LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN Årsredovisning 2013

Transkript

1 Årsredovisning

2 2

3 Landshövdingens underskrift av årsredovisningen 2013 Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Karlskrona, den 20 februari 2014 Berit Andnor Bylund landshövding Länsstyrelsen i Blekinge län I den slutliga redovisningen har länsrådet Ingrid Lovén, ekonomichefen Désirée Emilton och verksamhetsutvecklare Ann-Christin Kjellson deltagit. 3

4 INNEHÅLL Innehåll... 4 Landshövdingen har ordet... 5 Organisation... 8 Resultatredovisning... 9 Länsstyrelseinstruktion 2 10 Övrig förvaltning 12 Trafikföreskrifter 13 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 14 Regional tillväxt 19 Infrastrukturplanering 27 Hållbar samhällsplanering och boende 29 Energi och klimat 37 Kulturmiljö 48 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 54 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd 60 Lantbruk och landsbygd 90 Fiske 97 Folkhälsa 103 Jämställdhet 107 Integration m.m. 112 Organisationsstyrning 119 Personaluppgifter 121 Året i siffror 126 Finansiell redovisning Resultaträkning 142 Balansräkning 143 Anslagsredovisning 145 Finansiella villkor 146 Tilläggsupplysningar och noter 147 Uppgifter om rådsledamöter enligt 7 kap. 2 förordningen om årsredovisning och budgetunderlag 149 Noter till resultaträkningen 150 Noter till balansräkningen 154 4

5 LANDSHÖVDINGEN HAR ORDET Blekinge har haft ett händelserikt år med många positiva händelser och bra initiativ som har startats upp samtidigt som länet fortfarande kämpar med en mycket hög ungdomsarbetslöshet i jämförelse med övriga Sverige. Befolkningen i Blekinge ökade med 442 personer jämfört med 2012 och uppgick den 31 december till ca personer0f1. Alla kommuner i länet ökade med undantag för Sölvesborg som minskade med åtta personer. Karlskrona ökade med 221 och Karlshamn med 140 personer. Arbetslösheten i länet är på fortsatt på hög nivå, 11,6 procent procent jämfört med 8,6 procent för hela riket. Situationen på arbetsmarknaden i Blekinge är därmed i stort sett oförändrad jämfört med föregående år vid samma tid. Ungdomsarbetslösheten ligger också på en fortsatt hög nivå och var vid årsskiftet 28,6 procent. Genomsnittet för landet var vid samma tidpunkt 17,2 procent. Det har skett en viss minskning av ungdomsarbetslösheten i Blekinge jämfört med samma tid förra året men länet ligger fortfarande högt jämfört med övriga län. Minskningen var totalt 1,9 procentenheter totalt för hela Blekinge medan andelen minskade mest i Olofström (med fem procentenheter).1f 2 Antalet anställda som varslats om uppsägning under året var 1061 personer jämfört med 1245 personer föregående år. Sedan årsskiftet har flera nya varsel av personal lämnats, vilket är en oroande utveckling i en region som redan har ett ansträngt arbetsmarknadsläge. Ett väl fungerande samarbete rörande utvecklingsfrågor är mycket viktigt för länet och sker inom ramen för Blekingerådet. Där ingår förutom Länsstyrelsen, Region Blekinge, Sydsvenska Handelskammaren, Blekinge Tekniska Högskola och Arbetsförmedlingen. Under hösten 2013 färdigställdes Blekingestrategin som ska ge en gemensam färdriktning och underlätta samarbete mellan olika aktörer för en långsiktigt positiv utveckling i Blekinge. Region Blekinge ledde arbetet med Blekingestrategin och Länsstyrelsen deltog i arbetet. Under 2012 tog Länsstyrelsen och Region Blekinge initiativ till att ta fram en strategi för besöksnäringen. Syftet var att, genom ett brett förankrat arbete, utveckla Blekinge till en destination som är attraktiv, konkurrenskraftig och lönsam. Under 2013 fortsatte arbetet med ett aktivt och engagerat deltagande av företag, organisationer, föreningar, kommuner, region och länsstyrelse. Vid en konferens i september presenterades strategin och projektet drivs nu vidare för att, efter beslut i kommuner och region, övergå i en ny samlad organisation för besöksnäringen. Strategin är heltäckande och omfattar områdena vision och mål, organisation och ekonomi, varumärke, kommunikation och målgrupper. Genom att arbeta tillsammans över alla gränser finns förutsättningar för Blekinge att utvecklas till en exportmogen besöksdestination. Det finns också andra stora positiva satsningar i Blekinge. Under 2013 påbörjades t.ex. en investering på flera hundra miljoner kronor i två nya presshärdningslinjer på Volvo Personvagnars karossfabrik i Olofström. Hos ABB i Karlskrona pågår investeringar i miljardklassen för att kunna utöka kapaciteten för tillverkningen av sjökabel. På sikt kommer dessa investeringar förhoppningsvis att ge positiv effekt på arbetsmarknaden i Blekinge. Ett annat positivt exempel är moderniseringen av järnvägen mellan Karlskrona- Emmaboda som slutfördes under andra hälften av 2013 och invigdes i december månad vilket öppnar för bättre pendlingsmöjligheter åt båda hållen. För att utveckla kraftfulla insatser mot ungdomsarbetslösheten togs en utvecklingsplan fram i ett brett samarbete mellan Länsstyrelsen i Blekinge, Region Blekinge, Arbetsförmedlingen, Almi, Blekinge Tekniska Högskola, Landstinget samt Blekinges alla kommuner. Utvecklingsplanen kallas Ungdomskraft Blekinge med visionen att halvera ungdomsarbetslösheten i Blekinge till För att detta ska vara möjligt krävs samverkan mellan alla olika parter, såväl offentliga som privata. Det bör vara intressant att i det kompakta 1 Källa: SCB 2 Källa: Arbetsförmedlingen 5

