Kraften hos många! Alf Jönsson, landstingsdirektör

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kraften hos många! Alf Jönsson, landstingsdirektör"

Transkript

1

2 Kraften hos många! Skriften du håller in din hand innehåller de fyrtio förbättringsarbeten som nominerats till landstingets Bästa förbättring. Samtliga bidrag har fokus på ökat värde för patienten/kunden och har föreslagits av medarbetare i landstinget. Bidragen är en källa för lärande och kontakta därför gärna teamen för att få veta mer om deras förbättringsarbeten. Tillsammans sprider vi då våra framgångsrika exempel vidare. När jag läser bidragen blir jag stolt och glad över vad alla kunniga och engagerade medarbetare i vårt landsting åstadkommer. De förbättringsarbeten som presenteras visar att vi inom Varje dag lite bättre kraften hos många lyckats skapa en förbättringsanda i vardagen. En vardag där det systematiska förbättringsarbetet är vår strategi för att nå Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård. Det vi har gjort hittills har gjort skillnad, och nu ska vi tillsammans ta vårt förbättringsarbete fortsatt framåt tillsammans med patienter och närstående. Alf Jönsson, landstingsdirektör

3 Förbättringsarbete Sidnummer Hålla koll på läget tavla-vår informationstavla 1 Gravidamottagning med telefonrådgivning på specmvc 2 Införande av sjuksköterskebemannad anestesimottagning på sjukhuset i Oskarhamn 3 En snabb och säker vård och behandling på akutmottagningen Västerviks sjukhus 4 Bättre vård mindre tvång! 5 Höftfrakturprojekt i Västervik, 12 timmar till operation 6 Systematiskt förbättringsarbete för att minska trycksår hos inneliggande patienter 7 Ökad patientdelaktighet och sekretess vid rond 8 Varje dag lite bättre för Kvinnoklinikens cancerpatienter 9 Infört lustgas på Barn-och ungdomskliniken i Västervik 10 Astma och barn 11 Händerna på ryggen - ökad självständighet hos rehabpatienter 12 Tidsoptimering av fakturaflödet 13 Högsbymodellen - Asyl 14 Förbättra diabetesvården för barn och ungdomar på Västerviks sjukhus 15 Förändringen som alla vinner på 16 Samverkan primärvård med Mönsterås kommun för god diabetesvård i hemsjukvården 17 Bipolär sjukdom- bättre behandling 18 Drömläge för de mest sjuka äldre 19 Medskapande patienter och närstående Bättre Vård Mindre Tvång 20 Från styrkort till förbättringsarbete i det vardagliga arbetet med förbättringsledare 21 Förbättring och kvalitetsökning av vården för respiratorpatienter på IVA i Västervik 22 Kompressionslindning med Coban2 bättre vård till fler patienter! 23 Ett webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning -TILDA 24 Lungfunktionsprojekt- Södra Öland 25 Aktivera mera 26 Magglädje vid tarmkirurgi 27 Akutteam i primärvården -Mönsteråsmodellen 28 Hjärtsviktspatienter - en eftersatt grupp inom den palliativa vården 29 Rädda Hjärnan larmkedjan! 30 LSVT Big- Ett träningskoncept för personer med Parkinsons sjukdom 31 Ökad tillgänglighet genom webbtidbok för gynekologisk cellprovskontroll 32 NeoIVA-projektet- för ökad säkerhet och kvalitet på neonatal intensivvård 33 Samarbete mellan kommunsjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor för en ökad patientsäkerhet 34 Från 6 till två dagar 35 Sköldkörtelmottagning 36 Kuratorer prioriterar 37 Hjärt/kärlmottagning på Kvarnholmens hälsocentral 38 Snor, skrik och tårar- Barnens väg till vården 39 Surfplattor stärker patienters ställning i vården 40

4 Hålla Koll på Läget Tavla - Vår informationstavla 2009 började vi på avdelningen att arbeta med LEAN/processförbättring. Vi började i liten skala med dagligt möte ( 5 min.) med PGSA-hjulet som metodik. Alla medarbetare är delaktiga och medverkar genom att sätta upp lappar på problem/idéer. Tillsammans löser vi på plats eller så flyttar vi problemet förbättringsförslaget till vårt veckomöte, där vi har mer tid att diskutera, planera och besluta om eventuella mätningar eller om det blir en process vi ska fördjupa oss i. Vi har i år utvecklat detta vidare till en större tavla där all viktig information mm finns så att alla kan ta del av det på ett visuellt sett. En tavla med samlad information vårt Nav i vår verksamhet. Jag tycker det är viktigt att det finns EN plats för att visualisera våra mål, kunna ge feedback på vårt arbete (mål, variabler, Lisaavvikelser m.m.) Smidigt och konkret. Jag och medarbetarna tog fram allt vi ville ha samlat på tavlan. Nu strukturerar vi upp det under tiden vi arbetar med det. Det är ett levande arbetsredskap. Jag tar upp antal inkomna akuta remisser från gårdagen (en förklaring till arbetsbelastning), vad som händer IDAG; bemanning, kurser, hospitering, besök, Vad som är aktuellt i veckan, Lisa-avvikelser, PGSA-hjulet. Vi har en fram och baksida på tavlan, och på baksidan står vår Vision, våra värdegrundsord, våra mål för året; miljö och patientsäkerhet och våra kvalitetsvariabler från våra styrkort. Dessa går vi igenom varje månad, hur vi ligger till. Vi alla har/får information. Vi arbetar med fokus på förbättringar, med allas delaktighet brett engagemang kontinuerlig utveckling. Feedback på vårt arbete, Lisa-avikelser och hur vi ligger till med målen i våra kvalitetsvariabler. Alla har mer; Koll På Läget nu. Det är alla vi på Fysiologiska kliniken Christina Welander Gunnarsson, avd. chef tel nr Christina Welander Gunnarsson 1

5 Gravidamottagning med telefonrådgivning på specmvc plan 5 hus 18 (innan var den på förlossningen plan 4 hus 18) För att kunna erbjuda smidig och professionell handläggning för patienter såväl polikliniska som inneliggande och för att underlätta för förlossningspersonalen (barnmorskor, undersköterskor samt förlossningsläkare) Stundtals kunde det vara långa väntetider för polikliniska patienter att sitta i förlossningens väntrum i väntan på bedömning, vilket även medförde stress för personalen. Patienterna fick sitta och vänta då man var upptagen med förlossningspatienter. Telefonrådgivningen upptog tid och avbröt personalen mitt i arbetet med förlossningspatienterna, personalen fick ofta lämna de födande kvinnorna för att gå ut och svara i telefonen för att ge rådgivning. Personalflytten är funktionsmässig och inte enbart geografisk, vilket inneburit mer tillgänglig personal på plan 5 så att patienterna får ett snabbare omhändertagande. Bättre patientflöde och bättre omhändertagande av alla patienter Säkrare vård för patienter så som inneliggande och polikliniska Bättre arbetsmiljö för personalen (barnmorskor, undersköterskor samt förlossningsläkare) på förlossningen Via ett processgrupparbete på förlossningen så kom iden upp att försöka förbättra för såväl polikliniska patienter som personal på förlossningen. Gravida mottagningen på Spec MVC Startade under hösten 2012 och har alltså varit igång under ca 1år, har gjort stor skillnad till det bättre för såväl patienter som personal Bättre patientflöde då polikliniska patienterna blir omhändertagna direkt Telefonrådgivningen utnyttjas bättre Lokalerna på plan 5 utnyttjas bättre Minskad stress för personalen på förlossningen Katarina Ivarsson, Helena Ljung, Maria von Zweibergk och Maria Svenvik Lena Nordstöm chefbarnmorska tel Frida Nordh Persson 2

