LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2015

Transkript

1 Årsredovisning 2015

2 Diarienummer Kontaktperson Webbplats Fotografier Karin Stridh, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Smålandsbilder Länsstyrelsen i Jönköpings län 2016

3 Innehåll Innehåll... 3 Landshövdingen har ordet... 5 Länsstyrelsen i korthet... 9 Organisation Länsstyrelsens vision och övergripande mål Vision 11 Övergripande mål 11 Resultatredovisning Länsstyrelseinstruktion 2 12 Övrig förvaltning Länsstyrelseinstruktion 4 30 Trafikföreskrifter Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor Återrapportering regleringsbrev 36 Länsstyrelseinstruktion 4 37 Regional tillväxt Återrapportering regleringsbrev 42 Länsstyrelseinstruktion 5 46 Infrastrukturplanering Hållbar samhällsplanering och boende Återrapportering regleringsbrev 56 Energi och klimat Återrapportering regleringsbrev 60 Länsstyrelseinstruktion 5 64 Kulturmiljö Återrapportering regleringsbrev 68 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar Återrapportering regleringsbrev 73 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd Återrapportering regleringsbrev 89 Länsstyrelseinstruktion 5a 98 Lantbruk och landsbygd Återrapportering regleringsbrev 116 Länsstyrelseinstruktion Fiske Återrapportering regleringsbrev 129 Folkhälsa Återrapportering regleringsbrev 133 Länsstyrelseinstruktion Jämställdhet Återrapportering regleringsbrev 142

4 Länsstyrelseinstruktion Nationella minoriteter och mänskliga rättigheter Återrapportering regleringsbrev 145 Länsstyrelseinstruktion Integration Återrapportering regleringsbrev 155 Organisationsstyrning Personaluppgifter Året i siffror Sammanställning över väsentliga uppgifter Finansiell redovisning Resultaträkning 176 Balansräkning 177 Anslagsredovisning 179 Finansiella villkor 181 Principer 182 Noter till resultaträkningen 184 Noter till balansräkningen 188 Uppgifter om rådsledamöter enligt 7 kap. 2 förordningen om årsredovisning och budgetunderlag 194 Landshövdingens underskrift av årsredovisningen

5 Landshövdingen har ordet Arbetsmarknadsläget i länet utvecklades i en positiv riktning. Under hösten ökade optimismen bland länets arbetsgivare kraftigt. En optimism som låg högst i landet. Sex av tio arbetsgivare framför allt inom industrin trodde på en ökad efterfråga under det kommande året. En utveckling som kan leda till ett ökat behov av nya rekryteringar hos länets företag. Något som innebär stora möjligheter samtidigt som det kan ställa stora krav på tillgång till relevant kompetens att rekrytera. Vid utgången av 2015 låg arbetslöshetsnivån i länet fortfarande på cirka 1,1 procentenheter lägre jämfört med riksgenomsnittet. Under året avslutades första fasen av Smålands och Blekinges samverkansprojekt kring Elbil och elinfrastruktursatsning, Green Charge med ett lyckat resultat. När det gäller frågan om infrastruktur-utvecklingen i länet fortsatte diskussionerna kring Höghastighetsbanor (Götalandsbanan och Europabanan), där länet bland annat genom Jönköpings kommun och region Jönköpings län hade en sammanhållande roll. Under året avslutades dessutom ett antal infrastrukturprojekt för bättre framkomlighet och trafiksäkerhet, väg 47 Förbifart Holsbybrunn och väg 47 Vetlanda-Sjunnen. Vidare påbörjades ett antal andra infrastrukturprojekt såsom väg 32 Tranås S- Tenbäcken, väg 842 förbifart Barnarp, Y:et (HNJ-banan Värnamo-Nässjö, Vaggeryds banan) och sanering av impregneringsområde Nässjö Bangård kom att präglas mycket av flyktingfrågan. Något som hamnade högst på dagordningen inte bara i länet och i Sverige utan i hela Europa. Under september månad växte den stora strömmen av flyktingar till Europa, vilket ledde till stora utmaningar men även möjligheter för berörda länder inom EU. I vårt län ledde det till en stor mobilisering och ett stort engagemang hos berörda aktörer bland annat inom ramen F samverkan. Den 1 januari kom Region Jönköpings län i drift. Den 10 januari drog stormen Egon fram över delar av Sverige. På vissa håll uppnådde stormen orkanstyrka och orsakade den stor förödelse, där över hushåll i länet drabbades av strömavbrott. Under året efter en del diskussioner och förhandlingar blev det klart att Dreamhack även framöver kommer att fortsätta arrangeras i Jönköping. Den 17 mars besökte Prins Daniel med anledning av Prins Daniels Fellowship länet för att träffa gymnasie- och högskolestudenter för samtal kring entreprenörskap. Den 27 maj besökte Kung Carl XVI Gustaf Jönköping. Under besöket träffade kungen företagare från länet för att höra om deras verksamheter samt vilka utmaningar och möjligheter de ser för sina företag. Därutöver fick länet ett antal ministerbesök bland annat ett besök av Civilministern, Ardalan Shekarabi som förutom sitt besök hos Länsstyrelsen höll ett dialogmöte med länets högste politiska ledning från regionen och kommunerna. Den 16 augusti utbröt en brand i Gamla stan i Eksjö. Branden började i en lägenhet i den så kallade Forsellska gården. Detta är ett kvarter med sammanbyggda byggnader i trä från 1600-talet och framåt. En person hittas i lägenheten och bekräftas dessvärre senare avliden. Branden hindrades från att sprida sig till andra byggnader eller kvarter men hela kvarteret Ciselören 1 blev totalskadat. Eksjö norra stadsdel är till stora delar byggnadsminnesförklarad och Länsstyrelsen har varit engagerad både under räddningsinsatsen och under tiden därefter, då bland annat en bedömning görs huruvida byggnadsminnesförklaringen ska kvarstå eller hävas.

6 Länsstyrelsens verksamhet Under året fullföljde Länsstyrelsen sitt verksamhetsår som planerat, där hösten präglades av stort fokus på samordning av arbetet med flyktingströmmarna. För övrigt löpte arbetet med satsningar på miljö och klimatarbetet, integration- och jämställdhetssamordningen samt i att höja kvaliteten och tillförlitligheten i tillsynsarbetet, utvecklingen av naturtillgångar och servicen och stödet till företag och landsbygd i länet. Under året anordnade Länsstyrelsen även en tillsynsvecka, där nio av Länsstyrelsens enheter genomförde tillsynsinsatser med ett bra utfall. Vidare fortsatte Länsstyrelsen att driva en optimal och ändamålsenlig verksamhet, där brukarna får ett respektfullt bemötande och en relevant service och att personalen trivs och utvecklas i arbetet och ser Länsstyrelsen som en attraktiv arbetsgivare. Under våren tog vi steget vidare och förnyade Länsstyrelsens vision. Inom ramen för vår nya vision Ett attraktivt län för nuvarande och kommande generationer med våra regeringsuppdrag och i samverkan med näringslivsorganisationer, kommuner, Region Jönköping län, arbetsmarknadens parter och Högskolan fortsatte vi med att verka och aktivt delta i arbetet med att stärka och utveckla länets attraktionskraft. Nöjdare brukare och intressenter Den senaste undersökningen som gjordes bland våra brukare och intressenter under hösten 2015, visar att Länsstyrelsens medarbetare förutom att de uppfattas som kompetenta och engagerade med ett gott bemötande är snabba på att svarar på e-post. Samtidigt önskar våra brukare att vi är mer anträffbara per telefon samt att vi utvecklar vår webbsida ytterligare. Vår målsättning är att fortsätta med utmaningen att kombinera rollen som tillsynsmyndighet, där det är viktigt att vi konstant fattar rättssäkra beslut med målet att vara lyhörda, pragmatiska och serviceinriktade samhällsbyggare. Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt med att förbättra sin verksamhet och underlätta för sina brukare. Länsstyrelsen har i detta avseende tagit många steg framåt och är på god väg samtidigt som den har fokus på förenklingar inom alla sina verksamhetsområden. Medarbetare Under 2015 fokuserade vi på att hantera dem förbättringsområden som hade identifierats i samband med den senaste medarbetarundersökningen. Även om resultatet från medarbetarundersökningen visade på ett mycket högt resultat och en arbetsmiljö med hög trivsel i myndigheten och att de flesta av dem som hade deltagit i undersökningen var nöjda med sin arbetsmiljö och sina arbetsuppgifter så ansåg vi att det var viktigt att förbättringsarbetet fortsätter oavbrutet. Landsbygdsutveckling Inom Länsstyrelsens breda verksamhet och ansvarsområden har särskilda insatser gjorts på att utveckla landsbygden och företagandet i Jönköpings län. Inom länet har Länsstyrelsen bland annat arbetat med att inom ramen för den nationella strategin förbereda arbetet med det Landsbygdsprogrammet nummer 2 avseende perioden Ett program som kommer att bidra till betydelsefulla satsningar för landsbygdsutvecklingen i länet. Dessutom fortsatte partnerskapsarbetet under året med representanter från olika berörda intressenter i länet med målet att skapa större delaktighet och för att få fram ett bättre regionalt underlag. Länsstyrelsen ser fram emot den nya programperioden med förhoppningen om att det nya Landsbygdsprogrammet ska vara ytterligare ett bidrag till att skapa framtidens landsbygd med fler människor som bor, lever och verka i. Under året genomfördes även 81 fullständiga kontroller av primärproducenter inkom 512 anmälningar om djurskydd till Länsstyrelsen samtidigt som 551 djurskyddskontroller varav 315 kontroller hade initierats av en anmälan genomfördes. Av de kontroller som utfördes på grund av en anmälan visade sig 100 kontroller vara obefogade. Med syftet att effektivisera hanteringen av anmälningsärendena, och därmed öka andelen planerade kontroller arbetar Länsstyrelsen aktivt för att öka antalet administrativa kontroller, vilka sker i form av brevhantering och telefonsamtal.

7 Natur Under år 2015 granskades ett antal kommuner avseende riktlinjer i miljöbalken. Den operativa fisketillsynen i Vättern har även under år 2015 varit effektiv, med en fortsatt god samverkan med Sjöpolisen och polisen i distrikten runt Vättern. Sammanlagt cirka 60 tillsynstillfällen genomfördes av Länsstyrelsens personal där runt 300 utestående redskap och närmare 700 personer kontrollerades. Därtill genomfördes en betydande mängd tillsyn utförda av frivilliga i Vätterns tillflöden. Kontrollerna genererade 33 ärenden avseende brott mot fiskelagen i Vättern. En nivå i paritet med I samband med anmälningarna beslagtogs knappt 300 fiskeredskap varav merparten av anmälningarna var kopplade till överträdelser vid kräftfiske. Tillsynsarbetet innefattade mycket information till både yrkesfisket och allmänheten, bland annat via direktkontakter, media och genom information på webben. Med syfte att ytterligare utveckla fisketillsynen deltog Länsstyrelsen i samverkansforumet Fisketillsyn Väst tillsammans med bland annat Havs- och vattenmyndigheten, Polisen och Kustbevakningen. Miljö och samhällsbyggnad Under året genomförde Länsstyrelsen en tillsynsvecka, där ett antal tillsynsinsatser avseende fornlämningar och skoglig föryngring tillsynades. Vidare gjordes tillsyn av kyrkliga kulturminnen samt en enkät avseende kartläggning av eventuella ändringar och underhållsåtgärder som genomförts på byggnadsminnena initierades. Enkäten kommer att sändas ut under år Avsikten är att resultatet av enkätundersökning sedan ska användas för att bättre prioritera kommande tillsynsinsatser inom verksamhetsområdet. Inom förorenade områden bedrev Länsstyrelsen både tillsyn och tillsynsvägledning i några tillsynsprojekt. Under 2015 intensifierades även tillsynsvägledningen inom plan- och bygglagens område. Något som innebar en aktiv närvaro vid och kontakter med samtliga kommunala nätverk såsom bygglovhandläggare och byggnadsinspektörer. Utveckling Under året fortsatte arbetet inom Klimatrådet emot visionen ett Plusenergi län 2050 och tog många steg framåt. Inom ramen för Klimatrådet hölls den unika Klimatveckan för andra året i rad under maj, denna gång på nationell nivå. Det blev återigen en lyckad vecka, där vi kunde lyfta fram det stora engagemanget hos länets olika aktörer. Klimatveckan ledde till stor uppmärksamhet även utanför länets gränser inte minst med anledning av deltagande från övriga delar av landet. Även arbetet med miljökvalitets-målen med bred samverkan med olika interna och externa aktörer fortsatte under året. Under hösten och med anledning av flyktingströmmarna intensifierades arbetet med samordning av flyktingmottagning och det fortsatta arbetet med integration som engagerade väldigt många i länet. När det gäller integrationsfrågor, flyktingströmmar och hantering av nyanlända gjordes trots utmaningarna ett stort och bra arbete inom ramen för länets beredskapssamverkan, F- samverkan under året. Även arbetet med jämställdhet intensifierades. Den 28 oktober fick länet på inbjudan av Jämställdhetsrådet ett besök av Jämställdhetsministern, Åsa Regnér. När det gäller jämställdhet ser vi en sakta men säker positiv utveckling samtidigt som länet har en lång väg att vandra. Organisation Länsstyrelsens kompetenta och engagerade chefer och medarbetare fortsatte med att aktivt bidra till utvecklingen av verksamheten med målet att leva upp till uppdragsgivarnas, brukarnas, samverkansparters, näringslivet och medborgarnas behov. Under året tog vi ytterligare ett steg i målstyrningsprocessen genom att förtydliga, verksamhetsanpassa och utveckla processen ännu mer. Emot en spännande framtid Länsstyrelsen ska fortsätta vara en aktiv del i utvecklingen av Jönköpings län och i vissa avseenden även vara en pådrivande kraft. Alla som kommer i kontakt med Länsstyrelsen ska känna att de får ett korrekt och respektfullt bemötande och att de

8 ärenden som hanteras sker på ett rättssäkert sätt. Med det som grund och tillsammans med engagerade och kompetenta medarbetare känner länsstyrelsen sig riktig manad att tillsammans med alla andra aktörer verksamma i länet men framför allt i samverkan med region Jönköpings län och länets 13 kommuner fortsätta vara aktiv och pådrivande för att bygga ett framgångsrikt och attraktivt län för människor och företag såväl lokalt som regionalt. I Jönköpings län arbetar Länsstyrelsen efter värdeorden professionell, samverkande och engagerad. Värdeorden är vår ledstjärna och genomsyrar vårt arbete fick Länsstyrelsen i Jönköpings län ytterligare ett lyckat verksamhetsår. Tillsammans utvecklar vi ett attraktivt län till gagn för nuvarande och kommande generationer! Jag har nu efter att i 5 ½ år i egenskap av Landshövding ha fått förmånen att leva och verka i Jönköpings län, gått vidare till ett nytt Landshövdingeuppdrag i Västmanland. Jag vill därför passa på att framföra min hjärtliga tacksamhet till er, chefer och medarbetare på Länsstyrelsen, regionala och kommunala politiker, näringslivets olika aktörer och alla medborgare i länet för att ni har gett mig många oförglömliga positiva upplevelser, minnen och mycket att bli stolt över. Upplevelser och händelser som jag kommer att ha med mig och minnas för alltid. Nu går jag vidare med en stark övertygelse om att Jönköpings län utifrån de goda förutsättningar det har kommer att fortsatt lyckas med utveckling, tillväxt och en framgångsrik framtid för länet. Minoo Akhtarzand Landshövding Jönköpings län

9 Länsstyrelsen i korthet Nedan redovisas en sammanfattning av Länsstyrelsen ur tre perspektiv verksamhet, medarbetare och ekonomi. Verksamhet 1) Inkomna och initiativärenden (st) Beslutade ärenden (st) Utgående ärendebalans (st) Ej beslutade ärenden äldre än två år (st) ) Under 2015 har huvuddelen av länsstyrelsernas arbete med jordbrukarstöden och landsbygdsstöden skett i Jordbruksverkets nya IT-system. Dessa system är ännu inte färdigbyggda, varför statistik över inkomna och handlagda ärenden inte är möjlig att hämta ut. Siffrorna som redovisas för 2015 är därför ofullständiga och skiljer sig från tidigare års statistik. En del av det arbete som skett avseende landsbygdsstöden har skett i de gamla IT-systemen. Arbetet har handlat om handläggning av utbetalningsärenden från den förra programperioden. För dessa har statistik funnits tillgänglig och redovisas tillsammans med den ärendestatistik som hämtas från länsstyrelsens eget diarieföringssystem i tabellen. Medarbetare Årsarbetskrafter (st) 216,93 221,81 217,17 varav kvinnor 132,56 137,19 132,07 varav män 84,37 84,51 85,10 Total sjukfrånvaro (%) 3,5 3,1 2,9 varav kvinnor 4,6 3,9 2,8 varav män 1,7 1,7 3,1 Personalomsättning nyanställda, tillsvidareanställda (%) 11,4 8,4 5,2 Personalomsättning avgångna, tillsvidareanställda (%) 8,7 7,5 5,7 Ekonomi Verksamhetsintäkter (tkr) varav anslag (tkr) varav bidrag (tkr) varav avgifter och övrigt (tkr) Verksamhetskostnader (tkr) varav kostnader för personal (tkr) varav kostnader för lokaler (tkr) varav övriga kostnader (tkr) Lämnade bidrag och transfereringar (tkr) Förvaltningsanslag av totala intäkter (%) OH-kostnad av total kostnad (%) 24,11 24,80 25,78 Lokalkostnad per årsarbetskraft (tkr) 1) 52,03 50,54 52,02 1) Transfereringar har förändrats med anledning av att Regeringen ökat tilldelningen av anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande och anslag 1:1 Integrationsåtgärder som avser ersättningar enligt 37 och 37a förordning (2010:1122) samt har bidrag för sanering av Impregneringsanläggning i Nässjö betalats ut med 33 miljoner kronor.

10 Organisation Bild på organisationen

11 Länsstyrelsens vision och övergripande mål Vision Jönköpings län ska vara en av landets mest framgångsrika regioner. Genom samverkan med andra bidrar Länsstyrelsen till att skapa förutsättningar för ett attraktivt län för nuvarande och kommande generationer. Övergripande mål Länsstyrelsen ska vara en myndighet som har goda relationer med uppdragsgivare, samverkansparter och medborgare. Länsstyrelsen ska garantera rättssäker myndighetsutövning och ett respektfullt bemötande. Länsstyrelsen ska ha en ekonomi i balans. Länsstyrelsen ska ha ett öppet arbetsklimat med engagerad och kompetent personal. Länsstyrelsen ska vara pådrivande i arbetet för hållbar utveckling.

12 Resultatredovisning Resultatredovisningens ordningsföljd följer den av länsstyrelserna gemensamt beslutade verksamhetsoch ärendestrukturen, (VÄS), som används för länsstyrelsernas ärende- och ekonomiredovisning. Varje verksamhetsområde inleds med likvärdiga tabeller där utvecklingen av årsarbetskrafter, verksamhetskostnader, ärendehantering och bidragsutbetalningar presenteras samt i förekommande fall utfall av brukarundersökningar. Tabellerna följs av kommentarer till de redovisade värdena samt kommentarer till andra väsentliga prestationer och resultat inom sakområdet. Därefter följer återrapporteringen av de regleringsbrevsuppdrag som ska återrapporteras i årsredovisningen och som avser det aktuella verksamhetsområdet. De flesta belopp i resultatredovisningen är framtagna med hjälp av ett länsstyrelsegemensamt rapportpaket. Det innebär att talen innehåller decimaler, vilket ger avrundningsdifferenser. Belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) där annat ej anges. Med årsarbetskrafter avses antal anställda personer omräknat till heltidsarbetande. Sammanlagd arbetad tid divideras med en länsstyrelsegenomsnittlig möjlig arbetstid = timmar. Tidigare årsredovisningar är årsarbetskraften baserad på timmar. Jämförelsetalen för är därför omräknade utifrån det nya talet för en årsarbetskraft. Medeltalet anställda beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer baserat på mätningar vid två tidpunkter under året. Mätmetoder finns dokumenterade. Undantag från ekonomiadministrativa regelverket I regleringsbrevet för 2015 har regeringen beslutat om följande undantag från det ekonomiadministrativa regelverket: Vid redovisning av länsstyrelsernas uppgifter som avses i 2 första - tredje styckena förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion ska myndigheten inte tillämpa 3 kap. 1 andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats vad gäller volym och kostnader. Vad gäller fördelningen av verksamhetens totala intäkter och kostnader i resultatredovisningen enligt 3 kap. 2 jämfört med 3 kap. 1 tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas i en för länsstyrelserna enhetlig struktur och enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län. Detta innebär ett undantag från kravet att redovisa intäkter. Länsstyrelseinstruktion 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Indikatorer Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) 2 första stycke avseende nationella mål återrapporteras genom indikatorerna som är placerade under respektive verksamhetsområde. Övriga delar av 2 länsstyrelseinstruktionen återrapporteras under rubriken Länsstyrelseinstruktionen 2. Länsstyrelserna fick i uppdrag att utarbeta enhetliga indikatorer i regleringsbreven både 2011 och Uppdragen samordnades av

13 Länsstyrelsen i Örebro. Indikatorerna ska beskriva hur resultatet förhåller sig till målet att nationella mål ska få genomslag i länen samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Förslag till indikatorer redovisases till regeringen i juni Genom ett särskilt regeringsbeslut (S2012/8969/SFÖ) bestämdes att indikatorerna ska ingå i länsstyrelsernas årsredovisning från och med 2012 i enlighet med den rapport som Länsstyrelsen i Örebro redovisat till regeringskansliet.. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen är regeringens regionala företrädare vilket innebär att det statliga helhetsperspektivet samt sektorsövergripande arbetssättet genomsyrar myndighetens verksamhet. Länsstyrelsen har en särskild ställning genom rollen som samordnare av olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Uppdraget att samordna utförs på flera olika sätt men fokus ligger på en tydlig och ändamålsenlig samverkan med berörda aktörer. Länsledningen samlar ledningarna för övriga statliga myndigheter med verksamhet i länet två gånger per år. Det är alltid god uppslutning på dessa möten. Vid samlingarna informeras om aktuella frågor för respektive myndighet och det förs också diskussioner kring olika strategiskt viktiga frågor för länet. Mötena ger en god orientering kring de olika myndigheternas uppdrag och förutsättningar samt ger möjlighet till tvärsektoriell samverkan inom olika områden till nytta för länets utveckling. En allt större del av Länsstyrelsens verksamhet sker i nära dialog och samverkan med medborgare och berörda intressenter. Syftet med samverkan är att åstadkomma förankring och utveckling samt att få bra beslutsunderlag för långsiktigt hållbara beslut. I vissa frågor verkar Länsstyrelsen i Jönköpings län genom ett antal råd, samtliga med landshövdingen som ordförande. Råden kan ha olika geografiska ansvarområden, ibland omfattar verksamheten Jönköpings län och i vissa fall större regioner. I rådsorganisationen möts företrädare för olika samhällsintressen; myndigheter, länets kommuner, Region Jönköpings län, näringsliv och intresseorganisationer. Tre av dessa råd, Klimatrådet, Integrationsrådet samt Jämställdhetsrådet har inrättats av Länsstyrelsen och landshövdingen utser rådens ledamöter samt de underliggande arbets- och fokusgrupperna. Länsstyrelsen samarbetar även med aktörer utanför länsgränsen när arbetet bedöms ge ett mervärde till länet, eller främjar och bidrar till ett helhetsperspektiv för staten. Mot den bakgrunden deltar Länsstyrelsen i samverkan med nationella myndigheter och verk, nätverk och arbetsgrupper, delegationer och kommittéer med flera exempel. Även inom länsstyrelsesfären har Länsstyrelsen i Jönköpings län en mycket aktiv roll. Under året har länsstyrelserna gemensamt och i samverkan med centrala myndigheter organiserat förvaltningen av olika stödsystem. Särskilt inom förvaltningen av miljödata (MIT) har Länsstyrelsen i Jönköping ett stort uppdrag med att både leda förvaltningen av ett antal nationella system och även utgöra gemensam stödresurs för handläggare på andra länsstyrelser. Länsstyrelsen har också det nationella samordningsansvaret för länsstyrelsernas integrationsarbete. Nedan följer ett urval av exempel som belyser Länsstyrelsens uppdrag att arbeta sektorsövergripande och samordnande med att verka för att nationella mål får genomslag i länet och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Klimat och energi Klimatrådet bildades av Länsstyrelsen år 2011 och är ett samverkansorgan för aktörer i Jönköpings län med Landshövdingen som ordförande. Klimatrådet skapar regional nytta genom att stötta kommuner, företag och

14 ideella organisationer med att tydligt och konkret kunna visa på att ett aktivt klimatarbete skapar möjligheter, handlingsutrymme och stora fördelar för den egna organisationen. Ledamöterna i Klimatrådet innehar ledande positioner inom sina organisationer och har därför goda möjligheter att verka för den inriktning som man enas om i rådet. Detta bedöms vara avgörande för att länet ska bidra till de nationella klimatmålen samt kunna uppnå den i rådet fastställda och gemensamma visionen om att Jönköpings län ska vara ett plusenergilän. Under år 2015 har två omfattande åtgärdsprogram påbörjats. Klimatrådets Klimatvecka genomfördes för andra året med över unika besökare och Klimatpriset för ett framgångrikt klimatarbete i Jönköpings län delades ut för fjärde året. Tidningen +E distribuerades till alla länets hushåll och visade sig vid den senaste läsvärdesundersökningen ha närmare läsare. Integration Integrationsrådet med dess fokusgrupper har sedan starten 2013 fungerat som en viktig arena för regional samverkan inom integrationsområdet. Rådet leds av landshövdingen och har en bred representation med 33 ledamöter från offentlig och idéburen sektor. Under året har arbetet i Integrationsrådets fokusgrupper främst handlat om utveckling av gruppernas arbete. Utifrån den strategi som beslutades i december 2014 har fokusgrupperna planerat och prioriterat sitt arbete med mål och delmål.. De senaste fokusgrupperna som startats upp är Utbildning samt Arbete och vuxenutbildning. Integrationsrådet har sammanträtt tre gånger och beredningsgruppen har haft totalt sju möten under året. Vid rådets möten har bland annat Polismyndigheten informerat om hur man arbetar med integration både som arbetsgivare och som myndighet. Årets sista möte hölls på temat bosättning och mottagande, och då speciellt kommunernas arbete med att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Migrationsverket informerade även om möjligheter för kommunerna att få stöd i sin långsiktiga planering för boende genom samverkan med verket när det gäller asylboenden. Andra frågor som diskuterats har varit den föreslagna lagstiftningen om obligatoriskt mottagande av nyanlända för kommunerna, som är planerad att träda i kraft 1 mars Mot bakgrund av den flyktingsituation som rått under hösten samt den kommande lagstiftningen om obligatoriskt mottagande uppdrog Integrationsrådet vid årets sista möte åt tre av rådets fokusgrupper att göra en kommungemensam kartläggning över: Hinder för ett kvalitativt mottagande Samverkansområden Önskat stöd från Länsstyrelsen Behov av kompetensutveckling. I september anordnade Länsstyrelsen även ett heldagsseminarium på temat integration där samtliga medlemmar i Integrationsrådet samt fokusgruppsdeltagare var inbjudna. Jämställdhet Inom uppdraget att föra ut den nationella jämställdhetspolitiken har Länsstyrelsen under året arbetat vidare med Jämställdhetsrådet och med länsstrategin för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen har besökt de flesta av länets kommunledningar och informerat om arbetet, vilket har lett till en större förankring av såväl Jämställdhetsrådet som av arbetet med jämställdhetsintegrering i länet. Jämställdhetsrådet samordnas av Länsstyrelsen med Landshövdingen som ordförande. Under året har flera ledamöter bytts ut, framför allt på grund av förändringar i kommunstyrelserna och regionstyrelsen efter valet Under rådet finns en beredningsgrupp och fem fokusgrupper. Inom organisationen kring Jämställdhetsrådet har samverkan skett kring rapporter, erfarenhetsutbyten, konferenser och utbildningar. I oktober bjöds alla aktörer i organisationen kring Jämställdhetsrådet in till ett välbesökt och mycket uppskattat seminarium med Jämställdhetsminister Åsa Regnér.

15 Krisberedskap I Jönköpings län bedrivs sedan många år en välfungerande operativ regional krissamverkan, F-samverkan där Länsstyrelsen har en central roll. Syftet är en fördjupad samverkan mellan myndigheter, samverkande organisationer och företag samt stärka samhällets beredskap före, under och efter en kris eller olycka. I F- samverkan ingår Region Jönköpings län, Polismyndigheten, SOS Alarm, länets kommuner, Ydre kommun i Östergötland samt Försvarsmakten (samt adjungerande efter behov, t.ex. Trafikverket med flera). I syfte att ytterligare utveckla och stärka den regionala samverkan har en särskild strategi utarbetats för perioden som ger riktningen i det fortsatta arbetet. På den strategiska nivån finns ett Regionalt krishanteringsråd som leds av landshövdingen med ledande företrädare från respektive deltagande aktör. Krishanteringsrådets roll är att fatta beslut om strategisk inriktning och ta ställning till de förslag och frågor som styrgruppen för F-samverkan lyfter upp till rådet. Rådet sammanträder minst en gång per mandatperiod medan styrgruppen för F-samverkan har träffats fyra gånger under Länsstyrelsen är sammankallande både för Krishanteringsrådet och för styrgruppen för F-samverkan. Ett annat område där Länsstyrelsen samverkar med försvarsmakten är Försvarsmaktsråd Småland. Rådet är bildat för ömsesidig nytta och samverkan som stärker Försvarsmaktens fortsatta tillväxt, och samtidigt bidrar till en positiv samhälls- och näringslivsutveckling i Jönköpings län och hela Småland. Landshövdingen är ordförande för rådet som består av företrädare för försvarsmakten, Regionförbundet, företagare, kommuner, Högskolan i Jönköping, Arbetsförmedlingen och Handelskammaren. Infrastruktur och samhällsplanering Länsstyrelsen samverkar med Trafikverket i olika former, bland annat finns ett gemensamt arbete kring bevarande av vägminnen (kulturmiljöfrågor), en väl utvecklad samverkansmodell kring planeringsfrågor genom de så kallade vägmötena som hålls en gång per månad eller vid behov. Vidare har Trafikverket bildat ett antal godstransportråd i landet. Råden är sammanslutningar av representanter för transportköpare, transportbranschen, infrastrukturhållare och myndigheter inom transportområdet. Råden fyller flera viktiga funktioner på regional nivå genom att sammanföra de offentliga och privata aktörerna. I det småländska rådet har landshövding Minoo Akhtarzand varit ordförande. Vid dessa möten diskuteras aktuella vägärenden med syfte att förenkla och effektivisera projekten. Inom ramen för Trafikverkets uppdrag att planera för en ny generation järnväg med höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö medverkar Länsstyrelsen i den referensgrupp som skapats tillsammans med andra berörda länsstyrelser. Samverkan med Lantmäteriet sker för att utveckla de olika rollerna i samhällspaneringen. Möten hålls två gånger om året, och vikten av denna samverkan har accentuerats i och med plan- och bygglagens nya regler om genomförandebeskrivningar, där de fastighetsrättsliga frågorna fått en utökad roll i plangenomförandet. Samverkan sker också i frågor kring innehållet i den digitala registerkartan. Naturvård, miljöskydd och kulturmiljövård Det sker i olika former en kontinuerlig samverkan med framförallt sektorsmyndigheter såsom Riksantikvarieämbetet (RAÄ), Boverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen (SKS), Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Sveriges geologiska undersökning (SGU), SMHI samt Naturvårdsverket. Samverkansformerna med SKS utvecklas kontinuerligt inom natur- och kulturmiljöområdet. Länsstyrelsen deltar i SKS sektorsråd på både distrikts- samt regionnivå och löpande samråd sker i frågor som rör bland annat områdesskydd. Under 2015 har samarbetet intensifierats i och med införande av Komet där markägare frivilligt kan anmäla skyddsvärda skogar till myndigheterna. En arbetsgrupp har initierats tillsammans med markägarnas organisationer. SKS och Länsstyrelsen har också en särskild arbetsgrupp för vattenhänsynsfrågor. Vidare drivs samverkansprojekt med HaV och

16 Vattenmyndigheterna inom ramen för åtgärdsprogrammet för vattenförvaltningen. Det har även utarbetats en samverkansmodell som tillämpas för samverkan mellan länsstyrelserna och RAÄ. Länen i södra Sverige bedriver sedan några år ett kunskapsuppbyggnadsprojekt kring kulturvärden knutna till vatten tillsammans med HaV, RAÄ och Vattenmyndigheterna. Under året färdigställdes fler kunskapsöversikter över kända kulturlämningar för huvudavrinningsområdena i Södra Östersjön. Vätternvårdsförbundet är en plattform för samverkan kring frågor som rör vattenvård i Vättern. Medlemmar i förbundet är kommuner, landsting, företag, länsstyrelser, intressesammanslutningar och andra organ som nyttjar, påverkar eller utövar tillsyn över Vättern. Vid förbundsstämman utses en styrelse med minst 15 ledamöter från olika intressegrupper. Styrelsen har sitt säte i Jönköping. Under året har vattenvårdsplanen reviderats för perioden fram till Länsstyrelsen leder också ett samverkansråd för vattenförvaltningen i Jönköpings län. Länsstyrelsen kallar till ett par möten per år och antalet organisationer och myndigheter som deltar är åtta stycken. Deltagande myndigheter/organisationer är Länsstyrelsen, fyra av länets kommuner, LRF, Södra skogsägarna och Emåförbundet. Viltförvaltningsdelegationen är ett organ som på uppdrag av regeringen inrättats vid samtliga länsstyrelser för samverkan i frågor kring länets viltförvaltning. Landshövdingen är ordförande och i delegationen återfinns företrädare för 13 olika organisationer som representerar bland annat jakt, skogsbruk, friluftsliv och naturvård, Region Jönköpings län och Polismyndigheten. Vid halvårsskiftet utsågs nya ledamöter för den kommande mandatperioden i Viltförvaltningsdelegationen. Inom naturvårdsområdet finns ett flertal samrådsgrupper som leds av Länsstyrelsen. Årligen anordnas en länsnaturkonferens samt en länsvattendag, där den primära målgruppen är länets kommuner, markägarorganisationer och ideella organisationer. Deltagarantalet uppgår till mellan personer och syftet är att informera och diskutera om pågående verksamhet. För ett urval av skyddade områden finns särskilda skötselråd som leds av Länsstyrelsen för samråd och information om skötseln. I råden ingår ofta kommuner, markägare, närboende, ideella organisationer samt markägarorganisationer. Länsstyrelsen i Jönköpings län har i likhet med andra länsstyrelser tagit initiativ till att bilda en samrådsgrupp för biologisk mångfald. Deltagarna representerar Landstinget, Regionförbundet, Länsmuseet, Skogsstyrelsen, Trafikverket, LRF, Södra, Naturskyddsföreningen, Destination Jönköping, Biosfärområde Östra Vätterbranterna samt kommunerna i form av representanter från en stor och en liten kommun, Jönköping respektive Nässjö. Samrådsgruppen har fyllt en mycket viktig funktion för att samordna frågor som rör exempelvis grön infrastruktur och ekosystemtjänster. Länsstyrelsen medverkar i tre EUfinansierade Life-projekt tillsammans med flera andra länsstyrelser. Under 2015 har Länsstyrelsen även spelat en aktiv roll tillsammans med Naturvårdsverket, HaV och SKS för att initiera ett större integrerat Lifeprojekt som rör vattendrag och våtmarker i skogslandskapet där ytterligare sju länsstyrelser kan komma att medverka. En första anmälan till EU resulterade i en inbjudan att även lämna in en fullständig ansökan. Länsstyrelsen är medlem i det nationella nätverket Renare Mark som utgörs av olika aktörer som arbet med förorenade områden. Nätverket har en viktig roll för samhällets gemensamma ansvar för frågan genom att bidra till samverkan inom sakområdet, driva kunskapsläget framåt och verka för att nya och hållbara tekniker görs kända och tillämpbara. Andra statliga myndigheter inom nätverket är Naturvårdsverket, SGI och SGU. Årligen arrangeras ett vårmöte då det fokuseras på ett specifikt tema. Länsstyrelsen deltog med två föreläsare när vårmötet 2015 hölls i Arlanda. Genom Miljösamverkan f samarbetar Länsstyrelsen med länets kommunala

17 miljökontor och Region Jönköpings län. Syftet är att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet i länet och ge stöd både till myndighetsutövning i form av tillsyn och mer förebyggande insatser. Samverkan ger ett bättre resursutnyttjande och ökade möjligheter att gå på djupet i speciella frågor. Samarbetet utförs i en projektinriktad organisation bestående av styrgrupp, kontaktpersoner och arbetsgrupper. Miljösamverkan f är organiserad inom Region Jönköpings län och Kommunal utveckling. Länsstyrelsen deltar genom representation i styrgruppen, som tillsynsvägledande myndighet och som tillsynsmyndighet, likvärdig med kommunerna, i samband med utbildningar och projekt. Fiske Länsstyrelsen har ett samordningsansvar för förvaltningen av fisket och fiskresursen i Vättern. Länsstyrelsen är drivande i arbetet med att utveckla samordningen inte bara mellan berörda länsstyrelser utan även mellan kommuner, fiskets intressenter, HaV och SLU via den samförvaltning av fisket som bedrivs. Under 2015 har arbetet fortgått med att bland annat förnya de viktiga gemensamma styrdokumenten i form av förvaltningsplan för fisk och fiske och utvecklingsstrategin för Leader Vättern. En viktig del av förvaltningen är fisketillsynen där den goda samverkan som utvecklats senaste åren mellan länsstyrelserna, regionala polisen och sjöpolisen fortsatt, inte minst under det intensiva kräftfisket. Länsstyrelsen har varit starkt engagerad i ansökan om att Vättern ska bli ett så kallat Leaderområde för lokalt ledd utveckling under åren Ansökan har gjorts inom ramen för Vätternvårsförbundet där både offentliga, privata och ideella organisationer deltar. Ansökan, som tagits fram i samverkan med en rad intressenter och bland annat inkluderar nämnda utvecklingsstrategi, rangordnades av Jordbruksverket som nummer två av de 13 ansökningarna som rörde havs- och fiskeriprogrammet. Samtliga kommuner och länsstyrelser runt Vättern bidrar med offentlig medfinansiering. En lokal utvecklingsgrupp (LAG) har bildats och organisationen fick strax innan jul 2015 slutgiltigt startbesked från Jordbruksverket och kan nu öppna upp för ansökningar om projektstöd för utveckling av verksamheter knutna till Vättern. Länsstyrelsen har också haft ansvar för att i samverkan med övriga länsstyrelser, Jordbruksverket samt Havs- och Vattenmyndigheten fortsatt utveckla den nationella webbportalen Svenska fiskeregler där alla nationella regler för fritidsfisket som gäller i svenska havsområden och landets fem största insjöar (Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön) kan sökas via digital karta. Arbetet har bedrivits i samråd med Sportfiskarna, Fiskevattenägarna samt Sveriges Kust- och insjöfiskares Organisation. I länet upprätthåller Länsstyrelsen även ett fiskeråd där länsrepresentanter för olika intressegrupper träffas och samråder kring aktuella frågor Landsbygd Länsstyrelsen i Jönköpings län har sedan länge ett väl fungerande samarbete med Jordbruksverket som successivt utvecklats och breddats till flera verksamhetsområden. Myndigheterna har formaliserat det rent operativa samarbetet och från och med maj 2015 ingicks ett nytt flerårigt avtal som löper till och med Från att ursprungligen ha omfattat perioden november till april sker samarbetet nu på årsbasis. Det övergripande avtalet kompletteras med årliga avtal som reglerar inom vilka områden samarbetet bedrivs. Under år 2015 har samarbete skett inom flera områden, såsom ajourhållning av blockdatabasen såväl i fält som på kontor, och handläggning av överklagade ärenden på Jordbruksverket. Under fältsäsongen maj till oktober utför Länsstyrelsens fältkontrollanter, utöver fältkontroller, även ajourhållning av Jordbruksverkets blockdatabas i fält. Ajourhållningsarbetet, som innefattar riskanalysblock, brukaranmälda blockändringar och inventering av helt nya block, har under året bedrivits i Jönköpings, Kalmar, Östergötlands, Värmlands och Gotlands län och omfattat över 9400 block. Det motsvarar drygt 35 procent av alla fältbesökta block i

18 landet. Länsstyrelsen deltar även aktivt med flera medarbetare i förberedelserna av den nya jordbrukspolitiken Arbetet bedrivs sedan hösten 2011 inom det nationella projektet ProCAP. Samverkan är av stort värde för båda myndigheterna samt för de medarbetare som berörs. För Länsstyrelsen är det viktigt att kunna erbjuda fältkontrollanter en långsiktig anställning och en kompetenshöjning som skulle vara svår att åstadkomma med arbete enbart på Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har sedan samverkan inleddes minskat kostnaderna för nyrekryteringar av tidsbegränsat anställda fältkontrollanter som behöver utbildas och skolas in i arbetet. Länsstyrelsen har genom att kunna erbjuda långsiktiga anställningar med utvecklingsmöjligheter blivit en attraktiv arbetsgivare för fältkontrollanter. Samarbetet mellan Jordbruksverket och Länsstyrelsen har även ett stort värde för lantbrukarna i länet. Genom att Länsstyrelsen utför såväl fältkontroller som ajourhållning i Jönköpings län och samordnar dessa verksamheter, så minskar antalet fältbesök hos lantbrukarna och därmed också den tid lantbrukaren behöver sätta av för deltagande. I Länsstyrelsens regionala handlingsplan för Landsbygdsprogrammet samt Havs- och fiskeriprogrammet framgår länets förutsättningar och behov samt de stöd som går att söka inom programmen. I länets regionala handlingsplan finns samtliga insatsområden beskrivna tillsammans med urvalskriterier för respektive insatsområde. Handlingsplanen finns att läsa på Länsstyrelsens webbplats för att de ska vara lättillgängliga och att sökande ska kunna se hur deras ansökan kommer att prioriteras. Utöver urvalskriterierna har EU inför programperioden bestämt att beslutsomgångar ska användas för de stöd där det är möjligt. För varje stöd som går att söka finns angivet när beslutsomgångarna kommer att äga rum. Sökande kan då även se den förväntade handläggningstiden inom respektive stöd. Länsstyrelsen samordnar styrgruppen för landsbygdsprogrammet där Region Jönköpings län är representerad. Styrgruppen har haft fem träffar under året. I den regionala handlingsplanen finns även partnerskapet för landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet beskrivet. Partnerskapet består av 22 aktörer i Jönköpings län med koppling till Landsbygdsprogrammet samt Havs- och fiskeriprogrammet. Partnerskapet träffas fem gånger årligen vid Länsstyrelsen för att diskutera utformning av urvalskriterier, handlingsplan, informationsinsatser samt utlysningar under programperioden Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Näringsliv och konjunktur Ett bra företagsklimat och positiva attityder till företagande är viktiga frågor för ett län. För Jönköpings län stämmer båda beskrivningarna in väl. Att företagsklimatet är bra bekräftas av undersökningen lokalt företagsklimat som görs varje år av Svenskt Näringsliv var elva av länets 13 kommuner bland de 100 bästa kommunerna i landet. Sex av kommunerna finns med bland de 50 bästa. En bidragande orsak till detta resultat är länets positiva attityd till företagande. Att allmänheten och politikerna är positivt inställda till företagande är inte bara en styrka utan också en bra grund för framtida möjligheter till företagande och jobbskapande. 98,9 procent av länets företag är små. De dominerande branscherna är handel, byggverksamhet samt tillverkning. Andelen företag verksamma inom handel och tillverkning är betydligt högre i Jönköpings län jämfört med riksgenomsnittet. Andelen

19 kvinnliga företagsledare är lägre i Jönköpings län jämfört med riksgenomsnittet. I länet tror en större andel företag jämfört med riksgenomsnittet på ökad lönsamhet och ökat antal anställda på tre års sikt. Bland de hinder som företagen anger för att kunna rekrytera medarbetare med rätt kompetens dominerar brist på kompetens, brist på yrkeserfarenhet samt brist på utbildning. Företagen i Jönköpings län upplever dessa hinder i större utsträckning är riksgenomsnittet. Jönköpings län är det län där störst andel av småföretagen vill växa. Hela 76 procent av småföretagen i Jönköpings län vill växa, jämfört med ett rikssnitt på 68 procent. Samtidigt uppger en sjättedel av småföretagen att kapaciteten i lokaler och utrustning är ett stort hinder för tillväxt. Arbetsmarknad Arbetslösheten i Jönköpings län har länge varit lägre än för Sverige som helhet. Länets långsiktigt goda utveckling förklaras i hög grad av historiskt starka regionala arbetsmarknader där småskaligt industriföretagande och kreativt entreprenörskap utgjort grunden. Jönköpings län har Sveriges fjärde lägsta arbetslöshet och ligger en bra bit under riksgenomsnittet. Antalet lediga platser ökar och fler går från arbetslöshet till arbete jämfört med för ett år sedan. Bortsett från en marginell ökning under juli månad 2015 har arbetslösheten i länet minskat under 24:a månader i rad. Den totala arbetslösheten uppgick i slutet av december månad till 6,9 procent. Motsvarande siffra för riket i sin helhet var 8,0 procent. Arbetslösheten minskar för båda könen, men snabbast för kvinnorna. Arbetslösheten varierar mellan länets kommuner. Lägst arbetslöshet har Habo kommun med 2,6 procent att jämföra med Nässjö kommun som med 10,8 procent har länets högsta arbetslöshet. Detta innebär att Habo kommun har en av de lägsta arbetslöshetsnivåerna bland Sveriges samtliga 290 kommuner och det är unikt på så vis att kommunen inte ligger i direkt anslutning till en storstadsregion, vilket övriga kommuner i toppen gör. Bland länets 13 kommuner minskade arbetslösheten i nio kommuner men ökade i tre och var oförändrad i en kommun. Snabbast minskar arbetslösheten i Mullsjö, följt av Vaggeryd och Aneby. Arbetslösheten ökar i Nässjö, Gislaved och Eksjö. Bland inrikes födda minskar arbetslösheten i samtliga länets kommuner. Den relativa arbetslösheten bland inrikes födda i länet var 3,7 procent i december. Detta innebär en situation där det är relevant att prata om full sysselsättning för gruppen. Nästan hela potentialen på arbetsmarknaden, det vill säga den lediga arbetskraften, är således född utanför Sverige. Av de arbetslösa i länet är 55 procent män. Detta förklaras av att fler män än kvinnor står till arbetsmarknadens förfogande, det vill säga de vill och kan ta ett arbete och ingår därmed i arbetskraften. För ungdomar (18 24 år) är skillnaden större och männen utgör 58 procent av de arbetslösa. Detta förklaras framför allt av att fler kvinnor än män studerar vidare på eftergymnasiala utbildningar och därmed står utanför arbetskraften. Antalet inskrivna arbetslösa ungdomar i åldern år har under 2015 fortsatt att minska i rask takt. Minskningen påbörjades mot slutet av sommaren 2013 och december månad 2015 var den 29:e månaden i följd med minskad ungdomsarbetslöshet. Framför allt har antalet unga i program med aktivitetsstöd minskat vilket tyder på att färre ungdomar har längre tider i arbetslöshet. I relativa tal uppgick ungdomsarbetslösheten till 10,7 procent av den registerbaserade arbetskraften. Jönköpings län har därmed den fjärde lägsta ungdomsarbetslösheten av alla län och ligger långt under riksgenomsnittet på 13,1 procent. Högst ungdomsarbetslöshet har Nässjö kommun med 17,7 procent och lägst har Habo kommun med 5,7 procent.

20 Inskrivna öppet arbetslösa i procent av registerbaserad arbetskrat, år Befolkningsutveckling Befolkningsökningen har varit lägre i Jönköpings län än i Sverige som helhet under 2000-talet. Andelen personer över 65 år har ökat under de senaste fem åren. Det medför bland annat att behovet av arbetskraft som ska ersätta dessa efter pensionering kommer att intensifieras. I enlighet med prognoserna kommer den fortsätta att öka även under kommande år. Utbildning Generellt sett är utbildningsnivån relativt låg i Jönköpings län. Den under många år goda tillgången på arbetstillfällen inom mindre och medelstora industri- och tillverkningsföretag har inneburit att det inte alltid varit nödvändigt att fullfölja en gymnasieutbildning och ännu mindre att skaffa sig en akademisk utbildning på högskolenivå. Utbildningsmöjligheterna på högskolenivå i länet är dock goda. Jönköpings fyra fackhögskolor, Högskolan för lärande och kommunikation, Internationella Handelshögskolan, Jönköpings Tekniska högskola samt Hälsohögskolan utgör tillsammans Jönköping University, JU, och erbjuder ett brett utbud av akademiska utbildningar och är samtidigt en stor aktör inom yrkeshögskoleutbildning, YH. På Jönköping University studerar cirka studenter varav internationella. Bostäder Länsstyrelsen har under året följt upp bostadsförsörjningsfrågan i länet. Den inledande bostadsmarknadsenkäten med den uppföljande bostadsmarknadsanalysen visar tydligt behovet av nybyggnation av hyreslägenheter i länet. Länsstyrelsens arbete enligt det så kallade hemlöshetsuppdraget har inarbetats i analysen. Som helhet visar Länsstyrelsens arbete att det krävs ett brett samarbete med utökat mandat från olika kommunala förvaltningar och politiska organ liksom bostadsbolagen för att kunna åstad komma en väl fungerande bostadsmarknad. Under året genomförde Länsstyrelsen i samverkan med regionen kommunöverläggningar med länets 13 kommuner och har också anordnat en handläggarträff med inriktning på kommunernas arbete med riktlinjer för bostadsförsörjning och hemlöshet. Infrastruktur De lokala arbetsmarknadernas storlek spelar en viktig roll för länets konkurrenskraft, tillväxt och välstånd. Ett snabbare, effektivare, mer tillgängligt och hållbart transportsystem skapar bättre förutsättningar för en bredare arbetsmarknad och ett utvecklat näringsliv. Jönköpings län består i dag av fyra lokala arbetsmarknader, men för stora grupper är arbetsmarknaderna i länet mindre och mer geografiskt begränsade. Ett prioriterat arbete är att öka tillgängligheten för samtliga grupper. Åtgärdsvalsstudier för framtida järnvägssatsningar i Jönköpings län I nu gällande långsiktiga infrastrukturplaner finns ett antal planerade järnvägsinvesteringar i Jönköpings län. Dessa är mycket angelägna och efterlängtade men bedöms inte som tillräckliga för att svara mot det behov av kapacitet och standard som finns i länet. Därför initierades under 2014 ett omfattande arbete, form av så kallade åtgärdsvalsstudier, för att identifiera lämpliga åtgärder för att ytterligare höja standarden på Jönköpingsbanan och banan Värnamo-Vaggeryd- Nässjö/Jönköping. Arbetet slutfördes under 2015 och har bedrivits under ledning av Trafikverket i samarbete med Region Jönköpings län och länets kommuner. Arbetet kommer att utgöra ett viktigt underlag inför kommande långsiktiga infrastrukturplaner för perioden där målsättningen bland annat är att få till stånd fler investeringar i länets

21 järnvägsnät vilket i sin tur är nödvändigt för att möjliggöra fler resor och mer transporter via järnväg. Sverigeförhandlingen Under sommaren 2014 presenterade alliansregeringen en satsning kallad Sverigebygget som bland annat innehöll satsningar på nya stambanor för höghastighetståg kombinerat med ett kraftigt ökat bostadsbyggande. Efter att ha bytt namn till Sverigeförhandlingen har arbetet konkretiserats och intensifierats under Parallellt med statens arbete har länets kommuner och Region Jönköpings län varit djupt engagerade i olika aktiviteter kopplat till Sverigeförhandlingen. För länets kommuner har det främst handlat om att beskriva de nyttor som en ny höghastighetsjärnväg kommer att ge upphov till. Dessa beräkningar kommer att utgöra underlag för de förhandlingar mellan staten, regioner och kommuner som inleds under Slutförda och pågående satsningar Hösten 2015 öppnades en ny sträckning av riksväg 47 öster om Vetlanda förbi Holsbybrunn för trafik. Samtidigt har sträckan mellan Vetlanda och Sjunnen rustats upp och bland annat försetts med mitträcke vilket innebär att stråken från Vetlanda och österut nu på en längre sträcka har en hög och jämn standard. På järnvägssträckan Värnamo-Vaggeryd- Nässjö/Jönköping har ett omfattande upprustnings och ombyggnadsarbete inletts. Arbetet består av ett antal delprojekt som bland annat omfattar, fjärrstyrning av hela sträckan Värnamo-Nässjö/Jönköping, hastighetshöjning på sträckan Skillingaryd- Värnamo, nytt mötesspår vid Hörle och ny anslutning vid Båramo. Arbetet är planerat att pågår till och med Länsstyrelsen har under år 2015 följt och bevakat strategiska infrastrukturfrågor av betydelse för den regionala utvecklingen i länet. Detta har skett i samverkan med bland annat Regionförbundet och Trafikverket. Det har under år 2015 varit relativt få stora ärenden rörande fysisk planering av transportinfrastruktur inom länet. Trafikverket har kommit i en fas då flera större projekt ligger i byggskedet och färre projekt ligger i planeringsskedet. De största projekten där Länsstyrelsen har medverkat vid den fysiska planeringen under året, har varit arbetet med miljökonsekvensbeskrivningarna och vägplanerna för Rv 26 mellan Månseryd och Mullsjö, samt arbetet med åtgärdsvalsstudien för Jönköpingsbanan och Vaggerydsbanan. Länsstyrelsen har vid behov haft trafiksamråd med Trafikverket under året. Vid trafiksamråd diskuteras pågående ärenden och projekt samt rutiner för samarbete. Från Länsstyrelsens och Trafikverkets sida deltar samordnande handläggare samt, vid behov, även handläggare med specialistkompetens. Länsstyrelsen har under år 2015 tillstyrkt två vägplaner, godkänt två miljökonsekvensbeskrivningar, deltagit i arbetet med en större åtgärdsvalsstudie, fattat beslut om att projekten inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan för två vägprojekt, samt deltagit vid samråd och lämnat samrådsyttranden för några projekt ytterligare. Mest omfattande har arbetet varit med vägplanerna för väg 26 mellan Månsarp och Mullsjö. Infrastrukturfrågor har diskuterats i samband med detaljplaner och översiktsplaner. Länsstyrelsen tar här hjälp av Trafikverket i syfte att verka för en bebyggelsestruktur som ger förutsättningar för en miljövänlig och trafiksäker transportinfrastruktur. Det handlar dels om hur bebyggelsen ska respektera nödvändiga avstånd till vägar och järnvägar, men även hur bebyggelsen kan utformas så att transportarbetet minimeras samtidigt som tillgängligheten maximeras. Den så kallade fyrstegsprincipen kommer upp för diskussion i olika sammanhang såsom vid diskussioner om översiktsplaner. Fyrstegsprincipen är ett förhållningssätt som innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas stegvis, för att bättre hushålla med investeringsmedel, och som en metod för att minska trafikens negativa effekter på till exempel trängsel, luftkvalitet och klimat.

