspekter. På CNC får handledarna emellertid med sig checklistor och handledarna för CNC-eleverna rapporterar till skolan. Från period 1, år 2014 kommer bedömningsmatriser finnas tillgängliga för ekonomiutbildningarnas arbetsplatsförlagda lärande. Vissa elever på bageri- och konditoriutbildningen gör sin praktik i skolans kök/bageri under ledning av en handledare. Den skolförlagda praktiken kan ses som en form av individanpassat stöd när APL av olika anledningar inte fungerat väl på arbetsplatserna. Problemet för de elever som gör sin praktik på skolan är dock att de behöver ägna mycket tid att parallellt studera ikapp de kurser de inte fick utbildning i under den misslyckade praktiken. Utbildningarna inom hotell/restaurang och bageri/konditori har en väl fungerande APL, bedömer ansvarig projektledare. Rutiner är skapande och en praktiksamordnare finns på plats. Lärarna berättar att eleverna får önska var de vill göra sin praktik och placeras på arbetsplatser utifrån en bedömning om hur det sannolikt kommer att fungera. Ett exempel är att elever, som inte hanterar svenska språket så väl, kan få praktisera på platser där deras modersmål ses som en tillgång. Enligt lärarna är det av olika anledningar mer problematiskt att hitta praktikplatser inom vissa branscher, såsom bar/restaurang samt lager/logistik. Till elever som läser utbildningar inom handel har anordnaren blivit tydligare med att informera att alla elever inte kommer att kunna genomföra APL, på grund av svårigheterna att hitta lämpliga arbetsplatser. För att se till att handledarna förstår sin roll och hur de förväntas stödja eleven har anordnaren tagit fram checklistor och bedömningsmatriser. 10 (15)

11 På svetsutbildningarna har mentorer införts. Varje mentor är kopplad till en viss grupp elever, vilket gör det tydligare till vem eleverna ska vända sig i olika frågor. Mentorerna har också ett tydligare ansvar vid anskaffningen och kvalitetskontroll av APL och dessutom finns en praktiksamordnare (som också är lärare) som är behjälplig. Det är emellertid eleverna själva som ska skaffa plats på en arbetsplats. Ansvarig projektledare berättar att det också inom svetsbranschen är svårt för samtliga elever att hitta APL-platser. Många gånger vill eleverna inte praktisera, eftersom de tycker att de lär sig mer i skolan och inte alltid får göra relevanta uppgifter på APL, menar projektledaren. Företagen är dessutom inte alltid positivt inställda till att elever kommer till arbetsplatserna. Branschen är konjunkturkänslig och eleverna saknar behörigheter/licenser att utföra alla svetsarbeten som praktikanter. Dessa faktorer tillsammans innebär att alla elever inte genomför APL. På CNC-utbildningarna har en praktiksamordnare anställts för att bland annat bygga upp ett kontaktnät med olika företag. Samordnaren gör arbetsplatsbesök och uppföljningar, stödjer eleverna i hur ansökningshandlingar sätts ihop (personligt brev, CV) samt hur eleverna kan ta kontakt med arbetsgivare. Eleverna i Södertälje har på elevrådet bl.a. tagit upp att det råder vissa oklarheter kring hur de ska ta kontakt med arbetsgivare och hur APL ska genomföras. Precis som på svetsutbildningarna är det dock eleverna själva som ska ta kontakter med arbetsgivare. Orienteringen mot arbetslivet/apl börjar nu direkt vid utbildningens start, menar regionchefen. Eleverna får tidigt en checklista inför kommande APL och ska på egen hand ta kontakt med ett antal företag på vilka APL kan tänkas genomföras. Det ser anordnaren som ett sätt för eleverna att träna på att ta skapa kontakter i arbetslivet, istället för att skolan sköter allt åt eleverna kring APL. Alla elever kommer inte ut på APL, men personalen i Södertälje försöker skapa en nyfikenhet på arbetslivet hos eleverna. För att förtydliga och underlätta handledarnas uppdrag har personalen i Södertälje arbetar fram checklistor och bedömningsmatriser. Besök under APL genomförs inte alltid Många lärare är inte ute på praktikplatserna under elevernas APL. Även om det förekommer att lärare besöker arbetsplatserna (hotell och restaurang och delvis bageri och konditori) är det istället ofta praktiksamordnaren som är ute på platsbesök (t.ex. CNC). Praktiksamordnarna har i alla fall ingen erfarenhet från den aktuella branschen. Det innebär också att den betygssättande läraren tvingas förlita sig på andrahandsinformation från praktiksamordnaren. Inom bageri- och konditoriutbildningarna är ambitionen att införa ett slutprov efter APL för att ge lärarna ett bättre underlag för bedömning, något som redan finns inom restaurangutbildningarna. 11 (15)

