Förskolan. Kvalitets- och årsredovisning Utvecklingsplan. Enskild verksamhet

Transkript

1 Förskolan Kvalitets- och årsredovisning 2013 Utvecklingsplan 2014 Enskild verksamhet

2 Innehållsförteckning 1. Beskrivning av verksamheten och hur den är organiserad Förutsättningar Personal Barnantal Analys av förutsättningarna Rutiner för kvalitetsarbetet Normer och värden Utvecklingsområden från föregående år Arbetssätt och metoder för att nå målen Resultatredovisning Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Åtgärder för ökad måluppfyllelse Utveckling och lärande Utvecklingsområden från föregående år Arbetssätt och metoder för att nå målen Resultatredovisning Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Åtgärder för ökad måluppfyllelse Barns inflytande Utvecklingsområden från föregående år Arbetssätt och metoder för att nå målen Resultatredovisning Analys av hur väl verksamheten förverkligar de nationella och kommunala målen Åtgärder för ökad måluppfyllelse Förskola och hem Utvecklingsområden från föregående år Arbetssätt och metoder för att nå målen Resultatredovisning Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Åtgärder för ökad måluppfyllelse Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Utvecklingsområden från föregående år Arbetssätt och metoder för att nå målen Resultatredovisning Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Åtgärder för ökad måluppfyllelse Förskolechefens ansvar Utvecklingsområden från föregående år Arbetssätt och metoder för att nå målen Resultatredovisning Analys av hur väl verksamheten förverkliga målen Åtgärder för ökad måluppfyllelse Sammanfattning av verksamhetsåret Det du tänker om mig, så ser du på mig. Som du är mot mig, så blir jag. (Sören Kirkegaard) 1

3 Kvalitets- och årsredovisning 2013 Verksamhetsplan/utvecklingsplan Beskrivning av verksamheten och hur den är organiserad Läge/Miljö/Lokaler Grinden är en förskola med en avdelning, som startade Förskolan drivs av Frikyrkan Gnesta, en ekumenisk församling med koppling till Svenska Missionskyrkan, Pingst samt Svenska Baptistsamfundet och är inrymd i Ådalskyrkans lokaler. Våra lokaler är anpassade, så gott det går, efter förskoleverksamhet. Det finns gott om utrymme till fri lek på nedre våningen. Vi har en hemtrevlig innemiljö med tre smårum, matrum, kök, mobilt sinnesrum med bubbelrör, stjärnor i tak, taktil båt, vattenfall, akvarium och ett stort rörelserum/vilrum. Övervåningen inrymmer kontor, personalrum samt Bamsebarnens rum, där de kan ha sina småleksaker så de mindre barnen inte kommer åt dem. Grinden är belägen på gångavstånd till centralstationen/centrum, men även närhet till skog/idrottsplats finns, dit vi går en gång/vecka. På baksidan av förskolan finns kreativa, utmanande och motoriskt utvecklande ytor med många sysselsättningsmöjligheter - nu också med en stor härlig motorikbåt och en stor pilkoja. På tomten finns en tryggt inhägnad lekplats med nedgrävda traktordäck, gungbräda, gungor, vattenbana, sandlåda, båt, kojor, rutschkana, slänter, bärbuskar, gräsytor, en asfalterad plan där barnen kan cykla i en hjärnutmanande åtta, utrymme för snickeri samt naturvetenskapliga upptäckter. Förskolan strävar efter att barnens ute och innemiljö ska stimulera och utveckla, locka till lek och nya utmaningar samt ge ett lustfyllt lärande i samspel med kamrater och vuxna. Förskolan har miljöcertifieringen Grön Flagg sedan Ventilationsanläggning samt en väl genomgången brandutrymningsplan med tillhörande rutinarbeten kontrolleras enligt planerna. Vi lägger stor vikt vid förebyggande arbetsmiljöarbete, vilket sker i nära samarbete mellan ledning, medarbetare och skyddsombud. Profil Vi arbetar aktivt med en helhetssyn på barnen där medveten motorisk rörelse, språk och matematikutvecklingsarbete följs åt. Kognitiva, perceptuella, taktila, emotionella, motoriska och sociala hälsoperspektiv ingår i en helhet. Även det auditiva och visuella arbetet prioriteras, då det betyder mycket för den blivande läs och skrivinlärningen. Kristna värderingar och grundsyn Grinden har en kristen profil vilket innebär att vi vill förmedla den kristna trons värderingar och människosyn. Detta gör vi genom vårt sätt att bemöta barn och föräldrar samt genom sånger och bibelberättelser vid veckans bibeläventyr. Medveten motorikutveckling Genom att ge barnen de rätta förutsättningarna i form av en medvetenhet i rörelseträningen, skapar vi också de bästa villkoren för lärande. Språkverkstad Att få en riklig språklig medvetenhet är viktigt tillsammans med rörelseträning. Sång och musiklek Glädjen i musiken det estetiska - gör att vi skapar taktkänsla, kontakt, närhet och trygghet med barnen. Matematik och naturvetenskap Vi lär på ett lekfullt sätt in matematik och naturvetenskap i kombination med utvecklande rörelse. 2

4 Organisation Verksamheten regleras genom ett avtal med kommunen, som månadsvis betalar ut en uträknad barnpeng, en summa för 1-2 åringar och en lägre summa för 3-5 åringar. För 15-timmarsbarnen betalas ut 60 % av barnpengen. Anslaget finansierar löner, material, mat, lokalvård samt allt för utemiljö. Placering av barn handläggs av kommunens placeringsassistent Eva Carlsson. Samarbete med olika instanser sker efter behov med logoped, BVC, psykolog och socialtjänst. Lönehanteringen och bokföringen ansvarar en revisor för. Det fortlöpande ansvaret för arbetet på Grinden hanteras av en ur styrelsen utsedd arbetsgrupp bestående av församlingens ordförande Bo Wingård, Helen Nordström och Roland Nilsson. Grindens förskolechef Karin Andréason har när det gäller ekonomin, delegation på det mesta som rör den praktiska driften. Eva-Brita Andersson, vår redovisningskonsult, hanterar, från januari 2013, Grindens bokföring. 2. Förutsättningar 2.1. Personal Antal årsarbetare, exkl. resurser Förskola 3,5 Pedagogisk omsorg Antal barn per årsarbetare (heltidstjänst) totalt i verksamheten 7 Andel medarbetare med Andel medarbetare med annan utbildning (än högskoleutbildning)för pedagogisk högskoleutbildning arbete med barn 2 1 Arbetslag På förskolan arbetar vi två förskollärare, varav en manlig, och en barnskötare samt en timvikarie i ett mycket väl fungerande team. En förskolechef ingår då i dessa tjänster. Resursstöd specialpedagog/ sensomotorisk reflexpedagog - har vi haft för ett barn. Vi har utvecklat en kontakt med resursteamet i Nyköping då en pedagog kompetensutvecklats i IBTbehandlingsmetoden. Även möten med lekterapin har vi haft ett antal gånger, då vi fått låna mer anpassat material inom autismspektrat. Ett ekonomibiträde på 50 % lagar all husmanskost. Maten tillagas från råvaror, och varje dag serveras grönsaker tillsammans med lunchen Barnantal På vårterminen 2013 hade vi 21 barn(7 flickor + 14 pojkar)inskrivna, varav en från annan kommun. 6 barn 1-2 år 16 barn 3-6 år På höstterminen 2013 hade vi 20 barn(7 flickor + 13 pojkar) inskrivna, varav två från annan kommun. 8 barn 1-2 år 12 barn 3-6 år. Barngruppen är indelad i tre mindre grupper Bamse (5-6 år), Skalman (3-5 år) samt Lille Skutt (1-3 år). Varje pedagog ansvarar för sin grupp vad gäller utvecklingssamtal, vissa dagsrutiner och aktiviteter, men många gånger delar vi också in barngruppen utifrån fungerande social struktur, utvecklingsområden samt egna val. 3