22 Regional Digital Agenda (ReDA) och bredband Under 2015 har den Regionala digitala agendan, ReDA, för Jönköpings län beslutats. Arbetet med ReDA samordnas av Region Jönköpings län. Arbetet med en särskild handlingsplan för bredband har fortsatt under 2015 och ett utkast har tagits fram. Visionen för länets ReDA är att Jönköpings län ska präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar regional utveckling. Länets ReDA har utformats i linje med den regionala utvecklingsstrategin för länet (RUS). Länsstyrelsen har under 2015 ansvarat för frågorna kring bredbandsutbyggnad inom ReDA. I samband med arbetet med ReDA har behovet av en väl förankrad regional bredbandsstrategi för bredbandsutbyggnad utkristalliserats. Länsstyrelsen har under 2015 tagit fram ett förslag på strategi för bredbandsutbyggnad. Målsättningen med denna är att den ska underlätta och samordna arbetet med att nå det svenska bredbandsmålet, att 90 procent av Sveriges befolkning ska ha tillgång till ett snabbt bredband år Strategin kommer i samarbete med länets bredbandskoordinator och Region Jönköpings län att förankras i länet under år Länsstyrelsens bedömning är att en fortsatt bredbandsutbyggnad i länet är av stor betydelse för landsbygdens utveckling och den regionala tillväxten. Länsstyrelsen bedömer att den nödvändiga utbyggnaden av bredband på länets landsbygd inte kommer att ske på kommersiella grunder och att Länsstyrelsens möjligheter att bidra med medel för bredbandsutbyggnad är avgörande för att hela länet ska få tillgång till snabbt bredband. Integration Mycket fokus har under året legat på bostadsfrågan och den hämmande effekt bristen på bostäder har för kommunernas möjligheter att ta emot nyanlända. Länsstyrelsen i Jönköpings län beviljade under 2015 utvecklingsmedel för integrationsfrämjande insatser till sex insatser i länet, varav samtliga syftade till att på olika vis förbättra möjligheterna till bosättning i länets kommuner. Arbetet med Integrationsrådet har fortsatt och utvecklats under De fokusgrupper som ligger under rådet har utifrån den integrationsstrategi som beslutades i december 2014 kunnat planera och prioritera sitt arbete. Ett utvecklingsområde som fått allt större betydelse under 2015 är samverkan. Det tidigare arbetet med att ta fram och besluta om en länsövergripande Integrationsstrategi har skapat en samsyn och medvetenhet om möjligheter till att bibehålla och förbättra kvaliteten på mottagandet av nyanlända. Bakgrunden till att samverkan ses som prioriterat är det ökade flyktingmottagandet de senaste åren, i synnerhet mottagandet av ensamkommande barn, samt det lagförslag som presenterades under året Ett gemensamt ansvar för mottagandet av nyanlända, enligt vilket det blir obligatoriskt att ta emot nyanlända för samtliga kommuner i Sverige. Det långsiktiga arbetet med samverkan, både kommuner emellan och mellan kommuner och andra berörda myndigheter, har visat sig fungera som en stabil grund när samhället ställdes inför den utmaning som mottagandet av en ökande mängd asylsökande innebar. Att mycket fokus under hösten legat på den aktuella flyktingsituationen har märkts tydligt i Länsstyrelsens kontakter med kommuner, myndigheter och andra aktörer. Jämställdhet Länsstyrelsen har under 2015 fortsatt arbetet med länsstrategin för jämställdhetsintegrering och Jämställdhetsrådet i Jönköpings län. I Länsstyrelsens Jämställdhetsråd och organisationen kring rådet samlas både aktörer som har ett aktivt jämställdhetsarbete och aktörer som inte ännu har påbörjat arbetet. Det blir därmed en viktig arena för spridning av erfarenheter och lärande exempel. Under året har Länsstyrelsen träffat merparten av länets kommunledningar i kommundialoger. I dialogerna deltog landshövdingen och medarbetare som arbetar med Jämställdhetsrådet, Integrationsrådet och Klimatrådet, något som har varit mycket värdefullt för en

23 bredare dialog om jämställdhet i länet. Sammantaget har arbetet under året lett till en större kännedom om Länsstyrelsens arbete med jämställdhet såväl som en ökad kunskap om jämställdhetsintegrering. Trots att jämställdhetsarbetet i länet sällan är prioriterat i resurser finns det ett stort engagemang på flera olika nivåer. Länsstyrelsen har också märkt att stödet från särskilt sakkunnig i jämställdhet efterfrågas i större utsträckning, även om det oftare rör avgränsade insatser snarare än ett systematiskt och långsiktigt arbete. Miljömålsarbetet I Jönköpings län bedöms miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå till Trots ett aktivt och långsiktigt arbete för att nå målen, bedöms de övriga miljökvalitetsmålen inte kunna nås till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. Av de mål som inte kommer att nås till 2020 utmärker sig Bara naturlig försurning i Jönköpings län. Trots en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar är sjöar, vattendrag och marker fortfarande försurade. En stor del av de försurande utsläppen kommer från utlandet. Skärpta internationella miljökrav har lett till stora minskningar av det försurande nedfallet, men för att uppnå miljökvalitetsmålet krävs det ytterligare internationella beslut om mål och åtgärder. I länet pågår ett aktivt åtgärdsarbete som ökar förutsättningarna att målen ska nås på sikt. Ett exempel är att Jönköpings län restaurerar stora arealer utdikade våtmarker i några av länets skyddade våtmarksområden och markägare anlägger våtmarker i odlingslandskapet. Bedömningen av Myllrande våtmarker som helhet blir ändå negativ eftersom det krävs fler åtgärder och ett minskat kvävenedfall för att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktioner ska behållas. För att det ska vara möjligt att nå målen behövs ökade resurser för att kunna genomföra fler nödvändiga åtgärder. Tack vare den naturvårdssatsning som regeringen nu gör ökar möjligheterna att nå målen Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Ett rikt växtoch djurliv. Flera miljökvalitetsmål är beroende av skärpta internationella och nationella styrmedel och åtgärder. Detta gäller framförallt Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö. I miljömålsarbetet krävs allas engagemang och insatser. Myndigheter, kommuner, näringsliv och privatpersoner behöver arbeta gemensamt för att nå resultat och uppnå miljökvalitetsmålen. Mot den bakgrunden har Länsstyrelsen under senare år utvecklat samverkansformerna och bland annat under senare år bildat Klimatrådet och Samverkansrådet för biologisk mångfald. Vindkraft Under år 2015 har endast ett nytt samråd för vindkraft genomförts i Jönköpings län vilket bekräftar den minskning av nya vindkraftsprojekt som började år Fyra nya tillstånd för vindkraftsparker har vunnit laga kraft under år 2015 efter att tillståndsbesluten överklagats och prövats av domstol. Byggnation av en mindre vindkraftspark bestående av två verk har under år 2015 startats i Gislaveds kommun. Två vindkraftsparker har fått avslag och en ansökan har återkallats. För åtta vindkraftsparker i länet pågår tillståndsprövningen och för ytterligare några projekt bedrivs samråd. Länsstyrelsen bedömer att en fortsatt utbyggnad av vindkraften kan komma att ske i länet. Vindkraften engagerar många medborgare, som ett miljövänligt energislag som de flesta vill se mer av men också som vissa ser som en störande bullrande verksamhet, vilket ger Länsstyrelsen en viktig och balanserande roll. Länsstyrelsen är aktiv för att hålla sig uppdaterad inom området och har deltagit i forskningsprojektet Entreprenörskap och miljö ett fall av småländsk vindkraft som drivs av Linnéuniversitetet samt inom Energimyndighetens kunskapsprogram Vindval. Under året har Länsstyrelsen även hållit föredrag om vindkraft för länets

24 kommunpolitiker samt inom Nätverket för vindbruk. Gruvor Gruvfrågan har under de senaste åren varit aktuell i länet och Länsstyrelsen har haft en aktiv roll i sammanhanget. Ett ärende som under året rönt stor uppmärksamhet i media och bland allmänheten är området Norra Kärr i Jönköpings kommun, där regeringen slutligt har beviljat bearbetningskoncession avseende sällsynta jordartsmineraler. Arbetet med ärenden kring ny gruvverksamhet i länet har inneburit stora arbetsinsatser för Länsstyrelsen de senaste åren. Under år 2015 har dock inget särskilt arbete skett med anledning av gruvplanerna. SÄRSKILDA HÄNDELSER SOM INTRÄFFAT I LÄNET Brand i Eksjö trästad Den 16 augusti utbryter en brand i Gamla stan i Eksjö. Branden börjar i en lägenhet på andra våningen i kvarteret Ciselören 1, även kallad Forsellska gården. Detta är ett kvarter med sammanbyggda byggnader i trä från 1600-talet och framåt. En kvinna hittas i lägenheten och bekräftas dessvärre senare avliden. Branden hindras från att sprida sig till andra byggnader eller kvarter men hela kvarteret Ciselören 1 är totalskadat. I räddningsinsatsen arbetar totalt cirka 125 personal från räddningstjänsten. Dessutom arbetar andra resurser såsom polis, ambulans, kommun, försvarsmakten och frivilligorganisationer med olika uppgifter. Räddningstjänsten avslutas formellt den 18 augusti. Länsstyrelsen TiB, tjänsteman i beredskap, ingick i F-samverkans händelsegrupp som fungerade som ett stöd på regional nivå för de lokala resurser som fanns på plats i Eksjö. En fastighet totalförstördes och ett antal andra skadades. Eksjö norra stadsdel är till stora delar byggnadsminnesförklarad och Länsstyrelsen har varit engagerad både under räddningsinsatsen och under tiden därefter. Länsstyrelsen har sökt och tilldelats särskilda medel för att kunna genomföra en dokumentation av den totalskadade fastigheten för att få ett underlag att bedöma om det finns delar som kan bevaras samt för att kunna ta ställning till om byggnadsminnesförklaringen ska kvarstå eller hävas. Dokumentationen utförs av Jönköpings läns museum och förväntas levereras under början av år Länsstyrelsen kommer därefter att ta ställning till lagskyddet. Om skyddet kvarstår kommer Länsstyrelsen att vara engagerade i arbetet med vad som ska ersätta den nedbrunna fastigheten. Förhöjd hotnivå avseende terrorism Den 20 november höjde SÄPO (säkerhetspolisen) hotnivån i Sverige från 3, förhöjt hot till 4, högt hot. Bakgrunden till höjningen är det internationella läget och konkret information enligt Säpo. I länet bildades en händelsegrupp med representanter från kommunerna, Region Jönköpings län, polisen, SOS Alarm och Länsstyrelsen. Stormarna Svea och Egon Stormen Svea drog in över Sverige den 1 januari men blev inte så omfattande som prognosen från början visade. En analysgrupp bildades ändå i F-samverkans regi och analysunderlag skickades ut till berörda aktörer i länet. Den 9 januari kom sedan stormen Egon med byvindar upp till 17 m/s. E.ON och Vattenfall hade ca 5400 drabbade kunder. Det blev omfattande problem med både fast och mobil telefoni. Telia hade ca 1500 abonnenter som var utan fast telefoni och då främst i Aneby, Tranås och Eksjö. Det blev en del skador på järnvägarna där några sträckor fick stängas av. En händelsegrupp bildades i F-samverkan för att bl a kunna skapa gemensamma lägesbilder. Avbrott på larmnumret 112 Den 10 april på kvällen uppstod ett avbrott på det nationella nödnumret som varade en bit in på natten. F-samverkan bildade en mindre grupp som skickade ut ett servicemeddelande till allmänheten och ordnade därefter reservvägar för alarmering av ambulans, räddningstjänst och polisen. Vindkraftsolycka Under julaftons förmiddag rasade ett vindkraftverk i en större vindkraftpark i Vetlanda kommun, Lemnhult. Några

25 personskador uppstod inte och miljöpåverkan i form av olje- och glykolutsläpp från turbinen bedöms som mindre. Orsaken till att vindkraftverket föll är dock inte känd och utredningar utförs av det bolag som driver verksamheten. Statens haverikommission gör också en oberoende utredning av orsaken till olyckan. Beroende på vad utredningarna visar kan incidenten få större eller mindre påverkan på driften av vindkraftverk och också på Länsstyrelsens tillsynsverksamhet. Integration I mitten av september ökade inströmningen av flyktingar dramatiskt till Sverige vilket fick stor påverkan på många län. I Jönköpings län handlade det om att stötta Migrationsverket i att ta fram boenden åt alla människor som kom. Arbetet bedrevs i F-samverkan, den organisation länet byggt upp för att klara av krishändelser. Länsstyrelsen bildade en stab för att klara av situationen och kunna svara upp mot de krav som ställdes, Länsstyrelsen har även lett arbetet i F-samverkan där Migrationsverket, Polisen, Region Jönköpings län samt alla länets kommuner ingått. Samverkan har även skett med civilsamhället i den här händelsen. Arbetet i länet har resulterat i evakueringsboenden i alla länets tretton kommuner som gett plats åt cirka flyktingar. Arbetet har inneburit en påfrestning på Länsstyrelsens verksamhet under hösten 2015 då det akuta arbetet med flyktingmottagandet har tagit mycket resurser i anspråk. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008:1346) Länsstyrelsen har tillsynsuppgifter inom en rad områden. Nedan följer en kortfattad beskrivning av hur tillsynen har bedrivits under år 2015 inom dessa områden. Tillsynsvecka Under vecka 40 genomförde Länsstyrelsen en tillsynsvecka med syfte att ge mer tillsyn, mer samverkan mellan olika tillsynområden och mer uppmärksamheten för Länsstyrelsens tillsynsverksamhet. Flera av Länsstyrelsens tillsynsområden genomförde insatser under veckan. En samordnad tillsynsinsats avseende gränsöverskridande avfallstransporter och djurtransporter genomfördes i samverkan med Polisen. Fisketillsynen, djurskyddstillsynen och tillsynen avseende kameraövervakning fick under tillsynsveckan stor positiv uppmärksamhet i media. Kameraövervakning Länsstyrelsen är regional tillsynsmyndighet och utövar tillsyn över kameraövervakning av platser dit allmänheten har tillträde och ska också se till att tillståndskravet och anmälningsplikten för uppsatta övervakningskameror som inte tagits i bruk följs. Med stöd av det nyupprättade kameraövervakningsregistret har Länsstyrelsen under året genomfört en bred tillsynsinsats i länet. Med registret som utgångspunkt har en omfattande inventering gjorts genom tillsynsbesök i sex kommuner och arbetet kommer att fortsätta även under år En del av årets tillsyn genomfördes under Länsstyrelsens gemensamma tillsynsvecka. Enligt den nationella tillsynsplanen för år 2015 var temat för tillsynen kameraövervakning som bedrivs av Polismyndigheten och domstolarna. Länsstyrelsen i Jönköpings län har i sin regionala tillsynsplan av resursskäl valt att begränsa sig till att tillsyna länets domstolar: Göta Hovrätt, Kammarrätten i Jönköping, Eksjö tingsrätt samt Jönköpings tingsrätt/förvaltningsrätten i Jönköping. Tillsynen har utförts i form av föranmälda besök. Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor Länsstyrelsens mål för kontrollen av primärproducenter av livsmedel och foder är en effektiv och rättssäker kontroll med hög kvalitet som ska säkerställa att de livsmedel som produceras i länet är säkra.

26 Kontrollerna utförs som riskbaserade planerade kontroller, efter anmälan och i anslutning till tvärvillkorskontroller. Om brister konstateras görs uppföljande kontroller. Administrativa åtgärder i form av föreläggande och förbud vidtas när det bedöms nödvändigt för att lagstiftningen ska följas. I början av år 2015 gjordes en särskild resurssatsning inom verksamhetsområdet genom att tillsätta en årsarbetskraft med uppgift att genomföra kontroller av foder och livsmedel i primärproduktionen samt kontroll av läkemedel på gård. I rekryteringen lades särskild vikt vid att erhålla rätt kompetens. Under år 2015 har 81 fullständiga kontroller av primärproducenter inom livsmedelsområdet utförts och därutöver har 22 kontroller skett i samband med tvärvillkorskontroller. Vid nämnda kontroller av primärproducenter har även foder- och läkemedelskontroller utförts. Länsstyrelsen har deltagit i Livsmedelsverkets riksprojekt om provtagning av potatisodlingar avseende glykoalkaloider och tungmetaller. Sammanlagt uttogs tio prover från odlad potatis i länet och samtliga analysresultat visade låga halter. Länsstyrelsen ansvarar för revision av den kommunala livsmedelskontrollen, vilket innebär att Länsstyrelsen kontrollerar den kommunala nämnd som utför uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Vid revisionsbesöken deltar politiker, ansvarig förvaltningschef och kommunens livsmedelsinspektörer. Länsstyrelsen samordnar även kommunernas livsmedelsverksamheter samt ger stöd och vägledning. Länsstyrelsen har under år 2015 genomfört revisioner i två kommuner samt medverkat vid en kommunrevision som har genomförts av Livsmedelsverket. Två informations- och utbildningsträffar har anordnats för kommunernas livsmedelsinspektörer. Vid både vårens och höstens möten deltog smittskyddsläkare och smittskyddssköterska samt representanter från Livsmedelsverket. Länsstyrelsens djurskyddskontroll är till stor del händelsestyrd och påverkas i hög grad av antalet anmälningsärenden. Under år 2015 inkom 512 anmälningar till Länsstyrelsen. Med syftet att effektivisera hanteringen av anmälningsärendena, och därmed öka andelen planerade kontroller arbetar Länsstyrelsen aktivt för att öka antalet administrativa kontroller, vilka sker i form av brevhantering och telefonsamtal. Under år 2015 genomfördes 551 djurskyddskontroller varav 315 kontroller hade initierats av en anmälan. Av dessa kontroller gällde 72 uppföljning av anmälningsärenden. Av de kontroller som utfördes på grund av en anmälan visade sig 100 kontroller vara obefogade. Kontroll av djurtransportfordon har varit en prioriterad uppgift och Länsstyrelsen har sedan år 2012 genomfört särskilda transportkontrolldagar tillsammans med polisen. Under år 2015 genomfördes en djurtransportkontrolldag då sammanlagt 15 djurtransporter kontrollerades. Länsstyrelsen har inom verksamhetsområdet allmänna veterinära frågor genomfört tillsyn av djurhälsopersonal och kontroll av läkemedel på gård. Länsstyrelsens mål för tillsynen är en riskbaserad, effektiv och rättssäker kontroll med hög kvalitet som ska se till att länets djurhälsopersonal erbjuder en god hälso- och sjukvård till djur samt använder läkemedel på ett säkert sätt. Under år 2015 har Länsstyrelsen prioriterat tillsynen av djurhälsopersonal i den högsta riskklassen. Samtliga kontrollobjekt har därför kontrollerats genom administrativ kontroll av nio veterinärer som förskriver läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning. Utöver de planerade kontrollerna har Länsstyrelsen gjort tre uppföljande kontroller av inrapporterad djursjukdata via Jordbruksverkets datasystem DAWA. I samband med kontroll av livsmedel och foder i primärproduktionen har kontroll av läkemedel på gård samordnats. Samtliga 20 djurbesättningar som har villkorad läkemedelsanvändning har kontrollerats avseende hantering och användning av läkemedel. Länsstyrelsen deltog under året i ett länsstyrelsegemensamt nationellt tillsynsprojekt av verksamheter som samlar

27 in, lastar om och transporterar animaliska biprodukter som inte är matavfall. Enligt Jordbruksverkets register finns fyra transportörer registrerade för att yrkesmässigt transportera animaliska biprodukter eller därav bearbetade produkter med hemmabas i Jönköpings län. Länsstyrelsen kontaktade länets samtliga registrerade transportörer och inom ramen för projektet genomfördes kontrollbesök i tre verksamheter. Hållbar samhällsplanering och boende Inom plan- och bygglagens område intensifierades tillsynsvägledningen ytterligare under år 2015, vilket har inneburit en aktiv närvaro vid och kontakter med samtliga kommunala nätverk som berör bygglovhandläggare och byggnadsinspektörer. Tillsynen i form av prövning enligt 11 kap. plan- och bygglagen sker enligt tillsynsplan. Kulturmiljö Under Länsstyrelsens tillsynsvecka genomfördes ett antal tillsynsinsatser avseende fornlämningar där ett antal ärenden om skoglig föryngring tillsynades. Vidare har tillsyn gjorts av kyrkliga kulturminnen och under 2016 kommer en enkät att skickas ut till innehavare av byggnadsminnen avseende eventuella ändringar och underhållsåtgärder som genomförts på byggnadsminnena. Underlaget kommer att användas för att bättre prioritera kommande tillsynsinsatser inom verksamhetsområdet. Under året har två medarbetare genomgått utbildning i tillgänglighet i byggnader med fokus på kulturhistoriska byggnader. Tillsynen har i övrigt skett som en del inom den löpande handläggningen Naturvård, miljö- och hälsoskydd En gemensam behovsutredning och tillsynplan har tagits fram för all tillsyn enligt miljöbalken, och beslutats av länsledningen. Behovsutredningen visar på att det fortfarande finns en brist i resurser motsvarande närmre åtta årsarbetskrafter (60 procent av behovet) fördelat på tillsyn inom naturvård, vattenverksamhet, miljöfarlig verksamhet och förorenade områden. Eftersom det skiljer mycket mellan behovet och den faktiska tillsynen krävs hårda prioriteringar. De nationella och regionala miljömålen liksom vattenförvaltningens statusklassningar är vägledande vid Länsstyrelsens bedömning av vilka tillsynsinsatser som ger störst miljönytta inom området. Miljömålen är också ett underlag vid framtagandet av behovsutredning eller information till verksamhetsutövare. Den huvudsakliga tillsynen som bedrivs är händelsestyrd. För att ytterligare effektivisera genom att målstyra verksamheten arbetas kontinuerligt med att öka andelen planerad tillsyn i förhållande till händelsestyrd. Tillsynen rapporteras i särskild ordning till Naturvårdsverket i samband med återrapporteringen av Regleringsbrev, uppdrag 49. Årligen sker granskning av kommunernas tillsyn och varje år granskas fyra av länets tolv miljönämnder med olika fokus. Under de senaste åren har fokus legat på organisation och resurser för tillsyn. Under år 2015 granskades fyra kommuner avseende 9 kapitlet miljöbalken. Granskning avseende 10 kapitlet miljöbalken har gjorts av fyra kommuner. Tillsynen inom naturvård, miljö- och hälsoskydd redovisas separat till Naturvårdsverket enligt uppdrag 53 i Länsstyrelsens regleringsbrev, och beskrivs därför inte närmare här. Inom förorenade områden, som beskrivs utförligare under återrapportering av uppdrag 52 har Länsstyrelsen bedrivit både tillsyn och tillsynsvägledning i ett antal tillsynsprojekt. Ett exempel på projekt innebär att länets tillsynsmyndigheter, kommunerna och Länsstyrelsen, ska förelägga prioriterade pågående verksamheter att genomföra utredning enligt metodiken MIFO fas 1 och fas 2. I stort sett alla kommuner i länet samt Länsstyrelsen medverkar med ett flertal objekt. Ytterligare exempel är ett tillsynsvägledningsprojekt med syfte att stärka kommunernas kompetens gällande arbetet med att utreda riskerna med nedlagda deponier. Projektet har varit inriktat på utbildningsinsatser mot tillsynsmyndigheternas miljöskyddshandläggare och att ge dem verktyg i arbetet med dessa frågor. Inom naturtillsyn bedrivs tillsyn koncentrerat under två tillsynsveckor. Länsstyrelsen menar att

28 det är positivt att genomföra tillsyn under en koncentrerad tidsperiod eftersom tillsynen då lyfts upp och prioriteras samtidigt som det ger samverkanseffekter för den medverkande personalen. Fiske Den operativa fisketillsynen i Vättern har även under år 2015 varit effektiv, med en fortsatt god samverkan med Sjöpolisen och polisen i distrikten runt Vättern. Sammanlagt cirka 60 tillsynstillfällen genomfördes av Länsstyrelsens personal där runt 300 utestående redskap och närmare 700 personer har kontrollerats. Därtill kommer en betydande mängd tillsynstillfällen utförda av frivilliga i Vätterns tillflöden. Kontrollerna genererade 33 ärenden avseende brott mot fiskelagen i Vättern vilket är i nivå med 2014, men lägre än åren dessförinnan. I samband med anmälningarna har knappt 300 fiskeredskap beslagtagits varav merparten av anmälningarna är kopplade till överträdelser vid kräftfiske. Tillsynsarbetet innefattar mycket informationsspridning till både yrkesfisket och allmänheten via direktkontakter, media och genom information på webben. Med syfte att ytterligare utveckla fisketillsynen har Länsstyrelsen deltagit i samverkansforumet Fisketillsyn Väst tillsammans med bland annat Havs- och vattenmyndigheten, Polisen och Kustbevakningen. Länsstyrelsen kommer i enlighet med uppdrag 16 i Regleringsbrevet att i mer detalj redovisa omfattningen av fisketillsynen till Havs- och vattenmyndigheten senast den 1 februari Folkhälsa Länsstyrelsen är regional tillsynsmyndighet enligt alkohollagen och tobakslagen, och ska ge råd och stöd till kommunerna samt utöva tillsyn över kommunernas verksamhet. Arbetet under år 2015 har bedrivits enligt en tillsynsplan, fastställd av länsledningen. Under året har Länsstyrelsen genomfört tillsyn i tre kommuner i Jönköpings län, och i tre kommuner i Hallands län. Samtliga tillsynsbesök har gjorts i samverkan med Länsstyrelsen i Hallands län. Länsstyrelsen har även genomfört en enkät gällande rökfria miljöer, som har gått ut till alla 13 kommuner. Länsstyrelsen har anordnat fyra nätverksträffar för de kommunala handläggarna, varav vid en gavs möjlighet att diskutera arbetet kring alkohollagen på en djupare nivå. En nätverksträff har anordnats specifikt för tobakshandläggarna. Nätverksträffen möjliggjorde även samverkan mellan kommunerna. Länsstyrelsen har också deltagit vid fyra nationella nätverksträffar (anordnade av samtliga länsstyrelser gemensamt) samt utbildningar, konferenser, föreläsningar och sammankomster som på olika bidrar till en bättre tillsyn i länet. Under år 2015 har Länsstyrelsen genomfört en konferens som berört både tillsynsområdet och övrigt förebyggande arbete Det goda värdskapet och en ansvarsfull alkoholservering. Dagen bidrog till att handläggare, ANDT-samordnare, krögare och polismyndighet fick diskutera metoden Ansvarsfull alkoholservering (AAS) och beskriva på vilket sätt de använder metoden och hur den möjliggör en bättre tillsyn och ett gott värdskap. Under år 2015 har det även anordnats en gemensam konferens för kommunala tillsynshandläggare och ANDT-samordnare i sex län. Denna konferens är ett viktigt led i arbetet med ett långsiktigt och effektivt ANDT-arbete på lokal nivå. Fokus för konferensen var erfarenhetsutbyte och dialog över kommunoch länsgränserna. Konferensen bidrog till erfarenhetsutbyte mellan kommunala tillsynshandläggare och samordnare i Blekinge, Gotland, Halland, Jönköping, Kalmar och Kronoberg och även kunskapsstöd, kompetensutveckling och förbättrad samverkan mellan tillsyn och ANDT-samordning. Länsstyrelsen har även regelbundet bistått kommunernas alkohol- och tobakshandläggare med råd och stöd via telefon och e-post. Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar Länsstyrelsen ska tillsyna kommunerna, ge råd och information och stödja kommunerna i deras verksamhet enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Tillsyn har gjorts i länets samtliga kommuner genom årsuppföljning. För att förbereda

29 kommunerna och få en likriktad tolkning och uppgiftslämning arrangerades en informationsdag på Länsstyrelsen inför rapporteringen. Därutöver har tillsynsbesök genomförts i en kommun avseende den förebyggande verksamheten, som fortsättning på den tematillsyn som påbörjades år Länsstyrelserna medverkade och återkopplade de brister och erfarenheter som identifierades under tematillsynerna under år 2014 vid en tillsynsdag för länets tillsynsförrättare. Vägledande tillsyn har också bedrivits via fem samordnings- och samverkanskonferenser med länets räddningschefer. En del i Länsstyrelsens uppdrag enligt Lagen om skydd mot olyckor, LSO, är att granska och skriva yttranden över kommunernas handlingsförslag på handlingsprogram. Under våren tog Länsstyrelsen fram en checklista över de viktigaste delarna i handlingsprogrammet som ett stöd till kommunerna i deras process för framtagandet av handlingsprogram. Under år 2015 bjöd hälften av länets kommuner in till samråd vilket är betydligt fler än jämfört med föregående mandatperiods första år. Yttranden med Länsstyrelsens bedömning av brister/förbättringsområden, motiv och förslag på åtgärder delgavs kommunerna. I samband med särskild tillsyn i form av enkätundersökning under 2014 uppmärksammades brister i kommunernas verksamhet inom områdena rengöring och brandskyddskontroll. Mot denna bakgrund har Länsstyrelsen i samarbete med MSB genomfört en utbildningsdag för kommunerna.

30 Övrig förvaltning VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 20* och 21* Årsarbetskrafter män 2,60 3,94 3,01 Årsarbetskrafter kvinnor 1,83 4,30 1,32 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 2,04 3,72 1,99 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 3,90 5,97 2,74 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. VERKSAMHET Förordnanden Under året har Länsstyrelsen genomfört en inventering av länets Notarii Publici, vilken har lett till att en ordinarie och en biträdande Notarius Publicus har förordnats. Kameraövervakning Länsstyrelsen är regional tillsynsmyndighet och utövar bland annat tillsyn över kameraövervakning av platser dit allmänheten har tillträde. Under 2015 har Länsstyrelsen genomfört en regional tillsynsinsats i länet där vårt nyupprättade kameraövervakningsregister har varit grunden. Tillsynsbesök har genomförts i sex kommuner och totalt har cirka 400 objekt tillsynats. En del av nyss nämnda tillsyn ägde rum under Länsstyrelsens gemensamma tillsynsvecka och i samband med denna upprättades bland annat 126 egeninitierade tillsynsärenden, vilket är en bidragande orsak till ökningen i ärendestatistiken inom kameraområdet. Inom ramen för den nationella tillsynsplanen för 2015 har Länsstyrelsen tillsynat länets domstolar som skett genom föranmälda besök på plats. Länsstyrelseinstruktion 4 1. De allmänna valen De ärenden som rört allmänna val under året har handlat om efterträdarval till kommunoch landstingsfullmäktige.

31 Trafikföreskrifter VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 25* Årsarbetskrafter män 0,88 0,24 0,11 Årsarbetskrafter kvinnor 1,13 1,05 1,10 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,93 0,58 0,56 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 0,78 0,45 0,52 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. VERKSAMHET Inom detta område ryms ett flertal olika ärendetyper som exempelvis trafikföreskrifter, sjötrafikföreskrifter, tävling på väg, transport av farligt gods, överklagande av väghållningsmyndighets beslut och överklagande av kommuns beslut om parkeringstillstånd. Lokala trafikföreskrifter utgör dock huvuddelen av ärendena. Översynen av hastighetsbegränsningarna på det kommunala vägnätet har under år 2015 huvudsakligen genomförts i delar av

32 Jönköpings kommun. Till följd av detta har Länsstyrelsen beslutat om föreskrifter om nya hastighetsbegränsningar på det angränsande statliga vägnätet. Trafikverket har därutöver byggt om ett antal vägar i länet, vilket har medfört att ärenden som rör ändring och/eller upphävande av lokala trafikföreskrifter inkommit till Länsstyrelsen. Ett exempel på det sistnämnda är iordningställandet av den nya förbifart Holsbybrunn i Vetlanda kommun, som totalt renderat 18 trafikföreskriftsärenden på Länsstyrelsen. Vad gäller ansökningar om tillstånd till tävling på väg är det i likhet med tidigare år en tydlig anhopning av ansökningar inför vår- och sommarsäsongen. Vi kan generellt konstatera att de beslut som överklagas inom trafikområdet mycket sällan ändras av överinstansen, vilket tyder på att Länsstyrelsens arbete håller god kvalitet.

33 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 28* Årsarbetskrafter män 1,19 1,35 1,22 Årsarbetskrafter kvinnor 10,35 10,84 9,49 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 5,32 5,50 4,93 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 5,63 5,57 5,40 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. VERKSAMHET Antalet årsarbetskrafter verksamma inom livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinär frågor har minskat från 12,2 årsarbetskrafter år 2014 till 11,5 årsarbetskrafter år Under år 2013 var 10,7 årsarbetskrafter verksamma inom området. Antalet inkommande och beslutade ärenden har ökat, vilket dels beror på att Länsstyrelsen handlagt flera registrerings- och riskklassificeringsärenden samt kontrollärenden inom primärproduktionsområdet och dels att antalet ärenden inom djursskyddsområdet ökat. Länsstyrelsen har under 2015 reviderat de kontrollplaner för animaliska biprodukter, djurskydd, djurhälsopersonal, foder och livsmedel inom primärproduktionen, läkemedel på gård samt revision av den kommunala livsmedelskontrollen som fastställdes år Kontrollplanerna, som avser åren , är framtagna i enlighet med Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd. Vid framtagandet av målen i kontrollplanerna har Länsstyrelsen utgått från de nationella målen i livsmedelskedjan. Måluppfyllelsen för 2015 har varit god och samtliga mål som har satts upp för verksamhetsområdena primärproduktion, läkemedelskontroll, animaliska biprodukter och revision av den kommunala livsmedelskontrollen har uppnåtts. Även de mål som i andra dokument har fastställts för förprövning av djurstallar har uppfyllts. De flesta av de mål som har satts för övriga verksamhetsområden har också uppnåtts. De tillsynsbesök hos djurhälsopersonal och det antal djurskyddskontroller som beslutats i kontrollplanerna har dock inte varit möjliga att genomföra, vilket framförallt beror på vakanser orsakade av personalomsättning och sjukskrivning. Djurskydd Antalet anmälningsärenden inom djurskyddsområdet ligger på en fortsatt hög nivå jämfört med 2013, men har minskat med fyra procent sedan Det är antalet anmälningar från slakterier, som ökade kraftigt under 2014, vilka fortfarande under 2015 utgör en stor andel. Anmälningsärendena prioriterades under första delen av året och hanteringen följer utarbetade rutiner där det i vissa fall bedöms lämpligt att i stället för kontroll på plats handlägga ärendena

34 genom brev- eller telefonhandläggning. Under årets andra del återgick kontrollverksamheten till det normala då djurtransportkontroller, normalkontroller samt 16-kontroller åter utfördes. Antalet inkomna förprövningsärenden 2015 av djurstallar har ökat med elva procent under 2015 jämfört med år Ett informationsutbyte med länsstyrelserna i Södermanlands och Östergötlands län har medfört att enheten påbörjat en omstrukturering av arbetsfördelningen inom djurskyddsområdet. Länsstyrelsen prioriterade kontrollen av planerade normalkontroller under senare delen av året, vilket medförde att Länsstyrelsens mål för antalet normalkontroller under 2015 uppfylldes med god marginal. Inför kommande år har Länsstyrelsen tagit fram ett nytt koncept gällande arbetsfördelning och utförande av kontrollärenden inom djurskyddsområdet i syfte att prioritera normalkontroller under stallsäsong för att på så sätt öka antalet. Primärproduktion av livsmedel och foder I början av 2015 gjordes en särskild resurssatsning genom att tillsätta en årsarbetskraft med uppgift att genomföra kontroller av foder och livsmedel i primärproduktionen samt kontroll av läkemedel på gård. Särskild vikt lades vid rekryteringen på att få rätt kompetens, det vill säga tidigare erfarenhet från lokal livsmedelskontroll kombinerat med lantbruksbakgrund. Länsstyrelsen bedömer att denna kompetens tillsammans med ökade resurser samt möjligheten att i stort sett uteslutande kunna koncentrera sig på att genomföra planerade kontroller har varit en stor framgångsfaktor. Under året har Länsstyrelsen satsat ytterligare på kompetensutveckling inom området genom att handläggare deltagit i utbildningar av provtagning av foder och bekämpning av livsmedelsbrott. Länsstyrelsens mål för kontrollen av primärproducenter av livsmedel och foder är en riskbaserad, effektiv och rättssäker kontroll med hög kvalitet som ska säkerställa att de livsmedel som produceras i länet är säkra. Riskuttaget av primärproduktionsanläggningarna i länet speglar länets produktion av livsmedel. Kontrollerna utförs som riskbaserade planerade kontroller, efter anmälan och i anslutning till tvärvillkorskontroller. Då brister konstateras görs uppföljande kontroller. Administrativa åtgärder i form av föreläggande och förbud vidtas när det bedöms nödvändigt för att lagstiftningen ska följas. Länsstyrelsen har under året utarbetat dokumenterade rutiner för provtagning av livsmedel och foder i primärproduktionen och därtill inhandlat utrustning för foder- och livsmedelsprovtagning. För att möta upp krav på att snabbt analysera prover i tillräcklig omfattning har Länsstyrelsen under året upprättat ett avtal genom offentlig upphandling med Eurofins avseende analyser inom livsmedelsområdet. Under 2015 har 81 fullständiga kontroller av primärproducenter inom livsmedelsområdet utförts och därutöver har 22 kontroller skett i samband med tvärvillkorskontroller. Vid nämnda kontroller av primärproducenter ovan har även foder- och läkemedelskontroller utförts. Enligt Länsstyrelsens bedömning har ungefär tio procent av den redovisade kontrolltiden för offentlig kontroll av livsmedel i primärproduktionen använts för foderkontroll. Länsstyrelsens register över primärproducenter har uppdaterats och det regionala primärproducentregistret har överförts till ett nationellt gemensamt länsstyrelseregister som är kompatibelt med Livsmedelsverkets rapporteringssystem. I slutet av året lanserades också en länsstyrelsegemensam e-tjänst för anmälningar av primärproducenter. Länsstyrelsen har via vår egen tidsskrift Förvetet vid två tillfällen under året informerat producenter att de ska registrera sig som primärproducenter. Riktad information om registeringskrav har också skickats till verksamhetsutövare inom fiskoch grönsaksodlingar, frukt- och bärodlare samt till verksamheter inom jakt och viltdepåer. Länsstyrelsen har deltagit i Livsmedelsverkets riksprojekt om provtagning av

35 potatisodlingar avseende glykoalkaloider och tungmetaller. Analysresultaten från provtagningarna visade inga anmärkningar. Länsstyrelsens mål för kontrollområde foder och livsmedel i primärproduktionen har under 2015 uppfyllts till 100 procent. Kontroll av läkemedel på gård Kontrollen av läkemedel på gård har under året samordnats med Länsstyrelsens kontroll av livsmedel och foder i primärproduktionen. Att utföra kontroll av läkemedel på gård i samband med kontroller av foder och livsmedel i primärproduktionen i stället för i samband med djurskyddskontroller, vilket Länsstyrelsen gjort tidigare, har även varit en framgångsfaktor. I länet finns det 20 djurbesättningar som har villkorad läkemedelsanvändning, vilka alla har kontrollerats avseende hantering och användning av läkemedel. Hälften av besättningarna har grisuppfödning, sex besättningar håller nötkreatur för köttproduktion och övriga fyra är fårbesättningar. I 40 procent av besättningarna har Länsstyrelsen kunnat konstatera att intervallen mellan veterinärernas kontrollbesök har varit för långa. I en fjärdedel av besättningarna har djurhållarens journaler varit ofullständiga och i tre besättningar har det funnits läkemedel med passerat utgångsdatum som inte sorterats bort. I jämförelse med föregående år har Länsstyrelsens mål för kontrollen under 2015 uppfyllts med god marginal. Revision och samordning av den kommunala livsmedelskontrollen Inom verksamhetsområdet revision av den kommunala livsmedelskontrollen har Länsstyrelsen under år 2015 genomfört revisioner i två av länets kommuner. I revisionerna har momentet skuggkontroll ingått. För att utveckla revisionssystemet i Sverige introducerade Livsmedelsverket 2015 en pool med sakkunniga i syfte att öka antalet revisioner som omfattar momentet skuggkontroller. Länsstyrelsen i Jönköping har varit en av tio länsstyrelser som har använt sig av sakkunnig från poolen för att utvärdera och förbättra konceptet. En kommun i länet har reviderats av Livsmedelsverket. Vid revisionen deltog Länsstyrelsens revisionspersonal som observatörer och kunde konstatera att bedömningarna som Länsstyrelsen gjort vid sina revisioner väl sammanfaller med de bedömningar som Livsmedelsverket gjorde vid sin revision. Vid årets revisoner framkom att ingen av de tre kommunerna hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att komma tillrätta med de avvikelser som konstaterats vid föregående revisioner. Länsstyreslen har därför för avsikt att följa upp kommunrevisionerna på ett tydligare och mer systematiskt sätt framöver. Länsstyrelsen har planerat och medverkat i två länsträffar för länets kommunala livsmedelsinspektörer. Vid både vårens och höstens möten deltog smittskyddsläkare och smittskyddssköterska samt representanter från Livsmedelsverket. Del av dagarna ägnades åt diskussioner kring angelägna frågeställningar för att bedömningarna i olika kommuner ska kunna likriktas. Under året har det genomförts ett länsprojekt som omfattade provtagning och hantering av semlor i 59 verksamheter. Resultatet visade på relativt hög andel anmärkningar (22 procent), vilket gör att det finns anledning att fokusera på detta område igen. Revisioner, regelbundna länsmöten och länsprojekt tillsammans med livsmedelsinspektörernas egna aktiviteter såsom samsynskontroller bör, enligt Länsstyrelsens bedömning, ge förutsättningar för att den kommunala livsmedelskontrollen i länet blir mer likvärdig och att kraven i förordning (EG) nr 882/2004 kan uppfyllas. Animaliska biprodukter Länsstyrelsen deltog under året i ett länsstyrelsegemensamt nationellt tillsynsprojekt av verksamheter som samlar in, lastar om och transporterar animaliska biprodukter som inte är matavfall. Enligt Jordbruksverkets register finns fyra transportörer registrerade för att yrkesmässigt transportera animaliska biprodukter eller därav bearbetade produkter med hemmabas i Jönköpings län. Länet har inga godkända omlastningsplatser. Länsstyrelsen kontaktade länets samtliga registrerade transportörer och inom ramen för projektet genomfördes kontrollbesök i tre verksamheter. I en av verksamheten

36 konsterades att handelsdokument saknade vissa uppgifter samt att märkningen var ofullständig. Dessutom uppmärksammades transportören på att registreringen behöver kompletteras. Vid en tankbilsolycka när en transportör på genomresa i länet körde av vägen och välte med sitt fordon innehållande malda animaliska restprodukter kontaktades Länsstyrelsen. Länsstyrelsen genomförde en kontroll av transportfordonet på olycksplatsen. Enligt Länsstyrelsens bedömning var rutinerna för omhändertagande och bortskaffande av materialet samt sanering av olycksplatsen tillfredställande. Kontroll av djurhälsopersonal Länsstyrelsen har under år 2015 prioriterat tillsynen av djurhälsopersonal i den högsta riskklassen. Samtliga kontrollobjekt har därför kontrollerats genom administrativ kontroll av nio veterinärer som förskriver läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning. Utöver de planerade kontrollerna har Länsstyrelsen gjort tre uppföljande kontroller av inrapporterad djursjukdata via Jordbruksverkets datasystem DAWA. Vid de uppföljande kontrollerna har Länsstyrelsen kunnat konstatera att påtalade brister rättats till och att tillsynen därmed haft effekt. Länsstyrelsen bedömer att målet med en riskbaserad, effektiv och rättsäker kontroll med hög kvalitet har uppfyllts även om inte samtliga planerade aktiviteter genomförts. Återrapportering regleringsbrev RB 6. Länsstyrelserna ska rapportera om eventuella problem med hot ochvåld riktat mot personal inom verksamhetsområdet livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor. Länsstyrelsen har enligt rekommendationer från Arbetsmiljöverket gjort vissa justeringar av säkerhetsrutinerna, vilket bland annat har lett till att de kontroller som genomförs efter anmälan endast i undantagsfall får genomföras som enmanskontroller. Denna ändring har haft en viss påverkan på effektiviteten inom djurskyddskontrollverksamheten. Samarbetet och samverkan med polisen i djurskyddsärenden har liksom tidigare år fungerat mycket bra. Likaså har Länsstyrelsen en god relation med LRF och prioriterar deltagande i de möten som anordnas av LRF:s omsorgsgrupp. Tabell 1.1: Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor Länsfakta Antal personer som varit föremål för tillsyn över djurhälsopersonal Årsarbetskrafter inom området djurskydd 7,8 8,6 7,5 Årsarbetskrafter inom området livsmedelskontroll 1,0 0,6 0,5 varav Årsarbetskrafter inom området offentlig kontroll av livsmedel i primärproduktionen Årsarbetskrafter inom området offentlig kontroll av foder i primärproduktionen Antalet genomförda kontroller av insamling och transport av animaliska biprodukter. 0,4 0,2 0, Antal kontroller av hästpass Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, ärendehanteringssystemet Platina, Djurskyddskontrollregister Kommentar tabell 1.1 Länsstyrelsen har i samband med kontroll av livsmedel i primärproduktionen även kontrollerat foder i primärproduktionen. Länsstyrelsen bedömer att 10 procent av kontrolltiden för livsmedel i primärproduktion åtgått till kontroll av foder.

37 Länsstyrelseinstruktion 4 2. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också tillsyn över veterinärers verksamhet samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar Länsstyrelsens mål för tillsynen av djurhälsopersonal är en riskbaserad, effektiv och rättssäker kontroll med hög kvalitet som ska se till att länets djurhälsopersonal erbjuder en god hälso- och sjukvård till djur samt använder läkemedel på ett säkert sätt. All djurhälsopersonal som är verksam i Jönköpings län är placerade i olika riskklasser. På grund av mindre resurser än planerat har Länsstyrelsen under 2015 prioriterat tillsynen av djurhälsopersonal i den högsta riskklassen. Samtliga kontrollobjekt har därför kontrollerats genom administrativ kontroll av nio veterinärer som förskriver läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning. Som underlag till kontrollen använder Länsstyrelsen veterinärernas anmälningar kompletterade med instruktioner till djurägaren, Jordbruksverkets datasystem Vet@ och DAWA djursjukdata samt information från Länsstyrelsens kontroll av djurskydd och läkemedel i de besättningar som använder villkorad läkemedelsanvändning. Den vanligaste bristen som konstaterades var att tiden mellan veterinärernas kontrollbesök i besättningar med villkorad läkemedelsanvändning en eller flera gånger var för lång. I några fall förekom det brister i inrapporteringen av djursjukdata till Jordbruksverket och i något fall saknades rapporteringen helt. Även brister i anmälan till Länsstyrelsen om villkorad läkemedelsanvändning konstaterades. Det fanns, enligt Länsstyrelsens bedömning, viss förbättringspotential i några av veterinärernas skriftliga instruktioner till djurägaren. Kontrollrapporter har skickats till veterinärerna efter samtliga kontroller. Uppföljningen av konstaterade brister sker vid planerade kontroller under Utöver de planerade kontrollerna har Länsstyrelsen gjort tre uppföljande kontroller av inrapporterad djursjukdata via Jordbruksverkets datasystem DAWA. Vid de uppföljande kontrollerna har Länsstyrelsen kunnat konstatera att påtalade brister rättats till och att tillsynen därmed haft effekt. Länsstyrelsen bedömer att målet med en riskbaserad, effektiv och rättsäker kontroll med hög kvalitet har uppfyllts även om inte samtliga planerade aktiviteter genomförts. Länsstyrelsen har via Nyhetsbrev för djurhälsopersonal (både digitalt och på papper) informerat länets djurhälsopersonal om förändringar i regelverk, smittsamma djursjukdomar och aktuell statistik från länet. Målet är att alla i djurhälsopersonalen oavsett verksamhetsområde ska hitta något i varje nyhetsbrev som är intressant. Länsstyrelsen har även gått ut med information till länets veterinärer, intresseorganisationer och länsstyrelserna i angränsande län då smittsamma djursjukdomar har konstaterats i länet. Tillsynen, nyhetsbreven och Länsstyrelsens övriga information har enligt Länsstyrelsens bedömning bidragit till att länets djurhälsopersonal har kunnat erbjuda en god hälso- och sjukvård samt använda läkemedel på ett säkert sätt Arbetet med salmonellabekämpning i tre djurbesättningar i länet har avslutats under året. Vid utgången av året fanns det därmed ingen besättning i länet med restriktioner på grund av salmonella. Länsstyrelsen har även under 2015 prioriterat kontroll av den obligatoriska salmonellakontrollen av fjäderfän genom administrativ kontroll. Den vanligaste bristen som konstaterades var att provtagning av officiell veterinär inte utförts. Kontrollrapporter har skickats till djurhållarna med uppmaning att rätta till bristerna. Administrativa åtgärder i form av föreläggande eventuellt kopplat till vite vidtas när det bedöms nödvändigt för att lagstiftningen ska följas.