6 Införande av sjuksköterskebemannad anestesimottagning på sjukhuset i Oskarshamn Frigöra anestesiläkare att deltaga mer i kliniskt arbete kring patienten. Väl optimerade patienter inför operation. Minska onödiga strykningar. Bättre framförhållning. Trygg välinformerad patient med god framförhållning. God kommunikation med övriga aktörer. Enskild patientbedömning i lugn miljö patienten har möjlighet och vågar fråga! Prestudier på anestesimottagningen i Visby Framtagande av hälsodeklaration och bedömningsunderlag. Inrett lokal för ändamålet. Skyltning på sjukhuset. Målsättning för framtiden är att få in bedömningarna i Cosmic. Bättre samarbete med kirurg respektive ortopedkoordinatorer. Väl informerade trygga patienter enligt enkätsvar från ortoped och dagkirurgi. Bättre pålästa före patientkontakt. Bättre information till anestesisköterskor via op-planeringssystemet. Jan Johansson, anestesiolog (numera KMC Linköping) Ewa Engström, an ssk Oskarshamn Urban Wirzén, an ssk Oskarshamn Ewa Engström Urban Wirzén Ewa Engström och Urban Wirzén 3

7 En snabb och säker vård och behandling på akutmottagningen Västerviks Sjukhus Akutmottagningen Västervik har liksom övriga sjukhus i Landstinget i Kalmar län en målsättning att alla patienter ska ha en total handläggningstid inom tre timmar. Vid projektstart nåddes detta mål till ca 70 % vilket vi inte var nöjda med. Av den anledningen antog vi projektet då vi såg stora möjligheter till att minska slöseri med patienters tid och öka kvaliteten på patientflöden samt nöjdheten för medarbetare. Minska slöseri med patienters tid med en målsättning att minst 80 % av patienterna ska ha en total handläggningstid inom tre timmar. Möjligheten att kunna införa snabbspårsflöden för patienter med lättare besöksorsaker som ofta konsumerar sekundära resurser ju längre de får vänta på akuten. Öka kvalitet och patientsäkerhet. Teamet ville strukturera och förenkla rutinerna för dessa patientkategorier. Öka nöjdhet hos medarbetare genom att skapa en lugnare arbetsmiljö. Tänkta åtgärder var att se över läkarbemanningen, göra schematekniska förändringar för vårdpersonal och anpassa detta till då belastningen är som högst. Utveckla omhändertagandet och vården av de mest sjuka äldre* under vistelse på akutmottagningen. *Patienter > 65 år med omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Projektet genomfördes mellan sept okt En projektgrupp bildades från kliniken med olika personalkategorier samt en sjuksköterska från geriatriska kliniken och läkare från kirurg- ortoped- medicinkliniken. En styrgrupp fick kontinuerlig information och fattade beslut om större förändringar. Vår metodik har varit genombrottsmetoden där mål, mått, idéer och tester har gjorts fortlöpande. Alla små förändringar har testats med PDSA- hjul. Under projekttiden har regelbundna mätningar genomförts vad gäller handläggningstider och arbetsbelastning. Enkäter har använts för att mäta patienters upplevelse av besöket på akutmottagningen samt personalens nöjdhet på arbetsplatsen. Resultaten har regelbundet redovisats på arbetsplatsträffar. Målsättningen att minst 80 % av patienterna ska ha en total handläggningstid inom tre timmar är närmast uppnådd. Handläggningstider för snabbspåren, enkla sårskador och enkla ortopediska extremitetsskador, har minskat. Detta har möjliggjorts genom mer struktur och effektivitet som nya sårvårdsvagnar, checklistor för respektive spår och att sjuksköterskor skriver röntgenremisser mm. Minskade beslastningstoppar genom ökad läkarbemanning och schemateknisk förändring för personalen. En checklista för ökat omvårdnadsbehov har utarbetats. Detta har inneburit en ökad patientsäkerhet genom regelbundna kontroller av hudkostym, smärta, hygien, nutrition och elimination. Checklistan medföljer patienten till vårdavdelning. Mer värdeskapande flöden har införts för dessa patientkategorier. Vi har belyst vikten av bemötande och information till patienter samt förbättrat patientsäkerheten genom ett mer strukturerat arbetssätt. David An läkare, Ulf Axelsson ssk, Lena Lindmark usk, Marie Peereboom ssk, Jesper Schüllerqvist läkare, Lennart Tedborn avdchef, Inga-Lill Wall ssk Ulf Axelsson tel. nr Inga-Lill Wall tel.nr Ulf Axelsson och Inga-Lill Wall akutmottagningen Västerviks Sjukhus 4

8 Bättre vård mindre tvång! Chefer hade under året uppmärksammat via avvikelser att det fanns brister i överföringen av patienter mellan sluten och öppenvård. Genom att förbättra samverkan mellan sluten och öppenvård kan vi kvalitativt höja patientsäkerheten. Förbättringsarbetet sågs som en möjlighet att arbeta preventivt för att minska tvångsvård och tvångsåtgärder. Teamet ville uppnå en obruten vårdkedja mellan sluten och öppenvård. Öka patientens delaktighet och inflytande i vården. Genom föreläsningar förbättra patienternas upplevelse och bemötande vid tvångsvård. Via SKL:s genombrotts metodik. Personalen har via Brobryggarna (brukarmedverkan) fått ökad kunskap i hur patienten upplever vården hos oss. Genom att alla interna remisser, muntligen överrapporteras av remittent till respektive öppenvårdenhet under chef -läkarmöte som hålls varje morgon säkerställs att ingen patient faller mellan stolarna. Alla LPT (Lagen om psykiatriskt tvång) patienter som inte har en etablerad öppenvårdskontakt ska erhålla ett personligt möte med behandlare i öppenvård innan utskrivning från slutenvård. Jan-Ove Wuopio, Monica Lövenhamn, Charlotta Brunner, Pia Hultgren, Cecilia Rönnbäck, Anette Harriesson, Inger Johansson och Mira Sundberg 1:a linjen chef Jan Ove Woupio tele: , 1:a linjen chef Mira Sundberg tele: Mira Sundberg 5

