Kraften hos många! Alf Jönsson, landstingsdirektör

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kraften hos många! Alf Jönsson, landstingsdirektör"

Transkript

1

2 Kraften hos många! Skriften du håller in din hand innehåller de fyrtio förbättringsarbeten som nominerats till landstingets Bästa förbättring. Samtliga bidrag har fokus på ökat värde för patienten/kunden och har föreslagits av medarbetare i landstinget. Bidragen är en källa för lärande och kontakta därför gärna teamen för att få veta mer om deras förbättringsarbeten. Tillsammans sprider vi då våra framgångsrika exempel vidare. När jag läser bidragen blir jag stolt och glad över vad alla kunniga och engagerade medarbetare i vårt landsting åstadkommer. De förbättringsarbeten som presenteras visar att vi inom Varje dag lite bättre kraften hos många lyckats skapa en förbättringsanda i vardagen. En vardag där det systematiska förbättringsarbetet är vår strategi för att nå Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård. Det vi har gjort hittills har gjort skillnad, och nu ska vi tillsammans ta vårt förbättringsarbete fortsatt framåt tillsammans med patienter och närstående. Alf Jönsson, landstingsdirektör

3 Förbättringsarbete Sidnummer Hålla koll på läget tavla-vår informationstavla 1 Gravidamottagning med telefonrådgivning på specmvc 2 Införande av sjuksköterskebemannad anestesimottagning på sjukhuset i Oskarhamn 3 En snabb och säker vård och behandling på akutmottagningen Västerviks sjukhus 4 Bättre vård mindre tvång! 5 Höftfrakturprojekt i Västervik, 12 timmar till operation 6 Systematiskt förbättringsarbete för att minska trycksår hos inneliggande patienter 7 Ökad patientdelaktighet och sekretess vid rond 8 Varje dag lite bättre för Kvinnoklinikens cancerpatienter 9 Infört lustgas på Barn-och ungdomskliniken i Västervik 10 Astma och barn 11 Händerna på ryggen - ökad självständighet hos rehabpatienter 12 Tidsoptimering av fakturaflödet 13 Högsbymodellen - Asyl 14 Förbättra diabetesvården för barn och ungdomar på Västerviks sjukhus 15 Förändringen som alla vinner på 16 Samverkan primärvård med Mönsterås kommun för god diabetesvård i hemsjukvården 17 Bipolär sjukdom- bättre behandling 18 Drömläge för de mest sjuka äldre 19 Medskapande patienter och närstående Bättre Vård Mindre Tvång 20 Från styrkort till förbättringsarbete i det vardagliga arbetet med förbättringsledare 21 Förbättring och kvalitetsökning av vården för respiratorpatienter på IVA i Västervik 22 Kompressionslindning med Coban2 bättre vård till fler patienter! 23 Ett webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning -TILDA 24 Lungfunktionsprojekt- Södra Öland 25 Aktivera mera 26 Magglädje vid tarmkirurgi 27 Akutteam i primärvården -Mönsteråsmodellen 28 Hjärtsviktspatienter - en eftersatt grupp inom den palliativa vården 29 Rädda Hjärnan larmkedjan! 30 LSVT Big- Ett träningskoncept för personer med Parkinsons sjukdom 31 Ökad tillgänglighet genom webbtidbok för gynekologisk cellprovskontroll 32 NeoIVA-projektet- för ökad säkerhet och kvalitet på neonatal intensivvård 33 Samarbete mellan kommunsjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor för en ökad patientsäkerhet 34 Från 6 till två dagar 35 Sköldkörtelmottagning 36 Kuratorer prioriterar 37 Hjärt/kärlmottagning på Kvarnholmens hälsocentral 38 Snor, skrik och tårar- Barnens väg till vården 39 Surfplattor stärker patienters ställning i vården 40

4 Hålla Koll på Läget Tavla - Vår informationstavla 2009 började vi på avdelningen att arbeta med LEAN/processförbättring. Vi började i liten skala med dagligt möte ( 5 min.) med PGSA-hjulet som metodik. Alla medarbetare är delaktiga och medverkar genom att sätta upp lappar på problem/idéer. Tillsammans löser vi på plats eller så flyttar vi problemet förbättringsförslaget till vårt veckomöte, där vi har mer tid att diskutera, planera och besluta om eventuella mätningar eller om det blir en process vi ska fördjupa oss i. Vi har i år utvecklat detta vidare till en större tavla där all viktig information mm finns så att alla kan ta del av det på ett visuellt sett. En tavla med samlad information vårt Nav i vår verksamhet. Jag tycker det är viktigt att det finns EN plats för att visualisera våra mål, kunna ge feedback på vårt arbete (mål, variabler, Lisaavvikelser m.m.) Smidigt och konkret. Jag och medarbetarna tog fram allt vi ville ha samlat på tavlan. Nu strukturerar vi upp det under tiden vi arbetar med det. Det är ett levande arbetsredskap. Jag tar upp antal inkomna akuta remisser från gårdagen (en förklaring till arbetsbelastning), vad som händer IDAG; bemanning, kurser, hospitering, besök, Vad som är aktuellt i veckan, Lisa-avvikelser, PGSA-hjulet. Vi har en fram och baksida på tavlan, och på baksidan står vår Vision, våra värdegrundsord, våra mål för året; miljö och patientsäkerhet och våra kvalitetsvariabler från våra styrkort. Dessa går vi igenom varje månad, hur vi ligger till. Vi alla har/får information. Vi arbetar med fokus på förbättringar, med allas delaktighet brett engagemang kontinuerlig utveckling. Feedback på vårt arbete, Lisa-avikelser och hur vi ligger till med målen i våra kvalitetsvariabler. Alla har mer; Koll På Läget nu. Det är alla vi på Fysiologiska kliniken Christina Welander Gunnarsson, avd. chef tel nr Christina Welander Gunnarsson 1

5 Gravidamottagning med telefonrådgivning på specmvc plan 5 hus 18 (innan var den på förlossningen plan 4 hus 18) För att kunna erbjuda smidig och professionell handläggning för patienter såväl polikliniska som inneliggande och för att underlätta för förlossningspersonalen (barnmorskor, undersköterskor samt förlossningsläkare) Stundtals kunde det vara långa väntetider för polikliniska patienter att sitta i förlossningens väntrum i väntan på bedömning, vilket även medförde stress för personalen. Patienterna fick sitta och vänta då man var upptagen med förlossningspatienter. Telefonrådgivningen upptog tid och avbröt personalen mitt i arbetet med förlossningspatienterna, personalen fick ofta lämna de födande kvinnorna för att gå ut och svara i telefonen för att ge rådgivning. Personalflytten är funktionsmässig och inte enbart geografisk, vilket inneburit mer tillgänglig personal på plan 5 så att patienterna får ett snabbare omhändertagande. Bättre patientflöde och bättre omhändertagande av alla patienter Säkrare vård för patienter så som inneliggande och polikliniska Bättre arbetsmiljö för personalen (barnmorskor, undersköterskor samt förlossningsläkare) på förlossningen Via ett processgrupparbete på förlossningen så kom iden upp att försöka förbättra för såväl polikliniska patienter som personal på förlossningen. Gravida mottagningen på Spec MVC Startade under hösten 2012 och har alltså varit igång under ca 1år, har gjort stor skillnad till det bättre för såväl patienter som personal Bättre patientflöde då polikliniska patienterna blir omhändertagna direkt Telefonrådgivningen utnyttjas bättre Lokalerna på plan 5 utnyttjas bättre Minskad stress för personalen på förlossningen Katarina Ivarsson, Helena Ljung, Maria von Zweibergk och Maria Svenvik Lena Nordstöm chefbarnmorska tel Frida Nordh Persson 2