12 Inom hotell/restaurang och bageri/konditori besöker praktiksamordnare och lärare alla elever under APL. Skolans personal har också mycket dialog med handledarna vad gäller bedömning och betygsättning utifrån de omdömen som handledarna lämnar. Några av lärarna inom dessa utbildningar menar också att det är svårt för arbetsplatserna att hinna med besök från skolan. De upplever att de ibland behöver tränga sig på. Inom svets- och CNC-utbildningar får inte elever besök på arbetsplatsen där de gör sin APL, eftersom lärare och praktiksamordnare inte hinner med det. Inom svetsutbildningarna sker mycket av uppföljningen på telefon och på CNC gör praktiksamordnaren en del platsbesök. Eleverna ombeds också av personalen att återkoppla i händelse det inte fungerar väl under APL. Då ges eleverna möjlighet att istället utföra de praktiska momenten i skolan. Former för möten har skapats Fler gemensamma mötestillfällen behöver komma till stånd. I Södertälje har lärarna ingen kontakt med andra lärare inom organisationen. Det är ett utvecklingsområde, menar regionchefen där. Framgent är ambitionen att arbeta mer tillsammans, hitta arenor för att kunna diskutera viktiga och gemensamma frågor för att i förlängningen kunna utveckla verksamheten. Fredagsmöten ska införas som ett första steg. Även om det finns t.ex. arbetsplatsträffar inom de andra utbildningsområdena upplever lärarna att det är för få mötestillfällen för att gemensamt hinna reflektera i syfte att kunna utveckla verksamheten. Några lärare menar att det beror på att undervisning tar all tid i anspråk. Lärarna som undervisar på utbildningar inom ekonomi och försäljning har inget fungerande arbetslag i dagsläget, vilket försvårar ett gemensamt arbete. Lärarna är därför tämligen ensamma i sitt yrkesutövande. Under år 2014 ska fler lärare anställas på högre tjänstgöringsgrad, vilket projektledaren hoppas leder till en bättre kontinuitet och därmed ökade diskussioner om t.ex. bedömning och betygsättning. Lärarna inom hotell/restaurang och bageri/konditori är nöjda med hur rutinerna för regelbundna möten skapats. Varannan vecka äger APT/enhetsmöten rum och lika ofta hålls 12 (15)

13 personalmöten/arbetslagsträffar. På mötena avhandlas allt från elevärenden och stödinsatser till betyg och bedömning samt APL. Regionchefen berättar att personalen har en liknande mötesstruktur inom svets- och ekonomiutbildningar. För de senare har ett arbetslag satts samman i de nya lokalerna och en ny projektledare är på plats. Regionchefen bedömer att det inom ekonomiutbildningar fungerar mycket väl. Projektledare har också kommit på plats i Södertälje där mötena också har blivit mer regelbundna. Regionchefen för region öst har varje månad avstämningsmöten med lärarna. För att sprida information inom organisationen skickar regionchefen i region Stockholm ut veckobrev till personalen. Intern och extern fortbildning och samverkan kan utökas De olika enheterna i regionen samarbetar endast i liten utsträckning. Mellan de olika enheterna i region Stockholm och enheten i Södertälje finns ytterst lite av samarbete. Vissa enheter/utbildningar har under relativt lång tid utvecklat fungerande rutiner (framförallt inom hotell och restaurang samt bageri och konditori) och skulle kunna delge sina erfarenheter till andra enheter/utbildningar. Det skulle kunna medföra en spridning av kunskaper och kompetensutveckling rörande exempelvis kursupplägg, bedömning och arbetsplatsförlagt lärande. och Möjligheter till externa möten och fortbildningsaktiviteter utanför den egna organisationen kan utökas. De flesta av lärarna har inte deltagit på någon konferens, seminarium eller likande. Omvärldskontakter och skapande av nätverk för t.ex. gemensamma diskussioner och benchmarking kan också utvecklas. Lärarna upplever att de inte har tid för fortbildningsaktiviteter och externa möten. Den interna samverkan inom organisationen, mellan enheterna, har inte utvecklats särskilt under det år som gått mellan utvärderingen och uppföljningen. Inte heller finns mycket av externa samarbeten, utanför den egna organisationen. Lärarna är dock nöjda med att få tre fortbildningsdagar årligen och den summa pengar de får för detta ändamål. Efter sommaren 2014 träffades personal inom Thoréngruppen i syfte av lära/utvecklas, men också att stimulera sociala kontakter och nätverksbyggande. Lärarna uppskattade dessa dagar, bland annat för att de kände att de var del av ett större sammanhang. 13 (15)