6 Blekinge testa insatser mot ungdomsarbetslösheten som sedan kan implementeras i hela Sverige. Arbetet med Ungdomskraft Blekinge fortsätter under Region Blekinge är samordnare för projektet. En av de viktiga punkterna som lyftes fram i utvecklingsplanen Ungdomskraft Blekinge var att det finns en stor potential i att utveckla teknik- och industrilänet Blekinge med sina nära förbindelser via Blekinges hamnar med det expansiva sydöstra Östersjöområdet. Det saknas dock en nationell strategi för att möta upp den europeiska infrastruktursatsningen i Polen och Baltikum. Näringslivets behov av snabba och säkra transporter till Europa ställer krav på en ny järnväg mellan Olofström och Karlshamn, den s.k. Sydostlänken. IKEA i Älmhult och Volvo i Olofström är två företag som tydliggjort behovet av denna järnvägslänk, som också skulle ge en betydande avlastning av övrigt järnvägsnät i området. Det finns också ett behov av fortsatta förbättringar av E22 till motorvägsstandard. Längs med kustbanan krävs fler mötesplatser för att underlätta pendling Inom miljöområdet ansvarar länsstyrelsen tillsammans med Skogsstyrelsen för att samordna och administrera det regionala miljömålsarbetet. Detta innebär bland annat att ge vägledning och inspirera lokala och regionala aktörer som kommuner, Landstinget, Region Blekinge och näringsliv med flera. Under 2013 färdigställdes ett åtgärdsprogram för miljömålen Ett hållbart Blekinge. Åtgärdsprogrammet är ett verktyg i det regionala miljöarbetet. Genom att definiera och prioritera specifika åtgärder, är förhoppningen att samla krafterna och uppmärksamma de åtgärder som gör bäst nytta. Programmet togs fram i en regional arbetsgrupp bestående av representanter från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, kommunerna och Miljöförbundet Blekinge Väst. Åtgärdsprogrammet löper över åren och kommer årligen att följas upp och aktörers åtaganden kommer att utvärderas. Under året färdigställdes också den regionala klimat- och energistrategin för perioden Strategin skickades ut på remiss och förankrades hos regionala aktörer inom både den offentliga och den privata sektorn. Inför arbetet med den nya strategin tog länsstyrelsen initiativ till bildande av en samverkansorganisation, Klimatsamverkan Blekinge, som leds av en styrgrupp. I styrgruppen finns landshövdingen samt representanter i ledande position vid Region Blekinge, Landstinget Blekinge, Blekinge Tekniska Högskola, Energikontor Sydost, fastighetsbolag, transportföretag, tung industri, lantbruksverksamhet, fjärrvärmproduktion och vindkraftproduktion. Strategin är konkret utformad genom en handlingsplan med tydligt utsedda ansvariga för genomförandet av åtgärderna. Åtgärderna kommer att följas upp löpande. Under 2013 påbörjades också arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för klimatanpassning. Det arbetet kommer att intensifieras under våren Det är mycket viktigt att de nyanlända till Sverige och Blekinge så snabbt som möjligt får en möjlighet att komma in i det svenska samhället genom utbildning och arbete. Under 2013 inrättades ett integrationsråd bestående av länets samtliga kommuner, Länsstyrelsen, Landstinget, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samma aktörer tog tillsammans fram en regional överenskommelse med en aktörsgemensam strategi när det gäller integrationsarbetet. Överenskommelsen syftar till att utveckla och skapa effektiva insatser för nyanländas etablering i samhället och på arbetsmarknaden. En effektiv etablering bidrar till Blekinges tillväxt genom att de nyanländas kompetenser tillförs arbetskraften i länet, främjar entreprenörskap samt främjar livskvalitet och personlig utveckling. Under 2014 kommer arbetet bedrivas operativt i olika arbetsgrupper med överenskommelsen som utgångspunkt. Under oktober 2013 arrangerade Länsbygderåden i Blekinge och Kalmar landets enda regionala konferens angående den nationella överenskommelsen med den idéburna sektorn inom integrationsområdet. Det internationella arbetet under året inriktades på länets samarbete med provinsen Yunnan i Kina. Blekinge och Yunnan har ett mångårigt samarbete som succesivt utvecklats. En utvärdering och en handlingsplan för samarbetet har under året tagits fram av en extern konsult. Resultatet har presenterats och diskuterats med aktuella partners i länet. För att vidarutveckla samarbetet med Yunnan och Kina har ett samarbete inletts med ett privat konsultföretag. Vid en utökad provtagning av ett stort antal organiska miljögifter i utvalda dricksvattentäkter och grundvattenförekomster upptäckte Länsstyrelsen i slutet av året en förorening av såväl av ämnet PFOS (perfluoroktansulfonat) i Kallinge. Ytterligare provtagningar av Ronneby kommun i de dricksvattentäkter som får 6

7 vatten från Bredåkradeltat bekräftade en omfattande förorening av såväl råvatten som dricksvatten i området. De nyupptäckta problemen föranledde Livsmedelsverket att ge nya rekommendationer för hur dessa ämnen bör beaktas vid dricksvattenproduktion. En mycket intressant händelse under året var de arkeologiska fynden i Västra Vång. Mycket talar för att platsen var ett viktigt regionalt centrum under järnåldern och det finns nu en stor möjlighet att skapa sig en bättre bild av den tiden i området. Bland annat hittades inte mindre än 29 stycken så kallade guldgubbar. Det är hittills det tredje största fyndet av guldgubbar som gjorts i Sverige. Resultatet från de här utgrävningarna, tillsammans med E22-undersökningen, kommer att radikalt förändra den arkeologiska bilden av Blekinge. Under 2013 kunde Länsstyrelsen i Blekinge se vissa tecken på svårigheter att hitta rätt kompetens vid rekrytering till myndigheten, t.ex. inom miljöområdet och kulturmiljöområdet. Inom miljöområdet bidrar det faktum att tillståndsprövningar av större anläggningar inte längre hanteras i länet till minskat intresse hos de sökande. Länsstyrelsen hyser oro för att samma svårighet ska uppstå vad gäller jurister om länsstyrelserna inte längre kommer att vara överklagningsinstans i plan- och lovärenden enligt PBL. Bristen på kompetenta jurister kommer i så fall at få allvarliga konsekvenser för all verksamhet. I slutet av året beslutade regeringen att organisationen för länsstyrelserna skall vara oförändrad. Länsstyrelsen har under det senaste året tilldelats extra resurser för att kompensera de särskilda utmaningar en liten länsstyrelse står inför. Detta har möjliggjort satsningar på kompetensutveckling. Även för 2014 har motsvarande medel tilldelats länsstyrelsen. Detta är positivt och visar också på vikten av att länsstyrelsen får en långsiktigt hållbar ekonomisk situation för att kunna fullgöra de uppgifter som både regering och medborgare har rätt att förvänta sig. 7

