Sammanfattning förbättringsarbeten

Transkript

1 Sammanfattning förbättringsarbeten Här kan du läsa sammanfattningar av teamens förbättringsarbeten gjorda inom satsningen på systematiskt förbättringsarbete, Landstinget i Kalmar län. Om du vill veta mer om teamens arbeten se kontaktperson respektive förbättringsarbete nedan. Förbättringsprogram 5 Kvalitets- och patientsäkra ronder på barn- och ungdomskliniken i Västervik. Barn och ungdomskliniken avdelning 10, Västerviks Sjukhus Kontaktperson: Jeanette Edelswärd Medarbetare och ledning hade känslan att det skedde en del missar vid ronderna på barnavdelning 10. Avdelningen ville därför kvalitets- och patientsäkra ronderna för patienterna, innan något allvarligt misstag skulle ske. Flera mätmetoder användes i förbättringsarbetet. Baslinjemätning gjordes innan förändringarna genomfördes och efter. Det utfördes även patientenkäter och händelserapportering vid varje förändring. Målet var att minska avvikelserna med 50 % till mätningen i mars 2010, samt med 90% till följande mätning hösten Minska ledtiderna (utredningstiden) för patienter med ÖNH-malignitet Öron-, näsa - och halskliniken, Västerviks Sjukhus Kontaktperson: Bernt Falk Syftet med arbetet var att minimera utredningstiden för ÖNH-maligniteter. Vid genomgång av journaler under åren fann vi ett medelvärde på cirka 35 dagar.

2 Ett överraskande fynd var att det förelåg en uttalad tidsvariation i materialet. Vi kartlade hanteringen i detalj och kunde reducera de olika momenten till hälften i ett nytt flödesschema. För att eliminera den kraftiga variationen infördes en så kallad tidsaxel samt en aktiv handlingsplan där vi under processen har full kontroll över den individuella patienten. Målet är att kunna genomföra en malignitetsutredning på 14 dagar. Förbättra den postoperativa rehabiliteringen av patienter som genomgått handkirurgiskt ingrepp på Västerviks sjukhus. Ortopedkliniken och Samrehab, Västerviks sjukhus Kontaktperson: Johan Liliequist Syftet med förbättringsarbetet var att förbättra rehabiliteringen efter handoperation och att alla patienter får lika vård. Patienter med postoperativa besvär kom ofta i sent skede till arbetsterapeut, vilket bidrog till långa handläggningstider och onödigt lång rehabiliteringsperiod. Som del i detta förbättringsprogram införde vi ny rutin med automatisk remiss till Samrehab. Samarbetet mellan Samrehab och Ortopedmottagningen har utvecklats, antalet återbesök till läkare har minskat och sent upptäckta postoperativa komplikationer har närmast helt försvunnit. Vinsterna är bland annat hög grad av patienttillfredsställelse och ökad tillgänglighet till ortopedmottagningen. Förbättring av den palliativa vården på medicinavdelning 5. Medicinkliniken, avdelning 5, Västerviks sjukhus Kontaktperson: Vårt syfte med projektet var att uppnå god medicinsk vård och omvårdnad

3 efter brytpunktssamtalet. Vårt mål är att VAS-skalan ska användas för att skatta alla patienters symtom för smärta. Vidare ska vi införa VAS för rosslighet, ångest och illamående samt att 90 % av palliativa patienter som passerat brytpunkten ska vara väl symtomlindrande/symtomfria. Målet ska vara uppnått sista kvartalet Resultat är att vi har infört VAS-skalan på avdelningen så att majoriteten använder den. Möten och övrig information har motiverat medarbetarna på avdelningen. Detta har medfört att alla patienter som avlidit i första kvartalet 2010 har haft vid behovsläkemedel för smärta. Säkrare och bättre inskrivningssamtal för gravida på Barnmorskemottagningen. Kvinnokliniken Västerviks Sjukhus, Mödrahälsovården Norr Kontaktperson: Eva Karlsson När den gravida kvinnan kommer till inskrivningssamtalet ställs hon inför ett stort antal frågor. Många av dem gäller sjukdomar och mediciner hos henne själv men även hos hennes närmaste släktingar. Vi upplever att det många gånger är svårt för kvinnan att kunna svara på dessa. Därför har vi utarbetat ett frågeformulär för henne att fylla i hemma innan hon kommer till besöket. Målet är att få 85-90% av kvinnorna att vara förberedda vid inskrivningssamtalet. Förbättra autonomi, livskvalitet och information för de strokedrabbade Medicinkliniken, avdelning 40, Oskarshamns sjukhus Kontaktperson: Mariette Gustavsson

4 Målet med förbättringsarbetet var att förbättra den uppföljande verksamheten och därmed tillgodose de strokedrabbades behov samt följa intentionerna i de Nationella riktlinjerna. Fokus ska ligga på autonomi, livskvalitet och information. Enligt Riks-Stroke redovisning finns behov av förbättringringar inom just dessa område hos oss. Vi i förbättringsteamet har bland annat infört skriftlig information om sjukdomen till patient och anhörig, rökavvänjningssamtal och checklista till personal för in-och utskrivning. Vi jobbar aktivt för att samtliga strokepatienter ska vårdas på strokeenheten samt att de med behov av rehabilitering ska komma till dagrehab efter utskrivning. Utveckla och säkerställa vårdplansarbetet för barn- och ungdomspsykiatriska slutenvårds patienter. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, slutenvårdsenheten, Kalmar Kontaktperson: Målet är att 100 % av slutenvårdspatienter ska äga en individuellt utarbetad vårdplan i sin journal, inom 24 timmar för patienter som vårdas under psykiatrisk tvångsvård, LPT, och för HSL-patienter inom 48 timmar. I en vårdplan ska även tydligt framgå vilka insatser efter utskrivningen från den slutna vården som behövs för att god kvalitet ska uppnås. Barn - och ungdomspsykiatriska ledningsgruppens definition av begreppet vårdkedja utgör grunden för utvecklingsarbetet av vårdplansdokumentation. Skapa gemensam värdegrund och minska väntetiderna. Psyk-kliniken Kalmar, Valnötsträdets Behandlingsenhet, Kalmar

5 Kontaktperson: Gunilla Bennarsten Syftet med förbättringsarbetet var att skapa en gemensam värdegrund för att underlätta kommunikation och samarbete internt och externt. Vi vill tydliggöra för oss själva och andra vilka värden vi står för. Ett förtydligande av värdegrunden ökar patientsäkerheten och är en viktig del av kvalitetssäkringen av behandlingen. Målet är även att minska antalet väntelappar. I syfte att försöka se vart vårt tak ligger när det gäller antalet patienter och hur flödet ser ut, räknades alla patienter. Syftet med detta var att kvalitetssäkra vården får patienterna rätt vård? Ett flödesschema gjordes för att förtydliga vägen in till och vägen ut från Valnötsträdet. Flödesschemat visade på var vi kunde börja effektivisera vårt arbete i syfte att minska väntetiderna för patienterna. Delaktighet i vårdkedjan Vuxenpsykiatri söder, Psykiatrisk rehabilitering söder, Kalmar Kontaktperson: Anne Andersson Syftet med förbättringsarbetet var attl identifiera vårdprocessen i kontaktpersonsuppdraget för nyare patienter i verksamheten. Att fokus ska ligga på uppdragets början, innehåll (med klargörande av vilka åtgärder som behöver vidtas) samt innebörden i ett avslut. Sist, att för äldre patienter, som av tradition tillhör verksamheten, ska betoningen ligga på uppdrag/relevanta insatser och avslut. För att klargöra uppdraget och underlätta för kontaktpersonerna startade vi ett multiprofessionellt team med resurser i form av psykolog, socionom och arbetsterapeut hoppades vi kunna bidra med nya infallsvinklar till varje enskilt patientfall som lyfts.

6 Informationspärm för strokedrabbade och dess anhöriga. Medicinkliniken, Strokeenheten avdelning 15, Länssjukhuset i Kalmar Kontaktperson: Vår målsättning och syfte var att öka informationen och tryggheten för anhöriga/patienter som kommer till strokeenheten andelning 15. Vi har utarbetat ett anhörighäfte och en informationspärm som ska finnas på alla patientsalar. Informationspärmen innehåller främst information om rutiner på avdelningen, allmän information om stroke och en lätt beskrivning om olika yrkesgrupper kopplade till avdelningen. Innehållet i pärmen har faktagranskats av annan sjukvårdspersonal samt även lästs av icke sjukvårdskunniga personer. Att få en effektivare dietistmottagning. HRK Dietistmottagningen, Länssjukhuset i Kalmar Kontaktperson: Karin Lindau Dietistmottagningen har haft problem att möta patienttrycket med vår kapacitet vilket resulterat i hög arbetsbelastning och långa väntetider för patienterna. Målet med projektet har därför varit att öka tillgängligheten. Vi har därför sett över möjligheterna till effektivisering av arbetet för att skapa mer tid. Bland annat har vi fokuserat på checklistor vid patientsamtal, bättre mötesstruktur, journalskrivhjälp och översyn av patientflöden tillsammans med andra kliniker.

7 Ökad patientdelaktighet och sekretess vid rond. Hjärtsektionen, Länssjukhuset i Kalmar Kontaktperson: Åse Sundström Patientens delaktighet och sekretess vid rond hade identifierats som ett problemområde i tidigare förbättringsarbete. Delaktigheten uppmättes till 78,8% och sekretessen till 7,1%, tiden patienten fick med läkaren var 4,6 minuter. En ny rondstruktur testades och då kunde delaktigheten uppmätas till 91,7%, sekretessen till 100% och tiden med läkaren blev 9,4 minuter. Syftet med förbättringsarbetet var därför att öka patientdelaktigheten och öka sekretessen vid ronden till 100 procent. Team/vårdkedja för barn med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) Barnkliniken och barnmottagningen, Länssjukhuset i Kalmar Kontaktperson: Manuela Bjerre Genom förbättringsarbetet var målet att skapa ett team/vårdkedja för barn med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Att få en välstrukturerat, tvärprofessionell verksamhet för barn och ungdomar med IBD och vi startade en speciell IBD mottagning två gånger per år. Vi har även bildat ett team med olika personalkategorier. Föräldrarna får nu vid behov telefonkontakt med en sjuksköterska som känner patienterna. Förbättra läkarnas schemaläggning utifrån verksamhetens behov med en optimal fördelning av befintliga resurser.

8 Ortopedkliniken, Länssjukhuset i Kalmar Kontaktperson: Gunilla Eliasson Förbättringsteamet ville förbättra läkarnas schemaläggning utifrån verksamhetens behov med en optimal fördelning av befintliga resurser. Det las fokus på tillgänglighet, patientsäkerhet och flexibilitet för att undvika dubbelarbete med bättre framförhållning. Målet har varit att hitta en webbaserad lösning för schemaläggning som alltid finns tillgänglig på nätet. Vi har även ändrat rutinerna runt själva schemaprocessen med en ny schemaläggare och nybildad schemagrupp. Att ge ryggpatienter en multidisciplinär bedömning och snabbare initiera behandling samt att selektera patienter som kan ha nytta av operation. HRK och ortopedkliniken, Länssjukhuset i Kalmar Kontaktperson: Cordelia Lindh Med förbättringsarbetet ville vi synliggöra, diagnostisera och konservativt aktivt behandla patienter med rygg sjukdom samt att på ett effektivare sätt utnyttja rygg mottagningens länsspecifika kompetens. Detta gjordes bland annat genom mätningar av remissflöde och patienter på akutmottagningen. Genom information till verksamheten/primärvården och vidareutbildning av rehab-organisationen. En framtids målsättning är att sjukgymnaster blir delaktiga i remissbedömning gällande patienter med symptom från ryggen. Att få trygga och välinformerade patienter genom prostatacancerskola. Kirurgkliniken/urologmottagningen, Länssjukhuset i Kalmar Kontaktperson: Eva-Lotte Davidsson

9 Via telefon och återbesök ser vi att patienten har en mängd frågeställningar angående sin sjukdom. Detta leder till ökad belastning på mottagningen. Vi tror att med bra och fortlöpande information får vi trygga patienter och anhöriga. Genom telefonmätning, statistik, enkäter och brainstormgrupp har vi fått underlag för och innehåll till att starta upp en prostatacancerskola som ska förmedla kontaktväg mellan patienter/anhöriga och patientföreningar. Förbättra vården för patienter med högt blodtryck och eller hjärtsvikt genom hjärt/kärlsköterskemottagning. Kvarnholmens hälsocentral, Kalmar Kontaktperson: Karin Petersson Patienter med hjärtsvikt och högt blodtryck behöver ofta ställas in på mediciner. Detta innebär att patienten har behov av upprepade kontakter för ordination, provtagning och blodtryckskontroll tills behandlingsmålet nåtts. Genom att starta en sköterskemottagning på hälsocentral vill vi förbättra tillgängligheten och tryggheten för patientgruppen. Vi tror även att denna mottagning kan underlätta för läkarna att sköta den medicinska vården för bättre blodtryck och medicinbehandling hos patienterna. Ökad livskvalitet för en tyst patientgrupp - förbättrat omhändertagande av vuxna kvinnliga patienter med urininkontinens på Stensö Hälsocentral, Kalmar Kontaktperson: Helen Nilsson Vi tog fram ett lokalt vårdprogram för handläggning av vuxna kvinnliga

10 patienter med urininkontinensbesvär. Vi har mätt vilken effekt det nya vårdprogrammet har haft på den utvalda patientgruppen. Mätningarna består dels av att vi jämfört antal inkontinensutredningar, inkontinensdiagnoser, gynekologiska undersökningar, remisser till gynmottagningen, vagifemförskrivning samt hjälpmedelförskrivning. Syftet med förbättringsarbetet är att förbättra omhändertagandet och vården av denna patientgrupp. Säkrare läkemedelslistor Smedby/Ljungbyholms Hälsocentral Kontaktperson: Marianne Jakobsson Efter genomförd pilotstudie fann vi att 78 % av patienternas läkemedelslistor i patientens datajournal inte stämde med de läkemedel patienten tog i verkligheten. Efter denna upptäckt har vi informerat våra kollegor om problemet samt bett om deras medverkan i att följa upp att listorna stämmer. Vi vill att våra kunskaper sprids så att det så småningom blir en rutin att stämma av läkemedelslistorna vid varje patientkontakt! Målet är att alla patienter mellan år i eget boende inom Smedby/Ljungbyholms basenhetsområde ska ha en medicinlista som stämmer med verkligheten.