9 Höftfrakturprojektet i Västervik; 12 timmar till operation Några av våra mest utsatta och sköra patienter är de som drabbats av en höftfraktur. Medelåldern är över 83 år och det är vanligt förekommande att man har flera allvarliga medicinska diagnoser förutom höftfrakturen. Detta ställer höga krav på omhändertagandet, inte minst det akuta. Att det finns ett tydligt samband mellan komplikationer och väntetid till operation är välkänt. Efter 24 timmars väntan ökar mortaliteten och redan efter 12 timmar ökar risken för komplikationer som t ex. trycksår, konfusion och oro. Något som även vi hade observerat på vårt sjukhus. Årligen jämförs sjukhus med varandra i Öppna Jämförelser, 2009 hade Västerviks sjukhus en medelväntetid på 25 timmar till operation för patienter med höftfraktur. Det var marginellt bättre än rikssnittet 27 timmar. Vi tyckte att 25 timmar var orimligt högt och ansåg att det fanns utrymme för avsevärda förbättringar. Målet var att undvika så mycket komplikationer som möjligt. Vi satte en gräns på 12 timmars väntetid till operation. 12 timmar är ett högt uppsatt mål, så pass högt att knappt någon klinik lyckats komma ned på denna nivå tidigare. Med många små förbättringar i processen runt höftfrakturpatienten borde en medelväntetid på 12 timmar kunna uppnås med bibehållen patientsäkerhet och förbättrad medicinsk kvalitet och därmed ett bättre slutresultat. Förbättringsarbetet utfördes som ett teamarbete, tvärprofessionellt och över klinikgränserna. Personal från ortopedkliniken, röntgenavdelningen, operationsavdelningen, akutmottagningen och ambulanssjukvården bildade Höftfrakturgruppen. Med systematik granskades den dåvarande vårdkedjan, med hjälp av systematiska studier av tider och processer identifierades en mängd möjliga förbättringar. Dessa förbättringar genomfördes under ordnade förhållanden, nya systematiska studier visade att dramatiska förbättringar hade genomförts redan i början av projektet. En helt ny vårdkedja hade skapats; mycket kortare och starkare. Målet 12 timmars medelväntetid uppfylldes i ÖJ Därefter har Västerviks sjukhus legat i topp 3 år i rad (ÖJ 2011, 2012 och 2013). Med kraftigt minskad medelväntetid till operation har vi sett minskat antal komplikationer, högre grad av välbefinnande och minskat antal medelvårddygn. Nyttan för den enskilda patienten är stor. Resultatet har väckt uppmärksamhet och teammedlemmar har blivit inbjudna som föreläsare i många olika sammanhang t ex. Kvalitetsmässan 2011 och utställningen International Forum on Quality and Safety i Paris Projektet har tidigare nominerats till Guldskalpellen och GötaPriset. På detta sätt har vi kunnat knyta kontakter med andra kliniker och även fått tillfälle att sprida vårt arbetssätt och förhoppningsvis gjort nytta även på andra sjukhus. Per Delvert, Tommy Persson, Anna Gunnarsson, Ingeborg Eek, Eva Karlhall, Karin Hasselqvist och Johan Liliequist Johan Liliequist, överläkare, Ortopedkliniken, Västerviks sjukhus alt vx. Johan Liliequist 6

10 Systematiskt förbättringsarbete för att minska trycksår hos inneliggande patienter Vårt landsting har mätt trycksår sedan 2008 och i genomsnitt har ungefär var 10:e patient trycksår. Trycksår är ett fokusområde under och att arbeta med förbättringar för att minska trycksårsförekomsten prioriteras bildas en länsövergripande och tvärprofessionell arbetsgrupp. Landstingets mål: Årlig reduktion av tryckskador/trycksår med minst 20 % Minska trycksårsförekomsten i landstinget, genom kartläggning och förbättringsarbete på landstingsgemensam och lokal nivå. Arbetsgruppen började med en kartläggning av trycksårsförekomsten på avdelningsnivå genom åren, för att ha en grund att stå på. Därefter fortsatte arbetet med att skapa en gemensam syn, ta fram gemensamt material och gemensamma rutiner vad gäller: - Förebyggande åtgärder (vändschema, avlastning, rätt madrass mm) - Utbildning (länsövergripande, på sjukhus- och avdelningsnivå) - Handlingsplan på avdelningsnivå Uppföljning görs efter mätningar och årligen vid patientsäkerhetsronder eller liknande. Förbättringsarbetet pågår och fortsätter När landstinget, år 2008, började mäta trycksår låg trycksårsprevalensen på ca 19 % - var femte patient hade trycksår! Därefter har trycksårsprevalensen legat på ca 10 %, men trenden har pekat nedåt och vid sista mätningen var trycksårprevalensen 7,2 %. På landstingsnivå är det den lägsta uppmätta siffran i hela Sverige. Varför ska vi minska trycksårsprevalensen i landstinget? Svar: Trycksår ökar medelvårdtiden med ungefär 7 dagar och har en medelkostnad på kronor (källa: SKL, hösten 2013) MEN framförallt skapar trycksår onödigt lidande för patienten! Arbetsgruppen för förbättringsarbete inom trycksår Länssjukhuset, Kalmar Helen Holmström, patientsäkerhetsamordnare Karin Falk, verksamhetsutvecklare Eva Flobrandt, sårsköterska - sårteamet Oskarshamns sjukhus Linda Forsman, verksamhetsutvecklare Västerviks sjukhus Anki Karlborg, patientsäkerhetsamordnare Annika Stenborg, undersköterska - sår Länsövergripande Per Ingvarsson, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Lena Hagman, Utvecklingsenheten i LD-stab Lena Hagman, Lena Hagman (tillsammans med arbetsgruppen) 7

11 Ökad patientdelaktighet och sekretess vid rond Förslaget om förbättringsarbetet kom efter att avd infört PNV (patientnärmre vård). Man såg att sekretessen brast i samband med gåronderna inne på patientsalarna. Man såg att patienten inte blev helt delaktig i planeringen av vården då SSK/DR planerade tillsammans och sen kom in på patientsalen och meddelade planen. Man såg också att patientens tid med DR var liten i samband med träffen på patientsalen och det kontakten var inte fullt kvalitativ. Planen blev därför att bjuda in patienten till ronden inne på en enskild sal. Teamet ville uppnå en fullvärdig patientsekretess, öka patienternas delaktighet vid ronden samt erbjuda patienterna längre och mer kvalitativ tid tillsammans med läkaren. 1. Fiskbensmodellen och flödesschema användes för att strukturera upp nuvarande rondstruktur och för att hitta onödiga flöden. 2. Planering/skiss på hur ny rondstruktur kan se ut. 3. Sedan började baslinjemätningarna med enkäter och observation angående sekretess och delaktighet. 4. Studiebesök på S:t Görans sjukhus för se deras rondstruktur. 5. Sedan gjordes testronder med nya systemet flera gånger, med efterföljande utvärdering tillsammans med både personal och patienter. 6. Information till medarbetare skedde fortlöpande. Även patienterna har fått information om förändring. Rondgruppen har regelbundet träffats och planerat arbetet. Patientens delaktighet ökade från 78,8 % till 91,7% Sekretessen vid ronden ökade från 7 % till 100 % (!!) Patientens tid med läkare i samband med ronden ökade från 4,6 min till 9,4 min utan att den totala rondtiden ökade. Övriga vinster: - Ökad patientsäkerhet då alla hör samma sak samtidigt. - Patienterna blir utskrivna tidigare på dagen och behöver inte vänta på att administrationen ska bli klar - Ronden blir mer effektiv och samarbetet mellan Ssk/Dr blir bättre. Nya arbetssättet fungerar såhär: 1. SSK i varje grupp prioriterar aktuell rondordning. Prioriteringen markeras på tavla. Prio 1: Pat som ska skrivas ut samt är i behov av akut läkarbedömning. Prio2: Patienter med oklar plan Prio 3: Patienter med plan som väntar på undersökning eller svar. 2. Ronden sker i enskilt rum dit patienten följer med. Medverkar på rond gör därmed läkare, ssk och patient. Ronden sker helt i enrum och inga andra patienter hör samtalen. Det sker ingen förrond mellan ssk/dr utan patienten är med hela tiden. 3. När ronden är avslutad kan patienter som ska gå hem få alla intyg, recept mm i handen och kan därför gå direkt hem utan att invänta ytterligare samtal. Åse Sundström, Anders Månsson, Jeanette Qvist, Ulrika Svensson Åse Sundström, Gruppledare Hjärtsektionen Tobias Fagergård, Avdelningschef Hjärtsektionen,