5 Analys av förutsättningarna Vårt mål är att ligga på högst 20 barn, men vi anser att barngrupperna behöver minskas ytterligare. Två orsaker till att barngruppernas storlek tenderar att ligga kvar på samma antal tror jag beror dels på antalet 15 timmarsbarn, som förskolan får mindre betalt för fast mat, plats, utvecklingssamtal och utvecklingsplanering också gäller dessa barn. Dels beror det också på att det i Lpfö 98/2010 fortfarande står Barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek och barnen ska erbjudas en god miljö Politiker ska då ha kunskap om på vilket sätt barngruppernas storlek och sammansättning samt hur personaltätheten påverkar barnen, deras hälsa samt den pedagogiska kvaliteten för att på ett bra sätt utforma en bra barnomsorg för alla oavsett livsvillkor. Vi ser ett samband mellan små barngrupper/ ökad pedagognärvaro och utvecklingsmöjligheter för alla barn men framförallt för barn med speciella svårigheter. Forskning visar på en fara med att förskolebarn utsätts för alldeles för mycket stress i för stora barngrupper vilket påverkar deras hjärnor negativt. Vad gäller miljö och verksamhetside/profil så är vi väldigt nöjda med kvalitén och försöker ständigt utveckla arbetssättet genom att se sambandet lärande/motorisk utveckling. Vi anser att barngruppsindelningar ibland är nödvändiga för att få ett lugn i gruppens konstellation. Detta oavsett ålder och kön. Vi strävar efter att få en socialt fungerande barngrupp, även för barn som ev. har svårigheter i sitt sociala samspel. 3. Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet Definition kvalitetsarbete: Insatser där kvaliteten och möjligheter till förbättringar uppmärksammas och där förbättringsarbetet planeras, genomförs och följs upp i en kontinuerlig process Utvecklingsstrategier: Vi arbetar kontinuerligt för att utveckla vår verksamhet genom egna utvärderingar, samtal och reflektioner kring vårt förhållningssätt och våra utvecklingsmål. För att ge våra barn möjligheter att utvecklas som starka och kreativa individer krävs att vi ser över och möjliggör för förskolan att följa läroplanen. Det är också viktigt att förskolans kvalitet förstärks, säkerställs och följs upp genom tydliga kvalitetskrav. Varje barns lärande och utveckling ska dokumenteras, följas upp och analyseras för att vi ska kunna utvärdera kvalitén på verksamhetens uppdrag att skapa förutsättningar för barnen att utvecklas och lära i förhållande till läroplanens mål. Den pedagogiska dokumentationen sker via vår hemsida Förstärkning i yrkesrollen sker genom lämplig fortbildning samt via våra pedagogiska diskussioner. Genom en tydlig beskrivning av dagsrutiner, arbetsfördelning och hygienföreskrifter så vet alla vad som ska utföras, när och hur. Alla säkerhetsföreskrifter med ventilation, brand och arbetsmiljö utvärderas regelbundet med hjälp av checklistor och skyddsronder. Vi använder ett systematiskt arbetsmiljöarbete med rutin- och handlingsplaner. Underlag som kvalitetsredovisningen baserar sig på: Dagliga utvärderingar och resultatuppföljningar leder till kvalitetsförbättring. Enkät Motoriktester TRAS(Tidig Registrering Av Språkutveckling) Utvecklingssamtal med föräldrar IUP Ev. åtgärdsprogram Medarbetarsamtal Fyra planeringsdagar, i april, september, november Barnobservationer 4

6 Individuella bildmappar, på datorn, med barnens aktiva lärande. PUT-tid = Pedagogisk Utvecklings Tid för pedagoger. 1,5 timme/vecka för att medvetet förbereda alla aktiviteter. Under barnens vila, vissa bestämda dagar, och om arbetet tillåter, har förskollärarna 45 minuters dokumentations och reflektionstid. 4. Normer och värden Lpfö 98 rev. Kap 2.1 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livs-frågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. 4.1 Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Stödinsatser MMT Respekt/Hänsyn - självbild och känslouttryck Kulturutbyte African Culture 4.2 Arbetssätt och metoder för att nå målen För oss innebär den kristna värdegrunden att vi alla bryr oss om varandra och försöka se och tycka om varandra precis som vi är. Alla är bra på något och här får man möjlighet att bidra med det man är bra på och tycker är roligt. Var mot andra som du själv vill bli bemött är ett bra ledord för barnen. I samlingar tränar vi på att berätta för och lyssna på varandra att göra värdegrunden konkret i den dagliga verksamheten. Barnen uppmuntras att skapa sig förståelse för andra människors åsikter och värderingar.. Barnens likheter/ olikheter uppmärksammas på ett positivt sätt och vi uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra. Vid konflikter finns vi vuxna givetvis till hands för att hjälpa till att förbättra deras konflikthantering. Med ett temainriktat arbetssätt har vi på våra bibeläventyr samtalat och spelat drama om olika livsfrågor. Genom sagor och drama lever vi oss in i andra människors situationer och känslor. I samarbetet med scenkonst Sörmland har 5-åringarna fått se två olika teatrar som anknöt till just livsfrågor, respekt och hänsyn. Arbetet med African culture har varit berikande när vi införskaffat en del nya instrument såsom congas. Vi har också haft samlingar med Rigobert, musikkonsult, som lärt barnen afrikanska sånger, berättat om sitt land Kongo-Brazzaville vad barnen leker där och vad de har för leksaker. Vi har även köpt in occarinor. Leken är på så sätt ett viktigt verktyg i turtagande och samspel, att öva upp demokratiska principer och lära sig konsekvenser av rätt och fel. I detta arbete delar vi in barngruppen i mindre grupper för att skapa olika lärande miljöer, vilket främjar barnens trygghet, relationer och välmående. 5