8 ORGANISATION Redovisa Länsstyrelsens organisationsplan. Länsstyrelsens organisation är ett resultat av en större förändring av organisationen som gjordes under I april 2012 genomfördes en mindre justering och organisationen består nu av fem avdelningar. För att följa upp hur denna förändring fungerat gjordes en organisationsanalys under senare delen av Analysen visade att organisationen huvudsakligen fungerar väl (se även under avsnittet Organisationsstyrning). Avdelningarna leds av avdelningschefer med ansvar för verksamhet, medarbetare och ekonomi samt för att prioritera mellan avdelningens olika verksamheter och arbetsuppgifter. Ekonomichef, HR-ansvarig, verksamhetsutvecklare, landshövdingens sekreterare och husfru samt info inom avdelningen Service och stöd arbetar direkt mot ledningen. 8

9 RESULTATREDOVISNING Resultatredovisningens ordningsföljd följer den av länsstyrelserna gemensamt beslutade verksamhets- och ärendestrukturen, (VÄS), som används för länsstyrelsernas ärende- och ekonomiredovisning. Varje verksamhetsområde inleds med likvärdiga prestationstabeller där utvecklingen av årsarbetskrafter, verksamhetskostnader, ärendehantering och bidragsutbetalningar presenteras samt i förekommande fall utfall av brukarundersökningar. Tabellerna följs av kommentarer till de redovisade värdena samt kommentarer till andra väsentliga prestationer inom sakområdet. Därefter följer återrapporteringen av de regleringsbrevsuppdrag som ska återrapporteras i årsredovisningen och som avser det aktuella verksamhetsområdet. Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) 2 första stycke avseende nationella mål återrapporteras genom indikatorerna som är placerade under respektive verksamhetsområde. Övriga delar av 2 länsstyrelseinstruktionen återrapporteras under rubriken Länsstyrelseinstruktionen 2. Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) ändrades till en ny lydelse per 15 december Fr.o.m. 15 december 2013 gäller en ny skrivning för 5 punkt 8 samt en helt ny 5a i Länsstyrelseinstruktionen (2007:825). 5 punkt 8 avser sakområde Energi och klimat och 5a avser sakområdet Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd. Eftersom myndigheten arbetat efter Länsstyrelseinstruktionen som gällde t.o.m. 14 december 2013 under nästan hela året är det den som myndigheten skriver om i årsredovisningen. Indikatorer Länsstyrelsen i Örebro län fick genom regleringsbreven för 2011 och 2012 i uppdrag att samordna arbetet med att utarbeta enhetliga indikatorer. Indikatorerna ska beskriva hur resultat förhåller sig till målet att nationella mål ska få genomslag i länen samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Uppdraget redovisades till regeringskansliet i juni 2011 resp. juni Därefter tog regeringen beslut om att de föreslagna indikatorerna skulle användas första gången i årsredovisningen för Länsstyrelserna arbetade in ett avsnitt om indikatorer i den årsredovisningsmall som gemensamt tas fram av länsstyrelserna. Efter att årsredovisningarna för 2012 lämnats in till regeringskansliet har länsstyrelsen i Örebro gjort en uppföljning av erfarenheterna kring indikatorerna. Sammantaget är erfarenheterna relativt positiva. Det framkom synpunkter på några definitioner och benämningar varför vissa förändringar och justeringar har gjorts för Undantag från ekonomiadministrativa regelverket I regleringsbrevet för 2013 har regeringen beslutat om följande undantag från det ekonomiadministrativa regelverket: Vid redovisning av länsstyrelsernas uppgifter som avses i 2 första-tredje styckena förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktionen ska myndigheten inte tillämpa 3 kap. 1 andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats vad gäller volym och kostnader. Vad gäller fördelningen av verksamhetens totala intäkter och kostnader i resultatredovisningen enligt 3 kap. 2 jämfört med 3 kap. 1 tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas, vilket innebär ett undantag från kravet att redovisa intäkter, i en för länsstyrelserna enhetlig struktur och enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län. 9

10 Länsstyrelseinstruktion 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008:1346) Blekingerådet är ett forum på ledningsnivå där Länsstyrelsen representeras av landshövdingen och länsrådet. Landshövdingen är sammankallande. Övriga aktörer är Region Blekinge, Arbetsförmedlingen, Blekinge Tekniska Högskola och Sydsvenska handelskammaren. I Blekingerådet hanteras frågor av stor bredd som är av betydelse för länets utveckling. Under 2012 tog landshövdingen och regionrådet initiativ till ett brett förankrat arbete för att ta fram en strategi för besöksnäringen. Syftet var att utveckla Blekinge till en destination som är attraktiv, konkurrenskraftig och lönsam. Under 2013 fortsatte arbetet med ett brett, aktivt och engagerat deltagande av företag, organisationer och föreningar, kommuner, region och länsstyrelse. Vid en konferens i september presenterades strategin och projektet drivs nu vidare för att efter beslut i kommuner och region övergå i en ny samlad organisation för besöksnäringen. För att utveckla kraftfulla insatser mot ungdomsarbetslösheten togs en utvecklingsplan fram i ett brett samarbete mellan Länsstyrelsen i Blekinge, Region Blekinge, Arbetsförmedlingen, Almi, Blekinge Tekniska Högskola, Landstinget samt Blekinges alla kommuner. Länsstyrelsen startade också tillsammans med bland annat Region Blekinge ett projekt om jämställdhetsintegration inom det Regionala tillväxtområdet. Under 2013 färdigställdes ett åtgärdsprogram för miljömålen. Genom att definiera och prioritera specifika åtgärder, är förhoppningen att samla krafterna och uppmärksamma de åtgärder som gör bäst nytta. Programmet togs fram i en regional arbetsgrupp bestående av representanter från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, kommunerna och Miljöförbundet Blekinge Väst. En första återrapportering av arbetet för åtgärdsprogrammet har skett. Länsstyrelsen har under året också färdigställt Blekinges Klimat- och Energistrategi inklusive en handlingsplan vars målsättningar i vissa delar har satts högre än de nationella målen. För att stärka Försvarsmaktens rekrytering i regionen har ett arbete påbörjats med att bilda Försvarsmaktssamverkan Blekinge. FÖRSAM Blekinge har träffats 4 gånger det gångna året. Medlemmar i rådet har varit de militära förbanden i Blekinge, representanter från Försvarsutskottet, Arbetsförmedlingen, Blekinges kommuner och Region Blekinge. FÖRSAM:s uppgift har varit att arbeta fram ett avtal om stöd till Försvarsmakten för att underlätta och stödja rekrytering, tidvis tjänstgörande och avveckling av sjömän och/eller soldater. Ett utkast till samverkansavtal är nu klart och FÖRSAM kommer att börja arbeta 2014 under ledning av Landshövdingen. Det kommande arbetet i FÖRSAM Blekinge förväntas också bidra till minskad ungdomsarbetslöshet i Blekinge. Inom ramen för länsstyrelsernas uppdrag om statlig samverkan så sammankallar Länsstyrelsen några gånger per år möten med de myndigheter som arbetar med tillsyn och kontroll av fiske. Berörda myndigheter är Kustbevakningen, Polisen, Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen. Tre sådana möten har hållits under Två av dessa möten har varit gemensamma för Skåne, Blekinge och Kalmar län. 10