12 Varje dag lite bättre för Kvinnoklinikens cancerpatienter Avdelning 89 på Västerviks Sjukhus är en kombinerad vårdavdelning med tre enheter; förlossning, BB och gynekologi. På samma avdelning möter vi alltså patienter i livets början, men även patienter i livets absoluta slutskede. Personalen roterar mellan dessa enheter. Till följd av detta upplevde personalen en osäkerhet kring hur vi bäst vårdar våra palliativa patienter och bemöter deras anhöriga; dels i patienternas återkommande inläggningar, men även i själva döendet. För oss är det viktigt att de av våra patienter som önskar få dö på sjukhus skall få göra det och att den sista vårdtiden då skall bli så lugn och fin som möjligt. Våren 2011 bildades en processgrupp med mål att skapa en handlingsplan kring omhändertagandet av våra palliativa patienter. Gruppen består av undersköterskor, sjuksköterskor/barnmorskor, en kurator och en läkare. Vi har även kartlagt flödet för våra palliativa patienter i deras kontakt med oss och strukturerat omhändertagandet med mål att patienten alltid skall kunna nå oss direkt oavsett tidpunkt på dygnet. Följande konkreta åtgärder genomfördes: Samtliga palliativa patienter med frekventa inläggningar tilldelas en personlig pärm som alltid finns på avdelningen. Denna innehåller all information kring patienten t.ex. kontaktlista, anhöriginformation samt en omvårdnadsplan. Omvårdnadsplanen är speciellt framtagen för att tydliggöra de palliativa patienternas särskilda behov. T.ex. dokumenteras dagligen: symtomkontroll med VAS, munvård, hygien, kost, elimination mm. En checklista vid inskrivning med tydlig ansvarsfördelning mellan läkare och barnmorska/sjuksköterska. Medicinlistan justeras utgående från symtomområden. En checklista vid rond där daglig utvärdering av symtomkontroll, prövning av HLR-beslut samt ev. brytpunktsamtal och anhörigsamtal dokumenteras. En checklista vid utskrivning för de patienter som önskar vård i hemmet. Allt för att underlätta kommunikation och dokumentation till våra kollegor inom allmänmedicin, kommunal hemsjukvård och PRIVO. För själva slutfasen finns en checklista för att säkerställa god vård i livets allra sista skede: t.ex. tydligt HLR-beslut, anhörigsamtal, sanerad medicinlista, inga onödiga interventioner eller utredningar. De patienter som väljer att dö på vår avdelning erbjuds läkarsamtal (i första hand med PAL) där vi tillsammans ser över önskemål och behov och en personlig vårdplan upprättas. Resultatet har blivit ett lugnt och professionellt omhändertagande av våra palliativa patienter och deras anhöriga. Våra patienter har en tydlig kontaktväg till avd. Patienten och anhöriga lär känna personalen under sjukdomstiden vilket ger ett lugn i sig. För den lilla skara av patienter som ändå önskar att få dö på sjukhus gör vi skillnad. Vi vill erbjuda ett hospiceliknande omhändertagande i livets slutskede. Personalen känner också en trygghet i att vårda dessa patienter. Åtgärder och ordinationer är tydliga och noggrant dokumenterade och patienterna har de nödvändiga läkemedel med dokumenterad effekt för en så lugn och stillsamt sista tid som möjligt. Vi vill dock betona att vi i första hand försöker ge förutsättningar för att patienten skall kunna vårdas i hemmet sista tiden. För att kunna tillgodose det har vi ett avtal med hälsocentralen och ett mycket nära samarbete med PRIVO. Maria Pettersson, Eva Thunström, Christina Fällgren (Barnmorskor) Eva Myhrén, Caroline Lyrbäck, Eva Gillin,, (Undersköterskor) Marina Oppenheimer (Läkare) Ylva Berg (Kurator) Ylva Åselius (PRIVO-Rådgivande till gruppen) Maria Pettersson alt ankn Marina Oppenheimer Leg läkare och Maria Pettersson Avd Chef 9

13 Rubrik på förbättring Infört lustgas på Barn och ungdomskliniken i Västervik Då det är ett mindre sjukhus så finns barnen på många olika avdelningar som främst arbetar med vuxna. Då är det viktigt att alla använder bra metoder vid procedursmärta hos barn. Så därför tänkte vi på barnkliniken att vi måste börja med lustgas hos oss som ändå har erfarenheter av barnsjukvård och sedan förmedla detta till övriga sjukhuset. Sedan tänkte vi även att detta kommer att bespara op då vi t.ex. har utfört ledinjektioner i narkos. Målet var att barnen ska få slippa lida vid procedursmärta och skapa bättre rutiner när vårdpersonal utför procedurer på barnen och ungdomarna. Om barnen får en bra erfarenhet vid ett första besök i sjukvården så kan det bara bli bättre i framtida besök i vården. Vi skapade ett team som var ansvariga hösten 2012, 4 sjuksköterskor från dagsjukvård, barnmottagning, vårdavdelning och 1 läkare. Vi fick åka upp till Linköping och utbilda oss att använda lustgas. Sedan köpte vi in lustgasapparatur till två rum på kliniken. Sedan har vi i våran tur utbildat övrig personal som fått delegering. Resultatet av detta har blivit mycket goda erfarenheter. Akutmottagningen har börjat utbilda och använda lustgas. Sedan har ögonmottagningen önskemål och skickat remiss om att vi ska hjälpa till vid vissa ögonundersökningar. Ortopederna vill ha hjälp vid stiftdragningar. Vi har utfört ca 15st ledinjektioner med enbart lustgas som då har besparat operation att inte utföras i narkos. När en ledinjektion tar ca 30min med narkos och så kostar en komplett operationssal ca kr/min. Detta har vi sparat pengar på. Personalen är supernöjda av detta införande och då ville vi få veta om barnen och ungdomarna var nöjda. Vi skapa en enkät som vi lämnar efter varje tillfälle om barnen var nöjda med lusgasbehandlingen. Resultatet av enkäterna är att av totalt 62 barn som fått lustgas så är 60 barn nöjda. Lotta Ankarman Barnsjuksköterska Kristina Jonsson Barnsjuksköterska Helene Lindholm Barnsjuksköterska Eva Reidmuller Barnsjuksköterska Britt-Inger Rödin Läkare Lotta Ankarman Charlottahltkalmar.se Lotta Ankarman Barn och Ungdomskliniken Västervik 10

14 Astma och barn Astma är en stor patientgrupp som behandlas på Barn och Ungdomskliniken. Astma karakteriseras av inflammation i luftvägsslemhinnan. Syftet är att förbättra flödet vid ett besök för astma patienter från 6 år på Barn och Ungdomskliniken. Med enkäter mättes hur lång tid besöken tog. Utifrån en del av vårat resultat så tar 90% av besöken >45 minuter. Målet är att förkorta besökstiden som är 45 minuter för astma patienter från 6 år som gör spirometri samt reversibilisering Mått Tid när patienten har fått besökstiden och hur lång tid besöket tog Hur gjordes mätningarna? Enkäter Vilka metoder och verktyg har använts? PGSA, flödeskartläggningar och fiskbenet och brainstorm Utifrån en del av vårat resultat så tar 90% av besöken >45 min. Vårat underlag där vi gör reverisibilisering innan besöket ser vi att tiden blir kortare än med reversibilisering under besöket. Information så man har lyckats att få in enkäterna. Detta projekt har lett till förbättringsförslag för att få ett bättre flöde för patienterna. Den största patient gruppen vi har på barn är astma allergi patienter och dessa "enkla" patienter tar mer tid än vad man tror. Vad vi såg var att det blev en lång väntetid för patientgruppen med astma som kom på besök, mättes via enkäter. Det blåstes spirometri på vissa barn medan på andra blev det blåsning på efter läkarbesöket. Aldrig en NO eller reversibilisering utan bedömning För att sedan återigen träffa läkare. Nu har vi ändrat på kallelsen att alla astma patienter över 6år kommer 20 minuter innan för att göra en spirometri. Alla patienter ska göra en NO, spirometri med reversibilisering en gång per år och vb. I och med detta så ändrade vi på kallelsen även för diabetesbarnen och hjärtbarnen att även de ska komma 20 minuter innan läkarbesöket för att ta prover och EKG då vi får ner väntetiden för patient och läkare. Resultatet blev ett bättre flöde och minskade väntetider på hela mottagningen för oss alla. Spirometri är ett redskap för att se hur lungfunktionen är och med reversibiliseringen ser man om man svarar på ett luftrörsvidgande medel. No är ett redskap för att se om man har en pågående inflammation i lungorna Barnsjuksköterska Anna Karin Johnson annakarinjo ltkalmar.se Bitr.avd chef Lotta Ankarman charlottah ltkalmar.se Barnsköterka Maria Pilsmo maria.pilsmo ltkalmar.se Läkare Silke Nadolny silke.nadolny ltkalmar.se Anna Karin Johnson Barnmottagningen Annakarinjo ltkalmar.se Barnkliniken Västerviks sjukhus 11

