Anestesi och. läkarutbildningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anestesi och. läkarutbildningen"

Transkript

1 Anestesi och intensivvård under läkarutbildningen Målsättningar Under grundkursen i anestesi och intensivvård kommer du att som läkarstudent i Malmö möta patienter som ska genomgå ett akut eller planerat kirurgiskt ingrepp eller en komplicerad undersökning i narkos, eller som behöver ett snabbt och korrekt akut omhändertagande. Patienter med allvarliga bakomliggande sjukdomstillstånd eller svåra kroppsskador kan behöva intensivvård under dagar, veckor eller t o m månader. Grundkursens målsättning är att ge dig förutsättningar att som framtida AT-läkare kunna förbereda en patient inför en operation och ansvara för patienten efteråt, samt ta hand om en svårt sjuk eller skadad patient på t ex en akutmottagning eller olycksplats. Detaljerade målsättningar för grundkursen återfinns i de nationella riktlinjer Curriculum i anestesi och intensivvård för grundutbildning och allmäntjänstgöring som Sveriges samtliga medicinska fakulteter står bakom och som är tillgängligt via hemsidan. traumaomhändertagande, vätske- och syrabasbalans, vätske- och blodersättning, akutläkemedel samt praktiska övningar i traumaomhändertagande, luftvägshantering och ventilation. Simulatorträning och A-HLR-utbildning Under grundkursen i anestesi och intensivvård genomgår du sedan simulatorträning i operationsmiljö och utbildning i avancerad hjärtlungräddning. Klinisk placering och färdighetsträning Under Dina båda kursveckor kommer Du dagtid i operations- och intensivvårdsmiljö, och jourtid dessutom på akutmottagningar och vårdavdelningar över hela sjukhuset, i kontakt med, och kan under individuell handledning få handlägga, allvarligt sjuka och skadade patienter inte sällan i behov av kvalificerad akut medicinsk diagnostik och behandling. Din verksamhetsförlagda utbildning ger ovärderliga möjligheter till klinisk färdighetsträning under handledning i enlighet med vår checklista, som Du själv fortlöpande fyller i och därefter lämnar in. Gruppseminarier Parallellt deltar du i tre kliniska gruppseminarier (I-III) med fokus på basala principer för preoperativ utredning och för akut omhändertagande vid påverkad andnings-, cirkulations- respektive CNS-funktion (samt kombinationer av dessa) i enlighet med etablerade nationella riktlinjer. Kursuppläggning Introduktionsundervisning För att möjliggöra allt detta erbjuder vi, delvis tillsammans med företrädare för andra ämnesområden, redan under introduktionsveckan grundläggande föreläsningar i Gruppseminarium I: Preoperativ utredning Inför dina kliniska placeringar genomförs ett gruppseminarium kring grundläggande principer för preoperativ utredning. Seminariet bygger på följande fallbeskrivning: jonas.akeson@med.lu.se

2 Du har avslutat din första vecka som AT-läkare på kirurgiska kliniken i Annorstädes. Arbetstempot har varit högt och Du har fått ta större medicinskt ansvar än du räknat med. Tidigt på måndag morgon ber nu Din överläkare Dig att före lunch skriva in fyra vuxna patienter, som alla ska opereras elektivt inom de närmaste veckorna. Patienterna är uppsatta med 30 minuters mellanrum från kl 10, och direkt efter lunchen börjar Din AT-mottagning. Från grundutbildningen kommer Du ihåg, att du måste vara noggrann när du skriver in patienter som ska opereras, eftersom mer omfattande kirurgiska ingrepp, som genomförs under generell anestesi, innebär stora påfrestningar för många patienter, i synnerhet om de inte är medicinskt och psykologiskt förberedda på bästa sätt. Inför seminariet förväntas Du ha reflekterat över, och kunna diskutera, bland annat den kirurgiska patientens väg i sjukvården från operationsbeslut till operation samt fördelar och nackdelar med att operationssjukvården idag är organiserad på detta sätt. medicinsk ansvars- och arbetsfördelning mellan läkare från olika specialiteter inför, under och efter ett kirurgiskt ingrepp. varifrån Du som inskrivande läkare i första hand inhämtar den information som behövs för en väl genomförd preoperativ utredning. röntgenundersökningar (utöver kirurgisk bilddiagnostisk utredning) som under vissa förhållanden bör genomföras preoperativt och varför. laboratorieundersökningar (utöver den kirurgiska grundutredningen) som alltid, eller under vissa förhållanden, bör genomföras preoperativt och varför. kliniskt fysiologiska undersökningar som alltid, eller under vissa förhållanden, bör genomföras preoperativt och varför. vad Du som inskrivande läkare gör om Du konstaterar att en kroniskt sjuk patient inte är i optimalt skick inför en akut eller (i synnerhet) planerad operation samt vilka bakomliggande sjukdomstillstånd som oftast är aktuella i dessa sammanhang. medicinska och etiska avvägningar Du som kirurg kan behöva göra mellan att operera eller avstå. vad Du som inskrivande läkare kan behöva tänka på när det gäller en patient som behandlas med acetylsalicylsyra eller NSAID-preparat och varför. vad Du som inskrivande läkare kan behöva tänka på när det gäller en patient som behandlas med glukokortikosteroider och varför. vad Du som inskrivande läkare kan behöva ta hänsyn till vad gäller patienter som preoperativt använder, eller nyligen använt, P-piller och varför. på vilka olika sätt Du som kirurg kan minimera de medicinska riskerna (per- och postoperativt) med ett kirurgiskt ingrepp. möjliga problem och komplikationer i olika skeden av det postoperativa förloppet samt hur Du som läkare kan förebygga, upptäcka och behandla dessa. kliniska riskfaktorer för venös tromboembolism, möjliga orsakssamband och bakomliggande mekanismer (enligt Virchows triad) i akutmedicinska och perioperativa sammanhang samt förebyggande åtgärder i samband med större kirurgiska ingrepp. tänkbara risker med att operera en gravid kvinna, i vilka skeden av en normal graviditet som riskerna är störst och varför, samt relevanta medicinska och etiska riskavvägningar i olika kirurgiska sammanhang. hur Du som inskrivande läkare handlägger ett tidigare ej beskrivet undersökningsfynd (t ex högt blodtryck, kardiellt blåsljud, hjärtarytmi, oro/ångest). vad Du som inskrivande läkare måste göra om en patient anger problem i samband med en tidigare operation under generell eller regional anestesi vid annan vårdinrättning eller annat sjukhus. faktorer av betydelse för vilken beredskap för tillförsel av blodprodukter i samband med ett planerat eller akut kirurgiskt ingrepp som är rimlig. hur läkare och övrig personal på en operationssal rutinmässigt enligt vedertagna internationella principer (WHO:s checklista) sinsemellan förväntas stämma av sina bedömningar, åtgärder och planer inför, under och efter varje kirurgiskt ingrepp samt varför detta är så viktigt. Under seminariet diskuteras sedan kliniska utmaningar och möjliga lösningar med utgångspunkt från ovanstående punkter. Är du väl förberedd, kan du bidra till nyanserade och konstruktiva diskussioner. Efter seminariet förväntas Du vara så väl förtrogen med seminariets innehåll, att Du som framtida AT-läkare ska kunna ansvara för att skriva in patienter inför omfattande kirurgiska ingrepp under generell anestesi jonas.akeson@med.lu.se

