AnvŠndarhandbok & Anvisningar fšr Installation

Transkript

1 AŠdahadok & Aisiga fš Istallatio 110 Keamik

2 SVENSKA KÖTTBULLAR INGREDIENSER TILL SÅSEN: safte få e hal cito 3 dl köttuljog 1 msk mjöl 1/2 dl ispgädde 1 uk ca. 200 g ligo- elle kösässlt SÅ HÄR LAGAR DU SVENSKA KÖTTBULLAR: INGREDIENSER TILL SVENSKA KÖTTBULLAR: e hafull ladig a fäska kddo som dill, pesilja elle gäslök som hackas got 300 g fläskfäs 300 g ötfäs 1 stot ägg 1dl mjölk 75 g stööd 1 tsk kddpeppa e pa hassalt och male satpeppa oliolja 1. Lägg det mesta a de fäska kddoa i e sto skål tillsammas med kött, ägg, mjölk, stööd och kddpeppa. 2. Tillsätt hassalt och satpeppa, lada allt äl med dia häde. 3. Rulla ladige i ca.30 alötsstoa ulla. 4. Täck öe och ställ salt i ca.1 timme fö att ila. 5. Ställ ett stekjä på medeläm platta och tillsätt e skätt oliolja. 6. Nä stekjäet liit amt, tillsätt köttullaa och stek asamt i ca miute, tills de liit jämt glleua. 7. Lägg köttullaa på e sto tallik. Tag med e sked ot eetuellt öeskott a fett få stekjäet, tillsätt däefte safte få citoe, uljog, mjöl, gädde och e tesked a slte tillsammas med salt och peppa. 8. Låt koka upp, säk äme och låt sjuda till de ha e fi kosistes. 9. Lägg tillaka köttullaa i stekjäet och häll öe såse. 10. Seea dia köttulla tillsammas med såse i stekjäet. Tillsätt åga skeda am slt på toppe. Gaea med de åteståede fäska kddoa och seea med kokt potatis. RABARBERPAJ MED KOKOS SÅ HÄR LAGAR DU RABARBERPAJ MED KOKOS: 1. Sätt uge på 175 gade. 2. Skala e. go aae. Stimla aae. 3. Smöj e pajfom med lite smö. 4. Bed ut aae i otte på fome. 5. Stö öe 0,5 dl socke. 6. Blada ihop smuldege i e uke: Täa smöet och lägg i uke. Kåda hastigt ihop till e deg med etemjöl, socke, kokos och haeg. 7. Stö och födela smuldege öe aae. 8. Gädda aaepaje i miute i mitte a uge. INGREDIENSER TILL RABARBERPAJ MED KOKOS 700 g aae 0,5 dl socke Smuldeg: 100 g smö 1,5 dl etemjöl 1,5 dl socke 1 dl kokos 1 dl haeg

3 Iehålle 1. Ia du Böja... 1 Viktigt! 1 Istallatio och udehåll 1 Kostiga lukte 1 Vetilatio 1 Pesolig Säkehet 1 Hälles skötsel 2 Spises skötsel 3 Regöig 3 2. Öesikt öe Spise 4 Hälle 4 Gill / Utdaga gill 6 Ugaa 7 Klocka 8 Tillehö 13 Föaig Tips fö Matlagig 15 Tips fö matlagig med time 15 Allmäa tips fö matlagig i uge Vägledig fö Matlagig i Uge Regöa Spise 17 Viktig ifomatio 17 Häll 17 Alägsa fastäda spill 17 Alägsa metallfläcka 18 Gill 18 Kotollpael och lucko 19 Uga 19 Huudug 19 Regöigstaell Felsökig Istallatio 23 Bäste motö 23 Säkehetska och föeskifte 23 Vetilatio 23 Spises placeig 23 Placeig a spise 24 Fltta spise 24 Asluta fltte 25 Fltta spise efte aslutig 25 Utjämig 25 Elektisk Kopplig 26 Kotoll a häll 26 Kotollea gille 26 Kotollea ugaa 26 Sätta på hadtage (eoede på modell) 26 Motea sockel 26 Motea sockel (Kitchee och Toledo) 27 Istallatio a stäkägg (ala) 27 Kudseice Koppligsschema 28 Koppligsschema: Hälle (med Vämae) 28 Koppligsschema: Hälle (Häll med dula fuktioe/ämae) Koppligsschema: Hälle (Classic Deluxe ad Ela) Koppligsschema: Koetioell ug 31 Koppligsschema: Multifuktiosug (Ela) Koppligsschema: Multifuktiosug (Classic Deluxe) 9. Tekisk Ifomatio i Geeic 110 Keamik U

4 ii

5 1. Ia du Böja... Dea uksaisig ase flea olika modelle. E del a illustatioea ka däfö se aoluda ut ä di modell, me fuktioea ä desamma. Vi hoppas alltig ä klat och tdligt. Tack fö att du köpt e spis. Om de istalleas och aäds på ätt sätt komme de att ge dig måga ås polemfi aädig. Det ä däfö iktigt att du läse detta asitt ia du öja aäda spise, i sehet om du ite ha aät e keamikspis tidigae. Dea podukt ä edast asedd fö matlagig i hushåll. Aa aädig ka upphäa gaatie elle asa. Uge få asolut INTE aädas fö att äma upp köket föutom att gaati upphäs slösa detta eegi och kotollkappaa ka öehettas. Istallatio och Udehåll Dea spis måste istalleas i elighet med aisigaa i dea hadok, i elighet med tillämpliga atioella och lokala föeskifte och i elighet med ka få lokala elleeatöe. Ställ i klocka så att alla uga fugea-se lämpligt asitt i de hä hadoke. Spise ö edast udehållas a e kalificead seicetekike och edast godkäda esedela ö aädas. Låt alltid spise sala och stäg a huudstömtae föe egöig elle udehåll, såida ite aat ages i dea uksaisig. Kostiga Lukte Nä du aäde spise fö fösta gåge ka det häda att de lukta lite kostigt. Dea lukt fösie ä spise ha aäts ett litet tag. Ia du aäde uge fö fösta gåge ö du se till att allt föpackigsmateial ha alägsats och seda äma upp uge till 200 C i 1 timme fö att li a med tillekigslukte. Ia du aäde gille fö fösta gåge ö du också ha gille på i 30 miute. Skjut i gillpaa så lågt det gå i i gille och läma gilldöe öppe. Se till att ummet ä äl etileat (se asittet Vetilatio eda). Pesoe med adigspolem elle allegi ö ite efia sig i ummet ude dea kota peiod. Vetilatio Seska Aädig a gasdia matlagigsappaate ge uppho till äme och fuktighet i det um dä de ä placeade. Se däfö till att köket ha god etilatio. Se till att atuliga etilatiosöppiga ite ä lockeade elle istallea e spishu med fläkt på utsida. Om du ha flea hälläae på elle aäde spise ude låg tid ö du öppa ett föste elle slå på e utsugsfläkt. Pesolig Säkehet MODIFIERA INTE utustige. De hä ehete ä ite asedd att aädas a pesoe (det ikludea a) med edsatta fsiska, sesoiska elle metala fömågo elle som saka efaehet och kuskap om de ite öeakas elle istueas a e peso som asaa fö deas säkehet. Håll a och åldedomssaga pesoe ude uppsikt så att de ite leke med ehete. Aäd INTE åga ä ehete egös. Åtkomliga dela li ama id aädig och föli ama e stud efte aädig. Håll a ota få spise och ä ite löst sittade elle hägade kläde ä du aäde ehete. Kotollea alltid att kappaa ä astägda ä uge ite aäds och ia du egö spise. Va fösiktig ä du idö de makeade matlagigsomådea på hälle. Nä uge ä på ö du INTE ha ugslucka öppe läge ä ödädigt, det ka göa att kappaa li mcket ama. Va oga med att gillplåte ä på plats, och helt iskjute, ä gille aäds, eftesom eglage ka li mcket ama. Aäd toa ugsata aädig a fuktiga ugsata på ama to ka ge äskado a åga. Aäd ite e hadduk elle sto tasa i stället fö e ugsate de ka fatta eld om de idö e het ta. Aäd ite spaflasko i ähete a spise ä de ä på. Aäd toa ugsata aädig a fuktiga ugsata på ama to ka ge äskado a åga. Aäd ite e hadduk elle sto tasa i stället fö e ugsate de ka fatta eld om de idö e het ta. Rö aldig spise om du ha åta häde. Aäd ite alumiiumfolie fö att täcka öe galle, paele elle ugstak. 1