15 Händerna på ryggen - ökad självständighet hos rehabpatienter I rehabsituationen är det viktigt att alla personalkategorier runt patienten arbetar mot ett gemensamt mål tillsammans med patient och anhöriga. Mobilisering och tidig rehabilitering är grundläggande och viktiga faktorer för ett lyckat resultat och bidra till en så god aktivitetsförmåga som möjligt och förhindra nedsatt aktivitetsförmåga. Personalen såg därför ett behov av att optimera patienternas förutsättningar att under vårdtiden på avdelningen bli så självständiga som möjligt i sina vardagsaktiviteter såsom personlig hygien och förflyttning. Vilka hinder fanns för att nå dit? Jo, patienten fick ofta hjälp i situationer de kunde klara självständigt och man fann också att den fysiska miljön på avdelningen försvårade eller omöjliggjorde självständigt utförande. Att patienter ska bli så självständiga som möjligt i vardagsaktiviteter på avd 6, Västerviks sjukhus. Man mätte den tid i minuter som patienten fått aktiv ADL-hjälp samt observerade patienterna i ADL-situationer i förhållande till fysisk miljö. Mätperioderna inleddes och avslutades med en behovsskattning av varje patient via mätinstrumentet FIM (functional independence measure). Åtgärder i form av utbildning av personalen samt framtagande av inplastade informationskort om rehabtänk som personalen kan ha i fickan. En informationsbroschyr om delaktighet i rehabilitering till patienterna togs också fram. Ytterligare mätning gjordes efter de genomförda åtgärderna. En översyn av den fysiska närmiljön på avdelningen gjordes med syfte att eliminera hinder för patienternas självständighet bl a flyttades pappershållare m.m. för att underlätta i dagliga aktiviteter. Den andra mätningen visade på ett förbättrat FIM-värde, vilket innebär att patienterna faktiskt blev mer självständiga när personalen hade ett rehabiliterande förhållningssätt med fokus på patientens delaktighet. Den faktiska tiden som patienterna fick aktiv hjälp i ADL-situationer hade också minskat. Den ökade delaktigheten har upplevt mycket positiv av både patienter och personal. Den ökade insikten om hur vi kan utnyttja vardagssituationerna för att träna självständighet har höjt vårdkvalitén för våra patienter. Händerna på ryggen har blivit ett ledord i rehabliteringsprocessen. Rose Frick, Ann-Charlotte Malmborg, Lena Florens Anna Melsted Ottosson tel: Anna Melsted Ottosson, avdchef 12

16 Tidsoptimering av fakturaflödet Leverantörsfakturor som kommer till Landstinget blir ofta inte betalda i tid, detta gör att Landstinget betalar onödiga kostnader i betalningspåminnelser och räntefakturor till leverantörerna, pengar som hade kunnat användas till patienternas fördel. Målet är att Förbättringsarbetet ska leda till att fakturor inte förfaller i lika stor utsträckning vilket skulle minska räntekostnaderna för förfallna fakturor. Under 2012 förföll ca fakturor. Målet är att Förbättringsprojektet ska leda till att fakturor inte förfaller i lika stor utsträckning vilket borde minska räntekostnaderna för förfallna fakturor och minska tiden som fakturan är ute i verksamheten. Vårt interna mål var att under 2013 halvera antalet fakturor som ligger obetalda och förfallna i Raindanceportalen. *Vi har mätt hur många fakturor som ligger obetalda varje vecka. Detta har gjort att vi kunnat få en bra överblick över hur läget ser ut gällande förfallna fakturor och följa effekten av genomförda åtgärder. *Vi har mätt beloppet för vad som konterats som räntor och påminnelseavgifter för förfallna fakturor. Mätningen har vi gjort för att kunna få ett relationstal till eventuella förändringar. Vi gjorde ett fiskbensdiagram för att kartlägga var flaskhalsarna i systemet var. Det vi kom fram till var att de flesta och största problemen bestod av problem orsakade av användare, metod och management. Detta är de områden vi fokuserade på att försöka hitta flaskhalsar inom. Efter två djupanalyser av fakturor förfallna med 0,5 år 1,5 år samt fakturor som förfallit med mindre än 14 dagar kom vi fram till att ett stort problem var att användare fanns i systemet som hade slutat/ bytt arbetsuppgifter, att användare inte visste hur man ska hantera fakturor i Raindance, samt att förslagskonteringen tog för lång tid. *Ekonomiservice har förkortat antal dagar som fakturorna har legat hos Ekonomiservice för förslagskontering genom effektivare arbetssätt, samarbete och tydliga krav. *Ett kunskapspaket samt Raindancekörkort har upprättats för mottagningsattestant, beställare samt beslutsattestant. *Personliga påminnelser och fler automatiska påminnelser har gjorts. *Vi har upprättat bättre rutiner för användarregistret i Raindance. Totalt har vi stängt inkorgen för ca 600 inaktiva användare efter kontakt under Genom att utforma rutiner, användarkontakt och skapa utbildningspaket för systemanvändare har vi under projektet minskat antalet förfallna fakturor genom att användarna har en större förståelse för systemet. Mätningarna under oktober december 2012 har ett snitt på 741 förfallna fakturor/ vecka medan mätningarna under oktober december 2013 visar ett snitt på 320 fakturor vilket utgör en minskning av de redan förfallna fakturorna med 57 % Under 2012 konterades räntor och påminnelseavgifter för ca kronor. Under 2013 konterades räntor för kronor, en minskning med 12% jämfört med föregående år. Av Landstingets totalt mottagna leverantörsfakturor under januari till oktober 2013 har ca 6700 färre fakturor blivit betalda efter förfallodatumet jämfört med motsvarande period 2012 vilket är en minskning med 36,9 % trots att antalet mottagna fakturor ökat för perioden. Team Ekonomiservice, Lollo Olausson och Fredrik Alfredsson Yvonne Elmerkind, 1a linjens chef, Ekonomiservice, Lollo Olausson, teamledare projektet, Ekonomiservice Yvonne Elmerkind, 1a linjens chef, Ekonomiservice 13