6 Införande av sjuksköterskebemannad anestesimottagning på sjukhuset i Oskarshamn Frigöra anestesiläkare att deltaga mer i kliniskt arbete kring patienten. Väl optimerade patienter inför operation. Minska onödiga strykningar. Bättre framförhållning. Trygg välinformerad patient med god framförhållning. God kommunikation med övriga aktörer. Enskild patientbedömning i lugn miljö patienten har möjlighet och vågar fråga! Prestudier på anestesimottagningen i Visby Framtagande av hälsodeklaration och bedömningsunderlag. Inrett lokal för ändamålet. Skyltning på sjukhuset. Målsättning för framtiden är att få in bedömningarna i Cosmic. Bättre samarbete med kirurg respektive ortopedkoordinatorer. Väl informerade trygga patienter enligt enkätsvar från ortoped och dagkirurgi. Bättre pålästa före patientkontakt. Bättre information till anestesisköterskor via op-planeringssystemet. Jan Johansson, anestesiolog (numera KMC Linköping) Ewa Engström, an ssk Oskarshamn Urban Wirzén, an ssk Oskarshamn Ewa Engström Urban Wirzén Ewa Engström och Urban Wirzén 3

7 En snabb och säker vård och behandling på akutmottagningen Västerviks Sjukhus Akutmottagningen Västervik har liksom övriga sjukhus i Landstinget i Kalmar län en målsättning att alla patienter ska ha en total handläggningstid inom tre timmar. Vid projektstart nåddes detta mål till ca 70 % vilket vi inte var nöjda med. Av den anledningen antog vi projektet då vi såg stora möjligheter till att minska slöseri med patienters tid och öka kvaliteten på patientflöden samt nöjdheten för medarbetare. Minska slöseri med patienters tid med en målsättning att minst 80 % av patienterna ska ha en total handläggningstid inom tre timmar. Möjligheten att kunna införa snabbspårsflöden för patienter med lättare besöksorsaker som ofta konsumerar sekundära resurser ju längre de får vänta på akuten. Öka kvalitet och patientsäkerhet. Teamet ville strukturera och förenkla rutinerna för dessa patientkategorier. Öka nöjdhet hos medarbetare genom att skapa en lugnare arbetsmiljö. Tänkta åtgärder var att se över läkarbemanningen, göra schematekniska förändringar för vårdpersonal och anpassa detta till då belastningen är som högst. Utveckla omhändertagandet och vården av de mest sjuka äldre* under vistelse på akutmottagningen. *Patienter > 65 år med omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Projektet genomfördes mellan sept okt En projektgrupp bildades från kliniken med olika personalkategorier samt en sjuksköterska från geriatriska kliniken och läkare från kirurg- ortoped- medicinkliniken. En styrgrupp fick kontinuerlig information och fattade beslut om större förändringar. Vår metodik har varit genombrottsmetoden där mål, mått, idéer och tester har gjorts fortlöpande. Alla små förändringar har testats med PDSA- hjul. Under projekttiden har regelbundna mätningar genomförts vad gäller handläggningstider och arbetsbelastning. Enkäter har använts för att mäta patienters upplevelse av besöket på akutmottagningen samt personalens nöjdhet på arbetsplatsen. Resultaten har regelbundet redovisats på arbetsplatsträffar. Målsättningen att minst 80 % av patienterna ska ha en total handläggningstid inom tre timmar är närmast uppnådd. Handläggningstider för snabbspåren, enkla sårskador och enkla ortopediska extremitetsskador, har minskat. Detta har möjliggjorts genom mer struktur och effektivitet som nya sårvårdsvagnar, checklistor för respektive spår och att sjuksköterskor skriver röntgenremisser mm. Minskade beslastningstoppar genom ökad läkarbemanning och schemateknisk förändring för personalen. En checklista för ökat omvårdnadsbehov har utarbetats. Detta har inneburit en ökad patientsäkerhet genom regelbundna kontroller av hudkostym, smärta, hygien, nutrition och elimination. Checklistan medföljer patienten till vårdavdelning. Mer värdeskapande flöden har införts för dessa patientkategorier. Vi har belyst vikten av bemötande och information till patienter samt förbättrat patientsäkerheten genom ett mer strukturerat arbetssätt. David An läkare, Ulf Axelsson ssk, Lena Lindmark usk, Marie Peereboom ssk, Jesper Schüllerqvist läkare, Lennart Tedborn avdchef, Inga-Lill Wall ssk Ulf Axelsson tel. nr Inga-Lill Wall tel.nr Ulf Axelsson och Inga-Lill Wall akutmottagningen Västerviks Sjukhus 4

8 Bättre vård mindre tvång! Chefer hade under året uppmärksammat via avvikelser att det fanns brister i överföringen av patienter mellan sluten och öppenvård. Genom att förbättra samverkan mellan sluten och öppenvård kan vi kvalitativt höja patientsäkerheten. Förbättringsarbetet sågs som en möjlighet att arbeta preventivt för att minska tvångsvård och tvångsåtgärder. Teamet ville uppnå en obruten vårdkedja mellan sluten och öppenvård. Öka patientens delaktighet och inflytande i vården. Genom föreläsningar förbättra patienternas upplevelse och bemötande vid tvångsvård. Via SKL:s genombrotts metodik. Personalen har via Brobryggarna (brukarmedverkan) fått ökad kunskap i hur patienten upplever vården hos oss. Genom att alla interna remisser, muntligen överrapporteras av remittent till respektive öppenvårdenhet under chef -läkarmöte som hålls varje morgon säkerställs att ingen patient faller mellan stolarna. Alla LPT (Lagen om psykiatriskt tvång) patienter som inte har en etablerad öppenvårdskontakt ska erhålla ett personligt möte med behandlare i öppenvård innan utskrivning från slutenvård. Jan-Ove Wuopio, Monica Lövenhamn, Charlotta Brunner, Pia Hultgren, Cecilia Rönnbäck, Anette Harriesson, Inger Johansson och Mira Sundberg 1:a linjen chef Jan Ove Woupio tele: , 1:a linjen chef Mira Sundberg tele: Mira Sundberg 5