11 Länsstyrelsen har sedan länge ett organiserat samarbete med Skogsstyrelsen inom arbetet med skydd av skog. Myndigheterna träffas minst en gång per år för gemensamma genomgångar och prioriteringar av vad som skall skyddas. Dessutom sker fortlöpande kontakter i olika ärenden under året. Under 2013 har Länsstyrelsen också samarbetat med Tullverket och Polismyndigheten vad gäller tillsyn av export av avfall från hamnarna i Karlshamn och Karlskrona. Länsstyrelsen ingår sedan flera år tillbaka i ett nätverk mot organiserad brottslighet i länet. Övriga aktörer i nätverket är Polisen, Kustbevakningen, Kriminalvården, Skatteverket, Tullverket, Kronofogden, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Migrationsverket samt länets kommuner. Nätverket träffades 4 gånger under I Blekinge håller en länsorganisation kring folkhälsoarbetet på att formas. Landstinget initierar en policyprocess som kommer att sträcka sig in i Inom detta arbete kommer länsstyrelsen att leda framtagandet av länets gemensamma ANDT-strategi. 11

12 Övrig förvaltning PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 20* och 21* Årsarbetskrafter män 1) 0,12 0,11 0,34 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 2,38 2,48 2,01 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 2,64 2,74 2,31 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 3,06 3,28 2,78 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 212, Bevakningsföretag 3) Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 203, Överförmyndare 3) 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Verksamheten undersöktes inte i Blekinge län. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Antalet personer och verksamhetskostnaderna skilde sig endast marginellt från Den koncentration som genomfördes då ett antal förvaltningsärenden flyttades över till Länsstyrelsen i Skåne omfattade knappt 0,5 årsarbetskrafter för Blekinges del. Den kraftiga minskningen av framför allt inkomna men också beslutade ärenden hänför sig till ärenden om lönegaranti, spridning av aska samt bevakningsföretag. Länsstyrelseinstruktion 4 1. De allmänna valen Ärenden rörande efterträdarval under innevarande mandatperiod handlades kontinuerligt under hela Under 2013 deltog de valansvariga i ett antal utbildningstillfällen inför det EU-val och de allmänna val som ska äga rum under Valarbetet, inför de allmänna valen 2014, startade under hösten genom att ärenden om ändring av valdistriktsindelningen handlades. Vidare pågick arbete med behörigheter och certifikat i valdatasystemet. Det är länsstyrelsens uppgift att skapa behörigheter för våra valhandläggare, samt för kommuner och partier. Valmyndigheten skickar nu mycket information till länsstyrelserna om de kommande valen och begär också in uppgifter. Även det interna arbetet startade under 2013 eftersom Länsstyrelsen sedan förra valet flyttat till nya och mer yteffektiva lokaler. Detta medför att nya lösningar på t.ex. förvaring av valsedlar, lokal för rösträkning och skalskydd måste hittas i god tid. Likaså började bemanningsfrågan diskuteras eftersom valhandläggarna normalt arbetar med förvaltnings- och överklagandeärenden. I en liten organisation, som på Länsstyrelsen i Blekinge, är det inte möjligt att utan vidare lösgöra tillräckliga resurser inom den egna organisationen. Det gäller att planera väl för att påverkan på övrig ärendehandläggning ska bli så liten som möjligt. 12

13 Trafikföreskrifter PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 25* Årsarbetskrafter män 1) 0,00 0,00 0,13 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,56 0,58 0,24 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,60 0,62 0,36 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 0,64 0,67 0,44 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Inom sakområdet utgörs merparten av handläggningen av lokala trafikföreskrifter, sjötrafikföreskrifter och tillstånd för tävling på väg. Ärendena medförde mycket kontakt med allmänheten via e-post, telefon och brev med framförallt förfrågningar om gällande regler och begäran om hastighetsbegränsningar. Vidare beslutades många trafikföreskrifter med anledning av vägnummerändringar. Länsstyrelsen har under året kunnat hålla korta handläggningstider och det finns inte några balanser inom sakområdet. Länsstyrelsen och Trafikverket påbörjade också diskussioner om att gemensamt se över trafikföreskrifterna på länets samtliga vägar. Det finns flera samlingsbeslut som omfattar flera vägar och lokala trafikföreskrifter. Dessa bör, för att bli tydliga, ändras till separata beslut för varje vägavsnitt. Arbetet påbörjas under 2014 med en kartläggning av nuvarande skyltning vilken sedan kommer att följas upp med nya trafikföreskriftsbeslut under