38 Länsstyrelsen har under året deltagit i ett samverkansprojekt där en biologisk händelses (utbrott av mul- och klövsjuka) påverkan på transporter i samhället belystes. Projektet genomfördes av Transportstyrelsen, Trafikverket och Sjöfartsverket och i rapporten lämnas bland annat förslag på åtgärder för att minska konsekvenserna av olägenheter med transportförbud vid områdesrestriktioner orsakade av epizootiska sjukdomar som mul- och klövsjuka.

39 Regional tillväxt VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 30* Årsarbetskrafter män 0,47 0,76 0,69 Årsarbetskrafter kvinnor 0,49 0,88 0,66 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,44 0,74 0,62 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 0,43 0,78 0,72 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. VERKSAMHET Regional tillväxt Inom regional tillväxt har fokus under 2015 varit uppdraget grundläggande betaltjänster och stödhantering inom anslaget regional tillväxt. Vid bildandet av Region Jönköpings län den 1 januari 2015 överfördes ansvaret för kommersiell service och företagsstöd inom regional tillväxt från Länsstyrelsen till Regionen. För att underlätta övergången har Länsstyrelsen på uppdrag av Regionen under 2015 bistått med arbetsinsatser inom dessa områden. Detta har för Länsstyrelsens del

40 inneburit fortsatt planering, genomförande och uppföljning av insatser inom stödområdena kommersiell service och företagsstöd. Arbetet med kommersiell service har inneburit positiva synergieffekter med bevakningsuppdraget inom grundläggande betaltjänster. Mynt- och sedelbytet har exempelvis inneburit nya utmaningar för handlare på landsbygden. Under året har Länsstyrelsen genomfört flera större konferens- och informationsinsatser inom området kommersiell service och grundläggande betaltjänster. Samverkan Länsstyrelsen har under året haft ett nära samarbete med Regionen både på ledningsoch handläggarnivå. Verksamhetsövergången har inneburit en kontinuerlig dialog om övergripande processer och stödhantering inom projektstöd, företagsstöd och kommersiell service. Länsstyrelsen prioriterar och samordnar projektbesluten med Regionen utifrån den regionala utvecklingsstrategin, RUS. Andra samverkansområden har under året bland annat varit inom bredbandsutbyggnad, jämställdhet, klimat och miljö. Länsstyrelsen i Jönköping finns med i det regionala strukturfondspartnerskapet för Småland och Öarna och representerar de fyra län som ingår i området. I partnerskapet görs prioriteringen av godkända ansökningar till programmen i regionala och sociala fonden. Länsstyrelsen ingår även i en grupp för länssamverkan vars syfte är att yttra sig över projektansökningarna i Småland och Öarna. Denna länssamverkan resulterar i en förbättrad regional samordning. Den ger även en bättre översikt kring regionala projekt och minskar risken för dubbelfinansiering då Länsstyrelsen även hanterar stödansökningar för projekt inom landsbygdsfonden. Inför starten av de nya programmen för de Europeiska struktur- och investeringsfonderna arrangerades gemensamt av Länsstyrelsen, Regionen, Jordbruksverket, Europeiska socialfonden samt Tillväxtverket en konferens för fondsamverkan. Syftet var att öka förutsättningarna för en optimal samordning mellan de olika fonderna. Konferensen riktade sig till länets kommuner, näringslivsföreträdare samt intresseorganisationer. Inom landsbygdsprogrammet har fem leaderområden godkänts i Jönköpings län som helt eller delvis verkar inom länet. Under hösten har Länsstyrelsen genomfört en samverkansträff med leaderområdena i länet. Syftet var att gemensamt arbeta fram en strategi för hur de olika leaderområdena ska dra största möjliga nytta av de olika fonderna samt hur samverkan mellan leaderområdena, Länsstyrelsen och Regionen ska formas under programperioden Länsstyrelsen anser att denna samverkan kommer att bidra till en hög måluppfyllelse i landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. Innovationsrådet Länsstyrelsen medverkar i Innovationsrådet vilket leds av Almi och där företrädare från bland annat Science Park och Jönköping University ingår. Innovationsrådet prioriterar ansökningar för stöd till bland annat marknadsundersökningar, tekniköversikter och patent för nya idéer samt framtagande av prototyper. Stöd kan sökas av både företagare och privatpersoner och beviljas för att innovativa idéer ska leda till kommersialiserbara produkter eller tjänster. Innovationsrådet har för året även varit regional jury för SKAPA-stipendiet vilket är ett pris till de bästa regionala och nationella innovationerna. Finansieringsportalen Finansieringsportalen 1 är en webbportal som ägs och drivs av Länsstyrelsen i samverkan med Almi, Regionen och Science Park i Jönköping. Portalen har funnits sedan 2006 och togs fram för att företagare i länet på ett enkelt och överskådligt sätt ska kunna hitta finansiering till sina företag samt få information till kontaktpersoner för de olika finansieringsformerna. Från 2015 har även Regionförbundet i Kalmar län i samverkan med andra aktörer i Kalmar län anslutit sig till konceptet. 1

41 Kommersiell service Länsstyrelsen har under året fortsatt med den övergripande planeringen och genomförandet av insatser inom kommersiell service på uppdrag av Regionen som har det formella ansvaret. Detta har för Länsstyrelsen inneburit framtagande av en årlig handlingsplan, fortsatt sammankallande för partnerskap för service, handläggning av stödärenden och dialog med lokala, kommunala, regionala och nationella aktörer. Hösten 2015 genomförde Länsstyrelsen en handlarträff med totalt 24 deltagare. Resultatet av träffen var att nätverket mellan handlarna stärktes och att flera visade intresse för möjligheterna inom landsbygdsprogrammet. Tillsammans med Hela Sverige ska leva, Bygdegårdarnas riksförbund och Regionen arrangerade Länsstyrelsen en workshop kring service på landsbygden där deltagare från bland annat lokala utvecklingsgrupper, lanthandlare och kommuner medverkade. Syftet var att diskutera hur man på ett bättre sätt kan samverka för att tillgodose behovet av grundläggande service på landsbygden. Under 2015 har ansvaret för det regionala serviceprogrammet övergått från Länsstyrelsen till Regionen. En förändring under året har även varit att investeringsstödet inom kommersiell service flyttats från det regionala tillväxtanslaget till landsbygdsprogrammet. Regionen kommer att hantera de stöd och processer som Länsstyrelsen genom överenskommelse med Regionen ansvarat för under Samverkan och en nära dialog mellan Länsstyrelsen och Regionen kring grundläggande service på landsbygden kommer att fortsätta under kommande år. Grundläggande betaltjänster Länsstyrelsen har sedan 2009 ett bevakningsuppdrag för grundläggande betaltjänster. Genom enkäter, intervjuer och träffar med företagare, föreningar och privatpersoner har Länsstyrelsen undersökt hur behovet och efterfrågan i länet är för att ta ut kontanter, betala räkningar samt hantering av dags- och växelkassa. Resultatet av bevakningen samlas i en årlig rapport som presenteras för Näringsdepartementet och under 2015 ingick Länsstyrelsen i den nationella arbetsgrupp som sammanställer samtliga läns rapporter. Länsstyrelsen medverkade även vid presentationen på Näringsdepartementet och i år även på Finansdepartementet. Utöver bevakningsarbetet har Länsstyrelsen möjlighet att gå in med regionala insatser där marknaden inte fullt ut tillgodoser behoven. Länsstyrelsen arbetar bland annat med informationsspridning till exempelvis företag och föreningar om möjligheter och lösningar. På grund av mynt- och sedelutbytet finns det nu en ökad mängd kontanter i omlopp i samhället. I takt med att allt fler banker lägger ner sin kontanthantering sker istället utbytet av mynt och sedlar i handeln. Länsstyrelsen har fångat upp de frågor och den oro som företagare har framfört och anordnade därför en konferens med information om mynt- och sedelutbytet där bland annat Riksbanken och Svensk Handel medverkade. Samtidigt anordnade Länsstyrelsen en mässa med betaltjänstleverantörer såsom Swedbank, Loomis och Recash. Mässan resulterade i att handlare fann lösningar och en handlare blev ombud för betaltjänster i Mullsjö kommun. Länsstyrelsen avser att fortsatt ge stöd i de utmaningar som finns inom grundläggande betaltjänster till företag, privatpersoner och föreningar. Regional Digital Agenda (ReDA) och bredband Under 2015 har den Regionala digitala agendan, ReDA, för Jönköpings län beslutats. Visionen för länets ReDA är att Jönköpings län ska präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar regional utveckling. Länets ReDA samordnas av Regionen och har utformats i linje med den regionala utvecklingsstrategin för länet (RUS). Länsstyrelsen har under 2015 ansvarat för frågorna kring bredbandsutbyggnad inom ReDA. Länsstyrelsen har under 2015 tagit fram ett förslag på strategi för bredbandsutbyggnad i länet. Strategin kommer i samarbete med länets bredbandskoordinator och Regionen att förankras i länet under år En fortsatt bredbandsutbyggnad i länet är av stor

42 betydelse för landsbygdens utveckling och den regionala tillväxten. Länsstyrelsen bedömer att den nödvändiga utbyggnaden av bredband på länets landsbygd inte kommer att ske på kommersiella grunder och att Länsstyrelsen möjligheter att bidra med medel för bredbandsutbyggnad är avgörande för att hela länet ska få tillgång till snabbt bredband. Under år 2015 har samtliga bredbandsprojekt i landsbygdsprogrammet avslutats och slututbetalats. Post- och telestyrelsens årliga mätning visar att tillgång på bredband om minst 100 Mbit/s på landsbygden i Jönköpings län fortfarande understiger målet att 90 procent av befolkningen ska ha tillgång till 100 mbit/s år En ökning har skett från år 2010 när medel för bredbandsutbyggnad första gången tilldelades länet inom landsbygdsprogrammet. Ökningen har gått från att sju procent av hushållen på länets landsbygd hade tillgång till snabbt bredband år 2010 till 15 procent år Konkurrens Länsstyrelsen har som ett av sina uppdrag att främja en effektiv konkurrens inom privata och offentliga verksamheter samt att informera om lagstiftningen inom konkurrensområdet. På Länsstyrelsens webbplats finns information om konkurrensfrågor samt hänvisning till Konkurrensverket för ytterligare information. Under året har frågor gällande konkurrens främst varit aktuellt inom bredbandsprojekt i landsbygdsprogrammet. Återrapportering regleringsbrev RB 28. Berörda länsstyrelser ska redovisa exempel på och kommentera inom vilka områden samverkan sker mellan länsstyrelsen och den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i länet samt hur denna samverkan har utvecklats. Den 1 januari 2015 bildades Region Jönköpings län i enlighet med propositionerna 2013/14:46 och 2013/14:122. Länsstyrelsen har sedan flera år haft ett nära samarbete med Regionförbundet i Jönköpings län. Detta samarbete har fortsatt inför bildandet av Region Jönköpings län. Kontinuerliga träffar mellan Länsstyrelsen och Regionen sker både på lednings- som handläggarnivå. Länsstyrelsens kompetens och erfarenhet inom kommersiell service och företagsstöd har gjort att Länsstyrelsen på uppdrag av Regionen utfört arbete inom dessa områden under Samarbetet har även syftat till kunskaps- och erfarenhetsöverföring från Länsstyrelsen till Regionen. Nedan följer en presentation av samverkan som sker inom olika verksamhetsområden och formaliserade grupper. Regionala tillväxtanslaget Länsstyrelsen och Regionen har under året samverkat kring projekt som är finansierade med regionala tillväxtmedel. Projektansökningar inom anslag 1.1 prioriteras utifrån målen i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och projekten stäms av med handläggare på Regionen och på Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har under året beviljat medel till projektet Finansieringsguide vilket medfinansierats av bland annat Regionen. Insatserna i projektet är riktade till företag i tillväxtfas och Länsstyrelsen och Regionen ingår i projektets styrgrupp. Länsstyrelsen, Regionen och Almi har under 2015 fortsatt att samverka kring stöd för konsultcheckar till företag som vill göra en utvecklingsinsats. Samverkan innebär en gemensam beredning av ansökningarna innan Regionen fattar beslut. Länsstyrelsen har i verksamhetsövergången av det regionala tillväxtanslaget haft en nära samverkan med Regionen gällande ärendehantering och stödprocesser för konsultcheckar.

43 Regionalt serviceprogram Under 2015 har ansvaret för det regionala serviceprogrammet övergått från Länsstyrelsen till Regionen. En förändring under året har även varit att investeringsstödet inom kommersiell service flyttats från det regionala tillväxtanslaget till landsbygdsprogrammet. Regionen kommer att hantera de stöd och processer som Länsstyrelsen genom en överenskommelse med Regionen ansvarat för under Samverkan och en nära dialog mellan Länsstyrelsen och Regionen kring grundläggande service på landsbygden kommer att fortsätta under kommande år. Regional Digital Agenda (ReDA) Under år 2015 har en Regional Digital Agenda, ReDA för Jönköpings län beslutats. Visionen för länets ReDA är att Jönköpings län ska präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar regional utveckling. Länets ReDA som samordnas av Regionen har utformats i linje med den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Länsstyrelsen har under 2015 tagit fram ett förslag på strategi för bredbandsutbyggnad i länet. Strategin kommer gemensamt att fastställas av Länsstyrelsen och Regionen under Sommaren 2015 beslutade regeringen att tilldela Regionen uppdraget att tillsätta en bredbandskoordinator för Jönköpings län. Bredbandskoordinatorn tillträdde i december Länsstyrelsen har bistått bredbandskoordinatorn med information, nätverk och kompetens i olika frågor och Länsstyrelsen bedömer att den fortsatta regionala bredbandsutbyggnaden i länet gynnas av tillsättningen av en bredbandskoordinator. Jämställdhet Jämställdhetsrådet i Jönköpings län består av representanter från Regionen, kommunerna, myndigheter och andra organisationer i länet och samordnas av Länsstyrelsen. Syftet med rådet är att vara ett pådrivande samverkansorgan i arbetet med jämställdhet i Jönköpings län. Rådet har utsett fem fokusgrupper som arbetar med jämställdhet ur olika perspektiv. I fokusgruppen Ekonomisk jämställdhet och jämställd tillväxt är en näringslivsansvarig på Regionen ordförande och genom detta finns en pågående samverkan med Länsstyrelsens sakkunniga i jämställdhet såväl som med personer som arbetar med regional utveckling. I fokusgruppen Våld i nära relationer finns Regionen representerad genom en folkhälsoplanerare med ansvar för psykisk hälsa och våld i nära relationer samt en psykolog från Alternativ till våld i Jönköping. Inom ramen för arbetet mot mäns våld mot kvinnor har Länsstyrelsens samverkan med Regionen främst skett via Regionens folkhälsoplanerare. Under 2015 har ett antal samverkansmöten genomförts och sammanlagt sju utbildningsdagar har arrangerats gemensamt, bland annat om våld i nära relationer, små barn och trauma, könsstympning och sex mot ersättning. Tillsammans med Regionen har Länsstyrelsen beställt statistikfoldern På tal om kvinnor och män Jönköpings län 2015 från SCB. Sakkunnig i jämställdhet har också varit involverad i uppstarten av Regionens pågående arbete med att ta fram en innovationsstrategi. Länsstyrelsen har vidare varit delaktig i Regionens framtagande av en regional folkhälsostrategi, främst genom sakkunniga i miljö, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Kommunala översiktsplaner I samband med uppstart av kommunernas arbete med att ta fram en ny översiktsplan bjuder Länsstyrelsen in kommunens projektgrupp och politiska styrgrupp till ett tidigt samråd. På dessa möten medverkar Regionen, tidigare Regionförbundet, och översiktsplanearbetet belyses särskilt ur ett regionalt tillväxtperspektiv. Regionen bjuds även in till de föredragningar som respektive kommun gör av sitt förslag till översiktsplan för Länsstyrelsens planberedning, så kallad utökad planberedning. Bostadsförsörjning Länsstyrelsen har ett utvecklat samarbete med regionen i frågor om Bostadsförsörjning. I samband med Bostadsmarknadsenkäten 2015, BME, besökte Länsstyrelsen och Regionen gemensamt länets samtliga 13 kommuner och genomförde överläggningar kring

44 bostadsförsörjningsfrågor. Vid framtagandet av Bostadsmarknadsanalys 2015 tillhandahöll Regionen statistik och bistod med synpunkter. Regionen medverkade även vid en handläggarträff för bostadsförsörjning som anordnades under året där Regionen presenterade länets befolkningsutveckling samt utveckling på arbetsmarknaden. Klimatrådet I länet finns ett Klimatråd för att planera och genomföra regionala insatser och åtgärder för att uppnå minskad klimatpåverkan, ökad andel förnybar energi, minskad energikonsumtion samt klimatanpassning. I Klimatrådet, som leds av landshövdingen, ingår företrädare från Länsstyrelsen, Regionen, Trafikverket, Skogsstyrelsen och Högskolan i Jönköping, kommuner, kommunala bolag samt länets näringsliv. Regionen företräds i rådet av regiondirektör och politiker från berörda nämnder. Tidningen +E, som är ett initiativ från klimatrådet, tar upp aktuella miljöfrågor med fokus på energi och klimat. Tidningen delas ut till alla länets hushåll och arbetet med +E sker i samverkan med Regionen som också är delfinansiär. Integrationsrådet I Jönköpings län finns ett Integrationsråd som leds av landshövdingen. Rådet har 28 representanter från länets kommuner, myndigheter och intresseorganisationer. Regionen ingår, förutom i Integrationsrådet, också i den beredningsgrupp som är kopplad till rådet. Gruppen kommer bland annat att arbeta för att utrikes föddas kompetens valideras och tillvaratas på arbetsmarknaden samt för att öka kunskaperna inom området mångfald och tillväxt hos länets arbetsgivare. I denna fokusgrupp deltar två representanter från Regionen. Energikontoret Norra Småland Länsstyrelsen ingår tillsammans med Regionen, i styrgruppen för Energikontor Norra Småland. Syftet med Energikontoret är primärt att driva projekt tillsammans med andra aktörer inom energieffektivisering, transporter och förnybar energi. Energikontoret Norra Småland bildades i september Energikontoret är placerat hos Swerea Swecast men kommer från och med den 1 januari 2016 att finnas inom Regionen. GreenCharge GreenCharge är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som drivits under där Länsstyrelsen och Regionen varit engagerade. Blekinge Tekniska Högskola har varit huvudman och projektets syfte har varit att öka andelen elfordon samt etablera hållbara lösningar för en mer transporteffektiv infrastruktur i Småland och Blekinge med utblick på Sverige. Folkhälsa och friluftsliv Under året har samverkan skett med Regionen kring deras framtagande av det nya programmet för jämlik folkhälsa, där flera verksamheter inom Länsstyrelsen varit engagerade. Länsstyrelsen deltar i programmet som ansvarig för ett antal åtgärder. Arbetet har haft betydelse för utformning och inriktning av Länsstyrelsens nya åtgärdsprogram för hälsans miljömål, där samverkan har varit viktig för att undvika dubbelarbete samt för att stärka varandras insatser. I det förebyggande arbetet kring alkohol, narkotika, tobak och dopning i länet finns en beredningsgrupp benämnd Insiktutsikt som Länsstyrelsen samordnar och där Regionen och Länsstyrelsen samverkar. Tillsammans med Regionen och Jönköpings kommun har Länsstyrelsen under året genomfört en tankesmedja för friluftsliv med deltagare från offentliga- och ideella organisationer, myndigheter, kommuner och näringsliv i länet.

45 RB 29. Berörda länsstyrelser ska beskriva hur användningen av medel från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt bidrar till genomförandet av det regionala tillväxtarbetet, samt hur användningen av medlen relaterar till inriktningen i den regionala utvecklingsstrategin i länet. Under 2015 har Länsstyrelsen tilldelats 1,2 miljoner kronor inom anslag 1:1 för bidrag till regionala tillväxtåtgärder. En omfördelning av anslaget gjordes av regeringen i samband med bildandet av Region Jönköpings län. Från 2015 hanterar Regionen 95 procent av anslaget och Länsstyrelsen fem procent. Omfördelningen medförde att vid ingången av 2015 var huvuddelen av Länsstyrelsens del av anslaget intecknat av projektbeslut från 2014 eller tidigare. De stöd som Länsstyrelsen har betalat ut under året ligger väl i linje med den regionala utvecklingsstrategin för Jönköpings län och anknyter till de övergripande målområdena och då främst näringsliv men även livsmiljö. Under året har Länsstyrelsen beviljat medel till projektet Finansieringsguide. Bakgrunden till projektet är att företag i länet uttryckt behov om stöd till att hitta riskkapital och annan finansiering. Förutom Länsstyrelsen medfinansieras projektet av Regionen, Science Park Jönköping, Almi och Exportkreditnämnden. Projektet marknadsförs på webbplatsen Finanseringsportalen där länets offentliga stöd och finanseringsmöjligheter presenteras. Insatserna i projektet är riktade mot företag i tillväxtfas och de möjligheter som finns hos bland annat Exportkreditnämnden för expansion på internationella marknader. Länsstyrelsen anser att projektet ligger väl i linje med delstrategierna i den regionala utvecklingsstrategin om att bli en ledande industriregion med kunskapsintensiva företag. Länsstyrelsen har under året fortsatt medfinansiera projekten Smart Housing Småland och Trä i Småland Fas 2 vilka är viktiga strategiska projekt för länet. Projekten medfinansieras och drivs i samverkan med de länsstyrelserna och regionerna i Småland. Syftet är att utveckla energieffektivt och klimatsmart byggande med bas i glas och trä. Genom innovativa sätt att kombinera dessa material skapas nya affärsmöjligheter för att möta bostadsbrist i Sverige och internationellt. En viktig del är företagsforskarskolan ProWood som projektet Trä i Småland varit med och stöttat i ett initialt skede. Fokus ligger på industriell produktframtagning med praktisk tillämpning inom träindustrin och är betydelsefullt för att kunna öka synergierna mellan forskning och träbranschen i Småland. Länsstyrelsen deltar i styrgrupperna för projekten. Insatserna är angelägna för att skapa förutsättningar för utveckling av glas- och träindustrin i länet. För att utveckla och stärka livsmedelsproduktionen i länet har ett brett samarbete inletts genom etableringen av Gröna näringarnas kluster. Framtidsvisionen är skapa en livsmedelsproduktion i världsklass och att Jönköpings län ska bli Sveriges mest innovativa matregion. Samarbetspartners för Gröna näringarnas kluster är Länsstyrelsen, Elmia, Jordbruksverket, Jönköping University, Regionen, Jönköpings kommun, Hushållningssällskapet och LRF. Länsstyrelsen medfinansierade etapp 1 under 2014 och har fortsatt ingått i styrgruppen för arbetet som i slutet av 2015 beviljades medel för etapp 2.

46 Länsstyrelseinstruktion 5 7. Länsstyrelsen ska i sin verksamhet verka för att förenkla för företag Förenklingsarbete Länsstyrelsen i Jönköpings län har under året fortsatt förenklingsarbetet tillsammans med övriga länsstyrelser. Projektet Förenkla på riktigt! med samordning av Länsstyrelsen i Kronobergs län slutrapporterades i mars Inom projektet togs det fram en modell för att förenkla för företag vilket innefattar formella, strukturella och kulturella faktorer. Länsstyrelsen har under 2015 arbetat vidare med förenklaperspektivet internt inom hela organisationen. Förenklingsfrågorna har lyfts inom Länsstyrelsens ledningsgrupp vid flera tillfällen samt vid chefsdagar på Länsstyrelsen. Länsstyrelsens medarbetare har deltagit vid särskilda utbildningsinsatser i form av Forumspel. Externt har Länsstyrelsen under året genomfört en rad insatser med syfte att förenkla för små och mindre företag. Resultaten från de årliga brukarundersökningarna är alltid föremål för analys inom respektive verksamhetsområde. En åtgärdsplan tas fram och följs upp under året. Länsstyrelsen lämnar nedan en översiktlig redovisning av insatser genomförda under En samlad rapport över det arbete länsstyrelserna har gjort enligt uppdrag 37 i regleringsbrevet, för att förenkla för företag under 2015, lämnas av Länsstyrelsen i Kronobergs län till Näringsdepartementet. Insatser för att förenkla för företag Webben är Länsstyrelsens främsta informationskanal. En kontinuerlig översyn av Länsstyrelsens webbplats har skett under året, synpunkter från brukarundersökningar beaktas och åtgärder har genomförts för att öka tillgänglighet och tydlighet avseende Länsstyrelsens verksamhet inklusive förväntade handläggningstider. För stöd inom landsbygdsprogrammet har Länsstyrelsen på Framtidens landsbygd 2 samlat information om stödmöjligheter samt länkat till e-tjänsten för ansökan. Genom landsbygdsprogrammets e- tjänst får sökande bekräftelse omgående på inkommen ansökan. Sökande kan även se de uppgifter som behöver kompletteras i ansökan. Sedan 2006 har Länsstyrelsen på Finansieringsportalen 3 samlat information om regionala stödmöjligheter för företag. Webbplatsen hanteras i partnerskap med Regionen, Almi och Science Park Jönköping. Under året har Regionförbundet i Kalmar län med samverkansparter anammat konceptet så att sidan nu omfattar två län. Företag kan genom webbplatsen få en enkel översikt kring regionala stöd samt kontaktuppgifter till stödansvariga. Länsstyrelsen startade under 2014 ett nätverk för handlare på landsbygden. Nätverket med handlare på landsbygden har fyllt en viktig funktion för information och erfarenhetsspridning under 2015 då stöd för kommersiell service övergått från att finansieras av regionala tillväxtmedel till att ingå i landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen arbetar sedan 2009 med ett bevakningsuppdrag för grundläggande betaltjänster. Grundläggande betaltjänster innebär möjligheten att ta ut kontanter, betala räkningar samt hantering av dagskassa. Länsstyrelsen arbetar med informationsspridning till företag och föreningar om möjligheter och lösningar. Länsstyrelsen anordnade under året en konferens med information om mynt- och sedelutbytet. Under konferensen hölls en mässa där betaltjänstleverantörer deltog. Det resulterade i att flera handlare på landsbygden fann lösningar och en handlare har under året blivit ombud för betaltjänster

47 Länsstyrelsen har under året anordnat ett utbildningstillfälle för bredbandsföretag/föreningar kring så kallade 12:6- samråd. Utbildningstillfället syftade till att underlätta processen med bredbandsutbyggnad på landsbygden genom att erbjuda en samlad information till samtliga bredbandsföretag/föreningar i länet kring vikten av att söka samråd i tid samt vilka underlag som behöver finnas inför Länsstyrelsens handläggning av samråden. Inom rovdjursområdet har Länsstyrelsen under året infört en SMS-tjänst som informerar tamdjursägare, varav många är små företag, om när det skett angrepp på tamdjur i någon av länets kommuner. Tjänsten har fått namnet Rovdjursalert. Länsstyrelsen driver tillsammans med bland andra länsstyrelserna i Kronoberg och Östergötlands län samt Skogsstyrelsen och Jordbruksverket sedan 2013 projektet Samlad fastighetsspecifik Information (SFI) som ger fastighetsägare detaljerad information om natur- och kulturvärden på deras fastighet. Projektet hjälper fastighetsägare att lättare kunna hantera förvaltningen av sin fastighet. Länsstyrelsen samverkar inom Viltförvaltningsdelegationen, där representanter för näringsliv, turism, friluftsliv, politiker med flera deltar, kring en effektiv viltförvaltning med målet att älgstammens storlek ska sänkas för att underlätta för skogsbruksföretagen i länet. En informationsinsats till länets bostadsföretag om möjligheter att söka bidrag för genomförande av energikartläggningar har genomförts under året. Vägledning till länets kommuner kring detta har också förmedlats under året för att samma information ska nå ut till så många företag som möjligt. Informationsträffar kring den nya jordbrukspolitiken har genomförts på flera platser i länet. Information har lämnats kring landsbygdsprogrammet samt direktstöden Ett stort antal lantbrukare har deltagit vid dessa informationsträffar. En gemensam konsultträff har även genomförts för länets konsulter/rådgivare inom lantbruk och landsbygd. Inför inlämnande av SAM ansökan om jordbruksstöd har Länsstyrelsen erbjudit lantbrukarna lånedatorer i inrättade datorstugor på Länsstyrelsen. Lantbrukarna har haft möjlighet att få support vid ifyllande av ansökan via dator. Syftet med datorstugorna är att förenkla för lantbrukarna att genomföra en digital SAM ansökan. En väg in telefonsamverkan kring jordbruksstöden har fortsatt under Länsstyrelserna i Östergötlands-, Kronobergs-, Kalmar- och Jönköpings län samverkar och det län med kortast svarstid svarar på frågor från lantbrukare kring de olika stödformerna oavsett från vilket av länen lantbrukaren ringer. Tillgängligheten har påtagligt förbättrats genom att svarstiderna har kortats. Under 2015 genomförde Länsstyrelsen en så kallad tillsynsvecka. Syftet med tillsynsveckan var bland annat att effektivisera tillsynen, hitta synergier mellan olika tillsynsområden och öka förståelsen för Länsstyrelsens tillsynsverksamhet bland allmänhet och brukare. Verksamheten under tillsynveckan fick stort genomslag i media, där bland annat fisketillsynen, djurskyddstillsynen och tillsynen som rör kameraövervakning lyftes fram. Länsstyrelsen konstaterar att det som lyftes fram i media gav en positiv bild av Länsstyrelsens tillsynsverksamhet. Detta innebär i förlängningen att företag och brukare också får en positiv bild av att Länsstyrelsens verksamhet, vilket kan underlätta och utveckla en god dialog och samsyn mellan Länsstyrelsen och företagen. Några områden Länsstyrelsen identifierat för ytterligare insatser Länsstyrelsen har under 2015 haft svårt att klara uppsatta mål för handläggningstider för biotopskyddsärenden utifrån den nya lagstiftningen med rationaliseringsskäl inom jordbruket. Anledning har varit oklarheter i tillämpningen. Konsekvensen har blivit att ett antal lantbrukare inte har kunnat ta bort odlingshinder under 2015.

48 För ett mindre antal ärenden som rör miljöfarlig verksamhet har handläggningstiden blivit lång. Ofta beror lång handläggningstid i dessa ärenden på att anmälningarna rör komplexa miljöfarliga verksamheter som kräver omfattande utredningar. Landsbygdsprogrammets försenade uppstart har kraftigt påverkat företag, föreningar och andra stödsökande under Förseningar i utformning av regelverk samt försenade och ofullständiga IT-system har medfört att samtliga stödsökande fått vänta lång tid på beslut. Länsstyrelsen har under 2015 prioriterat information kring tidplaner när stödinsatser öppnas samt kring ansökningsprocessen.

49 Infrastrukturplanering VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 34* Årsarbetskrafter män 0,38 0,34 0,42 Årsarbetskrafter kvinnor 0,37 0,37 0,15 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,35 0,32 0,26 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 0,27 0,31 0,24 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. VERKSAMHET Länsstyrelsen har under år 2015 följt och bevakat strategiska infrastrukturfrågor av betydelse för den regionala utvecklingen i länet. Detta har skett i samverkan med bland annat Region Jönköpings län och Trafikverket. Transporter och vägar Under år 2015 har det varit relativt få stora ärenden rörande fysisk planering av transportinfrastruktur i länet. Trafikverket har kommit i en fas då flera större projekt ligger i byggskedet och färre projekt ligger i

50 planeringsskedet. De största projekten där Länsstyrelsen har medverkat vid den fysiska planeringen under året har varit miljökonsekvensbeskrivningarna och vägplanerna för riksväg 26 mellan Månseryd och Mullsjö samt åtgärdsvalsstudien för Jönköpingsbanan och Vaggerydsbanan. Länsstyrelsen har vid behov haft trafiksamråd med Trafikverket där pågående ärenden och projekt samt rutiner för samarbete har diskuterats. Från Länsstyrelsens och Trafikverkets sida deltar samordnande handläggare samt, vid behov, även handläggare med specialistkompetens. Länsstyrelsen har under 2015 tillstyrkt två vägplaner, godkänt två miljökonsekvensbeskrivningar, deltagit i arbetet med en större åtgärdsvalsstudie samt fattat beslut om två vägprojekt som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen har även deltagit vid samråd och lämnat samrådsyttranden för ytterligare några projekt. Mest omfattande har arbetet varit med vägplanerna för väg 26 mellan Månsarp och Mullsjö. Infrastrukturfrågor har diskuterats i samband med detaljplaner och översiktsplaner. Länsstyrelsen tar här hjälp av Trafikverket i syfte att verka för en bebyggelsestruktur som ger förutsättningar för en miljövänlig och trafiksäker transportinfrastruktur. Det handlar dels om hur bebyggelsen ska respektera nödvändiga avstånd till vägar och järnvägar, men även hur bebyggelsen kan utformas så att transportarbetet minimeras samtidigt som tillgängligheten maximeras. Den så kallade fyrstegsprincipen kommer upp för diskussion i olika sammanhang såsom vid diskussioner om översiktsplaner. Fyrstegsprincipen är ett förhållningssätt som innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas stegvis, för att bättre hushålla med investeringsmedel, och som en metod för att minska trafikens negativa effekter på till exempel trängsel, luftkvalitet och klimat. IT-infrastruktur Bredbandsutbyggnaden är av stor betydelse för landsbygdsutveckling och den regionala tillväxten. Tillgång till snabb, kraftfull och väl fungerande dataöverföring är en förutsättning för tillväxt inom landsbygdsoch lantbruksföretagande i länet men även för övriga boende på landsbygden, inte minst unga. Länsstyrelsen gör därför bedömningen att bredband med hög kapacitet är en förutsättning för boende och tillväxt på landsbygden och prioriterar fortsatt bredbandsutbyggnad högt. Regional samordning och kunskapsstöd till kommunerna i bredbandsfrågorna är viktigt och Länsstyrelsen ser att det finns behov hos både bredbandsföreningar och kommuner att ha kontinuerliga kontakter med Länsstyrelsen i bredbandsfrågan. Under 2015 har Region Jönköpings län tilldelats medel för att tillsätta en regional bredbandskoordinator. Bredbandskoordinatorn tillsattes i december Länsstyrelsen har etablerat ett väl fungerande samarbete med bredbandskoordinatorn. Länsstyrelsen anser att samverkan kring bredbandsutbyggnad måste ske på alla nivåer. På nationell nivå sker samverkan i det nationella nätverket Länssamverkan 2.0 där länsstyrelserna, de regionala samverkansorganen, Tillväxtverket, Jordbruksverket och Post- och telestyrelsen ingår. Länsstyrelsen ser även att samarbete med Regionen, länets kommuner och byalag är av stor vikt för att understödja utbyggnaden och undvika att områden på landsbygden lämnas utanför bredbandsutbyggnaden. Under år 2015 har samtliga bredbandsprojekt i landsbygdsprogrammet avslutats och slututbetalats. Post- och telestyrelsens årliga mätning visar att tillgång på bredband om minst 100 Mbit/s på landsbygden i Jönköpings län fortfarande understiger målet att 90 procent av befolkningen ska ha tillgång till 100 mbit/s år En ökning har dock skett från år 2010 när medel för bredbandsutbyggnad första gången tilldelades länet inom landsbygdsprogrammet. Ökningen har varit från att sju procent av hushållen på länets landsbygd hade tillgång till snabbt bredband år 2010 till 15 procent år Vissa av länets kommuner har varit mer strategiska i bredbandsutbyggnaden genom att exempelvis utse en ansvarig tjänsteman för bredband. I Sävsjö, Vetlanda och Värnamo kommun har

51 bredbandsföreningar och kommunala nätbolag varit aktiva och sökt finansiering för flera projekt. Dessa kommuner har också haft den största ökningen av tillgång till bredband på landsbygden. Under 2015 har länets regionala handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet beslutats. I augusti 2015 har en första ansökningsomgång genomförts för stöd till utbyggnad av bredband inom landsbygdsprogrammet. Under denna ansökningsomgång inkom 32 ansökningar som uppgick till totalt 270 miljoner kronor i stödbelopp. För den första ansökningsomgången har Länsstyrelsen avsatt hela den tillgängliga budgeten om 91 miljoner kronor. Totalt har Länsstyrelsen en tilldelning på 144 miljoner kronor under programperioden Den totala investeringsvolymen i projektansökningarna är större än under förra programperioden. Länsstyrelsen konstaterar att tillgängliga medel inom landsbygdsprogrammet för bredbandsutbyggnad är otillräckliga. Länsstyrelsen har medverkat vid åtta träffar och informerat om bredbandsutbyggnad kopplat till stödmedel från landsbygdsprogrammet. Bredbandsträffar har även anordnats av byalag där Länsstyrelsen deltagit. Länsstyrelsen har även anordnat en informationsträff med länets kommuner och byalag kring hur ett samråd enligt 21 miljöbalken ska genomföras. Länsstyrelsen har utöver det medverkat vid två träffar med e-utvecklingsrådet i Jönköpings län, en träff företrädare för länets samtliga stadsnät och en träff med den danska energimyndigheten. Utöver det har alla bredbandsföreningar och intressenter välkomnats att diskutera sina planerade insatser med Länsstyrelsen. De marknadsföringsinsatser som Länsstyrelsen genomfört under 2014 och 2015 har resulterat i att kännedomen om stödmöjligheterna till bredband är mycket goda i länet. Projekten är även väl förankrade hos både kommunen och Länsstyrelsen när ansökan om stöd lämnas in. Under 2015 har intresset för bredband uppmärksammats i både lokal och nationell media. Bland annat har två artiklar publicerats i lantbrukspressen, ATL och flera artiklar i länets tidningar såsom Tranås tidning, Värnamo Nyheter och Jönköpings- Posten. Länsstyrelsen har även publicerat två artiklar kring bredbandsutbyggnad i den egna tidskriften Förvetet som går ut till länets jordbrukare och övriga intresserade. Regional Digital Agenda (ReDA) Under 2015 har den regionala digitala agendan, ReDA, för Jönköpings län beslutats. Arbetet med ReDA samordnas av Region Jönköpings län och har utformats i linje med den regionala utvecklingsstrategin för länet (RUS). Visionen för länets ReDA är att Jönköpings län ska präglas av högt ITanvändande som gynnar en hållbar regional utveckling. Länsstyrelsen har under 2015 ansvarat för frågorna kring bredbandsutbyggnad inom ReDA och har tagit fram ett förslag till strategi för bredbandsutbyggnad i länet. Målsättningen är att den ska underlätta och samordna arbetet med att nå det svenska bredbandsmålet i länet, att 90 procent av Sveriges befolkning ska ha tillgång till ett snabbt bredband år Strategin kommer i samarbete med länets bredbandskoordinator och Regionen att förankras i länet under år En fortsatt bredbandsutbyggnad i länet är av stor betydelse för landsbygdens utveckling och den regionala tillväxten. Länsstyrelsen bedömer att den nödvändiga utbyggnaden av bredband på länets landsbygd inte kommer att ske på kommersiella grunder och att Länsstyrelsen möjligheter att bidra med medel för bredbandsutbyggnad är avgörande för att hela länet ska få tillgång till snabbt bredband.

52 Hållbar samhällsplanering och boende VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 40* och 41* Årsarbetskrafter män 3,83 3,75 4,03 Årsarbetskrafter kvinnor 4,80 5,53 5,16 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 3,98 4,19 4,23 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 4,23 4,69 4,51 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 4032, Överklagande lovärenden 1) 53 1) Nöjdindex för verksamhet 4032 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för 19 deltagande länsstyrelser är 43. Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B

53 Kommentarer till brukarundersökningen Överklagade lovärenden tillhör generellt sett de ärendegrupper där nöjd kundindex allmänt är, och också kan förväntas vara, förhållandevis låg. Det faktum att en betydande del av de klagande inte får bifall till sina överklaganden kan många gånger färga av sig på hur de upplever myndighetskontakten i stort. Detta till trots kan vi konstatera att Länsstyrelsen i Jönköpings län 2015 uppnådde ett nöjdindex på 53. Detta är tio enheter högre än genomsnittet för samtliga länsstyrelser och en förbättring med tre enheter för vår egen del, jämfört med förra årets brukarundersökning. Länsstyrelsen får höga betyg vad gäller bemötande, kompetens, lätt att förstå informationen på webben samt lätt att förstå våra yttranden och beslut, medan betygen är lägre vad gäller lätt att nå rätt person per telefon och lyhördhet. Det sistnämnda torde, som ovan antytts, troligen hänga samman med att de flesta får avslag på sina överklaganden. En förbättring av tillgängligheten per telefon åtgärdas bland annat genom framtagandet av en telefonpolicy på Länsstyrelsen, ett arbete som för närvarande pågår. VERKSAMHET Under året har Länsstyrelsen vidareutvecklat sitt arbete med direkt koppling till kärnverksamheten inom hållbar samhällsplanering och byggande med syfte att ge ett brett stöd i form av samråd, konferenser och tillsynsvägledning, till berörda tjänstemän och politiker i kommunerna. Det har under året också inneburit att mycket arbete har ägnats åt inläsning av, samt yttrande över, förslag till förändringar av plan-och bygglagen och dess förordningar. Kommunsamråden, minst två per kommun, utgör kvalificerade diskussioner om samhällsplanering där även ansvariga politiker deltagit från flera kommuner. Väl förberedda möten med en strukturerad dagordning har medverkat till ett givande kunskapsutbyte. Särskild vikt har under året lagts på de mer komplicerade planeringssituationerna. Ett högt deltagande vid de årliga konferenserna i plan och byggfrågor under vår och höst har också varit viktigt för en bra kunskapsöverföring till kommunerna. Temat för vårens konferens var tillämpningsfrågor med anledning av förändringar i plan-och bygglagen, medan höstkonferensen ägnades åt hållbar samhällsplanering med inriktning mot de mindre tätorterna och utvecklingen på landsbygden. Länsstyrelsen anordnade även sin årliga tillsynskonferens i januari månad där frågor som berörde kommunernas tillsynsansvar enligt plan- och bygglagen uppmärksammades. Länsstyrelsens tillsynsvägledning inom planoch byggprocessen, har förutom konferenser och kommunsamråd, inneburit en omfattande rådgivning direkt riktad till enskilda tjänstemän samt till politiker. Länsstyrelsens samverkan med Lantmäteriverket, med två årligen återkommande möten, är viktig med anledning av verkets roll i granskningen av genomförandefrågor i detaljplaneprocessen. Länsstyrelsens rutinbeskrivningar för detaljplaneyttranden liksom hemsidan har uppdaterats under året för att bättre motsvara kommunernas behov av stöd och vägledning inom planering och byggande, särskilt när det gäller tillämpningen för lovgivning och prövning av ärenden som berör olika former av flyktingboenden. Inom ramen för Boverkets bidrag till särskilda kompetensutvecklingsprojekt deltar flera kommuner från länet i ett projekt som berör en enhetligare och effektivare handläggning av flera olika ärendetyper inom byggnadsnämndernas ansvarsområde. Länsstyrelsen har här utgjort ett särskilt kompetensstöd och har medverkat vid flera seminarier som anordnats inom projektet under året. Översiktsplanering För att stärka översiktsplaneringen, utifrån såväl det nationella som regionala perspektivet, genomförde Länsstyrelsen liksom under tidigare år i samverkan med Region Jönköpings Län och Trafikverket, ett antal träffar med ledningsgrupperna för de under året påbörjade arbetena med nya kommunomfattande översiktsplaner.

54 För att ytterligare stärka statens synpunkter samt för att ge de regionala aspekterna ett bättre genomslag har Länsstyrelsen under året även erbjudit en muntlig genomgång av sitt samrådsyttrande vid ett särskilt möte med kommunen. Förfarandet har mottagits positivt och kommer att utgöra en del av Länsstyrelsens strukturerade arbete för att medverka till en aktuell och bra översiktsplanering. Inför den nya politiska mandatperioden i kommunerna skickade Länsstyrelsen ut en uppdatering av sin sammanställning av de viktigaste planeringsunderlagen för en aktuell översiktsplan. Sammanställningen utgör i huvudsak den sammanfattande redogörelse som Länsstyrelsen ska göra enligt plan-och bygglagen. Den ska fungera som underlag för kommunernas ställningstagande om översiktsplanens aktualitet. Redogörelsen ger en kortfattad beskrivning av planeringsunderlagen samt kommenterar på vilket sätt de kan användas i kommunernas översiktsplanearbete. Kopplat till planeringsunderlagen har Länsstyrelsen under år 2015 fortsatt sitt arbete enligt regeringsuppdraget att ompröva och förtydliga underlaget för riksintressen inom områden som är aktuella för bostadsbyggande eller annan bebyggelseutveckling. Länsstyrelsen har under året också fortsatt sitt arbete med att kategorisera planeringsunderlag för leverans till den nationella Planeringskatalogen som ska bli tillgänglig under år Länsstyrelsen har, med bland annat medel från delegationen för hållbara städer, i samverkan med tre kommuner, studerat hur ett hållbarhetsperspektiv kan diskuteras och vidmakthållas i små tätorter. Projektet har slutredovisats under våren år Bostadsförsörjning Bostadsförsörjningsfrågan har varit högaktuell från flera perspektiv under året, dels utifrån bristen på framför allt hyreslägenheter, och dels utifrån rådande flyktingsituation. I arbetet med årets bostadsmarknadsenkät och den uppföljande bostadsmarknadsanalysen har länsstyrelsen haft överläggningar om bostadsmarknadsläget med samtliga länets kommuner. Resultatet visar entydigt på behovet av att bygga nya hyreslägenheter i länet samt att bristen på hyreslägenheter är stor i samtliga kommunhuvudorter. Länsstyrelsens arbete enligt det så kallade hemlöshetsuppdraget har inarbetats i analysen. Länsstyrelsen anordnade under våren en välbesökt handläggarträff som behandlade bostadsförsörjningsfrågor med koppling till kommunernas ansvar för att ta fram riktlinjer för sin bostadsförsörjning. Under hösten har Länsstyrelsen, med hänsyn till flyktingsituationen, också lagt ner ett stort arbete för att medverka och informera om hur man inom gällande plan- och bygglagstiftning samt förslag till nya förordningar kan anordna tillfälliga bostäder för flyktingar. Inom länsstyrelsen samt genom Länsstyrelsens Integrationsråd har också ett omfattande arbete gjorts för att samordna insatserna för att klara mottagandet liksom bostadsförsörjningen med anledning av flyktingsituationen. Tillsynsvägledning Bygg Under året har arbetet fortsatt med särskilda insatser för den nationella samordningen och kunskapsuppbyggnad inom länsstyrelsernas tillsynsvägledning. På länsnivå har tillsynsvägledningsarbetet inneburit aktiv närvaro vid, och kontakter med, samtliga kommunala nätverk som berör bygglovhandläggare och byggnadsinspektörer. Inom kommunernas samverkan har det synliggorts ett behov av att utveckla både synsätt och rutiner kring byggtillsynen. Länsstyrelsen har här kunnat ställa upp som en särskild samordnings- och kunskapsresurs. Tillsynsvägledningen har bedrivits enligt Länsstyrelsens tillsyns- och tillsynsvägledningsplan inom plan- och byggområdet. I samverkan med nätverket för miljöskyddsfrågor i länet, Miljösamverkan F, hölls också en konferens med inriktning på hur bullermiljöaspekter ska bedömas såväl

55 från ett plan-och byggperspektiv som från ett tillsynsperspektiv enligt miljöbalken. Överklaganden av kommuns beslut enligt plan- och bygglagen Avseende överklaganden av kommuns beslut enligt plan- och bygglagen har Länsstyrelsen, mot bakgrund av regleringsbrevets inriktningsmål för handläggningstider för dessa ärenden, även under det gångna året fortsatt med de åtgärder som sjösattes år 2013 i syfte att förkorta handläggningstiderna och minska ärendebalanserna. Åtgärderna består bland annat av en ökad och mera systematisk uppföljning och omfördelning av ärenden samt särskilda avarbetningsveckor. Länsstyrelsen kan konstatera att regleringsbrevets inriktningsmål för handläggningstider även i år uppfylls för såväl lov och förhandsbesked som för detaljplaner. Detta har dock inte skett utan ansträngning och hård prioritering, vilket bland annat inneburit att andra ärendegrupper fått stå tillbaka och följaktligen fått längre handläggningstider. Bidragsärenden Under året har bidragsärendena som avsett radonsanering i stort sett avslutats liksom flertalet av de bidrag som tidigare beviljats för äldrebostäder. En särskild arbetsinsats har genomförts för att kunna få in och avsluta ett stort antal äldre radonbidragsärenden som saknat uppföljningsmätningar. Intresset för att installera solceller är stort i länet och sett till beviljat belopp per invånare ligger länet fortsatt högt, nationellt sett. Det finns en lång kö av bidragsansökningar sedan tidigare och för närvarande står mer än 280 ansökningar i kö med ansökningar om totalt mer än 34 miljoner kronor i bidragsbelopp, som inte har kunnat beviljas. Detaljerad redovisning av våra uppnådda resultat avseende plan- och bygglagsärendena kommer att lämnas till Boverket senast den 29 februari 2016.