6 Seska Fig.1-1 AtNo Steam ust Fig.1-2 AtNo Not cookig suface Fig.1-3 AtNo Salt cella oto ho Väm ite upp mat i oöppade föpackiga. Tck ka ggas upp som ka göa att föpackige gå söde och osaka skada. Aäd ite ostadiga kastulle. Placea alltid hadtage otäda få hällkate. Håll alltid hälle ude uppsikt id höge tempeatue. Om kastulle koka öe ka det osaka ök och fettspill som ka fatta eld. Aäd om möjligt e temomete fö olja fö att udika öehettig. Håll alltid fitöse ude tills. Väm alltid upp olja lågsamt och håll paa ude uppsikt ude uppämig. Fitöse ö edast fllas till e tedjedel med olja. Om du hälle i fö mcket olja ka de spilla öe ä du lägge i mate. Om du aäde olika tpe a olja elle matfett ö du lada ihop dem föe uppämig elle ude tide fettet smälte. Matao som ska stekas ö aa så toa som möjligt. Fost på fuse mat elle fuktighet på fäsk mat ka leda till att hett matfett ula upp öe sidoa på paa. Håll oga uppsikt efte spill elle öehettig a mat ä du steke mat på hög elle medelhög tempeatu. Fltta aldig e paa med amt matfett, speciellt ite e fitös. Väta tills fettet ha salat. Aäd ite öesida a etilgallet (spiga lägs spises aksida) fö att äma upp tallika elle foma, toka kökshadduka elle mjuka upp smö. Aäd ite atte fö att släcka fettäde och plocka aldig upp e stekpaa som ha fattat eld. Stäg a kappaa och kä seda elde i e stekpaa geom att täcka paa helt med ett tättslutade lock elle e akplåt. Aäd e kemisk to- elle skumsläckae om såda fis tillgäglig. Vid tillagig a mat som iehålle mcket atte ka åga stömma ut ä ugslucka öppas. Se till att du ite stå fö äa ä du öppa uge och äta tills eetuell åga ha stömmat ut (Fig.1-1). Se till att det ite komme i atte i spise. Låt aldig ågo klätta elle stå på hälle. Hälles Skötsel Laga aldig mat diekt på hällta (Fig.1-2). Aäd ite ta som skääda. Föaa ite köksedskap, mat elle äaa föemål på hälle ä de ite aäds (t.ex. hadduka, stekpao med olja). Placea ite plast-elle alumiiumfolie, elle plastehållae på hälle. Ha ite ämezoea på ä de ite aäds fö matlagig. Keamikta ä mcket tålig, me e kaftig stöt elle ett asst fallade föemål (t.ex. ett saltka) ka osaka spicko (Fig.1-3). 2

7 Seska Om e spicka uppkomme ska du omedelat koppla få spise och se till att de li epaead. Lft alltid a kastulle få hälle. Om du da kastulle öe hälle ka det osaka mäke och epo (Fig.1-4). Stäg alltid a äme med kotollkappe ia du alägsa e kastull. Placea ite ågot mella kastulles otte och hällta (t.ex. gtudelägg, alumiiumfolie, okstati). Väm ite upp tomma kastulle. Detta ka skada åde hälle och kastulle. Va fösiktig och placea INTE metallföemål som t.ex. kia, gaffla, skeda och lock på spishälle eftesom de ka hettas upp. Appaate ä ite asedd att aädas med hjälp a e exte time elle ett sepaat fjäkotollsstem. Edast issa tpe a glas, glaskeamik, lekäl elle ada glaseade foma ä lämpliga fö tillagig på spishäll. Ada foma ka gå söde id plötsliga tempeatuädiga. Spises Skötsel Eftesom åga ka kodesea och ilda attedoppa på uges sala ttelist, kaske du ilad måste toka ot fukt med e mjuk tasa ä spise aäds. Det udike äe att uges utsida smutsas ed och missfägas a matlagigsågo (Fig.1-5). Regöig Aäd ite slipmedel, ugsegöigsmedel elle fläckottagigsmedel fö att egöa ta. A säkehetsskäl och hgieiska skäl ö spise alltid hållas e, eftesom asamlig a fett och ada mateste ka leda till eldsåda. Regö edast de dela som listas i dea uksaisig. Vi ekommedea att du ite toka a hällta föä de ha salat och idikatolampa ha släckts. Detta gälle dock ite om du spille socke (se Regöa spise ). Nä du ha egjot hälle, aäd e to tasa elle pappeshadduk fö att alägsa este a egöigskäme. Keamikta måste egöas efte aädig fö att udika epo och smuts. Du ö dock aa fösiktig ä du egö hälle eftesom issa egöigsmedel ka age skadliga gase om de aäds på e het ta. Regö spise fösiktigt. Om du aäde e fuktig tättsamp elle tasa fö att toka ot spill få e am ta ö du aa fösiktig så at du ite äe dig på åga. Vissa egöigsmedel ka age hälsofaliga ågo om de aäds på ama to. AtNo Moig pas AtNo Ceamic: oe steam out the ack Fig.1-4 Fig.1-5 3

8 ºC ºC Seska 2. Öesikt öe Spise DocNo Oeie - 90 Ceamic - Geeic Fig.2-1 A B M C E D AtNo Ceamic aotated GENERIC F Fig.2-2 Fig.2-3 Fig.2-4 AtNo Coect pa sizes keamiksspise (Fig.2-1) ha följade fuktioe: A. Keamikhäll B. E kotollpael C. E sepaat gill elle utdagsgill (eoede på modell) D. Ee sepaat Koetioell ug, amluftsug elle Multifuktiosuge (eoede på modell) E. Vamluftsuge F. E föaigslåda Hälle Aäd edast kastulle som ä asedda fö keamikhälla. ekommedea ostfia och emaljeade kastulle, eftesom kastulle och gto med koppa-elle alumiiumotte osaka mäke på hälle som ä såa att få ot. Vilke iställig du älje eo på ilke tp a kastull du aäde och hu mcket mat du tillaga. Ju me mat du laga, desto höge iställig käs. Ju me mat du laga, desto höge iställig käs (Fig.2-2). Detta gaatea stösta möjliga ämeöeföig få häll till kastull, ilket gö matlagige sa och eegisål. Aäd aldig oka med ud otte, ite es med ett stati. De alla ästa kastullea ha otta som ä ågot udade ä de ä kalla (Fig.2-3). Om du hålle e lijal lägs otte på kastulle se du att det fis ett litet mellaum i mitte. Nä kastulle äms upp utidgas metalle och flatas ut mot matlagigsta.