14 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 28* Årsarbetskrafter män 1) 0,95 0,99 0,94 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 2,90 2,77 3,09 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 4,07 3,97 3,96 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 5,05 4,87 4,64 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 28243, Tillstånd verksamhet sällskapsdjur, hästar och pälsdjur 3) 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Verksamheten undersöktes inte i Blekinge län. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Utöver det antal årsarbetskrafter som redovisats ovan tillkommer 0,5 åk i form av länsveterinärskompetens som har köpts in från Kronobergs län. Att bara ha tillgång till en länsveterinär till 50 % med endast en dag i veckan på plats, innebar att all planerad verksamhet inte kunde utföras utan kraftiga prioriteringar har fått göras. I slutet av året rekryterade Länsstyrelsen en egen veterinär på 80 procent. Denne tillträder den 1 januari 2014 vilket kommer att innebära en viktig förstärkning inom det här verksamhetsområdet. Livsmedel Inom livsmedelsområdet genomfördes inga revisioner av lokal livsmedelskontroll under verksamhetsåret. Anledningen till detta var att Länsstyrelsen genomförde revisioner hos samtliga tre kommunala objekt mellan åren 2010 och Länsstyrelsen har därmed genomfört de revisioner som Livsmedelsverket har angett som riktlinjer avseende omfattning, d.v.s. att genomföra revisioner hos varje enskild lokal kontrollmyndighet vart femte år. De tidigare genomförda revisionerna av de lokala kontrollmyndigheterna visade att kraven i kontrollförordningen (EG) nr 882/2004 i stort sett uppfylldes i deras kontrollverksamhet. Länsstyrelsen bedömer att de reviderade kommunerna har utvecklat eller kommer att utveckla rutiner för kontrollverksamheten, vilka leder till en enhetligare kontroll och att den får effekt genom att konstaterade brister hos livsmedelverksamheter åtgärdas. Två länsmöten genomfördes tillsammans med kommunerna i Kronobergs län och Livsmedelsverket. Aktuella livsmedelsfrågor, bl.a. kosttillskott, livsmedelsfusk, mål med livsmedelskontrollen och skyddade beteckningar för livsmedel togs upp och diskuterades. Långsiktigt leder det till en mer enhetlig bedömning och en effektivare livsmedelskontroll. Förutom deltagare från Länsstyrelsen, Livsmedelsverket, Landstinget Kronoberg och smittskyddet deltog de flesta inspektörerna från samtliga kommuner i Blekinge och Kronobergs län vid varje tillfälle. I samarbete med kommunerna i Kronobergs län genomfördes länsprojektet Projektinriktad livsmedelskontroll av spårbarhet och redlighet av ox- och fläskfilé, lövbiff och köttfärs. Länsstyrelsens sammanställning 14

15 av resultaten visade att brister avseende redlighet förekom främst för lövbiff. Syftet med projektet är att de kommunala kontrollmyndigheterna så långt det är möjligt ska uppnå likvärdiga bedömningar genom en gemensam checklista med tillhörande instruktioner. Målet att genomföra ett årligt länsprojekt uppnåddes. Länsstyrelsen genomförde inte kontroller av primärproducenter av livsmedel. Anledningen till detta var bristande veterinära resurser. Kontroller av primärproducenter av livsmedel inom tvärvillkorsområdet genomförs för Blekinges räkning av Länsstyrelsen i Skåne län. Djurskydd Totalt genomfördes 245 djurskyddskontroller under Det var ett mindre antal genomförda kontroller jämfört med 2012 då 317 kontroller gjordes. Anledningen till detta var delvis en långtidssjukskrivning under sista kvartalet samt att antalet inkomna ansökningar om 16-tillstånd minskade, från 58 kontroller år 2012 till 27 kontroller år 2013 samt att också antalet inkommande anmälningsärenden minskade jämfört med 2012 från 236 till 216 ärenden. Länsstyrelsen har sedan tidigare en prioriteringsordning för anmälningsärenden utifrån typ av brist. Länsstyrelsen genomförde 54 riktade, slumpmässigt utvalda eller riskbaserade planerade kontroller hos olika objekt avseende deras efterlevnad av djurskyddslagstiftningen. Av dessa ledde sju kontroller till uppföljande extra offentliga kontroller. Kontrollerna genomfördes främst inom nötkreaturs- och fårnäringen och till viss del inom minknäring, grisbesättningar och djurtransporter. Länsstyrelsen prioriterade planerade kontroller inom de nämnda näringsgrenarna under Målet för verksamhetsåret var att genomföra minst 50 sådana kontroller utifrån tillgängliga resurser. Målet uppnåddes därmed. Målet att genomföra tio planerade kontroller av djurtransporter uppnåddes inte eftersom endast sju djurtransporter kontrollerades. Andelen planerade kontroller uppgick till 25 % av det totala antalet genomförda kontroller under verksamhetsåret. Målet är enligt Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd att de planerade kontrollerna, inklusive uppföljning av dessa, bör utgöra minst 50 % av antalet genomförda djurskyddskontroller under ett år. Efterlevnaden av lagstiftningen var varierande hos kontrollobjekten. Flertalet av kontrollerna resulterade inte i några övriga åtgärder från Länsstyrelsens sida. Antalet beslut om förelägganden eller förbud enligt 26 djurskyddslagen ökade jämfört med 2012, från 17 till 30 beslut. Övriga beslut om omhändertaganden av djur och djurförbud befinner sig på ungefär samma nivå som under Kontrollerna enligt kontrollförordningens (EG) nr 882/2004 krav har därmed haft effekt, d.v.s. att krav ställs för att konstaterade brister ska åtgärdas. Fem åtalsanmälningar om misstanke om brott mot djurskyddslagen alternativt brottsbalken (djurplågeri) lämnades över till åklagare. Under året vidareutbildades sig djurskyddspersonalen i bemötandeteknik taktisk och strategisk kommunikation. Utbildning inom detta område har sedan tidigare genomförts regelbundet på länsstyrelsen. Bemötandet av djurägare är en mycket viktig del i kontrollarbetet bl.a. för att nå en önskvärd effekt av kontrollerna och så långt det är möjligt undvika att konflikter uppstår med djurägare. Några av djurskyddshandläggarna deltog också i en utbildning som gemensamt anordnades av länsstyrelserna i södra Sverige om kopplingen mellan våld mot djur och våld i nära relationer. Utbildningens målgrupp var primärt veterinärer, djurskyddsinspektörer, socialtjänst och ideella organisationer. Strategiska samtal har genomförts med andra aktörer som berörs av djurskyddsfrågor, såsom Polismyndigheterna i Kronobergs, Kalmar och Blekinge län och LRF:s djuromsorgsgrupp Sydost. Genom ett ökat informationsutbyte och personliga kontakter mellan olika aktörer kan djurskyddsärenden handläggas effektivare. Dessutom ökar förståelsen för Länsstyrelsens roll och fattade beslut. Ett informationsmöte hölls även med länets massmedia för att informera om djurskyddslagen, beslutprocessen och om den hotbild som kan uppstå för djurskyddshandläggarna. Antalet inkomna förprövningar minskade jämfört med 2012, från 59 till 33 ansökningar. Länsstyrelsen anser att det beror på flera faktorer. Dels har det blivit fler byggnationer som är undantagna förprövningsplikt i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om förprövning (SJVFS 2012:12) och dels kan investe- 15