17 Högsbymodellen - Asyl Att möta asylpatienter i Högsby är återkommande vecka efter vecka månad efter månad år efter år i Högsby. Högsby är en av länets kommuner som tar emot flyktingar året om och % hög andel sett till totala befolkningen. Med denna bakgrund och fakta så slog sig de olika aktörerna i Högsby sig samman och påbörjade förbättringsarbete finna en permanent modell för asylsjukvård i Högsby kommun. Finna en permanent arbetsmodell med de olika förvaltningarna som verkar i Högsby. Arbetsmodellens syfte var att klargöra för vårdpersonal men framförallt för den asylsökande patienten att erhålla rätt vård vid rätt tillfälle. Förbättringsprogram 9 blev startskottet och har fortsatt sedan dess. Ett asylteam har upprättats tydligt för övriga vårdaktörer vilka kontakter som ska tas rätt insats för patienten. Mötet med patienten sker i team effektivisering avseende varje förvaltnings tid tillgänglighet. En tolkkostnad istället för flera. Tydlighet och minskad oro för patienten vi hjälper och hänvisar direkt på plats. Interaktiv pekskärm är under uppbyggnad med Sveaprisvinnarna 2013 Comic Health patientnyttan med detta instrument är att kunna kommunicera direkt med patienten utan tolk avseende sjukvårdens rutiner. Instrumentet hjälper oss även att tydliggöra vårdprocessen eller behandlingen för patienten. Teamet har ett nära samarbete med Migrationsverket vilket gör att vi hjälps åt att komma i kontakt med patienten, få en lägesrapport veckovis om inflyttade och inflyttade (siffror) och kunna planera insatser utifrån detta. Ett mobilt team när stora antal anländer ligger i framtidsplanen. Silvia Nilsson, Ssk Hälsocentralen Högsby Annikki Kallay Meriläinen, sjukgymnast Samrehab Högsby Kerstin Ingvarsson, Verksamhetschef Folktandvården Högsby Annikki Kallay Meriläinen Karolina Gandskog Områdeschef Samrehab 14

18 Förbättra diabetesvården för barn och ungdomar på Västerviks sjukhus Förbättra diabetesvården för våra barn och ungdomar Teamet har deltagit ett samverkansprojekt mellan Swediabkids, Qulturum och Barn och Ungdomskliniken, Västerviks sjukhus. Övergripande mål var att normalisera blodsockervärden mellan 4-8mmo/l i syfte att sänka HbA1c < 52 mmol/mol, höja livskvaliteten och förhindra senkomplikationer, för barnen och ungdomarna med diabetes. Metoderna som användes för att kartlägga verksamheten var de 5P:na, PGSA-hjulet och fiskbensdiagram. Problemområdena som hittades var oklara blodsockermål, acceptans av höga blodsocker, ofullständig registerinmatning, avsaknad av pubertetsbedömning, patienterna kom inte ihåg nya ordinationer av insulin. Utifrån detta satt vi då upp delmål som var att upprätthålla normala, sociala kontakter och fysisk aktivitet, färre hypoglykemier, ökad tillgänglighet, professionellt bemötande, ökad kompetens och dra nytta av varandras kompetens i teamet. Förändringar som är genomförda: 1: Nya PM är skrivna vad gäller målblodsocker 2: 100-regeln är införd som ett hjälpmedel att sänka höga blodsocker 3: Vi har testat med registerinmatning under besöket och lyckats till viss del. I dessa fall får patienten med sig min diabetes utskriven från registret 4: Vi provar med självskattning av pubertetsutveckling med hjälp av pojk/flick -boken 6: Mottagningslappen är omarbetad för att nya doser skall kunna fyllas i där och skickas med patienten hem. 7: Blodtryck tas vid varje besök 8: Förenklad analys av mikroalbuminuri 9: Personalutbildning genomförd vid ett tillfälle hösten : Alla barn och föräldrar fick inbjudan till ett informationsmöte vid två tillfällen 11: Tätare planerade teamträffar 12: I diabetessköterskans rum finns numera dator och diasend samt möjlighet till analys av HbA1c. 13: 500-regeln introduceras redan vid debut av sjukdomen samt till övriga diabetiker vid dietistkontakt. Utifrån förändringarna som är gjorda så har vi nått ett bättre resultat och ökad kvalitet. Fler av våra patienter har nått vårt mål och detta kan på lång sikt bli mer kostnadseffektivt med mindre senkomplikationer och därmed en bättre livskvalitet för våra patienter. Teamets arbete fortsätter för att nå en 100% måluppfyllnad. Under arbetets gång utvärderas resultatet kontinuerligt, vi arbetar mot gemensamma mål, låter det ta tid och nya förändringar prövas. Klinikens medel HbA1c och andelen patienter med ett HbA1c under 57mmol/mol följs i klinikens styrkort. Resultatet presenteras öppet varje månad för patienter, föräldrar och medarbetare. Under arbetets gång har andelen patienter med ett HbA1c <57mmol/mol ökat med 20% from oktober 2010 till oktober Viktiga lärdomar utifrån projektarbetet är att det bör finnas en samsyn i teamet, tydliga mål och verktyg såsom 100-regeln, 500- regeln, tydliga riktlinjer, utbildningar för övrig personal och tydliggöra resultat med diagram och tabeller. Ansvariga för projektet: Karin Jönsson Leg. sjuksköterska, Anders Thåström Barnläkare, Jan-Åke Hammersjö Barnläkare, Birgit Köpke- Hansen Leg. sjuksköterska, Ann Jonsson Leg. sjuksköterska och Anne-Sophie Svahn kurator Karin Jönsson ltkalmar.se Tel: Diabetesteamet: 15