9 Höftfrakturprojektet i Västervik; 12 timmar till operation Några av våra mest utsatta och sköra patienter är de som drabbats av en höftfraktur. Medelåldern är över 83 år och det är vanligt förekommande att man har flera allvarliga medicinska diagnoser förutom höftfrakturen. Detta ställer höga krav på omhändertagandet, inte minst det akuta. Att det finns ett tydligt samband mellan komplikationer och väntetid till operation är välkänt. Efter 24 timmars väntan ökar mortaliteten och redan efter 12 timmar ökar risken för komplikationer som t ex. trycksår, konfusion och oro. Något som även vi hade observerat på vårt sjukhus. Årligen jämförs sjukhus med varandra i Öppna Jämförelser, 2009 hade Västerviks sjukhus en medelväntetid på 25 timmar till operation för patienter med höftfraktur. Det var marginellt bättre än rikssnittet 27 timmar. Vi tyckte att 25 timmar var orimligt högt och ansåg att det fanns utrymme för avsevärda förbättringar. Målet var att undvika så mycket komplikationer som möjligt. Vi satte en gräns på 12 timmars väntetid till operation. 12 timmar är ett högt uppsatt mål, så pass högt att knappt någon klinik lyckats komma ned på denna nivå tidigare. Med många små förbättringar i processen runt höftfrakturpatienten borde en medelväntetid på 12 timmar kunna uppnås med bibehållen patientsäkerhet och förbättrad medicinsk kvalitet och därmed ett bättre slutresultat. Förbättringsarbetet utfördes som ett teamarbete, tvärprofessionellt och över klinikgränserna. Personal från ortopedkliniken, röntgenavdelningen, operationsavdelningen, akutmottagningen och ambulanssjukvården bildade Höftfrakturgruppen. Med systematik granskades den dåvarande vårdkedjan, med hjälp av systematiska studier av tider och processer identifierades en mängd möjliga förbättringar. Dessa förbättringar genomfördes under ordnade förhållanden, nya systematiska studier visade att dramatiska förbättringar hade genomförts redan i början av projektet. En helt ny vårdkedja hade skapats; mycket kortare och starkare. Målet 12 timmars medelväntetid uppfylldes i ÖJ Därefter har Västerviks sjukhus legat i topp 3 år i rad (ÖJ 2011, 2012 och 2013). Med kraftigt minskad medelväntetid till operation har vi sett minskat antal komplikationer, högre grad av välbefinnande och minskat antal medelvårddygn. Nyttan för den enskilda patienten är stor. Resultatet har väckt uppmärksamhet och teammedlemmar har blivit inbjudna som föreläsare i många olika sammanhang t ex. Kvalitetsmässan 2011 och utställningen International Forum on Quality and Safety i Paris Projektet har tidigare nominerats till Guldskalpellen och GötaPriset. På detta sätt har vi kunnat knyta kontakter med andra kliniker och även fått tillfälle att sprida vårt arbetssätt och förhoppningsvis gjort nytta även på andra sjukhus. Per Delvert, Tommy Persson, Anna Gunnarsson, Ingeborg Eek, Eva Karlhall, Karin Hasselqvist och Johan Liliequist Johan Liliequist, överläkare, Ortopedkliniken, Västerviks sjukhus alt vx. Johan Liliequist 6

10 Systematiskt förbättringsarbete för att minska trycksår hos inneliggande patienter Vårt landsting har mätt trycksår sedan 2008 och i genomsnitt har ungefär var 10:e patient trycksår. Trycksår är ett fokusområde under och att arbeta med förbättringar för att minska trycksårsförekomsten prioriteras bildas en länsövergripande och tvärprofessionell arbetsgrupp. Landstingets mål: Årlig reduktion av tryckskador/trycksår med minst 20 % Minska trycksårsförekomsten i landstinget, genom kartläggning och förbättringsarbete på landstingsgemensam och lokal nivå. Arbetsgruppen började med en kartläggning av trycksårsförekomsten på avdelningsnivå genom åren, för att ha en grund att stå på. Därefter fortsatte arbetet med att skapa en gemensam syn, ta fram gemensamt material och gemensamma rutiner vad gäller: - Förebyggande åtgärder (vändschema, avlastning, rätt madrass mm) - Utbildning (länsövergripande, på sjukhus- och avdelningsnivå) - Handlingsplan på avdelningsnivå Uppföljning görs efter mätningar och årligen vid patientsäkerhetsronder eller liknande. Förbättringsarbetet pågår och fortsätter När landstinget, år 2008, började mäta trycksår låg trycksårsprevalensen på ca 19 % - var femte patient hade trycksår! Därefter har trycksårsprevalensen legat på ca 10 %, men trenden har pekat nedåt och vid sista mätningen var trycksårprevalensen 7,2 %. På landstingsnivå är det den lägsta uppmätta siffran i hela Sverige. Varför ska vi minska trycksårsprevalensen i landstinget? Svar: Trycksår ökar medelvårdtiden med ungefär 7 dagar och har en medelkostnad på kronor (källa: SKL, hösten 2013) MEN framförallt skapar trycksår onödigt lidande för patienten! Arbetsgruppen för förbättringsarbete inom trycksår Länssjukhuset, Kalmar Helen Holmström, patientsäkerhetsamordnare Karin Falk, verksamhetsutvecklare Eva Flobrandt, sårsköterska - sårteamet Oskarshamns sjukhus Linda Forsman, verksamhetsutvecklare Västerviks sjukhus Anki Karlborg, patientsäkerhetsamordnare Annika Stenborg, undersköterska - sår Länsövergripande Per Ingvarsson, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Lena Hagman, Utvecklingsenheten i LD-stab Lena Hagman, Lena Hagman (tillsammans med arbetsgruppen) 7

11 Ökad patientdelaktighet och sekretess vid rond Förslaget om förbättringsarbetet kom efter att avd infört PNV (patientnärmre vård). Man såg att sekretessen brast i samband med gåronderna inne på patientsalarna. Man såg att patienten inte blev helt delaktig i planeringen av vården då SSK/DR planerade tillsammans och sen kom in på patientsalen och meddelade planen. Man såg också att patientens tid med DR var liten i samband med träffen på patientsalen och det kontakten var inte fullt kvalitativ. Planen blev därför att bjuda in patienten till ronden inne på en enskild sal. Teamet ville uppnå en fullvärdig patientsekretess, öka patienternas delaktighet vid ronden samt erbjuda patienterna längre och mer kvalitativ tid tillsammans med läkaren. 1. Fiskbensmodellen och flödesschema användes för att strukturera upp nuvarande rondstruktur och för att hitta onödiga flöden. 2. Planering/skiss på hur ny rondstruktur kan se ut. 3. Sedan började baslinjemätningarna med enkäter och observation angående sekretess och delaktighet. 4. Studiebesök på S:t Görans sjukhus för se deras rondstruktur. 5. Sedan gjordes testronder med nya systemet flera gånger, med efterföljande utvärdering tillsammans med både personal och patienter. 6. Information till medarbetare skedde fortlöpande. Även patienterna har fått information om förändring. Rondgruppen har regelbundet träffats och planerat arbetet. Patientens delaktighet ökade från 78,8 % till 91,7% Sekretessen vid ronden ökade från 7 % till 100 % (!!) Patientens tid med läkare i samband med ronden ökade från 4,6 min till 9,4 min utan att den totala rondtiden ökade. Övriga vinster: - Ökad patientsäkerhet då alla hör samma sak samtidigt. - Patienterna blir utskrivna tidigare på dagen och behöver inte vänta på att administrationen ska bli klar - Ronden blir mer effektiv och samarbetet mellan Ssk/Dr blir bättre. Nya arbetssättet fungerar såhär: 1. SSK i varje grupp prioriterar aktuell rondordning. Prioriteringen markeras på tavla. Prio 1: Pat som ska skrivas ut samt är i behov av akut läkarbedömning. Prio2: Patienter med oklar plan Prio 3: Patienter med plan som väntar på undersökning eller svar. 2. Ronden sker i enskilt rum dit patienten följer med. Medverkar på rond gör därmed läkare, ssk och patient. Ronden sker helt i enrum och inga andra patienter hör samtalen. Det sker ingen förrond mellan ssk/dr utan patienten är med hela tiden. 3. När ronden är avslutad kan patienter som ska gå hem få alla intyg, recept mm i handen och kan därför gå direkt hem utan att invänta ytterligare samtal. Åse Sundström, Anders Månsson, Jeanette Qvist, Ulrika Svensson Åse Sundström, Gruppledare Hjärtsektionen Tobias Fagergård, Avdelningschef Hjärtsektionen,