3 Klinisk placering och färdighetsträning Din verksamhetsförlagda kliniska utbildning i anestesi och intensivvård, som under dessa båda kursveckor omfattar sammanlagt timmar måndag till torsdag (fördelade på tre heldagar, fyra eller fem halvdagar och en jourkväll) är huvudsakligen förlagd till två av sjukhusets större operationsavdelningar, men du är även placerad på vår intensivvårdsavdelning (IVA) under en hel- eller halvdag, oftast med anestesijourpass samma kväll. Även utbildningsresurser som frigörs på operationsavdelningarna (medan Du och Dina kamrater är placerade var sin dag på IVA) kan schematekniskt tas i anspråk för klinisk utbildning och färdighetsträning genom att enstaka studenter veckovis roterar in på dessa positioner. Beträffande individuella etiska reflektioner och generell återkoppling, v g se nästa stycke. Etisk reflektion och återkoppling Under grundkursen är Du alltså placerad upp till en dag på IVA. Är det schematekniskt möjligt, så följer du redan samma kväll (annars någon annan kväll under grundkursen) anestesijourens arbete över hela sjukhuset. Under och efter båda dessa kliniska placeringar ber vi Dig reflektera över en patientsituation (med organisatorisk, interprofessionell, medicinsk eller, helst, etisk anknytning), som Du upplevt på nära håll genom att under nästan ett dygn följa intensivvårds- och det akuta anestesiarbetet, och som Du vill ta med Dig som framtida läkare. Ditt sista gruppseminarium (vanligen torsdag eftermiddag i andra kursveckan) avslutas med att vi pratar om hur grundkursen varit. Med utgångspunkt från dessa reflektioner talar vi då tillsammans även om Dina och Dina kurskamraters individuella upplevelser av intensivvårds- och akut anestesiverksamhet naturligtvis under största möjliga diskretion med hänsyn till de särskilda omständigheter som ofta föreligger. Vi hoppas att dessa reflektioner med återkoppling ska kunna hjälpa Dig att utveckla ett mer moget professionellt förhållningssätt, vilket samtidigt förutsätter ett konstruktivt och tillåtande arbetsklimat med högt i tak. Detaljerade beskrivningar av personligt upplevda patientsituationer förväntas därför stanna inom gruppen. För att öka utbildningsvärdet av intensivvårds- och anestesijourplaceringar för framtida läkarstudenter i Malmö kan kursledaren terminsvis (i avidentifierad form!) välja att återföra relevanta delar av dessa reflektioner till klinikens läkare och övriga personal. Som läkarstudent kan Du dessutom lämna konstruktiv kritik i våra kursutvärderingar efter avslutad grund- respektive terminskurs. Simulatorträning i operationsmiljö Efter den första veckans kliniska placering får du i nära samarbete med en eller två kurskamrater på en datoriserad fullskalesimulator i en modernt utrustad operationssal på Practicum (mitt emot omklädningsrummen på CRC, plan 9) på egen hand ansvara för, praktiskt genomföra och dokumentera ett helt anestesiförlopp. Simulatorträningen, då du ska vara omklädd i grönt, genomförs i två omgångar. Du deltar aktivt i den ena av de båda övningarna och observerar kritiskt vad som sker under den andra. Under övningen ansvarar Du och Dina kurskamrater primärt för olika delar av förloppet efter av övningsledaren beslutad jonas.akeson@med.lu.se