56 Återrapportering regleringsbrev Länsstyrelsens återrapportering av regleringsbrevsuppdragen inom Hållbar samhällsplanering och boende sker för regleringsbrevsuppdrag 43 och 44 direkt till Boverket genom redovisningen i samband med plan-och byggenkäten senast den 29 januari Regleringsbrevsuppdrag 45 redovisades av länsstyrelserna direkt till Boverket genom att svara på en enkät som skickats ut med svar senast den 30 november Tabell 4.1 Bidrag för vilka Länsstyrelsen har fattat beslut, men där annan myndighet har gjort utbetalningen (tkr) Boverket: Engångsbidrag Totalt Källa: Boverkets statistikprogram Svanen Tabell 4.2 Beslut om stöd (antal första beslut) Reguljära stöd Radonbidrag egnahem Tillfälliga stöd Investeringsstöd äldrebostäder, m.m Investeringsstöd till solceller Övriga beslut Beslut om omprövning Beslut om avslag/avskrivning Beslut om återkallande Beslut om utbetalning Beslut om omprövning efter utbetalning Källa: Boverkets statistikprogram Svanen 56

57 Energi och klimat VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 42* Årsarbetskrafter män 2,12 2,27 1,49 Årsarbetskrafter kvinnor 1,54 2,67 2,46 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 1,69 2,23 1,82 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2,25 2,89 2,55 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. VERKSAMHET Länsstyrelsens arbete med att leda, strategiskt samordna och konkretisera den regionala energi- och klimatstrategin samordnas av en energi- och klimatstrateg på heltid samt en miljö- och klimatsamordnare på halvtid. Arbetet har förstärkts ytterligare under hösten med en handläggare inom ramen för regeringens nya satsning på klimatinvesteringar. Härutöver engageras ytterligare fyra medarbetare på Länsstyrelsen inom ramen för Klimatrådets arbete. 57

58 Klimatrådet som initierades och bildades av Länsstyrelsen år 2011 är ett samverkansorgan för aktörer i Jönköpings län som har påverkansmöjlighet, engagemang, och är pådrivande i klimat- och energiarbetet. Klimatrådet skapar regional nytta genom att stötta kommuner, företag och ideella organisationer med att tydligt och konkret visa på att ett aktivt klimatarbete skapar möjligheter, handlingsutrymme och stora fördelar för den egna organisationen, och är helt avgörande för att länet ska bidra till de nationella klimatmålen samt uppnå den genom Klimatrådet fastställda, gemensamma visionen om att Jönköpings län ska vara ett plusenergilän. Landshövdingen är ordförande i Klimatrådet och utser ledamöterna i rådet och dess underorganisationer för ett år i taget. Ledamöterna i Klimatrådet innehar ledande positioner inom sina organisationer, och företräder dessa i olika sammanhang och har därför goda möjligheter att verka för den inriktning som fastställs i Klimatrådet. Närmare 50 organisationer och över 90 personer ingår i Klimatrådet och dess grupper. Länsstyrelsen sammankallar grupperna och bistår med sekreterare tillika utredningsresurser. Under år 2015 har två omfattande åtgärdsprogram påbörjats med över 60 åtgärder för perioden , och en rad andra insatser har genomförts, inte minst för att ytterligare öka och påskynda investeringstakten inom ramen för Klimatklivet. Uppföljning och utvärdering av åtgärder som initierats och tagits fram inom ramen för rådet, administreras och samordnas av Länsstyrelsen, dels genom fokusgruppernas sekreterare och dels genom den ordinarie uppföljningen av länsövergripande åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Under 2015 har även Klimatrådet som organisation följts upp och utvärderats för att säkerställa kvaliteten och genomslagskraften i arbetet. Utvärderingen har gjorts genom intervjuer med fem företagsledare tillika representanter i rådet. Samtliga är överens om att visionen måste genomföras, helst i snabbare takt än till år Det är också centralt att Länsstyrelsen fortsatt arbetar med struktur, effektivitet, engagemang och fortsätter att visa på resultat av rådets arbete. Företagen sätter även värde på att landshövdingen är ordförande. Inom ramen för rådet pågår sedan 2013 ett viktigt arbete med införandet av ett uppföljning- och resultatsystem. Systemet är tänkt att skapa en lättillgänglig resultatuppföljning hos såväl lokala och regionala som nationella aktörer, för att på ett systematiskt sätt visa på nyttan av satsningarna som görs och hur de anpassas till samhällets struktur och ständiga förändring. Under våren 2016 söker vi medel för att genomföra en fördjupad utvärdering och uppföljning då det finns en stor efterfrågan på bättre och mer jämförbar statistik för åtgärdsarbetet, det är viktigt att tydligare kunna mäta framstegen och säkerställa att vi är på rätt väg i tillräckligt hög takt i förhållande till våra målsättningar. För att ytterligare förstärka arbetet med uppföljning tar Länsstyrelsen årligen fram energibalanser för Jönköpings län samt för länets 13 kommuner. Energibalanserna är en kartläggning över energiflödena i Jönköpings län och i länets kommuner. Energibalansen med startår 1990 utgör underlag för att följa upp fastställda regionala mål och prioritera åtgärder avseende exempelvis energiproduktion, energieffektiviseringar, transportsystemets energiförbrukning och minskad användning av fossila bränslen. Organisationsskiss över Klimatrådet för Jönköpings län Klimatrådets beredningsgrupp leds av energioch klimatstrategen och har till uppgift att samordna fokusgruppernas arbete och bereda rådets möten. I beredningsgruppen ingår tjänstemän från Länsstyrelsen, Trafikverket, Landstinget, Regionförbundet, en till två kommuner och en till två representanter från näringslivet. Klimatrådets fyra fokusgrupper har under år 2015 letts av en politiker och tre tjänstemän från externa organisationer, med 58

59 erfarenhet och sakkunskap inom respektive fokusområde: Energieffektivisering, Konsumtion och livsstil leds av Vetlanda kommun Transporter och planering leds av Region Jönköpings län Förnybar energi och Jord- och skogsbruk leds av Energikonor Norra Småland Anpassning till klimatförändringar leds av Värnamo kommun Omställningen till ett klimatsmartare samhälle behöver medborgarnas medverkan, vilket kräver en effektiv kommunikation för att nå ut med budskapet och kunna skapa förändring. Det har därför tillsatts en strategisk kommunikationsgrupp som leds av Länsstyrelsen. Gruppen fungerar som ett stöd i kommunikationsfrågor för att öka genomslaget för de åtgärder som Klimatrådet ställer sig bakom och för att öka medvetenheten hos allmänheten om Klimat-och energistrategins visioner och mål. Gruppen tar även fram förslag till en för Klimatrådet gemensam kommunikationsstrategi. Tre viktiga kanaler för rådets kommunikation är tidningen +E som sedan tre år tillbaka delas ut till länets alla hushåll, Klimatkonferensen och Klimatveckan. Klimatveckan genomfördes för andra året med över unika besökare. Klimatpriset delades i sedvanlig ordning ut för fjärde året, länets största och mest prestigefyllda pris som delas ut för ett framgångrikt klimatarbete i Jönköpings län. Inom ramen för Klimatrådet genomfördes under våren också dialogmöten hos länets kommunledningar på temat grön utveckling. Dialogen gav ett mycket positivt gensvar och under 2016 hålls dialogmöten med resterade 21 företagsledningar som finns representerade i Klimatrådet. Ytterligare en tydlig hållbarhetstrend är att länet fortsatt är överlägsen etta inom solenergi per capita jämför med övriga län i Sverige, sett till statligt stöd för solenergi. Länsstyrelsen har under året tillsammans med Vetlanda, Aneby och Uppvidinge kommuner medverkat i Linnéuniversitetes planering av ett forskningsprojekt om småländsk vindkraft, entreprenörskap och miljö. Länsstyrelsen kan konstatera att intresset och engagemanget kring klimatfrågor är mycket stort i Jönköpings län. Det pågående, omfattande och framgångsrika klimat- och energiarbetet i länet har gett tydliga och konkreta resultat inom flera områden. Vi kan bland annat konstatera att utsläppen av växthusgaser i Jönköpings län har minskat sedan 1990 och att den förnybara energiproduktionen aldrig varit högre än idag. Genom ytterligare ansträngningar, fortsatt aktiva dialoger med och samordning mellan aktörerna i länet, kommer Länsstyrelsen bidra till fler effektiva åtgärder och synergier mellan olika aktörers åtgärder. Allt för att nå klimat- och energimålen lokalt, regionalt och nationellt. LEKS Länsstyrelsen har till och med hösten 2015 ingått i arbetsgruppen för länsstyrelsernas gemensamma energi- och klimatsamordning, LEKS. Länsstyrelsen har under år 2015 deltagit i LEKS med 20 procent av en heltidstjänst. LEKS-arbetsgrupp och styrgrupp har under året genomfört insatser för att stödja länens energi- och klimatarbete Energikontor Norra Småland Efter att Länsstyrelsen under flera års tid varit pådrivande, bildades den 1 september 2012 Energikontor Norra Småland. Länsstyrelsen ingår i Energikontorets styrgrupp. I enlighet med överenskommelsen mellan Energikontorets parter samt kontorets stadgar, följs Energikontorets verksamhet upp bland annat inom ramen för Klimatrådet. Verksamheten bedrivs i nära samverkan med näringsliv, forskning och samhälle, och syftar till utveckling företag och organisationer inom energi-, industri -, transport-, service- och fastighetssektorerna. Verksamheten blir per den 1 januari 2016 en del av Region Jönköping län. GreenCharge Länsstyrelsen har under perioden engagerat sig i forsknings- och utvecklingsprojektet GreenCharge genom landshövdingen i egenskap av styrgruppsordförande samt energi- och klimatstrategen som projektadministratör. 59

60 Länsstyrelsen tog 2011 initiativet till en förstudie som ledde fram till ett genomförandeprojekt under namnet GreenCharge där även Regionen var engagerad som medlem. Blekinge Tekniska Högskola var huvudman, och GreenCharge syftade till att öka andelen elfordon samt etablera hållbara lösningar för en mer transporteffektiv infrastruktur i Småland och Blekinge med utblick på Sverige. GreenCharge engagerade 25 kommuner, tre landsting/regioner, fyra länsstyrelser och ett stort antal företag i Småland och Blekinge. Länsstyrelsen ser positivt på projektets utveckling och uppnådda resultat där exempelvis målsättningen för antalet elfordon överträffades 530 (200) samt även målet för antalet laddplatser 204 (200). GreenCharge påbörjade under hösten 2015 en kommersialiseringsfas och mot den bakgrunden valde Länsstyrelsen att avsluta sitt engagemang i projektet. Återrapportering regleringsbrev RB 42. Länsstyrelserna ska redovisa insatser och användningen av medel från anslag 1:10 Klimatanpassning inom utgiftsområde 20 med anledning av uppgiften att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet. I detta ska även ingå en redovisning av hur länsstyrelserna genomför och följer upp sina regionala handlingsplaner för klimatanpassning. Intern organisation Det interna arbetet leds av StyrMek, en styrgrupp där länsrådet, ekonomichefen och samtliga avdelningschefer ingår. Berörda tjänstemän är adjungerade. Denna grupp leder även arbete med klimatpåverkan, miljömål och miljöledning. Resurserna under 2015 för länets klimatanpassningarbete har bestått av en klimatanpassningssamordnare på heltid samt expertis för genomförande av projekt inom vattenkvalitet, GIS och kommunikation. Klimatanpassningsarbetet stöttas även av en intern klimatanpassningsgrupp med deltagare från olika delar av Länsstyrelsens verksamhetsområden. Länsstyrelsen klimatanpassningsarbete i Jönköpings län bedrivs enligt en projektplan med följande mål: Öka kunskap och medvetande hos länets aktörer Bidra med stöd och underlag till länets aktörer Arbeta för att klimatanpassning integreras i berörda samhällssektorers verksamheter och beslutsprocesser Integrera klimatanpassning i Länsstyrelsens verksamheter Externt arbete 2015 Under år 2015 har fokus legat på att ge fortsatt stöd åt länets aktörer, för att på bästa sätt genomföra beslutade åtgärder i åtgärdsprogrammet för Anpassning till ett förändrat klimat. Länets kommuner har en nyckelroll och under våren bjöd Länsstyrelsen, under ledning av landshövdingen, in till dialogmöte i alla länets kommuner. Dialogen gav ett mycket positivt gensvar och under 2016 hålls dialogmöten med resterade 21 företagsledningar inom ramen för Klimatrådet. Klimatrådet som initierades och bildades av Länsstyrelsen år 2011 är ett samverkansorgan för aktörer i Jönköpings län som har engagemang, påverkansmöjlighet och är pådrivande i klimat- och energiarbetet. Klimatrådet skapar regional nytta genom att stötta kommuner, företag och ideella organisationer med att tydligt och konkret kunna visa på att ett aktivt klimatarbete skapar möjligheter, handlingsutrymme och stora fördelar för den egna organisationen. En av Klimatrådets fyra fokusgrupper arbetar med klimatanpassning, med klimatanpassningssamordnaren som sekreterare och ordförande är Värnamo kommun. Gruppen består av kommunala representanter från tekniska kontor (VAsidan), Regionen, plankontor, 60

61 räddningstjänst, hälsa och omsorg, politik samt försäkringsbolag. Genom riktade projekt, arbetsgrupper och nätverksträffar med regionala och kommunala aktörer såväl som företag och enskilda, genomförs analyser, kartläggningar och integrering av klimatanpassning inom olika områden. Se aktuella projekt som Länsstyrelsen drivit under 2015 nedan. Fokusgruppen har under året även arbetat intensivt med att sprida och lyfta fram åtgärdsprogrammet för klimatanpassning som ska fungera som en vägledning för länets aktörer för att aktivt möta klimatförändringarna och skapa ett långsiktigt robust samhälle och en hållbar utveckling. Klimatrådet har även inrättat en kommunikationsgrupp och tillika redaktionsråd för klimat- och miljötidningen +E. +E ges ut till alla länets cirka hushåll sedan 2012 och vårnumret hade tema Klimatanpassning. Enligt den senaste läsvärdesundersökningen har tidningen närmare läsare. Klimatrådets Klimatvecka genomfördes för andra året med över besökare. Klimatveckan är en årlig mötesplats sedan 2014 som under 2015 hade flera seminarier och aktiviteter på temat klimatanpassning. Ett av exemplen var SMHI:s Geodom. Geodomen är en uppblåsbar kupol där man kan visualisera hur klimatet förändras och vad det har för konsekvenser för vår planet. SMHI:s representant i IPCC var också med på klimatveckan och föreläste om hur arbetet i klimatpanelen går till och vad resultaten visar. Klimatpriset delades i sedvanlig ordning ut för fjärde året, länets största och mest prestigefyllda pris som delas ut för ett framgångrikt klimatarbete i Jönköpings län där en nomineringskategori är Klimatanpassning. Länsstyrelserna har ett nationellt nätverk för klimatanpassning för informationsutbyte och diskussioner av gemensamma frågeställningar. Vid behov tillsätts arbetsgrupper för angelägna länsstyrelsegemensamma frågor. Länsstyrelsen har under året varit aktiv i nätverket samt deltagit i nätverkets grupp för sydlänssamverkan. Länsstyrelsen har genom samordnaren deltagit i en introduktionsutbildning med SMHI, vid flera nationella konferenser med inriktning mot klimatanpassning, samt vid flera konferenser med Svenskt vatten. Samordnaren har även löpande kontakt med statliga sektorsmyndigheter i det regionala och nationella klimatanpassningsarbetet. Länets kommuners samt regionens utsedda kontaktpersoner för klimatanpassning ingår i ett nätverk med Länsstyrelsen som sammankallande. Gruppen har två träffar per år och däremellan sker regelbundna avstämningar. Informationen till länets kommuner har huvudsakligen gått genom detta nätverk, vilket kompletterar klimatrådets fokusgrupp för klimatanpassning. Länsstyrelsen har under året deltagit i granskning och samråd kring kommunernas uppdatering av sina översiktsplaner. Informationsspridning har gjorts genom Länsstyrelsens och Klimatrådets webbsidor om klimatanpassning och inom ramen för tidningen +E som distribueras till samtliga hushåll i länet två gånger om året. Kommunikation och dialog har även skett genom konferenser, seminarier, föreläsningar, workshopar, temamöten och nätverksmöten. Vidare har samordnaren deltagit i remiss- och ärendehantering som sakkunnig. Projekt och rapporter 2015 Länsstyrelsen har drivit ett stort antal projekt under året och tagit fram ett flertal rapporter och utredningar som är viktiga för kommunernas och andra aktörers arbete med klimatanpassning. Ett arbetet som på ett positivt sätt även uppmärksammats utanför länet. Under 2015 har tio projekt inom olika verksamheter på Länsstyrelsen pågått, alla med bäring på klimatanpassning: Regional analys över flodpärlmusslans känslighet för klimatförändring En modell är framtagen och genomförd på de livsvillkor flodpärlmusslan kräver. Analysen visar att flodpärlmusslan i Jönköpings län kan komma att minska dramatiskt i utbredning till år

62 Grundvattennivåmätare utplacerade i länet Det regionala övervakningsnätet av grundvattenmätare är förstärkt med fyra nya loggar, i syfte att övervaka nivåerna av grundvatten vid exempelvis torka och skyfall. Intervjuer av länets kommuner angående dagvattenhantering och skyfallskartering Alla länets kommuner har fått beskriva sitt arbete med skyfallskarteringen och hur de arbetar med att klimatanpassa sin dagvattenhantering. Intervjuerna genomfördes i första hand utifrån ett samhällsplaneringsperspektiv. Undersökningen visade på att samhällsplanerarna har haft svårt att hittills ta till sig och använda de digitala hjälpmedel som Länsstyrelsen tillhandahållit för att möjliggöra analyser som ska underlätta bedömningar översvämningsrisker och dagvattenhantering i kommunernas planarbete. GIS-analys av miljöfarlig verksamhet och förorenade områden Projektet går ut på att använda GIS för att analysera hur miljöfarlig verksamhet och förorenade områden kan påverkas av ett förändrat klimat. Fokus ligger på översvämningar, skyfall samt ras och skred. Andra aspekter av klimatförändringar som kan påverka men som inte analyseras med GIS, diskuteras utifrån vilka begränsningar en eventuell GIS-analys skulle ha. Rapporten kommer innehålla statistik och förteckningar över de objekt som kan drabbas, metodbeskrivning, beskrivning av hur resultaten kan tillämpas, samt diskussion av vilka approximationer GIS-studierna är förknippade med. Slutredovisning sker i början av Kartläggning av vattenuttag i länet Projektet har resulterat i en förteckning över kända vattenuttag som sker i länet. Totalt ingår 242 uttag i förteckningen, jämnt fördelat mellan ytvatten- och grundvattenuttag. Syftet med projektet var att underlätta tillsyn, med ett klimatanpassningsperspektiv. Risk- och sårbarhetsarbetet (löpande) Klimatanpassningssamordnaren deltar och yttrar sig som sakkunnig i frågor som rör klimatförändringar och klimatanpassning. Förmågebedömning med scenario skyfall Ett seminarium om skyfall i ett framtida klimat har genomförts där SMHI och Länsförsäkringar föreläste om skyfall ur deras perspektiv, och Länsstyrelsen redogjorde för sitt arbete med metod för skyfallskartering. En workshop för att bedöma förmågan att hantera skyfall har hållits. Underlaget var framtaget med hjälp av skyfallskarteringsmodellen. Dagvatten i ett förändrat klimat Länsstyrelsen i Jönköpings län har i samarbete med flera kommuner i länet utarbetat en vägledning Dagvatten i ett förändrat klimat Syftet med vägledningen är att ge kommunerna i Jönköpings län underlag till egna dagvattenstrategier, både avseende befintlig bebyggelse och vid nybyggnation. Avsikten är att kommunen ska utgå från guiden och anpassa den till lokala förutsättningar och den egna organisationen. Delar av guiden ska direkt kunna lyftas in i en kommunal dagvattenstrategi. Guidens huvudsakliga målgrupp är kommuntjänstemän på de förvaltningar som hanterar dagvatten på något sätt. I guiden ges även förslag på en metod för klassificering av recipienter där utgångspunkten är vattnets naturliga rörelser och den påverkan som dagvatten kan ha på recipienten. Dessutom diskuteras både praktiska och strategiska perspektiv på dagvatten och de nya utmaningar som klimatförändringarna bidrar till. Att i ett tidigt skede planera för klimatförändringarnas effekter gör att mycket av de skador och kostnader som annars skulle drabba kommunerna kan förebyggas. Förhållningssättet till dagvatten i kommunen ska alltså utgå från god och långsiktigt hållbar samhällsplanering. Skyfallskarteringsprojektet Länsstyrelsen i Jönköpings län har med finansiering från MSB arbetat fram en manual för hur man med hjälp av GIS kan kartlägga djupområden och ytavrinning kopplad till extrema skyfall i urban miljö. Vid dessa skyfall har Länsstyrelsen utgått från att ledningssystemets kapacitet är begränsad i förhållande till regnvolym och intensitet, 62

63 vilket oftast blir fallet vid extrema skyfall. Modellen är tänkt att användas i de kommunala verksamheter där man ser ett behov av att kunna kartlägga samhällets sårbarhet vid dessa extrema händelser - plansidan, räddningstjänst, VA med mera. Med hjälp av modellen kan man peka ut riskområden i samhället som kräver fördjupade och eventuellt ytterligare analyser. Genom att kommunerna själva kan göra denna föranalys kan man peka ut områden och därmed minska kostnaderna för eventuella konsultationer. I Jönköpings län har samtliga kommuner tagit del av en grundläggande presentation och även fått material som gör att de är mer förberedda för extrema regnmängder i samband med skyfall. Modellen har från början kommunicerats med tjänstemän och politiker i Eksjö kommun, som varit referenskommun, för att få en klar bild av vilket underlag som kommunerna behöver för risk- och sårbarhetsanalyserna samt för övrig kommunal verksamhet. Modellen lanserades under december 2014 till länets 13 kommuner och fyra medverkande länsstyrelser. Den finns beskriven i en rapport, Skyfallskartering i GIS arbetssätt och metod. Under 2015 har fokus varit inriktat på: Utveckling och framtagande av modell för skyfallssimulering, Lågpunkter och ytavrinning. Uppdatering av manual för skyfallssimulering inför övergången till ArcGIS 10.3 och publicering av densamma. Löpande support för kommuner och län som utför skyfallsanalysen utefter vår modell samt för de kommuner som fått del av vår kartering. Föreläsningar och infoträffar om Länsstyrelsens skyfallsmodell. Kartering av Hallands län på uppdrag av Länsstyrelsen i Halland, delar av Svartån (Örebro) på uppdrag av Jordbruksverket samt några kommuner i Skåne län. Utveckling av skyfallsmodellen så att Länsstyrelsen i en och samma analys kan hantera skredrisker, extrema skyfall och sedan koppla och riskklassa mot exempelvis miljöfarlig verksamhet. Utveckling av en ras och skred metod i ArcGIS. Metoden är vetenskapligt dessutom förankrad (Göteborgs universitet). Regional vattenförsörjningsplan En regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län har färdigställts under 2015, genom en urvalsprocess där större viktiga ytoch grundvattenresurser sållats ut. Dessa beskrivs tillsammans med länets naturliga förutsättningar för vattenförsörjning. Stor vikt lades vid framtida klimatförändringar och hur dessa kan komma att påverka länets vattentillgångar. Övriga kommunikationsaktiviteter Föreläsningar för yrkesgrupper, intresseföreningar, regionala nätverk, arbetsgrupper och mötesforum som kommunernas miljösamordnare och beredskapssamordnare. Seminarium om skyfall och skyfallskarteringsmodell. Framtagande av populärversion av +4 grader, anpassning till ett förändrat klimat. Uppföljning Under hösten påbörjades uppföljningsarbetet av åtgärdsprogrammet. Arbetet samordnades med den årliga kommunenkäten gällande miljömålsåtgärderna i regionala åtgärdsprogram för miljömålen i länet med svar i början av Inom ramen för rådet påbörjade även Länsstyrelsen under 2013 ett viktigt arbete med införandet av ett uppföljnings- och resultatsystem, ett arbete som fortfarande pågår. Systemet är tänkt att skapa en effektiv och lättillgänglig resultatuppföljning hos lokala, regionala och nationella aktörer, allt för att på ett systematiskt, konkret och kvalitetssäkrat sätt visa på nyttan av alla satsningar som görs och för att kunna visa att satsningarna är väl anpassade till samhällets struktur och ständiga förändring. 63

64 Medelsanvändning under året Tkr Övrigt 11 Summa intäkter av bidrag Löner Konsulttjänster 316 Summa kostnader Kvarstående bidrag 0 Källa: Agresso Länsstyrelseinstruktion 5 8. Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Förordning (2013:815). Samordning av klimatanpassningsarbetet beskriv under regleringsbrevsuppdrag

65 Kulturmiljö VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 43* Årsarbetskrafter män 6,45 6,18 5,29 Årsarbetskrafter kvinnor 2,77 2,94 2,76 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 4,25 4,11 3,71 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 5,44 5,09 5,37 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. VERKSAMHET Länets nya kulturmiljöprofil har under året presenterats i en artikelserie i tidningen Förvetet 4. Under år 2016 kommer kulturmiljöprofilen att synliggöras ytterligare 4 Produceras av Länsstyrelsen och delas ut till länets samtliga jordbrukare och övriga intresserade genom Länsstyrelsens hemsida, och information kommer att spridas internt inom Länsstyrelsen. Kulturmiljö i Miljömål och kommunala planeringsunderlag Sedan år 2015 har Länsstyrelsen en särskild resurs som delvis arbetar med kultur- 65

66 miljöfrågor inom RUS, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet, som är det Länsstyrelsegemensamma samverkansorgan som ska stödja, vägleda och samordna länsstyrelsernas arbete och det regionala arbetet i miljömålssystemet. Arbetet är en del i den satsning som Länsstyrelsen gör mot de kommunala planeringsunderlagen. Ett av målen i projektet Kommunala planeringsunderlag var att upprätta en policy för hantering av kulturmiljöns värden i kommunal planering och lovgivning. Under året har policyn i det närmaste färdigställts och den kommer kunna slutföras under början av Engagemanget i RUS Kulturmiljö - Riksintressen kulturmiljö vid bostadsbyggande - där Länsstyrelsen fokuserat på riksintresset Jönköpings stad, har varit prioriterat under året och kommer även 2016 ha hög prioritet. Brand i Eksjö trästad I augusti utbröt en brand i Eksjö trästad där en person förolyckades, en byggnad totalförstördes och ytterligare ett antal byggnader skadades. Eksjö norra stadsdel är till stora delar byggnadsminnesförklarad och Länsstyrelsen har engagerat sig både under räddningsinsatsen och därefter. Länsstyrelsen har sökt och tilldelats särskilda medel för att kunna genomföra en dokumentation av den totalskadade fastigheten för att få ett underlag att bedöma om det finns delar som kan bevaras och för att kunna ta ställning till om byggnadsminnesförklaringen ska kvarstå eller hävas. Dokumentationen utförs av Jönköpings läns museum och förväntas vara färdig under början av Länsstyrelsen kommer därefter att ta ställning till lagskyddet. Om byggnadsminnesförklaringen kvarstår kommer Länsstyrelsen att vara engagerad i arbetet med vad som ska ersätta den nedbrunna fastigheten. Vindkraft och kulturreservat Under året har en fråga om vindkraftsetablering i Jönköpings och Aneby kommuner prövats enligt Miljöbalken. Ärendet kan ha stor betydelse för Länsstyrelsens syn på landets första och det ena av två kulturreservat som finns i länet. I dagsläget utgör kulturreservatet Åsens by ett av länets viktigaste besöksmål och förvaltningen av reservatet har hög ambition. Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Östergötland har avslagit ansökan om den aktuella vindkraftsetableringen. Mark- och miljödomstolen har bedömt att etableringen inte skulle orsaka påtaglig skada på kulturvärdena i Åsens by och återförvisat ärendet till miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Östergötland för fortsatt handläggning. Länsstyrelsen har överklagat ärendet som, om bedömningen står fast, kan få konsekvenser för kulturreservatet och Länsstyrelsens engagemang där. Projekt Under 2015 har Länsstyrelsen bedrivit flera projekt med medfinansiering från RAÄ och HaV. Projekten har haft bäring på riksintressen för kulturmiljön, kulturmiljö och vattenförvaltning, vattendragens kulturarv samt området skog och historia. Det kommunala främjandearbetet har under året varit kopplat till översynen av länets riksintressen för kulturmiljön, i syfte att skapa ett mer relevant kunskapsunderlag och förhållningssätt till hur kommunerna hanterar riksintressena i sin fysiska planering. Under 2016 kommer detta arbete vara fortsatt prioriterat. Under året har Länsstyrelsen bjudit in till en nationell metodkonferens Kulturmiljö som samhällsintresse. Under året har inventeringsprojekten Kulturmiljö och vattenförvaltning kunskapsuppbyggnad Södra Östersjöns vattendistrikt (SÖVD) och Vattenförvaltning och kulturmiljö i Västerhavets vattendistrikt (VaKul) drivits vidare med två resurser som inventerat Silverån utmed länsgränsen mellan Jönköping och Kalmar län samt efterbearbetat resultaten från inventeringarna år 2015 gällande Toftaån samt Farstorpaån, Skärvetaån och Gårdvedaån. Projekten är samverkansprojekt mellan flera länsstyrelser och HaV under ledning av vattenmyndigheterna Södra Östersjöns vattendistrikt och Västerhavets vattendistrikt. Som en del i samverkansarbetet mellan olika aktörer med koppling till vattenkraft och kulturmiljöer, deltog Länsstyrelsen med en representant från inventeringsprojektet i samband med Växjökonferensen Dialog om vattenkraft och miljö Arrangör var Havs och Vattenmyndigheten. Under året har rapporterna gällande 66

67 Hjorsetån, Hylletoftaån och Vämmesån 5 och gällande Tidan 6 tryckts i rapportserien Minnen vid vatten. Länsstyrelsen kommer även under kommande treårsperiod att prioritera kunskapsuppbyggnaden kring de vattenanknutna kulturmiljöerna. Havs- och Vattenmyndigheten medfinansierar även under 2016 men därefter är deras medverkan osäker. Ambitionsnivån för kommande period kommer sannolikt behöva sänkas med mindre medelstilldelning. Under året har sista etappen i det treåriga projektet Vårda Vattendragens Kulturarv (VVK) genomförts. Inom länet har den fortsätta satsningen på de ängslador som är belägna på Färjansö i Värnamo kommun prioriterats. Arbetena avser en restaurering och säkerställande av byggnaderna som är så viktiga för förståelsen av det bruk som varit på platsen. Delar av restaureringsarbetena har varit tvungna att senareläggas och kommer slutföras under början av år Projektet Skog & Historia är ett samarbetsprojekt mellan Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och Skogsstyrelsen och har bedrivits sedan år 2012 i syfte att kvalitetsgranska de registreringar som gjordes inom arbetsmarknadsprojektet med samma namn. Kvalitetsgranskningen inom Jönköpings län sker genom Jönköpings läns museum och resultaten förs in i FMIS (Riksantikvarieämbetets fornminnesregister). Projektet kommer att avslutas under år Samverkan och utåtriktat arbete Länsstyrelsen har fortsatt prioritera samverkan med interna och externa aktörer, ett arbetssätt som ger förutsättningar för att kulturmiljöfrågorna ska få ett bredare och bättre genomslag i länets utveckling. Under 2015 deltog Länsstyrelsen i Jönköping län, tillsammans med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Västra Götalands län, Jönköpings läns museum, Riksantikvarieämbetet och två entreprenörer i SkogsElmia. Detta samarbete och vår gemensamma medverkan på de stora internationella skogs- mässorna arrangerade av Elmia AB, började under 1980-talet. Länsstyrelsen i Jönköping är den som har huvudansvaret och samordnar vår gemensamma medverkan. Syftet med deltagandet är att få ut budskapet att man ska ta hänsyn till kulturmiljöerna i skogen. Projektet samfinansieras bland annat med pengar från Riksantikvarieämbetets 7:2-anslag. Deltagandet i mässorna ingår även som en del för att uppnå miljömålet Levande skogar. Inom de vattenanknutna projekten ingår att utveckla samverkansformerna mellan naturvårds- och kulturmiljövårdsintressena för att överbrygga eventuella målkonflikter som kan uppstå. Som en delaktivitet har exempelvis en workshop hållits inom Länsstyrelsen som resulterat i att ytterligare verksamheter inom Länsstyrelsen som har beröring på hanteringen av vattennära miljöer kommer att inbjudas i kommande samverkansmöten. Länsstyrelsen har deltagit i flera interna remisser rörande bl.a. nya naturreservat och miljömålsarbetet. Skogsstyrelsens promemoria Bevara skogens kulturmiljöer, har besvarats tillsammans med Svenska kyrkans tre remisser avseende Handbok för arbetet med kyrkoantikvarisk ersättning v 1.2, Förslag till ny fördelningsmodell och process för beredning och beslut om kyrkoantikvarisk ersättning, och slutligen Gemensamt ansvar en utredning om fastigheter, kyrkor och utjämningssystem som besvarades via webformulär. Vidare har Riksantikvarieämbetets remiss avseende Översyn av regelverket om de kyrkliga kulturminnena besvarats. Länsstyrelsen har även yttrat sig över revidering av kulturplan för region Jönköpings län. Synpunkterna har förts fram i webformulär. Länsstyrelsen har i september lämnat redovisning för uppdragen 72 och 73 enligt regleringsbrev för Redovisningen har gjorts till RAÄ enligt deras anvisningar. 5 Meddelande nr 2015:29 6 Meddelande nr 2015:32 67

68 Återrapportering regleringsbrev Tabell 5.1 Länsfakta kulturmiljö Antal registrerade fornlämningar (exkl. marina) Antal byggnadsminnen enligt 3 kap. kulturmiljölagen Antal kyrkobyggnader enligt 4 kap. kulturmiljölagen Riksintresseområden för kulturmiljövården, antal Riksintresseområden för kulturmiljövården, yta (ha) Kulturreservat, antal Kulturreservat, yta (ha) 93,6 93,6 93,6 Andel av länets kommuner som har kulturmiljöprogram (%) 92,0 92,0 92,0 Källa: Fornlämningar Fornnminnesinformationssystemet (FMIS) ( Byggnadsminnen Länsstyrelsens förteckning över länets byggnadsminnen Kyrkobyggnader Länsstyrelsens förteckning över länets kyrkobyggnader Riksintresseområden Länsstyrelsens GIS-skikt, Riksintressen kulturmiljövård Kulturreservat Länsstyrelsens GIS-skikt, Kulturreservat Andel kommuner med kulturmiljöprogram - Miljömålsportalen, indikator Planering kulturmiljö. Tabell 5.2 Utbetalade bidrag för kulturmiljö, summa (tkr) Bidrag, vilka Länsstyrelsen fattar beslut om och betalar ut Bidrag, vilka Länsstyrelsen har fattat beslut om, men där Riksantikvarieämbetet har gjort utbetalningen Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, Riksantikvarieämbetets handläggarsystem KÄLLA 68

69 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 45* Årsarbetskrafter män 4,07 3,61 4,11 Årsarbetskrafter kvinnor 3,46 2,95 2,39 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 3,47 2,96 2,99 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 4,79 3,97 3,88 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. VERKSAMHET F-samverkan Myndigheter och organisationer måste arbeta tillsammans för att klara sina viktiga uppdrag vid olika typer av samhällsstörningar. Ett väl utbyggt samarbete finns sedan många år i Jönköpings län mellan kommunerna, Region Jönköpings län, Polisen, Länsstyrelsen, Försvarsmakten och SOS Alarm AB. Berörda 69

70 myndigheter och organisationer har tecknat en överenskommelse att aktivt delta i F- samverkan och att arbeta utifrån de mål och principer som bidrar till de gemensamma målen, och avsätta de resurser som behövs före, under och efter händelser. I F- samverkans organisation finns det ett regionalt krishanteringsråd för att förankra arbetssätt, ge legitimitet och skapa förutsättningar för nätverk i krishanteringsfrågor. Sammankallande för krishanteringsrådet är Länsstyrelsen. Det leds av landshövdingen och består av ledande företrädare från respektive aktör. I organisationen finns även en styrgrupp som träffas fyra gånger om året för verkställa det som krishanteringsrådet har bestämt. Det regionala rådets roll är att fatta beslut om strategisk inriktning, och ta ställning till de förslag och frågor som styrgruppen lyfter upp till rådet. Regionala rådet träffades i början av Inom F-samverkan har arbetsgrupper och arbetsutskott genomfört verksamhet främst inriktat på att utveckla samverkan och samordning av krisberedskapen för aktörer i Jönköpings län. Arbetsutskottet i F- samverkan har genomfört fyra arbetsmöten, och styrgruppen har träffats vid tre tillfällen. Händelsen med flyktingströmmar har hanterats inom ramen för F-samverkan på ett framgångsrikt sätt. För att kunna hantera flyktingfrågorna på ett samordnat och strukturerat sätt både på den regionala och lokala nivån så bildades en särskild händelsegrupp/inriktnings- och samverkansfunktion i F-samverkans regi. Strategi för krisberedskap inom F- samverkan, lokal och regional nivå Länsstyrelsen har tillsammans med länets krisaktörer (F-samverkan) tagit fram en gemensam strategi för krisberedskap under perioden Den har sedan förankrats i det regionala krishanteringsrådet och i F-samverkans styrgrupp. Det övergripande målet är att under fortsätta att utveckla och stärka den regionala samverkan. Den ska leda till att Länsstyrelse och kommuner har ökat sin förmåga att utöva sitt respektive geografiska områdesansvar. Aktörernas risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) har utvecklats med fokus på samhällets funktionalitet och samhällsviktiga verksamheter. Länets krisaktörer har goda kunskaper om den nationella handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet. Länets krisaktörer har fått en ökad kunskap om det aktörsgemensamma arbetet Samverkan och ledning, och har utvecklat en gemensam process för implementeringen av detta. Öka krisaktörernas förmåga till samverkan med användning av frivilliga förstärkningsresurser. En samsyn vad gäller stabsarbete har skapats, vilket leder till att länets krisaktörer har utökat gemensamt förhållnings- och arbetssätt före, under och efter samhällsstörningar eller extraordinära händelser. Länets krisaktörer har tillgång till och förmåga att använda Rakel och andra gemensamma tekniska kommunikationsoch lägesbildsystem. Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Ett sjuttital aktörer inom samhällsskydd och beredskap experter, forskare och praktiker - har i två års tid arbetat med att ta fram rekommendationer som resulterat i ett gemensamt sätt att tänka och arbeta för bättre samverkan och ledning i Sverige. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har samordnat arbetet som resulterat i en gemensam grund för en ökad förmåga att hantera samhällsstörningar, och den implementering av synsättet som nu kommer att ske, omsätter grunden i praktisk användning hos alla krisberedskapsaktörer i landet. Projekt Ledning och samverkan (LOS) har i samarbete med MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) tagit fram en strategisk plan för implementering av gemensamma grunder för ledning och 70

71 samverkan vid samhällsstörningar. Detta projekt startades under 2014 inom länet och ett antal seminarier har därefter genomförts under 2015 för att stärka Länsstyrelsens och kommunernas roll som geografiskt områdesansvariga när det gäller samordning och inriktning samt att fortsätta utveckla och stärka samtliga aktörers roll i F-samverkan. På grund av händelsen med flyktingströmmar under hösten så fick tyvärr det planerade seminariet om Tema lägesbild ställas in under hösten men kommer istället att genomföras under Länsstyrelsen har tillsammans med länets aktörer (F-samverkan) genom dessa aktiviteter och åtgärder ökat sin förmåga till samordning och inriktning inte bara under en händelse, utan det har även utmynnat i ett förbättrat samarbete före och efter en händelse. Länsstyrelsen ordnade dessutom årets tvådagarskonferens för övriga länsstyrelser inom Sydlänen under Första dagen ägnades åt hur länsstyrelserna skulle kunna öka sin förmåga att samverka vid samhällsstörningar genom bl a samverkansövningar. Syftet var att utveckla en gemensam process för implementeringen av Gemensamma grunder för samverkan och ledning. Andra dagens fokus var på kunskapshöjande åtgärder inom arbetet med civilt försvar, och betydelsen av frivilliga organisationer. Sydlänsskonferensen bidrog till att alla sju länsstyrelser påbörjade en gemensam process med att utveckla förmågan att samverka vid samhällsstörningar med bl a en ökad kännedom om roller och mandat. Planering och prioritering av samhällsviktiga elanvändare, styrel Länsstyrelsen har tillsammans med länets kommuner och eldistributörer under 2015 slutfört planeringsomgång två med Styrel. Styrel är en del av krisberedskapen och syftar till att mildra samhällskonsekvenserna vid en manuell förbrukningsfrånkoppling där elnätsföretagen beordras att avbryta överföringen av el. Arbetet har lett till att den privata och offentliga samverkan inom elsektorn har stärkts och att en prioritering av samhällsviktig verksamhet utifrån ett scenario med kortsiktig elbrist är gjord. Gemensamt och samordnat stöd till kommunerna Under 2015 skulle kommunerna redovisa risk- och sårbarhetsanalyser enligt lagen om extraordinära händelser, LEH; och anta styrdokument enligt kommunöverenskommelsen samt anta nytt handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor, LSO. Ett samordnat utskick har därför gjorts till kommunerna med stöd och rekommendationer om hur dessa redovisningar ska göras. I detta utskick som gjordes till kommunerna fanns även med en bilaga med stödfrågor till föreskriften MSBFS 2015:5. Genom detta stöd så är den förväntade effekten av kommunernas kommande redovisning att vi får en samlad bild av behoven inom länets krishanteringssystem och hur dessa ska hanteras, för att uppnå en bättre krisberedskap. Utbildning och övning Länsstyrelsen har genomfört stabsutbildningar gemensamt för såväl regionala som lokala staber (enligt MSB:s, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, utbildningskoncept). Stabsmetodikutbildningen genomfördes vid fem tillfällen under två dagar med ca 20 personer per tillfälle och stabschefs-utbildningen genomfördes därefter vid två tillfällen under en dag med ca 20 personer per tillfälle. Deltagarna kom från kommunerna, Region Jönköpings län, Polisen och Länsstyrelsen. Deltagarna ingick i respektive organisationers krisledningsstaber. Utvärderingen från dessa utbildningar visade på att i stort sätt alla deltagare var mycket nöjda med resultatet. Genom dessa gemensamma utbildningar så har vi fått fram en gemensam symmetri i nomenklatur och i tankesätt hos deltagande aktörers staber. En effekt är att nätverk har bildats mellan stabspersonal på olika nivåer inom F-samverkan. Personal har utbildats som också kan besätta stabsbefattningar inom F-samverkan, då en gemensam stab för denna satts i funktion. 71

72 Målet är att dessa utbildningar bl a ska leda till höjd kvalitet och strukturmässig samstämmighet i aktörernas krisledningsplaner. Den förväntade effekten är att det har bidragit till en ökad kunskap hos länets politiker och tjänstemän om krisaktörernas roller och ansvar, samt om innebörden av det geografiska områdesansvaret liksom en ökad krishanteringsförmåga. Signalskyddstjänstutbildningar och övningar för säkra kryptografiska funktioner har genomförts enligt plan. Vid varje övningstillfälle bjuds även ett stort antal andra myndigheter in till att öva i signalskydd och kryptering. Dessa övningar leder till att Länsstyrelsen stärker och upprätthåller sin kompetens för att kunna kommunicera på ett säkert sätt med de myndigheter, bl a Försvarsmakten, som så kräver. Användningen av radiokommunikationssystemet RAKEL har övats bl a i samband med kvartalsprov av utomhusvarning (VMA). En särskild utbildningssatsning har även gjorts för att utbilda så kallade superwisor för WIS (webbaserat informationssystem) inom respektive kommun och Länsstyrelsens organisation. Utbildning och övning har även skett med personal från frivilliga förstärkningsresurser på ett framgångsrikt sätt. En studiecirkel för Länsstyrelsens program för räddningstjänst och sanering vid kärnteknisk olycka har genomförts under Programmet har omfattat räddningsledarens roll, information/kommunikation, strålning/indikering och sanering. Deltagarna har bestått av personal som har kommit från Länsstyrelsens krisledningsorganisation, fyra presumtiva räddningsledare (som har utsetts från kommunerna), Region Jönköpings län, Jordbruksverket och Trafikverket. Därefter har två regionala utbildningar inom radiologiska och nukleära, RN-området (kärntekniska olycka) genomförts av Myndigheten för samhällskydd och beredskap. Då behovet av kunskaper inte enbart finns hos Länsstyrelsen, utan i minst lika hög grad hos övriga aktörer i den regionala krissamverkan inom länet (Fsamverkan), har även dessa medverkat på dessa två utbildningar. Deltagare från angränsande län bjöds in vid dessa två tillfällen. Sista delen i denna studiecirkel bestod i att Länsstyrelsens deltog i Hallands län en kärnkraftsövning Gripen under hösten. Länsstyrelsen har på detta viset utvecklat en bättre förmåga att hantera sina uppgifter att kunna ta ett ansvar för såväl räddningstjänst som för genomförande av sanering efter en kärnteknisk olycka där nedfall drabbat länet. Höjd beredskap och civilt försvar Utökad samverkan har skett med Försvarsmakten för att klarlägga behov av stöd mellan Försvarsmakten och det civila samhället. Länsstyrelsen har bjudit in Försvarsmakten till deltagande i länets krisberedskapsarbete som också sker i F- samverkan. Berörd personal från Länsstyrelsens organisation har ökat sin kunskapsnivå inom totalförsvarsområdet genom att bl a delta i Försvarshögskolans utbildning Från Hot till Riskhantering som har genomförts under hösten. Det har resulterat i en ökad kunskap avseende samverkan och behov av stöd/möjlighet att lämna stöd mellan Försvarsmakten och det civila samhällets aktörer. Den förväntade effekten för detta arbete är att skapa grundläggande förutsättningar och förbättra den gemensamma förmågan samt öka uthålligheten. Frivilliga organisationer Länsstyrelsen bedriver ett projekt tillsammans med Frivilligorganisationer som bygger på att dessa i framtiden utgör en gemensam resurs inom F-samverkan och att Länsstyrelsen tar ett samordningsansvar för detta. Projektet syftar ytterst till att säkerställa tillräcklig uthållighet och hanteringsmöjlighet vid kriser eller andra händelser där de egna resurserna kan vara bristfälliga eller otillräckliga. Syftet är också att öka kunskapen om krishantering hos den personal som ingår i berörda frivillig- och intresseorganisationer. Ett särskilt avtal har tagits fram med Frivilliga Automobilkåren i Jönköpings län, FAK som 72

73 ska gälla för länets kommuner, Ydre kommun, Region Jönköpings län, Polisen och Länsstyrelsen och den omfattar tiden FAK ska bl a upprätthålla bandvagnsförare, göra omflyttningar av bandvagnar efter prioritering inom ramen för F-samverkan, elverksskötare, bränsletransport, tankning av elverk, resurser för snöröjning, lastning och lossning av transporter, personal för hjälp vid omfattande skogsbränder och översvämningar. Inriktning och styrning av FAK ska ske genom Länsstyrelsens försorg. Kostnader för det gemensamma uppdraget fördelas mellan kommuner och myndigheter inom F- samverkan. Genomförda utbildningar och övningar som har bedrivits i projektet samt framtaget avtal med FAK har lett fram till att förmågan att hantera en krissituation, inte minst vad gäller uthållighet har ökat inom länet. Informationssäkerhet Länsstyrelsen har i arbetet med årets riskoch sårbarhetsanalys beaktat och analyserat informationssäkerheten i enlighet med uppdraget. Det material som använts för redovisningen av den interna delen av uppdraget är inhämtad från LST-IT och internt på Länsstyrelsen medan redovisningen av den externa delen av uppdraget i sin helhet är baserad på informationen från en enkät som MSB har distribuerat till samtliga länets kommuner. Enkäten till kommunerna har senare sammanställts och analyserats. De slutsatser som kan dras av underlaget är att det i nuläget inte finns några indikationer på att Jönköpings län har andra hot eller risker inom det geografiska området än Sverige i stort. Det har dock framkommit flera utvecklingsområden som kommer att ligga till grund för kommande arbete och satsningar inom området informationssäkerhet. De områden som har identifierats är kompetensutvecklande insatser inom kontinuitetshantering och informationssäkerhet samt att genomföra riskanalyser av befintliga system. Den rådande utvecklingen mot alltmer komplexa sätt att hantera information ställer andra krav på informationssäkerhetsarbetet framöver med utbildningar och workshops för olika målgrupper. Återrapportering regleringsbrev RB 67. Länsstyrelsernas tillsyn av kommunerna inom området skydd mot olyckor syftar till att främja och bedöma kommunernas förmåga att leva upp till nationella mål, verksamhetsmål och särskilda skyldigheter enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Länsstyrelserna ska redovisa en sammanfattande bedömning av kommunernas arbete enligt lagen om skydd mot olyckor och beskriva hur eventuella brister och åtgärdsbehov som identifierats har omhändertagits. Sammanfattande bedömning av kommunernas arbete enligt lagen om skydd mot olyckor, LSO Länsstyrelsen har valt ut ett antal indikatorer i form av prestationer och resultat för att bedöma uppfyllelse för kommunerna i Jönköpings län vad gäller nationella mål, verksamhetsmål och preciserade skyldigheter. Indikatorerna presenteras i diagramform och kommenteras i texten. För att påvisa ett likvärdigt skydd görs jämförelser mellan länet och ett genomsnitt för riket. Viktiga preciserade skyldigheter för kommunerna är tillsyn, rådgivning och information samt rengöring och brandskyddskontroll. Kommunerna ska även verka för skydd mot andra olyckor än bränder och undersöka inträffade olyckor. Övergripande mål i LSO 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till 73

74 de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 6 Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamhet enligt denna lag skall samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs. Förmåga till räddningsinsats Förmåga till räddningsinsats kan beskrivas med hjälp av snabbhet, uthållighet och metodkapacitet. Snabbheten (jämför 1 kap 3 godtagbar tid ) indikeras av insatstiden, tid från larm till att räddningsinsatsen påbörjas på skadeplatsen (A) och är överlag bra i länet. Uthålligheten är mycket bra tack vare god tillgång till personal (B), men framförallt ett utvecklat samarbete inom RäddSam F som möjliggör effektiv styrkeuppbyggnad, strukturerat ledningssystem och optimerad beredskapstäckning över länets yta (jämför 1 kap 3 effektivt sätt samt 1kap 6 samverkan ). Även metodförmågan bedöms god då kommunerna har som mål i sina handlingsprogram eller underliggande dokument att öva för att leva upp till beskrivningarna i den uppgiftskatalog som tagits fram. Gemensamma metod- och samverkansövningar för räddnings- och ledningsenheter genomförs årligen. Effektiviteten indikeras av spridning från startföremålet (C)(D)(E). Ett exempel på god samverkan med lyckat resultat är branden i Eksjö trästad, där över hundra personal från olika Räddningstjänster i länet lyckades hindra brandspridning till andra fastigheter. Förebyggande verksamhet För att förebygga bränder ska kommunerna utföra tillsyn (F)(G) och ansvara för rengöring och brandskyddskontroll (H) samt stötta den enskilde genom information, rådgivning och utbildning eller liknande (I)(J). Kommunen ska även verka för skydd mot andra olyckor än bränder. Ett område där kommunerna i Jönköpings län arbetar aktivt sedan flera år tillbaka är att förhindra suicid, och sker dels genom utbildningar för kommunpersonal att upptäcka riskbeteenden och öka handlingsförmågan, dels genom insatsplaner för räddningstjänst, polis och ambulans. För att kunna förebygga bättre och utveckla den skadeavhjälpande verksamheten ska kommunen undersöka inträffade olyckor avseende orsak, förlopp och insatsens utförande (K). Diagrammet på kommande sida visar att kommunerna inom de flesta områden gjort goda prestationer. 74

75 Jönköpings läns kommuners arbete enligt lag om skydd mot olyckor jämfört med rikets kommuners (MSB senaste redovisningsår = 2014) Observera att diagrammet är stympat av tydlighetsskäl. Jönköpings läns kommuner Rikets kommuner A. Insatstid B. Personal för räddningstjänst (utryckning) C. Släckt i startföremålet D. Släckt i startutrymmet E. Utvecklade bränder i byggnad F. Tillsynsbesök enligt LSO 5:1 100 G. Personal för tillsyn enligt LSO 5:1 H. Personal för brandskyddskontroll I. Utbildade i brandskydd J. Personal för information och rådgivning K. Fördjupade olycksundersökningar Diagrammet grundas på uppgifter från MSB databas IDA. Trots goda prestationer är antalet händelser (utslaget på antal personer) betydligt högre i länet än i riket (L). Resultaten antas delvis vara avhängiga prestationerna men även bero på yttre faktorer som inte kommunerna råder över som t ex demografi (M), industritäthet och transportflöden. Det finns även stora osäkerheter i att jämföra statistiken då kommunerna i landet tolkar och redovisar uppgifter på olika sätt. Flertalet Räddningstjänster i länets kommuner har ett brett uppdrag vad gäller räddningstjänst och kriser i samhället. Ambitionen och servicegraden är hög för att ge bästa hjälp till den nödställde (L)(N). 75