12 Varje dag lite bättre för Kvinnoklinikens cancerpatienter Avdelning 89 på Västerviks Sjukhus är en kombinerad vårdavdelning med tre enheter; förlossning, BB och gynekologi. På samma avdelning möter vi alltså patienter i livets början, men även patienter i livets absoluta slutskede. Personalen roterar mellan dessa enheter. Till följd av detta upplevde personalen en osäkerhet kring hur vi bäst vårdar våra palliativa patienter och bemöter deras anhöriga; dels i patienternas återkommande inläggningar, men även i själva döendet. För oss är det viktigt att de av våra patienter som önskar få dö på sjukhus skall få göra det och att den sista vårdtiden då skall bli så lugn och fin som möjligt. Våren 2011 bildades en processgrupp med mål att skapa en handlingsplan kring omhändertagandet av våra palliativa patienter. Gruppen består av undersköterskor, sjuksköterskor/barnmorskor, en kurator och en läkare. Vi har även kartlagt flödet för våra palliativa patienter i deras kontakt med oss och strukturerat omhändertagandet med mål att patienten alltid skall kunna nå oss direkt oavsett tidpunkt på dygnet. Följande konkreta åtgärder genomfördes: Samtliga palliativa patienter med frekventa inläggningar tilldelas en personlig pärm som alltid finns på avdelningen. Denna innehåller all information kring patienten t.ex. kontaktlista, anhöriginformation samt en omvårdnadsplan. Omvårdnadsplanen är speciellt framtagen för att tydliggöra de palliativa patienternas särskilda behov. T.ex. dokumenteras dagligen: symtomkontroll med VAS, munvård, hygien, kost, elimination mm. En checklista vid inskrivning med tydlig ansvarsfördelning mellan läkare och barnmorska/sjuksköterska. Medicinlistan justeras utgående från symtomområden. En checklista vid rond där daglig utvärdering av symtomkontroll, prövning av HLR-beslut samt ev. brytpunktsamtal och anhörigsamtal dokumenteras. En checklista vid utskrivning för de patienter som önskar vård i hemmet. Allt för att underlätta kommunikation och dokumentation till våra kollegor inom allmänmedicin, kommunal hemsjukvård och PRIVO. För själva slutfasen finns en checklista för att säkerställa god vård i livets allra sista skede: t.ex. tydligt HLR-beslut, anhörigsamtal, sanerad medicinlista, inga onödiga interventioner eller utredningar. De patienter som väljer att dö på vår avdelning erbjuds läkarsamtal (i första hand med PAL) där vi tillsammans ser över önskemål och behov och en personlig vårdplan upprättas. Resultatet har blivit ett lugnt och professionellt omhändertagande av våra palliativa patienter och deras anhöriga. Våra patienter har en tydlig kontaktväg till avd. Patienten och anhöriga lär känna personalen under sjukdomstiden vilket ger ett lugn i sig. För den lilla skara av patienter som ändå önskar att få dö på sjukhus gör vi skillnad. Vi vill erbjuda ett hospiceliknande omhändertagande i livets slutskede. Personalen känner också en trygghet i att vårda dessa patienter. Åtgärder och ordinationer är tydliga och noggrant dokumenterade och patienterna har de nödvändiga läkemedel med dokumenterad effekt för en så lugn och stillsamt sista tid som möjligt. Vi vill dock betona att vi i första hand försöker ge förutsättningar för att patienten skall kunna vårdas i hemmet sista tiden. För att kunna tillgodose det har vi ett avtal med hälsocentralen och ett mycket nära samarbete med PRIVO. Maria Pettersson, Eva Thunström, Christina Fällgren (Barnmorskor) Eva Myhrén, Caroline Lyrbäck, Eva Gillin,, (Undersköterskor) Marina Oppenheimer (Läkare) Ylva Berg (Kurator) Ylva Åselius (PRIVO-Rådgivande till gruppen) Maria Pettersson alt ankn Marina Oppenheimer Leg läkare och Maria Pettersson Avd Chef 9

13 Rubrik på förbättring Infört lustgas på Barn och ungdomskliniken i Västervik Då det är ett mindre sjukhus så finns barnen på många olika avdelningar som främst arbetar med vuxna. Då är det viktigt att alla använder bra metoder vid procedursmärta hos barn. Så därför tänkte vi på barnkliniken att vi måste börja med lustgas hos oss som ändå har erfarenheter av barnsjukvård och sedan förmedla detta till övriga sjukhuset. Sedan tänkte vi även att detta kommer att bespara op då vi t.ex. har utfört ledinjektioner i narkos. Målet var att barnen ska få slippa lida vid procedursmärta och skapa bättre rutiner när vårdpersonal utför procedurer på barnen och ungdomarna. Om barnen får en bra erfarenhet vid ett första besök i sjukvården så kan det bara bli bättre i framtida besök i vården. Vi skapade ett team som var ansvariga hösten 2012, 4 sjuksköterskor från dagsjukvård, barnmottagning, vårdavdelning och 1 läkare. Vi fick åka upp till Linköping och utbilda oss att använda lustgas. Sedan köpte vi in lustgasapparatur till två rum på kliniken. Sedan har vi i våran tur utbildat övrig personal som fått delegering. Resultatet av detta har blivit mycket goda erfarenheter. Akutmottagningen har börjat utbilda och använda lustgas. Sedan har ögonmottagningen önskemål och skickat remiss om att vi ska hjälpa till vid vissa ögonundersökningar. Ortopederna vill ha hjälp vid stiftdragningar. Vi har utfört ca 15st ledinjektioner med enbart lustgas som då har besparat operation att inte utföras i narkos. När en ledinjektion tar ca 30min med narkos och så kostar en komplett operationssal ca kr/min. Detta har vi sparat pengar på. Personalen är supernöjda av detta införande och då ville vi få veta om barnen och ungdomarna var nöjda. Vi skapa en enkät som vi lämnar efter varje tillfälle om barnen var nöjda med lusgasbehandlingen. Resultatet av enkäterna är att av totalt 62 barn som fått lustgas så är 60 barn nöjda. Lotta Ankarman Barnsjuksköterska Kristina Jonsson Barnsjuksköterska Helene Lindholm Barnsjuksköterska Eva Reidmuller Barnsjuksköterska Britt-Inger Rödin Läkare Lotta Ankarman Charlottahltkalmar.se Lotta Ankarman Barn och Ungdomskliniken Västervik 10