19 Förändringen som alla vinner på. (Tolkning: läkare, sjuksköterskor och framför allt patienterna) Patienter med kronisk njursvikt som blev njurtransplanterade flyttades innan till medicinmott för fortsatta kontroller av läkare. Patienterna påtalade oro och viss otrygghet när de efter lång tid i dialys helt plötsligt skulle få sina kontroller på en annan enhet. På medicinmott finns ingen sjuksköterska med specialistkompetens i njursjukdom/dialys och transplantation och därför bokades alla telefonkontakter och besök till läkare. Dessa besök tog stor tid i anspråk för en läkare som oftast varit ensam inom sin specialitet. Patienter med kronisk njursvikt finns inom vården under många år och deras väg byter riktning flera gånger under deras kvarvarande liv. De går från predialytiskt stadie till dialys och sedan kanske de blir transplanterade för att sedan åter igen bli dialysberoende. Detta var anledningen till att vi ville skapa en trygghet för patienter med kronisk njursvikt. Alla njurtransplanterade patienter registrerades en gång / år i ett nationellt register samt ett lokalt register på Sahlgrenska och detta hade under åren blivit bortprioriterat p.g.a. tidsbrist vilket visade sig i statistiska data som lämnade ut. Utredningar för transplantation av både givare och mottagare tog alldeles för lång tid. Vi ville skapa ett tryggt omhändertagande av patienter med kronisk njursvikt där de skulle få all vård på ett och samma ställe av personal med hög kompetens inom området. Vi ville skapa en sammanhållen vårdkedja som sträcker sig genom alla de olika stadier som dessa patienter tvingas genomgå. Vi ville också skapa ett samhällsekonomiskt tänkande när det gäller vilka resurser som krävs för ändamålet trygg patient. Med tung belastning på nefrologen och alltmer längre vårdköer till nybesök för inkommande remisser så ansåg vi att man behövde hitta en lösning som både gynnade läkaren, patienten och personalen på de båda enheterna. Vi ville också kunna följa de riktlinjer som fanns gällande registreringar av transplanterade patienter då detta ju ligger till grund för fortsatt forskning i området. Vi villa också effektivisera transplantationsutredningarna som innan tog lång tid eftersom läkaren var ensam ansvarig att ordna med allt praktiskt. Njurmottagningen och medicinmottagningen samarbetade. Vi kartlade alla transplanterade patienter och skickade ut information om vår tanke och erbjöd patienterna fortsatta kontroller på njurmottagningen. Alla patienter utom en ville gärna bli remitterade till njurmottagningen och vi plockade upp några i taget dels för att hinna med att samtidigt få ökad utbildning och kunskap om medicineringen och dels för att kunna skapa en personlig kontakt med varje patient. Vi började i samma stund också med besök till sjuksköterska varannan gång. Dessa besök mättes och vi mätte även antalet läkarbesök på båda enheterna. Vi kontrollerade under arbetets gång att antalet nybesök på inkommande remisser steg i antal och vårdköerna på medicinmottagningen minskade i takt med att patienterna flyttades upp till njurmott. Vi började också gå igenom alla patienternas journaler så långt tillbaka som det gick och registrerade i efterhand alla data som under åren blivit borttappade. Detta gjordes i samarbete med Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och SNR (svenskt njurregister) i Jönköping. Efter ett år fick patienterna fylla i en enkät om hur det upplevde den nya organisationen. Njurmottagningen tog ett större ansvar för transplantationsutredningarna genom att förbereda prover och påminna om remisser för olika undersökningar. Minskade vårdköer på medicinmottagningen. Patienter med kroniskt njursvikt omhändertas på en enda enhet. Minskad belastning på läkarresurser. Vi följer riktlinjer och rutiner för registrering av transplanterade patienter samt följer riktlinjer från Sahlgrenska gällande medicinsk uppföljning. Vi håller oss uppdaterade med nya riktlinjer och åker på regelbundna nationella möten för att hålla en god vårdkvalitet och bevara våra kunskaper. Enkäten visade att patienterna känner sig trygga med den nya organisationen. Njurmottagningen har inga telefontider vilket ökar tillgängligheten markant. Patienterna uppskattar sjuksköterskebesöken där de kan ta upp saker som de inte ville belasta läkaren med. Vi kunde ge svar till patienterna direkt i telefon vilket upplevdes som positivt. Dialyspatienter som skulle bli transplanterade kunde redan innan transplantation få kontakt med njurmottagningen under utredningen vilket också upplevdes positivt. Utredningar av mottagare och givare förkortades med nära 6 månader vilket gjorde att patienter kunde bli transplanterade innan de blev dialysberoende, detta ökar också överlevnaden för dessa patienter. Sofia Holtsäter (Sjuksköterska), Marja Lundgren (Sjuksköterska), Hjalmar Åselius (Nefrolog), Marie Andersson (Undersköterska) Sofia Holtsäter, Sofia Holtsäter 16

20 Samverkan primärvård med Mönsterås kommun för god diabetesvård i hemsjukvården Fanns inga riktlinjer, vårdprogram eller liknande för diabetespatienter inskrivna i hemsjukvården i Mönsterås kommun. Medfört dubbelarbete från kommun/landsting och avsaknad av uppföljning av diabetespatienter. Specialkompetens inom diabetes saknas i hemsjukvården De två Hälsocentralerna i Mönsterås kommun arbetade olika vad det gäller att följa upp och kalla dessa patienter. Kommun och landsting har ej samma datajournalsystem vilket gör det svårare att följa patienten, tex. gällande provsvar. Ett gemensamt flödesschema gällande diabetespatienter i hemsjukvård. 100 % av de insulin- eller tablettbehandlade diabetespatienterna i hemsjukvården ska ha en vårdplan utarbetade i samverkan med Hälsocentral och kommun gällande diabetes. Patienterna ska ha individuella målvärden för HbA1c (långtidsblodsocker) och p-glukos. Förhindra fotkomplikationer. Kontinuerlig uppdatering inom diabetesområdet för de som arbetar inom hemsjukvården. Hur genomfördes förbättringsarbetet : Karläggning av hur många insulin- och tablettbehandlade diabetiker som var inskrivna i hemsjukvården, senaste HbA1c och hur många som hade vårdplaner gällande diabetes. Fiskbensdiagram, flödeskartläggning, PGSA-hjulet och uppgifter från datajournaler, nationella diabetesregistret användes Vilka resultat har uppnåtts? Beskriv nyttan för patienten/kunden: Vårdplaner har utarbetats vilket ger säkrare vård för patienten då den vet vem den ska vända sig till. Hemtjänstpersonalen vet vilka målvärden patienten har för sina blodsockervärden, Insulin har satts ut på några patienter vilket medfört att risken för hypoglykemier minskat, vilket givit bättre välmående och minskat risken för fallskador eller död. Föreläsning för kommunsjuksköterskor och anställda på primärvården på de två hälsocentralerna om äldre och diabetes ska ske i början av året för att säkra vården. Pia Nes, diabetessjuksköterska, Blomstermåla Hc Carina Jonsson, diabetessjuksköterska, Mönsterås Hc Ulla Karlsson, Eva-Lena Ohlsson och Camilla Gustavsson, Leg sjuksköterskor, Mönsterås kommun Pia Nes, Blomstermåla Hc alt Pia Nes 17

Sammanfattning förbättringsarbeten

Sammanfattning förbättringsarbeten Sammanfattning förbättringsarbeten Här kan du läsa sammanfattningar av teamens förbättringsarbeten gjorda inom satsningen på systematiskt förbättringsarbete, Landstinget i Kalmar län. Om du vill veta mer

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

SWEDIABKIDS-IQ1projektet

SWEDIABKIDS-IQ1projektet SWEDIABKIDS-IQ1projektet Jan 2011- okt 2012 KVALITETSUTVECKLINGSPROJEKT tillsammans med Qulturum TEAM BARN-OCH UNGDOMSKLINIKEN CSK, KRISTIANSTAD Karin Larsson Vad är SWEDIABKIDS? Nationellt diabetesregister

Läs mer

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad Annika Kragh Lisbeth Karlsson Lena Arvidsson Datum 2015-01-30 Version Dnr 1 (5) Slutrapport Sammanhållen vård och omsorg Prestationsmedel äldre

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan

Länsgemensam ledning i samverkan Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Praktiska anvisningar Sjuksköterska Kerstin Jonskog- Bertilsson och Ann-Katrin Wilhelmson Informationsöverföringsgruppen

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 138, Bup vårdavdelning, Umeå Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Vt- 13 Gunnar Berlin, Lärare Anders Hellman, Sjuksköterska Mia Lindstrand,

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Bra mottagnings projekt

Bra mottagnings projekt Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:

Läs mer

Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats.

Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats. 2014-12-02 4 1(7) Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats. Definition direktinläggning Inläggning på akutgeriatrisk vårdplats av multisjuk äldre patient i

Läs mer

Kvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör

Kvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör Kvalitet och patientsäkerhet Magnus Persson, utvecklingsdirektör Landstingets fokusområden 2016 Mål: Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet I vårt fokus: Bra bemötande och delaktighet Främja

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se

Läs mer

Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna

Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna Dalarna Den här sommaren har jag inte behövt åka in på sjukhuset en enda gång. ( uttalat av en person inskriven

Läs mer

Bäst i test när vi standardiserar vårt arbetssätt

Bäst i test när vi standardiserar vårt arbetssätt Bäst i test när vi standardiserar vårt arbetssätt Oskarshamns sjukhus Akut förbättring Dåliga flödestider på akuten Start av eget Projekt Akut medicinska spåret Akut förbättring ett nationellt projekt

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?.