76 Händelser och utfall i Jönköpings läns kommuner jämfört med rikets kommuner Jönköpings läns kommuner Rikets kommuner L. Räddningstjänsthändelser totalt varav drunkningstillbud varav utsläpp av farligt ämne 100 varav trafikolyckor varav brand i byggnad varav brand, ej i byggnad varav övrig räddningstjänst M. Sjukhusvårdade till följd av olyckor N. Kostnader för olyckor Diagrammet grundas på uppgifter från MSB databas IDA. Länsstyrelsens sammanfattande bedömning är att kommunerna i stora drag lever upp till ambitionerna i lagen om skydd mot olyckor både vad gäller förebyggande verksamhet och förmåga till räddningsinsats. Brister och åtgärder Länsstyrelsen tillsynar och stöttar kommunernas arbete enligt lagen om skydd mot olyckor. Under 2015 har Länsstyrelsen genomfört tillsyn av en kommun, medverkat vid ett antal Räddningschefsmöten inom RäddSam F och yttrat sig över inkomna förslag till handlingsprogram för hälften av länets kommuner. Vidare har Länsstyrelsen bjudit in kommunerna till en träff angående rengöring och brandskyddskontroll samt varit föredragande vid en förebyggarutbildning i länet. Vid ovanstående aktiviteter har brister och åtgärder framförts och diskuterats. Exempel på brister och åtgärdsbehov som identifierats och åtgärdats är: En kommun hade för små resurser och genomförde inga tillsyner alls. Åtgärden blev att kommunen köpte resurser från närliggande Räddningstjänstförbund. Flertalet kommuner utnyttjade inte möjligheten att skriva föreläggande vid tillsyn för att få allvarliga brister avhjälpta. Kommunerna påbörjade under 2015 utvecklingsarbete i enlighet med Tillsynshandboken. Felaktiga uppgifter från kommunens entreprenör angående brandskyddskontroller redovisades i årsuppföljningen till MSB. Med anledning av detta sammankallade Länsstyrelsen till en informationsträff tillsammans med MSB och kommunerna arbetar för bättre egenkontroll. Kunskaper om skogsbränder och olika riskindex behövde uppdateras. Rutiner för att utfärda föreskrift om eldningsförbud var formellt felaktiga. Under året genomfördes utbildningar i skogsbrandindex för alla befäl. Representanter från Länsstyrelsen och RäddSam F deltog i den svenska delegationen vid skogsbrandsutbildning i Italien och rutiner för eldningsförbud reviderades. 76

77 Förra mandatperioden antog några kommuner sitt handlingsprogram sent i mandatperioden och vissa beslut fattades på fel nivå. Länsstyrelsen påtalade detta och tog fram en checklista som stöd till kommunerna under sommaren. Utfallet blev att fler kommuner än tidigare bjöd in till samråd om handlingsprogram under Kommunfullmäktige antog både övergripande handlingsprogram och de underliggande dokument som innehållar delar som krävs enligt LSO. Exempel på brister och åtgärdsbehov som identifierats men ännu inte åtgärdats är: Tillsynsplanering i vissa kommuner bygger i princip på tidigare objekt- och fristningsmodell från Räddningsverket. Anpassning till den lokala aktuella riskbilden och verksamheten i övrigt behöver förbättras. Flertalet kommuner gör en stor mängd olycksundersökningar enligt fastställda kriterier, men få har system för att analysera, tillvarata och sprida erfarenheter. Bristerna som inte åtgärdats påverkar inte den sammanfattande bedömning som redovisats ovan, men för att Räddningstjänsten i allmänhet ska kunna utvecklas anser Länsstyrelsen det mycket prioriterat att kommunerna arbetar mer systematiskt med olycksundersökningar och tar tillvara både negativa och positiva erfarenheter. RB 68. Krävs omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst får länsstyrelsen, enligt lagen och förordningen om skydd mot olyckor, ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Om räddningsinsatserna även omfattar statlig räddningstjänst ska länsstyrelsen ansvara för att räddningsinsatserna samordnas. Om flera län berörs av sådana räddningsinsatser får länsstyrelserna komma överens om vilken länsstyrelse som får ta över ansvaret. Länsstyrelserna ska beskriva sin förmåga att överta räddningstjänsten vid en omfattande räddningsinsats. Övertagande av kommunal räddningstjänst Länsstyrelsen i Jönköpings län tog 2011 fram en plan för att överta Räddningstjänsten i berörda kommuner vid en omfattande räddningsinsats. För att klara uppgiften genomförs årligen återkommande utbildnings- och övningsverksamhet. Aktörerna och arbetsmetodiken i länets två ledningssystem, RäddSam F och F- samverkan utgör grunden för att en bra förmåga finns för att ett övertagande ska kunna ske och räddningstjänsten bedrivas på ett effektivt sätt. Ledningssystemen har gemensamma rutiner för omvärldsbevakning, larmning av tjänsteman i beredskap (TIB), tillsättande av händelsegrupp, analys av händelse enligt helhetsmetoden (tolka skeende, identifiera hjälp- och åtgärdsbehov, analysera den gemensamma hanteringen, utöva inflytande) samt organisation av regional inriktnings- och samordningsfunktion. Länsstyrelsens tidiga deltagande i alla faser, före under och efter händelser som påverkar länet, från mindre olyckor till händelser med omfattande räddningsinsats eller samhällskriser, är en förutsättning för att i första hand kunna ta sitt geografiska områdesansvar att samordna och inrikta arbetet vid händelser och vid unika behov gå in och överta den kommunala räddningstjänsten. Inriktning, syfte och mål under 2015 har varit att specifikt se över program, planverk och regelverket enligt lagen och förordningen om skydd mot olyckor, öva presumtiva räddningsledare, Länsstyrelsens stabsorganisation och länets räddningstjänstorganisationer. Under 2015 har grundläggande informationsoch utbildningsinsatser genomförts enligt Program för kärnteknisk olycka och Plan för övertagande av räddningstjänst. 77

78 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 5* Årsarbetskrafter män 37,39 37,28 38,97 Årsarbetskrafter kvinnor 32,73 36,63 39,46 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 32,33 33,33 36,11 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 42,38 41,88 45,05 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 521, Tillstånd och dispenser avseende naturskydd 1) 64 1) Nöjdindex för verksamhet 521 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser är 60. Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B 78

79 KOMMENTARER TILL TABELLEN Verksamheten har, vad avser volymer och kostnader, varit i stort sett oförändrad under de senaste tre åren. Ärenden Antalet ärenden som kommit in är svagt ökande och antal beslutade ärenden ligger något över antal inkomna. Det innebär att fler ärenden beslutats trots att den totala verksamheten inte har ökat nämnvärt. Länsstyrelsen följer upp ärenden äldre än två år varje tertial för att aktivt verka för att dessa avslutas. En stor del av de ärenden som är äldre än två år avser skydd av värdefull natur samt bildande av vattenskyddsområden. Båda ärendetyperna tar tid och när det gäller bildande av naturreservat är det av vikt att berörda markägare ges tid att sätta sig in i formerna för områdesskydd. Länsstyrelsen har för närvarande 18 ansökningar om bildande av vattenskyddsområden från kommunerna. Länsstyrelsen har under år 2015 arbetat för att få en bättre process tillsammans med kommunerna och att de ärenden som är igång ska avgöras snabbare. Ett särskilt samråd om detta genomfördes med kommunerna i december. Brukarundersökningen - Tillstånd och dispenser avseende naturskydd (verksamhet 521) Nöjdindex ligger fyra enheter över länsstyrelsegenomsnittet för samtliga länsstyrelser. Verksamheten får höga betyg för engagerad personal med hög kompetens, att vi ger den information som sökande behöver och ger tydlig information i telefon. Resultatet ger även goda betyg på vårt bemötande samt att våra beslut och yttranden såväl som informationen på webben är lätta att förstå. Undersökningen pekar på att vi behöver förbättra tillgängligheten via telefon, förändra uppbyggnaden av webbplatsen så att det blir lätt att hitta informationen samt handläggningstiderna, vilket har fångats upp i en åtgärdsplan för Länsstyrelsen har sedan 2015 en servicedeklaration på webben där mål för handläggningstid framgår. Det pågår också en översyn över uppbyggnaden av länsstyrelsernas webbplats för att göra den mer användarvänlig. Under våren 2015 har hög personalomsättning påverkat både handläggningstider och möjligheten att nå rätt person, och ny lagstiftning (1 september 2014) kring biotopskyddsbestämmelserna (7 kap miljöbalken 11b ) har bidragit till längre handläggningstider på grund av behovet av avstämning med andra län i avsaknad av rättspraxis. Handläggarna deltar i de utbildningar som erbjuds för att upprätthålla hög kompetens och samstämmighet mellan länen. Bidragsutbetalningar Ökningen av bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningar som kan ses för år 2015 kan till största delen härledas till bidrag för arbete med åtgärder avseende förorenade områden. Under år 2015 har Länsstyrelsen betalat ut cirka 40 miljoner kronor, enbart för sanering av Trafikverkets före detta impregneringsanläggning i Nässjö. Detta innebär att de sammanlagda bidragen inom detta anslag är i storleksordningen 20 miljoner kronor större än år VERKSAMHET Skydd av värdefulla naturområden Arbetet med skydd av värdefulla naturområden har hög prioritet. Störst fokus ligger på skydd av värdekärnor av skog, och sker enligt länets strategi för formellt skydd av skog som fastställdes Naturreservatsarealen har ökat med totalt 115 hektar varav 106 hektar utgörs av produktiv skogsmark. Länsstyrelsen hade vid årsskiftet 22 öppna ärenden kring skydd av områden. Av dessa utgör elva ärenden skydd av värdekärnor för skog samt två ärenden för skydd av skog i och intill befintliga naturreservat. Under 2015 har 19 avtal om intrångsersättning eller köp träffats inom tio objekt och omfattar en totalareal om 246 hektar. Ersättningarna uppgick till 14,9 miljoner kronor. Länsstyrelsen och Sveaskog träffade under våren naturvårdsavtal för skydd av 45 km värdefulla vattendragssträckor längs Nissans tillflöden. Avtalet som tecknades utan ersättning medför skydd av 390 hektar, varav 255 hektar skog, som sköts som en 79

80 ekologiskt funktionell kantzon. Beslut om bildande av naturreservat fattades under året för tre nya områden. Dessutom utökades ett befintligt naturreservat samtidigt som skyddet inom det befintliga naturreservatet stärktes. Länsstyrelsen har även tagit beslut om bildande av två naturminnen. Under året har Länsstyrelsen fattat beslut om ändring av två äldre naturreservat för att bland annat uppnå en mer ändamålsenlig skötsel för att bevara områdenas biologiska mångfald. I ändringsbesluten gjordes en översyn av föreskrifter för allmänheten för att bidra till mer besöksvänliga naturreservat. I samband med det pågående arbetet att revidera bevarandeplaner för länets samtliga Natura 2000-områden kommer ytterligare några äldre reservatsbeslut vara i behov av ändring. Länsstyrelsen har påbörjat införandet av nya Komet genom att formera en arbetsgrupp tillsammans med markägarorganisationer och se över information på bland annat hemsidan. Det finns ett intresse hos markägare att bevara naturvärden, och under 2015 har ett ärende för skydd av skog startat på initiativ av markägare. Under året har arbetet fortsatt med de ärenden som startade på markägarinitiativ 2014, men tyvärr har de begränsade resurserna för intrångsersättningar som fanns tillgänglig i inledningen av året försenat skyddsprocessen. Vård och förvaltning av skyddade områden Under 2015 har Länsstyrelsen i egen regi förvaltat Store Mosse nationalpark, 119 av länets 129 naturreservat, 66 naturminnen, 26 fågelskyddsområden och två biotopskydd. Därutöver svarar Länsstyrelsen för skötsel av 113 Natura 2000-områden som inte har annat områdesskydd. Ungefär hälften av medlen från Naturvårdsverkets 1:3-anslag har använts för olika typer av naturtypsskötsel och hälften till åtgärder för friluftsliv i skyddade områden. Naturvårdsbränning har genomförts med stöd av EU-medel inom projektet Life Taiga. Cirka 20 hektar brändes med bra resultat i naturreservatet Stolpaberg under två omgångar i juni och augusti. Våtmarksrestaurering gjordes inom EUprojektet Life-to-Ad(d)mire. Det projektet är nu avslutat med mycket gott resultat. Ett välbesökt avslutande internationellt seminarium hölls i Värnamo i början av november. Resultatet av projektet under åren är att förutom återställd hydrologi i torvmossar och andra våtmarker som lett till betydligt förbättrade förutsättningar för biologisk mångfald så har det även lett till att klimatpåverkande utsläpp av växthusgaser från de tidigare skadade mossarna har minskat betydligt. Trots inledande besparingar på verksamheten vid naturum Store Mosse och sedan en liten ökning igen efter vårbudgeten har naturum haft över besök under året. Naturvägledningen i nationalparken som utgår från naturum blev i slutet av året certifierad av Swedish Welcome med bedömningen Utmärkt upplevelse. Hela Store Mosse nationalpark har runt besök per år och är ett uppskattat besöksmål med stor andel turister från Tyskland, Holland och Danmark. Tack vare ökad medelstilldelning kunde större satsningar än vanligt göras på åtgärder för friluftsliv under våren. Flera leder (varav stor andel spångade sträckor) har anlagts eller underhållits, flera olika friluftsanordningar och broar byggts, åtta nya parkeringar har anlagts, nya eller uppdaterade informationsskyltar har satts upp, vägar har underhållits, m m. Många åtgärder för naturen och friluftslivet leder samtidigt till lokala sysselsättningseffekter då över hälften av skötselmedlen går till varor och tjänster från lokala brukare, entreprenörer, föreningar, m fl. Av bidragen inom 1:3- anslaget till åtgärder för värdefull natur i Jönköpings län, har 47 procent (7,5 av 16 miljoner kronor) finansierat egen personal, vilket motsvarar tolv årsarbetskrafter. Sammanlagt 3,7 miljoner kronor (ej medräknat LONA-bidragen till kommunerna) har gått till 180 konsulter, entreprenörer, markägare, arrendatorer, föreningar, byalag, etc. Förutom de effekter som åtgärderna haft på naturmiljön, arter, friluftsliv och hälsa är sysselsättningseffekten hög, särskilt på landsbygden. 80

81 Friluftsliv Länsstyrelsen i Jönköpings län har valt att organisera arbetet med de tio friluftspolitiska målen via en särskild friluftssamordnare. Ett internt nätverk av sakkunniga inom olika sektorer finns på myndigheten där kunskap, information och inspiration sprids. Arbetet kring regleringsbrevsuppdraget har under 2015 kretsat kring planeringen och genomförandet av en regional tankesmedja för friluftsliv. Ett nära samarbete har skett med Region Jönköpings län och Jönköpings kommun. Som en start på planeringen deltog Länsstyrelsen på ett möte med alla kulturoch fritidschefer och ansvariga politiker i början på året för en första förankring av tankesmedjan. Tankesmedjan genomfördes sedan under en heldag i oktober månad i ett gemensamt arrangemang mellan Länsstyrelsen, Regionen och Jönköpings kommun. Drygt 60 personer deltog från ca 19 organisationer och 8 kommuner. Arrangemanget fick ett mycket positivt bemötande och engagemanget var stort. Utöver detta har friluftssamordnaren deltagit i ett antal interna grupper och möten för att bevaka friluftslivets intressen och lyfta betydelsen av de tio friluftspolitiska målen. Det handlar bland annat om det interna samverkansrådet för biologisk mångfald, möten kring uppföljning av miljömålen i länet, utvärderingsmöten inför beviljande av LONA-projekt med mera. Under 2015 har även en samverkan inletts kring arbetet med grön infrastruktur och ekosystemtjänster samt framtagandet av vårt nya åtgärdsprogram för djurens och växternas miljömål. Länsstyrelsen ser många synergieffekter och effektiviseringar liksom utvecklingsmöjligheter via mer samverkan mellan uppdragen. Mer om myndighetens arbete för att främja och stötta friluftslivet finns även att läsa under respektive sakområden. Redovisning har även skett i linje med riktlinjer till Naturvårdsverket, inklusive deltagande i en särskild träff på Naturvårdsverket den 15 oktober 2015 då en första preliminär redovisning av en regional behovsanalys presenterades. Naturtillsyn och vattenverksamhet Under året har Länsstyrelsen kvalitetssäkrat sin ärendehandläggning genom att fastställa rutiner för bland annat tillståndsprövning inom vattenverksamhet, markavvattning och att ta jordbruksmark ur produktion. Länsstyrelsen har även tecknat en överenskommelse med berörda Skogsstyrelsedistrikt om hantering av ärenden som berör båda myndigheternas handläggning. Satsningen på bredband inom Landsbygdsprogrammet föranledde en informationsträff kring motiven till och hur ett 12:6-samråd sker, för att underlätta för de sökande och i förlängningen Länsstyrelsens handläggning. Länsstyrelsen har satt upp mål för handläggningstid, mål som kommuniceras via en servicedeklaration på webben. Målet är att 90 procent av inkomna ärenden ska klaras av inom ett visst antal dagar. Målen klaras för samtliga ärendegrupper 7 utom två. För tillstånd och dispenser avseende naturskydd beslutas 65 procent inom utsatt tid. Den förlängda handläggningstiden beror till stor del på ny lagstiftning kring biotopskydd där avvägningen av vad som är tillräcklig stor rationalisering krävt avstämning med andra länsstyrelser. En annan stor orsak till förlängd handläggningstid är att de inkomna ärendena varit ofullständiga. Det är också den huvudsakliga anledningen till att Länsstyrelsen för samråd enligt 12 kap 6 MB avgör 85 procent av ärendena inom målnivån på 42 dagar. Inom dammsäkerhetsarbetet har Länsstyrelsen uppmanat ägare till tre dammar med dammsäkerhetsklass 1 att komma in med konsekvensutredning samt förslag till dammsäkerhetsklass i enlighet med den nya lagstiftningen på området och vägledning från Svenska Kraftnät. Den egeninitierade tillsynen av vattenverksamheter har främst 7 vht 521 Tillstånd och despenser avseende naturskydd, vht 523 Terrängkörning och jordbruksmark ur produktion, vht 525 Samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken, vht 526 Granskning kommunala strandskyddsdispenser och vht 535 Anmälningspliktiga vattenverksamheter 81

82 inriktats mot dammar och vattenkraftverk, och sker genom tät samverkan mellan personal inom vattenverksamhet samt fiskefrågor och redovisas mer utförligt under återrapporteringen av regleringsbrevsuppdrag 16 (avsnitt Fiske). Vattenmiljö Inom vattenförvaltningen genomfördes under första halvåret 2015 samråd om vattenmyndigheternas förvaltningsplaner, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. Länsstyrelsen medverkade på vattenmyndigheternas samrådsmöten och genomförde interna möten som ett led i Länsstyrelsens hantering av samrådsremissen. Parallellt med samrådet genomfördes olika insatser för att komplettera och kvalitetssäkra både klassningar och åtgärder i VISS. Under året har möten genomförts med den regionala vattensamverkansgruppen 8, med den regionala vatten- och lantbruksgruppen 9 och med den regionala vatten- och skogsbruksgruppen 10. I oktober genomfördes årets Länsvattendag. Fokus för dagen var genomförda och nya åtgärder för att miljömålen ska nås. En stor satsning har under året gjorts på projektet Samlad Åtgärdsplan Vatten. Den samlade planen ska omfatta alla vattenåtgärder oavsett miljöproblem, och tar sitt avstamp i vattenförvaltningen, miljömålen och art- och habitatdirektivet. Syftet är att tydliggöra och kommunicera Länsstyrelsens prioriteringar för framtida åtgärdsarbete i vatten. Projektet är av pilotkaraktär för landet. Målet är att ta fram ett underlag som kan användas av flera olika aktörer som jobbar med vattenåtgärder. Under året initierades även ett projekt för att kartlägga och analysera miljögiftssituationen i Bolmens tillflöde Storån. Syftet är att ta reda på vilka de största källorna till höga metallhalter är, hur detta påverkar Bolmen som har en avgörande betydelse för dricksvattenförsörjningen i Skåne, och vilka 8 Representanter från kommuner, vattenråd, Länsstyrelsen och areella näringarna 9 Länsstyrelsen, LRF, Hushållningssällskapet och kommuner 10 Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen åtgärder som bör genomföras. Projektet finansieras av Länsstyrelsen tillsammans med Sydvatten samt Lagans vattenråd, och avslutas i mars Länsstyrelsen initierar och deltar även i arbetet med att med att genomföra fysiska restaureringsåtgärder, vilket redovisas utförligare under återrapporteringen av regleringsbrevsuppdrag 16 (avsnitt Fiske). Kalkningen av sjöar och vattendrag har genomförts enligt åtgärdsplanen för länet och kalk spreds under år 2015 till en kostnad av cirka 16 miljoner kronor. En utvärdering av måluppfyllelse och effekter av kalkning i Lagans avrinningsområde har genomförts. Måluppfyllelsen för vattenkemi och biologi i Lagans- och Helgeåns vattensystem ligger på samma nivå som vid förra utvärderingsperioden, Trots att kalkmängderna har minskat kraftigt de senaste åren är måluppfyllelsen fortsatt hög. Även om svavelnedfallet minskat avsevärt tar det lång tid för marken att återhämta sig vilket innebär att kalkningen kommer att fortsätta under lång tid framöver. Mängden spridd kalk har nästan halverats sedan mitten av 90-talet. Samtidigt är kostnaden oförändrad under de senaste 10 åren till följd av att spridningskostnaden per ton ökar då färre ton sprids per objekt. Uppföljning av kalkningen sker enligt ett program som fastställts av Havs- och Vattenmyndigheten och bidrar till kunskap och uppföljning av Bara Naturlig Försurning med flera vattenrelaterade miljökvalitetsmål. Resultaten har redovisats i flera rapporter och data har levererats till nationella datavärdar. Information om kalkning och biologisk återställning går att finna på Länsstyrelsens webbplats. LOVA-bidrag (lokala vattenvårdsprojekt) om ca 0,3 miljoner kronor har fördelats till fyra projekt med anknytning till hållbara avloppslösningar och dagvattenhantering. Projekten bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. För länets största objekt med områdesskydd, det vill säga sjön Vättern som ingår i N2000- nätverket, har en omfattande undersökningsverksamhet bedrivits under

83 Bland annat har miljöövervakning genomförts i enlighet med upprättade planer, flera särskilda undersökningar och utredningar kopplade till såväl fisk och fiske som miljötillstånd och påverkan på vattenkvalitet/övrig biologi genomförts. Även omfattande fisketillsyn och revidering av vattenvårdsplan för Vättern har utförts. En inledande studie avseende förekomsten av mikroskräp genomfördes under sommaren och visar att mikroskräp förekommer, varför ytterligare studier planeras En ny källfördelningsmodell för metaller har tagits fram som förutom ökat kunskapsunderlaget generellt kommer att kunna användas till exempel vid miljöprövningar. Viltförvaltningsdelegationen Viltförvaltningsdelegationen arbete är organiserat med två beredande utskott, ett för klövvilt och ett för rovdjur. I dessa deltar flera av delegationens ledamöter aktivt i beredningen av viktigare ärenden. Delegationen tar också inriktningsbeslut i frågor av strategisk karaktär. Under 2015 har viltförvaltningsdelegationen tagit inriktningsbeslut om budget och riktlinjer för användning av älgvårdsfonden, om fällavgift och jakttider för älg samt om lokala föreskrifter och rekommendationer för älgjakten. I samtliga fall har eller kommer Länsstyrelsen att besluta i enlighet med delegationens inriktningsbeslut. Delegationen, främst genom de båda utskotten, har också engagerat sig i en rad andra frågor under året, till exempel kommunikationsplan för rovdjursförvaltning, framtagande av förvaltningsplan för stora rovdjur och älg, vilka båda beräknas fastställas under första halvåret Viltförvaltning Betesskador på skog är fortfarande på en oacceptabel nivå i stora delar av länet, trots att en sänkning av älgstammen har skett. De regelbundna så kallade Äbin-inventeringar 11 som nu genomförts har bidragit med ett mycket värdefullt faktaunderlag för viltförvaltningen och skogsbruket. Betesskadorna har under många år bidragit direkt och indirekt till en förgraning av landskapet, det vill säga att gran planterats i 11 Älgbetesinventering miljöer där andra trädslag naturligt skulle förekommit, och har nu nått sådana nivåer att det påverkar biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Samtidigt leder betestrycket till att lövträd av främst rönn, asp, sälg och ek får mycket svårt att etablera sig i landskapet vilket ökar den negativa påverkan på biologisk mångfald. För första gången på många år har försäljningen av tallplantor dock ökat i länet, och engagemanget att ändra landskapsutvecklingen verkar stort, vilket också vilket också framkom i slutseminariet för projektet Mera tall som Skogsstyrelsens drivit sedan Älgförvaltningsgrupperna i länet fungerar överlag bra och av de sammanlagt 48 ledamöterna var det åtta som byttes ut i samband med att förordnandena gick ut. Förekomsten av stora rovdjur (lodjur, varg och kungsörn) fortsätter att öka i länet. Lodjur och kungsörn är de två stora rovdjursarterna som till skillnad från vargen har fasta bestånd i länet. Fem föryngringar noterades av lodjur, vilket är det högsta antalet i modern tid. Förekomsten av lodjur i sydvästra delen av länet är tät och har orsakat viss lokal frustration, vilket Länsstyrelsen hanterat genom att bilda en särskild lokal samverkansgrupp som har kontinuerlig dialog. Kungsörnsbeståndet har också sin tyngdpunkt i länets västra delar och för andra gången på över 100 år konstaterades två lyckade häckningar i länet. Totalt noterades fyra revir av kungsörn De ökande rovdjursstammarna har fortsatt att bidra till ett starkt informationstryck på rovdjursförvaltningen. Även om det saknas ett fast bestånd av varg i länet så är det vargobservationerna som väcker mest medial uppmärksamhet. Särskild uppmärksamhet har riktats mot en förhållandevis stationär varghane som under en längre tid huvudsakligen rört sig i Skillingaryd- /Gnosjötrakten, och jämfört med tidigare år är det oro kring just vargförekomst som ökat, medan skador på tamdjur eller andra problem orsakade av de stora rovdjuren varit lägre 2015 än vad de varit de senaste åren. Särskilt viktiga informationsinsatser under 2015 har 83

84 varit att etablera Rovdjursalert (SMS-tjänst för tamdjursägare som får info om tamdjursangrepp i sin egen kommun eller grannkommun), föredrag på jaktvårdskretsar eller motsvarande, artiklar i media och länsstyrelseegna tidskrifter, information på naturum samt deltagande på hushållningssällskapets sommarmöte. Länsstyrelsen har under 2015 beviljat fem ansökningar om bidrag för att sätta upp rovdjursavvisande stängsel, varav tre inom landsbygdsprogrammet och två för viltskademedel (ej blocklagd mark). De ökade viltskadeanslagen bedöms särskilt viktiga att använda för rovdjuravvisande stängsel på mark som inte omfattas av möjligheterna till bidrag inom landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen har tagit fram en vägledning för kommunernas viltförvaltning, vilken finns publicerad på länsstyresens webbplats. Samlad fastighetsspecifik information - SFI Ett led i arbetet med att förbättra dialogen och effektivisera handläggningen inom naturvården har för Länsstyrelsen varit att leda projektet Samlad fastighetsspecifik information. I projektet ingår också Jordbruksverket och Skogsstyrelsen samt länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län. Projektet syftar till att underlätta för skogsägare och skogsföretag att få tillgång till information om natur- och kulturvärden på sin skogsmark. Lokala naturvårdsprojekt - LONA LONA-bidragen (Lokala Naturvårdsprojekt) bidrar starkt till kommunernas naturvårdsarbete, och ökar också attraktiviteten för länets kommuner genom att bland annat förbättra människors tillgänglighet till naturen. Intresset för LONA-projekt har ökat, och totalt inkom under år 2015 ansökningar om 3,34 miljoner kronor att jämföra med 2014 års 2,8 miljoner kronor. Länsstyrelsen har beslutat om bifall för 17 av de 19 ansökningar om LONAprojekt som inkom 2014 från 9 av länets 13 kommuner. Åtgärdsprogram för hotade arter Arbetet med åtgärder för artbevarande har till en betydande del vad gäller terrestra miljöer skett genom verksamheten inom åtgärdsprogram för hotade arter. Intensiteten i åtgärdsarbetet gick dock ner väsentligt under 2015 då fem landsbygdsprojekt med fokus på hotade arter och miljöer avslutades i början av året, och inga nya har kunna initieras på grund av förseningar med landsbygdsprogrammet. Ekonomiskt har det inneburit att resurserna för hotade arter minskat till knappt hälften av vad de var Bland de åtgärder som genomförts 2015 kan dock särskilt nämnas de specialkrattningar som gjorts för orkidén vityxne, och som vänt en stadigt vikande trend för en art som är akut hotad i länet. Insatser har också gjorts för fladdermusarten barbastell genom gallring av brynmiljöer, och ett nytt respektive ett utökat Natura område för arten har föreslagits. Utpekandet av Natura 2000-områden var en del av ett regeringsuppdrag som redovisats i särskild ordning till Naturvårdverket, i vilket Länsstyrelsen föreslog åtta nya Natura områden och sju utökade områden. Inventeringsinsatser fortsätter vara viktiga i åtgärdsarbetet. Dels för att ta följa upp tidigare åtgärder och beståndsutveckling för till exempel fältgentiana, men också för att hitta nya hotade arter i länet som till exempel väpplingsandbi som hittades på Skillingaryds skjutfält. Särskilt värt att nämna är att över skyddsvärda träd kunde inventeras. Till stor del tack vare insatser inom SAFTprojektet (Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen tillsammans), vilket avslutades i maj I övrigt kan nämnas att Länsstyrelsen nu tagit över den nationella koordinatorsrollen för fältgentiana, en art som berör många län. Inom ramen för arbetet med hotade arter i vatten har Länsstyrelsen genomfört åtgärder för att gynna främst flodpärlmussla, målarmussla och flodkräfta. Vid uppföljningen av länets bestånd av flodkräfta noterades en positiv utveckling i flera vatten men dessvärre påträffades ytterligare en förekomst av signalkräfta i ett tidigare känt flodkräftvatten. Den illegala utsättningen har polisanmälts. Länsstyrelsen har koordineringsansvaret för det kunskapsuppbyggande programmet för 84

85 sjörestaurering fokus på hotade makrofyter. Ett programförslag är klart i början av Miljöövervakning Länsstyrelsens uppgift är att samordna den regionala miljöövervakning som bedrivs i länet av olika aktörer, och redovisa denna verksamhet i länsvisa regionala miljöövervakningsprogram med syfte att följa upp de regionala miljömålen samt utgöra stöd för den nationella miljömålsuppföljningen. Resultaten används även i en mängd andra sammanhang som exempelvis som underlag för påverkansbedömning i exploateringsärenden, statusbedömningar inom EU:s vattenförvaltning och som underlag för utpekande av värden som kan behöva skydd. Genom samordning med andra verksamheter ges miljöuppföljning en avsevärd förstärkning utöver de medel ( kr) som anvisats via Naturvårdsverket för miljöövervakning. Ett exempel är delprogrammet för Fisk i värdefulla vatten där Länsstyrelsen finansierar knappt hälften och resten kommer från berörda kommuner och fiskevårdsområdesföreningar. Även kopplingar till miljömål och miljömålsuppföljning eftersträvas, och uppdatering av vilka indikatorer som kan användas för respektive delprogram följs kontinuerligt. Tillämpningen av resultaten skulle kunna användas i ännu högre utsträckning, inte minst av beslutsfattare. Detta skulle delvis kunna tillgodoses genom att synliggöra resultaten bättre och att göra utvärderingar som underlättar tillämpning inom olika sektorer. Länsstyrelsen har som ett av stegen i detta tagit fram en trycksak, Hur ser det ut i länet? Om miljöövervakning i Jönköpings län som distribuerades mycket brett i början av Uppföljning av arter är en avgörande del inom artbevarandet och ingår som delar av miljöövervakningen enligt det regionala miljöövervakningsprogrammet, uppföljningen av skyddade områden samt miljömålsuppföljningen. Miljöövervakningsprogrammet reviderades under 2014 för perioden och innehåller från och med 2015 utökade insatser för att övervaka såväl arter som biotoper på landskapsnivå. Länets data finns tillgänglig för alla då Länsstyrelsen hanterar större delen av sina data över artförekomster i Artportalen, men även andra specifika databaser används för att lagra informationen på ett strukturerat och kvalitetssäkrat sätt. Undantaget är skyddsklassad data, vilket Länsstyrelsen kan lämna ut efter prövning i samband med exempelvis miljökonsekvensbeskrivningar. Nationell IT-förvaltning inom miljö-natur Länsstyrelsernas arbete med den verksamhetsnära förvaltningen av våra gemensamma IT-system har av länsstyrelserna gemensamt, organiserats i en särskild förvaltningsstruktur enligt modellen pm3, där system har lagts ihop för gemensam förvaltning i större så kallade förvaltningsobjekt. Länsstyrelsen i Jönköping har en betydande roll i förvaltningen av de nationella IT-systemen för vatten, miljöskydd, naturvård och viltförvaltning bland annat genom att såväl objektägare som förvaltningsledare för förvaltningsobjekt Natur samt förvaltningsledare för objekt Vatten och miljömål är lokaliserade i Jönköping. Till respektive av de två objekten ovan, finns en styrgrupp knuten, bestående av strategiska miljö-/naturvårdschefer inom länsstyrelserna samt chefer från Naturvårdsverket, Havsoch vattenmyndigheten, Domstolsverket och Energimyndigheten. Länsstyrelsen i Jönköping finns representerad i samtliga tre berörda styrgrupper. I arbetet med IT-stöden för älgförvaltning fortsätter den referensgrupp som bildades år 2012 att fungera genom formella möten och informella kontakter däremellan. Arbetet med IT-stöden har utöver den löpande förvaltningen under år 2015 huvudsakligen omfattat nedanstående. Objekt Natur Inom förvaltningsobjektet natur utgörs den största enskilda delen av IT-stöd för älgförvaltningen. På älgdata.se har under året 85

86 en nationell mall för älgskötselplaner lagts ut. Mall för älgförvaltningsplaner finns där sedan tidigare. Ett nytt handläggarstöd (Jaktadm) för registrering av jaktområden till vilket ett kartstöd ska kopplas driftsattes under Betallösningen på älgdata.se används nu av samtliga berörda länsstyrelser och från och med 2015 betalas i stort sett alla älgavgifter via Älgdata.se. Länsstyrelserna kom överens med Jägarförbundet, Sveaskog och Svensk Naturförvaltning om fri användning av beräkningsverktyget Älgfrode för att modellera älgstammens utveckling. Länsstyrelserna tog beslut om att använda medel sammanlagt två miljoner kronor ur älgvårdsfonderna till förvaltning av IT-stöden för älgförvaltningen. Detta innebar en viktig höjning av budgeten jämfört med om enbart länsstyrelsegemensamma medel skulle använts. Utöver IT-stöd för älg har Artportalskopplingen uppdaterats till ny ArcGIS-version. Objekt Vatten och miljömål Den nya läns- och myndighetsgemensamma (Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Domstolsverket) förvaltningsorganisationen för objekt Vatten och miljömål har etablerats. Drift och stöd till användarna har fungerat som planerat under året. Under året kan särskilt nämnas att Vatteninformationssystem Sverige (VISS) har utvecklats inför Sveriges rapportering av vattenförvaltningsarbetet till EU. VISS har under året slagit rekord i antalet unika besökare, ca stycken. Biotopkarteringsdatabasen och Nationella kalkdatabasen har fått nya startsidor (projektwebbplatser). Utvecklingen av Svenska fiskeregler har flyttats från extern konsult till länsstyrelsernas IT-avdelning vilket har gjort utvecklingen billigare. Nationella emissionsdatabasen har börjat förvaltats inom objektet och dess första förvaltningsplan har tagits fram. Krav på och teknisk lösning för ett handläggarstöd för vattenverksamhet (Älvan) har tagits fram vilket Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna ställt sig positiva till att finansiera utvecklingen av under Objekt Miljöskydd Under året har stora förändringar skett i personalsammansättningen och i samband med detta har också administrationen förändrats. Förvaltningen administreras via Länsstyrelsen i Västra Götaland men merparten av objektspecialisterna finns lokaliserade vid Länsstyrelsen i Jönköping. Med anledning av förändrad lagstiftning har stort fokus inom objektet varit på uppdatering av Svenska MiljörapporteringsPortalen och Miljöreda. Även deltagandet i Naturvårdsverkets samverkansprojekt med anledning av IED (Industriemissionsdirektivet) och den länsstyrelsegemensamma organisationen kring detta har varit viktigt under året. Nationell GIS-förvaltning Länsstyrelsen medverkar aktivt i arbetet med förvaltning och utveckling av länsstyrelsernas gemensamma GIS (Geografiska InformationsSystem) inom ramen för det nationella förvaltningsobjektet Generellt kartstöd. Under 2015 har en stor arbetsuppgift varit att ansvara för framtagandet av en ny gemensam geodatakatalog. Den nya katalogen, vars syfte är att öka kvalitetssäkringen och effektivisera hanteringen av länsstyrelsernas digitala geografiska information, färdigställdes och lanserades i slutet av Nu återstår ett arbete med att se till så att verktyget verkligen används av landets länsstyrelser. Ett annat område där Länsstyrelsen i Jönköping genomför omfattande arbete är den länsstyrelsegemensamma nationella GISsupporten som startade i slutat av 2014 och som under 2015 utvecklats på ett positivt sätt. Miljötillsyn Länsstyrelsens miljötillsyn redovisas från och med år 2015 separat till Naturvårdsverket enligt regleringsbrevsuppdrag 53. Nedan följer en övergripande beskrivning av hur miljötillsynen bedrivs på Länsstyrelsen, som komplettering till redovisningen enligt uppdrag 53. Miljömålen styr planeringen Länsstyrelsen gör årligen en behovsutredning och tillsynsplan som omfattar all tillsyn enligt miljöbalken. Behovsutredningen visar på att det fortfarande finns en stor brist i resurser inom hela området. Eftersom det skiljer 86

87 mycket mellan behovet och den faktiska tillsynen krävs hårda prioriteringar. Prioriteringarna av vilka tillsynsinsatser som genomförs under året görs i tillsynsplanen. Inom miljöfarlig verksamhet är vägledande faktorer bland annat vilka och hur många av de nationella och regionala miljömålen som berörs, samt vattenförekomster med miljökvalitetsnormer som inte uppfylls. Vägledande är också egenkontrollen hos verksamhetsutövarna. Miljömålen är även ett underlag vid framtagandet av behovsutredning eller information till verksamhetsutövare. Effektivisering och utveckling av tillsynen För att effektivisera tillsynsverksamheten arbetar Länsstyrelsen kontinuerligt med att öka andelen planerad tillsyn i förhållande till händelsestyrd. Nationella tillsynskampanjer är också en prioriteringsgrund, eftersom samarbete och gemensamma bedömningsgrunder ger ett effektivt resursutnyttjande i och med att förarbetet minimeras. Därutöver främjar de nationella tillsynskampanjerna en nationellt likvärdig tillsyn. Under året har tillsyn bedrivits koncentrerat under så kallade tillsynsveckor, för att lyfta fram och prioritera den egeninitierade tillsynen inom naturvårds-, vattenverksamhets- och dammsäkerhetstillsyn. Länsstyrelsen menar att det är positivt att genomföra tillsyn under en koncentrerad tidsperiod eftersom tillsynen då lyfts upp och prioriteras samtidigt som det ger samverkanseffekter i arbetet. Under år 2015 har Länsstyrelsen även genomfört en tillsynsvecka där hela Länsstyrelsens tillsynsverksamhet lyftes fram. Förändrade arbetsmetoder/rutiner Under året har Länsstyrelsen fortsatt arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten. Rutiner för bland annat diarieföring, ärendehandläggning, registrering i Miljö-Reda och EBHstöd finns i en för verksamheten upprättad kvalitetshandbok för miljöfarlig verksamhet och förorenade områden. Ett flertal rutiner och mallar har setts över och vid behov uppdaterats under året. Tillsynens betydelse för miljömålen Länsstyrelsens tillsyn är av stor vikt för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Tillsynen är ett redskap för att påvisa miljöns och naturens viktiga funktioner och ge möjligheter för en förståelse för dessa. Ett eller flera miljömål berörs vid så gott som alla tillsynsinsatser som Länsstyrelsen genomför. Länsstyrelsen bedömer att egeninitierade tillsynsinsatser, gärna i form av nationella kampanjer, ger bättre förutsättningar för att sätta in resurser och åtgärder där det är mest motiverat ur miljö- och naturvårdssynpunkt. Ett exempel på område där egeninitierade tillsynsinsatser på ett mätbart sätt bidrar, är tillsynen inom förorenade områden och dess betydelse för miljömålet Giftfri miljö. Insatserna leder till att fler privatfinansierade utredningar och åtgärder genomförs, och måluppfyllelsen ökar. Länsstyrelsens miljömålsarbete med löpande uppdatering av åtgärdsprogram inom olika fokusområden och med en tvärsektoriell organisation som bidrar till att miljömålen genomsyrar hela verksamheten, har under år 2015 exempelvis inneburit att ett nytt åtgärdsprogram för Hälsans miljömål (säker strålmiljö, giftfri miljö, god bebyggd miljö och frisk luft) har beslutats. Ett förslag till nytt åtgärdsprogram för vattnets bästa (bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag, ingen övergödning och grundvatten av god kvalité) har också arbetats fram. I åtgärdsprogrammen finns åtgärder med fokus miljötillsyn. Arbetet har delvis planerats av personer som också jobbar med miljötillsyn vilket innebär att sammansättning av arbetsgrupper och arbete har gjorts med god kännedom och koppling till miljötillsyn. Länsstyrelsens prioriteringslista över vattenanläggningarna utifrån miljökvalitetsmålen och vattendirektivet, bidrar till större möjligheter av prioritering av resurser för att nå största möjliga långsiktiga nytta. Egeninitierad tillsyn ger bättre miljönytta Utöver vad som tidigare redovisats, prioriterar Länsstyrelsen akuta tillsynsärenden (driftstörningar, haverier, klagomål), vilket kanske inte leder till vare sig en försämring eller i någon större utsträckning en 87

88 förbättring av miljön, men att arbeta på detta sätt är svårfrånkomligt utifrån de krav som finns i miljöbalken och uppbyggnaden av lagstiftningen i kombination med de resurser som tilldelas arbetsuppgiften. Om Länsstyrelsen har möjlighet att arbeta med egeninitierade tillsynsinsatser innebär det att man kan få både större effektivitet vid varje tillsynsinsats (många tillsynsobjekt kan besökas samtidigt, särskilt riktade frågor kan göras med större fördjupning och så vidare) och en bättre styrning och möjlighet att driva verksamheten mot uppfyllande av miljömålen. Vidare kan en egeninitierad tillsyn bedrivas på ett förebyggande sätt så att ärendeflödet minskar, varvid större kraft kan läggas på insatser som riktas dit de gör störst miljönytta. Sammantaget innebär det att fler egeninitierade tillsynsinsatser ger ett bättre resursutnyttjandet, en bättre målstyrning och att arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen går fortare. Länsstyrelsen arbetar därför kontinuerligt med att styra verksamheten mot en så stor del egeninitierad tillsyn som möjligt. INDIKATORER Allmän miljö- och naturvård utgiftsområde 20 1) Biologisk mångfald Andel av Länsstyrelsen skyddad produktiv skogsmark av den totala arealen produktiv skogsmark (%) 2) 1,21 % 1,14 % 1,14 % 1,12 % 1,12 % Förorenade områden Antal objekt i riskklass Antal sanerade objekt i riskklass 1 (ack) varav sanerade med statliga medel (ack) ) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer 2) Indikatorn beräknas genom att Länsstyrelsens beslut om skyddad produktiv skogsmark tas i förhållande till den totala arealen produktiv skogsmark i länet. Den totala arealen produktiv skogsmark som använts i indikatorredovisningen för är de senaste uppgifterna som SLU publicerat ( ). Detta förklarar avvikelser från indikatorredovisningen i årsredovisningen för 2014 när SLU:s uppgifter avsåg perioden Källa: Metria, Naturvårdsverket och länsstyrelsernas EBH-databas (EBH = efterbehandling) KOMMENTAR KRING OVANSTÅENDE INDIKATORER Biologisk mångfald Inom områdesskydd prioriteras arbetet med skydd av skog högst. Upp- och nedgången i medel för markinlösen och de ökade kostnaderna för intrångsersättning till skog har försvårat kommunikationen med de markägare som berörs. Även för de markägare som själva tar initiativ till skydd blir ersättningsfrågan besvärande. Ärendena pågår vanligen tre-fyra år varför en anpassning av antalet pågående ärenden till förändrad medelstillgång tar tid. Arbete med områdesskydd av skog pågår i ett 20-tal områden. Arealmässigt blir de områden som är aktuella för skydd i genomsnitt mindre och mindre eftersom de största objekten redan har prioriterats. Under 2015 har Länsstyrelsen fattat beslut om tre nya naturreservat, en utvidgning av ett äldre reservat, samt tecknat ett naturvårdsavtal, vilket tillsammans omfattar 361 hektar produktiv skogsmark. Intrångsersättning har under år 2015 betalats ut för knappt 150 hektar produktiv skogsmark. Arbetet med områdesskydd bidrar till flera av miljömålen, men fortfarande återstår mycket för att nå upp till målsättningarna i miljökvalitetsmålen. Som framgår av tabellen är enbart 1,2 procent av länets produktiva skogsmarksareal skyddad och tio objekt i myrskyddsplanen saknar helt eller delvis skydd. Främst beror detta på medelsbrist. Förorenade områden Indikatorn för Antal sanerade objekt i riskklass 1 (ack) varav sanerade med statliga 88

89 medel (ack) har för år 2014 och 2015 reviderats av Länsstyrelsen utifrån kompletterande underlag på grund av att uppgifter i EBH-stödet inte är uppdaterade i tillräcklig omfattning. Länsstyrelsen konstaterar att antalet inventerade objekt med riskklass 1 har ökat de senaste åren. Anledningen till detta är dels att Länsstyrelsen under år 2013 genomförde inventeringen av förorenade områden vid avslutade verksamhet i den största kommunen i länet och dels att Länsstyrelsen under har drivit ett antal tillsynsprojekt med fokus på att få ansvariga verksamhetsutövare att utföra MIFO fas i- inventering på pågående verksamheter. Dessa projekt har haft en bred förankring hos länets tillsynsmyndigheter och har därför resulterat i ett flertal nya riskklass 1-objekt. Vidare noterar Länsstyrelsen att siffrorna över sanerade riskklass 1-objekt har varierat de senaste åren. Orsaken till detta är att felaktiga uppgifter om riskklass i efterhand har korrigerats på tre objekt. Dessutom har korrigering gjorts med avseende på ytterligare tre objekt vilka ej längre ska räknas som sanerade med statliga medel på grund av att de utöver statlig bidragsfinansiering även finansierats av aktuell kommun. Dessa objekt räknas dock fortfarande med i totalantalet sanerade riskklass 1-objekt. Trots dessa korrigeringar visar indikatorerna på att antalet saneringsåtgärder på riskklass 1-objekt ökar, vilket är en förutsättning för att det nationella målet om en giftfri miljö ska kunna nås inom utsatt tid. Slutligen kan Länsstyrelsen konstatera att antalet åtgärdade objekt med riskklass 1 i Jönköpings län utgör en större andel av det totala antalet i landet som helhet, i förhållande till antal objekt i riskklass 1. Detta är ett värde som indikerar att arbetet med förorenade områden som sker i god samverkan mellan kommunerna i länet och Länsstyrelsen, hittills har gett ett gott resultat. Återrapportering regleringsbrev RB 51. Länsstyrelserna ska i årsredovisningarna för 2015 och 2016 redovisa hur de a) integrerar arbetet med att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen i den övergripande verksamhetsplaneringen, Miljömålen ingår som en naturlig del i många verksamheter på Länsstyrelsen såsom till exempel tillsyn och prövning, utdelning av bidrag, information och rådgivning. Miljömålen och tillhörande regionala åtgärdsprogram är också underlag för tillsynsplanen för miljöbalken. Integrering, samordning och styrning av arbetet med att genomföra åtgärdsprogrammen för miljömålen sker genom Länsstyrelsens miljöledningssystem. I handlingsplanen för miljöledningssystemet sätts årliga mål för vad Länsstyrelsen ska genomföra inom de olika åtgärdsprogrammen. Ett exempel på hur målen kan vara formulerade är Av Länsstyrelsens 36 åtgärder i åtgärdsprogrammet för Djurens och växternas miljömål ska minst 95 procent vara påbörjade. Minst 80 procent ska vara genomförda till mer än hälften. Åtgärderna inom programmen införlivas i den ordinarie verksamhetsplaneringen och målsätts och följs upp tertialvis då Länsstyrelsen genomför sin verksamhetsuppföljning. Även arbetet med vattenförvaltningens åtgärdsprogram och åtgärdsprogrammet för klimatanpassning ingår i Länsstyrelsens ordinarie planeringsoch uppföljningsstruktur. 89

90 RB 51. Länsstyrelserna ska i årsredovisningarna för 2015 och 2016 redovisa hur de b) stödjer och stimulerar åtgärder i kommuner och näringsliv i länet, Två gånger per år genomför Länsstyrelsen träffar med kommunernas miljömålssamordnare, och diskuterar genomförande av åtgärder samtidigt som kommunerna får chans att utbyta erfarenheter med varandra. Vid det ena tillfället presenteras den årliga åtgärdsuppföljningen med fokus på de åtgärder där arbetet inte nått upp till planerad omfattning. Länsstyrelsen har under 2015 besökt alla länets kommuner för att informera om miljökvalitetsmålen och Länsstyrelsens miljöarbete, öka förståelsen av att åtgärder krävs för att nå miljökvalitetsmålen och för att få ett ännu större driv i kommunernas miljöarbete. Målgruppen har i första hand varit politiker men även tjänstemän har deltagit på träffarna. Klimatrådet som beskrivs närmare under avsnittet Energi och klimat är det samverkansråd som Länsstyrelsen bildade 2011 och som på olika sätt arbetar för att länet ska bidra till de nationella klimatmålen. Kommuner och näringsliv är väl representerade i Klimatrådet där mer än 50 olika aktörer ingår. Åtgärder och deras genomförande är fokus för Klimatrådets arbete. Det är även ett forum där deltagare kan utbyta erfarenheter och inspirera varandra. Även om Begränsad klimatpåverkan är det miljömål rådet fokuserar mest på så är arbetet med miljömålen en stående punkt på dagordningen. Länsstyrelsen har under 2015, tillsammans med andra aktörer i länet genomfört två stora miljökonferenser; Kemikaliekonferensen med barn i fokus, samt Klimatkonferensen Tillväxt och klimat, hur gör vi det lätt att göra rätt? Konferenserna lyfter viktiga frågor och kan förhoppningsvis bidra till att fler aktörer kommer igång med ett mer intensivt miljöarbete. Under året har även arbete påbörjats med en naturvårdskonferens som ska genomföras under år 2016 för att lyfta även de gröna miljömålen. RB 51. Länsstyrelserna ska i årsredovisningarna för 2015 och 2016 redovisa hur de - använder de regionala åtgärdsprogrammen för att åstadkomma a) respektive b). Återrapporteringskravet är en fördjupning inom ramen för den bredare redovisningen av länsstyrelsernas uppdrag inom miljömålssystemet enligt instruktionen. Det finns en bred representation av aktörer i arbetsgrupperna som tar fram förslag på åtgärder till åtgärdsprogrammen för miljömålen. Kommuner, näringsliv, regionala myndigheter, ideella organisationer med flera ingår i grupperna och får tillsammans möjlighet att diskutera nödvändiga åtgärder för att nå miljömålen. Det är de mest prioriterade åtgärderna som berör flera aktörer som slutligen återfinns i åtgärdsprogrammen. Länsstyrelsen är den aktör i åtgärdsprogrammen som är ansvarig för flest åtgärder, därefter kommer kommunerna. Flera åtgärder syftar också till 90