14 Astma och barn Astma är en stor patientgrupp som behandlas på Barn och Ungdomskliniken. Astma karakteriseras av inflammation i luftvägsslemhinnan. Syftet är att förbättra flödet vid ett besök för astma patienter från 6 år på Barn och Ungdomskliniken. Med enkäter mättes hur lång tid besöken tog. Utifrån en del av vårat resultat så tar 90% av besöken >45 minuter. Målet är att förkorta besökstiden som är 45 minuter för astma patienter från 6 år som gör spirometri samt reversibilisering Mått Tid när patienten har fått besökstiden och hur lång tid besöket tog Hur gjordes mätningarna? Enkäter Vilka metoder och verktyg har använts? PGSA, flödeskartläggningar och fiskbenet och brainstorm Utifrån en del av vårat resultat så tar 90% av besöken >45 min. Vårat underlag där vi gör reverisibilisering innan besöket ser vi att tiden blir kortare än med reversibilisering under besöket. Information så man har lyckats att få in enkäterna. Detta projekt har lett till förbättringsförslag för att få ett bättre flöde för patienterna. Den största patient gruppen vi har på barn är astma allergi patienter och dessa "enkla" patienter tar mer tid än vad man tror. Vad vi såg var att det blev en lång väntetid för patientgruppen med astma som kom på besök, mättes via enkäter. Det blåstes spirometri på vissa barn medan på andra blev det blåsning på efter läkarbesöket. Aldrig en NO eller reversibilisering utan bedömning För att sedan återigen träffa läkare. Nu har vi ändrat på kallelsen att alla astma patienter över 6år kommer 20 minuter innan för att göra en spirometri. Alla patienter ska göra en NO, spirometri med reversibilisering en gång per år och vb. I och med detta så ändrade vi på kallelsen även för diabetesbarnen och hjärtbarnen att även de ska komma 20 minuter innan läkarbesöket för att ta prover och EKG då vi får ner väntetiden för patient och läkare. Resultatet blev ett bättre flöde och minskade väntetider på hela mottagningen för oss alla. Spirometri är ett redskap för att se hur lungfunktionen är och med reversibiliseringen ser man om man svarar på ett luftrörsvidgande medel. No är ett redskap för att se om man har en pågående inflammation i lungorna Barnsjuksköterska Anna Karin Johnson annakarinjo ltkalmar.se Bitr.avd chef Lotta Ankarman charlottah ltkalmar.se Barnsköterka Maria Pilsmo maria.pilsmo ltkalmar.se Läkare Silke Nadolny silke.nadolny ltkalmar.se Anna Karin Johnson Barnmottagningen Annakarinjo ltkalmar.se Barnkliniken Västerviks sjukhus 11

15 Händerna på ryggen - ökad självständighet hos rehabpatienter I rehabsituationen är det viktigt att alla personalkategorier runt patienten arbetar mot ett gemensamt mål tillsammans med patient och anhöriga. Mobilisering och tidig rehabilitering är grundläggande och viktiga faktorer för ett lyckat resultat och bidra till en så god aktivitetsförmåga som möjligt och förhindra nedsatt aktivitetsförmåga. Personalen såg därför ett behov av att optimera patienternas förutsättningar att under vårdtiden på avdelningen bli så självständiga som möjligt i sina vardagsaktiviteter såsom personlig hygien och förflyttning. Vilka hinder fanns för att nå dit? Jo, patienten fick ofta hjälp i situationer de kunde klara självständigt och man fann också att den fysiska miljön på avdelningen försvårade eller omöjliggjorde självständigt utförande. Att patienter ska bli så självständiga som möjligt i vardagsaktiviteter på avd 6, Västerviks sjukhus. Man mätte den tid i minuter som patienten fått aktiv ADL-hjälp samt observerade patienterna i ADL-situationer i förhållande till fysisk miljö. Mätperioderna inleddes och avslutades med en behovsskattning av varje patient via mätinstrumentet FIM (functional independence measure). Åtgärder i form av utbildning av personalen samt framtagande av inplastade informationskort om rehabtänk som personalen kan ha i fickan. En informationsbroschyr om delaktighet i rehabilitering till patienterna togs också fram. Ytterligare mätning gjordes efter de genomförda åtgärderna. En översyn av den fysiska närmiljön på avdelningen gjordes med syfte att eliminera hinder för patienternas självständighet bl a flyttades pappershållare m.m. för att underlätta i dagliga aktiviteter. Den andra mätningen visade på ett förbättrat FIM-värde, vilket innebär att patienterna faktiskt blev mer självständiga när personalen hade ett rehabiliterande förhållningssätt med fokus på patientens delaktighet. Den faktiska tiden som patienterna fick aktiv hjälp i ADL-situationer hade också minskat. Den ökade delaktigheten har upplevt mycket positiv av både patienter och personal. Den ökade insikten om hur vi kan utnyttja vardagssituationerna för att träna självständighet har höjt vårdkvalitén för våra patienter. Händerna på ryggen har blivit ett ledord i rehabliteringsprocessen. Rose Frick, Ann-Charlotte Malmborg, Lena Florens Anna Melsted Ottosson tel: Anna Melsted Ottosson, avdchef 12