14 Enheterna har som en annan fortbildningsaktivitet börjat arbeta med cases. Så långt har två fall diskuterats inom arbetslagen och redovisats till ledningsgruppen. Ett av fallen har kretsat kring bemötande av eleverna. I Södertälje har regionchefen arbetat vidare med lokala fall, varav ett har rört frågor om betyg och bedömning. En ytterligare fortbildningsaktivitet kretsar kring utbyten/apl-besök med andra länder genom Erasmus+. Exempelvis var en lärare under hösten 2014 i Österrike med sina elever under två veckor. Som ett led i att det fortsatta kvalitetsarbetet ska anordnaren fortbilda sin personal på olika nivåer (lärare, projektledare och regionchefer) genom t.ex. workshops inom ramen för det som kallas Astar akademi. Tillgången till studie- och yrkesvägledning är oförändrad Tillgången till studie- och yrkesvägledning kan förbättras. Studie- och yrkesvägledaren som är stationerad på enheten i Sundbyberg ansvarar för eleverna på samtliga enheter i Stockholmsregionen och för Södertälje. Studie- och yrkesvägledaren, som vid besökstillfället varit anställd i ett par månader, hade ännu inte träffat regionchefen för JB Kompetens. Elevernas tillgång till vägledning i Stockholm är densamma som vid tidpunkten för utvärderingen. Ingen studie-och yrkesvägledare finns på plats i Södertälje för de elever som läser CNC-utbildningar. Däremot har den nya praktiksamordnaren tagit över en del vägledningsuppgifter, berättar regionchefen. Sådana uppgifter kan t.ex. vara att skapa ett CV och personligt brev, vara behjälplig med arbetslivskontakter och företagsorientering. Likabehandlingsarbetet har stärkts Likabehandlingsplan saknas i Södertälje. Regionchefen menar att en sådan ska tas fram. och Likabehandlingsplanerna i region Stockholm uppfyller inte författningarnas krav på hur en sådan ska se ut. Beskrivningar saknas för hur organisation och arbetssätt ska kartläggas för att se till att det inte finns omständigheter som leder eller kan leda till diskriminering och kränkande behandling. Beskrivningar av det främjande och förebyggande arbetet behöver också tillkomma. Likaså en beskrivning 14 (15)

15 av elevernas medverkan i uppföljning av planen. Däremot finns rutiner för anmälan och handläggande av uppkomna ärenden beskrivna. Genom att inrätta en likabehandlingsgrupp ska likabehandlingsplanen också revideras. En plan för likabehandling och mot kränkning och trakasserier har nu tagits fram för CNC-utbildningen i Södertälje. I region Stockholm har likabehandlingsplanen reviderats för att bättre motsvara kraven för hur en sådan ska se ut och användas. I arbetet med att se över planen deltog elevrepresentanter i den nytillkomna likabehandlingsgruppen. Intresset för att delta i gruppens arbete med värdegrundsfrågor var vid mötet under våren 2014 stort, menar regionchefen. Lärplattformen används ännu inte fullt ut Ingen lärplattform används. Istället för en regelrätt lärplattform används ett lagringsutrymme på Internet via Dropbox. Genom Dropbox kan personalen dela olika filer med varandra. Systemet fungerar relativt väl, menar personalen, men det finns säkerhetsaspekter på den lösningen. Den stora nackdelen är emellertid att eleverna inte kommer åt information som finns på Dropbox. Kommunikationen och delgivandet av information mellan elever och lärare sker därför via e-post. Dropbox finns kvar, men ett arbete med migrera innehållet till ett nytt Intranät (Progress) har påbörjats. Peronalen tycker att Progress är ett bra verktyg för att bygga upp ett system så att lärare ges möjligheter att arbeta samma sätt i vissa avseenden. Som lärplattform har anordnaren så sakteliga börjat övergå till Elits. Internutbildning har genomförts, men alla lärare använder inte plattformen fullt ut än. De lärare som har börjat använda plattformen anser att den fungerar väl och har användbara funktioner. I plattformen finns exempelvis kurs- och ämnesplaner med kunskapskrav och möjligheter för eleverna att testa sina kunskaper. Lärarna menar dock att det ibland är svårt att få eleverna att använda plattformen. I vissa fall har eleverna inte tillgång till dator i hemmet. I Södertälje har Elits ännu inte börjat användas. Den person som ansvarade för utvecklingen av plattformen för CNC-utbildningarnas vidkommande har avslutat sin anställning och därefter har ingen vidareutveckling ägt rum. 15 (15)