4 rollfördelning, men tydlig kommunikation och gott samarbete är en förutsättning för ett gott resultat. Inför nedsövningen kan Du samtala med simulatorn, som besvarar Dina frågor och kanske också ställer egna till Dig och Dina kurskamrater. För narkosen används samma typ av anestesiutrustning som på sjukhusets operationspatienter. Simulatorn syresätter sig, andas ut koldioxid och har EKG-aktivitet, puls och blodtryck. Allt kan mätas och övervakas med hjälp av samma typ av övervakningsutrustning som du tidigare under kursen kommit i kontakt med på operationsavdelningarna. Vi vill att simulatorträningen ska kunna hjälpa Dig och Dina kurskamrater att utveckla kommunikations- och samarbetsförmåga, professionellt förhållningssätt och förståelse för komplexa kliniska sammanhang. Detta förutsätter en konstruktiv och tillåtande arbetsmiljö med högt i tak. Allt som händer och sägs inför, under och efter simulatorträningen förväntas därför stanna inom gruppen. Simulatorträningen bygger på två olika kliniska scenarier, där en medelålders måttligt sjuk patient efter sedvanlig preoperativ utredning ska genomgå ett planerat allmänkirurgiskt bukingrepp i narkos. Ansvarig anestesiolog har beslutat om intubationsanestesi. Intravenös induktion planeras med propofol, fentanyl och rokuron, och underhåll med sevofluran och fentanyl. Varje övningsscenario inleds med att övningsledaren föreslår en inbördes rollfördelning mellan Dig och Dina kurskamrater och därefter sammanfattar och kort diskuterar i sammanhanget relevanta delar av patientens tidigare och aktuella sjukhistoria. Därefter genomför och dokumenterar Du och Dina kurskamrater tillsammans samtliga moment under ett normalt anestesiförlopp från förberedande kontroller, uppkoppling till övervakningsutrustning, nedsövning, maskventilation, endotrakeal intubation samt manuell och mekanisk ventilation i underhållsanestesi fram till väckning och extubation. Inför simulatorträningen förväntas Du under Dina kliniska placeringar samt från föreläsningar, seminarier och aktuellt kursmaterial ha inhämtat grundläggande färdigheter och kunskaper för att inledningsvis kunna diskutera enklare preoperativa överväganden vid vanliga kroniska sjukdomstillstånd genom riktade relevanta frågor och enkla kontroller i flertalet väsentliga avseenden kunna säkerställa att ett kirurgiskt ingrepp under narkos kan genomföras som planerat samt dokumentera detta i anestesijournalen. kunna koppla upp pulsoximetri, övervaknings-ekg och noninvasiv blodtrycksmätning på en patient som ska sövas och opereras samt förstå och vara medveten om deras tekniska begränsningar. kunna dokumentera relevanta delar av ett pre- och peroperativt förlopp i en anestesijournal med enkla åtgärder kunna kontrollera om en intravenös infart fungerar eller inte. vara väl förtrogen med fysiologiska principer för preoxygenering och kunna tillämpa dessa inför en riskfylld klinisk åtgärd, t ex endotrakeal intubation eller extubation. känna till vilka tre principiellt olika typer av injektionsläkemedel som rutinmässigt används i början av en intubationsanestesi, deras funktioner samt i vilken ordningsföljd de ska tillföras och varför. känna till hur man utvärderar effekter av ovanstående läkemedelstyper och därmed också efter vilka principer de injiceras inför en planerad intubationsanestesi. inför ett planerat kirurgiskt ingrepp på en sövd patient kunna kontrollera om det är lämpligt att tillföra ett muskelavslappande läkemedel eller inte. på en medvetslös patient kunna etablera fri luftväg med haklyft känna till fördelar och nackdelar/risker med svalgtub respektive nästub för upprätthållande av fri luftväg kunna ventilera en medvetslös patient med mask och självexpanderande blåsa känna till hur man med direkt laryngoskopi genomför en endotrakeal intubation med olika kliniska tekniker kunna verifiera korrekt läge av en trakealtub veta den principiella skillnaden mellan färskgasflöde till, och ventilation av en patient via, en anestesiapparat ha basal kännedom om hur man inleder, underhåller, övervakar och avslutar en inhalationsanestesi under hela övningsförloppet vara beredd att föreslå, och med Dina kurskamrater diskutera, alternativa planer och åtgärder jonas.akeson@med.lu.se

5 som observatör kunna ge konstruktiv återkoppling på kommunikation, samarbete och agerande hos dina kurskamrater. i efterhand kunna reflektera över händelseförlopp och personliga erfarenheter (där alltså allt förutsätts stanna inom gruppen) under simulatorträningen. Efter simulatorträningen förväntas Du som blivande AT-läkare vara väl förtrogen med vad som normalt ingår i olika skeden av förloppet under en rutinanestesi. Avancerad hjärtlungräddning (A-HLR) I början av andra kursveckan genomgår du avancerad hjärtlungräddningsutbildning (A- HLR) i enlighet med aktuella nationella riktlinjer. Dessförinnan ska du ha genomfört ett nätbaserat teoretiskt prov med godkänt resultat. I den referenslitteratur för HLR som vi tillhandahåller under kursen kan det schematiskt illustrerade kapitlet om hjärtats elektrofysiologi särskilt rekommenderas. Efter utbildningen förväntas Du vara tillräckligt förtrogen med grundläggande HLR-principer för att vid ett hjärtstillestånd som framtida AT-läkare kunna initiera, genomföra och leda avancerad hjärtlungräddning. Gruppseminarium II: Akut omhändertagande (ABC) Under andra kursveckan (undantag förekommer) har vi två gruppseminarier på temat akut omhändertagande. På det första belyser vi principer för diagnostik och behandling vid akuta andnings- och cirkulationsproblem (ABC). Inför seminariet förväntas Du vara väl förberedd genom att, med stöd av bakgrundsmaterial tillgängligt via hemsidan samt rekommenderad referenslitteratur (som Du får låna under kursen) och tidigare kursmaterial från läkarprogrammet, på egen hand i förväg förslagsvis i enlighet med efterföljande kommentarer ingående ha tänkt igenom denna kliniska fallbeskrivning: Du har snart avslutat din andra vecka som AT-läkare på kirurgiska kliniken i Annorstädes. Arbetstempot har varit fortsatt högt och Du har fått ta allt större medicinskt ansvar. Du har just gått på Din första primärjour på kirurgen, när Du larmas till akutrummet. En patient är på väg in med ambulans. Hon ska ha färdats i en personbil, som varit inblandad i en olycka någonstans i staden. Du kommer till akutrummet just innan patienten rullas in på en ambulansbår. Hon ligger tippad med huvudändan nedåt. Ambulanspersonalen berättar, att patienten är 35 år och ska vara tidigare frisk. Hon har varit förare i en personbil som i en gatukorsning blivit påkörd från vänster av en annan bil. Patienten har ont till höger i bröstet, men man har inte noterat andra påfallande tecken till yttre eller inre skador. Hon har varit vid medvetande sedan ambulansen kom till olycksplatsen, kan ange namn och personnummer men har haft snabb, ytlig andning och varit väldigt orolig. Pulsen vid handleden har hela tiden varit tunn, snabb och regelbunden, och det senast uppmätta blodtrycket i ambulansen var 90/55. Under seminariet kan det fortsatta förloppet påverkas av hur diskussionen går. Kom ihåg att det är mycket ovanligt med bara en enda tänkbar lösning på ett komplicerat kliniskt problem. Du har ofta flera möjliga tolknings- och handlingsalternativ. Under seminariet förväntas Du alltså ha inhämtat grundläggande kunskaper, färdigheter och kliniskt förhållningssätt för att, med utgångspunkt från fallbeskrivningen, tillsammans med Dina kurskamrater kunna diskutera bland annat hur Du som läkare medicinskt, organisatoriskt och logistiskt bör ha förberett Dig inför Ditt första jourpass på ett nytt sjukhus. vilka olika typer av risker Du som läkare utsätter Dig för på akutrummet respektive olycksplatsen och på vilka sätt Du kan och bör skydda Dig. arbetsformer och rollfördelningar på akutrummet. om det finns något inom ramen för ett akut omhändertagande som inte bör göras på akutrummet och i så fall varför jonas.akeson@med.lu.se