9 Seska Fö att udika att eetuella mateste äs id på hälle ö du se till att otte på kastulle ä e och to. Det föhida äe epo och alagiga. Aäd alltid kastulle som ä lika stoa (elle ågot stöe) som de makeade omådea på hälle (Fig.2-4). Om du aäde ett lock koka iehållet saae. LYFT alltid a kastulle få hälle. Om du da kastulle öe hälle ka det osaka mäke och epo. Stäg alltid AV äme med kotollkappe ia du alägsa e kastull. Det fis idikatoe fö at och ett a matlagigsomådea (Fig.2-5). Lampoa täds ä e kotollkapp slås på och ä täda tills ta ha salat. Va alltid fösiktig ä du ö id ta äe ä hälle ä astägd de ka aa hetae ä du to. Mäkdata fö de olika matlagigsomådea isas i (Fig.2-6). Nä du laga mat på hälle mäke du kaske att det omåde du aäde täds och släcks. Detta osakas a e säkehetsaodig som egäsa hälles tempeatu. Det ä helt omalt, speciellt id höge tempeatue. Om det itäffa ofta id aädig a e iss kastull ka det ieäa att kastulle ite ä lämplig kaske fö lite elle ojäm fö e keamikhäll. Hällplatto med dula elemet De omåde som ä mäkta med tå kocetiska cikla ha ett ie och ett tte elemet. Vid kotollkappe medsols om du ill äma upp hela omådet (fö stöe kastulle) id kappe motus om du aa ill äma upp de ie dele (fö mide kastulle) (Fig.2-7). AtNo Idicato light 110 2, kW 1, kW 1,1 1.1kW Fig.2-6 AtNo Ceamic ho laelled 1,1 1.1kW 1, kW 1,1/0,2 1.1/0.2kW (dula (dual pupose fuktioe) esio) 0.11kW 0,11 kw (ame (ämae) esio) Fig Fig.2-5 Vämae (110 edast) På höge sida om hälle fis ämae (Fig.2-8). Aäd ämae fö att hålla mate am meda du laga till det sista fö måltide. Vid egleigskoppe motus till på-läget. Fö ästa esultat ö du äma upp ett täckt seeigsfat i 10 miute ia du lägge mat i det. Aäd aa ämetåliga fat. 3 3 Fig.2-8 Häll med dula fuktioe/omåde fö ämae (Alla modelle föutom 110) På hälles höga sida fis ett omåde som ka aädas på tå olika sätt (Fig.2-9). De ie ige makea ett hällomåde på 1,2 kw. De tte ige makea ett ämeomåde som ka aädas fö att hålla mate am ä du asluta matlagige. Vid eglaget till det fösta läget (ämae) om du ill äma upp hela ta på e låg tempeatu. Vid eglaget tteligae om du ill aäda de ie ige som e alig platta. Aäd aa ämetåliga fat. AtNo Wame plate AtNo Vämae Wame plate Fig.2-9 Hälle Ho zoe Vämae Use as amig aea 5

10 Seska Fig.2-10 Fig.2-11 Fig.2-12 AtNo Gill pa hadle pulled foads AtNo Gill pa pulled foads AtNo Geeic gill cotol to full Gill / Utdaga gill Öppa lucka och da gillplåte (Fig.2-10) elle age (Fig.2-11) famåt med hjälp a hadtaget. Gille ha tå elemet som gö att hela gillpaas ta ka ämas upp elle eat de höga hala. Du ka justea äme geom att ida på kappe. Vid kappe medus om du ill äma upp hela gille (Fig.2-12). Vid de motus om du ill äma upp de höga hala. Idikatolampa id gilleglaget täds. Fö ästa esultat ö du skjuta i ställige i gille och äma upp gillpaa i 2 miute. Du ka ta ut gallet och mate ä du äta på att gille ska ämas upp. LÄMNA INTE gille på ude me ä e kot stud uta gillplåte eftesom attaa aas li mcket ama. Ta ut gillplåte ä gille ha ämts upp och sätt tillaka stället på plats med mate på. Skjut tillaka gillplåte elle age i i uge. Åtkomliga dela ka li ama ä uge aäds. Håll a ota få spise. Gillgallet ka ädas så att du få tå olika gilläge (Fig.2-13). Stäg ite gillucka ä gille ä på. Fig.2-13 AtNo Gill pa high/lo positio Fuktio Afostig Fläktug Vamluftsgill Fläktassistead Koetioell ug Gatieigselemet Udeäme Aädig Tia små lismedelspotioe i uge uta äme E komplett tilledigsfuktio med jäm äme i hela uge. Mcket a fö akig Gillig a kött och fisk med lucka stägd E komplett tilledigsfuktio. Ba fö ugsstekig och akig E komplett tilledigsfuktio fö ugsstekig och akig i uges ude hala Fö gatieig a matätte med ost öest Fö att göa quiche, pizza och pajskal kapiga Taell 2-1 6

11 Seska Ugaa Klocka måste ställas i ia du ka aäda huuduge (äste sida, ug med time). Se asittet Klocka eda fö aisiga om hu du ställe i tide. Vid häisiga till äste och höge ug atas att spise ses få famsida. De ästa uge ä: e koetioell ug e fläktug elle e multifuktiosug eoede på modell. De stoa uge till höge ä e fläktug. Koetioell ug De aliga uge till äste ha tå ämeelemet, ett i uges öedel och ett ude uges otteplatta. OBS: Va fösiktig så att du ite idö takelemetet och elemetdeflekto ä du sätte i elle ta ot föemål få uge. Fläktugaa I fläktugaa cikulea am luft kotiueligt, ilket ieä saae och jämae tillagig. De ekommedeade tillagigstempeatuea fö amluftsuga ä omalt läge ä fö aliga uga. Väste multifuktiosug De ha e ugsfläkt och ett fläktelemet, och ha dessutom tå exta ämeelemet, ett i ugstaket och ett ude ugsotte. Va fösiktig så att du ite idö takelemetet och elemetdeflekto ä du sätte i elle ta ot föemål få uge. Multifuktiosuge ha te huudeedigsfuktioe fläkt, fläktassistead och koetioell eedig. Dessa fuktioe ö täcka i de flesta a dia matlagigseho. Gatieigselemetet och udeäme ka aädas i slutet a tilledigspocesse fö att fiastämma esultate i elighet med dia specifika eho. Aäd amluftsgillig fö all gillig och fö afostig fö att tia små olme på ett säket sätt. Taell 2-1 sammafatta multifuktioslägea. De ästa multifuktiosuge ka aädas på måga olika sätt. Vi ekommedea att du hålle oga upps öe tillagige tills du ha lät dig hu de olika fuktioea fugea. Kom ihåg ite alla fuktioe ka aädas fö alla tpe a mat. Multifuktiosuges fuktioe Sa eactio (Classic deluxe) Iställige fö sa eaktio ge dig möjlighet att föäma uge saae ä omalt. De aäde amluftugsfuktioe med tteligae äme få ett a elemete uppe i uge. Vamluftsuga äms sat upp, me Saeaktiosfuktioe gö dea pocess äu saae och gö det möjligt fö dig att stata tillagige tidigae. Vid aa kotollkappe till R och ställ i de öskade tempeatue fö att aäda Saeaktios-fuktioe. Ljuset på kotollpaele edid R-smole täds. Då tempeatue uppåtts slocka ljuset samtidigt med elemetet upptill I uge. Nä öskad tempeatu uppåtts slås det öe elemetet a och lampa slocka. Däefte uppätthålls ugstempeatue a fläktugselemetet och fläkte. Om du älje att lägga mat i de kalla uge föe tillagig meda du aäde Saeaktios-fuktioe skall du se till att kako os. ite ä placeade fö äa ugstaket. Vamluftsug Vid dea iställig ä fläkte och ämeelemetet ut de påslaga. Väme i uge ä jämt födelad, ilket ieä att du sat ka tillaga stoa mägde mat. Matlagig i amluftsug passa speciellt a fö akig på flea galle på e gåg och ä e a alloudfuktio. Det ka häda att du ehöe miska äme med ugefä 10 C fö ecept som tidigae ha tillagats i e alig ug. Om du ill äma upp uge föe tillagig äta du tills lampa ha slockat ia du sätte i mate. Vamluftsgill Vid dea iställig ä fläkte på samtidigt som takelemetet. Det gö att äme ä jämae och mildae ä i e alig gill. Fö ästa esultat ska du placea mate som ska gillas på ett galle öe e stekfom som ä mide ä e alig gillpaa. Det gö att lufte cikulea ätte. Tjocka kött-elle fiskita passa pefekt att gilla på detta sätt eftesom de cikuleade lufte milda äme få gille. Ugslucka ö aa stägd ude gillig fö att spaa eegi. Du komme också att upptäcka att du ite ehöe hålla uppsikt öe och äda på mate lika mcket som id omal gillig. Väm upp uge föe tillagig id dea iställig. 7 Komiatiosug Vid dea iställig ä fläkte på och cikulea lufte som äms upp a elemete i taket och otte på uge. Komiatioe a amluft och koetioell tillagig (öe-och udeäme) gö att dea fuktio passa pefekt fö att tillaga stoa matao som