16 ringsviljan inom lantbruksnäringen ha minskat. Orsaker till detta kan vara knutet till att företagsstöden nu är på väg in i en ny programperiod och att de ekonomiska medlen för denna typ av investeringar har varit slut under den sista tiden av tidigare programperiod. Inga förhandsanmälningar om mindre om- eller tillbyggnation har inkommit till Länsstyrelsen under året så detta bedöms inte vara orsaken. Ansökningar om byggnation av stallar för dikor och häst har dominerat. Antalet beslut efter förprövningsbesiktningar ökade från 25 till 34 stycken. Besiktningar på sådana byggnationer som var förknippade med sökta företagsstöd prioriterades. Under några månader genomfördes dessutom ett projekt med besiktning av förprövade djurutrymmen för minkhållning. Totalt 12 minkfarmer besöktes i samband med detta projekt. Länsstyrelsen har även haft fyra ärenden med efterhandsprövningar av djurutrymmen. Länsveterinären vid Länsstyrelsen i Kronoberg tjänstgjorde under året 50 % vid Länsstyrelsen i Blekinge län, främst för att samordna djurskyddshandläggningen och den lokala livsmedelskontrollen. Smittskydd Länsstyrelsen handlade skyndsamt ärenden inom smittskyddsområdet. Rådgivning gavs även till allmänheten. Någon salmonellasanering delegerades under 2013 inte från Jordbruksverket till Länsstyrelsen. Allmänna veterinära frågor Länsstyrelsen genomförde inte fysiska kontroller av personer inom yrkeskategorin djurhälsopersonal under 2013 beroende på de prioriteringar som gjordes av länsveterinärens arbetsuppgifter i Blekinge. Dokumentgranskning av anmälningar från veterinärer om villkorad läkemedelsanvändning för lantbrukets djur genomfördes. Vid eventuella brister i läkemedelshantering kontaktas berörd djurhälsopersonal. Under 2013 skedde inte någon sådan kontakt eftersom brister inte kunnat konstateras vid granskningarna. Målet att genomföra 5 kontroller av läkemedel på gård genomfördes inte beroende på att tillgängliga resurser inte räckte till att genomföra dessa kontroller under verksamhetsåret. 195 hästpass kontrollerades. Målet var att minst 50 pass skulle kontrolleras. Foder och animaliska biprodukter Planerade kontroller avseende foder i primärproduktionen var under verksamhetsåret nedprioriterade på grund av tidigare nämnd prioritering. Angående kontroll av insamling och transport av animaliska biprodukter sker endast handläggning av inkommande anmälningsärenden och ansökningar om nedgrävningar av hästar. Inga anmälningsärenden kom under året in till Länsstyrelsen. 13 ansökningar om nedgrävning av häst inkom och handlades skyndsamt. Detta var endast hälften så många som Bedömning av Länsstyrelsens resultat Enligt gjorda prioriteringar och utifrån de tillgängliga resurserna genomförde sakområdet på ett tillfredsställande sätt uppdraget avseende operativ djurskyddskontroll. Antalet normalkontroller avseende djurskydd minskade dock jämfört med Det är emellertid inte tillfredställande att övriga kontrollområden inte har kunnat genomföras på ett önskvärt sätt, beroende på bristande personella resurser. Genom att Länsstyrelsen från och med årsskiftet får en egen veterinär kommer måluppfyllelsen för 2014 att bli betydligt bättre. 16

17 Tabell 1.1: Verksamma veterinärer och djurskyddsinspektörer Länsfakta Antalet verksamma veterinärer i länet (st.) varav antal män (st.) varav antal kvinnor (st.) Antal personer som varit föremål för tillsyn över djurhälsopersonal Inspektörer inom djurskyddskontroll (åa) 3,8 3,5 3,5 varav män (åa) varav kvinnor (åa) 2,8 2,5 2,5 Inspektörer inom kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen (åa) 0,03 0,03 0,03 varav män (åa) varav kvinnor (åa) Antalet genomförda kontroller av insamling och transport av animaliska biprodukter Antal kontroller av hästpass Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, ärendehanteringssystemet Platina, Vet@bas, Djurskyddskontrollregister Kommentar tabell 1.1 Under 2013 genomförde Länsstyrelsen tillsyn på några större hästgårdar vilket ledde till att antalet kontrollerade hästpass ökade kraftig. Tabell 1.3: Djurskyddskontroller Länsfakta 2013 Antal beslut enligt 26 djurskyddslagen 30 Antal beslut om omhändertagande enligt 31 respektive 32 djurskyddslagen 17 Antal prövade djurförbud 0 Antal beslutade djurförbud 10 Antal prövningar om upphävande djurförbud 0 Antal beslut om upphävande av djurförbud 0 Antal åtalsanmälningar 0 Källa: Ärendehanteringssystemet Platina 17

18 Länsstyrelseinstruktion 4 2. tillsyn över veterinärers verksamhet samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar Länsstyrelsen genomförde inte fysiska kontroller av veterinärers verksamhet under 2013 beroende på den tidigare redovisade veterinärsituationen. Dokumentgranskning genomfördes av anmälningar från veterinärer om villkorad läkemedelsanvändning för lantbrukets djur. Vid eventuella brister i läkemedelshantering kontaktas berörd djurhälsopersonal. Under 2013 skedde inte någon sådan kontakt eftersom brister inte kunnat konstateras vid granskningarna. Ärenden inom smittskyddsområdet handlades skyndsamt. Rådgivning skedde till allmänheten. Någon salmonellasanering delegerades inte från Jordbruksverket till Länsstyrelsen under Epizootiberedskapen är väl inordnad i länsstyrelsens övriga krisberedskap och är en del av den ordinarie övergripande beredskapsplaneringen. En tjänsteman i beredskap (TIB) vid länsstyrelsen finns ständigt tillgänglig för extraordinära händelser i länet, vilket även omfattar misstanke om epizootiutbrott. Inga misstankar om epizootiska sjukdomar förekom under året. 18