6 vad som idag blir nästa steg när en akut sjuk eller skadad patient just kommit till akutrummet med ambulans och hur detta normalt går till och vad Du därför som läkare istället omgående måste tillse om patienten kommit in till akuten på annat sätt. vad Du som läkare omedelbart måste åtgärda vad gäller en patients medicinska tillstånd på akutrummet (eller en olycksplats). när, varför och på vilket sätt patientens kroppsläge försvårar/underlättar fri luftväg, spontanandning, cirkulation och CNS-påverkan samt ökar/minskar risk för regurgitation respektive aspiration. enkla kliniska iakttagelser som hjälper Dig att som läkare fastställa eller starkt misstänka att en patient inte håller fri luftväg. möjliga orsaker till ofri luftväg och bakomliggande mekanismer, i synnerhet vid större trauma. basala handgrepp och hjälpmedel för att säkerställa fri luftväg. principer för framstupa/stabilt sidoläge. aktuella flödesrekommendationer för oxygentillförsel via syrgasmask respektive näsgrimma samt skäl för dessa. fysiologisk bakgrund till värdet av preoxygenering (tillförsel av syrgas via mask under 3-4 minuter) i akutmedicinska och perioperativa sammanhang. sannolika förklaringar till patientens snabba, flämtande andning vad som kännetecknar smärta efter trubbigt våld mot bröstkorgen och vilka skador man som läkare bör ha i åtanke. klinisk undersökningsteknik vid misstänkt revbensfraktur. patofysiologi, typiska undersökningsfynd och fortsatt handläggning vid multipla revbensfrakturer efter omfattande trubbigt våld mot bröstkorgen (s k flail chest) samt förklaringar till nyttan av respiratorbehandling i dessa sammanhang. patofysiologiska mekanismer bakom uppkomst av pneumotorax med utveckling av ventilpneumotorax typisk anamnestisk information och kliniska undersökningsfynd (observation, inspektion, palpation, auskultation, perkussion) vid pneumotorax av olika svårighetsgrad (inkl ventilpneumotorax) på akutrummet. omedelbara åtgärder vid livshotande ventilpneumotorax. principer för inläggning av och behandling med pleuradränage. differentialdiagnostiska överväganden och möjliga bakomliggande patofysiologiska mekanismer vid samtidig förekomst av halsvenstas och cirkulatorisk chock på akutrummet. typisk klinisk bild (symtom, undersökningsfynd) vid olika grader av akut blödning i olika åldersgrupper utan eller med komorbiditet. möjliga lokalisationer av omfattande inre blödning hos en patient i cirkulatorisk chock på akutrummet eller olycksplatsen. optimering av förutsättningarna för etablering av perifer venväg på akutrummet eller olycksplatsen. akutmedicinska indikationer för central venväg. beredskap och principer för vätsketillförsel på olycksplatsen, under transporten och i akutrummet mot bakgrund av olika möjligheter till snabb kausal behandling. principiella skillnader avseende vätskefördelning i kroppen mellan kolloider, kristalloider och kolhydratlösningar samt kliniska implikationer av detta för val av infusionsvätska vid akut blödning. vilka blodprover som bör tas på en svårt sjuk eller skadad patient på akutrummet samt varför. sannolik fortsatt medicinsk vårdnivå. eventuell akut bilddiagnostisk utredning samt kliniska problem förknippade med att genomföra denna. förberedelser för akut kirurgisk exploration. Efter seminariet förväntas Du vara så väl förtrogen med innehållet, att Du som framtida AT-läkare initialt ska kunna handlägga en andnings- och/eller cirkulationspåverkad patient på en akutmottagning. Gruppseminarium III: Akut omhändertagande (D) Under andra kursveckan (undantag kan förekomma) har vi alltså gruppseminarier på temat akut omhändertagande, där det första behandlar andnings- och cirkulationsproblem. Under vårt andra seminarium lyfter vi i första hand fram principer för diagnostik och behandling av CNS-problem i samband med akut omhändertagande. Kom ihåg att medvetandepåverkan inte sällan är en direkt eller indirekt följd av andnings- och/eller cirkulationsproblem vilket f ö lyfts fram i vårt nationella curriculum för grundutbildning i anestesi och intensivvård, tillgängligt via hemsidan och att ett holistiskt synsätt därför kan göra det jonas.akeson@med.lu.se