16 Tidsoptimering av fakturaflödet Leverantörsfakturor som kommer till Landstinget blir ofta inte betalda i tid, detta gör att Landstinget betalar onödiga kostnader i betalningspåminnelser och räntefakturor till leverantörerna, pengar som hade kunnat användas till patienternas fördel. Målet är att Förbättringsarbetet ska leda till att fakturor inte förfaller i lika stor utsträckning vilket skulle minska räntekostnaderna för förfallna fakturor. Under 2012 förföll ca fakturor. Målet är att Förbättringsprojektet ska leda till att fakturor inte förfaller i lika stor utsträckning vilket borde minska räntekostnaderna för förfallna fakturor och minska tiden som fakturan är ute i verksamheten. Vårt interna mål var att under 2013 halvera antalet fakturor som ligger obetalda och förfallna i Raindanceportalen. *Vi har mätt hur många fakturor som ligger obetalda varje vecka. Detta har gjort att vi kunnat få en bra överblick över hur läget ser ut gällande förfallna fakturor och följa effekten av genomförda åtgärder. *Vi har mätt beloppet för vad som konterats som räntor och påminnelseavgifter för förfallna fakturor. Mätningen har vi gjort för att kunna få ett relationstal till eventuella förändringar. Vi gjorde ett fiskbensdiagram för att kartlägga var flaskhalsarna i systemet var. Det vi kom fram till var att de flesta och största problemen bestod av problem orsakade av användare, metod och management. Detta är de områden vi fokuserade på att försöka hitta flaskhalsar inom. Efter två djupanalyser av fakturor förfallna med 0,5 år 1,5 år samt fakturor som förfallit med mindre än 14 dagar kom vi fram till att ett stort problem var att användare fanns i systemet som hade slutat/ bytt arbetsuppgifter, att användare inte visste hur man ska hantera fakturor i Raindance, samt att förslagskonteringen tog för lång tid. *Ekonomiservice har förkortat antal dagar som fakturorna har legat hos Ekonomiservice för förslagskontering genom effektivare arbetssätt, samarbete och tydliga krav. *Ett kunskapspaket samt Raindancekörkort har upprättats för mottagningsattestant, beställare samt beslutsattestant. *Personliga påminnelser och fler automatiska påminnelser har gjorts. *Vi har upprättat bättre rutiner för användarregistret i Raindance. Totalt har vi stängt inkorgen för ca 600 inaktiva användare efter kontakt under Genom att utforma rutiner, användarkontakt och skapa utbildningspaket för systemanvändare har vi under projektet minskat antalet förfallna fakturor genom att användarna har en större förståelse för systemet. Mätningarna under oktober december 2012 har ett snitt på 741 förfallna fakturor/ vecka medan mätningarna under oktober december 2013 visar ett snitt på 320 fakturor vilket utgör en minskning av de redan förfallna fakturorna med 57 % Under 2012 konterades räntor och påminnelseavgifter för ca kronor. Under 2013 konterades räntor för kronor, en minskning med 12% jämfört med föregående år. Av Landstingets totalt mottagna leverantörsfakturor under januari till oktober 2013 har ca 6700 färre fakturor blivit betalda efter förfallodatumet jämfört med motsvarande period 2012 vilket är en minskning med 36,9 % trots att antalet mottagna fakturor ökat för perioden. Team Ekonomiservice, Lollo Olausson och Fredrik Alfredsson Yvonne Elmerkind, 1a linjens chef, Ekonomiservice, Lollo Olausson, teamledare projektet, Ekonomiservice Yvonne Elmerkind, 1a linjens chef, Ekonomiservice 13

17 Högsbymodellen - Asyl Att möta asylpatienter i Högsby är återkommande vecka efter vecka månad efter månad år efter år i Högsby. Högsby är en av länets kommuner som tar emot flyktingar året om och % hög andel sett till totala befolkningen. Med denna bakgrund och fakta så slog sig de olika aktörerna i Högsby sig samman och påbörjade förbättringsarbete finna en permanent modell för asylsjukvård i Högsby kommun. Finna en permanent arbetsmodell med de olika förvaltningarna som verkar i Högsby. Arbetsmodellens syfte var att klargöra för vårdpersonal men framförallt för den asylsökande patienten att erhålla rätt vård vid rätt tillfälle. Förbättringsprogram 9 blev startskottet och har fortsatt sedan dess. Ett asylteam har upprättats tydligt för övriga vårdaktörer vilka kontakter som ska tas rätt insats för patienten. Mötet med patienten sker i team effektivisering avseende varje förvaltnings tid tillgänglighet. En tolkkostnad istället för flera. Tydlighet och minskad oro för patienten vi hjälper och hänvisar direkt på plats. Interaktiv pekskärm är under uppbyggnad med Sveaprisvinnarna 2013 Comic Health patientnyttan med detta instrument är att kunna kommunicera direkt med patienten utan tolk avseende sjukvårdens rutiner. Instrumentet hjälper oss även att tydliggöra vårdprocessen eller behandlingen för patienten. Teamet har ett nära samarbete med Migrationsverket vilket gör att vi hjälps åt att komma i kontakt med patienten, få en lägesrapport veckovis om inflyttade och inflyttade (siffror) och kunna planera insatser utifrån detta. Ett mobilt team när stora antal anländer ligger i framtidsplanen. Silvia Nilsson, Ssk Hälsocentralen Högsby Annikki Kallay Meriläinen, sjukgymnast Samrehab Högsby Kerstin Ingvarsson, Verksamhetschef Folktandvården Högsby Annikki Kallay Meriläinen Karolina Gandskog Områdeschef Samrehab 14

18 Förbättra diabetesvården för barn och ungdomar på Västerviks sjukhus Förbättra diabetesvården för våra barn och ungdomar Teamet har deltagit ett samverkansprojekt mellan Swediabkids, Qulturum och Barn och Ungdomskliniken, Västerviks sjukhus. Övergripande mål var att normalisera blodsockervärden mellan 4-8mmo/l i syfte att sänka HbA1c < 52 mmol/mol, höja livskvaliteten och förhindra senkomplikationer, för barnen och ungdomarna med diabetes. Metoderna som användes för att kartlägga verksamheten var de 5P:na, PGSA-hjulet och fiskbensdiagram. Problemområdena som hittades var oklara blodsockermål, acceptans av höga blodsocker, ofullständig registerinmatning, avsaknad av pubertetsbedömning, patienterna kom inte ihåg nya ordinationer av insulin. Utifrån detta satt vi då upp delmål som var att upprätthålla normala, sociala kontakter och fysisk aktivitet, färre hypoglykemier, ökad tillgänglighet, professionellt bemötande, ökad kompetens och dra nytta av varandras kompetens i teamet. Förändringar som är genomförda: 1: Nya PM är skrivna vad gäller målblodsocker 2: 100-regeln är införd som ett hjälpmedel att sänka höga blodsocker 3: Vi har testat med registerinmatning under besöket och lyckats till viss del. I dessa fall får patienten med sig min diabetes utskriven från registret 4: Vi provar med självskattning av pubertetsutveckling med hjälp av pojk/flick -boken 6: Mottagningslappen är omarbetad för att nya doser skall kunna fyllas i där och skickas med patienten hem. 7: Blodtryck tas vid varje besök 8: Förenklad analys av mikroalbuminuri 9: Personalutbildning genomförd vid ett tillfälle hösten : Alla barn och föräldrar fick inbjudan till ett informationsmöte vid två tillfällen 11: Tätare planerade teamträffar 12: I diabetessköterskans rum finns numera dator och diasend samt möjlighet till analys av HbA1c. 13: 500-regeln introduceras redan vid debut av sjukdomen samt till övriga diabetiker vid dietistkontakt. Utifrån förändringarna som är gjorda så har vi nått ett bättre resultat och ökad kvalitet. Fler av våra patienter har nått vårt mål och detta kan på lång sikt bli mer kostnadseffektivt med mindre senkomplikationer och därmed en bättre livskvalitet för våra patienter. Teamets arbete fortsätter för att nå en 100% måluppfyllnad. Under arbetets gång utvärderas resultatet kontinuerligt, vi arbetar mot gemensamma mål, låter det ta tid och nya förändringar prövas. Klinikens medel HbA1c och andelen patienter med ett HbA1c under 57mmol/mol följs i klinikens styrkort. Resultatet presenteras öppet varje månad för patienter, föräldrar och medarbetare. Under arbetets gång har andelen patienter med ett HbA1c <57mmol/mol ökat med 20% from oktober 2010 till oktober Viktiga lärdomar utifrån projektarbetet är att det bör finnas en samsyn i teamet, tydliga mål och verktyg såsom 100-regeln, 500- regeln, tydliga riktlinjer, utbildningar för övrig personal och tydliggöra resultat med diagram och tabeller. Ansvariga för projektet: Karin Jönsson Leg. sjuksköterska, Anders Thåström Barnläkare, Jan-Åke Hammersjö Barnläkare, Birgit Köpke- Hansen Leg. sjuksköterska, Ann Jonsson Leg. sjuksköterska och Anne-Sophie Svahn kurator Karin Jönsson ltkalmar.se Tel: Diabetesteamet: 15