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. LEAN i praktiken från Capio S:t Görans Sjukhus Göran Örnung dr med sc Överläkare och processägare

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping Projektrapport Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping Syfte med deltagandet Teammedlemmar i Genombrott Förbättra den psykiatriska Sjuksköterska, Anna Blücher,

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Kvalitet och patientsäkerhet

Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren, Utvecklingsdirektör På gång Åttonde året i rad med positivt resultat 148 miljoner kronor Eva Arvidsson disputerar på torsdagen vid Linköpings

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Gemensamt inskrivningssamtal

Gemensamt inskrivningssamtal Gemensamt inskrivningssamtal Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 Hp Jessica Wetterberg Christina Wiberg Aronsson 160115 Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar: SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping EN CHEFLÄKARES ERFARENHET Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping Ett brev som betydde mycket? LEX SÖREN Systemfel eller

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Syftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården

Syftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården Balanserat styrkort Vår verksamhetsidé ska stärka samverkan mellan primärvård, privat vård, kommunal vård och sjukhusvård för att försäkra vårdtagaren till en god och säker vård. Syftet med ett balanserat

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 89 Allmänpsykiatri avd 124, Akademiska sjukhuset, Uppsala Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen

AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen Maria A Hilberth Verksamhetschef Mönsterås Hälsocentral 121127 Mönsterås Hälsocentral Ca 8 600 listade patienter Storlek 6 av 27 offentliga HC Ca 40 medarbetare

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 147 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Sjuksköterska,

Läs mer

Team 16 Bättre flyt efter 15.00 Kirurgiska klinikens operationsavdelning & Anestesiavdelning 1 UMAS, Malmö, Region Skåne.

Team 16 Bättre flyt efter 15.00 Kirurgiska klinikens operationsavdelning & Anestesiavdelning 1 UMAS, Malmö, Region Skåne. Team 16 Bättre flyt efter 15. Kirurgiska klinikens operationsavdelning & Anestesiavdelning 1 UMAS, Malmö, Region Skåne. Syfte Syftet är att skapa rutiner så att samtliga patienter uppsatta på ett operationsprogram

Läs mer

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning

Läs mer

Ökad tillgänglighet och kvalitet i psykiatrisk heldygnsvård. Bipolär vårdkedja Psykiatri Affektiva I Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ökad tillgänglighet och kvalitet i psykiatrisk heldygnsvård. Bipolär vårdkedja Psykiatri Affektiva I Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ökad tillgänglighet och kvalitet i psykiatrisk heldygnsvård Bipolär vårdkedja Psykiatri Affektiva I Sahlgrenska Universitetssjukhuset Agenda 1. Bakgrund till patientgruppen 2. Mål med arbetet 3. Tillvägagångssätt

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

BRA MOTTAGNING. Nulägesrapport

BRA MOTTAGNING. Nulägesrapport BRA MOTTAGNING Nulägesrapport Arbetsgruppen, Bra Mottagning Februari 2004 Bra mottagning inom Landstinget i Kalmar län Bra mottagning inom Landstinget i Kalmar län startade på allvar i samband med att

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret

Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret 2015-2016 Titel på förbättringsarbetet Teammedlemmar Beskriv er enhet kort samt bakgrunden till ert förbättringsarbete BPSD Förbättringsarbete Dalängens

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ortopedkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Annette Flodberg Projektnamn: Informationspärm för patienter med gynekologisk cancer. 1. Define (Definiera)

Läs mer

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Inledning Inför sommaren 2013 beslutade sjukhusledningen och verksamhetscheferna om införande av ett arbetssätt med pulsmöten/pulstavlor på samtliga vårdavdelningar

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2 Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Vernissage 17 december 2012 kl. 13.00 16.00 Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Det pågår en strukturförändring inom svensk vård och social omsorg. För att svara upp mot de ökade krav

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk

Läs mer

Patient berättelse 1

Patient berättelse 1 1 Patient berättelse 2 Vad tänker och känner ni när ni har hört denna patients berättelse? Synpunkter på handläggningen vid första besöket Vad kan skälen vara till att man inte lyssnade på patient och

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat Patient hänvisad enligt beslutstöd Utbildning Potentiella framtida chefer Författare Martin Johansson 2014-12-16 Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn Bakgrund Ställs högre krav på ambulanspersonalen

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 59 Avdelning 366, Affektiva 1, psykiatriska kliniken Östra sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen Deltagande

Läs mer

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem Ulf Grahnat Marie Ernsth Bravell 1 1 Mer information på vår webbplats: www.komhem.net 2 Bakgrund varför följa upp? Socialstyrelsen har identifierat områden som

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Landstingsdirektörens stab HR-enheten. Landstingsstyrelsen. Landstinget i Kalmar län. Sida 1 (2) Datum

TJÄNSTESKRIVELSE. Landstingsdirektörens stab HR-enheten. Landstingsstyrelsen. Landstinget i Kalmar län. Sida 1 (2) Datum Landstingsdirektörens stab HR-enheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-10-27 Landstingsstyrelsen Sida 1 (2) Utredningsuppdrag 16/25 och 15/21 Handlingsplan för effektivare resursutnyttjande genom utveckling

Läs mer

Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret

Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret Redovisning av e med BPSD-registret 2015-2016 Titel på et Teammedlemmar Beskriv er enhet kort samt bakgrunden till ert e Syfte med et Mål (SMARTA) Hur kom ni fram till era mål? Vilka PGShjul har ni jobbat

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ)

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ) Årsrapport 214 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ) Anna Hallberg KK Värnamo Anna Westling KK länssjukhuset Ryhov Jönköping Cecilia Lundgren KK länssjukhuset Kalmar Emma Lindqvist KK Höglandsjukhuset

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm GERIATRISKT FORUM 2012 13-14 september Läkaresällskapet, Stockholm Tack för inbjudan! 2 : En samverkan mellan ambulanssjukvården och geriatrik Berit Larsson, ST-läkare i Geriatrik och Akutsjukvård. Eva

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Vägen till Flippen Primärvårdsförvaltningen Landstinget i Kalmar län

Vägen till Flippen Primärvårdsförvaltningen Landstinget i Kalmar län Vägen till Flippen Primärvårdsförvaltningen Landstinget i Kalmar län Vision - utveckling Vi ska vara den mest framgångsrika offentliga primärvårdsförvaltning avseende utvecklingsanda Landstinget i Kalmar

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Ortopedisk vård. effektivare, mer patientsäker vård. Marie Lilja avdelningschef Universitetssjukhuset i Lund

Ortopedisk vård. effektivare, mer patientsäker vård. Marie Lilja avdelningschef Universitetssjukhuset i Lund Gå 4 betala för 3! Ortopedisk vård effektivare, mer patientsäker vård LEAN effektivare vård med minskat dubbelarbete och mer tid för patienten! Kortare vårdtid och färre komplikationer med utvecklad höftfrakturprocess

Läs mer

Det ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala

Det ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala Det ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala PRIO & Det ska inte handla om tur Kvalitetsregister och brukarmedverkan på olika nivåer

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 76, avdelning 21, Västervik Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Ett gemensamt arbete mellan landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun Christina Mörk Hemvårdsenheten Läkarvård i hemmet till äldre multisjuka patienter Svårt

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert Diabetesvården kommunal hälso- och sjukvård i Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert Patientfall Person kommer in till korttidsplats i väntan på boende

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

Förbättrade resultat i svensk barndiabetesvård

Förbättrade resultat i svensk barndiabetesvård Förbättrade resultat i svensk barndiabetesvård Användning av kvalitetsregister i förbättringsarbete Lena Hanberger, Linköpings Universitet Diabetesforum Oslo 2017-04-27 Lena.hanberger@liu.se HbA1c: 50

Läs mer