7 lättare att förstå och handlägga många komplicerade akutmedicinska och perioperativa tillstånd och förlopp. Även inför detta seminarium förväntas Du vara väl förberedd genom att, med stöd av bakgrundsmaterial tillgängligt via hemsidan samt rekommenderad referenslitteratur (som Du får låna under kursen) och tidigare kursmaterial från läkarprogrammet, på egen hand i förväg förslagsvis i enlighet med efterföljande kommentarer ingående ha tänkt igenom dessa kliniska fallbeskrivningar: Efter nästa dags kirurgiska primärjour som AT-läkare i Annorstädes är det två händelser Du särskilt minns när Du samma kväll lämnar akutmottagningen. Strax efter att Du kommit till akuten på morgonen hade Du kallats till akutrummet, dit ambulansen just transporterat en 70-årig man. Han hade påträffats medvetslös nedanför en stege i sin trädgård. Enligt hustrun skulle han rensa takrännorna. Han hade ett mindre sår i bakhuvudet, det blödde lite ur munnen, andningen var oregelbunden och han höll inte fria luftvägar. Ambulanspersonalen hade inte noterat andra tecken till yttre eller inre skador. Pulsen hade hela tiden varit kraftig och oregelbunden men inte särskilt snabb, och i ambulansen hade blodtrycket legat på systoliskt. Innan Du skulle avsluta Ditt jourpass på eftermiddagen hade Du sedan blivit uppringd av en sjuksköterska på en av vårdavdelningarna. Han var bekymrad över att han inte kunde väcka en nyopererad 20-årig tidigare frisk man, som två timmar tidigare kommit dit från uppvakningsavdelningen. I samband med en MC-olycka för ett knappt år sedan hade han ådragit sig en komplicerad underbensfraktur med långvarigt läkningsförlopp och omfattande ärrbildning på underbenets framsida. Därför hade han nu på morgonen under två timmar opererats plastikkirurgiskt i generell anestesi. I efterförloppet hade han övervakats på uppvakningsavdelningen under fem timmar p g a stora smärtproblem. Under seminariet kan det fortsatta förloppet påverkas av diskussionen. Kom fortfarande ihåg att Du som läkare många gånger har flera alternativa tolkningsoch handlingsmöjligheter, liksom att andnings-, cirkulations- och CNS-funktioner är synnerligen beroende av och därmed kan påverka varandra. Det finns därför nästan aldrig en enda tänkbar lösning på ett komplicerat kliniskt problem. Under seminariet förväntas Du ha inhämtat grundläggande kunskaper, färdigheter och kliniskt förhållningssätt för att, med utgångspunkt från fallbeskrivningarna, tillsammans med Dina kurskamrater kunna diskutera bland annat vad Du som läkare tidigt måste tänka på beträffande möjligheter att inhämta information från en svårt sjuk eller skadad patient på en olycksplats eller i ett akutrum. psykologiska och etiska aspekter på akut omhändertagande och vad detta i praktiken innebär för Dig som läkare när Du ansvarar för en svårt sjuk eller skadad patient på akutrummet. vad Du som läkare bör tänka på beträffande möjliga predisponerande faktorer när Du tar hand om en patient som just råkat ut för en olyckshändelse vad Du som läkare tidigt måste tänka på beträffande möjliga associerade skador när Du på en olycksplats eller i akutrummet ansvarar för en medvetslös patient som råkat ut för trauma mot huvudet eller där orsaken är oklar grundläggande principer för bedömning av medvetandenivå. skillnader i undersökningsfynd mellan närliggande medvetandenivåer (i synnerhet RLS 4 resp 5), mot bakgrund av att även mindre förändringar i medvetandenivå (som kan ha betydelse för prognos, vårdnivå och fortsatt handläggning) snabbt måste kunna upptäckas. kliniska för- och nackdelar med central respektive perifer smärtstimulering för bedömning av medvetandegrad. vilka åtgärder Du på akutrummet inför akut CT hjärna rutinmässigt ska överväga, samt varför, för att minska riskerna för sekundär hjärnstamspåverkan hos en medvetslös patient med misstänkt intrakraniell fokalt expansiv lesion. patofysiologisk bakgrund till och kliniska kriterier för hjärnskakning (commotio cerebri). vad som principiellt kännetecknar de fyra vanligaste typerna av intrakraniell blödning avseende typiskt patientklientel, predisponerande faktorer, patofysiologi, typisk lokalisation, kliniskt förlopp, utredning och behandling. principiella skillnader i patofysiologi, bedsidefynd, kliniskt förlopp och prognos mellan tentorium- och foramen-magnuminklämning. direkta och indirekta kriterier för diagnostik av hjärndöd vad Du som läkare kan behöva tänka på inför och under svåra samtal med patient och, i dessa fall kanske i första hand, anhöriga jonas.akeson@med.lu.se

8 exempel på information Du som läkare snabbt kan behöva inhämta och lämna, samt varför, i samband med akuta konsultationer via telefon. krav som normalt ska vara uppfyllda, samt varför, för att en nyopererad, för övrigt väsentligen frisk, patient efter postoperativ övervakning med bibehållen medicinsk säkerhet ska kunna överföras från en uppvakningsavdelning till en vårdavdelning. skillnader i undersökningsfynd och förväntat kliniskt förlopp mellan medvetslöshet orsakad av hypo- respektive hyperglukemi. typiska kliniska undersöknings- och laboratoriefynd vid opioidöverdosering. principer för farmakologisk reversering vid överdosering av opioider respektive bensodiazepiner. Efter seminariet förväntas Du vara så väl förtrogen med innehållet, att Du som framtida AT-läkare initialt ska kunna handlägga en medvetslös patient på en akutmottagning jonas.akeson@med.lu.se

Säker traumavård självvärderingsformulär

Säker traumavård självvärderingsformulär Säker traumavård självvärderingsformulär Patientfall A Fallbeskrivning som främst syftar till att värdera prehospital verksamhet, larmkedjor, säkrande av A och B problem, samt tidig handläggning på akutmottagning.

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Allmänt Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har en klinisk undervisningsmottagning KUM som ligger i anslutning till akutmottagningen.

Läs mer

Kirurgi. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011

Kirurgi. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011 STUDIEHANDLEDNING Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi,

Läs mer

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö Version: 1.0 Skapad: 2012-09-15 Reviderad: 2014-04-15 Gäller tv, längst tom: 2015-04-15 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Cecilia Rogmark, Magnus Eneroth, Henrik Dyhre Dokumentinnehåll: Arbetsuppgifter

Läs mer

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414 Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants

Läs mer

Vårdande bedömning inom ambulanssjukvård. 10 högskolepoäng. Provmoment: Tentamen 5 (5 hp) Ladokkod: 62MV01 Tentamen ges för: Namn:

Vårdande bedömning inom ambulanssjukvård. 10 högskolepoäng. Provmoment: Tentamen 5 (5 hp) Ladokkod: 62MV01 Tentamen ges för: Namn: Vårdande bedömning inom ambulanssjukvård 10 högskolepoäng Provmoment: Tentamen 5 (5 hp) Ladokkod: 62MV01 Tentamen ges för: Amb05 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Tentamen VT09 Fråga B Kodnr:.