12 Seska Fig.2-14 ehöe låg tillagigstid, till exempel stoa köttsteka. Du ka också aka på tå galle på samma gåg, me du måste ta plats på dem ude akige eftesom öedele a uge ä amae ä udedele ä fuktioe aäds. Det hä ä e sa, itesi tillagigsmetod. Håll uppsikt öe tillagige tills du ha at dig id att aäda dea fuktio. Fö ästa esultat ekommedea i att du ite placea gillpaa på de öesta hlla. Fig.2-15 Koetioell ug (öe-och udeäme) Vid dea iställig komieas äme få tak-och otteelemetet. Det passa speciellt a fö ugsstekig och fö att aka paje, kako och kex. Tempeatukapp Tempeatue cotol Fuctio Fuktiosäljae cotol 8 Det filagda öesta elemetet ka tilleda issa lismedel alltfö sat afö i ekommedea att mate i stället tilleds i uges ude hala. Dessutom ka ugstempeatue ehöa säkas. Fö att uppå jäm tillagig måste du ta plats på matao a samma tp ude tillagig. Gatieigselemet Vid dea iställig aäds edast uges takelemet. Det passa a fö att gatiea elle fädiglaga pastaätte, gösake i sås och lasage eftesom mate eda ä am ä takelemetet slås på. Udeäme Vid dea iställig aäds edast otteelemetet. De ka aädas fö att göa pizzaotta elle pajskal kapiga elle fö att laga fädigt smödegsskal på e a de ede hlloa. Det ä också e mild äme som passa a fö lågsam tillagig a gto i mitte a uge elle fö att äma upp tallika. Fuktioea fö gatieig och udeäme ä paktiska fuktioe som gö att du ka asluta ätte på ett pefekt sätt. Upptiig Vid dea iställig cikulea fläkte edast kall luft. Kotollea att tempeatueglaget stå på 0 och att ige äme tillfös. Det gö att små sake som efteätte, kako med gädde och kött, fisk och kckligita ka tias upp. Upptiig på detta sätt gå saae och skdda mate få flugo. Kött, fisk och kckligita ö placeas på e ställig öe e plåt som ka fåga upp doppa. Regö ställige och plåte efte upptiig. Håll ugslucka stägd ude upptiig. Stoa matao som till exempel hela kckliga och köttsteka ö ite tias på detta sätt. Vi ekommedea att dessa matao tias i klskåp. Upptiig ö ite ske i e am ug elle ä e agäsade ug aäds elle fotfaade ä am. Se till att mejeipodukte, kött och kcklig ä helt upptiade

13 föe tillagig. Aäda ugaa Koetioell och Fläktugaa Vid tempeatukappe till öskad tempeatu (Fig.2-14). Uges idikatolampa ä täd tills uge ha ått ätt tempeatu. De äxla seda a och på ude tillagige. AtNo utto clock aotated Seska Fig.2-16 Multifuktiosuge Multifuktiosuge ha tå eglage, e fuktiosäljae och e tempeatukapp (Fig.2-15). A A-Timekapp, B-Justeigskapp B Vid fuktiosäljae till e matlagigsfuktio. Vid tempeatukappe till öskad tempeatu (Fig.2-14). Uges idikatolampa ä täd tills uge ha ått ätt tempeatu. De äxla seda a och på ude tillagige. Vid tillagig a mat som iehålle mcket atte ka det ildas lite åga id gallet id kate a hälle. Detta ä helt omalt. Klocka Du ka aäda klocka fö att slå på och a de huuduge. Klocka måste ställas i på ätt tid fö att de uge ska kua aädas. OBS: Ställ föst i klocka efte öskemål fö id aädig a timefuktioea. Däefte ställe ma i ugstempeatue och älje öskad ugsfuktio (gälle edast multifuktiosuga). Klocka med tå kappa Ställa i ätt tid LCD-klocka isas i (Fig.2-16). Nä klocka asluts fö fösta gåge äxla displae mella (0.00) och (G). Fö att ställa i tide ide du och hålle ed timekappe till klocksmole [A] och ide samtidigt justeigskappe till äste elle höge tills klocka isa ätt tid. Kom ihåg att detta ä e 24-timmas klocka. Nä du släppe upp timekappe gå de tillaka till de mauella ugsiställige. OBS: Ställ föst i klocka id aädig a e multifuktiosug. Välj seda öskad ugsfuktio och tempeatu. VIKTIGT: Spise fugea ite om klocka ite ä iställd. Miute Mide Vid timekappe till höge till [C] miute mideiställige ett klick hös ä de ä i ätt läge (Fig.2-17). Vid på iställigseglaget fö att ställa i öskad tid (Fig.2-18). Du ka atige ida tillaka kappe till mauell iställig [B] fö att hålla ett öga på hu mcket klocka ä, elle låta de aa i [C] miute mide-läge allteftesom tide äkas e. Fö att stäga a sigale ä de hös ide du justeigskappe motsols. AtNo BC miute mide settig AtNo BC miute mide settig 2 AtNo BC Stoppig the oe 1 AtNo BC Stoppig the oe 2 AtNo BC Settig the cookig time Fig.2-17 Fig.2-18 Fig.2-19 Fig.2-20 Fig

14 Seska Fig.2-22 Fig.2-23 Fig.2-24 Fig.2-25 Fig.2-26 Fig.2-27 Fig.2-28 AtNo BC Settig the cookig time AtNo BC Stoppig the oe 2 At No BC Actiatig the ke lock 1 AtNo BC Actiatig the ke lock 2 AtNo BC Actiatig the ke lock 3 AtNo BC Deactiatig the ke lock 1 AtNo BC Deactiatig the ke lock 2 Tillagigspeiode ä de tid uge ska aa påslage. Stopptide ä de tidpukt då du ill att uge ska slås a. Stäga a de uge id e iss tid på dage Vid timekappe till läget [E], (Fig.2-19). Aäd justeigskappe fö att ställa i de tid som uge ska stägas a. Du ka ställa i uge så att de sätts på ä som helst ude påföljade 24-timmaspeiod. AUTO isas på displae (Fig.2-20). Vid timekappe till läget AUTO lägst e. Nä de iställda tide ifalle hös e sigal. Vid timekappe till det etikala läget [B] fö att åtegå till mauell matlagig. Slå på och seda stäga a de uge med time Ia du ställe i tide ö du estämma åde tillagigstid, och stopptid. Du ka ite ställa i e stattid de ställs i automatiskt eoede på tillagigstid och stopptid. Vid timekappe till läget [D], (Fig.2-21). Aäd justeigskappe fö att ställa i öskad tillagigstid (Fig.2-22). Vid timekappe till läget [E]. Tid på dage och de iställda tillagigstide isas på displae. Aäd justeigskappe fö att ställa i öskad stopptid, (Fig.2-23). Stopptide isas, följt a AUTO. Ställ i uge/ugaa på öskad tempeatu. Vid timekappe till AUTO. Nä tillagige ä fädig hös e sigal. Vid timekappe till det etikala läget [B] fö att åtegå till mauell matlagig. Ooa dig ite om sigale hös ä du ite ä hemma de stägs a efte ett tag. Nä du komme tillaka ide du timekappe till det etikala läget [B] fö att åtegå till mauell matlagig. AUTO isas, me du ill gå tillaka till mauell tillagig Du ka adea automatiska iställiga geom att ida timekappe till klocksmole [A] ett ögolick och seda släppa upp de. Nckellås Om ckellåset ä aktieat ä uge låst och ka ite slås på. Aktiea ckellåset Kotollea att klocka ä iställd på mauellt läge och at aktia pogam. Vid timekappe till klocksmole [A] och håll ee ugefä 8 sekude. O isas på displae (Fig.2-24). Fotsätt att hålla ee timekappe id klocksmole [A] och id justeigskappe medsols tills ckelsmole [F] 10