19 Regional tillväxt PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 30* Årsarbetskrafter män 1) 1,16 1,92 2,34 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,92 1,11 1,41 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 2,20 3,20 3,69 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 3,79 4,08 5,50 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 302, Företagsstöd inom regional tillväxt 3) 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Verksamheten undersöktes inte i Blekinge län. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. En stor del av Länsstyrelsens arbete inriktades under året mot ärendehantering av företagsstöd. På grund av medelsbrist inom landsbygdsprogrammet, ökade under slutet av året förfrågningar om och hanteringen av landsbygdsstöd. Möjligheten att ansöka om företagsstöd utanför de gröna näringarna inom kommande landsbygdsprogram blir troligtvis ej möjligt förrän Länsstyrelsen gör därför bedömningen att antalet ansökningar inom Regional Tillväxt kommer att öka under Minskningen i årsarbetskrafter beror framför allt på att en person som arbetade med utredningsuppdrag gick i pension under året och tjänsten återbesattes inte men också p.g.a. en långtidssjukskrivning. Länsstyrelsen fattade under 2013 beslut i 113 ärenden, varav 75 företagsstöd, 4 hemsändningsbidrag till kommuner och 34 projektstöd. Beslutssummor fördelades enligt följande: Stödform Beslutat belopp Företagsstöd Projektstöd Hemsändningsbidrag Summa Källa: NYPS, Tillväxtverket Av beviljade stöd till företag återfinns i 44 företag en man som företagsledare och i 24 företag en kvinna. I sju av företagen som beviljats stöd fungerar en man och kvinna tillsammans som företagsledare. Av beviljade stöd till projekt återfinns i 14 projekt en man som projektledare och i 20 projekt en kvinna. 19

20 Länsstyrelsen arbetade under året med företagsstöden utifrån följande prioriteringar: Nya företag Företag som arbetar på en internationell marknad Miljöinriktade investeringar, Företag som drivs av invandrare och kvinnor Sysselsättningsskapande investeringar Vägledande för arbetet med projektstöd var under året följande prioriteringar: Projekt som avser internationellt samarbete Affärsutveckling och entreprenörskap Ungdomsarbetslösheten Fiskeområde Blekinge Leader Blekinge Världsarvet Karlskrona Förbättrat företagsklimat i länet Satsningar för att öka länets attraktionskraft. Länsstyrelsen intensifierade samarbetet med länets kommuner och dess näringslivskontor. Målsättningen är att träffa samtliga kommuner två gånger per år och diskutera aktuella frågor inom näringslivsområdet. Under året ägde möte rum med två kommuner. Länsstyrelsen deltog i fem företagsmässor under året med egen monter och informerade om olika möjligheter till företagsstöd och projektstöd. Vi informerade också om hur stöd från Regional tillväxt och EU-stöd kan kombineras på olika sätt. På mässorna svarade vi också på olika frågor kring miljö, detaljplaner och arkeologi. I enlighet med länsstyrelseinstruktionen ska länsstyrelserna bevaka att det finns grundläggande betaltjänster som motsvarar samhällets behov. Länsstyrelsen i Dalarna är samordnande myndighet för länsstyrelserna i detta uppdrag. Länsstyrelsen i Blekinge genomförde uppdraget och lämnade den sammanfattande bedömningen att tillgången till betaltjänster i stort motsvarar samhällets behov. Det finns dock vissa grupper i samhället som har problem med att utföra sina betaltjänster. Länsstyrelsen fortsatte sitt tidigare samarbete med Länsstyrelserna i Kalmar, Södermanland och på Gotland inom området grundläggande betaltjänster. Länen sökte gemensamt och beviljades projektmedel från Postoch Telestyrelsen. Målet med projektet är att förbättra tillgången till grundläggande betaltjänster. Inom projektet ska en djupare probleminventering göras samt konkreta åtgärder tas fram. Ett nationellt landsbygdsprogram för kommande strukturfondsperiod är under framarbetande. Det regionala arbetet med det nya Landsbygdsprogrammet påbörjades på Länsstyrelsen som bildade ett partnerskap bestående av representanter från Region Blekinge, länets kommuner, landsbygdens och lantbrukets organisationer, Skogsstyrelsen och Leader Blekinge. I arbetet med en SWOT-analys för havs- och fiskeriprogrammet deltog även fiskets intresseorganisationer i partnerskapet. Länsstyrelsen påbörjade också arbetet med att på regional nivå arbeta fram en handlingsplan. 20