Tentamen VT09 Fråga B Kodnr:. Tentamen VT09 Fråga B Kodnr:. Du arbetar som AT-läkare på kirurgakutmottagningen.till akutmottagningen kommer en tidigare väsentligen frisk 24-årig man, han berättar att han har trillat av en häst och

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun 1(6) Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun Innehåll Detta häfte innehåller information för Dig som arbetar inom äldre- och funktionshinderomsorgen i Söderköpings kommun när Du behöver

Läs mer

Traumaomhändertagande

Traumaomhändertagande Traumaomhändertagande Rev 2009-09-03 Traumaomhändertagande lasarettet Ljungby Målsättning Tre samtida multitrauma skall kunna tas om hand enligt nedanstående riktlinjer. Det direkta patientomhändertagandet

Läs mer

Kompetensmodell inom anestesi och intensivvård

Kompetensmodell inom anestesi och intensivvård Kompetensmodell inom anestesi och intensivvård Självskattningsformulär för: Som läkare och anestesiolog är det nödvändigt att genom hela sin yrkesverksamma karriär upprätthålla och utveckla kompetens och

Läs mer

Bristande riskanalys patient fick kompartmentsyndrom

Bristande riskanalys patient fick kompartmentsyndrom ristande riskanalys patient fick kompartmentsyndrom En kvinna genomgick ett långvarigt gynekologiskt ingrepp. rots att hon hade benen i högläge i mer än sex timmar vidtogs inga åtgärder för en tillräcklig

Läs mer

OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p

OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p Sektionen för Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p Vårterminen 2011 Period 1 Senast reviderad 2011-01-10 Anna

Läs mer

Ledarskap för vårdens utveckling, 7,5 hp, generell valbar kurs inom ledarskap

Ledarskap för vårdens utveckling, 7,5 hp, generell valbar kurs inom ledarskap Ledarskap för vårdens utveckling, 7,5 hp, generell valbar kurs inom ledarskap Kursen är indelad i tre områden, det individuella ledarskapet, att leda grupper och organisation, struktur och kultur. Det

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK11, 12, 13 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-04-24 Tid: Hjälpmedel: inga tillåtna Totalt

Läs mer

Del 1_6 sidor_25 poäng

Del 1_6 sidor_25 poäng Del 1_6 sidor_25 poäng 1. Du är läkare på anestesikliniken UAS och tjänstgör på centraloperation. Morgondagens uppgift blir att ge anestesi till en patient med pankreascancer som ska genomgå en öppen pankreatikoduodenektomi

Läs mer

Höftfrakturlinjen SUS - Lund

Höftfrakturlinjen SUS - Lund Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 2014-11- 24 Gäller tv, längst tom: 20150415 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: My von Friesendorf Dokumentinnehåll:Arbetsuppgifter höftfrakturlinjen

Läs mer

Denna mall kan användas som en ram, innehållet bör anpassas till arbetsplatsens och den enskilde narkosläkarens behov.

Denna mall kan användas som en ram, innehållet bör anpassas till arbetsplatsens och den enskilde narkosläkarens behov. SFAIs Fortbildningsplan 160129 Syfte: Bibehålla och öka specialistläkarens kompetens. Mål: Individuell utveckling i samråd mellan den anställde och chef. Lägga upp en plan för att uppnå överenskomna mål.

Läs mer

Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs

Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Kurs: Vårdpedagogik och handledning Ämne: Pedagogik i vård och omsorg Kurskod: PEAVÅD0 Poäng: 100 Studiehandledningen gäller personal i Bollnäs kommun som gått Vård

Läs mer

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Del 7_6 sidor_14 poäng

Del 7_6 sidor_14 poäng Del 7_6 sidor_14 poäng 62-årig kvinna med viss höftledsartros i övrigt väsentligen frisk. Hon kommer nu på mottagningsbesök pga att hon senaste halvåret haft tilltagande besvär av andfåddhet vid ansträngning.

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande patienter med eller utan stöd av MIG (Mobil IntensivvårdsGrupp)

SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande patienter med eller utan stöd av MIG (Mobil IntensivvårdsGrupp) Ansvariga författare: Per Hederström, Göran Karlström, Caroline Mårdh Version: 5.0 Fastställt: 2009-02-27 Gäller från: 2009-01-01 SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande

Läs mer

ANESTESISJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 60 hp Hk 09 Kurskod MV004A

ANESTESISJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 60 hp Hk 09 Kurskod MV004A Institutionen för Hälsovetenskap TENTAMEN ANESTESISJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 60 hp Hk 09 Kurskod MV004A Maximal poäng 112 poäng 97 % 108 = A, Framstående 90% 100 =

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig

Läs mer

Anestesi GU/AT/BT Livslångt

Anestesi GU/AT/BT Livslångt Anestesi GU/AT/BT Livslångt Hans Hjelmqvist Professor/ÖL Anestesi och Intensivvård Vice dekan 6-årigt läkarprogram Fakulteten MH, Örebro Universitet Alternativ 3 Introduktion inom ramen för ST Universitetet

Läs mer

Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam

Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam 2008-12-11 Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam INLEDNING Denna manual har arbetats fram för att ligga som grund för omhändertagandet av svårt skadade patienter

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Handledning av ST-läkare. Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Handledning av ST-läkare. Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Handledning av ST-läkare Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Målbeskrivning för läkares specialiseringstjänstgöring Ny modell Kompetensbaserad Målbaserad ...enligt Regeringsbeslut

Läs mer

Kurs: Högskolepedagogik för lärare/handledare i verksamhetsförlagd utbildning

Kurs: Högskolepedagogik för lärare/handledare i verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Högskolepedagogik för lärare/handledare i verksamhetsförlagd utbildning Anmälningskod: vp118 Innehåll: Kursen syftar till att stärka din pedagogiska kompetens samt stimulera till ett reflekterande

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng.