15 Seska och OF isas på displae (Fig.2-25). Släpp upp kappaa. De uge ä u låst. E ckelsmol isas edid aktuell tid på displae (Fig.2-26). Fig.2-29 Aaktiea ckellåset Vid timekappe till klocksmole [A] och håll ee ugefä 8 sekude. OF isas på displae (Fig.2-27). Fotsätt att hålla ee timekappe id klocksmole [A] och id justeigskappe medsols tills ckelsmole [F] fösie och O isas på displae (Fig.2-28). Släpp upp kappaa. Efte ett pa sekude isas aktuell tid på displae ige. AtNo BC aotated A B C D E F A Koktidssigal, B Tillagigstide, C Stopptide, D Mauell, E & F Tid kappe Uge ka u aädas på aligt sätt. Klocka med sex kappa Ställa i ätt tid LCD-klocka isas i (Fig.2-29). Nä klocka asluts fö fösta gåge äxla displae mella ( 0.00) och (G). AtNo utto clock Fig.2-30 Tck och håll i som isas (Fig.2-30). Tck samtidigt på ( ) elle (+) tills klocka isa de ätta tide. Kom ihåg att det ä e 24-timmas klocka. Fig.2-31 Fig.2-32 Om du gö ett misstag elle tcke på fel kapp ö du koppla få elekticitete ude e elle tå miute och öja om få öja. Miute Mide Tck e kappe fö Koktid och håll de itckt [C], (Fig.2-31). Tck samtidigt på ( ) elle (+) tills klocka isa de tidspeiod som mate ska tilledas (Fig.2-32). AtNo BC miute mide settig 1 AtNo Miute mide settig 2 Fig.2-33 Fig.2-34 Du ka se de åteståede tide geom att tcka på [C] och stäga a de ljudade sigale geom att tcka på [C]. Tillagigspeiode ä de tid uge ska aa påslage. Stopptide ä de tidpukt då du ill att uge ska slås a. Stäga a de uge id e iss tid på dage Tck i och håll Stopptids-kappe [E] itckt (Fig.2-33). Tck samtidigt på ( ) elle (+) tills de egäda Stopptide isas (Fig.2-34). AUTO ss på skäme. Nä tillagige ä fädig ljude e sigal. Vid ugskappe föst till 0, tck seda e gåg på [B] fö att stäga a sigale, tck på [B] e gåg till fö att öegå till mauell tillagig. Fö att stata och stäga a de uge automatiskt Ia du ställe i tide ö du estämma åde tillagigstid, och stopptid. Du ka ite ställa i e stattid de ställs i automatiskt eoede på tillagigstid och stopptid. Tck e och håll kappe fö Tillagigstide [D] edtckt (Fig.2-35). Tck samtidigt på ( ) elle (+) tills de öskade tillagigstide isas (Fig.2-36). Tck i och håll Stopptids-kappe [E] itckt (Fig.2-37). AtNo BC Stoppig the oe 1 Fig.2-35 AtNo BC settig the cook time Fig.2-37 AtNo BC Stoppig the oe 1 AtNo a - 6BC Stoppig the oe 1a AtNo BC settig the cook time Fig.2-36 Fig.2-38 AtNo a - 6BC Stoppig the oe 1a 11

16 Seska Fig.2-39 AtNo Actiatig the ke lock 1 Fig.2-41 Fig.2-40 AtNo Actiatig the ke lock 2 Tck samtidigt på ( ) elle (+) tills de öskade stopptide isas (Fig.2-38). AUTO ss på skäme. Ställ i uge på de öskade tempeatue. Nä tillagige ä fädig ljude e sigal. Vid ugskappe föst till a, tck seda e gåg på [B] fö att stäga a sigale, tck på [B] e gåg till fö att öegå till mauell tillagig. Om du ä ota ehöe du ite ekma dig om sigale, de tsta efte e stud. Nä du åteäde skall du föst ida ugskappe till a-läge, seda tcka tå gåge på [B] fö att åtegå till mauell tillagig. Fig.2-42 Fig.2-43 AtNo Actiatig the ke lock 3 AtNo BC Deactiatig the ke lock 1 AtNo Deactiatig the ke lock 2 Om AUTO ss me du ill åtegå till mauell tilledig Fö att åtegå till mauell matlagig få e automatisk iställig måste iställige fö tillagigspeiod föst aulleas. Tck i [E]-kappe och håll de itckt och tck seda i [ ]-kappe tills ( 0.00) isas i displae. Tck på [B]-kappe fö att åtegå till mauell matlagig. Nckellås Om ckellåset ä aktieat ä uge låst och ka ite slås på. Aktieig a ckellåset Fösäka dig om att klocka ä i mauellt läge och aullea alla aktia pogam. Håll kappaa fö Koktidssigal [C] och Tillagigstid (D) itckta ude cika 8 sekude. "O" (På) ss på skäme (Fig.2-39). Tck e gåg på (+)-kappe. Nckelsmole [F] och "OF" (AV) ss på displae (Fig.2-40). Släpp upp kappaa. De uge ä u låst. E ckelsmol isas edid aktuell tid på displae (Fig.2-41). Iaktieig a ckellåset Håll kappaa fö Koktidssigal [C] och Tillagigstid (D) itckta ude cika 8 sekude. "OF" (AV) ss på displae (Fig.2-42). Tck e gåg på (+)-kappe. Nckelsmole [F] släcks och O (På) ss på skäme (Fig.2-43). Släpp upp kappaa. Efte åga sekude åtegå skäme till att isa tide och ckelsmole. Uge och klockugsfuktioea ka u aädas omalt. 12

17 Tillehö Ugsgalle Föutom det platta gallet (Fig.2-44) ha issa modelle ett edsäkat galle som öka möjlighetea fö placeig. Du ka lätt ta ot och sätta tillaka ugsgalle på följade sätt. Da fam gallet tills akäde stoppas a upphöjigaa på uges sido (Fig.2-45). Lft upp gallets famäde så att akäde ka das ut ude upphöjigaa och da seda gallet famåt (Fig.2-46). Nä du sätte tillaka gallet placea du det jäms med ett spå i ugssida och skjute seda i det tills akäde å upphöjigaa. Lft upp famäde så att plåte ka skjutas i ude upphöjigaa. Säk seda e famäde så att plåte ä jäm och skjut i de så lågt det gå (Fig.2-47). Plat Flat galle shelf Famsida Fot Nedsäkt Dop shelf galle Famsida Fot Seska Fig.2-44 Galleskdd Shelf guad Galleskdd Shelf guad Hadack (huudug) Hadack (Fig.2-48) passa eat lucka på de ästa huuduge. Det ä lätt att öeaka tillagige eftesom mate ka ås ä ugslucka öppas. Maxelastige på Hadack ä 5,5 kg. De ö edast aädas med medföljade fom som ä tillekad speciellt fö Hadack. Ada käl ka aa ostadiga. De ka placeas på tå olika höjde. Ett a ugsgalle måste tas ot och det ada placeas i lämpligt läge. Nä Hadack aäds i det högsta läget ka ada ätte tillagas på det ude gallet elle uges otte. Nä Hadack aäds i det ede läget ka ada ätte tillagas på det öe gallet elle uges otte. Motea Hadack geom att fästa de ea sida i fästet på lucka (Fig.2-49). Säpp seda fast de ada sida i det ada fästet (Fig.2-50). Fig.2-45 Fig.2-46 AtNo Remoig the shelf 1 AtNo Remoig the shelf 2 Fig.2-47 Fig.2-48 AtNo Remoig the shelf 3 AtNo Hadack o LH doo Fig.2-49 Fig.2-50 AtNo Fittig the Hadack 1 AtNo Fittig the hadack 2 13

18 Seska Fig.2-51 Fig.2-52 Fig.2-53 AtNo Mai oe light Ugslampa Täd lampa geom att tcka på kappe (Fig.2-51). Om ugslampa gå söde måste du stäga a stömme ia du te ut lampa. Me ifomatio om hu du te lampa fis i asittet Felsökig. Föaig De ude låda ä till fö föaig a stekfoma och ada köksedskap. De ka li mcket am, så föaa igetig i de som ka smälta elle fatta eld. Föaa aldig atädaa mateial i låda. Det ikludea pappe, plast och tgföemål, exempelis koköcke, plastedskap och hadduka samt atädaa ätsko. Föaa ite explosia föemål, exempelis spaflasko, på elle i ähete a ehete. Atädaa mateial ka explodea ilket ka leda till ad elle egedomsskado. Låda ka alägsas helt fö egöig os. Att ta ot låda Ta ot låda geom att da de famåt. Tck på ädaa på plastklämmoa-edåt på äste sida, uppåt på höge sida-fö att lossa hakaa meda du hålle låda mot sidoälsaa (Fig.2-52). Da samtidigt låda famåt och ot få sidoälsaa. Fö säkehets skull ö du skjuta tillaka lådas skeo så att de ite ä i äge. Se till att de ie äa Make sue the ie ä placead famåt ail is foads Fig.2-54 Sätta tillaka låda Da ut sidoskeoa helt ä låda ska sättas tillaka (Fig.2-53). Fltta fösiktigt tillaka låda mella älsaa och ila de på sidoälsaa (Fig.2-54). Tck låda akåt tills klämmoa klicka på plats. 14