21 Återrapportering regleringsbrev RB 18. Länsstyrelserna ska redovisa exempel på och kommentera hur samverkan mellan länsstyrelserna och statliga myndigheter sker inom det regionala tillväxtarbetet samt hur denna samverkan utvecklats. Länsstyrelsen samverkade under året med olika statliga myndigheter inom det regionala tillväxtarbetet. Samarbetet ägde rum inom områdena infrastruktur, kompetensutveckling och näringslivsutveckling. Blekinge Tekniska Högskola, Trafikverket, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försvarsmakten var under året de viktigaste samarbetspartnerna. Exempel på samverkan med statliga myndigheter beskrivs nedan. Blekingerådet Blekingerådet är ett forum på ledningsnivå där Länsstyrelsen representeras av landshövdingen och länsrådet. Landshövdingen är sammankallande och de övriga aktörerna är Region Blekinge, Arbetsförmedlingen, Blekinge Tekniska Högskola och Sydsvenska handelskammaren. I Blekingerådet hanteras frågor av stor bredd som är av betydelse för länets utveckling. Under året avhandlade rådet bl.a. den regionala utvecklingsstrategin2f3 samt en strategi för en enad besöksnäring3f4 i länet. Båda strategierna blev färdigställda under året. Blekingerådet träffades vid fem tillfällen. Utvecklingsplan för ungdomsarbetslösheten Blekingerådet arbetade under året även med en utvecklingsplan för insatser mot ungdomsarbetslösheten. Blekingerådet var då förstärkt med kommunalråden från samtliga kommuner, Landstingsrådet samt Almi. I denna formation sammanträdde rådet sex gånger. Arbetet resulterade i en regional utvecklingsplan som innehöll en plan för samverkan och preciseringar av vilket stöd som behövs från nationell nivå. Representanter för rådet, med landshövdingen i spetsen, uppvaktade under hösten Närings-, Utbildnings- och Arbetsmarknadsdepartementet i den här frågan. Godstransportrådet Godstransportrådet Skåne/Blekinge arbetar för att utveckla och stärka samarbetet mellan de olika trafikslagen och för att finna de effektivaste godstransportlösningarna. Rådet fungerar som en länk i samarbetet mellan näringsliv och myndigheter. I rådet finns representanter från Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge, Region Blekinge, Region Skåne, näringsliv, branschorganisationer och Trafikverket. Landshövdingen i Blekinge är ordförande i Godstransportrådet som träffades 3 gånger under Försvarssamverkan Blekinge (FÖRSAM) FÖRSAM Blekinge träffades 4 gånger det gångna året. Medlemmar i FÖRSAM är de militära förbanden i Blekinge, representanter från Försvarsutskottet, Arbetsförmedlingen, Blekinges kommuner och Region Blekinge. FÖRSAM:s uppgift var att arbeta fram ett avtal om stöd till Försvarsmakten för att underlätta och stödja rekrytering, tidvis tjänstgörande och avveckling av sjömän och/eller soldater. Ett utkast till samverkansavtal togs fram och FÖRSAM kommer att börja arbeta 2014 under ledning av landshövdingen. Det kommande arbetet förväntas även kunna bidra till minskad ungdomsarbetslöshet i länet. Försvarsgruppen Försvarsgruppen bestående av Länsstyrelsen, Försvarets förband i Blekinge, Riksdagsledamöter från Blekinge i försvarsutskottet och försvarsindustrin hade 2013 ett informellt möte under landshövdingens ledning då försvarsmaktens utveckling i Blekinge diskuterades. Internationellt samarbete Länsstyrelsens internationella arbete inriktades under året främst mot Kina och mot ett utvecklat samarbete med provinsen Yunnan. Blekinge och Yunnan har haft ett mångårigt samarbete som succesivt utvecklats. En utvärdering och en handlingsplan för samarbetet togs under året fram av en extern konsult. Resultatet pre- 3 Attraktiva Blekinge, Blekingestrategin ( 4 Blekinge, strategi för besöksnäringen 21

22 senterades och diskuterades med aktuella partners i länet. För att vidarutveckla samarbetet med Yunnan och Kina inleddes ett samarbete med ett annat konsultföretag. Styrelsen för det Konfuciusinstitut där länsstyrelsen är representerad hade ett möte under året. Institutet etablerades 2011 på Blekinge Tekniska Högskola och är ett resultat av samarbetet mellan Blekinge och Yunnan. Institutet erbjuder bl.a. kurser i kinesiska språket och kinesisk kultur och riktar sig mot studenter, näringsliv och folkbildningsinstitut. Landshövdingen tog under året emot den kinesiska generalkonsuln och diskuterade hur samarbetet mellan Blekinge län och Yunnan i Kina skulle kunna utvecklas. RB 22. Länsstyrelserna ska bistå Regeringskansliet i förberedelserna av programperioden för för EU:s sammanhållningspolitik samt landsbygds-, havs- och fiskerifonden inklusive arbetet med en partnerskapsöverenskommelse med EU-kommissionen. Länsstyrelsen deltog i fem möten med Strukturfondspartnerskapet Skåne-Blekinge. Förutom diskussioner och prioriteringar om innevarande period fördes dialog om kommande strukturfondsperiod. Region Skåne samordnar skrivandet av det nya strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge. De kommer även att ta fram en socioekonomisk analys som underlag till det nationella socialfondsprogrammet. Nationellt deltog Länsstyrelsen i flera fysiska möten och online-möten i det av Jordbruksverket drivna PROCAP-projektet, d.v.s. arbetet med framtagning av nya program för landsbygd och fiske. RB 27. Berörda länsstyrelser ska redovisa exempel på och kommentera inom vilka områden samverkan sker mellan länsstyrelsen och det organ som ansvarar för det regionala tillväxtarbetet i länet samt hur denna samverkan utvecklats. Region Blekinge tog under 2013 fram en ny regional utvecklingsstrategi4f5. Målet i strategin är att fler ska vilja bo, arbeta och komma på besök till Blekinge. Dokumentet visar vägen för hur länet kan utvecklas, vilket beskrivs inom fyra insatsområden livskvalitet, arbetsliv, tillgänglighet samt bilden av Blekinge. Under framtagandet av strategin, deltog Länsstyrelsen i samverkan med Regionen i flera workshops och möten samt på en av Region Blekinge anordnad Regiondag, vilken fungerade som input för Blekingestrategin. Avslutningsvis deltog Länsstyrelsen i remissarbetet. Under 2012 tog landshövdingen och regionrådet initiativ till att ta fram en strategi för besöksnäringen5f6. Syftet var att, genom ett brett förankrat arbete, utveckla Blekinge till en destination som är attraktiv, konkurrenskraftig och lönsam. Under 2013 fortsatte arbetet med ett aktivt och engagerat deltagande av företag, organisationer, föreningar, kommuner, region och länsstyrelse. Vid en konferens i september presenterades strategin och projektet drivs nu vidare för att, efter beslut i kommuner och region, övergå i en ny samlad organisation för besöksnäringen. Strategin är heltäckande och omfattar områdena vision och mål, organisation och ekonomi, varumärke, kommunikation och målgrupper. Genom att arbeta tillsammans över alla gränser finns förutsättningar för Blekinge att utvecklas till en exportmogen besöksdestination. Vidare stöttades aktiviter i arbetet genom länsstyrelsens projekt Turismutveckling. Region Blekinge och Länsstyrelsen bjöd t.ex. under hösten in till en seminariedag för Blekinges besöksnäring där besöksnäringsstrategin presenterades. Fysiska avstämningsmöten med Region Blekinge på tjänstemannanivå ägde rum under året. Diskussion fördes även om länsstyrelsens fortsatta samarbete runt besöksnäringen. Länsstyrelsens samverkan med Region Blekinge utvecklades ytterligare under året. Samverkan ägde rum på olika vis, genom informella möten eller mer formella som inom Tillväxtforum. Här deltog representanter från kommuner och övriga organisationer som arbetar med näringslivsutvecklingsfrågor. 5 Attraktiva Blekinge, Blekingestrategin ( 6 Blekinge, strategi för besöksnäringen 22