7 Vi strävar alltid efter en stressfri och hälsosam arbetsmiljö för barn och vuxna vilket också inkluderar en väl avvägd dagsrytm för att orka med dagens aktiviteter. Vi visualiserar mycket arbete med bilder och tecken. Under året har vi också övat oss på att bli artigare. Att svara när någon pratar med dig och att hälsa eller säga hej då på/till någon när han/hon kommer eller går. Ja tack/ nej tack samt kan jag be att få är fraser som barnen dagligen påminns att använda. Personalen arbetar konsekvent med att stötta barn som har svårigheter av olika slag. En förståelse och en respekt är viktigt att vi ömsesidigt visar varandra på förskolan. Vi ska inte värdera och döma ett beteende utan försöka förstå barnets behov av kommunikation. Vad säger/menar barnet med sitt beteende? För det barn som vi har resursstöd för, dokumenterar vi varje utvecklingssteg via kamera, video och planerat aktivitetsschema, som följs upp och utvärderas varje dag. Pedagogerna försöker anpassa hela verksamheten utifrån alla barns behov genom kontinuerliga pedagogiska diskussioner i arbetslaget. Likabehandlingsarbete Se Grindens likabehandlingsplan. 4.3 Resultatredovisning De allt större grupperna i förskolan kräver en hel del av barn och vuxna. Hänsyn och kamratskap är viktiga ledord i verksamheten. Men det är inte alltid så lätt att visa sina känslor eller att visa dem på rätt sätt. Det är inte heller lätt att sätta ord på det som känns inuti kroppen, det som bara vill bubbla ut. Det är därför viktigt att förmedla till barnen att känslor aldrig är fel, man får känna som man gör men man får aldrig bli "fysisk", ta till nävarna eller låta känslorna gå ut över andra. I första steget handlar det främst om varje barn, att utveckla sin identitet och känna trygghet i den för att kunna respektera andra människor. Vi ser en tendens att pojkar är mer fysiska i sin kommunikativa del medan flickor uttrycker sig mer verbalt. Genom att tydligt lyfta fram egna tankar och värderingar och diskutera dem med barnen VAD tycker jag, VARFÖR tycker jag på det här sättet, så har självbilden stärkts hos barnen. De känner sig trygga i vår miljö och blir då mer självständiga. Genom att möta barnen med respekt, empati och lyhördhet så lägger vi grunden för demokratiska principer såsom människors lika värde. Vår intention är alla individers lika värde och möjligheter till delaktighet i verksamheten, vilket ligger helt i linje med den kristna värdegrunden. En stor del av det handlar om bemötande, ett tydligt och kärleksfullt förhållningssätt hos pedagogerna och att barnen blir bekräftade för de fantastiska personer som de är! Vi upplever ingen märkbar skillnad på självbilden hos flickor och pojkar. Bibeläventyren ger unika tillfällen att samtala om etik och moralfrågor och allas lika värde oavsett kön, ålder, kulturtillhörighet och förutsättningar. Arbetet med African culture ledde till en gemensam gudstjänst, då barnen sjöng tillsammans med den afrikanska kören Nsaba, vilket blev mycket uppskattat hos barn och vuxna. Genom ett förebyggande arbetssätt och tidigt agerande vid tendenser mot kränkande behandling synliggör vi barnens egen vilja till ansvarskänsla och hänsynstagande gentemot sina kamrater. Nobelfesten i december gav inspiration till frågeställningar såsom Vad är jag bra på? Vad kan jag uppfinna? Resultat från föräldraenkäten Normer och värden/trygghet och trivsel P Fl P Fl P Fl P Fl Jag känner mig trygg att lämna mitt barn i förskolan Jag upplever att mitt barn trivs i förskolan Jag tycker att förskolan arbetar med attitydfrågor på ett bra sätt Jag upplever att personalen i förskolan visar respekt för barnen Jag upplever att mitt barn har det lugnt på avdelningen

8 Jag har fått information om förskolans likabehandlingsplan Förskolan gör tillräckligt för att motverka mobbning Jag är nöjd med mitt barns övergångar mellan avdelningar eller till förskoleklass Alla föräldrar känner sig trygga här på Grinden. De upplever en stabil förskoleverksamhet med hemkänsla och fastställd läroplan. Föräldrarna inser att vi har nolltolerans mot mobbing. En del föräldrar upplever dock att de inte tagit del av likabehandlingsplanen, vilket kan bero på att de inte besökt Grindens hemsida. Mått: Vi har haft arbeten/aktiviteter kring hållbar utveckling Ja nej Mått: Vi har källsortering Ja nej 4.4 Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Förskolans namn Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt Likabehandling Respekt/Hänsyn Hälsa/livsstil Stödinsatser Kulturutbyte Livsfrågor Kommentarer: Att arbeta med normer och värderingar är ett ständigt pågående projekt. Vi tycker att vi har barn och föräldrar som trivs och känner trygghet hos oss. Vi upplever att vi spridit information om förskolans likabehandlingsplan då den finns på hemsidan att läsa. 4.5 Åtgärder för ökad måluppfyllelse Kulturutbyte: Vi vill fortsätta utveckla den kulturella delen genom rytm och musik,. då vi menar att just engelska språket kommer mer och mer i fokus i yngre åldrar. Stödåtgärder: Åtgärder för bristande stödinsatser kan vi som förskola inte göra så mycket mer åt, utan det är kommunens resurspengar och nytänkande kring motorisk träning som behöver öka markant för att en utveckling ska ske. Arbetet med hövlighet och respekt behöver ständigt aktualiseras. Hänsyn:Vi ska utveckla arbetet med barns självbild och känslouttryck. Hur säger jag med rösten och hur visar jag med kroppen när jag säger NEJ!.Vågar jag tala om hur jag känner? Att få förståelse för att kroppen och orden ska uttrycka samma sak. Hälsa/Livsstil: Självfallet fortsätter vårt arbete med medveten motorisk träning där vi genom motorik också stärker barnens självkänsla. Jag kan! Vi ska fortsätta våra diskussioner kring vad våra livsmedel egentligen innehåller och hur vi förhåller oss till det i vår matlagning och förtäring. 7

9 5. Utveckling och lärande Alla barn föds med möjligheter bara vi ger dem en chans! De vill och kan! Lpfö 98 rev, kap 2.2 Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problem-ställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och läroplan för förskolan och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 8

10 5.1 Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Utveckla de auditiva och visuella förmågorna för barn med speciella behov. Utveckla barnens självständighet och självkänsla genom uppmuntran och MMT Mindre barngrupper för ökad måluppfyllelse. Bättre verktyg att öka kommunikation och interaktionsmöjligheterna i leksituationer. Fortsatt utveckling av Grindens aktiviteter Engelska språket Tålamodsövningar 5.2 Arbetssätt och metoder för att nå målen Vår utgångspunkt är kugghjulet när vi skapar förutsättningar för lärande. Grindens MMT träning utvecklar också barnens spatiala förmåga, självkänsla och självständighet när de känner att jag kan. Vi har delat in barngruppen i mindre grupper när vi haft aktiviteter som handlat om motorik, naturvetenskap, teknik, språk och estetiska arbetsformer. Berta Drake experimenterar med barnen. I Bamseklubben med skolförberedande aktiviteter har vi använt oss utav rumsuppfattning(lägesbegrepp, följa ritning) strategispel, mönster (geometri),skriva sitt namn samt antal. Vi använder oss utav hjärngympa med material såsom pentamino, tangram och tantrix. Abakusräkning ingår i våra dagliga aktiviteter och mattesagor använder vi delvis i hela gruppen men mest i de skolförberedande aktiviteterna. I vår sång och spelkulsamling samt MMT-samling tränar vi den spatiala förmågan, rytmen när vi använder metronomen, instrument och samtidigt rör oss med hela kroppen. I utvecklandet av vår verksamhet har vi spelat in ett drama om Move Ment rörelserna som försvann! Läsinlärning: Språk MMT Medveten Motorisk Träning Sinnen Matematik Reflexer Läsinlärningen börjar redan från födseln! Vi fortsätter träningen och utvecklingen på förskolan. Förutsättningarna för en god läsinlärning hänger också på auditiv och visuell förmåga. En ömsesidig kommunikation är didaktikens kärna och vi försöker möta barnen där de befinner sig i sin utveckling och utmana dem vidare i läsandets process. Det finns olika sätt att kommunicera. Vi använder olika former av visuellt stöd i rutinsituationer och aktiviteter, vilket förbättrar föreställningsförmåga, språkförståelse och den kommande läsinlärningen. I våra språksamlingar arbetar vi med grundläggande blåslekar, suglekar, läpplekar, tunglekar, magträning och ljudlekar, munmotoriksagor. Vi använder språkpåsar, övningar som har med språkljud och språkförståelse att göra, kombinationer av ordsammansättningar, rim, korslaterala övningar, ramsor, skillnader och likheter i ord, hopsättning av orddelar, sekvensbilder, begreppsuppfattning Vi leker helt enkelt med ordens betydelse! Vi klappar stavelser i orden för att få in en rytm i kroppen, vilket är viktigt för både läs och matematikutvecklingen. Vi använder memoryspel och pussel med bokstäver. Bamsebarnen har, under hösten, spelat mycket strategispel, såsom Othello, Figurix, Shapes up. Att använda mycket konkret material ser vi som en stor tillgång. För övrigt talar vi tydligt, långsamt och artikulerar mycket. Vi har en inspirerande text och skrivmiljö med siffror och bokstäver synligt på väggen, vilket har en positiv effekt på barns språk och matematikutveckling. Barnen har tillgång till alla barns namn med små och stora versaler. De blivande skolbarnen har börjat spela ljudbingo, då de aktivt får lyssna och ljuda sig till det ord som man betonar i en sång eller ramsa. 9

11 Genom vår MMT-träning(Medveten Motorisk Träning) arbetar vi för att hjälpa barnet till ökad språkförståelse, ljudmässig och grammatisk utveckling, ökat ordförråd och kommunikativ förmåga samt för att förebygga svårigheter vid läs- och skrivinlärning. Vi använder TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation)som stöd i barnens kommunikativa och språkliga utveckling. Genom estetiska lärprocesser, där olika språk samverkar och förstärker varandra, och för att göra abstrakt kunskap tydlig finns enkla och roliga sätt att stimulera barnen att lära med alla sinnen. Exempel på detta är rytm, musik, motoriska utmaningar, dans, sång, lek, drama, bild, film och andra digitala verktyg för att göra lärandet mer effektivt. Matematikinlärning från förskolestart: På Grinden skapar vi förutsättningar för bästa möjliga lärande inom matematikförståelse genom RÖRELSE med hela kroppen. Genom kroppsuppfattning skapar vi rumsuppfattning, vilket är en stor och viktig del i den matematiska inlärningen. Vår intention är att stimulera barnens intresse för matematik i vardagen- på samlingar eller via spel/ pussel eller vid småbarnens blöjbyte med ramsor och sånger. Vi låter barnen, i vardagen, i alla åldrar, undersöka sin omvärld, använda problemlösningar av olika slag och i samspel med andra, upptäcka och utforska matematiska begrepp, se sammanhang, orsak/verkan i sin vardag och därmed utveckla en förståelse för omvärlden. Vi sorterar, klassificerar, jämför, ser mönster med geometriska objekt, vilket är viktigt för att öva upp det logiska tänkandet och arbetsminnet. Vi hoppar tal och klappar antal, vi letar former i naturen. På rörelseträningarna pratar vi om hälften/dubbelt, vi pratar om och visar konkret på längre än, större än, kortare än genom olika material. Vår intention är att lära barnen de rätta termerna cirkel, triangel, kvadrat och rektangel. Vi räknar på vår abakus varje morgon, då vi får in 10 kamraterna(10 hopp), vi räknar barnen på olika sätt eller första, andra tredje och får därmed in en grundläggande taluppfattning, vi pratar om 100 % (hel) samt 50 % (hälften/halva). Statistikpinnarna har vi infört från hösten, då vi jämför antalet barn under en hel månad. Genom att införa nya utmaningar i kombination med lek och estetik skapar det utrymme för ett ökat intresse för matematiskt lärande. Dokumentation av barnens lärande och utveckling: Med hjälp av rörelsepasset övar vi en grundläggande motorisk övning under flera veckor och kan då se hur långt varje barn kommit i den rörelseutvecklingen. Detta dokumenteras i vår motorikscreening ett eget utvecklat material. Att utveckla grundrörelserna är mycket viktigt för all inlärning i skolan. Genom detta material kan vi se hur de ligger till i lärprocessen och utvecklingsmässigt, vilket kontinuerligt följs upp i personalgruppen. Vi dokumenterar barnens utveckling genom deras IUP pärmar och i deras individuella bildmappar på webben. Grindens dokumentation finns till stor del att hämta från vår hemsida Vi dokumenterar barnens arbete och deras utveckling med framförallt digitalkamera men även videoinspelningar. Den pedagogiska dokumentationen är vårt underlag för reflektion och analys för att vidareutveckla vår verksamhet! 10

12 Samarbete med näringslivet: Biblioteksbesök Besök i olika affärer. Fika på café. Praktikanter från Frejaskolan. 2 teaterbesök av Sörmlands Teater. Besök 17/12 till Frustuna Kyrka för att höra om julens budskap. Skridskor storutflykt Konstnären Miguel Habana Castro 5/6 Afrikanska masker Gnesta Kulturcentrum 5.3 Resultatredovisning Betydelsen av en miljö som skapar utrymme och goda förutsättningar för barns lärande och utveckling inom kommunikation, språk, matematik och motorik inser vi är oerhört viktig för att utveckling ska ske optimalt. De inspireras av inplastade bilder av alfabetet, text, teckenstöd samt namnlapparna med små och stora versaler, sagor och berättelser Detta har gjort att en del barn börjat ljuda sig till bokstäver och ord. De blivande skolbarnen brukar spela ljudbingo, då de aktivt ska lyssna efter hur ljudet låter i en sång eller ramsa. Även i språksamlingen ska vi prova detta. Vi har en del barn som knäcker läskoden redan hos oss på förskolan. Även en del av våra 3-åringar, oavsett flickor och pojkar, försöker sig på att forma bokstäver och siffror. Vi har försökt att fånga stunden i det kreativa mötet mellan barn och pedagog. Eftersom barns utveckling och lärande ska sättas i relation till den verksamhet som Grinden erbjuder så upplever vi att Grindens arbetssätt har relativt hög måluppfyllelse. Det finns mycket som förenar språk och musik rytm, melodi, ton, tempo och klang. Vägen till att lära sig ett språk och en matematisk förmåga, börjar med språkets melodi och rytm samt grundmotoriska övningar. Barnen har lärt sig ljud, stavelser och ord i kombination med rörelse, eftersom barn lär med kroppen. Vi upplever att barnen får en lustfylld och naturlig relation till matematik och språk. Matematikintresset kommer mer och mer i de yngre åldrarna, men hittills har intresset legat runt 4 år, oberoende av kön. Arbetet i Berta Drake har verkligen väckt barnens intresse för teknik och experiment.både flickor och pojkar är lika ivriga att få komma till tals i Bertas laboratorium. De vill så gärna komma på en förklaring till experimenten om Varför händer detta? Det känns som om alla pedagoger arbetar för att barnen ska ha bästa förutsättningar inför skolstart. Vi tycker att vår dokumentation visar på en strävan att ge barnen en rik matematik, natur, teknik samt läs och skrivmiljö. Då den fria leken på Grinden är en daglig aktivitet som prioriteras och värderas högt, så upplever vi att lekens inspiration stimulerar språk, social interaktion, empati, fantasi, logik och glädje. Genom att tillhandahålla en säker, gynnsam och inspirerande miljö och en väl planerad läroplan, så kan barnen lära sig att bli mer självständiga, utveckla sina intressen och förmågor. Barnen är fantastiska att leka med olika kompisar och i varierande rum och med olika aktiviteter. Det vi behöver öva är tålamodet att hålla på med en aktivitet en längre stund. Arbetet med att spela in Move Ment-filmen blev uppskattat. Barnen samarbetade mycket fint och tålamodet sattes på prov med all väntan mellan filmtagningarna. Grindens MMT träning är en grund för vår pedagogik - Vi lyfter fram och betonar samspelet mellan inlärning och rörelse, då denna träning hjälper barnet att få en kroppsmedvetenhet och en kroppsmuskulatur vilket är förutsättningen för en bra inlärning. Att vi kopplat ihop rörelseträning och läsning redan nu underlättar för skolstarten. Har barn svårt att korsa sin mittlinje så kan de få svårigheter med att lära sig läsa. Korslaterala rörelser är bra för hjärnans utveckling. Denna MMT träning är bra 11

13 och utvecklande för alla barn men de vi ser resultat bäst på är våra barn med speciella behov. Dessa barn tycker om att använda denna träning, då de känner att de blir lugna utav den den utvecklar och stimulerar nästa fas i lärandet. Bamseklubben IT-användning med Active Board. IPAD för användning till vårt barn med speciella behov. Morronkul med Berta experiment, språkverkstad, Sång/spelkul, Bibeläventyr, hjärngympa. Eftermiddagsaktiviteter med estetiska aktiviteter och MMT, språk och matematikövningar. Estetiska uttrycksmedel är i dessa sammanhang oumbärliga och utgör viktiga redskap i barns matematik- och språkutveckling. Massage Fri lek under överinseende Naturupplevelser som hållbar utveckling för Grinden Resultat från föräldraenkäten Utveckling och lärande P Fl P Fl P Fl P Fl Jag är nöjd med utvecklingssamtalen, de bidrar till mitt barns utveckling Jag känner till läroplanens mål för verksamheten Förskolan erbjuder mitt barn rikliga möjligheter till utveckling och lärande Innemiljön stimulerar till lek och lärande Utemiljön stimulerar till lek och lärande Jag upplever att mitt barn ges möjlighet att påverka verksamheten vet ej Vet ej Jag upplever att mitt barn får det stöd och den hjälp han/hon behöver Av dessa enkätsvar utläser vi att föräldrarna verkar helnöjda med Grindens verksamhet. Att alla, återigen, känner till vad deras barn ska kunna för att uppnå målen var glädjande. Att det blev många vet ej på möjligheten att påverka verksamheten, tolkar vi det som att föräldrarna litar på pedagogernas sätt att hantera frågan. Vad gäller utvecklingssamtalen så följer pedagogerna ett gemensamt dokument att förhålla sig till, vilket skapar en samstämmighet. 5.4 Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Förskolans namn Självständighet Språk Matematik Näringslivet Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt 12

14 Naturvetenskap Kommunikation Nyfikenhet Samspel Skapande Motorik Teknik Modersmål Arbetet präglas av en tillåtande miljö, där barnets glädje av att lära och pröva på är framträdande. Jag vill och kan är Grindens motto vid aktiviteter. Sambandet att låta barnen tidigt hitta sin självständighet och därigenom få en tilltro till sin egen förmåga är viktigt. Vi får inte skapa empty spaces i hjärnan genom att hjälpa dem för mycket vi måste se till att barnen själva skapar signaler mellan hjärnhalvorna för att inte få svårigheter i utveckling och inlärning. Förutsättningarna för förskolans möjligheter att svara mot uppställda mål är starkt förknippat med yttre ramar och förutsättningar som ges av kommunen. Barngruppens storlek är en orsak till att inte ha möjlighet att kunna fullfölja målen i läroplanen på ett bra sätt. Tyvärr är det inte så enkelt att endast se på personaltäthet och pedagogers förhållningssätt när vi lär ut kunskaper utan det krävs också mindre barngrupper, speciellt med tanke på barn med speciella behov, som oftast har behov av färre barn i gruppen för att utvecklas optimalt. Inte förrän då tror vi fullt ut att alla barn och ungdomar ska ges möjligheter till bästa möjliga stimulans efter sina förutsättningar. För barn med speciella behov har vi upparbetade rutiner för arbetssätt med tydlig struktur, dokumentation och stödåtgärder. Alla pedagoger på Grinden har stor erfarenhet av att arbeta med barn med speciella behov, då också att identifiera dessa barn samt att öva upp en positiv utveckling inom många områden socialt, empatiskt, språkligt, taktilt, proprioceptivt, kinestetiskt, auditivt, visuellt samt motoriskt. Samspelet i barngruppen är ett område som vi ständigt behöver fokusera på. Här är vuxnas förhållningssätt en viktig del i barnens lärande i samspelsprocessen. Barn idag behöver lära sig hur man kommunicerar med sin kompis. Att prata och tala om hur man känner. Det är glädjande att konstatera att aktiviteterna med naturvetenskap/teknik, motorik, skapande, språk och matematik fungerar väl och är kul att utveckla. Leken är här en viktig väg för barns lärande och utveckling. Likaså dagliga samtal där vi utmanar barnens tankar men också vägleder och stimulerar. Vi använder oss utav tydliga aktivitetsbilder på våra glastavlor. Att ta hjälp av estetiska uttrycksformer för att göra abstrakt kunskap tydlig är ett enkelt, roligt och effektivt sätt att stimulera barnen att lära med alla sinnen där olika språk samverkar och förstärker varandra. Då vi har ett antal barn som är flerspråkiga med engelska, finska och kekongo, så försöker vi utöva engelska på ett naturligt sätt i vardagen så alla barn får en vana att höra andra språk. Vi har en del böcker på engelska. Vi brukar i alla fall räkna på finska och sjunga på kekongo. Vad gäller näringslivet, så anser vi att vi inte behöver utveckla den delen ytterligare utan vi anser det lagom med kontakt. Vårt samarbete med Landstingets danspedagog och arbetet med African Culture blev utvecklande delar i verksamheten, både för pedagoger och barn. 5.5 Åtgärder för ökad måluppfyllelse De områden vi behöver utveckla under året är följande: Fortsatt arbete med att öka självförtroende, självbilden och självständigheten hos barnen. Samspel och Kommunikationsutvecklingsstrategier 13