19 Seska 3. Tips fö Matlagig Tips fö matlagig med time Om du ill laga me ä e ätt på samma gåg ö du älja ätte som ta ugefä lika låg tid att tillaga. Mat ka dock lagas lågsammae om du aäde små foma och täcke dem med alumiiumfolie, elle saae geom att laga e mide mägd mat elle placea mate i stöe foma. Du ö udika mat som födäas sat, t.ex. fläskkött och fisk, om du plaea att sakta e tillagige, speciellt i amt äde. Aäd ite timefuktioe fö mat som eda ä am. Aäd ite timefuktioe om uge eda ä am. Aäd ite timefuktioe om de ada uge eda ä am. Hel fågel måste aa helt upptiad ia du sätte i de i uge. Kotollea oggat att kött och fågel ä helt fädiglagade ia du seea dem. Allmäa tips fö matlagig i uge Ugsgalle ska alltid skjutas i i uge helt. Bakplåta, stekfoma os. ö placeas i mitte på ugsgalle. Se till att iga plåta och foma idö uges sido eftesom det ka leda till att mate äs id. De maximala stoleke på e ugsfom ä 340 mm x 340 mm fö jäm tillagig. Se till att all mat på samma plåt efie sig på åga cetimetes aståd få aada. Det gö att äme ka cikulea fitt ut mate. Cook & Clea ugspaelea (se Regöa spise ) fugea ätte om du udike fettfläcka. Täck öe kött id tillagig. Fö att miska fettstäk ä du lägge gösake i amt fett ut e stek ö du toka dem oga elle pesla dem med ett tut lage matlagigsolja. Om du ill gädda ett smödegsskal ö du äma upp akplåte i 15 miute ia du placea fome på mitte a plåte. Nä det fis isk fö att matätte koka öe ude tillagig ö du placea dem på e akplåt. 15

20 Seska 4. Vägledig fö Matlagig i Uge Kotolliställigaa och tillagigstidea i motståede taell ä edast AVSEDDA SOM RIKTLINJER. Beoede på pesolig smak ka tempeatue ehöa ädas fö att uppå öskat esultat. Mat tillagas på läge tempeatu i amluftsuga ä i aliga uga. Om du följe ecept ö du miska de agia tempeatue med 10 C och tillagigstide med 5-10 miute. Tempeatue i amluftsuga aiea ite eoede på placeig i uge, så du ka aäda ilket ugsgalle som helst. Öe (O) Mitte (M) Nedest (N) Gallets Läge Mat Ugsstekt Kött Oxkött uta e Lamm Fläskkött Fågel Kcklig Kalko Aka Gto Fisk Mjuka kako Kako med mcket fukt Fllig fuktkaka (180mm) Sockekak Paje Fuktpaj Mödegsfoma Smödeg Böd Maäg Uge Fläktfuktio Gallets Läge M M M M M M M M M M M M M M/N M/N M/N M/N M/N M M M M M M/N Koetioella Fuktio Ugefälig Tillagigstid miute pe 500g miute miute pe 500g miute miute pe 500g miute miute pe 500g miute miute pe 500g miute miute pe 500g miute. Flld och ullad - Lägg till ca. 10 mi. pe 500 g till tillagigstidea oa elle tillaga på 200 C i 20 mi. och seda på 160 C ude de åteståede tide miute pe 500g miute. Flld fågel - tillaga på 200 C miute pe 500g miute. elle 200 C i 20 mi. och seda på 160 C ude åteståede tid. 20 miute pe 500g +20 miute. Föeedd (fäsk elle fst) följ 15 miute pe 500g +15 miute. tillekaes tillagigstide miute pe 500g. Tia fsta steka och fågel oga ia tillagig. 20 miute pe 500g. 2-4 timma eligt ecept. Filée miute. Aäda de aliga uge: Hel fisk 10 miute pe 500g +10 miute. Läma mist ett hllutmme Kotlette eoede på tjocklek. mella galle om du aäde tå galle samtidigt. Placea akplåte med miute pe 500 g ladig. famkate lägs ugsgallets 2½-3 tim. fäme del miute. Om du aäde tå galle ska du ta plats på dem ugefä miute. halägs ude tillagige miute eoede på stolek. Upp till te galle ka aädas miute eoede på stolek. samtidigt i e amluftsug, me läma mist ett hllutmme miute. mella aje galle. 2-3 tim. 16

21 5. Regöa Spise Viktig Ifomatio Isolea stömkälla ia du påöja stöe egöigsaete. Låt seda spise sala. Aäd aldig lösigsmedel, tättsoda, fätade egöigsmedel, iologiska tättpule, kloaseade lekmedel, håda slipmedel elle salt. Blada ite olika tpe a egöigsmedel de ka eagea med aada och osaka skada. Alla dela a spise ka egöas med amt såpatte me se till att det ite läcke i atte i spise. Kom ihåg att slå på stömme och ställa i klocka ia du aäde uge ige. Häll Dagligt Udehåll Se föst till att alla idikatolampo ä släckta och att matlagigsta ä asalad. Sputa e lite klick egöigsmedel fö keamikhälla i mitte a aje omåde som ska egöas. Fukta e it et hushållspappe och aeta i medlet på matlagigsta. Toka till sist a ta med e it et och tot hushållspappe. Seska DocSW Cleaig ceamic Geeic Fig.5-1 AtNo Cleaig; scapig the ceamic ho Regöa Spill Vid spill elle om ågot koka öe ö du stäga a spise och toka a ta ut ämezoe med e it et hushållspappe. Om du spille ågot (föutom ågot som iehålle socke) i ämezoe ö du ite egöa ta föä spise ä helt asalad och seda följa aisigaa eda ( Alägsa Fastät Spill ). Om du åka smälta ågot på ta elle om du spille mat som iehålle mcket socke (slt, ketchup, saft os.) ska du OMEDELBART alägsa spillet med e akladsskapa meda spise fotfaade ä am. VIKTIGT: Aäd e ugsate så att du ite äe dig. Skapa a det mesta a spillet elle det smälta mateialet få matlagigszoe och fö öe det till ett salt omåde på hälle. Stäg seda AV spise och låt de sala ia du fotsätte egöige. Nä matlagigsta ha salat och idikatolampoa släckts egö du spise eligt aisigaa fö daglig skötsel. Alägsa Fastäda Spill Se till att idikatolampoa ä släckta och hälle ä asalad. Ta ot fastäda mateste med e skapa med e ass kat. Håll skapa i ugefä 30 gades ikel mot ta och skapa loss de fastäda estea (Fig.5-1). Nä du ha alägsat så mcket som möjligt med skapa egö du spise eligt aisigaa fö daglig skötsel oa. 17