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng. Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 120218 Tid: 09.30-12.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen. Institutionen för odontologi Tandhygienistprogrammet, termin 3 1TH019 Odontologisk profylaktik 5 Ansvarig lärare/examinator: Ann-Christin Johansson/Annsofi Johannsen HT 2015 Stress & Kommunikation Seminarium/Redovisning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Del 8_6 sidor_21poäng

Del 8_6 sidor_21poäng Del 8_6 sidor_21poäng Du arbetar som underläkare på akuten när sjuksköterskan Eva kommer och meddelar dig att ett larm är på väg in med ambulans. Eva ursäktar sig över larmrapporten, allt hon vet är att

Läs mer

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen Dina Melki För varje minut som går efter hjärtstoppet utan att defibrillering utförs, minskar chansen att överleva med 10 procent. Bedömning av livstecken-undersökning:

Läs mer

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning Kurs: Att möta människor med psykisk ohälsa 30 Kursort: Linköping/Karlstad/Örebro Placering: Psykiatrisk verksamhet Januari 2012 Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15 Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se

Läs mer

MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE

MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE 140808 AT-rådet Aina Norén Selberg, Alicia Edin, Charlotte Öfverman, Pehr Elfvendal INLEDNING AT-läkare ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter ha regelbunden handledning

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Anestesiologi Provmoment:Tentamen A:2 Ladokkod: Tentamen ges för: Programstudenter och fristående studenter TentamensKod: 8 högskolepoäng Tentamensdatum: 12 11 10 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter

Läs mer

Alternativa behandlingar Öronplastik är vanligtvis elektiv kirurgi. Alternativa behandlingsformer kan vara att inte göra något åt problemet.

Alternativa behandlingar Öronplastik är vanligtvis elektiv kirurgi. Alternativa behandlingsformer kan vara att inte göra något åt problemet. Informerat samtycke - Öronplastik Instruktioner Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om öronplastik, dess risker såväl som alternativa

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle KOD.. S i d a 1 Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna

Läs mer

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt 1 Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Om psykiatrikursen i Lund under läkarutbildningen, termin 9 - undervisningens omfattning och organisation

Om psykiatrikursen i Lund under läkarutbildningen, termin 9 - undervisningens omfattning och organisation Om psykiatrikursen i Lund under läkarutbildningen, termin 9 - undervisningens omfattning och organisation Undervisningens utformning Kursen pågår i 5 veckor och omfattar klinisk tjänstgöring på slutenvårdsavdelning,

Läs mer

AKUT- OCH AMBULANSSJUKVÅRDSPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

AKUT- OCH AMBULANSSJUKVÅRDSPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG HÄLSOAKADEMIN Utbildningsplan Dnr CF 52-644/2009 Sida 1(6) AKUT- OCH AMBULANSSJUKVÅRDSPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Emergency and Ambulance Care Programme, 120 Higher Education Credits Utbildningsprogrammet

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3 Integrerande MEQ 1 -fråga 2013-11-11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Kursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet. Ladok kod: LÄLX74, LÄMX74 ( t o m vt 2007 LÄL574, LÄM574)

Kursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet. Ladok kod: LÄLX74, LÄMX74 ( t o m vt 2007 LÄL574, LÄM574) Kursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet Ladok kod: LÄLX74, LÄMX74 ( t o m vt 2007 LÄL574, LÄM574) Kursens benämning Klinisk medicin 2. Omfattning i poäng

Läs mer

Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning)

Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning) Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning) Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. VIKTIGT Den här guiden ersätter inte

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock 1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och

Läs mer

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre, barnpsykologi, vårdandets pedagogik och didaktik. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK10 A

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre, barnpsykologi, vårdandets pedagogik och didaktik. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK10 A Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre, barnpsykologi, vårdandets pedagogik och didaktik Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK10 A TentamensKod: Tentamensdatum: 23/11-2012

Läs mer

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%)

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) Enkätresultat Enkät: SVK-specifika frågor Status: öppen Datum: 2015-07-01 13:49:42 Grupp: Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) 1) SVK: Tema-nära

Läs mer

kärlröntgenundersökning

kärlröntgenundersökning Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

/(\ inspektionen för vård och omsorg

/(\ inspektionen för vård och omsorg /(\ inspektionen för vård och omsorg BESLUT 2016-02-24 Dnr 8.1.1-20976/2014 1(5) A v delning Mitt Hälso- och sjukvård, HS l hans.rudstam@ivo.se Region Gävleborg län Vårdgivare Region Gävleborg, Gävle sjukhus,

Läs mer

Medicinsk vetenskap III OM152A Datum: 20140215 Tid: 09.00-13.00. Lärare: Anna-Karin Wahn, Charlotte Gillrell, Eva Åkerman, Margareth Jeppsson m.fl.

Medicinsk vetenskap III OM152A Datum: 20140215 Tid: 09.00-13.00. Lärare: Anna-Karin Wahn, Charlotte Gillrell, Eva Åkerman, Margareth Jeppsson m.fl. DEL A KOD: Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad Medicinsk vetenskap III OM152A Datum: 20140215 Tid: 09.00-13.00 Maxpoäng (beror av sepsissem.): 60p alt. 56p Godkänt (68%): 41p alt. 38p Väl godkänt

Läs mer

Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp

Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp Emergency Care Specialist Nursing with focus on Prehospital Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet

Läs mer

Vad är näsplastik? Vad händer hos oss? Operationen

Vad är näsplastik? Vad händer hos oss? Operationen NÄSPLASTIK Vad är näsplastik? Näsplastik är ett av de vanligaste ingreppen inom den estetiska kirurgin. En näsoperation görs av estetiska eller funktionella skäl eller en kombination av dessa. Vanliga

Läs mer

Utbildningsplan för logopedprogrammet

Utbildningsplan för logopedprogrammet Utbildningsplan för logopedprogrammet 2LG07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2011-05-12 Sid

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

Information till dig som ska opereras för ett hål i gula fläcken (makulahål)

Information till dig som ska opereras för ett hål i gula fläcken (makulahål) Ögonkliniken Umeå Information till dig som ska opereras för ett hål i gula fläcken (makulahål) Näthinnan och gula fläcken Näthinnan är det tunna lager av synceller som täcker ögonbotten. I dessa celler

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

AT-SPUR KALIX SJUKHUS 2010-11-15

AT-SPUR KALIX SJUKHUS 2010-11-15 AT-SPUR KALIX SJUKHUS 2010-11-15 Kalix länsdelssjukhus är beläget i östra norrbotten och betjänar ca 37 000 personer. Sju ATläkare per år fullgör sin AT-tjänstgöring vid sjukhuset. Helhetsintrycket hos

Läs mer

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study programme in Physiotherapy, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av linjenämnden för sjukgymnastutbildning vid Karolinska

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 2013-01-10 Ulla Wigberth Tholén 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08 Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 04 11 Tid: 17.30 21.30 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,

Läs mer

Riskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016

Riskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016 Riskanalys Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8 Mars 2016 2016-03-31 Handläggare Mikael Åsén Kvalitet- och patientsäkerhetsavdelningen 2016-03-31

Läs mer

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren VÅRD VID LIVETS SLUT Dödsorsaker och dödsplats i Sverige 2012 avled 91 990 personer i Sverige Av de som avlider är 85%, 65 år eller äldre Dödsorsaker och boende Vanligaste dödsorsaken: sjukdomar i cirkulationsorganen,

Läs mer

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Återkoppling att få gruppen att arbeta Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Grupparbete inom kursen Aktiva studenter i grupparbeten våren 2007 Inledning I denna rapport beskriver vi återkoppling

Läs mer

Del 3_9 sidor_12 poäng

Del 3_9 sidor_12 poäng Del 3_9 sidor_12 poäng Karin Orpulént, 37 år söker dig på vårdcentralen för sin övervikt. Hon har bantat med olika kurer hela sitt liv. Tyvärr har det har alltid slutat med att hon väger mer än innan hon

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. Globalt uppskattar

Läs mer

Att donera en njure. En första information

Att donera en njure. En första information Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

Tiden läker alla sår men ärret finns kvar

Tiden läker alla sår men ärret finns kvar Tiden läker alla sår men ärret finns kvar En kvalitativ intervjustudie om föräldrars upplevelser av nyföddhetsperioden med ett barn som genomgått akut hjärtoperation inom en vecka post partum Carina Persson

Läs mer

Akuta medicinska larm vid SÄS Borås

Akuta medicinska larm vid SÄS Borås 2015-03-18 9485 1 (16) Sammanfattning I syfte att höja patientsäkerheten har denna riktlinje för akuta medicinska larm (AML) tagits fram för att ligga till grund för sjukhusets arbete med AML. Riktlinjen

Läs mer

Ambulanssjukvård och trauma Vätskebalans, Chock, Katastrofmedicin, Anatomi, Fysiologi, Skallskador, Vasoaktiva droger

Ambulanssjukvård och trauma Vätskebalans, Chock, Katastrofmedicin, Anatomi, Fysiologi, Skallskador, Vasoaktiva droger Institutionen för Hälsovetenskap OMTENTAMEN 2 Ambulanssjukvård och trauma Vätskebalans, Chock, Katastrofmedicin, Anatomi, Fysiologi, Skallskador, Vasoaktiva droger Specialistutbildning inom akutsjukvård,

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

1.1 Vilka olika ryggbedövningar finns (2 st), ange tre sätt som de skiljer sig åt. (1,5p)

1.1 Vilka olika ryggbedövningar finns (2 st), ange tre sätt som de skiljer sig åt. (1,5p) Del 1_6 sidor_21 poäng En kvinna kommer in till förlossningen med värkar. Hon väntar sitt första barn. Barnet är fullgånget (40 veckors graviditet) Förlossningen är i inledningen och det är många timmar

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper Sjuksköterskeprogrammet VT 2015 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2015-11-27 Tid 08.15-12.15 Lärare: Siv Rosén (SRN), Anita Ross (AR), Inger James(IR) INDIVIDUELL

Läs mer

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK15

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK15 Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK15 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15 10 09 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två

Läs mer

Utbildning Scenarioinstruktör. Metodikum

Utbildning Scenarioinstruktör. Metodikum Utbildning Scenarioinstruktör Program 8.00 Introduktion, Presentation, förväntan Teori: Begrepp Olika möjligheter: SimMan, Nursing Anne, SimPad Fika Vuxenlärande Pedagogik Simulering Teknik Realism 11.30

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

Instruktörskurs med fokus på kunskap och lärande. Användarmanual

Instruktörskurs med fokus på kunskap och lärande. Användarmanual Instruktörskurs med fokus på kunskap och lärande Användarmanual 1 Inledning Klinisk träning av grundläggande färdigheter och övningar för hela team leds av instruktörer som kan jämföras med lärare. En

Läs mer

Kompetensbeskrivning

Kompetensbeskrivning Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomskirurgi karaktäriseras av handläggning av barn och ungdomar med missbildningar, skador och sjukdomar som behandlas med kirurgiska metoder. Centralt för

Läs mer

Triple Jump Klinisk examination

Triple Jump Klinisk examination Bil 3 a meå universitet, 901 87 meå Den verksamhetsförlagda utbildningen (VF) bedöms med eller och sker i samråd med den omvårdnadsansvariga anestesisjuksköterskan som du har haft som handledare, huvudhandledaren

Läs mer

Utvärdering av MB-mask

Utvärdering av MB-mask Utvärdering av MB-mask Ett samarbete mellan Danderyds sjukhus AB och MB filter products AB Rapport 2005-02-24 SAMMANFATTNING Denna rapport beskriver utvärderingen av ny typ av andningsmask för oxygenbehandling

Läs mer

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

SOC1ALSTYRELSEN 2011-06- 09

SOC1ALSTYRELSEN 2011-06- 09 REGERINGSKANSL1ET Promemoria 2011-05-31 U2011/3579/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Frederique Lemery Ink Doss. Dnr Handl Förslag om ändrad examensbeskrivning för specialistsju

Läs mer