19 Förändringen som alla vinner på. (Tolkning: läkare, sjuksköterskor och framför allt patienterna) Patienter med kronisk njursvikt som blev njurtransplanterade flyttades innan till medicinmott för fortsatta kontroller av läkare. Patienterna påtalade oro och viss otrygghet när de efter lång tid i dialys helt plötsligt skulle få sina kontroller på en annan enhet. På medicinmott finns ingen sjuksköterska med specialistkompetens i njursjukdom/dialys och transplantation och därför bokades alla telefonkontakter och besök till läkare. Dessa besök tog stor tid i anspråk för en läkare som oftast varit ensam inom sin specialitet. Patienter med kronisk njursvikt finns inom vården under många år och deras väg byter riktning flera gånger under deras kvarvarande liv. De går från predialytiskt stadie till dialys och sedan kanske de blir transplanterade för att sedan åter igen bli dialysberoende. Detta var anledningen till att vi ville skapa en trygghet för patienter med kronisk njursvikt. Alla njurtransplanterade patienter registrerades en gång / år i ett nationellt register samt ett lokalt register på Sahlgrenska och detta hade under åren blivit bortprioriterat p.g.a. tidsbrist vilket visade sig i statistiska data som lämnade ut. Utredningar för transplantation av både givare och mottagare tog alldeles för lång tid. Vi ville skapa ett tryggt omhändertagande av patienter med kronisk njursvikt där de skulle få all vård på ett och samma ställe av personal med hög kompetens inom området. Vi ville skapa en sammanhållen vårdkedja som sträcker sig genom alla de olika stadier som dessa patienter tvingas genomgå. Vi ville också skapa ett samhällsekonomiskt tänkande när det gäller vilka resurser som krävs för ändamålet trygg patient. Med tung belastning på nefrologen och alltmer längre vårdköer till nybesök för inkommande remisser så ansåg vi att man behövde hitta en lösning som både gynnade läkaren, patienten och personalen på de båda enheterna. Vi ville också kunna följa de riktlinjer som fanns gällande registreringar av transplanterade patienter då detta ju ligger till grund för fortsatt forskning i området. Vi villa också effektivisera transplantationsutredningarna som innan tog lång tid eftersom läkaren var ensam ansvarig att ordna med allt praktiskt. Njurmottagningen och medicinmottagningen samarbetade. Vi kartlade alla transplanterade patienter och skickade ut information om vår tanke och erbjöd patienterna fortsatta kontroller på njurmottagningen. Alla patienter utom en ville gärna bli remitterade till njurmottagningen och vi plockade upp några i taget dels för att hinna med att samtidigt få ökad utbildning och kunskap om medicineringen och dels för att kunna skapa en personlig kontakt med varje patient. Vi började i samma stund också med besök till sjuksköterska varannan gång. Dessa besök mättes och vi mätte även antalet läkarbesök på båda enheterna. Vi kontrollerade under arbetets gång att antalet nybesök på inkommande remisser steg i antal och vårdköerna på medicinmottagningen minskade i takt med att patienterna flyttades upp till njurmott. Vi började också gå igenom alla patienternas journaler så långt tillbaka som det gick och registrerade i efterhand alla data som under åren blivit borttappade. Detta gjordes i samarbete med Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och SNR (svenskt njurregister) i Jönköping. Efter ett år fick patienterna fylla i en enkät om hur det upplevde den nya organisationen. Njurmottagningen tog ett större ansvar för transplantationsutredningarna genom att förbereda prover och påminna om remisser för olika undersökningar. Minskade vårdköer på medicinmottagningen. Patienter med kroniskt njursvikt omhändertas på en enda enhet. Minskad belastning på läkarresurser. Vi följer riktlinjer och rutiner för registrering av transplanterade patienter samt följer riktlinjer från Sahlgrenska gällande medicinsk uppföljning. Vi håller oss uppdaterade med nya riktlinjer och åker på regelbundna nationella möten för att hålla en god vårdkvalitet och bevara våra kunskaper. Enkäten visade att patienterna känner sig trygga med den nya organisationen. Njurmottagningen har inga telefontider vilket ökar tillgängligheten markant. Patienterna uppskattar sjuksköterskebesöken där de kan ta upp saker som de inte ville belasta läkaren med. Vi kunde ge svar till patienterna direkt i telefon vilket upplevdes som positivt. Dialyspatienter som skulle bli transplanterade kunde redan innan transplantation få kontakt med njurmottagningen under utredningen vilket också upplevdes positivt. Utredningar av mottagare och givare förkortades med nära 6 månader vilket gjorde att patienter kunde bli transplanterade innan de blev dialysberoende, detta ökar också överlevnaden för dessa patienter. Sofia Holtsäter (Sjuksköterska), Marja Lundgren (Sjuksköterska), Hjalmar Åselius (Nefrolog), Marie Andersson (Undersköterska) Sofia Holtsäter, Sofia Holtsäter 16

20 Samverkan primärvård med Mönsterås kommun för god diabetesvård i hemsjukvården Fanns inga riktlinjer, vårdprogram eller liknande för diabetespatienter inskrivna i hemsjukvården i Mönsterås kommun. Medfört dubbelarbete från kommun/landsting och avsaknad av uppföljning av diabetespatienter. Specialkompetens inom diabetes saknas i hemsjukvården De två Hälsocentralerna i Mönsterås kommun arbetade olika vad det gäller att följa upp och kalla dessa patienter. Kommun och landsting har ej samma datajournalsystem vilket gör det svårare att följa patienten, tex. gällande provsvar. Ett gemensamt flödesschema gällande diabetespatienter i hemsjukvård. 100 % av de insulin- eller tablettbehandlade diabetespatienterna i hemsjukvården ska ha en vårdplan utarbetade i samverkan med Hälsocentral och kommun gällande diabetes. Patienterna ska ha individuella målvärden för HbA1c (långtidsblodsocker) och p-glukos. Förhindra fotkomplikationer. Kontinuerlig uppdatering inom diabetesområdet för de som arbetar inom hemsjukvården. Hur genomfördes förbättringsarbetet : Karläggning av hur många insulin- och tablettbehandlade diabetiker som var inskrivna i hemsjukvården, senaste HbA1c och hur många som hade vårdplaner gällande diabetes. Fiskbensdiagram, flödeskartläggning, PGSA-hjulet och uppgifter från datajournaler, nationella diabetesregistret användes Vilka resultat har uppnåtts? Beskriv nyttan för patienten/kunden: Vårdplaner har utarbetats vilket ger säkrare vård för patienten då den vet vem den ska vända sig till. Hemtjänstpersonalen vet vilka målvärden patienten har för sina blodsockervärden, Insulin har satts ut på några patienter vilket medfört att risken för hypoglykemier minskat, vilket givit bättre välmående och minskat risken för fallskador eller död. Föreläsning för kommunsjuksköterskor och anställda på primärvården på de två hälsocentralerna om äldre och diabetes ska ske i början av året för att säkra vården. Pia Nes, diabetessjuksköterska, Blomstermåla Hc Carina Jonsson, diabetessjuksköterska, Mönsterås Hc Ulla Karlsson, Eva-Lena Ohlsson och Camilla Gustavsson, Leg sjuksköterskor, Mönsterås kommun Pia Nes, Blomstermåla Hc alt Pia Nes 17

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Team 16 Bättre flyt efter 15.00 Kirurgiska klinikens operationsavdelning & Anestesiavdelning 1 UMAS, Malmö, Region Skåne.