22 Seska Fig.5-2 Fig.5-3 Fig.5-4 Fig.5-5 Fig.5-6 AtNo Gill pa pulled foads AtNo Gill fame out, o pa AtNo Remoig the gill fame AtNo Remoig the gill ail Alägsa Metallfläcka Om du da kastulle på hälle speciellt alumiium- elle koppakastulle ka det osaka fläcka på ta. Fläckaa lika epo, me ka lätt alägsas geom att följa oaståede pocedu fö ottagig a spill. Vid såa fläcka ka du aäda egöigskäme tillsammas med skapa och följa pocedue oa fö Alägsa fastäda spill. Gill Se till att alla dela i gille ha salat elle aäd ugsata ä du ta ot och egö dem. Gillpaa och dess ställig ka lätt tas a och egöas. Gillpaa och gallet ska tättas i amt tålatte. Nä du ha gillat kött elle aa mat som läma spå ö du lägga dem i löt i åga miute diekt efte aädig. Eisa fläcka ka alägsas få gallet med e looste. Alteatit ka gillpaa diskas i e diskmaski. Nä du sätte tillaka gillpaa ö du se till att de eda kate ä äd famåt. Ta ot Utdagsgille Gillpaa ka lätt tas ot fö egöig på följade sätt. Ta ot gillpaas stödam geom att da gillpaa famåt (Fig.5-2). Lft ot gillpaa få stödame. Stödame hålls fast på sidoskeoa a tå klämmo på aje sida (Fig.5-3). Stötta sidoskea med e had och lft ame upp och ot få sidoklämmoa med de ada och uppepa seda på de ada sida (Fig.5-4). A säkehetsskäl ö du skjuta tillaka sidoskeoa i i gille. Om du ill ta ot sidoskeoa fö att udelätta egöig a gilles isida, ska du haka loss dem få sidoa och toka gilles sido ea med e mjuk tasa och ett milt egöigsmedel (Fig.5-5). Diska INTE sidoskeoa i e diskmaski. Haka fast sidoskeoa i gilles sido ä du ä kla. Sätt tillaka ame geom att da fam sidoskeoa, fatta tag i e sidoskea och tck ed ame på sidoskea. Uppepa seda på ästa sidoskea. Sätt tillaka gillpaa. Nä du sätte tillaka gillpaa ö du se till att de eda kate ä äd famåt (Fig.5-6). AtNo Gill pa pla 18

23 Kotollpael och Lucko Aäd ite slipade egöigsmedel (ae sig i pule elle fltade fom) på ostat ostfitt stål. Fö ästa esultat ö du aäda ett fltade egöigsmedel elle åt allegöigsmedel. Alla dela a spise ka egöas med amt såpatte - me se till att det ite läcke i atte i spise. Polea med e to tasa efte egöige. Uga Luckpaele med Glas Ugsluckas fampaele ka tas ot så att glaspaelea ka egöas. Da fam spise så att du ka komma åt sidoa (se asittet Fltta spise ude Istallatio ). Öppa ugslucka e aig och ta ot fampaeles fästskua få luckas sido (tå på aje sida), (Fig.5-7). Lft fösiktig a luckas ttepael. Glaspaeleas isida ka u egöas. Va fösiktig så att du ite skada elle löte ed luckas isoleig. OBS: Om lucka ä a teglastp sitte de tå iesta paelea ihop med aada och ska ite delas. Motea fösiktigt luckas ttepael och sätt tillaka fästskuaa i sidoa ä egöige ä kla. ANVÄND INTE staka, slipade egöigsmedel elle assa metallskapo fö att göa e ugsluckas glas, eftesom de ka epa ta, ilket ka leda till att glaset gå söde. Huudug Cook & Clea -Paele Huuduge ha Cook & Clea -paele täckta med e speciell emalj som ä delis själegöade. Detta föhida ite alla fläcka på paelea, me miska ehoet a mauell egöig. Paelea fugea ätte öe 200 C. Om du oftast laga mat ude dea tempeatu ö du då och då ta a paelea och toka dem med e luddfi tasa och amt såpatte. Paelea ö seda tokas och sättas tillaka och uge sättas på 200 C i ugefä e timme. Detta gaatea att paelea fugea effektit. Aäd ite stålull, ugsegöigssampa elle ada mateial som ka epa ta. AtNo a Poplus oe doo side sces Seska Fig.5-7 Fig.5-8 Ta ot paele fö att egöa isida a emalj Om du ill egöa uges isida a emalj måste du ta ot hlloa ia du ta ot listea. Du ehöe ite ta ot stödfästea fö att kua ta ot listea. Lft upp aje list och låt de glida famåt och a stödfästea (Fig.5-8). Nä paelea ä ottaga ka du egöa uges isida a emalj. Sätt tillaka delaa i omäd odigsföljd. 19

24 Seska Regöigstaell Regöigsmedle som ages fis att köpa i saköp elle elutike. Aäd ett egöigsmedel som godkäts fö aädig på itös emalj id egöig a emaljto. Vi ekommedea egelude egöig. Udelätta egöige geom att toka upp spill omedelat.täck öe kött med folie elle aäd e stekpåse, det hjälpe till att hålla uge e. Pesla gösake med fett ia du lägge dem ut köttet. Hälle Del a Spise Yta Rekommedead Regöigsmetod Hälles öedel Emalj elle ostfitt stål Vamt tålatte och e mjuk tasa. Alägsa såa fläcka fösiktigt med e loskuda. Keamisk häll/iduktioshäll Hädat glas Hett såpatte, egöigskäm/skumedel om det ehös. Gillplatta (edast issa modelle) Teflota Låt sala. Tätta med amt tålatte. Aäd ite slipade egöigsmedel/skumedel. Diskmaski. Uppämigszo (edast issa modelle) Hädat glas Vamt såpatte, egöigskäm/skumedel om det ehös. Spises Utsida Del a Spise Yta Rekommedead Regöigsmetod Lucka, kam och föaigslådas utsida Emalj elle fäg Vamt tålatte och e mjuk tasa. Alägsa såa fläcka fösiktigt med ett fltade egöigsmedel. Mikofie och e alloudtasa (saköpet). Rostfitt stål Sido och sockel Målad ta Vamt tålatte och e mjuk tasa. Stäkskdd/ake gill Emalj elle ostfitt stål Vamt tålatte och e mjuk tasa. Regöigsmedel i kämfom id eho. Kotollpaele Fäg, emalj elle ostfitt stål Vamt såpatte. Aäd ite slipade egöigsmedel på textea. Regleede/hadtage och Plast/kom elle koppa Vamt tålatte och e mjuk tasa. listea Mässig Mässigspolish. Ugsluckas glas/glaspael Hädat glas Vamt såpatte, egöigskäm/skumedel om det ehös. Uge och Gille Del a Spise Yta Rekommedead Regöigsmetod Uges sido, otte, adelae och tak INTE COOK & CLEAN- UGNSPANELER (se eda) Cook & Clea-ugspaele (edast issa modelle) Ugsgalle, Hadack, gillställig, Hadgill-galle Gillpaa/stekfom (edast issa modelle) Emalj Speciallack som delis egö sig själ Kom Emalj Ugsegöigsmedel som lämpa sig fö emalj. FÖRSIKTIGHET: KORRODERANDE/FRÄTANDE UGNSRENGÖRINGSMEDEL: FÖLJ TILLVERKARENS ANVISNINGAR. Låt ite medlet komma i kotakt med ugselemete. Yta egös id 200 C och öe. Paelea ka äe tas ot och tättas med amt såpatte och e looste (se Ugaa i Regöa Uge ). Ett ugsegöigsmedel som ä lämpligt fö kom. Tålflld samp. Diskmaski. Vamt tålatte. Tålflld samp. Diskmaski. 20