15 Engelska språket Fortsatt utveckling av Grindens verksamhet. Hur kan man använda sig av bilder, film, ljud och andra digitala verktyg i undervisningen för att uppmuntra till det reflekterande tänkandet som en del av lärandet? Utökad naturvetenskap, teknik och experiment i utemiljön. 6. Barns inflytande Lpfö 98 rev, kap 2.3 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Miljöansvar Fota verksamheten Utveckla samtalen om förskolan, kompisar, aktiviteter Ta ansvar för sina handlingar Arbetssätt och metoder för att nå målen Sopsortering Vi låter barnen testa sina hypoteser i vardagsarbetet. Vett och etikett i naturen där mycket tankar och åsikter kommer fram i vår naturvistelse. Utvecklingssamtal IUP = individuella utvecklingsplaner Att delvis vara med i bestämmande om fredagsmys, maträtter, gymnastikövningar, sånger Arbeta i mindre grupper, där alla har möjlighet att komma till tals. Att lära sig betydelsen av ordet NEJ! Barnen uppmuntras att hjälpa varandra vid olika situationer. Att lära sig ta ansvar för sina handlingar kan vara att om man skräpar ner får man också plocka upp det och är man taskig mot en kompis, ber man om ursäkt. Tamburkontakten då vi tillsammans med barnen berättar och utvärderar dagen. Barnkonventionen: Vi bör vara insatta i två skiftande uppfattningar när det gäller barn. Å ena sidan bör vi se barns och ungas behov av skydd och omsorg, å andra sidan bör vi se barn och unga som kompetenta individer och ge dem möjlighet att delta som aktörer. Respekt och tillit bör alltid finnas där. Barn blir osäkra av att behöva bestämma allt själv nu för tiden. Alla barn klarar inte av att välja. Vissa saker hör till de vuxna att bestämma att sätta ramar är att ta ansvar! Barnens inflytande och delaktighet beror mycket på ålder och mognad. Vi har ett barnperspektiv vilket innebär att man förmår att se saker ur barnets synvinkel och ha förmågan att sätta dem i fokus. Med utgångspunkt för barnens bästa, och i möjligaste mån försöker vi bejaka barnens initiativ och få dem att växa det är i själva mötet mellan pedagogen 14

16 och barnet som förutsättningarna byggs och utvecklas. Pedagogerna strävar efter att möta alla barn på deras egen nivå, att de tillåts utvecklas i sin egen takt och utifrån deras förutsättningar. Det är viktigt att alla barn känner sig sedda och behövda och att barnen får mycket beröm. Likabehandlingsplanen är en viktig del i arbetet med barnkonventionen. Vi arbetar mycket utifrån bibelberättelser när det gäller livsfrågor, intolerans, barns lika värde och rätt att utvecklas Resultatredovisning Barns inflytande sker utifrån individens och barngruppens förutsättningar. Vi upplever att alla barn på Grinden har lagom med inflytande i förhållande till var de just för tillfället befinner sig i sin utveckling/mognad. Detta är individuellt utformat oavsett kön. På Grinden kommer barnen till tals i det löpande vardagsarbetet genom kommunikation och samspel. Barns lärande pågår hela tiden och barnen har möjlighet att uttrycka sin vilja och uppfattning i situationer som berör dem. De gör nya erfarenheter när vi låter dem prova sina hypoteser. Vi har en god möjlighet att göra barnkonventionens mål levande i vår verksamhet genom att vi pratar om integritet och allas lika värde som en naturlig del i vår vardag med barnen.för barnen är det helt avgörande att de tycker om och känner förtroende för de vuxna i förskolan, för på det sättet skapas och stärks goda relationer och vi får en bra utgångspunkt för ett gott beteende. Vad gäller den yttre och inre miljön, så anser vi att barnen kan lära sig respektera sin miljö mer. Genom att föregå med gott exempel, kan vi lära barnen att utvärdera sin egen vardag redan när föräldrar hämtar. Det har tillfört att båda parter (pedagog-individ)framfört sin talan om händelser under dagen. Barnen möts med lyhördhet och intresse och får ett positivt bemötande när de uttrycker sina tankar och synpunkter. Dessa kan dock inte alltid tillmötesgås, då tid och rum inte alltid medger detta. Men vi ger alltid en förklaring om inte förslaget går igenom. Bamsebarnen har fått i uppdrag att fotografera något som de tycker är roligt i sin vardag och det blev många spännande berättelser och analyser. Resultat från föräldraenkäten Kunskaper och utveckling/ Lärande P Fl P Fl P Fl P Fl 50/50 50/50 Vet ej Vet ej Jag upplever att mitt barn ges möjlighet att påverka verksamheten Att det blev många vet ej på möjligheten att påverka verksamheten, tolkar vi det som att föräldrarna litar på pedagogernas sätt att hantera frågan Analys av hur väl verksamheten förverkligar de nationella och kommunala målen Målen har uppnåtts: Förskolans namn Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt Uttrycka tankar Ansvar Demokrati Miljöansvar 15

17 Pedagogerna upplever skillnader i varsamhet hos barnen vad gäller ute/innemiljön med leksaker/böcker/sociala området mot för några år sedan. Idag har en del barn tyvärr en tendens att inte vara rädd om saker och ting. En av orsakerna kan vara att konsekvensen av ett handlande inte blir tydligt nog för barnet. Barn idag behöver tydliga ramar att förhålla sig till och återkoppling på sitt beteende. Att kunna forma miljöerna tillsammans med barnen så att det blir en spännande och lärande miljö, dels för båda könen och dels för barn med speciella behov, är en utmaning som ständigt är flexibel och framåtskridande! En del i detta var de äldsta barnens fotograferingsuppdrag, då jag som pedagog fick många bra upplysningar till förändring i vardagsarbetet. Hur ser barnen på sin vardag? 6.5 Åtgärder för ökad måluppfyllelse Vi ska fortsätta arbeta för en demokratisk vardag en och härlig stämning i vår grupp. Arbetet med miljöansvar, hållbar utveckling och ansvar för sina egna handlingar fortsätter. Utveckla utemiljön med naturvetenskapliga, tekniska och motoriska experiment 7. Förskola och hem Lpfö 98 rev, kap. 2.4 Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för: att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska: föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år, och visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklings-samtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Förbättra utvecklingssamtalen via formulär på hemsidan Arbetssätt och metoder för att nå målen Tamburkontakten - att pedagoger och föräldrar ger feedback till varandra om verksamheten/barnen! Föräldraenkät om verksamheten. Informationsbrev vid behov. 16

18 Vid inskolningen är föräldrarna med på Grinden till stor del. Vi vet att det är viktigt för barnet, att det finns en bas, dit barnet kan gå för att ladda sina trygghetsbatterier. Samtidigt känns det viktigt för oss att visa föräldrar hur vi arbetar. Invänjningen är 5 dagar och individanpassat. Första besöket på Grinden är bara en timme, för att mot slutet av invänjningen utsträckas till ca 5 timmar. Vår erfarenhet att ha en kort tid för invänjningen, är därför att besöket ska vara så lockande, roligt och innehållsrikt som möjligt, så att barnet tycker det ska vara kul att komma tillbaka till Förskolan. Det är också viktigt, för vår befintliga barngrupp, att vi kan fortsätta vårt arbete enligt de rutiner som de är vana vid. Under invänjningsperioden bygger vi upp grundtryggheten mellan barnet, föräldern och oss personal, för att barnet ska bli trygg med vår miljö. Luciafest med släkt, vänner och församling (drygt 100 personer)söndag 15/12. Sommarresa och sommarfest till Sagostigen i juni. Föräldramöte 9 september med information, experiment samt Esgrim Rommel och föräldrautbildningen ABC (Alla Barn i Centrum ). Frivilliga lekfulla motoriska övningar hemma via Rörelsepasset. IUP-samtal (Individuella Utvecklings Planer)bokas med alla föräldrar under våren och erbjuds till de som vill under hösten. Vi samtalar om barnets utvecklingsområden och lärande, visar dokumentation samt fokuserar på hur vi, tillsammans på bästa sätt, ska stödja barnet fortsatta utvecklingsområden både på förskolan och i hemmet. Här diskuteras och utvärderas även verksamhetens pedagogik/metod. Ev. åtgärdsprogram upprättas. Pedagogerna pratar med föräldrar om förskolans mål, uppdrag och resultat på utvecklingssamtalen. Även engelska utvecklingssamtal utförs. Grindens hemsida är en viktig del i att föra en dokumentationsdialog samt informera om förskolans mål, uppdrag och resultat men också att visa verksamheten och skapa en reflektion hemmatillsammans med barnen. Delar av hemsidan är översatt till engelska. Föräldrarna är hjärtligt välkomna att ha synpunkter och förslag på verksamheten men det är förskolan som sätter ramar runt verksamheten, planering och mål Resultatredovisning Inskolningens upplägg verkar uppskattas av föräldrar. Den kontakt föräldrar får med oss pedagoger, varandra och med verksamheten upplevs mycket värdefull för föräldrarnas fortsatta kontakt. Under inskolningen ger vi en tydlig information om vårt arbetssätt, innehåll, normer och rutiner. Vi försöker i största möjliga mån tillmötesgå föräldrars önskemål men även sätta gränser, vilket kräver öppen kommunikation och yrkesprofession. Vi försöker tänka på att ringa varierat, både mamman och pappan vid ex. barns sjukdom. Alla ska vara välkomna till Grinden - barn, föräldrar och personal. Värdegrunden vilar på demokratins grund - allas rättigheter, skyldigheter och ansvar. Det betyder att barn, föräldrar och personal måste uppleva att det de säger och gör har betydelse, att de blir lyssnade på samt känner delaktighet. De aktiviteter förskolan anordnar för barn och föräldrar, alltifrån sommarfester, sommarutflykter, arbetsdagar, lucia till föräldramöten, är väldigt uppskattade. Resultat från föräldraenkäten Utveckling och lärande P Fl P Fl P Fl P Fl Jag är nöjd med informationen från förskolan Jag ges möjlighet till att påverka verksamheten Jag tycker att personalen engagerar sig i barnens situation på ett bra sätt Jag känner mig alltid välkommen till förskolan Jag kan rekommendera mitt barns förskola till andra Av det vi kan utläsa från enkätsvaren, så verkar föräldrarna nöjda med verksamheten. 17

19 7.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Förskolans namn Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt Inskolning Delaktighet Samverkan Bra relationer IUP - samtal Samarbetet med föräldrarna grundas på sambandet ömsesidig respekt för varandra och ett samarbete kring barnens bästa. Vi strävar efter att bygga starka relationer med föräldrar/ vårdnadshavare så att de stöds, behandlas med artighet och förståelse, och arbetet med inställningen att främja sina barns lärande och utveckling Genom utvecklingssamtal och enkätfrågor, upplever vi en familjär stämning på förskolan, där föräldrarna verkar mycket nöjda med verksamheten på Grinden. Att vara här och nu är en viktig punkt i vår verksamhet bland barn och föräldrar. Vi försöker vara tydliga i samtalen med föräldrarna, och genom vår pedagogiska kunskap och vår erfarenhet så hoppas vi att vår profession tas på rätt sätt när vi förmedlar det vi ser av vad barnen utvecklar och behöver. Detta märks tydligt när föräldrar frågar oss om professionella råd. Vår utveckling av hemsidan är otroligt uppskattat av föräldrarna, då dokumentationen, för det mesta, sker dagligen av våra olika aktiviteter och de har då möjlighet att se resultatet av barnens lärande. Vi har fått mycket beröm för vår struktur och tydlighet i vardagen. Målet att använda vår Active Board mer i sammankomster för olika yrkesgrupper och verksamheter har uppfyllts, då vi fått stor möjlighet att framföra Grindens process med medveten motorisk träning via interaktiva hjälpmedel.målet för IUP samtalen är delvis uppfyllt, då vi anser att själva IUP-samtalen fungerar mycket bra men intentionen att förbättra utvecklingssamtalen via formulär på hemsidan har haft en tendens att förbigås. Här ser vi fortfarande ett samband med otillräckligt med tid och tillfällen under arbetstid att uppnå detta. Delvis beror det också på osäkerhet kring hur pass säkert systemet är för att hantera personliga uppgifter trots inloggning. 7.5 Åtgärder för ökad måluppfyllelse Förbättra utvecklingssamtalen via formulär på hemsidan. 8. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Lpfö 98 rev, kap. 2.5 Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, Skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. 18

20 8.1. Utvecklingsområden från föregående år Att få utbyta mer information med blivande lärare, speciellt för barn med speciella behov, men även för andra barn. Vi pedagoger sitter inne med mycket viktig information om barnen som kan vara av värde att ha hört talas om. Därför kvarstår vår önskan att utveckla ett framtida samarbete då både föräldrar, förskolan och mottagande enhet samtalar Arbetssätt och metoder för att nå målen Överlämningssamtal viktigt tillsammans med ansvarig pedagog i skolan. Då lämnar vi över information om barnens utveckling och lärande i förskolan. Föräldrarna får vid avslutningssamtalet skriva på ett papper om tillåtelse att vi får förmedla nödvändig information angående barnet. Sommargudstjänst i Ådalskyrkan där Bamsebarn fick CD-skiva med bilder samt en gåva. Avslutningsfika med alla och en egen Bamsefika på café. Bibelgåva vid sista julfesten till våra blivande skolbarn. I möjligaste mån försöker vi få föräldrarna att göra inskolningen på fritids för att de ska få insyn i deras verksamhet och därmed också grundlägga ett förtroende för verksamheten och den nya personalen. Fungerar inte det, så hanterar Grinden inskolningen till fritids. Besöket i förskoleklassen ansvaras av Bamsepedagogen på Grinden. Spontana besök till skolans lekplats för att acklimatisera sig i miljön. Tillsammans med föräldrarna samverkar vi för att uppmärksamma varje barns behov innan övergång till skolan Resultatredovisning Lokalt på Grinden har vi funnit bra former för att långsamt avrunda och avsluta förskoleperioden. Vi samtalar om avslutet långt i förväg, låter barnen berätta och prata om det aktuella. Tillsammans plockar vi ihop saker som barnen ska få med sig från förskolan. Barnen känner sig trygga i det. Detta arbete utförs både jämställt mellan kön och jämlikt mellan individer. Övergången till fritidsverksamheten har även i år fungerat bra. Övergången till förskoleklassen upplever vi som positivt, då barnet fick träffa sin blivande pedagog, både i nya skolmiljön men också att deras blivande lärare kom ut till förskolan för att träffa barnet i hans nuvarande miljö. Vår erfarenhet är att detta upplevs som positivt av de berörda parterna. Resultat från föräldraenkäten Normer och värden/trygghet och trivsel P Fl P Fl P Fl P Fl Jag är nöjd med mitt barns övergång mellan avdelningar eller till förskoleklass Frågan om övergången mellan avdelningar är icke aktuell för Grinden, då vi bara har en avd Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Förskolans namn Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt Trygga övergångar Former för avslut Samverkan - skola 19

21 De trygga övergångarna kan göras ännu bättre med mer långsiktig planering under hela terminen och då med utökad personalbemanning. Här finns en tendens att vi som enskild förskola inte kan påverka särskilt mycket utan den styrningen måste ske från rektorerna. Bättre övergångar när det gäller beslut om ev. resurser inför skolstart behöver förbättras Åtgärder för ökad måluppfyllelse Utökat informationsutbyte vid överlämnande av barn till fritids/förskoleklass. 9. Förskolechefens ansvar Lpfö 98 rev, kap. 2.7 Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Nationellt ansvar Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten, det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet, förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas, förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande, verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver, upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda, formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta, samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet och att samverkan kommer till stånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, och personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter Utvecklingsområden från föregående år Utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete. DVD film om vår motoriska träning Utveckla en nätverksbaserad arbetsdynamik Fortsatt inspiration till Gnesta Kommun om den grundläggande och förebyggande motoriska kompetensen hos barn Arbetssätt och metoder för att nå målen Förskolechefen är Grindens pedagogiska ledare och arbetsledare för förskolans personal. Som ansvarig ledare vill jag medverka till att skapa förutsättningar som ger medvetenhet om våra värdegrundsmål och lärandeuppdrag. Jag vill också sträva efter att vara en demokratisk, lärande och kommunikativ ledare för att skapa bästa möjliga utveckling. Min främsta roll är att stödja pedagogerna i sitt arbete, sätta mål, reflektera och utvärdera tillsammans med dem i det vardagliga arbetet. Jag strävar efter en process där kvalitetsperspektivet diskuteras fortlöpande men också att idéer och förslag tas tillvara, genomförs och följs upp kontinuerligt. 20

22 Grindens förskolechef är dessutom en vanlig medarbetare till 95 %. Genom ett närvarande, medvetet och tydligt ledarskap går det utmärkt att driva skolutveckling om jag är med och initierar samarbete och reflektion om förhållningssätt kring barnens lärande och utveckling. Det gäller att skapa kontinuitet och nya utmaningar. För mig är det en glädje att se att insatser som jag varit delaktig i att arbeta fram har god inverkan på barns utveckling och lärande. I vårt tillåtande klimat sprudlar det av idéer och nya tankar. Visioner och mål om framtiden omsätts i det dagliga arbetet. Vi för pedagogiska diskussioner om vårt arbetssätt. För att kunna vara tydlig och klar som ledare behöver jag vara trygg i mig själv och för att kunna vara en stöttepelare för mina medarbetare så behöver jag ha självkännedom. Verksamheten är upplagd så att det finns tydliga, skriftliga arbetsrutiner och ansvarsfördelning för varje medarbetare. Det gäller att lyssna in och känna av arbetsklimatet. Utvecklingssamtal med personalen sker för vidare vägledning av arbetssätt och utveckling. Jag ser pedagogernas kompetenser samt försöker ge respons och feedback på deras insatser. Genom kompetensutveckling och metodutveckling kan vi få en vilja att ompröva tidigare kunskaper och insikter i det praktiska arbetet för att utveckla verksamheten. Pedagogiskt ledarskap Vad är din ledstjärna i ditt ledarskap det här året och hur kommunicerar du det med personalen? Att leda med ett uppskattande förhållningssätt och kunna se helheten i sammanhang genom glädje, nytänkande, motivation, kommunikation och ärlighet samt kunna skapa balans på alla nivåer bland barn, pedagoger, föräldrar i en inbjudande verksamhet. Vad fungerar bra och vad behöver justeras? Som chef behöver jag ha nycklar som utvecklar och öppnar upp genom samtal och reflektion. Att möta varandra med nya tankar, drömmar, kunskaper och åsikter kan leda till något nytt! Det finns ett ledaransvar men också ett medarbetaransvar! Var och en har ansvar för ett gott samarbetsklimat och tanken på hur man på bästa sätt kan arbeta tillsammans så att en utveckling i verksamheten kan ske. Att vara ödmjuk och lyhörd är också viktiga bitar i ett arbetslag. Att tro på sig själv, sina kunskaper och våga prova nya saker hör till utvecklingsarbetet. Hur tydliggör och motiverar du förskolans utvecklingsarbete utifrån den egna förskolans utvecklingsbehov och i förhållande till det nationella uppdragen? Grindens utvecklingsarbete med barns motorik i samspel med kunskapsinlärning går hand i hand med den reviderade läroplanen. Det finns tydliga forskningsområden hur barns motoriska utveckling hänger samman med inlärning. Vi ger förutsättningar för ett livslångt lärande. Det borde vara lika självklart för barn att få stöd i motorik som att få stöd i svenska och matematik! Hur gör du alla delaktiga i de projekt/utvecklingsarbeten som bedrivs på förskolan/förskolorna? Jag strävar efter att sprida positiva ringar i arbetslaget genom att ha en positiv grundinställning till det mesta. Att få dem att se möjligheter istället för problem. Att inspirera, motivera, utvärdera och kommunicera är fyra viktiga ledord. Att bli sedd, respekterad och lyssnad på, hör till att ha omsorg om varandra. Men det handlar också om att sätta gränser och ställa krav. Jag förväntar mig att mina medarbetare fullföljer sina arbetsuppgifter och tro att de klarar av sina ansvarsområden. Då växer man som människa. När alla pedagogerna får insikten om motorikens betydelse för ett barns utveckling inom alla områden, så arbetar vi också utifrån den kunskapen och de erfarenheterna vi dagligen får. Motoriken väver vi automatiskt in i allt vi gör oavsett om vi arbetar med språk/kommunikationsutveckling, matematik, teknik eller naturvetenskap. När vi varje dag ser barnens tända stjärnögon när de lyckas med de utmaningar vi ger 21