Team 16 Bättre flyt efter 15.00 Kirurgiska klinikens operationsavdelning & Anestesiavdelning 1 UMAS, Malmö, Region Skåne. Team 16 Bättre flyt efter 15. Kirurgiska klinikens operationsavdelning & Anestesiavdelning 1 UMAS, Malmö, Region Skåne. Syfte Syftet är att skapa rutiner så att samtliga patienter uppsatta på ett operationsprogram

Läs mer

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?.

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. LEAN i praktiken från Capio S:t Görans Sjukhus Göran Örnung dr med sc Överläkare och processägare

Läs mer

AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen

AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen Maria A Hilberth Verksamhetschef Mönsterås Hälsocentral 121127 Mönsterås Hälsocentral Ca 8 600 listade patienter Storlek 6 av 27 offentliga HC Ca 40 medarbetare

Läs mer

Ortopedisk vård. effektivare, mer patientsäker vård. Marie Lilja avdelningschef Universitetssjukhuset i Lund

Ortopedisk vård. effektivare, mer patientsäker vård. Marie Lilja avdelningschef Universitetssjukhuset i Lund Gå 4 betala för 3! Ortopedisk vård effektivare, mer patientsäker vård LEAN effektivare vård med minskat dubbelarbete och mer tid för patienten! Kortare vårdtid och färre komplikationer med utvecklad höftfrakturprocess

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

OVE Operations- och vårdenheten

OVE Operations- och vårdenheten OVE Operations- och vårdenheten CVU Rapportserie 2005:9 Projektledare: Anna Marmehed, sjuksköterska Bodil Andersson, operationssjuksköterska Frölunda Specialistsjukhus Operations- och vårdenheten Västra

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Verksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se

Verksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se Verksamhetsutveckling genom lean Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se Lean - historik Tidiga Toyotatankar Fokusera på flödet Kompetens i produktionen Lagerhållning

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Vernissage 17 december 2012 kl. 13.00 16.00 Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Det pågår en strukturförändring inom svensk vård och social omsorg. För att svara upp mot de ökade krav

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Esther ledningsgrupp

Esther ledningsgrupp MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Plats: Ulfsparresalen, gula villan, hus 17, Höglandssjukhuset Eksjö Närvarande: Kerstin Carlsson, Eksjö kommun Ann-Katrin Henrysson, Eksjö kommun Jill Malmqvist, Eksjö kommun Ingela

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Lean Healthcare. Strategiska staben

Lean Healthcare. Strategiska staben Lean Healthcare Strategiska staben En dag på Universitetssjukhuset i Lund 870 inneliggande patienter 2 900 patienter besöker olika mottagningar varav 180 uppsöker akut mottagningen 710 patienter röntgas

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 142 Kalmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Pia Hultgren,

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna

Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna Division Länssjukvård 2006-11-10 Verksamhetssamordnare Tel 016-103366 Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna Bakgrund Kliniken för

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 Förbättringsprogram och Team: Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Förbättra tillgängligheten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Övriga frågor: Singapore Fokusambulans

Övriga frågor: Singapore Fokusambulans MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Plats: Ulfsparresalen, hus 17, Höglandssjukhuset Eksjö Närvarande: Johanna Svahn, Eksjö kommun Magdalena Fritzon, Nässjö kommun Malin Johansson, Nässjö kommun Jeanette Öhrlund, Nässjö

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Välkommen till Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Ditt landsting har anmält intresse att delta i det nationella projektet

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län 2010-2014 En resa för att förbättra vård och omsorg God

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Kvalitet och patientsäkerhet. Ylva Gorton

Kvalitet och patientsäkerhet. Ylva Gorton Kvalitet och patientsäkerhet Ylva Gorton Västervik topprankas av AT-läkarna Västervik sjukhus rankas som näst bästa AT- ort i hela landet. Psykiatri- och kirurgdelarna i Västervik rankas för andra året

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 45 Deltagande team Barn- och ungdomspsykiatrins akutavdelning Vänerviken, Vänersborg Kontaktperson: Lillemor Forsberg, Vårdenhetschef

Läs mer

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet: Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer,

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Sammanfattning av problemet

Sammanfattning av problemet Titel: Ökad Tillgänglighet och Patientsäkerhet och Mindre Stress på BUP Namn: Elisabeth Kristiansen Telefon: E postadress: Projekttid: 2012 01 04 till 2012 03 02 PEOE nummer: Ev. frikod: Ev. Projektkod:

Läs mer

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008 Nyckeltal för Capio S:t Görans Sjukhus 2007 Grundat 1888, i Capios regi sedan 1999 176 200 besök varav 65 000 akutbesök, 23 000 slutenvårdstillfällen varav

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Psykiatrin i sydväst svarar!

Psykiatrin i sydväst svarar! Psykiatrin i sydväst svarar! Slutrapport från utvecklingsarbete för ökad telefontillgänglighet maj 27 Team sydväst bestod av: Kontaktperson: Catharina Mattsson, enhetschef Älvsjö, tel: 8/578 38 95 mail:

Läs mer

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN JOHAN MOBERG RAMBÖLL MANAGEMENT AGENDA 01 Vad är Lean för något och passar det oss? 02 Arbete med Lean i praktiken ett

Läs mer

Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan. ...PNR och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus.

Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan. ...PNR och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus. Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan...pnr och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus. (Patient Närstående Rådgivare (PFA-USA)) 1 Capio S:t Görans verksamhetsstrategi Ständiga

Läs mer

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 42, Division psykiatri, Rättspsykiatriska enheten, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Anmälan av delegationsbeslut

Anmälan av delegationsbeslut LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-05-21 58 Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Dnr PS 2012-0007 Produktionsstyrelsen beslutar

Läs mer

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder

Läs mer

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare.

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare. Bra Mottagning Skåne 4 Verksamhetsområde Ögonkliniken Sjukhuset i Ängelholm Deltagare i teamet Per Carlsson Helena Ingemarsson Björn Hasselqvist Petronella Pedro På ögonmottagningen arbetar fem läkare,

Läs mer

Personcentrerad vård 2015

Personcentrerad vård 2015 Framtidens vårdmodell: Personcentrerad vård 2015 kunskap utveckling inspiration Lär dig mer om planering, dokumentering, strukturerat arbetssätt och utvärdering av personcentrerad vård Öka förståelsen

Läs mer

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Susanna Lagersten programchef QRC Coachingakademi www.qrcstockholm.org Kvalitetsregistersatsningen Effektmål - Vid utgången av

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer