Svar till Skolinspektionen på rapport för fritidshemmen

Transkript

1 1(1) Anna Stenström Dnr 2013/SDNN0106 Utvecklingsledare Kommungemensam förskola och skola Svar till Skolinspektionen på rapport för fritidshemmen Nämndens beslut Stadsdelsnämnden Norr godkänner upprättat svar till Skolinspektionen på rapport för fritidshemmen. Svaret översändes till Skolinspektionen samt för kännedom till Stadsdelsnämnden Väster, Stadsdelsnämnden Öster och Kommunstyrelsen. Ärendet Skolinspektionen har under 2013 gjort en tillsyn vid Borås Stads grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt över kommunens ansvarstagande för förskola, fritidshem och vuxenutbildning. Borås Stad har fått ett svar på tillsynen vad gäller fritidshemmen. Då Stadsdelsnämnden Norr har ansvar för kommungemensam förskola och skola har nämnden som uppgift att upprätta Borås Stads svar till Skolinspektionen. STADSDELSNÄMNDEN NORR Malin Carlsson (S) Ordförande Annika Andersson Tf stadsdelschef

2 Skolinspektionen Box Göteborg Handläggare: Dnr : 5404 Anna Stenström Jennie Malm Utvecklingsenheten Borås Stads redovisning av vidtagna åtgärder för att avhjälpa påtalade brister Tillsyn avseende fritidshemmen i Borås Stad

3 Skolinspektionens ingripande Föreläggande Utveckling och lärande Bedömning - Huvudmannen ska ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov och se till att kvaliteten är likvärdig i huvudmannens fritidshem En förutsättning för att uppnå likvärdighet i huvudmannens fritidshem är att Borås Stad tillämpar en behovsorienterad resursfördelning med objektiva kriterier för en rättvis fördelning. Resursfördelningen till fritidshemmen består till 88 % av basresurs som baseras på antal elever, lika stor summa för varje elev. 12 % av resurserna fördelas utifrån strukturindex, alltså strukturella faktorer. Tilläggsresursen tar hänsyn till om eleverna har utlandsfödda föräldrar (30 %) och förvärvsarbetande föräldrar (70 %). I arbetet med att bland annat säkerställa att kvaliteten är likvärdig i huvudmannens fritidshem, har Borås Stad utarbetat ett system med kvalitetsrapporter. Dessa bygger på rektors bedömningar av sin kvalitet inom olika områden samt olika nyckeltal och resultat som inrapporterats i Borås Stads verksamhetssystem. Under hösten 2013 fokuseras det systematiska kvalitetsarbetet på kvalitetsrapporten gällande fritidshemmet för första gången. Huvudmannen har valt att ta fram en rapport för fritidshemmets specifikt, med anledning av att likvärdigheten gällande kvaliteten av undervisningen i fritidshemmet brister. Syftet är att kartlägga inom vilka områden likvärdigheten bör öka. - Undervisningen ska anpassas efter elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Huvudmannen intensifierar arbetet med att implementera stödmaterialet Råd för förskoleklass och fritidshem, bilaga 1. Stödmaterialet stödjer skolornas arbete för att infria styrdokumentens intentioner. Materialet behöver således vara känt och konkretiseras på varje fritidshem. Borås Stad uppdrar åt Kommungemensam Förskola och Skola att tillsammans med stadsdelarna utveckla arbetet med fritidshemmen utifrån kvalitetsrapporten om fritidshemmet och med hjälp av stödmaterialet Råd för förskoleklass och fritidshem. Pedagogisk personal i fritidhemmet ges likvärdiga möjligheter att planera sin verksamhet. Borås Stad planerar att teckna ett kollektivavtal som reglerar pedagogisk utvecklingstid för utbildad pedagogisk personal i fritidshemmet. Avtalet skapar förutsättningar för pedagogerna att infria sitt pedagogiska uppdrag och därmed anpassa undervisningen efter elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

4 Alla som arbetar i fritidshemmen ska samarbeta med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens situation, trivsel och utveckling I Råd för förskoleklass och fritidshem finns ett avsnitt som behandlar samarbetet med föräldrar: Råd om samverkan med vårdnadshavare: Verksamheten är öppen och inbjuder till dialog. Informationen om verksamheten är tydlig och regelbunden, och ger möjligheter till inflytande. Enheterna uppdras att ta fram rutiner för hur samarbetet ska fungera med hemmen i enlighet med råden och läroplanen, Lgr Om utredningen visar att eleven har svårigheter i sin situation på fritidshemmet ska eleven ges särskilt stöd I samband med framtagandet av kvalitetsrapporten, aktualiseras frågan om elever i behov av särskilt stöd i fritidshemmet. En kartläggning kommer att ske på varje enhet och analyseras av huvudmannen i kvalitetsrapporten. Utifrån analysen vidtas åtgärder i respektive stadsdel och på respektive skola så att elever i behov av särskilt stöd får sitt stödbehov tillgodosett. Trygghet och studiero Bedömning - Det ska finnas en plan mot kränkande behandling för varje särskild verksamhet som innehåller dels konkreta åtgärder som varje särskild verksamhet avser att påbörja och genomföra under det kommande året utifrån en aktuell kartläggning, dels en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Borås Stad säkerställer att varje skolenhet arbetar fram en plan mot kränkande behandling anpassad till fritidhemmets specifika förutsättningar. Planen inbegriper en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under det kommande året. Skolenhetens plan för grundskolan och fritidshemmet har en separat del för respektive verksamhet som behandlar åtgärder utifrån respektive verksamhets behov och förutsättningar. Borås Stad ämnar årligen följa upp att skolenheterna arbetar utifrån Skollagens reglering gällande plan mot kränkande behandling. Uppföljningen sker i Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete, i rapporten gällande värdegrund och i rapporten gällande fritidshem.

5 Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen vid fritidshemmen Bedömning - Rektorerna ska ta ansvar för att verksamheten i fritidshemmen planeras och genomförs i förhållande till de nationella målen i läroplan och skollag Borås Stads grundskolor genomgår det här läsåret ett övergripande förbättringsarbete med tre fokusområden; måluppfyllelse, rektors uppdrag och läraryrkets status. Kommunchefen har beslutat att hela stadens tjänstemannaorganisation ska samlas kring att utveckla Borås Stads kommunala grundskola utifrån de politiska styrdokument som är fastställda. Hela staden innefattar alla förvaltningar och bolag, samtliga ska nu ha fokus på att stötta grundskolan och bidra till en ökad måluppfyllelse. Detta är unikt och ger oss möjligheter att skapa en grundskola där varje elev har möjlighet att lyckas, som uttrycks i Bildningsstaden Borås, bilaga 2 och Handlingsplan Lust att lära, bilaga 3. Fokusområdet Rektors uppdrag innefattar arbete med att ta fram en instruktion för rektors uppdrag, det vill säga en tydlig beskrivning av vad rektor i Borås Stad ska arbeta med. Nästa steg i Handlingsplanen Lust att lära, är att se över skolenheternas organisation. Målet är att ta fram en organisationsmodell som reglerar vissa parametrar under rektors ansvar så som: antal skolenheter, underställd personal och antal elever. Borås Stads definition av rektors uppdrag i form av instruktion för rektor, är vägledande för arbetet med skolenheternas organisation. Utgångspunkten är att organisationen ska stödja möjligheten för varje elev att nå så långt i sin kunskapsutveckling som möjligt. En effekt av arbetet med att definiera rektors uppdrag, är att rektor får bättre förutsättningar att utöva sitt pedagogiska ledarskap i fritidshemmet. Därmed kan rektor infria sitt ansvar gällande att verksamheten i fritidshemmen planeras och genomförs i förhållande till de nationella målen i läroplan och skollag. Rektor har till sin hjälp huvudmannens stödmaterial Råd för förskoleklass och fritidshem. Huvudmannen intensifierar arbetet med att implementera stödmaterialet och därmed prioritera fritidhemmen i Borås Stad. En plan för implementeringen arbetas fram på huvudmannanivå. Syftet med implementeringsprocessen är att stärka rektors kompetens kring sitt pedagogiska ledarskap av fritidshemmet. - Rektorn ska ta ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. - Rektorn ska ta ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat - Huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen - Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete ska dokumenteras

6 Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete består bland annat av arbete med ett antal kvalitetsrapporter. Rapporterna fördelas över en tvåårscykel, där en del av dem skrivs årligen och andra vartannat år. År 1 innehåller rapporter om a. barn och elever i behov av särskilt stöd, b. värdegrund, c. resultat- kunskaper och utveckling och lärande d. elever med annat modersmål än svenska. År 2 innehåller rapporter om a. barn och elever i behov av särskilt stöd, b. kvalitetsarbete, c. resultat -kunskaper och utveckling och lärande d. fritidshem. Huvudmannen utarbetar just nu en systematik, där ovanstående kvalitetsrapporter utgör navet i kvalitetshjulet, på såväl huvudmanna- som enhetsnivå. Underlagen till rapporterna tas fram i samverkan mellan Utvecklingsenheten, enhetschefer och områdeschefer. När rapportunderlagen bearbetats och fastställts läggs de på gemensam area där enhetschefer besvarar de olika frågställningarna och gör självvärderingar inom det aktuella området. Rapportunderlagen besvaras per enhet, men sammanställs samtidigt per stadsdel där respektive enhets svar framgår tydligt i sammanställningen. Detta möjliggör att samtal och analys också sker på stadsdelsnivå i respektive ledningsgrupp och rektor kan utöva kollegialt lärande. Kvalitetsrapporterna färdigställs på Utvecklingsenheten och kommuniceras till stadsdelsnämnder och kommunstyrelsen. Återkoppling sker också till enhetschefer och områdeschefer på skolutvecklingskonferenser regelbundet. Huvudmannen kommer att förstärka enhetens arbete i det systematiska kvalitetsarbetet genom att ta fram olika underlag som t ex enkäter eller samtalsunderlag som stöd till enhetschef, då man ska besvara rapportunderlagen på den gemensamma arean. Utgångspunkten för samtalsunderlagen hämtas från allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete och de nationella målen för utbildningen. Nästa steg är utarbetandet av en struktur för analys och dokumentation på enhetsnivå som stöd för respektive rektor, vilken ska analysera de olika resultaten och underlagen. I dessa underlag finns också inbyggt en rutin, kring hur redovisningen av konstaterade utvecklingsbehov sker till huvudmannen. Rektor beslutar dock själv vilka underlag som är viktiga i sin skolas systematiska kvalitetsarbete och kan anpassa dessa till sin verksamhets behov. Utifrån analysen formuleras också en verksamhetsplan där åtgärder för utveckling beskrivs. Uppföljning av verksamhetsplanerna görs sedan av respektive stadsdelsförvaltning.

7 Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning - Elevgrupperna ska anpassas till behoven i olika fritidshem så att omsorgen och det pedagogiska uppdraget i övrigt enligt de nationella målen kan tillgodoses. I kvalitetsrapporten om fritidshem, en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete, kartläggs befintliga resurser. Utifrån kartläggningen kommer slutsatser att dras och förbättringsarbete initieras, för att fritidshemmen ska anpassas efter elevgruppernas behov och förutsättningar.

8 Råd för förskoleklass och fritidshem I uppdraget för förskoleklass och fritidshem i Borås Stad ligger att erbjuda likvärdig verksamhet. Kvalitetsredovisningar och andra uppföljningar pekar på skillnader i organisation, pedagogiskt arbete och resurser. Det är klokt att nu ta ett helhetsgrepp om dessa verksamheter för ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. (1 kap 9 Skollagen) Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. Utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. (1 kap Lgr 11) Dessa råd har tagits fram av en arbetsgrupp med sex rektorer och sex pedagoger verksamma i förskoleklass och fritidshem i de tre stadsdelarna, samt utvecklingsledaren för kommungemensam förskola och skola. Rapporten är uppdelad i två delar; förskoleklassen och fritidshemmet. Under de olika underrubrikerna finns hänvisning till styrdokument, diskussion, och slutsatser och råd. Sidan 1

9 FÖRSKOLEKLASSEN I förskoleklassen kan förskolans och skolans arbetssätt och metodik kombineras. Det är ett av syftena med förskoleklassen och det ger förskoleklassen en egen identitet. Här ska två verksamheter mötas och bli en tredje, en verksamhet som ur barnets perspektiv har det bästa ur två världar. Man kan säga att förskoleklassen är en bro mellan förskolan och skolan. (Skolverkets broschyr: Förskoleklassen är till för ditt barn) Styrdokument De dokument som främst reglerar förskoleklassen är skollagen, läroplanen; Lgr 11, och skolförordningen. I skollagen handlar kapitel 9 enbart om förskoleklassen. Lgr 11 är indelad i tre delar. Den första delen; Skolans värdegrund och uppdrag, gäller även för förskoleklassen. Den andra delen; Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen, gäller förskoleklassen i tillämpliga delar. Den tredje delen; Kursplaner och kunskapskrav, visar mål för arbetet i förskoleklassen i de olika ämnena. Omfattning och utvecklingsplaner Styrdokument och frågor: Förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar under ett läsår. (9 kap 7 Skollagen) Ska vi använda individuell utvecklingsplan i förskoleklass? Minst en gång varje läsår ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och lärande. (9 kap 11 Skollagen) Diskussion: Att verksamheten i förskoleklass ska omfatta minst 525 timmar under ett läsår innebär ca 15 timmars verksamhet per vecka. I Borås Stad varierar omfattningen. Orsaker till variationerna är att vissa skolor har samlad skoldag för de lägre årskurserna för att anpassa till skolskjutsar, eller att det är en pedagogisk eller organisatorisk fördel. Några skolor väljer att lägga verksamheten på fyra dagar per vecka i förskoleklass och använder den femte dagen till planering m.m. för personalen. Arbetsgruppen anser att den pedagogiska situationen kring lunchen är väsentlig för elevernas utveckling i förskoleklass. Därför är vårt råd att tid i förskoleklass ska inkludera lunch. Vi ser också ett värde i att timantalet är lika mellan de olika stadsdelarna. Det blir tydligt gentemot föräldrar, och följer vårt likvärdighetsuppdrag. I stort sett alla elever i stadens förskoleklasser har också en fritidshemsplacering. I skrivande stund går 87 % av eleverna också i fritidshemmet. Lägst andel återfinns i de skolor som har många elever med annat modersmål. Här går endast 63 % i fritidshem men dessa erbjuds vanligen förskoleklass 20 timmar i veckan för att stödja språkutvecklingen. Detta innebär att en generell utökning av tiden i förskoleklass endast skulle innebära en marginell kostnadsökning. Borås Stad har inget krav på individuell utvecklingsplan (IUP) i förskolan. Däremot har det inte varit tydligt vad som gäller IUP för elever i förskoleklass, vilket fått till följd att skolorna gör på olika sätt och använder sig av olika blanketter. Arbetsgruppen ser fördelar med att göra IUP i förskoleklass. Sidan 2

10 Det bidrar till att arbetet blir mer målinriktat. Man uppmärksammar elevens utveckling, höjer kvaliteten på verksamheten och stärker professionaliteten hos pedagogerna. Dessutom förbereds elever och föräldrar inför årskurs 1. En nackdel är att det inte finns nationellt fastställda kriterier, utan uppläggen skiljer sig åt mellan skolorna. Arbetsgruppen anser att det måste vara en IUP med förskoleklassperspektiv, där den sociala aspekten finns med om rektor så beslutar. För- och grundskolan har två utvecklingssamtal varje år. Därför anser arbetsgruppen att det ska vara så även i förskoleklassen. Slutsats: Råd om förskoleklassens omfattning: Vi strävar efter att likställa timantalet i förskoleklasserna. Om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter bör verksamheten i förskoleklass vara 20 timmar i veckan. Verksamheten bör inkludera lunch som ett pedagogiskt inslag. Råd om IUP och utvecklingssamtal för elever i förskoleklass: Gör individuell utvecklingsplan med tydligt förskoleklassperspektiv. Planen bör innehålla rubrikerna matematik, svenska och motorik. Även sociala aspekter kan tas med om rektorn så beslutar. Utvecklingssamtal två gånger per läsår. Innehåll Styrdokument: Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. (9 kap 2 Skollagen) Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. (1 kap Lgr 11) Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande. (1 kap Lgr 11) I förskoleklassen kan förskolans och skolans arbetssätt och metodik kombineras. Det är ett av syftena med förskoleklassen och det ger förskoleklassen en egen identitet. Här ska två verksamheter mötas och bli en tredje, en verksamhet som ur barnets perspektiv har det bästa ur två världar. Man kan säga att förskoleklassen är en bro mellan förskolan och skolan. (Skolverkets broschyr: Förskoleklassen är till för ditt barn) Diskussion: Förskoleklassen ska vara en bro mellan förskolan och skolan. Arbetsgruppen ser att det är möjligt bland annat genom att pedagogerna i både förskola och förskoleklass använder Borås Stads plattformar i matematik och språkutveckling, samt de plattformar som ska tas fram i NO/teknik och IKT. Dessa plattformar är en gemensam grund att stå på även i diskussioner med förskolans personal. Sidan 3

11 Eftersom de övergripande målen i läroplanens andra del ligger mycket nära de mål som anges i förskolans läroplan bygger verksamheten i förskoleklass även broar till förskoleverksamhet som eleverna tidigare varit delaktiga i. (Diskussionsunderlag för förskoleklass Skolverket) Innehållet i förskoleklassens verksamhet har blicken mot kursplanernas centrala innehåll och kunskapskrav i åk 3. Detta för att eleverna ska förberedas för fortsatt utbildning. Undervisningen uppmuntrar, utvecklar och förbereder eleverna för livslång lust att lära. Struktur och rutiner skapar trygghet och därmed förutsättning för lärande. Dagen bör bestå av arbetspass, konkreta övningar med genomtänkt val av material i grupp och individuellt, såväl inomhus som utomhus. Skapande arbete, reflektion, lek och fysisk aktivitet ska vara dagliga inslag. Arbetsgruppen anser att eleverna bör förberedas för åk 1 genom att lära sig hantera olika situationer och miljöer. Exempel kan vara ombyte i idrottshallen, matsalen, vilka regler som gäller på skolgården samt hur man samspelar i klassrummet. Värdegrundsarbete måste också få en framträdande roll. Genom trygghet och tillit i gruppen växer eleverna och kan utvecklas i gemenskap. Arbetsgruppen vill se tydliga inslag av elevinflytande, där de kan påverka verksamhetens innehåll. Leken är viktig ur ett socialt perspektiv då den ger tillfälle att öva sociala färdigheter och skapa gemenskap, samt bearbeta det som eleverna möter i sin vardag. Det är viktigt att leken är ett väl planerat inslag i verksamheten, så att eleverna leker in kunskap i en trygg miljö. Slutsats: Råd om innehåll i förskoleklassen: Använd kommunens plattformar och inslag av förskolans pedagogik för att förskoleklassen ska bli en bro mellan förskolan och åk 1. Rikta blicken mot kursplanernas centrala innehåll och kunskapskrav i åk 3, särskilt matematik och språkutveckling. Ha fokus på socialiseringsprocessen och värdegrundsarbete. Ha dagliga inslag av skapande arbete, reflektion, lek och fysisk aktivitet. Samverkan Styrdokument: Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (1 kap 4 skollagen) Minst en gång varje läsår ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och lärande (9 kap 1 skollagen). Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. (2 kap Lgr 11) Sidan 4

12 Läraren ska Utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer, och i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. (2 kap Lgr 11) Diskussion: Det är viktigt att personal i förskoleklassen, på fritidshemmet och i skolan har gemensamma planeringsträffar för att tillsammans finna vägar att stödja elevernas utveckling och lärande. Då kan de olika verksamheterna komplettera varandra och öka förutsättningarna för elevernas måluppfyllelse. Samverkan med förskolan: Det är viktigt att pedagogerna kan delge varandra hur de arbetar mot målen, så att pedagogerna i förskoleklass kan möta barnen där förskolan lämnar dem. Detta kan ske i gemensamma kompetensutvecklingsdagar, där innehållet i verksamheterna diskuteras i ett målorienterat perspektiv. Det är viktigt att övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem ger kontinuitet i barnens utveckling och lärande. Mottagande pedagoger ska kunna möta barnen där de befinner sig i sin utveckling. Arbetsgruppen har tagit fram en modell för att kvalitetssäkra övergången mellan förskolan och förskoleklassen eller fritidshemmet. Modellen är tänkt som att arbeta vidare på och anpassa till den egna verksamheten. Rektor och förskolechef ansvarar för att övergången mellan förskolan och förskoleklassen initieras och att kvaliteten blir hög. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att övergången blir så bra som möjligt för barn i behov av stöd i förskolan. Samverkan med fritidshemmet: Fritidshemmets pedagoger samverkar ofta i förskoleklassen under skoltid och kan därför följa barnets hela dag. Fritidshemmet kan i förskoleklassens verksamhet bland annat stärka den sociala kompetensen. Utvecklingssamtal i förskoleklass bör ha en fråga om hur barnet fungerar på fritidshemmet. Därför är det bra att personal från fritidshemmet deltar vid behov. Samverkan med årskurs 1: Pedagogerna i förskoleklass och i åk 1 behöver ta del av varandras verksamheter för att öka förståelsen och skapa en bra övergång. Arbetsgruppen ser behov av regelbunden samverkan med skolans elevhälsoteam för att tidigt kartlägga och sätta in stöd till elever i behov av särskilt stöd. Samverkan med vårdnadshavarna: Det är viktigt med en öppen och inbjudande verksamhet. Vårdnadshavarna ska känna sig delaktiga genom tydlig information som ger möjlighet till inflytande. Samverkan består bland annat av föräldramöten, utvecklingssamtal och regelbunden kommunikation. Slutsatser: Råd om samverkan mellan förskoleklass och förskolan: Ha gemensamma kompetensutvecklingstillfällen för personal i förskolan och i förskoleklass med fokus på målen. Använd framtagen modell för att säkra samverkan med förskolan inför övergången till förskoleklass, anpassad till den egna stadsdelen eller enheten. Sidan 5

13 Råd om samverkan mellan förskoleklass och fritidshem: Pedagogerna i förskoleklassen och på fritidshemmet bör ha gemensam planeringstid. Pedagog från fritidshemmet deltar på utvecklingssamtal vid behov. Råd om samverkan mellan förskoleklass och årskurs 1: Pedagogerna bör ha gemensam kompetensutveckling och konferenser regelbundet för att diskutera verksamhetens innehåll och strävan mot ökad måluppfyllelse. Pedagogerna ska samverka med elevhälsoteamet för att tidigt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Råd om samverkan med vårdnadshavare: Verksamheten är öppen och inbjuder till dialog. Informationen om verksamheten är tydlig och regelbunden, och ger möjligheter till inflytande. Personal Styrdokument: Behörig att undervisa i förskoleklassen är den som har avlagt 1. Förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1 993:100), 2. Grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs En äldre examen än som avses i 1 eller 2 och som är avsedd för arbete i förskolan, förskoleklass eller i minst en av årskurserna 1 3 i grundskolan, eller 4. En examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1 eller 2. (2 kap 2 Förordning om behörighet och legitimation 2011:326) Diskussion: För att uppfylla förordningens krav ska pedagogerna i förskoleklass vara förskollärare, alternativt lärare med inriktning förskoleklass i examensbeviset. Personal med ansvar för förskoleklass arbetar ofta även på fritidshemmet. Detta för att personalen ska erbjudas heltidstjänster, och för att de ska bidra med sin kompetens på fritidshemmet. Arbetsgruppen anser att det är viktigt att fokus i uppdraget ligger på förskoleklassen. Arbetar personen även på fritidshemmet är det viktigt med tydligt avgränsade ansvarsområden på fritidshemmet. Anledningen är att personal i förskoleklassen ofta känner sig splittrade med ansvar för flera verksamheter. Slutsats: Råd om personal i förskoleklass: Ansvarig pedagog för förskoleklassen har inte huvudansvaret för undervisningen på fritidshemmet. Sidan 6

14 Planeringstid Styrdokument: Planeringstiden regleras inte i de statliga styrdokumenten. Borås Stad har inget avtal som reglerar planeringstiden för förskollärare och fritidspedagoger. Det är upp till varje rektor och förskolechef att avväga hur mycket tid respektive anställd ska disponera för att utföra sitt uppdrag på ett bra sätt. Diskussion: Planeringstid i arbetsgruppens skolor varierar mellan 5 och dryga 7 timmar per vecka för personal i förskoleklass. Utgångspunkten för planering av verksamheten ska givetvis vara styrdokumenten. Personalen i förskoleklassen måste vara insatta i såväl läroplan för förskolan, Lpfö 98, som läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Dessutom är det viktigt att pedagogerna är väl insatta i Borås Stads egna styrdokument, t.ex. matematik- och språkplattformen. Planeringen handlar sedan främst om att omsätta styrdokumenten i praktisk verksamhet. Tid för gemensam planering med kollegor är viktig, då det ger bättre effekt på verksamhetens kvalitet än enbart individuell planering. På flera skolor hjälps de olika personalkategorierna att frigöra tid för gemensam planering. Det är viktigt att skolorna hittar lokala lösningar att prioritera tid till planering för att säkerställa en hög kvalitet på verksamheten. Slutsats: Råd om planeringstid: Planeringstiden bör vara minst 5 timmar per vecka. Fokus på planeringstiden ska vara att omsätta styrdokumenten i verksamheten. Planeringstiden ska främst ske i samverkan med kollegor. Kompetensutveckling Styrdokument: Borås Stad har sagt upp det tidigare gällande skolutvecklingsavtalet. Det finns en viljeinriktning om kompetensutveckling att 52 tim/år för förskollärare och fritidspedagoger fortfarande ska gälla. Diskussion: I kompetensutveckling för pedagoger i förskoleklass är det viktiga att fokusera på sitt uppdrag som lärare. Behovet av kompetensutveckling kan variera, men uppdraget ska vara i fokus. Kompetensutveckling kan till exempel vara diskussioner utifrån uppdraget med personal på förskolan. Arbetsgruppen anser att gemensam kompetensutveckling för personal i förskoleklass är bra för idéutbyte och nätverksskapande, men också för att det är kostnadseffektivt. Nätverksträffar kan lämpligen läggas på kompetensutvecklingsdagar, som då måste synkas i tid. Ett första steg kan vara att ordna gemensam kompetensutveckling för förskoleklassens personal i stadsdelen. Sidan 7

15 Grunden för ökad professionalitet hos pedagogerna är att de har rätt kompetens för sitt uppdrag. De är väl insatta i de styrdokument som påverkar arbetet i förskoleklass och lägger upp sitt arbete utifrån dem. Pedagogerna är tydliga mot elever, föräldrar och kollegor om hur verksamheten är upplagd. Arbetsgruppen ser även vikten av att rektorerna är förtrogna med och framhåller förskoleklassens verksamhet. Slutsats: Råd om kompetensutveckling: Kompetensutvecklingen för pedagogerna i förskoleklass handlar om uppdraget som lärare i förskoleklass. Kompetensutvecklingsdagar bör samordnas i tid för att möjliggöra nätverksträffar. I första hand i stadsdelen, men i förlängningen i hela Borås Stad. Sträva efter gemensamma kompetensutvecklingsinsatser, även med andra verksamheter så som förskolan, åk 1-3 samt fritidshemmet. Sidan 8

16 FRITIDSHEMMET Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. (14 kap 9 Skollagen) Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. (2 kap 2 Skollagen) Att förena god omsorg och pedagogisk verksamhet är en av hörnstenarna i fritidshemmets pedagogik. Det pedagogiska arbetet utgår mer från barns intressen och erfarenheter än från ett i förväg planerat innehåll. Därtill lägger man stor vikt vid deltagande i sociala och meningsfulla sammanhang i syfte att främja barns allsidiga lärande och utveckling. Fritidspedagogiken bygger på ett grupporienterat arbetssätt där relationer barn emellan och mellan barn och vuxna är viktiga redskap för att stödja och stimulera barn i deras förståelse av omvärlden. Den har ett särskilt fokus på identitetsutveckling och social kompetensutveckling. Viktiga inslag i fritidspedagogiken är lek och skapande arbete. Det informella lärandet dominerar pedagogiken. Det handlar om att fånga och ta tillvara barns intresse och att skapa situationer i vardagen där barn kan utmanas i sitt lärande. (Fritidshemmet - en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling) Ungefär 80 procent av alla barn mellan sex och nio år är inskrivna på fritidshem. Där tillbringar många barn en stor del av sin dag. Av alla barn mellan tio och tolv år är det omkring tio procent som är inskrivna på fritidshem. (Utveckling pågår. Om kvalitetsarbete i fritidshem) Styrdokument De styrdokument som främst reglerar verksamheten på fritidshemmet är skollagen, läroplanen Lgr 11, och skolförordningen. I skollagen handlar kapitel 14 enbart om fritidshemmet. Lgr 11 är indelad i tre delar. Den första delen, Skolans värdegrund och uppdrag, gäller även för fritidshemmet. Den andra delen, Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen, gäller för fritidshemmet i tillämpliga delar. Den tredje delen, Kursplaner och kunskapskrav, visar vad utbildningen på fritidshemmet ska komplettera. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (3 kap 3 Skollagen) Logistik Styrdokument och frågor: En elev i någon av de skolformer som anges i 3 ska erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. (14 kap 5 Skollagen, Fritidshemmet) Sidan 9

17 Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete och familjens situation i övrigt. (25 kap 5 Skollagen, Annan pedagogisk verksamhet) Hur ska vi planera för logistiken när elever flyter genom flera verksamheter under dagen? Ska Borås Stad ha gemensamma riktlinjer för öppettider på fritidshemmet? Diskussion: Om det finns en tydlig struktur och tydliga gemensamma regler, anpassar sig barnen efter den verksamhet de kommer till. Att pedagogerna möter eleverna i bytet till en annan verksamhet skapar trygghet. Färre personalbyten ger också trygghet. Det dagliga överlämnandet från fritidshem till skola och från skola till fritidshem är viktigt för att eleverna ska få en trygg dag. Arbetsgruppen menar att varje skola måste ha rutiner för att informera från en verksamhet till en annan, på grupp- eller individnivå. Här behövs ömsesidighet. Det är till stor fördel om eleverna har samma hemvist hela dagen, i förskoleklassen, skolan och på fritidshemmet, och om samma personal möter eleverna under dagen. Det skapar trygghet, underlättar samverkan med föräldrarna och ger en röd tråd i den pedagogiska verksamheten. Arbetsgruppen anser att det är rimligt att erbjuda fritidshemsverksamhet inom tidsramen för att kunna ge en sammanhållen och väl planerad verksamhet. Lokala mindre avvikelser kan förekomma. Slutsats: Råd om logistik under dagen: Ha tydliga rutiner för hur information ska föras från en verksamhet till nästa. Sträva efter ett minimum av personalbyten under dagen. Samma hemvist för barnen i förskoleklass, skola och fritidshemmet är att föredra. För tid utanför ramen, som t.ex. nattlig omsorg, ska inte fritidshemsverksamhet erbjudas. Istället ska annan omsorg erbjudas i respektive stadsdel eller i samverkan mellan stadsdelarna. Ökad måluppfyllelse Styrdokument: Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande. (1 kap Lgr 11) Att förena god omsorg och pedagogisk verksamhet är en av hörnstenarna i fritidshemmets pedagogik Det informella lärandet dominerar pedagogiken. Det handlar om att fånga och ta till vara barns intresse och att skapa situationer i vardagen där barn kan utmanas i sitt lärande. (Fritidshemmet - en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling. Utgiven av Skolverket) Sidan 10

18 Barnen bör få möjlighet att delta i planering och beslut som rör verksamheten och efter hand ta ett ökat ansvar för sitt vardagsliv. (Kvalitet i fritidshem. Skolinspektionens rapport 2010:3) Diskussion: På fritidshemmet dominerar det informella lärandet pedagogiken. Det är därför viktigt att pedagogerna fångar upp elevernas intressen. Att uppmärksamma aktuella händelser kan skapa ökad förståelse för omvärlden. Fritidshemmet kan komplettera utbildningen i skolan. På fritidshemmet har man som elev tid och möjlighet att fördjupa sig i något ämne utifrån intresse. Pedagogerna i skolan och på fritidshemmet måste ha återkommande samtal om sina respektive uppdrag och hur de kan komplettera varandras kompetenser. Det skapar en grund för den viktiga dagliga dialogen mellan skolan och fritidshemmet. Skolinspektionens kvalitetsgranskning 2010 visar att många fritidshem behöver: säkerställa att all personal är insatta i de nationella målen och kraven i skollag, läroplan och allmänna råd regelbundet diskutera och utvärdera den erbjudna verksamheten i syfte att utveckla den i högre grad planera den verksamhet som erbjuds på eftermiddagen ha en pedagogisk ledning som är förtrogen med verksamheten och dess uppdrag och/eller arbetar för att verksamheten ska utvecklas Det är viktigt med en väl planerad och strukturerad verksamhet på fritidshemmet. Ett sätt att omsätta styrdokumenten i praktiken är att skriva pedagogiska planeringar som svarar på frågorna Vad? Hur? Varför? Rektor behöver vara väl förtrogen med verksamheten och skapa förutsättningar för god kvalitet. Det är viktigt att ge eleverna inflytande över undervisningen på fritidshemmet. Flera fritidshem har fritidsråd där eleverna kan påverka verksamheten på ett mer formellt sätt. Arbetsgruppen tänker sig att representanter för fritidsrådet kan finnas med vid vissa tillfällen när pedagogerna planerar verksamheten. Slutsats: Råd om ökad måluppfyllelse: Fritidshemmet bör komplettera utbildningen i skolan genom exempelvis skapande arbete, praktiska moment, fysisk aktivitet, social interaktion och rekreation. Daglig samverkan med förskoleklassens och skolans pedagoger skapar förutsättningar för fritidshemmet att ta vid där skoldagen slutar och ge möjligheter till fortsatt lärande. Diskussioner om innehåll och måluppfyllelse skapar förutsättningar för gemensamt synsätt på barns lärande. Elevernas inflytande över verksamheten bör vara stort eftersom de är i verksamheten på sin fritid. Arbetsgruppen förordar fritidsråd som medverkar på vissa planeringsträffar med pedagogerna. Verksamheten ska vara välplanerad med en tydlig struktur som svarar på frågorna Vad? Hur? Varför? Sidan 11

19 Samverkan Styrdokument: Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (1 kap 4 Skollagen) Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. (2 kap Lgr 11) Diskussion: Det är viktigt att pedagoger i förskoleklassen, på fritidshemmet och i skolan har gemensamma planeringsträffar. Verksamheterna kan komplettera varandra och därmed öka förutsättningarna för elevernas måluppfyllelse. Samverkan med förskoleklass och skolan: Fritidshemmet ska komplettera det formella lärandet i klassrummet med det informella lärandet utanför. Det är då av vikt att personal i skolan och på fritidshemmet träffas regelbundet för att utbyta information och diskutera måluppfyllelse. Här har rektor ansvar att hitta former för dialog. Arbetsgruppen ser behov av regelbundna konferenser med skolans elevhälsoteam för att tidigt kartlägga och sätta in stöd till elever i behov av särskilt stöd. Det är även viktigt med en dialog mellan skolan och fritidshemmet om hur vi bemöter barnen ifråga. Samverkan med vårdnadshavare: Verksamheten ska vara öppen och inbjudande. Vårdnadshavarna ska få möjlighet till inflytande genom regelbunden information om verksamhetens mål och aktiviteter. Slutsats: Råd om samverkan med förskoleklassen och skolan: Regelbunden dialog om pedagogik och hur de olika verksamheterna kan komplettera varandra på bästa sätt för elevernas måluppfyllelse. Samverka med elevhälsoteamet om elever i behov av särskilt stöd. Råd om samverkan med vårdnadshavare: Verksamheten är öppen och inbjuder till dialog. Informationen om verksamheten är tydlig och regelbunden, och ger möjligheter till inflytande. Sidan 12

20 Personal Styrdokument: Målet inför 2014 är att all personal inom fritidshemsverksamheten ska vara fritidspedagoger eller förskollärare. (Borås Stads budget 2012) Enligt skollagen får inte fritidspedagoger ansvara för undervisningen på fritidshemmen. De får heller inte ansöka om lärarlegitimation. Regeringen avser att ändra skollagen så att utbildade fritidspedagoger ska kunna ansvara för undervisningen på fritidshemmet, även om de inte är legitimerade. Detta under en övergångsperiod. Regeringen förväntas presentera förslaget för riksdagen under I skrivande stund har inget offentligt förslag presenterats. Enligt den nu gällande förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation är det främst förskollärare och lärare med inriktning mot fritidshem i sin examen som får undervisa på fritidshemmet. I lärarlyftet II kan fritidspedagoger läsa till lärarbehörighet i praktisk-estetiska ämnen. Diskussion: Vi strävar efter att ha utbildad och erfaren personal på fritidshemmen. Det bör vara eftersträvansvärt att arbeta på fritidshem. Vi behöver stärka professionen genom att allt vi gör i verksamheten har en tydlig förankring i våra styrdokument. På fritidshemmen i Borås Stad finns en blandning av kompetenser; förskollärare, fritidspedagoger, elevassistenter och obehörig personal. Personalen på fritidshemmet arbetar ofta även i skolan, så kallade samverkanstjänster. Orsakerna till detta är flera: arbetsgivaren vill erbjuda heltidstjänster, använda deras kompetens under skoldagen osv. De medverkar på lektioner i samarbete med lärare, håller i lektioner utifrån sin behörighet, arbetar med lärande lek och erbjuder välplanerade rastaktiviteter. Det måste finnas tid att planera hur fritidshemmets personal samverkar i skolan. Det är viktigt att personalen används på rätt sätt, och att precisera arbetsfördelningen. Verksamhetens kvalitet står i fokus. Skolorna måste vara prestigelösa mellan olika yrkeskompetenser. Det får inte förekomma någon hierarki. De olika kompetenserna kompletterar varandra. Slutsats: Råd om personal på fritidshemmet: Heltidstjänster kan åstadkommas genom att personalens kompetens används på ett klokt sätt även under skoldagen. Uppmuntra studier i praktisk-estetiska ämnen för fritidspedagoger. Sidan 13

21 Planeringstid Styrdokument: Planeringstiden regleras inte i de statliga styrdokumenten. Borås Stad har inget avtal som reglerar planeringstiden för förskollärare och fritidspedagoger. Det är upp till varje rektor att avväga hur mycket tid respektive anställd ska disponera för att utföra sitt uppdrag på ett bra sätt. Diskussion: Planeringstiden i arbetsgruppens skolor varierar mellan 3,5 och dryga 7 timmar för fritidshemmens personal. Arbetsgruppen menar att planeringstidens längd har samband med kvaliteten på verksamheten men ännu viktigare än tidens längd är hur tiden används. Utgångspunkten ska givetvis vara styrdokumenten, för fritidshemmet främst Lgr 11. Tonvikten ska ligga på gemensam planering med kollegor. Den ger bättre effekt på verksamhetens kvalitet än enbart individuell planering. På flera skolor hjälps de olika personalkategorierna åt att frigöra tid för planering. Slutsats: Råd om planering: Planeringstiden bör vara minst 5 timmar per vecka för pedagoger på fritidshemmet. Planeringstiden bör främst användas för den långsiktiga planeringen utifrån styrdokumenten, och den detaljerade planeringen göras i samverkan med elevgruppen. Övervägande del av planeringstiden bör användas i samverkan med kollegor. Kompetensutveckling Styrdokument: Borås Stad har sagt upp det tidigare gällande skolutvecklingsavtalet. Det finns en viljeinriktning om kompetensutveckling att 52 tim/år för förskollärare och fritidspedagoger fortfarande ska gälla. Diskussion: Arbetsgruppen föreslår att vi strävar mot gemensam kompetensutveckling för personal i fritidshem och möjlighet att utbyta idéer i nätverk. Nätverksträffar kan lämpligen läggas på kompetensutvecklingsdagar, som då måste synkas i tid. Alternativt förmiddagar då fritidshemmens verksamhet är begränsad. Ett steg mot detta kan vara att ordna gemensam kompetensutveckling i stadsdelen. I Falköping har man drivit ett systematiskt arbete för ökad kvalitet i kommunens fritidshem. Tidigare hade man gemensamma utvecklingsdagar för grundskolan och fritidshemmen. Tanken var att skapa samsyn och underlätta samverkan. Nu ser man att det är viktigt att fritidshemmet får egna kompetensutvecklingsinsatser för att stärka deras profession. Läs mer i Skolverkets Utveckling pågår. Sidan 14

22 Arbetsgruppen föreslår att kompetensutveckling för pedagogerna på fritidshemmet har fokus på att omsätta styrdokumenten i praktiken. Grunden för ökad professionalitet hos pedagogerna på fritidshemmen är att de har rätt kompetens för sitt uppdrag. De bör vara väl insatta i styrdokumenten och lägga upp sitt arbete utifrån dessa. De måste vara tydliga inför elever, föräldrar och andra pedagoger om vikten av det pedagogiska arbetet på fritidshemmet, och hur verksamheten är upplagd utifrån styrdokumenten. Här har rektorerna också en viktig roll. Slutsats: Råd om kompetensutveckling: Lägg kompetensutveckling på förmiddagar så långt det är möjligt. Sträva efter gemensamma kompetensutvecklingsinsatser för pedagogerna på fritidshemmen med fokus på styrdokumenten. Ge individuella kompetensutveckling efter behov. Referenslista Borås Stad (2011). Utvecklingsplan 2011 Borås Stad Borås Stad (2000). Skolplan Lust att lära - möjlighet att lyckas Borås Stad, stadsdel norr (2011). Plan vid övergång från förskola till förskoleklass/fritidshem Lärarnas Nyheter ( ) Hon vill göra pedagogiken tydligare. Skolinspektionen (2010). Kvalitet i fritidshem. Kvalitetsgranskning Rapport 2 010:3. Skolinspektionen (2010). Kvalitet i fritidshem Skolverket (2011). Lgr 11, Läroplan för grundskolan, grundsärskolan och fritidhemmet Skolverket (2011). Fritidshemmet - en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling. Skolverket (2011). Förskoleklassen är till för ditt barn. Skolverket (2011). Diskussionsunderlag för förskoleklass Skolverket (2010). Utveckling pågår Om kvalitetsarbete i fritidshem Skolverket (2008). Lpfö, läroplan för förskolan Stockholm Stad (2011). Tidskriften Lära Svensk författningssamling (2010:800). Skollagen Svensk författningssamling (2011:326). Förordningen om behörighet och legitimation Sidan 15

23 Bilaga 1; Förslag på modell för samverkan mellan förskoleklass och förskolan Månad Verksamhet Ansvar Föräldramöte i förskoleklassens lokaler då Rektor föräldrarna får information om förskoleklassens och fritidshemmets verksamhet. Förskoleklassens personal besöker Förskoleklassens personal förskolan/dagbarnvårdarna för att träffa de blivande förskoleklassbarnen och få en inblick i deras pedagogiska miljö. Överlämnandekonferens, information till Förskolechef personal i förskoleklassen om barn i behov av särskilt stöd. Förskolebarnen besöker sin förskoleklass i Förskoleklassens personal grupp. Överlämningssamtal mellan förskola och förskoleklass/fritidshem. Förskoleklassens och fritidshemmets personal Inskolning i förskoleklass och på fritidshem Förskoleklassens och fritidshemmets personal Återbesök för barnen på förskolan Förskolan skickar inbjudan Sidan 16

24 » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1

25 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning mot målen plan aktiviteter, tidsram och ansvar» Normerande policy Borås Stads hållning riktlinjer rekommenderade sätt att agera regler absoluta gränser och ska-krav Definition av begrepp Skolväsendet Skolväsendet i Borås omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. I skolväsendet ingår också fritidshem. Barn Den som går i förskoleverksamhet. Elev Den som deltar i utbildning med undantag för barn i förskolan. Lärare Förskollärare och lärare. Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 20 december 2012 För revidering ansvarar: Stadsdelsnämnden Norr För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Stadsdelsnämnden Norr Dokumentet gäller för: Stadsdelsnämnderna och Utbildningsnämnden Dokumentet gäller till och med: Bildningsstaden

26 Bildningsstaden Borås I Borås Stad har vi övertygelsen att alla barn och elever vill och kan lära. Med denna strategi vill vi fortsätta förbättringsarbetet i skolväsendet i Borås och göra Borås till en bildningsstad. Bildningsprojektet är ett humanistiskt projekt. Genom bildningen skapar vi inte bara en rikare inre värld för oss själva, vi skapar även en bättre värld utanför oss själva. I ett mångkulturellt samhälle är bildningen bryggan till en kulturöverskridande förståelse. I en demokrati är bildning det bästa skyddet mot främlingsfientlighet och intolerans. Bildning kan vara både praktisk och teoretisk. Bildning kan handla om att veta hur man gör något, t.ex. i ett hantverk, och kan också innebära att ha kunskap och förståelse om begrepp och sammanhang i ett vetenskapligt perspektiv. Bildning innefattar ytterligare ett perspektiv, nämligen vetskapen att handla rätt och vist i förhållande till andra och sin omvärld. Människor lär sig många olika saker på många olika sätt under sitt liv. Det finns därför många sätt att vara bildad på. Det intressanta är själva processen själva resan. Målet är inte att bli bildad utan att alltid ha möjlighet att växa i sin bildning. Den bildade medborgaren är en människa i ständig utveckling en individ som skapar sig själv. Det handlar om att växa som individ. Men det handlar också om vårt förhållande till andra. Det handlar om en social gemenskap. Det handlar om att se sig själv och därmed förstå den andre och att se den andre för att förstå sig själv. Att bilda sig är som att göra en resa - att bryta upp från det välbekanta, att öppna sig för det främmande och annorlunda för att sedan komma hem med egna erfarenheter av det obekanta. Hemkomna tolkar vi in detta i våra tidigare erfarenheter. Människan vinner nya insikter. Skolan ska förbereda för nästa steg, framtida studier och yrkesliv samt ett aktivt deltagande i samhället. Det innebär att skolan måste arbeta med bildning i bred bemärkelse, t.ex. att söka kunskap och kritiskt ifrågasätta och att samspela med andra för gemensamma mål. Det handlar om att växa som människa och utveckla en mångfald av färdigheter. Bildningsstaden 3