25 6. Felsökig Okalificeade pesoe få INTE utföa ädiga och epaatioe på hälle. Fösök ite epaea hälle själ eftesom det ka leda till pesoskado och skado på hälle. Låt e peso med lämplig kompetes utföa epaatioe. E spicka ha uppstått på hällta Koppla omedelat få spise få eluttaget och se till att de epaeas. Aäd ite spise föä de ha epaeats. Hälle ä epad Aäd alltid de egöigsmetode som eskis i de hä hadoke och se till att kokkäles otta ä jäma och ea. Mäke som osakas a miealalagiga få atte elle mat ka alägsas med e egöigskäm. Ugsfläkte låte mcket Ugsfläktes ljud ka skifta ä uge äms upp det ä omalt. Gille fugea ite som de ska Aäde du paa och gallet som medfölje spise? Aäds paa på skeoa, ite gilles otte? Ha gillpaa skjutits i helt? Kappaa li ama ä jag aäde uge elle gille. Ka jag udika det? Ja, det osakas a äme som stige upp få uge elle gille och äme upp kappaa. Läma ite ugslucka öppe. Kotollea att gillpaa skjuts i helt till det ake stoppet ä du aäde gille. Gilla alltid med gillucka öppe. Om det ä ett polem med istallatioe och de uspugliga motöe ite ka komma tillaka och ätta till polemet, em etala? Det gö du. Istallatiosföetage ta etalt fö att ätta till fel om ågo aa istalleade podukte. Det ä däfö i ditt eget itesse att käa till föetagets detalje så att de ka kotaktas id eho. Stömaott I hädelse a stömaott ö du komma ihåg att ställa i klocka ige så att uge med time fugea. Mate tillagas ite jämt Seska DocSW Touleshootig - Ceamic Geeic Aäd ite foma med stöe diamete ä de som ages i asittet Allmäa tips fö Matlagig i Uge. Om du tillaga e sto matit ö du äda på de ude tillagig. Om du aäde tå elle flea galle ö du se till att det fis tilläckligt utmme mella dem fö att äme ska kua cikulea fitt. Nä du sätte i e akplåt i uge ö du placea de mitt på gallet. Se till att lucktätige ite ä skadad och att luckspäe ä iställd så att det ite fis ågot utmme mella lucka och lucktätige. Om du placea e skål med atte på ugsgallet ska attets ta aa helt jäm. (Om attet t.ex. ä djupae i skåles akäde ö uges akäde lftas upp elle famäde säkas.) Om spise ite ä jäm, e di leeatö att jäma ut de. Uge med time äms ite upp ä jag slå på de mauellt Ä stömme på? Ä klocka upplst? Om ite ka det aa fel på stömfösöjige. Ä spises stömfösöjig påslage id huudstömtae? Ha aktuell tid ställts i? Visas ckelsmole [F] på displae som age att uge ä låst? Se asittet Klocka fö me ifomatio om låsfuktioe. Uge med time äms ite upp ä jag aäde automatisk tillagig Ä ugskappe i astägt läge? Ä uge låst (se oa)? Ugstempeatue stige ju älde uge li Om det ite fugea att säka tempeatue geom att ida på kappe, elle om det aa fugea ett kot tag, ka du ehöa e temostat. De ö moteas a e fackma. 21

26 Seska Fig.6-1 Fig.6-2 Fig.6-3 AtNo Oe light ul AtNo Usceig the ul coe AtNo Oe doo hige adjustmet 1 Ugselsige fugea ite Glödlampa ha tolige gått söde. Du ka köpa e glödlampa (som ite täcks a gaati) i de flesta elutike. Fåga efte e Ediso glödlampa 15 W 230 V, FÖR UGNAR. Det måste aa e speciell tp a glödlampa som tål äme upp till 300 C (Fig.6-1). Ia du ta ot lampa ska du stäga a elfösöjige och kotollea att uge salat. Öppa ugslucka och ta ot ugsgalle. Leta eda på lampskddet och id det motus (det ka käas tögt) (Fig.6-2). Skua loss lampa motus, skdda figaa med e hadske i hädelse a att lampa splittas. Skua i de a lampa medus och sätt tillaka skddskåpa. Slå på stömme och kotollea att glödlampa fugea. Justea ikel på e ugslucka Det ede gågjäet på ugaa ka justeas så att luckas ikel ädas (Fig.6-3). Skua loss fästskuaa på det ede gågjäet och fltta gågjäet till öskad plats med hjälp a skåa och e platt skumejsel (Fig.6-4). Skua fast gågjässkuaa ige. Effekt a gågjäsjusteig-öedie fö exta tdlighet Fig.6-4 Gågjäsultes mittlije AtNo Oe doo hige adjustmet 2 Fö exta tdlighet isas ite ugslucka 22

27 7. Istallatio Bäste Motö Ia du påöja istallatioe e i dig flla i uppgiftea eda så att kude ka kotakta dig om ett polem uppstå. Motöes Nam Motöes Adess AtNo SW - Istalle ifomatio tale Motöes Telefoumme INSTALLATION Kotollea att ehete ä elektiskt skddad ä du ä kla. Du ehöe följade utustig fö att istallea spise på ätt sätt: Multimete: Fö elektiska kotolle Dessutom ehös följade ektg: 1. Måttad a stål 2. Kssmejsel 3. Skumejsel med platt huud 4. Vattepass 5. Pea 6. Skiftckel 7. 4 mm och 3 mm sexkatsckla mm skuckel elle hlsckel Kotollea delaa: Gillpaa och ställig (stadadmodell på ilde) Platta ugsgalle Ehetes Seieumme AtNo Gill pa hadle Säkehetska och Föeskifte Dea spis måste istalleas i elighet med aisigaa i dea hadok, i elighet med tillämpliga atioella och lokala föeskifte och i elighet med ka få lokala elleeatöe. Dea appaat måste istalleas i elighet med gällade föeskifte och edast i ett äl etileat utmme. Läs igeom aisigaa ia du istallea elle aäde appaate. Vetilatio Dea podukt ä ite aslute till e eakueigsaodig fö föäigspodukte. Säskild uppmäksamhet ska ägas åt gällade ka fö etilatio. Alla um måste ha ett öppigsat föste elle motsaade, och issa um måste dessutom ha e pemaet etil. Spises Placeig Spise ka istalleas i ett kök/matum, me INTE i ett um som iehålle ett adka elle e dusch. Dea podukt ä edast asedd fö matlagig i hushåll. Aa aädig ka upphäa gaatie elle asa. Nedsäkt galle Stekfom AtNo Roastig ti Stäkskddet AtNo Splashack Hadack AtNo Hadack Sockel (stadadmodell på ilde) Sexkatsckla 23

28 ºC M ºC INSTALLATION Kotollea att ehete ä elektiskt skddad ä du ä kla. Fig.7-1 Fig mm mi Fig.7-3 Fig.7-4 AtNo cooke mi spacig GENERIC 75 mm mi AtNo iductio doo cleaaces 130 mm mi 650 mm mi 1110 mm mi* ** 75 mm mi AtNo iductio mi positios aoe cooke 905 mm mi 930 mm max Placeig a Spise Diagamme isa de mista ekommedeade aståde mella spise och äliggade to (Fig.7-1). Spise få ite placeas på e sockel. Hällkate ö aa i jämhöjd med, elle oafö, agäsade to. Ett utmme på 75 mm ska fias mella spises sido OVANFÖR hälliå och agäsade etikala to. Fö icke-äaa to (exempelis omålad metall och kakelplatto) ka detta aståd miskas till 25 mm. Ett aståd på mist 650 mm käs mella hälles öesida och e hoisotell äa ta. Fig.7-2 isa ekommedeade fia utmme oafö spise. * Eetuell spishu istalleas i elighet med hutillekaes aisiga. ** Eetuellt stäkskdd måste moteas eligt tillekaes istuktioe. Ma måste läma exta plats i höjdled fö etilatiosliste som sitte på spishälle. Möle och ägga id sida a och akom appaate ö aa äme- och ågestädiga och motstådskaftiga mot stäk. Vissa tpe a köksiediga a il elle lamiat ä speciellt käsliga fö ämeskado och missfägig. Vi ta ite asa fö skada som uppstå id omal aädig a spise på mateial som delamieas elle missfägas id tempeatue ude 65 C öe umstempeatu. Vi ekommedea ett utmme på 1120 mm mella spise och ada ehete fö att udelätta flttig a spise. Stäg ite i spise, de måste kua flttas fö egöig och udehåll. Fö att ugsluckoa ska kua öppas käs ett fitt utmme på 130 mm om spise ä placead i ähete a ett hö i köket (Fig.7-3). Det käs ett ågot mide aståd fö att kua öppa luckoa, me det exta utmmet skdda di had ä du öppa lucka. Fltta Spise Fösök aldig fltta spise ä de ä aslute till stömfösöjige. Va fösiktig, spise ä tug. Vi ekommedea att tå pesoe fltta spise. Goleläggige måste sitta fast odetligt. Ta aas ot de så att de ite komme i äge ä spise flttas. Det fis tå utjämigsalsa på aksida och tå skuaa utjämigsfötte på famsida. Du ehöe utjämigsektget. Ta ot polstease. Luta spise famåt få famsida och ta ot de fäme hala a polstease (Fig.7-4). Gö likadat på aksida och ta ot de ake hala a polstease. 24