91 att bidra till att näringslivets miljöarbete ska öka. I samband med framtagandet av nya åtgärdsprogram genomförs i regel workshops med ett brett deltagande. Under 2015 genomfördes en workshop i samband med Länsvattendagen där deltagarna fick diskutera möjliga åtgärder för att nå vattnets miljömål. Följande åtgärdsprogram för miljömålen var gällande under år 2015: Miljömålen för vattnets bästa Djurens och växternas miljömål Minskad klimatpåverkan, Åtgärdsprogrammet för Hälsans miljömål färdigställdes och beslutades under året. 12 Omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet, meddelande 2011:01 13 Omfattar miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv, meddelande 2011:31 14 Omfattar miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och delar av Frisk luft, meddelande 2014:30 91

92 RB 52. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet privatfinansierade efterbehandlingar av förorenade områden samt redovisa arbetet med att åtgärda förorenade områden Privatfinansiering av åtgärder för efterbehandling av förorenade områden sker när tillsynskrav riktas mot pågående eller avslutade verksamheter och vid exploatering av mark som är förorenad. Länsstyrelsen har under året genomfört åtgärder, projekt och utbildningar inom området för att på ett effektivt sätt kunna arbeta med efterbehandling och för att ge tillsynsvägledning åt kommunerna, så att arbetet med efterbehandling av förorenade områden kan ske på bred front i hela länet. Tillsynsprojekt Under år har Länsstyrelsen drivit två tillsynsprojekt med utgångspunkt från Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Det ena, MIFO fas 1 på nedlagda deponier, har syftat till att bland annat aktualisera riskerna med och starta arbetet med inventering av nedlagda deponier, såväl industrideponier som hushållsdeponier. Utvärdering och slutrapportering av projektet kommer att göras under år Projektet har resulterat i att flera kommuner har genomfört inventering på sina nedlagda deponier för hushållsavfall. Det andra tillsynsprojektet, MIFO fas 2 på prioriterade pågående verksamheter, har haft som syfte att öka andelen förorenade områden som utreds med privata medel. Båda dessa projekt har ingått i den tillsynsvägledning som Länsstyrelsen erbjuder länets kommuner, och har syftat till att stärka kommunernas kompetens inom sakområdet och bidra till att arbetet utförs brett och att föroreningssituationen utreds på fler prioriterade områden. Kommunernas deltagande i projekten har under året varit högt. I och med genomförandet av dessa tillsynsprojekt har Länsstyrelsen också verkat för att kommunerna liksom Länsstyrelsen ska upprätta och anta tillsynsstrategier för arbetet med förorenade områden. Detta för att få en långsiktighet i arbetet med att förelägga ansvariga verksamhetsutövare och fastighetsägare om inventering enligt MIFO. Ansvarsfrågor Att utreda ansvarsfrågan är en viktig del i arbetet med efterbehandling av förorenade områden. Länsstyrelsen har under året påbörjat arbetet med ett tillsynsvägledningsprojekt som syftat till att ta fram en ny struktur för ansvarsfrågor på EBH-portalen med tillhörande vägledningsmaterial och mallar som underlättar för handläggare på länsstyrelserna och kommunerna i deras arbete med ansvarsutredningar och ansvarsfrågor. Detta höjer kommunernas kompetens i att utreda ansvaret vid förorenade områden vilket i sin tur är en förutsättning för att ställa krav på den föroreningsansvarige att utreda och vid behov åtgärda föroreningen. Länsstyrelsen har under året, i projektform, utfört en översiktlig genomgång av föroreningsansvaret (Ansvarskollen) gällande riskklass 1 och 2-objekten i länet. Arbetet har resulterat i en förteckning över möjliga adressater vid de tillsynsobjekt som Länsstyrelsen respektive kommunerna har ansvar för. Att klargöra vem som är ansvarig på de mest prioriterade områdena ger goda förutsättningar att utföra ett effektivt tillsynsarbete både på kommunerna och på Länsstyrelsen, vilket krävs för att öka antalet privatfinansierade insatser inom efterbehandlingsområdet. Länsstyrelsen har i sin tillsyn löpande arbetat vidare med ansvarsfrågor vid ett flertal förorenade områden. För att underlätta arbetet med förorenade områden där fullt kostnadsansvar inte går att utkräva av den ansvariga förorenaren och tydliggöra hur tillsynsmyndigheten ska hantera dessa objekt, har Länsstyrelsen under året drivit ett projekt tillsammans med Länsstyrelsen i Östergötland. Inom projektet har dokument utarbetats i form av mallar, riktlinjer och rutiner för ärenden inom tillsynoch bidragsärenden gällande delad finansiering/delat ansvar. Projektgruppen har 92

93 inhämtat kunskap från länsstyrelser, SGU och NV. Strategiskt arbete I linje med de förslag till etappmål för förorenade områden som ligger inför beslut på departementet har Länsstyrelsen under året antagit nya regionala miljömålsåtgärder. Åtgärderna anger en högre arbetstakt än tidigare och syftar till att bland annat öka den privata finansieringen av åtgärder för efterbehandling av förorenade områden. För att underlätta implementering av miljömålsåtgärderna i arbetet hos länets tillsynsmyndigheter har Länsstyrelsen under året även arbetat med framtagandet av en handlingsplan. Handlingsplanen syftar till att ge stöd i planering, prioritering och styrning av tillsynen för att underlätta genomförandet av miljömålsåtgärderna. Under året har Länsstyrelsen utövat tillsyn på drygt 25 objekt som ligger med på listan över länets mest prioriterade förorenade områden. Nationell databas Länsstyrelsen har medverkat till att i projektform upprätta en nationell databas för rättsfall gällande förorenade områden. Ansvaret för förvaltning och utveckling ligger på Länsstyrelsen i Jönköpings län. Databasen har gjorts tillgänglig externt och kan därmed även användas av exempelvis kommunala miljöskyddshandläggare. Projektets övergripande målsättning är att bidra till en ökning av antalet privatfinansierade utredningar och efterbehandlingsåtgärder genom en förbättrad kännedom och kompetens om vägledande rättsfall. Detta bedöms i förlängningen leda till en mer enhetlig, samordnad och effektiv tillsyn. Vägledning och information Kopplat till tillsynsarbetet prioriterar Länsstyrelsen vägledning och informationsinsatser högt. Länsstyrelsen har under året vid ett flertal tillfällen bidragit med vägledning, information och utbildningsinsatser. Länsstyrelsen är medlem i Nätverket Renare Mark som består av medlemmar från branschens olika aktörer. Nätverket har en viktig roll för samhällets gemensamma ansvar för sanering av förorenad mark genom att bidra till samverkan inom sakområdet, driva kunskapsläget framåt och verka för att nya och hållbara tekniker görs kända och tillämpbara. Länsstyrelsen deltog med två föreläsare under nätverkets vårmöte 2015 som hölls på Arlanda den mars och hade temat Ramar för arbetet med förorenade områden miljömål, politik, lagstiftning, samverkan och nya tekniker. Länsstyrelsen har dessutom medverkat i framtagande av program och innehåll för samt föreläst på kurs om hållbart byggande på Tekniska högskolans i Jönköping. Detta är en årligen återkommande insats och ger möjlighet att nå ut med kunskap om arbetet med förorenade områden till nyutbildade ingenjörer. Vidare har Länsstyrelsen medverkat vid en tillsynsvägledningsdag den 9 september i Malmö om äldre nedlagda deponier och redogjort för lagstiftningen kopplat till detta. Länsstyrelsen anordnade i september en kompetensutvecklingsdag gällande grundvatten och åtgärder för förbättrad status i grundvattenförekomster. Under dagen delgavs erfarenheter från olika aktörers arbete med både förebyggande och reparativt arbete med föroreningar som hotar vattenkvaliteten hos grundvattenförekomster. Arbetet innefattar förutom vägledning, informations- och utbildningsinsatser även utveckling och effektivisering av vägledningen. Med detta syfte har det under året bildats en nationell arbetsgrupp som kommer att arbeta med att utveckla tillsynsvägledningen inom förorenade områden på nationell nivå. Länsstyrelsen i Jönköpings län ingår i denna grupp vars arbete leds av länsstyrelsernas nationella samordnare för förorenade områden. Vidare har Länsstyrelsen under året arbetat med ett klimatanpassningsprojekt baserat på geografiska informationssystem. Syftet med projektet var bland annat att identifiera vilka förorenade områden som riskerar att påverkas av ett förändrat klimat samt att metodbeskrivningen bidrar till att tillsynsmyndigheterna i länet får ett komplement till stöd i bedömningen av vilka objekt som ska prioriteras och att metodbeskrivningen blir ett verktyg i tillsynsmyndigheternas arbete med att öka antalet privatfinansierade 93

94 efterbehandlingsåtgärder på förorenade områden. Länsstyrelsen färdigställde för ett år sedan en vägledning gällande hantering av förorenad mark vid planering, bygglovshantering och exploatering. Vägledningen togs fram i samarbete med Länsstyrelsen i Östergötland, Naturvårdsverket, Boverket samt ett antal kommuner i Jönköpings län. Under år 2015 har Länsstyrelsen medverkat vid en Planverkstad vid Länsstyrelsen i Örebro den 28 maj 2015 där tillsynsvägledning gavs till kommunala tjänstemän utifrån den tidigare framtagna vägledningen. Under året har Länsstyrelsen i viss mindre omfattning också gett vägledning till olika kommuner och länsstyrelser utanför länet. Vidare har Länsstyrelsen under året arbetat med ett tillsynsprojekt som har som syfte att komplettera och uppdatera befintlig vägledning med exempelvis praktiska exempel. Samverkan Under året har Länsstyrelsen medverkat i den juristsamverkansgrupp som finns och som har som syfte att utveckla samverkan och samordningen mellan länsstyrelserna avseende juridiken kring förorenade områden, och att utveckla samverkan mellan länsstyrelserna och Naturvårdsverket. Gruppen fungerar även som länsstyrelsernas juridiska bollplank i olika typer av juridiska frågor med koppling till förorenade områden. Gruppen har under året bland annat arbetat med att ta fram en vägledning om att utreda ansvar för förorenade områden. Vidare har Länsstyrelsen under året i arbetet med förorenade områden fortsatt samarbetet med Länsstyrelsen i Östergötland i form av uthyrning av juridisk kompetens, samverkan och erfarenhetsutbyte. Länsstyrelsen har under året även hyrt ut juridisk kompetens inom området förorenade områden till Länsstyrelsen Jämtlands län för arbete med tillsynsvägledning och ansvarsutredningar. - arbetet med att åtgärda förorenade områden med statliga bidrag Statliga bidrag Inventeringen av förorenade områden med avseende på avslutade verksamheter är slutförd i länet sedan ett par år tillbaka. Totalt objekt har hittills inventerats av de totalt som finns registrerade i EBHstödet (efterbehandling). Under år 2015 har arbetet med kvalitetssäkring av uppgifter registrerade i EBH-stödet intensifierats. Det är av stor vikt att Länsstyrelsen lämnar ut korrekt information vid de många förfrågningar som inkommer under året. Informationen ligger till grund för flertalet beslut av olika aktörer i samhället och kan slutligen leda till att saneringsåtgärder kommer till stånd. Tre bidragsprojekt beviljades utredningsbidrag för år Dessa utgjordes av MIFO fas 2-undersökningar på före detta Färgarens (Kemiska Tvätten) och före detta Depend Junebro (Jönköpings kommun) samt slutförandet av huvudstudie på Gardelux- Lacko (Gislaveds kommun). Utöver detta har huvudstudie som genomförts vid Lillesjön (Nässjö kommun) slutförts. Vidare pågår huvudstudier vid före detta Rasslefalls såg (Tranås kommun) och före detta Bröderna Liljas Metallindustri (Gnosjö kommun). Vid före detta Insjöns Metallfabrik HB (Gnosjö kommun) är huvudstudien färdig och SGU agerar huvudman i projektet. Diskussioner förs med Naturvårdsverket som finansiär för en kommande saneringsåtgärd. Vid Ormaryds före detta impregneringsanläggning är huvudstudien färdig och Trafikverket har tagit på sig huvudmannaskapet. Bidragsansökan är skickad till Naturvårdsverket för beslut. På flera av de bidragsfinansierade åtgärdsprojekten i länet har åtgärder påbörjats. Vid före detta Värnamotvätten i Värnamo kommun liksom på Kålgårdsområdet i Jönköpings kommun pågår efterbehandlingsåtgärder. Under året har saneringsåtgärder slutförts vid Skeppshult 94

95 Bruk (Gislaveds kommun). Saneringsprojektet baserar sig på en delad finansiering med staten, verksamhetsutövare och fastighetsägaren som finansiärer. Vidare har saneringsåtgärder genomförts vid före detta Bankeryds Nickel och Krom (Jönköpings kommun). Gällande Trafikverkets före detta impregneringsplats i Nässjö har under året saneringsåtgärder påbörjats. Länsstyrelsen ingår, som medfinansiär (50 procent), i projektgruppen som styr arbetet tills dess att saneringen är genomförd. Planen är att saneringsåtgärder ska kunna slutföras under år Uppföljning av genomförda saneringsåtgärder pågår vid före detta Hallabo Metallgjuteri (Gnosjö kommun) och vid Grimstorps före detta impregneringsanläggning (Nässjö kommun). Regionalt program Länsstyrelsen tar varje höst fram ett regionalt program för arbetet med förorenade områden i länet samt en ansökan till Naturvårdsverket om finansiering av detsamma. Under år 2015 har Länsstyrelsen upprättat ett nytt program för planering, styrning och prioritering av arbetet för programperioden , reviderat prioriteringslistan samt upprättat en bidragsansökan i samverkan med länets kommuner. I ansökan söks bidragsmedel för utredningar av specifika förorenade områden, arbete med tillsyn, tillsynsvägledning och tillsynsprojekt. I årets ansökan söktes bidragsmedel för utredning av föroreningssituationen vid nio förorenade områden i länet, motsvarande 4,8 miljoner kronor. Länsstyrelserna ska även samordnat och i samverkan med Naturvårdsverket ta fram och redovisa åtgärder för att minimera omfattningen av oförbrukade bidrag för efterbehandling av förorenade områden Oförbrukade bidrag Länsstyrelserna har under året fortsatt att i samarbete med Naturvårdsverket arbeta för att minska mängden oförbrukade bidrag. Sett på sikt så har, som ett resultat av det arbete som länsstyrelserna genomfört, mängden oförbrukade bidrag minskat väsentligt de senaste åren. Länsstyrelsernas nationella arbetsgrupp för bidragssamordning (NSB) genomförde i augusti ett seminarium för kommunala huvudmän i statligt bidragsfinansierade saneringsprojekt. Kommunerna är en mycket viktig aktör i arbetet med att minska mängden oförbrukade bidragsmedel. Syftet med seminariet var att skapa forum för frågeställningar som är av betydelse för ett lyckat resultat av efterbehandlingsprojekt. Frågor som diskuterades var bland annat vad det innebär att vara huvudman, vilka projektrisker som kan identifieras och upphandlingsfrågor. Naturvårdsverket och NSB har också tagit fram en ny kvartalredovisningsmall som börjat tillämpas under år Detta har medfört möjligheter till en uppdaterad och effektiv övergripande ekonomihantering. Om bidrag inte förbrukas i ett projekt kan initiativ tidigt tas till omfördelning till andra projekt. Gruppen har också efterfrågat en arbetsplan för åtgärdsobjekten och denna finns nu på Naturvårdsverkets hemsida. Detta för att det ska vara tydligare för kommuner och länsstyrelser att se vad arbetet med bidragsansökningar resulterar i och hur projekten fördelas över tid. NSB har även ihop med Naturvårdsverket deltagit i en workshop om projektrisker och säkrare ekonomiska analyser i bidragsansökningar. Det är viktigt att belysa och öka kunskapen kring dessa frågor och hur de kan påverka åtgärdsprojekt. Miljökvalitetsnormerna - luft År 2008 kunde det konstateras att miljökvalitetsnormen för PM10 inte följdes vid Barnarpsgatan, där Jönköpings enda mätstation för PM10 är placerad. De uppmätta halterna hade då ökat kontinuerligt under flera år och det fanns inte heller någonting i serien av mätdata som tydde på att den stigande trenden skulle avbrytas. Under år 95

96 2009 och 2010 minskade dock de uppmätta halterna av PM10 vid Barnarpsgatan. Åtgärdsprogrammet beslutades den 15 december 2010 och har sedan dess varit gällande under fyra år. Under åren 2011 och 2012 ökade antalet överskridanden av riktvärdet, för att sedan minska under år Miljökvalitetsnormen har dock inte överskridits något av dessa år. Länsstyrelsen beslutade under år 2014 att det inte finns anledning att ompröva innehållet i åtgärdsprogrammet. Av de femton föreslagna åtgärder, se tabell nedan, har fjorton beslutats. Av dessa fjorton åtgärder är Jönköpings kommun ansvarig för tretton och regeringen för en (4.2.4). Av dessa tretton åtgärder har kommunen genomfört fem (4.1.4, 4.2.2, 4.2.8, 4.3.1, 4.3.2). Av dessa fem åtgärder bedöms enbart en ha kunnat ge någon effekt under den tid som åtgärdsprogrammet har gällt (4.1.4). Effekterna av de andra åtgärderna är antingen små (4.2.2., 4.2.8) eller kan antas ge effekt enbart på lång sikt (4.3.1, 4.3.2). Den åtgärd som regeringen var ansvarig för (att begränsa antalet dagar då dubbdäck får användas), bedöms skulle ha kunnat minska antalet dagar för överskridande av normen och därmed gett effekt. Under år 2015 har Jönköpings kommun påbörjat en översyn av skyltad hastighet av kommunens gator och vägar. Det är dock för tidigt att se hur översynen kommer att påverka halterna av partiklar och om det kan påverka antalet överskridanden, inte minst eftersom hastigheten i vissa fall föreslås höjas på en del gator, vilket kan förväntas öka halterna av partiklar. Utifrån ovanstående bakgrundsinformation bedömer Länsstyrelsen att det går att dra slutsatsen att det hitintills varit andra faktorer som haft större effekt på halterna av PM10 än själva åtgärdsprogrammet i sig. Vilka faktorer det handlar om är svårt att säga. Det skulle till exempel kunna röra sig om variationer i väder och vind, eller variationer i trafikmängderna vid just Barnarpsgatan. Länsstyrelsen anser att det med nuvarande information inte går att säga att miljökvalitetsnormen för PM10 varaktigt kommer att följas i framtiden, åtminstone inte till följd av just åtgärdsprogrammet i sig, och särskilt inte som trafiken under de senaste åren har ökat med ungefär tre procent per år, samtidigt som man kan förutse en fortsatt trafikökning till följd av den förväntade befolkningsökningen (cirka personer år 2050). Man kan dock slutligt konstatera att miljökvalitetsnormen inte överskridits sedan år 2008 vilket är positivt Dammbindningsmedel Ej beslutad Val av halkbekämpningssätt Ingen åtgärd ännu genomförd Val av ny beläggning Ingen åtgärd ännu genomförd Förbättrat vägunderhåll samt upprepad vårrengöring Kommunen har genomfört spolning med spolmaskin Översyn sänkt hastighet Ingen åtgärd ännu genomförd Informationsåtgärder, minskad användning av dubbdäck Informationsåtgärder genomförts, dock har ingen minskad användning av dubbdäck märkts Utredning om dubbdäcksförbud på enskilda gator Ingen åtgärd ännu genomförd Begränsa tiden då dubbdäck är tillåtna Regeringen har begränsat tiden då dubbdäck är tillåtna Dubbdäcksskatt på nya däck Ingen åtgärd (ej möjlig åtgärd) Dubbdäcksavgift Ingen åtgärd (ej möjlig åtgärd) Beaktande vid leverantörsupphandling Miljökrav vid upphandling planeras att införas vintern 2014/ Kommunala policys Kommunen har antagit ny resepolicy för anställda vid Jönköpings kommun Krav på dubbfria vinterdäck vid miljöbilsparkering Ingen åtgärd ännu genomförd, miljöbilsparkeringar finns ej längre Stadsplanering på kort sikt En handlingsplan har antagits och en rad åtgärder har vidtagits. Trafiken har dock ökat senaste åren Stadsplanering på lång sikt Kommunen har arbetat med Strategier och visioner. 96

97 RB 64. Länsstyrelserna ska ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Syftet med handlingsplanerna är att identifiera landskapets biotoper, strukturer, element och naturområden i land- och vattenmiljön inklusive i tätortsnära områden som tillsammans skapar ett ekologiskt sammanhang och som utgör förutsättningen för att bevara landskapets biologiska mångfald och främja ekosystemtjänster, som exempelvis värden för friluftslivet. I handlingsplanerna ska även förslag till lämpliga bevarandeinsatser redovisas. Handlingsplanerna bör ligga till grund för insatser från olika aktörer som leder till att säkra ekosystemtjänster, förbättra måluppfyllelse avseende berörda miljökvalitetsmål och möjliggöra anpassningar till ett förändrat klimat. Handlingsplanerna ska även redovisa behov av skydd, skötsel och restaureringsinsatser, och de ska kunna utgöra grund för prövningsverksamhet och fysisk planering. Varefter Naturvårdsverket presenterar riktlinjer för handlingsplanerna ska dessa tjäna som vägledning för arbetet. Samarbete mellan berörda landskapsaktörer som markägare, brukare, myndigheter, ideella organisationer och andra relevanta aktörer på lokal och regional nivå bör ingå i arbetet. Tillämpliga arbetsformer, samrådsprocesser och underlag som utvecklats i t.ex. regionala landskapsstrategier och samrådsgrupper för naturvård bör lyftas in i arbetet och utvecklas för att i ökad utsträckning involvera det civila samhället. Målsättningen är att handlingsplanerna till stora delar ska vara etablerade Länsstyrelserna ska delredovisa utvecklingen av arbetet i sina årsredovisningar. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) samlat den 1 oktober 2017 av Länsstyrelsen i Västerbottens län. Länsstyrelsen har hanterat uppdraget med att ta fram handlingsplaner för Grön infrastruktur som en fortsättning på landskapsstrategiarbetet. Avsaknaden av anslag för arbetet har dock inneburit en tydlig ambitionssänkning under Som plattform för arbetet har den i samverkan beslutade landskapsstrategin använts och de samverkansråd för biologisk mångfald som etablerats har fortsatt att sitt arbete under Totalt hölls tre möten i det externa och två i det interna rådet. Utöver informationsutbyte har det externa samverkansrådet bland annat fokuserat på att ta fram lämpliga idéer på ansökningar till landsbygdsprojekt. Ett exempel på idé handlar om att på ett bättre sätt tillvara ta jordbruksmarkens värden och minska ny bebyggelse på den. Samverkansråden har också lämnat synpunkter på det kommande åtgärdsprogrammet för miljömål med vatteninriktning.. Framtagandet av åtgärdsprogrammet för miljömålen kommer att 2016 i enlighet med regional genomförandeplan samordnas med arbetet med att göra en handlingsplanen för grön infrastruktur. Länsstyrelsen har också under 2015 tillsammans med Södra, LRF, Skogsstyrelsen, SLU, Biosfärsområde Östra Vätterbranterna påbörjat projektet Lövsuccé för landskapet, vilket syftar till att stimulera intresset för lövskogsbruk och öka lövträdsandelen i landskapet och därmed förbättra den gröna infrastrukturen för lövträdsgynnade arter. Hittills har projektet genomfört en nulägesanalys av trädslagssammansättningen, preliminära ekonomiska analyser med stöd av SLU:s Heurekamodell samt haft en skogsträff där berörda aktörer samlades för att beskriva de olika aspekterna, samt praktisk skötsel, av lövskogssbruk. Skogsträffen lockade ett hundratal deltagare, varav merparten var personer med eget skogsbruk. Efter skogsträffen har tre intresserade markägare fått rådgivning inom ramen för projekt Lövsuccé. Projektet är av pilotkaraktär och är därför begränsat till biosfärsområde Östra Vätterbranterna. Ett annat pilotprojekt Vildare än tam som är inriktat på ekosystemtjänsten pollinering pågår även det inom området Östra Vätterbranterna. I det projektet testas huruvida åtgärder för att gynna vildbin kan bidra till pollination av kommersiella äppelodlingar. Såväl Lövsuccé som Vildare än tam är delfinansierade av Världsnaturfonden. 97

98 Även viltförvaltningsdelegationens klövviltsutskott har berört arbetet med grön infrastruktur genom att arbeta med målsättning för älgstammen och skogsskador, två målsättningar som är mycket viktiga för länets landskapsutveckling vad gäller trädslagssammansättning. Länsstyrelsen utsågs av Naturvårdsverket till en av fyra beredande länsstyrelser som vid sidan av det regionala arbetet genomfört nationella uppdrag. Länsstyrelsen i Jönköpings län har genomfört flera uppdrag: Sammanställning och utvärdering av analyser inom landskapsstrategiarbetet. Arbetet är publicerat i länsstyrelsens meddelandeserie. Deltagande i myndighetsgruppen för framtagande av de nationella riktlinjerna för att ta fram handlingsplanerna. Genomfört förberedande arbete genom att för hela landet ta fram länsvisa GISskikt över bullerfria områden I ett pilotprojekt tagit fram GIS-modeller för att identifiera limniska miljöer särskilt viktiga för grön infrastruktur. Genomfört förstudie, tagit fram projektplan och genomförandeplan samt påbörjat utveckling av en nationell ITplattform för arbetet med handlingsplaner för Grön infrastruktur. Länsstyrelseinstruktion 5a Länsstyrelsen ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. I detta avsnitt redovisas först Länsstyrelsens deltagande i länsstyrelsegemensamt arbete för miljömålen eftersom det är övergripande insatser som inte faller in under de fyra punkterna i 5a. Därefter ges en sammanfattning av den rapportering som lämnats till Naturvårdsverket, med fokus på effekterna av Länsstyrelsens insatser. Deltagande i RUS och länsstyrelsernas miljömålssamordnarnätverk Länsstyrelsen bidrar med två representanter med kompetensområden inom information och kulturmiljö, i det länsstyrelsegemensamma samverkansorganet RUS arbetsgrupp. Länsstyrelsen är även representerad i RUS styrgrupp. Även i RUSprojektet Metodutveckling för åtgärdsprogram och åtgärder har Länsstyrelsen deltagit, främst i delprojektet Åtgärdswebb för miljömålen, vilket går ut på att skapa en för länsstyrelserna gemensam webbapplikation för dokumentation och uppföljning av åtgärder i åtgärdsprogram för miljömålen. Länsstyrelsen bidrar även i länsstyrelsegemensam samverkan genom deltagande i nationella miljömålsdagar, två under hösten och två under våren, och genom medverkan i sydlänsnätverket för miljömålssamordnare. Samlad fastighetsspecifik information Länsstyrelsen i Jönköping driver tillsammans med Länsstyrelsen i Kronoberg, Länsstyrelsen i Kalmar, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket projektet Samlad fastighetsspecifik information. Det handlar om att tillgängliggöra information om kända naturoch kulturvärden för fastighetsägare, landsbygdsföretagare m.fl. Projektets syfte är att skapa en webbtjänst där fastighetsägare kan få en samlad bild av kända natur- och kulturvärden på sin fastighet, oberoende av markslag eller vilken myndighet som ansvarar för informationen. Bättre och enklare tillgång till informationen för fastighetsägare med flera, förväntas leda till ökad miljömålsuppfyllelse genom det intresse och engagemang för bevarande och utveckling av natur- och kulturvärden som det skapar. Under 2015 har projektet tagit fram en prototyp för hur tjänsten skulle kunna 98

99 utformas. I utvecklingen av prototypen har målgrupperna för tjänsten varit involverade, i syfte att få en användarvänlig produkt som motsvarar efterfrågan. Projektet beskrivs även under Regional tillväxt. Sammanfattning av rapporteringen till Naturvårdsverket Länsstyrelsen har rapporterat miljömålsbedömningar och har även uppdaterat indikatorer till miljömålsportalen i enlighet med riktlinjer från Naturvårdsverket. Förutom uppdatering av 35 nationella indikatorer har även den länsegna indikatorn Kollektivtrafik, som Länsstyrelsen tar fram i samverkan med länets kommuner, uppdaterats. Resultat av miljömålsbedömningarna sammanfattas i detta avsnitt. Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Bedömning och trend Enbart nationell bedömning Enbart nationell bedömning Enbart nationell bedömning I Jönköpings län bedöms målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. Däremot, trots ett aktivt och långsiktigt åtgärdsarbete för att nå målen, bedöms de övriga målen inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. Ett av de största miljöproblemen i Jönköpings län är försurningen. För att begränsa försurningens påverkan på biologisk mångfald bedrivs en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar. Skärpta internationella miljökrav har lett till stora minskningar av det försurande nedfallet, men för att uppnå Bara naturlig försurning krävs det ytterligare internationella beslut om mål och åtgärder. I länet pågår det ett aktivt åtgärdsarbete som ökar förutsättningarna att målen ska nås på sikt. Till exempel har stora arealer utdikade våtmarker restaurerats i några av länets skyddade våtmarksområden. Bedömningen av Myllrande våtmarker blir ändå negativ eftersom det krävs fler åtgärder och ett minskat kvävenedfall för att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktioner ska behållas. Utvecklingen i miljön är neutral för Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar och Myllrande våtmarker medan den är negativ för Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Flera miljökvalitetsmål är beroende av skärpta internationella och nationella styrmedel och åtgärder, det gäller framförallt Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö. Nedan ges exempel på pågående insatser för att nå miljömålen, från den rapportering som lämnats till Naturvårdsverket. Många av exemplen gäller insatser av andra aktörer som genomförts helt eller delvis till följd av Länsstyrelsens arbete. Begränsad klimatpåverkan Vindkraftsutbyggnaden i länet har fortsatt att öka kraftigt och produktionen har gått från marginell betydelse till att bidra med närmare 700 GWh 15. En ökad användning av biobränsle i kraftvärmeverk är även viktigt och i flera kommuner i länet har nya 15 År 2014 Källa: Statens energimyndighet 99

100 biobränslepannor tagits i drift under de senaste åren. Under år 2015 sjösattes även ett stort samverkansprojekt genom Energikontor Norra Småland Kraftsamling biogas som har initierats via Klimatrådet. Ett av målen där är att öka biogas- och fordonsgasproduktionen i länet. Bara naturlig försurning Länets behov av kalkningsinsatser är fortsatt stora och idag åtgärdas avrinningsområden motsvarande 40 procent av länets yta. De senaste åren har medelstilldelningen till kalkningen minskat och det är osäkert om det går att spara mer utan att negativa effekter i försurade sjöar och vattendrag uppstår, och att möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet försämras. Giftfri miljö Under åren har Länsstyrelsen lett ytterligare ett projekt med syfte att vägleda länets tillsynsmyndigheter i deras arbete med tillsyn i prioriterade branscher där det finns en ansvarig kvar att utföra inventering enligt MIFO fas 2. I länet pågår under år 2015 sanering på nio prioriterade platser. Av dessa är två helt finansierade av statliga bidrag medan övriga sju finansieras helt eller delvis av ansvarig enligt miljöbalken. Flera saneringsåtgärder har utförts till följd av exploateringar eller att Länsstyrelsen eller kommunerna ställt krav på åtgärder vid tillsynsarbetet. Det pågår kontinuerligt mindre saneringar på industrier eller liknade som bygger ut eller på platser med mindre föroreningsskador. För tredje året i rad anordnades en kemikaliekonferens, i år med temat med barn i fokus. Konferensen lockade drygt 300 besökare som inkluderade politiker, tjänstemän, näringsliv och intresserad allmänhet. Konferensen belyste riskerna med barns exponering för hormonstörande ämnen. Ingen övergödning Hittills har knappt 200 lantbrukare i länet tagit del av den kostnadsfria rådgivningen inom Greppa Näringen. Det motsvarar cirka 30 procent av målgruppen. Från år 2015 har den del av projektets aktiviteter som syftar till förbättrad vattenkvalitet koncentrerats till de avrinningsområden där vattnet inte uppnår god status på grund av övergödande ämnen från jordbruket. Kommunerna har inom ramen för miljösamverkan F under år 2015 genomfört en tillsynsinsats av ledningsnäten tillhörande de tillståndspliktiga avloppsreningsverken. Länsstyrelsen deltog i planeringen av tillsynsinsatsen. Länsstyrelsen har tillsammans med Havsoch vattenmyndigheten anordnat en handläggarträff för kommunerna gällande enskilda avlopp. Kommunerna har under året jobbat vidare med planeringsarbetet för att utöka verksamhetsområden för allmänna vattentjänster, det vill säga bygga ut det kommunala VA-nätet i prioriterade områden med många dåliga enskilda avlopp. Levande sjöar och vattendrag Länsstyrelsen håller på och tar fram en samlad åtgärdsplan för vatten (SÅV). Syftet är att samla alla åtgärder som rör vatten på ett ställe för att underlätta till exempel prioritering av åtgärder och planering. Planen ska vara ett underlag både internt på Länsstyrelsen och bland andra aktörer som arbetar med åtgärder i vatten. I projektet UC4LIFE har arbetet under året fortgått. I Lillån/Kvillsfors har sex vandringshinder åtgärdats och två nya faunapassager anlagts. I Brusaån beräknas anläggandet av en faunapassage vara klart i november. Vid Mela kvarn har biotopvård utförts och nya lekbottnar anlagts. I samarbete med Sveaskog har ett naturvårdsavtal bildats i Nissans källflöden. Avtalet omfattar cirka 46 km vattendrag med mycket höga naturvärden och är på totalt cirka 400 hektar (mark och vatten). 100

101 Grundvatten av god kvalitet Flera saneringar av områden med förorenat grundvatten pågår eller har genomförts i länet. Bland annat i Grimstorp, i Nässjö kommun, där arsenik och PAH från en impregneringsanläggning har förorenat grundvattnet. En regional vattenförsörjningsplan blev klar under hösten Alla länets kommuner har varit delaktiga i framtagandet av planen. Arbete pågår med bildande/revidering av 20 vattenskyddsområden i länet. Fyra av dessa vattenskyddsområden har varit ute på remiss under år Myllrande våtmarker Mellan åren 2003 och oktober 2015 har markägare fått tillstånd till att anlägga cirka 310 hektar våtmarker varav 15 hektar under nov 2014 okt Alla tillstånd leder inte till åtgärder. Under år 2015 föreslog Länsstyrelsen ett oskyddat myrskyddsplanområde om 65 hektar som Natura 2000-område, och året innan skickades ett område på 469 hektar på remiss inför reservatsbildning. Arbete pågår i fem områden och ytterligare fem områden återstår innan alla objekt i myrskyddsplanen omfattas av ett långsiktigt skydd. Under år 2015 har fem hektar restaureringsslåttrats som ett komplement till en tidigare röjning. I tre av länets skyddade kärr pågår löpande skötsel. Levande skogar Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens arbete med skydd av värdefulla miljöerna fortgår. Under år 2014 har cirka 177 hektar produktiv skogsmark skyddats som naturreservat och 30 hektar genom biotopskydd och naturvårdsavtal. Ett rikt odlingslandskap Det stora antalet ansökningar för restaureringsstöd år 2015 ger en positiv signal om intresset av att hålla odlingslandskapet öppet. Att Länsstyrelsen fortsatt kan erbjuda gratis rådgivning till dessa och andra aktiva lantbrukare är positivt för att ta tillvara engagemanget i bygderna. Inom ett projekt finansierat av landsbygdsprogrammets stödform Utvald miljö har nästan träd åtgärdats genom frihuggning, restaureringshamling eller beskärning. Efter att projektet har avslutats har endast tre träd frihuggits, då med finansiering från åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd. God bebyggd miljö Länsstyrelsen har under år 2013 och år 2014 arbetat med projektet Hållbara små orter tillsammans med Vetlanda, Aneby och Gnosjö kommuner. Projektet har slutredovisats under år Resultatet redovisas i form av en beskrivning av ett antal framgångsfaktorer för en samhällsplanering som stödjer små orter. Länsstyrelsen genomför under 2014 och 2015 projektet Kommunala kulturmiljöunderlag. Projektet innebär att i samråd med länets kommuner ta fram en handledning för hanteringen av kulturmiljön i plan- och byggprocessen samt en modell för kommunernas kulturmiljöunderlag. Ett rikt växt- och djurliv Under året har ett miljöövervakningsprojekt kallat Skogslandskapets gröna infrastruktur avslutats. Tjäderspelplatser, tillsammans med andra parametrar, har legat till grund för en satellitbildsbaserad analys av skogslandskapet. Länsstyrelsen och E.ON har slutfört ett projekt om kraftledningsgator. Åtgärder har genomförts i kraftledningsgatorna, bland annat för fältgentiana och uppsättning av biholkar. Rutiner och riktlinjer har tagits fram för hur E.ON ska sköta kraftledningsgatorna så att den biologiska mångfalden gynnas. Genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter har resulterat i fortsatt restaurering av fem hektar rikkärr, åtgärder för insekter och skötsel av tre 101

102 vityxnelokaler. Återinventering av fältgentianalokaler har utförts. Sedan år 2004 har över skyddsvärda träd inventerats i odlingslandskapet varav under år Remisser Under året har Länsstyrelsen svarat på två remisser från Naturvårdsverket med anledning av den fördjupade utvärderingen, dels angående de målansvariga myndigheternas bedömning och analys per miljömål och dels Naturvårdsverkets syntesrapporter om den fördjupade utvärderingen. Länsstyrelsen har även lämnat synpunkter på Boverkets förslag på strategi för God bebyggd miljö. Länsstyrelsen ska särskilt - samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet, I detta avsnitt beskrivs översiktligt hur Länsstyrelsen arbetar internt och externt för att samordna det regionala arbetet för att nå miljökvalitetsmålen. De delar som gäller miljömålsbedömningar och uppföljning med indikatorer har rapporterats i miljömålsportalen i enlighet med riktlinjer från Naturvårdsverket, och redovisas i ovanstående avsnitt. Hela arbetet för miljökvalitetsmålen En viktig del av arbetet för att nå miljökvalitetsmålen är åtgärdsprogrammen för miljömålen. Arbetet med dem beskrivs översiktligt under punkt två. Arbetet för att nå målen är dock större än så. Nedan visas en översikt för att ge en bild av hur olika arbeten hänger ihop och bidrar till helheten. 102

103 Planer, program och strategier med konkreta åtgärder inom avgränsade områden Åtgärdsprogram för hotade arter Samlad åtgärdsplan för vatten Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden Värna, vårda, visa Tillsynsvägledningsplan Tillsynsplan för miljöbalken Miljömål Länsövergripande samverkansorgan Vattendelegationerna för Södra Östersjön och Västerhavet (LI)*, Viltförvaltningsdelegationen (LI), Samverkansforum för biologisk mångfald (RU)* Klimatrådet (EI)* Övergripande regionala strategier Innehåll: Visioner, mål, strategiska ställningstaganden och riktlinjer för 1. handläggning av ärenden 2. kommande åtgärdsprogram och planer, 3. planering av fortsatt arbete och regional samverkan 4. behov av åtgärder i närtid för att komplettera befintliga program och planer Klimat- och energistrategin (RU) Landskapsstrategin (RU) Strategi för formellt skydd av skog (RU) Förvaltningsplan för vattendistrikten (EU)* Delar av Genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet (EU) Övergripande regionala åtgärdsprogram Innehåll: Åtgärder som är länsövergripande eller gemensamma för två eller flera aktörer eller åtgärder på lokal nivå inom eftersatta områden. Åtgärdsprogram för vattendistrikten, södra Östersjön och Västerhavet (EU) Miljömålen för vattnets bästa, åtgärdsprogram (RU) Djurens och växternas miljömål, åtgärdsprogram (RU) Plusenergilän 2050, åtgärdsprogram (RU) Åtgärdsprogram för klimatanpassning (EI) Hälsans miljömål, åtgärdsprogram (RU) Förvaltningsplan och åtgärdsplan för fisk och fiske i Vättern Bevarandeplaner för Natura 2000-områden *Förkortningar visar varifrån uppdraget till respektive samverkansorgan, strategi eller åtgärdsprogram kommer: LI = länsstyrelseinstruktion (förordning som styr Länsstyrelsens verksamhet) RU = uppdrag från regeringen EI = eget initiativ EU = direktiv eller förordning på EU-nivå 103 Intern samordning Länsstyrelsens arbete med de regionala miljömålen samordnas genom styrgruppen för miljö-, energi- och klimatarbetet (StyrMEK), som har möte en gång i månaden, och miljömålssekretariatet. I StyrMEK ingår länsrådet, samtliga avdelningschefer och ekonomichefen. Ansvariga medarbetare från verksamhetsområdena miljöledning, miljömålsamordning, energi och klimat samt klimatanpassning adjungeras vanligen till mötena. Miljömålssekretariatet består av miljöstrategen samt medarbetare som arbetar del av tid inom miljöskydd, lantbruksrådgivning, miljöövervakning, hotartsarbete och information. Alla avdelningar är representerade i miljömålssekretariatet för att underlätta samordning med alla berörda verksamhetsområden. Sammantagen resurs för miljömålssekretariatet är cirka 2,5 årsarbetskrafter. Det genomförs regelbundna möten mellan miljömålssekretariatet och ansvariga medarbetare för klimat- och energi, miljöledning och klimatanpassning. Sekretariatet samordnar även uppföljningen gentemot kommunerna av åtgärder inom dessa områden. Personal från miljömålssekretariatet är även involverade i arbetet med klimat- och energistrategin. Bland annat genom sekreterarskapet i en av Klimatrådets fokusgrupper. Samordning med andra aktörer Arbetet med åtgärdsprogrammen är viktigt för att utveckla och samordna länets miljömålsarbete och peka ut vilka ytterligare insatser som behövs för att nå målen. Som uppföljningen visar är arbetet inte tillräckligt för att miljökvalitetsmålen ska nås. Det behövs ytterligare insatser både internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. För att nå längre på den regionala nivån med mer verkningsfulla åtgärder behöver processen utvecklas ytterligare, främst genom ännu bättre förankring och samverkan med länets beslutsfattare. För att åstadkomma det och för att öka engagemanget för miljömålen i länet har Länsstyrelsen under senare år utvecklat nedanstående samverkansformer.

104 Klimatrådet bildades 2011 och är ett samverkansorgan med företrädare på hög chefsnivå för offentliga och privata aktörer. Klimatrådet leds av Länsstyrelsen med Landshövdingen som ordförande och arbetar för att nå visionen om att länet ska bli ett Plusenergilän Till Klimatrådet är olika grupper knutna för att ta fram förslag till insatser och löpande följa arbetet. Även samordningen av klimatanpassningsarbetet sker inom ramen för Klimatrådet. Närmare 50 organisationer och över 90 personer ingår i Klimatrådet och dess grupper (Klimatrådet beskrivs mer under avsnittet energi och klimat). Samverkansrådet för biologisk mångfald bildades år 2012 i samband med att Landskapsstrategin för biologisk mångfald togs fram. I samverkansrådet ingår representanter för Landstinget, Trafikverket, Skogsstyrelsen, Regionförbundet, Länsmuseet, Södra skogsägarna, LRF, Naturskyddsföreningen, Nässjö kommun, Jönköpings kommun, biosfärområdet Östra Vätterbranterna och Länsstyrelsen. Samverkansrådet kommer att ha en viktig roll i arbetet för att nå de landskapsanknutna miljökvalitetsmålen. Länsstyrelsen deltar även i en regional samverkansgrupp för miljö och hälsa, tillsammans med Region Jönköpings län, Miljösamverkan f, Trafikverket och Arbetsoch miljömedicin i Linköping. Länsstyrelsen arrangerar två miljömålssamordnarträffar årligen för miljömålssamordnarna i länets kommuner där även Skogsstyrelsen och Region Jönköping brukar delta. Liksom tidigare år har uppslutningen från kommunerna varit bra. Länsstyrelsen genomför varje år också minst en aktiv informationsinsats på övergripande nivå för att öka genomslaget för miljömålen bland aktörerna. År 2015 genomfördes för tredje året en kemikaliekonferens, detta år med temat med barn i fokus. Konferensen lockade cirka 300 besökare som inkluderade politiker, tjänstemän, näringsliv och intresserad allmänhet. Under tio års tid har även Länsstyrelsen tillsammans med andra aktörer arrangerat en årlig klimatkonferens. Den har varit mycket framgångsrik med i snitt mer än 300 deltagare, och år 2015 deltog mer än 450 personer. Från 2014 ingår Klimatkonferensen i Klimatveckan som är en del av Klimatrådets 16 verksamhet. En stor informationsinsats under år 2015 har varit fortsatt utgivning av gratistidningen +E som är en miljötidning med fokus på klimat och energi. Namnet står för visionen i klimatoch energistrategin om ett plusenergilän år Under år 2015 har två nummer av +E 17 producerats och delats ut till länets hushåll. Finansiärer är länets samtliga kommuner, Region Jönköpings län, Länsstyrelsen, Regionförbundet och Energimyndigheten. Ovan beskrivna samverkansformer täcker in alla miljökvalitetsmål som berör länet. Länsstyrelsen deltar även i arbetet med biosfärprogrammet för Östra Vätterbranterna som är ett biosfärområde och utgör modellområde för landskapsstrategiarbetet

105 Länsstyrelsen ska särskilt - utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen, Länsstyrelsen arbetar med regionala åtgärdsprogram inom fyra teman i en planeringscykel. Detta arbete, tillsammans med samordningen med åtgärdsprogrammet Anpassning till ett förändrat klimat, beskrivs nedan. Länsstyrelsen har tillsammans med länets aktörer arbetat enligt ett väl fungerande system sedan år 2002 för att i bred förankring ta fram regionala åtgärdsprogram i syfte att utveckla arbetet med att nå miljömålen. Åtgärdsprogrammen tas fram under temaår för en grupp av miljökvalitetsmål enligt ett rullande schema. Förslag till åtgärder tas fram av arbetsgrupper där berörda aktörer från näringsliv, kommuner och regionala myndigheter deltar. Arbetsgrupperna arrangerar även workshops för en bredare medverkan från intressenter som inte ingår i arbetsgrupperna. Åtgärdsförslagen förankras med de berörda aktörerna och remissbehandlas slutligen innan beslut fattas. Det första åtgärdsprogrammet beslutades år 2003 och slutuppföljningen av tidigare åtgärdsprogram visar att genomförandegraden har varit god. Bedömningen har skett enligt den så kallade Sydlänsmetoden som är en metod för åtgärdsuppföljning som tagits fram gemensamt av sydlänen. Vid uppföljningen delas åtgärderna in i fyra klasser (G, H, P och E). De flesta åtgärder i program som löpt ut har genomförts helt eller i huvudsak (G). Av återstående åtgärder bedömdes ungefär lika många vara genomförda till mer än hälften (H), som påbörjade (P). Endast en liten del av åtgärderna genomfördes inte alls (E). Följande åtgärdsprogram var gällande under år 2015: Miljömålen för vattnets bästa Djurens och växternas miljömål Meddelande 2011:01 Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet Minskad klimatpåverkan, Anpassning till ett förändrat klimat, Sammantaget bedömer Länsstyrelsen att aktörerna jobbar bra med åtgärderna, men att arbetet för de allra flesta miljökvalitetsmål är långtifrån tillräckligt för att målen ska uppnås. Det beror dels på att deltagande aktörer inte har tillräcklig rådighet över andra påverkande faktorer/aktörer, och dels på att åtgärdsprogrammen i sig inte innehåller tillräckligt verkningsfulla åtgärder. I framtagandet av nya program har därför fokus varit att ta fram kraftfullare och tydligare åtgärder för att ytterligare öka genomförandegraden. När det gäller rådighet är möjligheten till måluppfyllelse begränsad av att flera av miljömålen kräver insatser på internationell och nationell nivå, alternativt insatser av enskilda individer eller företag. De aktörer som deltar i arbetet med åtgärdsprogrammen kan endast arbeta för att påverka dessa andra insatser, men har inte rådighet. Det är ändå uppenbart att det finns en stor potential att öka effekten av åtgärdsarbetet genom att öka engagemanget och deltagandet hos länets aktörer så att mer verkningsfulla åtgärder kan tas fram, till exempel genom att dessa kan komma att omfatta en större del av länets invånare. Med det syftet bildades Klimatrådet i april 2011, och med samma syfte har Samverkansrådet för Biologisk mångfald bildats. Det första av den tredje generationens åtgärdsprogram, Hälsans miljömål 22 färdigställdes och beslutades under hösten Det gäller mellan åren 2016 och Meddelande 2011:31 Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv 20 Meddelande 2014:30 Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö Samt delar av Frisk luft 21 Meddelande 2014:27 22 Meddelande 2015:37 105

106 och omfattar miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, God bebyggd miljö samt delar av Frisk luft. Programmet ersätter det utgångna åtgärdsprogrammet för Luftens och hälsans miljömål. Under 2015 påbörjades även revidering av åtgärdsprogrammet för vattnets miljömål vilket omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet. Fyra arbetsgrupper har under året tagit fram åtgärdsförslag. Programmet kommer att skickas ut på remiss under våren 2016 och beslut kommer att tas under hösten. Arbetet har samordnats med vattenförvaltningen bland annat genom att vattenmyndigheternas förslag på åtgärder har utgjort underlag och har konkretiseras och regionaliserats. Länsstyrelsens beredningssekretariat har även varit representerade i arbetet. Åtgärderna i åtgärdsprogrammen utgör långtifrån länets hela arbete för att nå miljömålen. De åtgärder som ingår i programmen följer något av följande kriterier: de är länsövergripande eller gemensamma för två eller flera aktörer, samordning är viktig för resultatet eller, de gäller eftersatta områden, där stöd behövs från regionalt håll för lokala åtgärder. Åtgärdsuppföljning Länsstyrelsen följer årligen upp alla åtgärder i programmen med berörda aktörer. Kommunerna är förutom Länsstyrelsen, de aktörer som är ansvariga för flest åtgärder i åtgärdsprogrammen. Uppföljningen görs i enkätform för extern aktörer, medan Länsstyrelsen följer upp sitt arbete i de ordinarie tertialuppföljningarna. I den rullande planeringen finns därmed fem länsövergripande åtgärdsprogram. Tidschemat framgår av nedanstående bild Hälsans miljömål Genomförande Genomförande Revidering Remiss/beslut Revidering Remiss/beslut Miljömålen för vattnets bästa Genomförande Genomförande Revidering Remiss/beslut Revidering Djurens och växternas miljömål Genomförande Revidering Remiss/beslut Genomförande Åtgärdsprogram för Minskad klimatpåverkan Genomförande Framtagande Remiss/beslut Revidering Remiss/beslut Genomförande Åtgärdsprogram för Anpassning till ett förändrat Klimat Genomförande Framtagande Remiss/beslut Revidering Remiss/beslut Genomförande 106

107 Antal åtgärder LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2015 Slutuppföljningen av åtgärdsprogrammet för Luftens och hälsans miljömål som avslutades vid årsskiftet 2014/2015 visar att 74 procent av åtgärderna har genomförts helt eller till mer än hälften. Diagrammet till höger visar en sammanfattande uppföljning av läget för pågående åtgärdsprogram i oktober 2015 samt slutuppföljningen av Luftens och Hälsans miljömål (alla aktörer). Bedömning per program alla åtgärder oktober Eftersom åtgärdsprogrammen för minskad klimatpåverkan började gälla i januari 2015, har uppföljning av dessa åtgärder ännu ej genomförts. Sammanställningen av den första uppföljningen sker i februari Luft och hälsa Vattnets bästa Djur och växt Genomförd >Halvvägs Påbörjad Ej påbörjad Ej bedömd Länsstyrelsen ska särskilt - stödja kommunerna med underlag i deras arbete med generationsmålet och miljökvalitetsmålen, Länsstyrelsen har under år 2015 besökt samtliga kommuner i länet och informerat om miljömålen och om Länsstyrelsens miljöarbete. Deltagare från kommunerna var både politiker och tjänstemän. Länsstyrelsen stödjer kommunerna i arbetet för miljömålen på många sätt. Under år 2015 har följande material tagits fram: uppdaterad broschyr med kommunernas åtgärder i aktuella åtgärdsprogram uppdaterad broschyr med lista över bidrag att söka för att uppnå miljömålen kommunernas miljömålssamordnare. Förutom dessa broschyrer har rapporter inom miljöövervakningen tagits fram som kan fungera som underlag för kommunernas miljöarbete. Härutöver är åtgärdsprogrammen, uppföljningen av dem och inte minst kommunernas deltagande i framtagandet av åtgärdsprogrammen, viktiga delar för att bidra med underlag för kommunernas arbete. Länsstyrelsen har även lämnat synpunkter på Nässjö kommuns översiktsplan samt Gislaveds kommun VA-plan. Ovanstående finns publicerat på webben och kommuniceras via träffarna med 107

108 Länsstyrelsen ska särskilt - och verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet Länsstyrelsen ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs. Förordning (2013:815) Tillväxt och miljömål diskuteras integrerat i Länsstyrelsens samrådsgrupp för översiktsplaner. Näringslivet har varit representerat i framtagandet av de regionala åtgärdsprogrammen för miljömålen. Klimatrådet är ett forum där företrädare för det regionala tillväxtarbetet diskuterar miljökvalitetsmålen Åtgärdsprogrammet för Hälsans miljömål, som fastställdes under 2015, innehåller flera åtgärder med koppling till samhällsplanering. Bland annat åtgärden Fördjupad genomlysning av God bebyggd miljö i översiktsplanen. Övriga viktiga insatser under året för att målen ska få genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen: Återkommande träffar med kommunernas miljömålssamordnare, naturvårdshandläggare miljöskyddshandläggare och energi- och klimatrådgivare. Fortsatt tillämpning av miljömålen vid granskning av översiktsplaner och vid kommunsamråd där målet God bebyggd miljö utgör en utgångspunkt i diskussionerna. Tillsynsvägledning med utgångspunkt från miljömålen och antagna åtgärdsprogram. Arbete enligt behovsutredning och gemensam tillsynsplan enligt miljöbalken. Utredningen och planen utgår bland annat från behoven av åtgärder utpekade inom miljömålsarbetet, vattenförvaltningen och miljöövervakningen. 108

109 Lantbruk och landsbygd VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 60* Årsarbetskrafter män 11,45 10,60 11,23 Årsarbetskrafter kvinnor 36,18 34,53 34,73 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 21,96 20,36 21,16 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 22,61 20,81 22,60 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) Under 2015 har huvuddelen av länsstyrelsernas arbete med jordbrukarstöden och landsbygdsstöden skett i Jordbruksverkets nya IT-system. Dessa system är ännu inte färdigbyggda, varför statistik över inkomna och handlagda ärenden inte är möjlig att hämta ut. Siffrorna som redovisas för 2015 är därför ofullständiga och skiljer sig från tidigare års statistik. En del av det arbete som skett avseende landsbygdsstöden har skett i de gamla IT-systemen. Arbetet har handlat om handläggning av utbetalningsärenden från den förra programperioden. För dessa har statistik funnits tillgänglig och redovisas i tabellen tillsammans med den ärendestatistik som hämtas från Länsstyrelsens eget diarieföringssystem. Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 109

110 VERKSAMHET Länsstyrelsen har konstaterat att ett antal lantbrukare i länet med små jordbruksföretag varje år avvecklar företaget av åldersskäl. Mark och djur överlåts genom arrende eller försäljning till andra, oftast större, etablerade jordbruksföretag. Detta har även inneburit att antal SAM-ansökningar minskat något under de senaste åren. I landsbygdsprogrammet finns flera stödformer med inriktning mot unga lantbrukare och inom direktstöden 2015 har en helt ny stödform införts för unga lantbrukare. Syftet med stödformen är att åstadkomma en föryngring av lantbrukarkåren och att underlätta generationsväxlingar inom lantbruket. Arbetet med jordbruksstöden Länsstyrelsens mål är att på ett effektivt och rättsäkert sätt arbeta för att utbetalning till länets lantbrukare ska kunna ske vid första möjliga tidpunkt. Länsstyrelsens administration av jordbruksstöden har genomförts på ett framgångsrikt sätt under år De mål som länsstyrelserna och Jordbruksverket tillsammans satt för året är utgångspunkten för arbetet och dessa tillsammans med de handläggningstider som gäller för att nå hög måluppfyllelse, är väl kända hos alla medarbetare. Vid samtliga stora utbetalningstillfällen under 2015 av de olika direktstöden och miljöersättningarna har Länsstyrelsen legat väl framme i handläggning och kontroll av lantbrukarnas ansökningar. Det stora flertalet av länets lantbrukare har därmed fått sina pengar utbetalda innan årsskiftet vilket har stor betydelse för likviditeten i företagen. Återkrav miljöersättningar För stödåret 2015 har uteslutande återkrav för gårdsstöd 2014 och miljöersättning för natur- och kulturmiljöer utretts och beslutats. Återkrav för gårdsstödet 2014 beror i de flesta fall på arealavvikelser som framkommit vid arbetet med ajourhållning av blockdatabasen. Länsstyrelsen prioriterar att komma till en situation där återkravsarbetet kan ske snarast efter konstaterade avvikelser för att förhindra att lång tid förflyter innan beslutet når lantbrukaren. Åtgärderna syftar till att skapa förtroende, säkerställa god service samt garantera en rättsäker hantering av de olika stödformerna till lantbrukarna. För de nya stöd som ingår i landsbygdsprogrammet och direktstöden 2015 finns idag inget IT-system för att kunna genomföra återkravsutredningar. Detta förhållande innebär att Länsstyrelsen för närvarande inte kan genomföra utredningar av återkrav för dessa ärenden. ProCAP Länsstyrelsen bistår Jordbruksverket och deltar i flera olika delprojekt inom ProCAP. ProCAP är samlingsnamnet för Jordbruksverkets samlande utvecklingsarbete kring införandet av en ny jordbrukspolitik med ett nytt direktstöd och nya miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet Ett omfattande utvecklingsarbete har under hela 2015 pågått inom ProCAP. Länsstyrelsen i Jönköpings län är en av de få länsstyrelser som under 2015 avsatt stora resurser för medverkan i ProCAP. Länsstyrelsens medarbetare har under året bland annat deltagit som kravställare för nya IT-stöd och i utformingen av riktlinjer för länsstyrelsernas arbete med åtagandeplaner. Länsstyrelsen ser stora fördelar med att delta i utvecklingsarbete och projekt för att på ett tidigt skede kunna påverka utformning och genomförande. Deltagandet är kompetenshöjande och ger stora möjligheter för medarbetarna till personlig utveckling. Försenade IT-stöd I samband med införandet av det nya landsbygdsprogrammet samt direktstöden 2015 har flera nya IT-stöd för handläggning och kontroll införts. Då handläggningen av jordbruksstöden sedan några år sker i elektroniska akter och alla handlingar är digitala har även ett nytt systemstöd för 2015 års ansökningar införts. Samtidigt har ett flertal lantbrukare kvar åtaganden inom miljöersättningar i tidigare landsbygdsprogram Detta har medfört att Länsstyrelsens medarbetare under 2015 fått arbeta parallellt med dubbla IT-system. Införandet av de nya IT-systemen för handläggning och kontroll har krävt stora utbildningsinsatser under året. Länsstyrelsen har utsett två medarbetare till superanvändare för de nya stödsystemen med uppgift att vara utbildningsledare med uppgift att utbilda övriga medarbetare samt att vara 110

111 kontaktperson gentemot Jordbruksverket. Under året har flera leveranser av de nya stödsystemen varit försenade och vid utgången av 2015 var inte alla versioner levererade vilket innebar att för vissa direktstöd och miljöstöd blev utbetalningar kraftigt försenade. Jordbruksverkets plan är att dessa kommer betalas ut under De försenade IT-stöden ställer stora krav på Länsstyrelsens medarbetare att svara på frågor från länets lantbrukare om tidplan för kommande utbetalningsdatum för de försenade stödformerna. Länsstyrelsens handläggning och kontroll av ansökningar med stödformer inom landsbygdsprogrammet har dock kunnat fortgå under året enligt ordinarie handläggnings- och kontrollrutiner. Utbetalningar Länsstyrelsen har under 2015 följt Jordbruksverkets och länsstyrelsernas gemensamma tidplan för jordbruksstöden att säkerställa att så många lantbrukare som möjligt får sina utbetalningar så tidigt som möjligt. Under år 2015 har Länsstyrelsen fattat beslut om utbetalning av direktstöd på 281,3 miljoner kronor innan årsskiftet. För miljöersättningar i programperioden har Länsstyrelsen fattat beslut om deloch slututbetalning innan årsskiftet på totalt 19,9 miljoner kronor. För miljöersättningar i programperiod har Länsstyrelsen fattat beslut om delutbetalning för betesmarker- och slåtterängar samt slututbetalning av vallstöd på 42,3 miljoner kronor. För samtliga dessa tre utbetalningstillfällen har Länsstyrelsen legat bland de tre främsta av landets länsstyrelser avseende hög andel utbetalda stöd. Samarbete med Jordbruksverket Sedan 2012 har Länsstyrelsens samverkan med Jordbruksverket utvecklats i omfattning och innehåll. Dessutom har det formaliserats i ett gemensamt avtal om samarbete. Från och med maj 2015 ingicks ett nytt flerårigt avtal som löper till och med Från att ursprungligen ha omfattat perioden november till april sker samarbetet nu på årsbasis. Det övergripande avtalet kompletteras med årliga avtal som reglerar inom vilka områden samarbetet bedrivs. Under år 2015 har samarbete skett inom flera områden, såsom ajourhållning av blockdatabasen såväl i fält som på kontor, och handläggning av överklagade ärenden på Jordbruksverket. Under fältsäsongen maj till oktober utför Länsstyrelsens fältkontrollanter utöver fältkontroller även ajourhållning av Jordbruksverkets blockdatabas i fält. Det ordinarie ajourhållningsarbetet, som innefattar riskanalysblock, brukaranmälda blockändringar och inventering av helt nya block, har under året bedrivits i Jönköpings, Kalmar, Östergötlands, Värmlands och Gotlands län och omfattat över block. Det motsvarar drygt 35 procent av alla fältbesökta block i landet. I Jordbruksverkets uppföljande kvalitetsgranskning har Länsstyrelsen fått bra betyg avseende blockinventeringen. Länsstyrelsens inventeringsteam har dessutom redovisat lägst tidsåtgång per block av samtliga team och således lyckats kombinera hög effektivitet med hög kvalitet. Team 3, Jönköpings ajourhållningsteam, har en tidsåtgång på 1,5 timmar per block vilket i jämförelse med övriga team i landet är bland den lägsta tidsåtgången per block. Att notera är att team 3 har väsentligt högre restider än övriga team, eftersom mycket av blockarbetet utförts långt utanför länets gränser. Framför allt påverkas tidsåtgången per block av den långa restiden till Gotland. Justeras beräkningen genom att restiden till Gotland räknas bort, vilket gör jämförelsen mellan olika team mer rättvisande, kommer team 3 ner på 1,3 timmar per block. Detta är lägst tidsåtgång per block av alla landets team. Resurssamverkan är av stort värde för båda myndigheterna samt för de medarbetare som berörs. För Länsstyrelsen är det värdefullt att kunna erbjuda fältkontrollanter en långsiktig anställning och en kompetenshöjning som skulle vara svår att åstadkomma med arbete enbart på Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har sedan samverkan inleddes minskat kostnaderna för nyrekryteringar av tidsbegränsat anställda fältkontrollanter som behöver utbildas och skolas in i arbetet. Länsstyrelsen har genom att kunna erbjuda långsiktiga anställningar med utvecklingsmöjligheter blivit en attraktiv arbetsgivare för fältkontrollanter. 111

112 Samarbetet mellan Jordbruksverket och Länsstyrelsen har även ett stort värde för lantbrukarna i länet. Genom att Länsstyrelsen utför såväl fältkontroller som ajourhållning i Jönköpings län och samordnar dessa verksamheter, så minskar antalet fältbesök hos lantbrukarna och därmed också den tid lantbrukaren behöver sätta av för deltagande. Revisioner Under juni månad utförde EU-kommissionen en revision av förenklade nötkreaturskontroller från 2013 och Då några förenklade nötkreaturskontroller inte längre utförs från och med 2015 gjordes revision på en fullständig CDB-kontroll. Syftet från kommissonens sida var att utreda om Sverige har åtgärdat de brister man tidigare påtalat gällande den förenklade nötkontrollen. Någon skriftlig återkoppling efter revisionen har inte lämnats, men Jordbruksverket har muntligen framfört att de var mycket nöjda med hur CDB-kontrollen utfördes av Länsstyrelsen. I november genomförde Jordbruksverkets internkontrollenhet, på uppdrag åt Ekonomistyrningsverket, en revision av Länsstyrelsens kontrollarbete avseende arealbaserade stöd. Revisionen innefattade ett antal skiften som kontrollerats av Länsstyrelsen tidigare på säsongen. Jordbruksverket konstaterade i den efterföljande rapporten att fältkontrollverksamheten på Länsstyrelsen i Jönköpings län fungerar bra. I november utfördes även en revision av Länsstyrelsens registerkontroller gällande nötkreatur, nu ur smittskyddssynpunkt. Revisionen utfördes av EU-kommissionens Food and Veterinary Office, FVO. Länsstyrelsen i Jönköpings län deltog tre dagar under den vecka kommissionen var i Sverige. Ett företag som tidigare under säsongen haft CDB-kontroll besöktes i fält. Jordbruksverket har uttryckt att man var mycket nöjd med Länsstyrelsens insats. Statliga myndigheter ska årligen genomföra interna miljörevisioner för att kontrollera att myndigheten följer gällande miljöregler och andra styrdokument för myndighetens miljöledningssystem. I december genomförde Länsstyrelsen i Blekinge en intern miljörevision vid Länsstyrelsen i Jönköpings län. Bland annat granskades verksamheten inom fältkontroll och veterinär- och djurskyddsverksamheten. Bedömningen var att Länsstyrelsen arbetar aktivt och engagerat med sitt miljöarbete, både när det gäller den direkta och den indirekta miljöpåverkan. Enligt revisionsrapporten noterades inga större avvikelser. Avslut av landsbygdsprogrammet Under 2015 har de sista utbetalningarna handlagts inom ramen för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet Allt underlag har skickats in till Jordbruksverket inom utsatt tid. Länsstyrelsen har uppfyllt kravet att besiktiga 20 procent av ärendena gällande investeringar under kronor under programperioden För leaderområdena Mitt i Småland och Leader Västra Småland har Länsstyrelsen mottagit samtliga handlingar för arkivering enligt det avtal som upprättades i början av programperioden. Leader Mitt i Småland har helt upphört med sin verksamhet under 2015 och deltagande kommuner kommer istället att ingå i intilliggande leaderområden framöver. Deltagande i ProCAP samt Fortuna Länsstyrelsen har bistått Jordbruksverket i förberedelserna för det nya landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet genom att delta i Jordbruksverkets program ProCAP och projektet Fortuna. Projekt Fortuna startade under 2015 och tog över de verksamheter som bedrivits i programmet ProCap. Syftet är att arbeta med IT-system och övrig administration för att hantera stöden i landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och programmet för lokalt ledd utveckling. Länsstyrelsen deltar med flera medarbetare i projektet för att tillsammans med Jordbruksverket samordna, planera och genomföra utbildningar för länsstyrelsernas handläggare inom det nya landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. Utbildningarna syftar till att förklara och lära ut de nya programmens struktur, handläggningsprocesser, IT-system, 112

113 regelverk och rutiner vid handläggning. Totalt 200 utbildningstimmar har genomförts under Länsstyrelsen har genom sin medverkan påverkat utformningen av de nya programmen och särskilt lyft fram vikten av fokus på högre kundnytta, ökad rättssäkerhet, snabbare och effektivare handläggning samt kontroll. Länsstyrelsen bedömer att detta kommer att resultera i bättre måluppfyllelse och ett högt utnyttjande av framförhandlade medel inom de nya stödformerna. Länsstyrelsen har inom ProCap/Fortuna även deltagit i arbetsgrupper för jämställdhetsintegrering av de regionala handlingsplanerna, struktur och framtagande av nytt handläggarsystem samt deltagit i processer kring utformningen av både nationella och regionala urvalskriterier. Länsstyrelsen har dessutom och medverkat i test- och referensgruppen för handläggningsrutiner. Arbetet med Fortuna fortsätter även under år 2016 och Länsstyrelsens avsikt är att fortsätta vara delaktiga i detta viktiga arbete. Samverkan Länsstyrelsen i Jönköping finns med i det regionala strukturfondspartnerskapet för Småland och Öarna och representerar de fyra län som ingår i området. I partnerskapet görs prioriteringen av godkända ansökningar till programmen i regionala och sociala fonden. Länsstyrelsen ingår även i en grupp för länssamverkan vars syfte är att yttra sig över projektansökningarna i Småland och Öarna. Denna länssamverkan resulterar i en förbättrad regional samordning. Den ger även en bättre översikt kring regionala projekt och minskar risken för dubbelfinansiering då Länsstyrelsen även hanterar stödansökningar för projekt inom landsbygdsfonden. Inför starten av de nya programmen för de Europeiska struktur- och investeringsfonderna arrangerades gemensamt av Länsstyrelsen, Region Jönköpings Län, Jordbruksverket, Europeiska socialfonden samt Tillväxtverket en konferens för fondsamverkan. Syftet var att öka förutsättningarna för en optimal samordning mellan de olika fonderna. Konferensen riktade sig till länets kommuner, näringslivsföreträdare samt intresseorganisationer. Inom leaderverksamheten berörs Jönköpings län under programperioden av fem leaderområden som helt eller delvis verkar inom länet. Under hösten har Länsstyrelsen genomfört en samverkansträff med leaderområdena i länet. Syftet med träffen var att gemensamt arbeta fram en strategi för hur de olika leaderområdena ska dra största möjliga nytta av de olika fonderna samt hur samverkan mellan leaderområdena, Länsstyrelsen och Region Jönköpings län ska formas under programperioden Länsstyrelsen anser att denna samverkan kommer att bidra till en hög måluppfyllelse i landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. Handlingsplan och partnerskap I Länsstyrelsens regionala handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet framgår länets förutsättningar och prioriterade insatsområden samt de stöd som går att söka inom programmen. För en hög måluppfyllelse inom landsbygdsprogrammet används urvalskriterier för att prioritera ansökningar inom respektive stöd. Utöver urvalskriterier ska beslutsomgångar eller utlysningar användas. Stöd till kommersiell service, miljöinvesteringar, förädlingsstöd samt gödselbaserad biogas kommer att hanteras löpande. Ett partnerskap för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet har formerats i Jönköpings län. Det övergripande målet med partnerskapet är att alla deltagare i partnerskapet ska bidra till en hållbar, smart och inkluderande tillväxt och utveckling av landsbygden i Jönköpings län. De nätverk som partnerskapets deltagare representerar eller har tillgång till är viktiga för att information om programmen ska nå olika målgrupper som i sin tur kan bidra till att uppfylla landsbygdsprogrammets och havs- och fiskeriprogrammets mål. Partnerskapet består av 21 aktörer i Jönköpings län med koppling till landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. Deltagarna i partnerskapet representerar offentliga aktörer inom landsbygdsutveckling, näringslivet och arbetsmarknadens organisationer, intresseorganisationer och paraplyorganisationer 113

114 inklusive företrädare för miljö- och klimatarbete samt de som arbetar för social delaktighet, jämställdhet och ickediskriminering. Partnerskapet träffas fem gånger årligen på Länsstyrelsen för att diskutera utformning av urvalskriterier, handlingsplan, informationsinsatser samt utlysningar under programperioden Länsstyrelsen har kontinuerliga styrgruppsmöten för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. I styrgruppen ingår medarbetare från Länsstyrelsens berörda verksamhetsområden tillsammans med Region Jönköpings län. Informationsspridning Under 2015 har den särskilt framtagna webbsidan Framtidens landsbygd 23 varit central för att skapa en tydlig väg in för sökande till information om stödmöjligheterna inom landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. Informationskonceptet med bild och budskapet Tillsammans utvecklar vi framtidens landsbygd har fått ett bra genomslag och igenkänningsfaktorn är hög i de olika informationskanalerna som exempelvis webbinformation, nyhetsbrev och tidskriften Förvetet som distribueras till länets jordbrukare, och prenumeranter som anmält intresse för jordbruk eller landsbygdsutveckling. Kompetensutveckling och rådgivning Under januari till maj avslutades den verksamhet som hör till landsbygdsprogrammet som inneburit en omfattande verksamhet inom kunskapsförmedling till lantbrukare och markägare. Insatserna bedrevs i form av enskild rådgivning, kurser, fältvandringar, studieresor, medverkan på utställningar och mässor, samt via informationsblad och artiklar i Länsstyrelsens tidskrift Förvetet. De förmedlade kunskaperna är viktiga verktyg som gör att målgruppen kan genomföra åtgärder som ger en effektiv produktion som samtidigt är hållbar för miljö, klimat, djur och människor. En stor del av den enskilda rådgivningen är kopplad till insatser inom Greppa Näringen. I stort sett all enskild rådgivning inom Greppa Näringen är upphandlad hos externa aktörer. Kurser och fältvandringar har arrangerats av Länsstyrelsen, ofta i samarbete med externa aktörer. Några arrangemang har direktupphandlats från externa aktörer. Verksamhet som rör odlingslandskapet samt våtmarker har utförts av Länsstyrelsens egna rådgivare. Länsstyrelsens verksamhet med kompetensutveckling påbörjades under sommaren då medel fanns tillgängliga från det nya landsbygdsprogrammet. I augusti kunde rådgivningen inom Greppa Näringen komma igång efter genomförd upphandling. Efterfrågan på ekologisk mjölk och ekologiskt kött har ökat vilket gör att många med konventionellt jordbruk har börjat fundera på en omläggning. Detta märks på en ökad efterfrågan på rådgivning inom ekologisk produktion, som upphandlats under året. Medel från det nya landsbygdsprogrammet för kursverksamhet inom andra områden som exempelvis sparsam körning, djurvälfärd och företagande har inte varit tillgängliga under Länsstyrelsen i Jönköpings län har, jämfört med övriga länsstyrelser, en betydande verksamhet med kurser och rådgivning inom området frukt och bär. Viss del av verksamheten har bedrivits inom ramen för landsbygdsprogrammet, andra delar har finansierats via avgifter. Till den avgiftsfinansierade delen hör den årliga bärodlarkonferensen som arrangeras av Länsstyrelsen. Den samlar ett stort antal deltagare och utställare från Sverige och övriga Norden. Till den avgiftsfinansierade delen hör också det nyhetsbrev för bärodlare som Länsstyrelsen ger ut. Nyhetsbrevet har cirka 300 prenumeranter, spridda över hela landet. Länsstyrelsens insatser har bidragit till att länets frukt- och bärodling ligger i framkant med utveckling och tillämpning av ny teknik. Bärodlarkonferensen och nyhetsbrevet har också haft en tydlig påverkan på utvecklingen inom hela den svenska bärodlingen

115 INDIKATORER Areella näringar, landsbygd och livsmedel utgiftsområde 23 1) Sysselsättning Andel kvinnor sysselsatta utanför tätort (på landsbygden) (dagbefolkning) (%) Andel män sysselsatta utanför tätort (på landsbygden) (dagbefolkning) (%) Andel sysselsatta utanför tätort (på landsbygden) (dagbefolkning) (%) 3% 3% 3% 3% 3% 8% 8% 8% 8% 8% 11% 11% 11% 11% 11% Nyföretagande Andel nystartade företag av kvinnor utanför tätort (på landsbygden) (%) Andel nystartade företag av män utanför tätort (på landsbygden) (%) 13,9% 12,5% 12,8% 15,2% 11,6% 23,4% 22,3% 23,0% 28,2% 25,8% Andel nystartade företag utanför tätort (på landsbygden) (%) 37,3% 34,8% 35,8% 43,4% 37,4% 1) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Statistiska centralbyrån KOMMENTAR KRING OVANSTÅENDE INDIKATORER Sysselsättning Andelen sysselsatta på landsbygden i Jönköpings län har varit oförändrad under de senaste fem åren. Sysselsättningen på landsbygden i Jönköpings län är högre än riksgenomsnittet, vilket legat på åtta procent sedan Det är generellt färre kvinnor sysselsatta på landsbygden än män. Detta kan bero på att 23 procent av kvinnorna i länet arbetar inom vård och omsorg. Detta är verksamheter som till högre grad är koncentrerade till tätorterna. Länsstyrelsen arbetar aktivt med jämställdhet genom att uppmärksamma jämställdhetsintegrering inom arbetet med landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet samt regional tillväxt. I samband med utformningen av Länsstyrelsen informationsmaterial kring de båda programmen har särskilt jämställdhetsaspekten beaktats. Under 2015 har integrationsfrågorna blivit allt mer viktiga. Detta som ett resultat av ett ökat flyktingmottagande. Länsstyrelsen har under året samverkat i frågan med bland annat partnerskapet för landsbygdsprogrammet och havs-och fiskeriprogrammet. Länsstyrelsen prioriterar insatser för att öka sysselsättningen inom gruppen nysvenskar på landsbygden. Nyföretagande Enligt senast tillgänglig statistik uppgick andelen nystartade företag på landsbygden i Jönköpings län till 37,3 procent under Detta är högre än de två föregående åren. Den positiva utveckling innebär att Jönköpings län ligger hela 12,3 procentenheter över riksgenomsnittet som är 25 procent. Andelen nystartade företag av kvinnor på landsbygden har ökat marginellt de senaste åren men ligger på en högre nivå än Länsstyrelsen anser att det återstår arbete för att få fler kvinnor att starta företag på landsbygden. Länsstyrelsen har särskilt inom landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet informerat och verkat för att få fler kvinnor sysselsatta på landsbygden. Inför landsbygdsprogrammet medverkade Länsstyrelsen i att ta fram skriften Landsbygd på lika villkor ur ett regionalt perspektiv i samverkan med Winnet och Jordbruksverket. I skriften lämnas förslag till åtgärder för ett mer jämställt landsbygdsprogram. Länsstyrelsen konstaterar att viss andel av nyföretagande på landsbygden inte framgår i 115

116 statistiken då företag med en arbetsomfattning under 500 timmar per år inte ingår. En stor grupp inom nyföretagande på landsbygden som understiger 500 timmar per år utgörs av kvinnor. Länsstyrelsen erfarenhet är att kvinnligt nyföretagande ofta startar i liten skala för att därefter växa. Detta innebär att dessa företag startade av kvinnor blir osynliga i statistiken. Länsstyrelsen försöker få fler kvinnor att driva företag på landsbygden genom riktade informationsinsatser för att nå underrepresenterade grupper. Urvalskriterier för att prioritera ansökningar och informationsmaterial är framarbetade i samråd med Länsstyrelsens sakkunnig inom jämställdhet och integration. Återrapportering regleringsbrev RB 10. Länsstyrelserna ska på ett kostnadseffektivt och för företagen enkelt sätt samt med minimerad risk för sanktioner genomföra de uppgifter som åligger dem vid genomförandet av förordningarna (1307/2013) om EU:s direktstöd för jordbrukare m.m. och (1305/2013) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. En strävan ska vara att genomföra de kontroller som tillkommit med den nya lagstiftningen på ett sådant sätt att kostnaderna och merarbetet för företag och myndigheter minimeras. Styrning Länsstyrelsens målsättning är att rättsäkert, effektivt och målinriktat handlägga och kontrollera lantbrukarnas SAM-ansökningar samt fatta beslut om utbetalning av stöd vid första möjliga tidpunkt. Länsstyrelsen följer den gemensamma tidplanen SUSS-JBR (styroch uppföljningssystem) som gemensamt tagits fram av Jordbruksverket och länsstyrelserna. Länsstyrelsen följer regelbundet upp arbetet med handläggning och kontroll. Uppstår problem i handläggningen tas detta upp för diskussion med medarbetarna och åtgärdas. Utifrån handläggnings- och kontrolläget fördelas personalstyrkan mellan olika arbetsuppgifter för att åstadkomma bästa resultat inom samtliga arbetsmoment. Länsstyrelsen bedömer att det valda arbetssättet är kostnadseffektivt och ger möjlighet till en hög intern kontroll och att därmed riskerna för sanktioner minimeras. Förenkling I syfte att förenkla för länets lantbrukare har Länsstyrelsen genomfört fem informationsträffar i länet om det nya landsbygdsprogrammet samt direktstöden I samband med dessa träffar har lantbrukarna haft möjlighet att ställa frågor och ta del av material om nyheter i de olika stöden. Till dessa träffar har 345 lantbrukare valt att delta. Länsstyrelsen har även haft en särskild datorstuga på Länsstyrelsen med lånedatorer som varit möjliga att boka för lantbrukare. Datorstugan som varit bemannad av medarbetare på Länsstyrelsen har varit en resurs för lantbrukarna att komma igång med sin SAM-ansökan och 88 lantbrukare har valt att boka lånedator i datorstugan. Kontroller Korrekt genomförda fältkontroller är en förutsättning för att handläggning och beslut om utbetalning av stöd ska kunna fattas av Länsstyrelsen. Förutom kontroller av de arealbaserade stöden gårdsstöd och miljöersättningar, genomförs djurkontroller avseende registrering, märkning och journalföring av de djur som ingår i livsmedelsproduktionen. Vidare genomförs tvärvillkorskontroller avseende skötsel av jordbruksmark och de regler som berör folkhälsa, miljö, växtskydd, djurskydd och djurhälsa. Kontrollfrekvenserna för gårdsstöd och miljöersättningar har under flera år minskat och under 2015 minskade gårdsstödsfrekvensen ytterligare från 5,5 till 5,0 procent, vilket innebar att det totala antalet arealbaserade kontroller minskade från 188 till 171 kontroller Det minskade antalet kontroller är ett resultat av det ajourhållningsarbete som Länsstyrelsen utfört under senare år då många felaktiga arealer har rättats upp. Arealkontrollerna har dessutom underlättats 116

117 väsentligt eftersom det numera endast finns ett fåtal gällande åtaganden för kulturmiljöstödet, vilket är ett väldigt resurskrävande stöd ur kontrollsynpunkt. Under 2015 har cirka tio kulturmiljöstödskontroller utförts. Däremot har arbetet med djurkontroller ökat succesivt under ett antal år. Från och med 2015 har Sverige ålagts att utföra fullständiga CDB-kontroller på samtliga nötkreatursgårdar som blivit uttagna till arealbaserade miljöersättningskontroller med djurkoppling. Att göra förenklade märkningskontroller, som utfördes på vissa gårdar 2013 och 2014, är inte längre möjligt. Eftersom Jönköpings län är djurtätt och många lantbrukare därmed söker miljöersättningar med djurkoppling har merarbetet blivit kännbart. Länsstyrelsen hade 2014 ett kontrollbeting på drygt 60 stycken CDBkontroller. Kravet på fullständiga CDBkontroller i kombination med höjd kontrollfrekvens från 3,3 till 6 procent medförde att antalet utförda CDB-kontroller steg till 125 under Förutom en större arbetsbörda har planeringen av arbetet blivit svårare då de slutliga uttagen till CDBkontroll måste ske i slutet av säsongen för att minimera ett överuttag av djurkontroller. Nya IT-system Införandet av det nya landsbygdsprogrammet innebär stora utmaningar för alla inblandade. Nya ersättningsformer med nytt regelverk, helt nya IT-system och en nyutvecklad handdatorapplikation är några exempel. Osäkerhet kring hur systemen skulle fungera medförde att Länsstyrelsen beslutade att förlägga fältkontrollarbetet så sent som möjligt på säsongen för att invänta och kunna dra nytta av eventuella systemförbättringar. Fem helt nya interagerande ITsystem som kontrollverksamheten är beroende av har driftsatts under året. Driftsättningarna har drabbats av flera förseningar på grund av allvarliga tekniska problem. För att undvika ytterligare förseningar har flera system driftsatts trots begränsad funktionalitet och manuell hantering har i många fall fått komplettera stödsystemen. Länsstyrelsen i Jönköpings län har en stor fördel av att ajourhållningsarbetet utgör en så pass stor del av arbetsuppgifterna. Samtliga fältkontrollanter kunde därmed, under första halvan av säsongen, arbeta med ajourhållning för att därefter, när systemförbättrande åtgärder genomförts, övergå till fältkontrollarbete. Många andra länsstyrelser har inte haft denna möjlighet att invänta förbättrade system utan har tvingats lägga betydande resurser på manuell hantering. Omfattningen av de tekniska problemen innebär att fältkontrollarbetet inte kommer att kunna avslutas helt förrän långt in på år Uttag för kommissionens besök angående miljöinvesteringar I juni månad genomförde EU-kommissionen revision av ett antal miljöinvesteringar i Sverige. Vid revisionen, som samordnades av Jordbruksverket, blev 40 ärenden uttagna för kontroll varav 14 i Jönköpings län. För Jönköpings län föll revisionen väl ut. Revisionen resulterade inte i några sanktioner men Kommissionen riktade övergripande kritik på delar som handlar om kontroll på plats och rimlighetsbedömningar. Detta gällde alla ärenden uttagna för revison inom Axel 2 åtgärder 216 och 227. Länsstyrelserna ska tillsammans med Jordbruksverket upprätta avtal enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron. Avtal om delegering av arbetsuppgifter Länsstyrelsen har tillsammans med Jordbruksverket upprättat avtal enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och 117

118 rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron. Enligt avtalet ska Länsstyrelsen årligen intyga att de uppgifter som Länsstyrelsen utfört i egenskap av delegerat organ har fullgjorts under budgetåret Länsstyrelserna ska, tillsammans med Jordbruksverket, säkerställa att direktstöd till lantbruket och stöd till landsbygdsutveckling i så hög utsträckning som möjligt betalas ut så tidigt som regelverket tillåter. Årets stödutbetalningar Länets lantbrukare har så gott som uteslutande genomfört sina ansökningar via SAM-Internet och på detta sätt har riskerna minimerats för felaktiga ansökningar och därmed felaktiga utbetalningar. Av de SAM-ansökningar som handlagts på Länsstyrelsen var endast nio stycken inkomna på pappersblankett. För stödutbetalningar 2015 har tidplanen i SUSS-JBR (styr- och uppföljningssystem) följts för de lantbrukare som haft gällande miljöstödsåtagande i programperioden För lantbrukare som sökt nya miljöstödsåtaganden i programperiod samt för direktstöden 2015 har uppföljning av handläggnings- och kontrolläget endast skett sporadiskt av Jordbruksverket. Det nationella målet 2015 var att 90 procent av ansökningarna skulle betalas ut vid deloch slututbetalning av miljöersättningar i programperioden Länsstyrelsen har fattat beslut om delutbetalning i oktober 2015 till 689 lantbrukare. Det motsvarar 95 procent av ärendena. De ärenden som inte ingick i utbetalningen var sådana som hade utbetalning under kronor eller hade stora avvikelser vid administrativ kontroll eller fältkontroll. Vid andra utbetalningstillfället i december 2015 fattades beslut om slututbetalning till 697 lantbrukare vilket motsvarar 95 procent av ärendena. Vid båda utbetalningstillfällena översteg därmed Länsstyrelsen det nationella målet påtagligt. För direktstöd gårdsstöd, förgröningsstöd, unga lantbrukare och nötkreatursstöd samt utbetalning av miljöstöd för betesmark- och slåtterängar samt vallodling inom landsbygdsprogrammet har utbetalning endast skett vid utbetalningstillfällen i december Det har inte fastställts något nationellt mål av utbetalningarna på grund av olika faktorer där en försenad leverans av nytt IT-stöd för utbetalning är det främsta skälet. Följande tabell visar andel utbetalade stöd för stödformer i landsbygdsprogrammet tillsammans med jämförelse med det nationella genomsnittet för samtliga länsstyrelser. Stödform Utbetald andel Jönköpings län Utbetald andel nationellt genomsnitt för alla länsstyrelser Gårdsstödet 93 % 89 % Förgröningsstödet 93 % 87 % Stöd till Ung lantbrukare 86 % 78 % Nötkreatursstöd 99 % 99 % Miljöstöd för stöd till betesmarkeroch slåtterängar Miljöstöd för vallodling 100 % 94 % 100 % 98 % Landsbygdsstöden Länsstyrelsen har under året inte fullt ut kunnat genomföra uppgifterna i enlighet med förordningen 1305/2013 om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder på grund av försenade IT-system och ej fastställda föreskrifter för alla stöd. På grund av detta har endast en del kontroller i samband med utredningen av ärenden kunnat genomföras. Inga beslut om stöd eller utbetalning har kunnat fattas under året. Ett större fokus har därför fått läggas på informations- och utbildningsinsatser. 118

119 Länsstyrelsen har bistått Jordbruksverket i projektet ProCAP, senare i delprojekt Fortuna, med flera medarbetare då det varit nödvändigt att prioritera insatser för att få IT-system och rutiner att fungera. Länsstyrelsens medarbetare har i dessa projekt hållit i flera utbildningsinsatser för länsstyrelserna, Sametinget, Tillväxtverket, Jordbruksverket och Havs- och Vattenmyndigheten. Utbildningarna har innefattat hur IT-system, regler, rutiner och processer fungerar för det nya landsbygdsprogrammet. Vidare har utbildningar genomförts kring utformning av e-tjänsten för ansökan om stöd, regelverk kopplat till de stöd som öppnat för ansökan samt hantering av inkomna ärenden. Genom sin medverkan och erfarenhet har Länsstyrelsen kunnat bidra till att uppnå en högre kundnytta, ökad rättssäkerhet, snabbare och effektivare handläggning och kontroll, vilket tillsammans syftar till att minimera merarbete och minska risker för sanktioner och möjliggöra snabbare utbetalningar när systemen väl är igång. RB 12. Länsstyrelserna får för uppdragets genomförande disponera anvisade medel från utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, anslagen 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, vilka regleras i Jordbruksverkets regleringsbrev för budgetåret Länsstyrelserna ska redovisa följande avseende Landsbygdsprogram för Sverige åren : handläggningstiderna för ansökningar om utbetalningar av landsbygdsstöd samt hur länsstyrelsen arbetar för att minska handläggningstiderna. Handläggningstider LBP Under 2015 har handläggningstiderna för stöden inom landsbygdsprogrammet i Jönköpings län haft en måluppfyllelse på 90 procent, där målet är att stödet ska bli utbetalat inom 90 dagar efter att ansökan om utbetalning inkommit till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Jönköpings län har under året därmed nått målet med att 90 procent ska betalas ut inom 90 dagar. Fler och större projekt ansökte om slututbetalning under 2015 vilket innebar en ökad ärendevolym innan avslutningen av programmet. Trots anhopningen utbetalningsärenden vid programperiodens avslut har Länsstyrelsen handlagt samtliga ärenden inom utsatt tid inför programperiodens avslut. För att korta handläggningstiderna har Länsstyrelsen genomfört kontinuerliga uppföljningar av samtliga arbetsmoment i handläggningen, interna genomgångar av handläggningsprocessen, striktare tillämpning av den tid som lämnas för komplettering av ansökningar samt utbildnings- och informationsinsatser. En god dialog med stödsökande genom ett professionellt bemötande, engagemang samt en hög tillgänglighet av Länsstyrelsen är viktiga faktorer för en god måluppfyllelse. Länsstyrelsen har prioriterat fler företagsbesök som en del i handläggningen av ansökan om utbetalning för att snabbt få överblick över ärendet och på plats kunna få in kompletteringar. Dessa företagsbesök hos sökande har rönt stor uppskattning och förenklat för företagen. Besöken har även gett Länsstyrelsen möjlighet att ta del av resultatet av insatsen vilket är kompetenshöjande för Länsstyrelsens handläggare och är av stor betydelse för Länsstyrelsens fortsatta arbete med landsbygdsutveckling. Under 2014 och 2015 har insatserna resulterat i kortare handläggningstider. Samtliga erfarenheter från den föregående programperioden kommer Länsstyrelsen att ta tillvara och applicera i den nya programperioden. 119

120 Länsstyrelserna ska redovisa följande avseende landsbygdsprogram för perioden : Vilka åtgärder som har vidtagits för att informera om det nya programmet. Informationsinsatser Länsstyrelsen har under 2015 genomfört ett 50-tal informationsinsatser runt om i länet för att tydliggöra möjligheterna inom landsbygdsprogrammet. För att vara så resurseffektiva som möjligt och leverera rätt information till rätt målgrupp vid rätt tillfälle har en kommunikationsplan upprättats för arbetet. På fem platser i länet har informationsmöten genomförts om de nya jordbruksstöden, vilket har varit mycket uppskattat av lantbrukarna och lockat många deltagare. Mötena har varit efterfrågade eftersom flertalet stöd har förändrats i och med den nya programperioden. Även en träff för konsulter med information om både jordbruksstöden och landsbygdsstöden har genomförts. Konsulterna har en nyckelroll då ett stort antal lantbrukare använder sig av konsulthjälp i samband med ansökan om stöd. Under året har 174 nyheter publicerats på Länsstyrelsens webbsida varav flera av dem har uppmärksammats av media med efterföljande intervjuer och reportage i såväl dagspress och fackpress samt i radio och TV. Landsbygdsprogrammets möjligheter har genom detta fått en stor spridning såväl nationellt som i länet. I Länsstyrelsens tidskrift Förvetet har under året 26 artiklar kring landsbygdsprogrammet och landsbygdsutveckling publicerats. Länsstyrelsen valde att utforma en av årets fyra utgåvor av Förvetet som ett temanummer med intresseväckande artiklar som speglar människor på landsbygden som har förverkligat sina idéer. En betydelsefull kanal för information kring de båda programmen är det elektroniska nyhetsbrevet Framtidens landsbygd som utkommit med sex nummer under året. Länsstyrelsens nyhetsbrev har fått stor uppmärksamhet i länet och sänds till deltagare i Länsstyrelsens partnerskap och styrgrupp för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet samt kommuner, intresseföreningar och andra intresserade. Länsstyrelsen har inför den nya programperioden tagit fram ett informationskoncept med illustrationer, färger och typsnitt som ska gälla för båda programmen. Allt informationsmaterial som Länsstyrelsen tar fram följer denna profil för att skapa en igenkänningsfaktor. Illustrationen visas i fyra olika delar, beroende på vilka möjligheter i landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet som ska lyftas fram. Bilderna är utformade på ett sådant sätt att alla, oavsett kön, ålder eller bakgrund ska kunna ta till sig budskapet och bli intresserade av programmen. Traditionsenligt har Länsstyrelsen under 2015 medverkat på länets besöksmässigt största arrangemang för de båda programmens målgrupp, Hushållningssällskapet i Jönköpings läns årliga Sommarmöte. Årets sommarmöte lockade 130 utställare och drygt besökare. Länsstyrelsens monter lockade ett stort besöksantal. Länsstyrelsen har köpt domännamnet och webbplatsen är Länsstyrelsens främsta budskapsplattform för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. 120

121 Aktiva bönder Livskraftiga företag Modern landsbygd Havs- och fiskeriprogrammet Vilka åtgärder som har kommit igång under året samt om och hur regionala urvalskriterier och andra regionala anpassningar tillämpats inom respektive åtgärd. Under år 2014 öppnade två stöd för ansökan, stöd till bredband (delåtgärd 7.3, fokusområde 6c) samt utökning av stallplatser (delåtgärd 4.1, fokusområde 2a). Inom dessa stöd har Länsstyrelsen fått in drygt 70 ansökningar inom investeringsstödet utökning av djurplatser samt drygt 30 inom bredband. I augusti 2015 öppnade flertalet resterande stöd inom landsbygdsprogrammet för ansökan. Miljöinvesteringar ansöktes inledningsvis genom pappersblanketter medan resterande stöd öppnade för ansökan via en e-tjänst på Jordbruksverkets webbplats. I november öppnade e-tjänsten även för miljöinvesteringar samt för ansökningar inom havs- och fiskeriprogrammet. De stöd som öppnar för ansökan under 2016 är samarbetsåtgärderna samt två miljöinvesteringar; reglerbar dränering och tvåstegsdiken. De ansökningar som skickades in efter augusti månad 2015 får länsstyrelserna tillgång till först under 2016 på grund av att Jordbruksverkets e- tjänst inte varit helt klar i sin utformning. När sökande har skickat in sin ansökan är det möjligt att påbörja investeringen på egen risk. För en hög måluppfyllelse används urvalskriterier för att prioritera ansökningar inom respektive insatsområde. Det finns tre former av urvalskriterier, regionala urvalskriterier, nationella urvalskriterier samt nationella urvalskriterier med regional anpassning. Inom investeringsstödet utökning av stallplatser (delåtgärd 4.1, fokusområde 2a) används både nationella och regionala urvalskriterier. De nationella urvalskriterierna har tagits fram av Jordbruksverket. Inom stödet till bredband (delåtgärd 7.3, fokusområde 6c) har Jordbruksverket beslutat att använda endast nationella urvalskriterier. Inom bredband är 121

122 den regionala skillnaden mellan länen stödnivån, vilken beräknas utifrån bland annat markförhållanden i länen. De regionala urvalskriterierna har tagits fram i arbetsgrupper vid Länsstyrelsen med interna och externa deltagare med sakkunskap inom respektive insatsområde. Inför programperioden fick Länsstyrelsen i regeringsuppdrag att ta fram en SWOT-analys över landsbygden i Jönköpings län. De regionala urvalskriterierna speglar prioriteringarna i länet utifrån SWOT-analysen och har reviderats efter synpunkter som kom in under en bred remiss samt med hjälp av partnerskapet för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. Utöver partnerskapet har andra aktörer fått del av information om utvecklingen och genomförandet av programmen genom särskilda utskick och att de erbjuds att delta i remissförfaranden som rör större förändringar av handlingsplanen. Dessa aktörer är alla länets kommuner samt aktörer som tidigare deltagit under framtagandet och remissförfarandet för SWOT-analyserna som ligger till grund för handlingsplanen, och som inte är aktörer i partnerskapet. Länsstyrelsens sakkunniga inom jämställdhet, integration och mänskliga rättigheter har också bidragit med synpunkter till handlingsplanen. I länets regionala handlingsplan finns samtliga insatsområden beskrivna tillsammans med urvalskriterier för respektive insatsområde. Hur det säkerställs att landsbygdsprogrammets genomförande är samordnat med och drar nytta av andra pågående processer i länet såsom arbetet med genomförande av de regionala utvecklingsprogrammen/ utvecklingsstrategierna och program finansierade av övriga ESI-fonder. Fondsamverkan Länsstyrelsen deltar i det regionala strukturfondspartnerskapet för Småland och Öarna och representerar de fyra län som ingår i området. I partnerskapet prioriteras de godkända ansökningarna till programmen i regionala och sociala fonden. Länsstyrelsen ingår även i en grupp för länssamverkan vars syfte är att yttra sig över projektansökningarna i Småland och Öarna. Denna länssamverkan resulterar i en förbättrad regional samordning och bättre översikt kring regionala projekt och minskar risken för dubbelfinansiering då Länsstyrelsen även hanterar stödansökningar för projekt inom landsbygdsfonden. Inför starten av de nya programmen för de Europeiska struktur- och investeringsfonderna arrangerades gemensamt av Länsstyrelsen, Region Jönköpings Län, Jordbruksverket, Europeiska socialfonden samt Tillväxtverket en konferens för fondsamverkan i länet. Syftet var att öka förutsättningarna för en optimal samordning mellan de olika fonderna. Konferensen riktade sig till länets kommuner, näringslivsföreträdare samt intresseorganisationer. Länsstyrelsen har under året haft möte med ESF-rådet för att diskutera kommande utlysningar inom socialfonden. Denna samverkan har varit viktig för att skapa en gemensam nytta för de olika projekt som beviljas stöd. I arbetet med den regionala handlingsplanen är länets partnerskap och landsbygdsprogrammets styrgrupp viktiga aktörer för att förankra och marknadsföra programmet. I partnerskapet finns en bred representation med 21 aktörer som företräder både offentliga och privata aktörer i länet. I styrgruppen ingår medarbetare från Länsstyrelsens olika sakområden som berör landsbygdsprogrammet så som naturvård, fiske, kulturmiljö, och klimat. Ett brett deltagande ger en mer nyanserad bild av nuläget och säkerställer en hög måluppfyllelse i landsbygdsprogramet. Inom leaderverksamheten berörs Jönköpings län under programperioden av fem leaderområden som helt eller delvis 122

123 verkar inom länet. Under hösten inbjöd Länsstyrelsen till en samverkansträff med de berörda leaderområdena. Syftet var att gemensamt ta fram en strategi för hur de olika leaderområdena ska dra största möjliga nytta av de olika fonderna samt hur samverkan mellan leaderområdena, Länsstyrelsen och Regionen ska formas under programperioden Länsstyrelsen anser att denna samverkan kommer att bidra till en hög måluppfyllelse i landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. Länsstyrelsen har tagit initiativ till samverkansträffar mellan handläggare på länsstyrelserna i Östergötlands län, Kronobergs län, Kalmar län, Blekinge län och Hallands län. Vid dessa tillfällen diskuteras konkreta frågeställningar och tillämpningar av olika stöd och föreskrifter för att säkerställa en likriktad tillämpning. Under året har bredbandsfrågan samt investeringsstöd till djurstallar huvudsakligen varit i fokus på dessa träffar. Samverkan regionala strategier Den regionala handlingsplanen för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet beskriver samordningen med andra regionala utvecklingsdokument och strategier. Den regionala utvecklingsstrategin för Jönköpings län, RUS, samordnas med handlingsplanen genom att Regionen deltar i styrgruppen och partnerskapet för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. En samordning av regionala insatser har under året skett med Regionen kring bredbandsutbyggnad och Länsstyrelsen har ansvarat för delområdet bredband och infrastruktur inom Regional digital agenda, ReDA. Under året har Länsstyrelsen tagit fram ett förslag till regional bredbandsstrategi för länet. I slutet av året har Region Jönköpings län anställt en bredbandskoordinator som Länsstyrelsen har etablerat ett väl fungerande samarbete med. Länsstyrelsen tog 2014 fram Regionalt serviceprogram, RSP, som gäller fram till år Programmet övergick vid regionbildningen i januari 2015 till Regionen. Programmet beskriver den strategiska inriktningen för arbetet med kommersiell och viss offentlig service i länet. Prioriteringar och avgränsningar i RSP integreras med urvalskriterierna i den regionala handlingsplanen för landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen har under 2015 arbetat på uppdrag åt Regionen inom området kommersiell service och har haft ett fortsatt ansvar för planering, genomförande och uppföljning för insatser inom området. Samordning och slutlig överlämning av uppdraget har påbörjats under hösten Länsstyrelserna tilldelas särskilda medel för upprättandet av åtagandeplaner för betesmarker och slåtterängar under Länsstyrelsen ska redovisa följande: hur många åtagandeplaner som upprättats på skärm respektive i fält under året, hur många åtagandeplaner som upprättats på skärm respektive i fält under året, den genomsnittliga tidsåtgången för upprättande av åtagandeplaner på skärm respektive i fält, samt en uppskatting av det eventuella återstående arbetet med åtagandeplaner som behöver upprättas under Åtagandeplaner Arbetet med upprättande av åtagandeplaner 2015 var omfattande. Det planerade ITstödet i form av en fungerande handdatorapplikation blev inte fullt utvecklat av Jordbruksverket under Länsstyrelsen valde att använda befintliga handdatorapplikationer inom ajourhållning för att effektivisera fältarbetet. Effektiviteten i fält ökades även genom att åtagandeplansarbetet samordnades med Länsstyrelsens arbete med ajourhållning. I arbete med att upprätta åtagandeplaner i fält har Länsstyrelsen under 2015 besökt block som omfattas av ansökningar om särskild skötsel. Detta motsvarar ungefär 123

124 hälften av det totala antalet block, 6 263, med ansökan om särskild skötsel. Länsstyrelsen har målsättningen att så långt det är möjligt upprätta åtagandeplanerna med hjälp av fältbesök eftersom det är angeläget att säkerställa att de marker som ingår i planerna är skötta när de beviljas åtagande. Under tidigare programperioder har det varit stora bekymmer med att marker med omfattande skötselbrister tagits med i planer utan fältbesök. Detta har senare lett till återkrav efter konstaterade avvikelser vid fältkontroller. En hög andel planer baserade på fältbesök innebär ökad trygghet för lantbrukarna genom att Länsstyrelsen i fält har fastställt arealerna. Länsstyrelsen har med det valda arbetssättet utgått ifrån blocken och arbetat efter samma grundprincip som inom ajourhållningen. I efterhand har Länsstyrelsen sammanställt underlagen från blocknivå till kompletta åtagandeplaner på brukarnivå. Total tidsåtgång för upprättande av åtagandeplan i fält beräknar Länsstyrelsen till åtta timmar per åtagandeplan. Inför 2016 återstår cirka block att upprätta åtagandeplan för. Arbetet beräknas vara klart till den 30 juni som är det datum Jordbruksverket angett som slutdatum för åtagandeplaner Arbetsinsatsen bedöms till cirka fyra årsarbetskrafter. För att kunna slutföra arbetet i tid bedöms det nödvändigt att göra en del av arbetet på skärm. Länsstyrelsen bedömer att cirka 800 block kommer att upprättas på skärm. Under 2015 har cirka 300 block gjorts klara utifrån skärmgranskning. Tidsåtgång per block beräknas till 30 minuter. Länsstyrelseinstruktion 4 3. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också tillsyn över att fastighetsinnehav avvecklas enligt 18 kap. 7 ärvdabalken. Förordning (2008:1346) Länsstyrelsen genomför årligen tillsyn över dödsbons avveckling av fastighetsinnehav. Tillsynen har skett löpande över året. Länsstyrelsen har som underlag för tillsynen använt förteckningar från Inskrivningsmyndigheten över lagfarter för taxerade fastigheter, jord- och skogsbruk. Utifrån dessa har bevakning utförts över dödsbons avveckling av sitt fastighetsinnehav. När tidsfristen för en avveckling närmar sig har Länsstyrelsen skickat en påminnelse till dödsbodelägarna. Efter utskickad påminnelse avvecklas vanligen fastighetsinnehavet relativt omgående. Tillsynsuppgiften tar i anspråk cirka 100 timmar per år. 124

125 Fiske VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 62* Årsarbetskrafter män 4,79 4,98 4,81 Årsarbetskrafter kvinnor 2,40 2,05 2,05 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 3,31 3,17 3,16 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2,71 3,39 2,70 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 623, Fiskevård och fritidsfiske (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) 70 Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Kommentarer till tabellen Drygt två årsarbetskrafter är finansierade via Länsstyrelsens ram, resten utgörs av olika former av externa anslag. Ärendebalansen har bibehållits under året men ett antal äldre ärenden har kunnat avslutats. De största 125

126 ärendegrupperna är liksom tidigare år hanteringen av fisketillsynsmän respektive fiskutsättningar. För fisketillsynmän når Länsstyrelsen de uppsatta måltiderna för handläggningen (100 procent av ärendena) medan målen inte nås för fiskutsättningsärendena (60 procent inom uppsatt tid). Bidragsutbetalningarna utgörs av beslut med stöd av förordning (1998:1343) om stöd till fiskevården. Bidrag har fördelats bland annat till fisketillsyn i Vättern, diverse utredningar/undersökningar och till fiskevårdsåtgärder inom Vätterns och Emåns avrinningsområden. Kommentar brukarundersökning Hanteringen av verksamhetsområde 6231 tillstånd till fiskutsättningar ingick för första gången i brukarundersökningen Länsstyrelsen fick bra betyg på samtliga bedömningspunkter med undantag för tillgängligheten per telefon och strukturen på hemsidan. Länsstyrelsen kommer med anledning av resultaten att inför 2016 se över hur dessa områden kan förbättras. VERKSAMHET Informationsinsatser Länsstyrelsen har fortsatt sitt arbete med att sprida information om fiskeverksamheten, med sammanlagt 16 publicerade nyheter på Länsstyrelsens webbplats. Även under 2015 genomfördes evenemanget Rödingens och Öringens dag där drygt två tusen personer fördelat på tre platser samlades för att titta på fiskens lek och tog del av information om fiske och vattenvård. Förvaltning av Vättern Länsstyrelsen har även under 2015 ansvarat för samordningen av fiskeförvaltningen i Vättern. Fisketillsynen i Vättern har under år 2015 varit effektiv och skett i god samverkan med Sjöpolisen och polisdistriken runt Vättern. Totalt kontrollerades cirka 700 personer under 2015 och 34 ärenden avseende brott mot fiskelagen anmäldes. Merparten av anmälningarna är liksom tidigare kopplade till överträdelser vid kräftfiske. Utöver den egna tillsynen administrerar Länsstyrelsen ett nätverk med frivilliga som bedriver tillsyn i kombination med övervakning av lekande öring och harr i Vätterns tillflöden. Under 2015 har uppdateringen av den för Vättern gemensamma förvaltningsplanen för fisk och fiske påbörjats, samtidigt som en utvecklingsstrategi för Leader Vättern färdigställts. Båda arbetena har skett inom ramen för Vätternvårdsförbundet och omfattat en mängd externa kontakter. Under året har ett flerårigt EU-finansierat projekt benämnt GAP där Länsstyrelsen medverkat, avslutats. Projektet har bidragit till att möjligöra ett yrkesmässigt fiske efter sik utan allt för omfattande bifångster av röding och öring samt medverkat till en bättre dialog mellan fiskare och förvaltning/forskning. Samantaget bedömer Länsstyrelsen att arbetet med förvaltningen av Vätterns fiske och osedvanligt värdefulla fiskbestånd i avsevärd omfattning bidrar till att flertalet fiskbestånd mår bra och kan utgöra en grund för fisket samt att både yrkesfisket och fritidsfisket har haft en gynnsam utveckling under senare år. 126

127 Antal tillfällen (dagar) LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN ÅRSREDOVISNING 2015 Vättern tillsyn Polis Lst O Lst F kvot kontroll/tillfällen

128 Undersökningar och studier Länsstyrelsen har under året genomfört en mängd olika fiskundersökningar i samverkan med andra intressenter i länet. Sammanlagt 30 sjöar har nätprovfiskats där en storskalig undersökning av Vätterns fiskbestånd var den enskilt mest omfattande. Under året har resultat från tidigare års nätprovfisken i sammanlagt 54 sjöar publicerats i olika rapporter, vilka varit viktigt underlag för bland annat lokal fiskförvaltning och statusklassning inom vattenförvaltningen. Länsstyrelsen har genomfört flera tester av nya metoder för undersökning av fiskbestånd i rinnande vatten bland annat strömöversiktsnät och en ny metod för bedömning av ekologisk potential i torrfåror vid vattenkraftverk. Metodtesterna har genomförts i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet.. Fiskundersökningarna är en viktig grund för att kunna förvalta och utveckla länets fiske och fiskbestånd. Restaurering av värdefulla vatten Inom ramen för arbetet med att restaurera värdefulla vatten i länet har integrationen mellan åtgärdsarbetet för vatten och arbetet med tillsyn och prövning enligt miljöbalken utvecklats. Även den tvärsektoriella samverkan med kulturmiljöintressen har ökat. Ett omfattande arbete har påbörjats med att ta fram en samlad åtgärdsplan för vatten innefattande bland annat restaurering av hydromorfologisk påverkan. Planen, vars syfte är att ange vilka åtgärder som behövs för att på allvar närma sig målen enligt EU:s vattenförvaltning och vattnets miljömål, ska kunna användas som underlag för åtgärdsplanering och prioritering i en mängd olika sammanhang. Förvaltning och utveckling av nationella IT-stöd Länsstyrelsen har även under år 2015 ansvarat för förvaltningen av de nationella IT-stöden Åtgärder i Vatten respektive Svenska fiskeregler där flera utvecklingsinsatser genomförts i respektive system. En väl fungerande förvaltningsorganisation finns nu på plats för båda systemen där flera nationella myndigheter är involverade. Förvaltningen finansieras av Havs och vattenmyndigheten. Arbetet med att ta fram ett länsstyrelsegemensamt handläggarstöd för fiskutsättningar har fortgått och har resulterat i en färdig krav- och lösningsspecifikation. Utvecklingsarbetet beräknas påbörjas under Länsstyrelsen har dessutom varit aktiv i arbetet med att ta fram en förstudie för Svenska fiskemöjligheter som innefattar att digitalisera och tillgängliggöra geografisk information om alla landets fiskevårdsområden samt merparten av övriga upplåtna vatten. Samtliga remissinstanser är positiva till projektet där krav och lösningsspecifikationer kommer att tas fram under IT-stöden bedöms bidra till att förbättra kvalitet och effektivitet inom berörda verksamhetsområden. Sammanlagt har sju fysiska åtgärder så som utrivning av dammar och biotopvård genomförts under året. De mest omfattande åtgärderna innefattar restaurering av Lillån, en bifurkation till Emån, där åtgärderna finansierats av LIFE-projektet UC for Life 24. Utvecklingen av den ekologiska statusen i länets vatten bedöms positiv även om takten i restaureringsarbetet måste ökas om målen inom vattenförvaltningen och miljömålen ska nås inom rimlig tid

129 Återrapportering regleringsbrev RB 15. Länsstyrelserna ska redovisa hur de främjat och bidragit till den nationella offentliga finansieringen av det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige perioden Länsstyrelserna ska verka för ett effektivt regionalt genomförande av Havs- och fiskeriprogrammet för Sverige i syfte att uppnå de i programmet angivna målen i enlighet med kommande förordning om stöd inom ramen för Havs- och fiskeriprogrammet. Länsstyrelsen har både medfinansierat och med framgång aktivt arbetat inom ramen för Vätternvårdsförbundet för att säkerställa medfinansieringen till det nya Leader Vättern. Det är en stor fördel att medfinansieringen är säkrad i förväg, vilket den inte var i tidigare programperiod. Länsstyrelserna ska verka för ett effektivt regionalt genomförande av Havs- och fiskeriprogrammet för Sverige i syfte att uppnå de i programmet angivna målen i enlighet med kommande förordning om stöd inom ramen för Havs- och fiskeriprogrammet. Information om bidragsmöjligheterna har spridits bland annat inom ramen för det gemensamma partnerskap som finns för landsbygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet. De första direktkontakterna med potentiella stödsökanden har skett hösten Ett omfattande arbete har lagts ner på att förbereda inrättandet av Vättern som ett Leaderområde inom ramen för Europeiska fiskerifonden vilket strax innan jul resulterade i ett formellt startbesked från Jordbruksverket. Det är högst osäkert om Vättern hade blivit ett Leaderområde utan Länsstyrelsens insatser. RB 16. Länsstyrelserna ska redovisa hur de bidragit till arbetet med omprövning av vattendomar. Länsstyrelsen har genom att vidta ett antal åtgärder med stöd av tillgängliga juridiska instrument, arbetat för att få till stånd fria vandringsvägar och en fungerande vattenmiljö för växter och djur i enlighet med miljömålen och målen om god ekologisk status inom EU:s vattenförvaltning. Aktuella juridiska instrument är exempelvis tillsyn, ansökningar, anmälningar, omprövningar och samråd. Arbetet består dels av ett konkret åtgärdsinriktat arbete i länets vatten som beskrivs nedan, men även av deltagande i Dialog vattenkraft som är ett nationellt arbete med Havs och vattenmyndigheten som ansvarig. Det senare handlar främst om att prioritera och optimera miljöanpassningen av vattenkraftverk. Inga omprövningar har skett under år Ett ärende avseende sjörestaurering har avgjorts i domstol. Domstolsprocesser som kan komma att leda till ändringar i befintlig vattendom pågår för ett objekt. Tillståndsprocesser pågår även för tre objekt. Ytterligare sex objekt har fått föreläggande om att söka tillstånd, men har inte nått domstolen ännu. För 14 objekt har dialog inletts men arbetet har ännu inte nått fram till en juridisk process. Sex fysiska miljöförbättrande åtgärder där vattenjuridiskt arbete innefattats har färdigställts under år 2015, varav en dammutrivning. Vid ett objekt påbörjades den fysiska åtgärden under 2015 och bedöms färdigställas under

130 Den juridiska processen är lång och flertalet ärenden är ännu inte avslutade, varför arbetet kommer att fortsätta under de närmaste åren. Informationsinsatser är en viktig del, och det vattenjuridiska åtgärdsarbetet innefattar bred samverkan både internt och med externa intressenter där samverkan med bland annat kommunerna är god. För att maximera de faktiska förbättringarna i vattenmiljön arbetar Länsstyrelsen efter en samlad prioriteringslista grundad på miljömålsarbetet, vattnets status samt till viss del klagomål. Listan stäms av via en för arbetet särskild intern arbetsgrupp och uppdateras kontinuerligt. I handläggningen har vi fortsatt med rutinen att upprätta en lagtrappa för varje aktuellt objekt. Lagtrappan används dels för att prioritera de juridiska insatserna och dels som stöd i samband med kommunikationen med verksamhetsutövare Förklaring till förkortningar i nedanstående karta: LST = Anger att Länsstyrelsen tagit initiativ till ärendet VU = Anger att verksamhetsutövaren tagit initiativ till ärendet Bordlagd = brev om egenkontroll utskickad till VU och ärendet avslutat utan åtgärd Pågår = juridiska processen pågår på LST Domstol = ärendet ligger hos domstol Avslutad = beslut/dom är klar Pågår = den miljöförbättrande fysiska åtgärden är påbörjad Klar = den miljöförbättrande fysiska åtgärden är utförd 130

131 Tabell 1.2: Fiske Länsfakta Antal fiskevårdsområden Antal fiskelicenser 0 0 Antal personliga fiskelicenser Antal yrkesfiskelicenser 6 Antal fartygstillstånd 0 Antal inkomna ansökningar om stöd ur strukturfondsprogram Källa: Länsstyrelsens diarium och register 1 Från och med 1 oktober 2014 infördes nya regler om licens för yrkesfiske. Ändringen innebär att det inte behövs yrkesfiskelicens för fiske i havet, utan bara fartygstillstånd. Fartygstillstånd bytte också namn till fiskelicens. Ändringen innebär också att benämningen yrkesfiskelicens bytte namn till personlig fiskelicens vid fiske i sötvatten. I årsredovisningen för 2014 togs inte hänsyn till denna förändring. Redovisningen i denna tabell som avser 2014 överensstämmer därför inte med motsvarande tabell i årsredovisningen Kommentarer Tabell 1.2 Antalet personliga fiskelicenser avser antalet som är aktiva i länet. Ytterligare en fiskare är bosatt i länet men fiskar i havet. Inget nytt ansökningsärende har inkommit men Länsstyrelsen har lagt 57 timmar på förberedelse inför nya samt avslutning av föregående programperiod inom vht 622. Länsstyrelsen har därutöver arbetat 755 timmar med avslutning av fiskeområdet Vättern samt initiering av nya Leader Vättern med extern finansiering. 131

132 Folkhälsa VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 70* Årsarbetskrafter män 0,00 0,09 0,63 Årsarbetskrafter kvinnor 1,61 1,70 1,39 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,75 0,81 0,93 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 1,10 1,20 1,21 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 132

133 Återrapportering regleringsbrev Tabell 6.1: Verksamhetskostnader och årsarbetskrafter Kostnader och årsarbetskrafter för folkhälsa Kostnader (tkr) Årsarbetskrafter Totala kostnader (exkl. OH)1) 1 691,1 1,62 varav Allmänt och övergripande inom folkhälsa (700) 0,3 0,00 varav Fördelning av statsbidrag (704) 0,0 0,00 varav Alkohol- och tobaksärenden (705) 535,2 0,65 varav alkoholärenden ( ) 419,4 0,51 varav tobaksärenden ( ) 115,8 0,13 Totala kostnader (inkl. OH)1) 2 159,6 1) Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) Tabellen innehåller verksamhetskostnader enligt resultaträkningen. Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Länsstyrelseinstruktion 5 6. Länsstyrelsen ska verka för att det av riksdagen fastställda nationella folkhälsomålet uppnås genom att folkhälsan beaktas inom länsstyrelsernas arbete med bl.a. regional tillväxt, samhällsplanering, krishantering samt alkohol och tobak Alkohol Narkotika dopning och tobak Länets ANDT-förebyggande arbete och den regionala handlingsplanen tar sin utgångspunkt i den nationella ANDTstrategin som Länsstyrelsen aktivt arbetar med att vidare implementera. Organisation och styrning Länets organisation för det ANDT- och brottsförebyggande arbetet kallas Insikt Utsikt och leds av Länsstyrelsen. Organisationen består av ett antal samverkansgrupper som arbetar för att minska användningen och skadorna av ANDT. Länsstyrelsen driver arbetet i Insikt utsikt i samverkan med kommunerna, Polisen, Region Jönköpings län samt ett stort antal andra myndigheter och ideella organisationer. Arbetet har följt den regionala handlingsplanen som togs fram Under 2015 har mycket arbete lagts på att utarbeta en ny handlingsplan. Första steget var att utvärdera den gamla handlingsplanen och diskutera resultatet med inblandade aktörer. Utvärderingen syftar i huvudsak till att bedöma resultatet av Insikt Utsikts arbete under perioden samt att dra lärdomar inför det framtida förebyggande arbetet med ANDT- frågor i Jönköpings län. Resultatet presenterades muntligen till inbjudna intressenter vid ett seminarium. Under året har ett flertal möten anordnats med syfte att gemensamt i länet arbeta fram en ny regional handlingsplan. För att få en bred förankring av den nya handlingsplanen, har under hösten kommundialoger genomförts med politiker och högre tjänstemän från länets 13 kommuner. Samverkan tillsyn-förebyggande Ett nära samarbete mellan Länsstyrelsens tillsyns- och förebyggande verksamhets fortgått under året. Tillsynsansvarig deltar aktivt som medlem i InsiktUtsikts beredningsgrupp och samverkansgrupp. Gemensamma satsningar har planerats och genomförts, som konferenser i samverkan med fem övriga länsstyrelser i södra Sverige. Två kunskapsdagar riktade till kommunernas preventionssamordnare och tillsynshandläggare. Syftet med dagarna var erfarenhetsutbyte, kunskapshöjning och ökad samverkan mellan prevention och tillsyn. Totalt deltog 133

134 preventionssamordnare och tillsynshandläggare från 33 kommuner och under hösten 2016 kommer fördjupade kunskapsdagar att anordnas. I samverkan och i samplanering med länsstyrelser i södra Sverige har under hösten erbjudits en utbildningsdag för kommunala alkoholtillsynshandläggare och ANDTsamordnare kring bestämmelserna om kontrollköp. Utbildningar och pågående projekt Dopingnätverket har under året haft två nätverksträffar. Fokus har varit ett kommunalt förebyggande arbete inom Jönköpings kommuns gym. Det förebyggande arbetet mot doping har finansierats av förstärkta ANDTmedel via Folkhälsomyndigheten under Under året har fem av tio gym kunnat certifieras inom metodiken 100 procent ren hårdträning. Länsstyrelsen har följt arbetet genom styrgruppen för dopningsprojektet. Metodiken 100 procent ren hårdträning har presenterats till övriga kommuners gym i länet via en spridningskonferens under december månad. Insikt Utsikt anordnade under hösten ett seminarium på temat Ungdomars psykiska hälsa och drogbruk, föreläsare var Karin Boson. Konferensdeltagare var polis, behandlare, kommunala ANDT- samordnare, politiker, skolpersonal samt studenter från Jönköping University. Konferensen hölls som en förberedelse inför resultatet av den regionala enkätundersökningen Folkhälsa ung Enkäten genomfördes under hösten 2015 bland elever i åk 9 samt elever i åk 2 på gymnasiet och resultaten kommer att presenteras i mars Studenthälsouppdraget har fortgått i nära samverkan med Länsstyrelsen, Region Jönköpings län, studenthälsan och studentkåren vid Jönköping University. Styrgruppen för kårföreningen Studenter emellan, har haft styrgruppsmöte under året samt en workshop anordnad av Länsstyrelsen med syfte att planera aktiviteter och samverkan inför Studentkåren vid Jönköping University har under året anordnat två insparkar för nya studenter till lärosätet, det vill säga både under vår och höst. Inför dessa händelser har samordning och planering skett med Polisen, Länsstyrelsen, studenthälsan, representant från ideell sektor samt projektledaren från kåren. Under året deltog länet i en nationell antilangningskampanj kallad Tänk om, initierad av Folkhälsomyndigheten, där flertalet aktiviteter genomfördes i länet med syftet att minska langningen av alkohol till ungdomar. Alla aktörer inom Insikt Utsikt samverkade och bidrog på olika sätt, exempelvis genom marknadsföring via annonser samt intervjuer och artiklar i radio, tidning, tv och sociala medier. Inom ramen för Tänk om och Insikt Utsikt har ett ökat samarbete bedrivits med Smålandsidrotten i samverkan med samtliga länsstyrelser i Småland Syftet har varit att minska vuxnas langning av alkohol i samband med olika idrottasarrangemang. Kampanjerna har regionalt drivits av Länsstyrelsen i samverkan med Smålandsidrotten. För att minska olyckorna i samband med studenternas flakåkningar på lastbilar har ett samarbete som kallas Säker student inletts med polis, räddningstjänsten, rektorer, elevhälsovård samt kommunala ANDTsamordnare. Ytterligare satsningar har genomförts i samverkan med Tänk om och IQ i form av artiklar i media, annonser, radiojinglar och bioreklam i syfte att stoppa langningen i samband med studenten. I länet har ett flertal kommuner arbetat med att dela ut vattenflaskor till alla studenter. En åtgärd för att minska berusningen under avslutningsdagen. Ett projekt kring familjer som lever med missbruks- och beroendeproblem förebyggande insatser i familjer med missbruk FIFA, pågår i länet i samverkan med Regionen. Syftet med projektet är att sprida kunskap om bästa möjliga behandlingsmetodik samt att utveckla arbetssätt som når fler barn och unga samt deras familjer. Länsstyrelsen sitter i styrgruppen för projektet. Samverkan med Smålandsidrotten har under året utökats med kampajen Idrotten tar kampen för att få idrottsföreningar att arbeta 134

135 för rökfria arenor. Tanken är att föreningens styrelse fattar ett beslut om deltagande samt att aktiva medlemmar lägger ut ett foto på webbsidan, Därigenom visar föreningen sitt ställningstagande mot rökning. Nätverket för samverkan med de regionala ANDT- samordnarna i södra Sverige (Halland, Kronoberg, Kalmar, Jönköping, Blekinge och Gotland) har under året haft ett flertal Lyncmöten samt ett fysiskt möte. Syftet är att öka samverkan och stärka länsstyrelsernas samordnarroll i respektive län. Tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen Under året har samarbetet mellan alkoholoch tobakstillsynen och ANDT-samordningen på Länsstyrelsen utvecklats vidare. Alkoholoch tobakshandläggaren har varit med i framtagandet av den nya ANDT-strategin i Jönköpings län som kommer färdigställas under år Under 2015 har det anordnats en gemensam konferens Kunskapsdagar för tillsynshandläggare och ANDT-samordnare i sex län som ett viktigt led i arbetet med ett långsiktigt och effektivt ANDT-arbete på lokal nivå. Fokus för konferensen var erfarenhetsutbyte och dialog över kommunoch länsgränserna. Detta ledde till erfarenhetsutbyte mellan kommunala tillsynshandläggare och samordnare i Blekinge, Gotland, Halland, Jönköping, Kalmar och Kronoberg samt även kunskapsstöd, kompetensutveckling och förbättrad samverkan mellan tillsyn och ANDTsamordning. Länsstyrelsen har även genomfört en konferens som berört både tillsynsområdet och övrigt förebyggande arbete Det goda värdskapet och en ansvarsfull alkoholservering. Konferensen bidrog till att handläggare, ANDT-samordnare, krögare och polismyndighet fick diskutera metoden Ansvarsfull alkoholservering (AAS) och beskriva vilka vinster de ser med metoden och hur den möjliggör en bättre tillsyn och ett gott värdskap. Det har vidare under år 2015 förts diskussion kring hur samverkan mellan förebyggande åtgärder och tillsyn kan utvecklas ytterligare, såväl lokalt som regionalt. Länsstyrelsen är regional tillsynsmyndighet enligt alkohollagen och tobakslagen, och ska ge råd och stöd till kommunerna samt utöva tillsyn över kommunernas verksamhet. Arbetet under år 2015 har bedrivits enligt en tillsynsplan, fastställd av länsledningen. Under året har Länsstyrelsen genomfört tillsyn i tre kommuner i Jönköpings län, och i tre kommuner i Hallands län. Samtliga tillsynsbesök har gjorts i samverkan med Länsstyrelsen i Hallands län. Länsstyrelsen har även genomfört en enkät gällande rökfria miljöer, som har gått ut till samtliga kommuner. Länsstyrelsen har anordnat fyra nätverksträffar för de kommunala handläggarna vilket har gett möjlighet till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. En nätverksträff har anordnats specifikt för tobakshandläggarna som bidrog till att handläggarna fick möjlighet att diskutera tillsyn över tobaksvaror. Nätverksträffen möjliggjorde även samverkan mellan kommunerna. Länsstyrelsen har också deltagit vid fyra nationella nätverksträffar anordnade av samtliga länsstyrelser gemensamt samt utbildningar, konferenser, föreläsningar och sammankomster som på olika sätt kan bidra till en bättre tillsyn i länet. Länsstyrelsen har även regelbundet bistått kommunernas alkohol- och tobakshandläggare med råd och stöd via telefon och e-post som en del i uppdraget. Övriga insatser Fem länsstyrelser anordnade tillsammans en utbildning i Kontrollköp enligt alkohollagen och tobakslagen för kommunala handläggare och ANDT-samordnare. Utbildningen behandlade Folkhälsomyndighetens föreskrifter, allmänna råd och informationsmaterial. Deltagarna fick också diskutera hur kontrollköp ska gå till rent praktiskt. Utbildningen bidrog till erfarenhetsutbyte samt att ge kommunala handläggare och ANDT-samordnare förutsättningar att kunna genomföra metoden i kommunerna. Vidare har Länsstyrelsen genomfört kommundialoger kring social hållbarhet med länets samtliga kommuner. Områdena som presenterades var samordning för alkohol, narkotika, tobak och doping (ANDT), föräldrastöd, jämställdhet samt mänskliga rättigheter. 135

136 Jämställdhet VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 80* Årsarbetskrafter män 0,63 0,00 0,00 Årsarbetskrafter kvinnor 2,01 2,00 2,02 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 1,21 0,90 0,93 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 1,44 1,14 1,13 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 8017, Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. 1) 77 Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 1) Nöjdindex för verksamhet 8017 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning Nöjdinxex varierar mellan 0-100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för 4 deltagande länsstyrelser är

137 KOMMENTARER TILL BRUKARUNDERSÖKNINGEN Mäns våld mot kvinnor Länsstyrelsen har näst högst nöjdindex av de länsstyrelser som ingick i undersökningen, två enheter högre än genomsnittet. Även när det kommer till helhetsintrycket av arbetet ligger Länsstyrelsen näst högst, två enheter högre än genomsnittet. Länsstyrelsens uppvisar högst betyg av de deltagande länen när det gäller personalens kompetens samt den verksamhetsspecifika frågan om arbetet bidrar till ökad samordning i länet. Länsstyrelsen har vidare höga betyg i flera andra delar av det operativa arbetet, så som genomförda utbildningsinsatser samt personalens engagemang och lyhördhet. Tillfrågade brukare ger även bra betyg rörande svarstid på e-post samt innehåll i information som förmedlas via telefon, beslut eller yttrande. De goda resultaten samstämmer i stort med Länsstyrelsens prioriteringar inom området. Länsstyrelsen har de senaste åren fokuserat på att stärka samordningen, vilket visar sig i undersökningen. Länsstyrelsen har även prioriterat kompetensutveckling samt att genomföra externa föreläsningar, vilket troligtvis påverkat resultatet gällande genomförda utbildningar och personalens engagemang och kompetens. De förbättringsområden som finns rör främst Länsstyrelsens webb samt tillgänglighet på telefon. Arbete kommer att ske under 2016 för att förbättra dessa områden. VERKSAMHET Externt arbete Arbetet för att föra ut den nationella jämställdhetspolitiken har under året tagit sin utgångspunkt i Strategi för jämställdhetsintegrering i Jönköpings län , som Länsstyrelsen tog fram 2013 i nära dialog med Jämställdhetsrådet i Jönköpings län. Arbetet med strategin för jämställdhetsintegrering beskrivs ytterligare i en separat redovisning till regeringskansliet. Jämställdhetsrådet Länsstyrelsen leder Jämställdhetsrådet i Jönköpings län, ett samverkansorgan som ska vara pådrivande i jämställdhetsarbetet i länet. I rådet sitter representanter från kommuner, region, myndigheter och civila samhället. Utöver rådet finns en beredningsgrupp och fem fokusgrupper för samverkan kring specifika områden inom jämställdhetspolitiken. Arbetet samordnas av Länsstyrelsen och landshövdingen är ordförande i Jämställdhetsrådet. Rådet har under året haft tre möten och vid dessa följt arbetet i fokusgrupperna, lyssnat till föreläsningar, haft erfarenhetsutbyten och diskuterat aktuella frågor, exempelvis jämställdhetsutredningen. I och med 2014 års val har många förändringar skett inom kommunpolitiken, vilket också har inneburit flera nya ledamöter i Jämställdhetsrådet. Under våren besökte landshövdingen och medarbetare från Länsstyrelsen majoriteten av länets kommunstyrelser för att berätta om Jämställdhetsrådet, Integrationsrådet och Klimatrådet. Besöken ledde till givande samtal och har bidragit till att förankra arbetet i länet. I slutet av 2015 träffade medarbetare från Länsstyrelsen politiker från länets kommuner i dialogmöten om social hållbarhet, där jämställdhet var ett av de ämnen som lyftes särskilt. Aktiviteter under 2015 I oktober besökte Barn- äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér länet efter en inbjudan från landshövdingen. Ministern deltog vid ett seminarium om jämställdhetsarbete i länet och om regeringens jämställdhetspolitik. Inbjudna till seminariet var ledamöter i Jämställdhetsrådet, beredningsgruppen och fokusgrupperna samt kommunstyrelseordförande i länets kommuner. Seminariet var en fristående fortsättning på ett rundabordssamtal föregående år och blev mycket uppskattat. Under ministerns dag i länet anordnades även flera mindre möten, bland annat med ungdomar som berättade om sommarens arbete med ett förslag kring barn och ungas inflytande i Jönköpings kommun. I samverkan med flera lokala aktörer i en av fokusgrupperna under Jämställdhetsrådet arrangerade Länsstyrelsen i maj en konferens om jämställdhet i verksamheter för barn och unga. I december bjöd Länsstyrelserna i 137

138 Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Skåne län in till konferensen En jämställdhetspolitik i förändring för att lyfta fram aktuella utredningar på området tillsammans med inspel från forskare och praktiker. Konferensen blev väl mottagen och kan förhoppningsvis leda till fler samarbeten på området mellan länsstyrelserna. Statistiksammanställningen På tal om kvinnor och män har beställts av SCB, vilket har inneburit arbete med att ta fram underlag samt efterföljande insatser kring spridning. Statistiken beställdes av Länsstyrelsen tillsammans med Region Jönköpings län. Länsstyrelsen har under året arbetat aktivt med att föra fram perspektiv på jämställdhet i remissvar men också genom delaktighet i större utvecklingsprocesser i länet. Exempel på detta är Region Jönköpings läns folkhälsostrategi, Regionens nyligen påbörjade arbete med en innovationsstrategi samt planering inför MR-dagarna 2017 i Jönköping. Länsstyrelsegemensamt arbete Under året har Länsstyrelsen deltagit i flera nationella utbildningar och möten, bland annat i de nationella nätverk som länsstyrelserna har för särskilt sakkunniga samt områdena våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och människohandel och prostitution. Särskilt sakkunnig i jämställdhet har under 2015 varit kontaktperson för sakkunnignätverket tillsammans med särskilt sakkunnig vid Länsstyrelsen i Västerbotten, vilket har inneburit planering av möten och ett övergripande ansvar för nätverkets interna och externa kommunikation. Under året har sakkunnignätverket bland annat haft möjligheten att träffa Jämställdhetsutredningen vid två tillfällen för att ge information om länsstyrelsernas arbete. Nätverken för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck har även träffat utredningen som har haft i uppdrag att ta fram en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Projektet Länsstyrelserna utvecklar jämställdhet, LUJ, har avslutats under 2015 och Länsstyrelsen i Jönköpings län har deltagit vid utbildningstillfällen med särskilt sakkunnig i jämställdhet, utvecklingsledare våld i nära relationer, länsråd samt controller. Liksom tidigare år har länsstyrelserna varit en medarrangör till jämställdhetsseminarier i Almedalen. Årets samling seminarium, som gick under namnet Den jämställdhetspolitiska utmaningen, lockade många åhörare och fick god respons. Ett antal länsstyrelsegemensamma konferenser har vidare genomförts inom ramen för arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Dessa beskrivs under avsnittet som rör detta delmål nedan. Inom ramen för uppdraget som rör hedersrelaterat våd och förtryck samordnar Länsstyrelsen en länsstyrelsegemensam arbetsgrupp, med fokus på vuxna kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. I arbetsgruppen ingår även länsstyrelserna i Blekinge- och Östergötlands län. Internt arbete Det interna arbetet redovisas under Länsstyrelseinstruktionen 5 1. Mäns våld mot kvinnor Regionalt metod- och kompetensstöd för arbetet mot våld i nära relationer Inom uppdraget att erbjuda regionalt metodoch kompetensstöd har Länsstyrelsen följt länsstyrelsernas och Socialstyrelsens genomförandeplan och deltagit vid de utbildningsdagar som anordnats av Socialstyrelsen. Uppdraget, liksom övriga uppdrag inom mäns våld mot kvinnor, har genomförts i nära samverkan med Region Jönköpings läns plattformsledare och folkhälsoplanerare. Under 2015 har Länsstyrelsen fokuserat på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4). Länsstyrelsen har inom ramen för uppdraget besökt två av länets kommuner och där haft workshops om föreskrifterna, föredragit föreskrifterna för hälso- och sjukvårdens kuratorer samt utbildat blivande socionomer vid Hälsohögskolan i Jönköping om föreskrifterna och aktuell lagstiftning. Ett erfarenhetsutbyte för socialtjänsten och en utbildningsdag om Socialstyrelsens 138

139 bedömningsinstrument FREDA och FIA har även erbjudits. I de olika nätverk som Länsstyrelsen sammankallar har strategiska och organisatoriska frågor kring de nya föreskrifterna samt riskbedömningar i arbetet mot våld berörts, dessa frågor har även varit ämnen för de konsultationer som inkommit till Länsstyrelsen. Stödja samordningen i länet (uppdrag 84 RB 2015) En väsentlig del i Länsstyrelsens arbete med att samordna insatser i länet sker via de fyra nätverk som Länsstyrelsen leder och sammakallar. Två av dessa är fokusgrupper inom ramen för Jämställdhetsrådet i Jönköpings län, Fokusgruppen våld i nära relationer och Fokusgruppen prostitution och människohandel. I fokusgrupperna finns berörda myndigheter och ideella/idéburna verksamheter representerade. Utöver fokusgrupperna leder Länsstyrelsen ett nätverk bestående av handläggare för våld i nära relationer från sex av länets kommuner. Ett nystartat nätverk är Resursteam heder, som beskrivs närmare under nedanstående avsnitt om hedersuppdraget. Det arbete som bedrivs inom Fokusgruppen våld i nära relationer utgår från den plan för samverkan mot våld i nära relationer , som utarbetades i samverkan med ett stort antal aktörer i länet under För att få ett jämförelsevärde inför kommande arbete genomfördes i inledningen av 2015 en kartläggning av länets arbete mot våld i nära relationer. Resultatet av kartläggningen visade bland annat på behov av kompetensutveckling på flera nivåer, processtöd i arbetet samt ökad samverkan. Inom ramen för samverkansplanen har vidare tre identiska basutbildningar om våld i nära relationer och en utbildningsdag om små barn och trauma genomförts, alla i samverkan med Region Jönköpings län. Länsstyrelsens interna samverkan mellan området våld i nära relationer och enheten för djurskydd har även detta år fortgått. Ett resultat av denna samverkan har varit en gemensam utbildningsdag om sambandet mellan våld i nära relationer och våld mot djur. Under 2014 och inledningen av 2015 har Länsstyrelsen arbetat med en studie om prostitution i Jönköpings län. Studien, som initierats av Fokusgruppen prostitution och människohandel, består av en omfattningskartläggning, en kunskapsöversikt, berättelser från personer med erfarenhet av sexuell destruktivitet och sex mot ersättning samt resultatet av samtal med yrkesverksamma och ideella i länet. Efter publicering har intresset för studien varit stort, både från media och verksamheter inom och utanför länet. Under hösten har Länsstyrelsen presenterat studiens resultat vid ett stort antal tillfällen, både inom och utanför länet, exempelvis för jämställdhetsrådet i Jönköpings län, June folkhögskola, Tellus ungdomsboende, Länsstyrelsen i Kalmar respektive Kronobergs län, polisens grova brottsenhet i Stockholm samt vid två utbildningsdagar för spetsgrupper i Västmanlands-, Gävleborgs- och Uppsala län respektive Skåne-, Halland-, Blekinge-, Kalmar och Kronobergs län. Då nämnda studie identifierade ensamkommande flyktingbarn som en riskgrupp när det gäller utnyttjande i prostitution har Länsstyrelsen under hösten 2015 fokuserat på att utbilda personer som möter dessa barn och unga. I länet har ett föredrag för kommunernas länsnätverk för ensamkommande, en utbildningsdag gemensamt med Region Jönköpings län samt en extern föreläsning för personal inom Frälsningsarmén genomförts. Detta arbete kommer att fortgå under nästkommande år. Som ett direkt resultat av de framtida behov som identifierades i studien har Länsstyrelsen även genomfört en kampanj mot sexköp. Kampanjens syfte har varit att sprida information, förändra attityder mot sexköp samt förbättra möjligheten till stöd för personer som säljer och köper sexuella tjänster i länet. Kampanjen, som har spridits via utomhusprint, publicerade artiklar, nyhetssändningar och sociala medier, har fått stort genomslag, främst regionalt men även nationellt. Via Facebook nådde kampanjen cirka personer och via Twitter cirka personer. Länsstyrelsens webbnyhet om kampanjen var även den mest lästa under 2015, med över 900 sidvisningar. 139

140 Länsstyrelsen har utöver arbetet inom ramen för studien erbjudit ytterligare tillfällen för kompetensutveckling inom området prostitution och människohandel. En av dessa, om sex mot ersättning, genomfördes i samverkan med Region Jönköpings län och Socialstyrelsen. Ytterligare en utbildningsdag gemensam med Regionen berörde trauma, stöd och behandling, med fokus på utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Länsstyrelsen har vidare flitigt anlitats som föreläsare inom sakområdet, både inom och utanför länet. Sammanlagt, inklusive tillfällen där studien presenterats, rör det sig om tolv föreläsningar om sex mot ersättning i Jönköpings län och elva utanför länet. Målgrupper för dessa tillfällen har bland annat varit tjänstemän och chefer inom socialtjänst, polis, hälso- och sjukvård samt skola. Även elever på högstadium och folkhögskola har varit åhörare. De städer utanför länet som Länsstyrelsen har besökt är Halmstad, Vänersborg, Norrköping, Linköping, Eskilstuna, Stockholm, Oskarshamn, Strängsnäs, Sala, Växjö och Hässleholm. Under 2015 har det skett en stor ökning av antal konsultationer i ärenden som rör sex mot ersättning. Främst är det personal från socialtjänsten som kontaktar Länsstyrelsen men även Migrationsverket konsulterar frekvent. Det har även förekommit att utsatta själva samt anhöriga har kontaktat Länsstyrelsen. Sammanlagt har Länsstyrelsen involverats i sju ärenden som rör personer i länet och fyra ärenden som rör personer utanför länet. Hedersrelaterat våld och förtryck (uppdrag 85 RB 2015) Länsstyrelsen har 2015 fördelat utvecklingsmedel till fyra projekt. En del av medlen har beviljats till en ideell förening med olika verksamhet riktad direkt till målgruppen. Vidare har medel beviljats till två projekt i en kommun som under ett antal år arbetat målmedvetet med området våld i nära relationer. Projekten rör dels implementering av kommunens nya rutiner för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och dels utbildning för all personal som möter ensamkommande barn och unga. Ytterligare ett projekt som fått medel drivs via Arbetarnas Bildningsförbund och handlar om studiecirklar i ett antal av länets bostadsområden. Under hösten 2015 har Länsstyrelsen i samverkan med Jönköpings kommun och Polismyndigheten initierat ett nytt resursteam inom hedersrelaterat våld och förtryck. Teamet, som är tvärprofessionellt, är tänkt att fungera som en resurs i länet för exempelvis samråd, konsultation och kompetensutveckling. Resursteamet har hittills sammankallats till ett introduktionsmöte och ett utbildningsinternat. Lansering planeras till våren 2016 och Länsstyrelsen kommer att vara sammankallande, med stöd från Jönköpings kommun. För att öka kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck i länet har Länsstyrelsen anordnat fyra utbildningsdagar, tre av dessa gemensamt med länsstyrelserna i landets sydliga län. Länsstyrelsegemensamma konferenser har berört den nya lagstiftningen om barn- och tvångsäktenskap samt metoder inom arbetet. Den utbildningsdag som anordnades i Jönköpings län var gemensam med Region Jönköpings län och berörde ämnet könsstympning av flickor och kvinnor. Utöver dessa utbildningsdagar har Länsstyrelsen genomfört elva externa föreläsningar om ämnet, bland annat för kuratorer inom skolhälsan, pedagoger på förskola-, grundskola och gymnasium samt operatörer vid polisens kontaktcenter. Länsstyrelsen kontaktas även frekvent för konsultation i ärenden. Effekter Externt jämställdhetsarbete Länsstyrelsen har under 2015 fortsatt arbetet med länsstrategin för jämställdhetsintegrering och Jämställdhetsrådet i Jönköpings län. I Länsstyrelsens Jämställdhetsråd och organisationen kring rådet samlas både aktörer som har ett aktivt jämställdhetsarbete och aktörer som inte ännu har påbörjat arbetet. Det blir därmed en viktig arena för spridning av erfarenheter och lärande exempel. Inom organisationen kring Jämställdhetsrådet har samverkan skett kring rapporter, erfarenhetsutbyten, konferenser och utbildningar. Seminariet med Jämställdhetsminister Åsa Regnér innebar ett 140

141 uppskattat tillfälle att samla alla som är involverade i arbetet. Flera organisationer i Jämställdhetsrådet har under året bytt ut sin representant, främst på grund av förändringar i kommunstyrelserna efter valet Processen har ibland varit långdragen men arbetet med Jämställdhetsrådet har ändå förstärkts under året. En viktig anledning är de kommundialoger, där merparten av länets kommunledningar har besökts, som Länsstyrelsen har genomfört. Mötena har varit värdefulla för att sätta jämställdhetsintegrering på agendan och informera om vilket stöd Länsstyrelsen kan ge vid ett eventuellt utvecklingsarbete. Sammantaget har arbetet under året inneburit att det i länet finns en större kännedom om Länsstyrelsens arbete med jämställdhet såväl som en ökad kunskap om jämställdhetsintegrering. Trots att jämställdhetsarbetet i länet sällan är prioriterat i resurser finns det mycket engagemang på olika nivåer. Länsstyrelsen har också märkt att stödet från särskilt sakkunnig i jämställdhet efterfrågas i större utsträckning, även om det oftare rör avgränsade insatser snarare än ett systematiskt och långsiktigt arbete. Fortfarande har få aktörer ett aktivt arbete med jämställdhetsintegrering men genom att Länsstyrelsens ledning prioriterar frågan finns det idag goda möjligheter att nå politiker och chefer i länet. Eftersom det finns få personer i länet med ett uttalat uppdrag kring jämställdhet och jämställdhetsintegrering är det nödvändigt att skapa en bred förståelse. Genom dialoger, konferenser och arbetet i Jämställdhetsrådet har Länsstyrelsen bidragit till att ytterligare sätta jämställdhet på agendan. Mäns våld mot kvinnor Länsstyrelsens arbete inom det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet Mäns våld mot kvinnor bedöms ha haft betydande effekt på länets utveckling och arbete mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer samt prostitution och människohandel. Intresset har varit stort för Länsstyrelsens olika kompetenshöjande insatser och sammanlagt har över 1600 personer från länet och 1400 från andra län deltagit vid de tillfällen som erbjudits. Utöver detta har Länsstyrelsens kampanj mot sexköp nått ut till ett stort antal människor. En tydlig effekt av årets arbete är att aktuella problemområden fått ökat fokus, både i media och inom länets myndigheter och organisationer. Främst rör detta sex mot ersättning och prostitution men även hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsens arbete bedöms här vara en betydande orsak till att många verksamheter i länet nu initierat ett utvecklings- och förändringsarbete. En ytterligare och mycket viktig effekt av Länsstyrelsens arbete rör möjligheten att identifiera och hjälpa utsatta. Som ett resultat av bland annat Länsstyrelsens kompetenshöjande och samordnande insatser har antalet ärenden som rör våld i nära relationer, prostitution/sex mot ersättning och människohandel fortsatt att öka hos berörda myndigheter. Unikt är även att utsatta, och i vissa fall även anhöriga, vänt sig till direkt till Länsstyrelsens ansvariga för studien och kampanjen mot sexköp för att få hjälp. Detta kan kopplas till att Länsstyrelsens arbete uppmärksammats i offentligheten och i media. Att förbättra möjligheten för utsatta personer att få rätt stöd och hjälp är ett av målen för Länsstyrelsens arbete inom hela området mäns våld mot kvinnor. Länsstyrelsen bedömer att det under 2015 skett en förbättring gällande utsattas möjligheter till hjälp och stöd i Jönköpings län. Den ökade kompetensen, på både bas och fördjupningsnivå, spelar en mycket viktig roll i detta. Ett exempel på förbättring rör socialtjänstens utredningsarbete inom våld i nära relationer, vilket direkt kan kopplas till Länsstyrelsens uppdrag att erbjuda metodoch kompetensstöd. Ett annat rör spetskunskap för de verksamheter som möter unga vuxna inom området prostitution och sex mot ersättning. Även om det finns mycket kvar att göra har årets olika utbildningar, besök i verksamheter och föreläsningar inneburit stora förbättringar när det kommer till aktörernas kompetensnivå. Länsstyrelsen bedömer att de nätverk som Länsstyrelsen samordnar haft stor betydelse 141

142 för länets arbete mot mäns våld mot kvinnor under Det finns i dag en betydligt bättre samverkan och de insatser som genomförs har en bättre samordning. Kompetensen i nätverken har ökat under året och exempelvis inom området prostitution och människohandel har kompetensen hos Fokusgruppens deltagare varit helt avgörande i ärendehanteringen av aktuella fall som rört sexköp och människohandel. Initiativet till ett resursteam inom hedersrelaterat våld och förtryck bedöms vidare få stor betydelse inför kommande års arbete. Sammantaget har Länsstyrelsens mandat och roll som regional samordnare och sakkunnig inom området mäns våld mot kvinnor förstärkts under Detta visar sig bland annat i att externa aktörer allt oftare vänder sig till Länsstyrelsen vid behov av kompetensutveckling och konsultation. Återrapportering regleringsbrev Tabell 7.1 Kostnader/intäkter för område Jämställdhet Verksamhetskostnader inkl. OH 1 (tkr) 2 835, , ,3 varav ramanslag 5:1, netto (tkr) 803,8 813,7 733,4 varav övrig finansiering (tkr) 2 031, , ,5 Andel av Länsstyrelsens totala verksamhetskostnader (%) 1,42 1,13 1,13 Verksamhetsintäkter 1 631, , ,6 1) Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Länsstyrelseinstruktion 5 1. Länsstyrelsen ska integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickors och pojkars villkor Det interna arbetet med jämställdhetsintegrering har fortlöpt i enlighet med Länsstyrelsens strategi och handlingsplan på området och arbetet beskrivs ytterligare i en separat redovisning till regeringskansliet skedde mycket förankringsarbete i verksamheten och under 2015 har arbetet gått vidare i avgränsade utvecklingsarbeten på varje avdelning. Arbetet har utformats efter rådande behov och har inneburit workshops, arbetsgrupper och metodstöd från särskilt sakkunnig i jämställdhet och ett fall även utvecklingsledare. Under året har exempelvis den regionala handlingsplanen för landsbygdsprogrammet jämställdhetsintegrerats, exempel på jämställdhet inom riktlinjer för bostadsförsörjning har inventerats och Viltförvaltningsdelegationen har lyft jämställdhet på sina möten utifrån en uppsats om jaktens villkor ur ett jämställdhetsperspektiv i Jönköpings län. Under året har Länsstyrelsen påbörjat ett arbete för att utveckla ett mer systematiskt arbetssätt med tvärsektoriella uppdrag för social hållbarhet. Flera delar av Länsstyrelsens styr- och ledningssystem har setts över och i det arbetet har jämställdhet och mänskliga rättigheter varit först ut att integreras. I arbetet med kommande års verksamhetsplan har avdelningarna fått ange hur prioriterade insatser berör jämställdhet. I målkortet har varje avdelning satt ett verksamhetsmål för jämställdhet och ett för mänskliga rättigheter och nu sätts formerna för uppföljning inom de ordinarie systemen. De sakkunniga i jämställdhet och mänskliga 142

143 rättigheter har varit involverade i arbetet och kommer fortsatt att utgöra ett stöd för övriga verksamheter. Utöver särskilda verksamhetsutvecklande insatser har redan pågående arbete med jämställdhetsintegrering fortgått inom flera områden, exempelvis i strategier, planer och program som tas fram och i handläggning av vissa statsbidrag. 2. Länsstyrelsen ska genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta Länsstyrelsen bryter genomgående ner statistik på kön då det är möjligt. Detta sker exempelvis vid redovisning av kurser och rådgivningar samt vid tillsättande av olika grupper och delegationer. Länsstyrelsen använder sig också i möjligaste mån av könsuppdelad statistik för att göra lägesbeskrivningar och analyser i rapporter, strategier och andra regionala dokument. Under 2015 har Länsstyrelsen beställt statistikfoldern På tal om kvinnor och män för länet och därmed haft möjlighet att sprida aktuell övergripande jämställdhetsstatistik. 143

144 Nationella minoriteter och mänskliga rättigheter VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 81* och 82* Årsarbetskrafter män 0,69 0,64 0,00 Årsarbetskrafter kvinnor 0,33 0,26 0,03 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,47 0,41 0,01 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 0,56 0,47 0,02 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 144

145 Återrapportering regleringsbrev RB 90. Länsstyrelserna ska redovisa hur Sveriges rättsliga åtaganden om icke-diskriminering och mänskliga rättigheter belyses, analyseras och beaktas i den egna verksamheten i enlighet med 5 punkten 5 i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion samt bedöma resultatet av detta. Redogörelsen ska innehålla information om bl.a. hur länsstyrelserna har samarbetat med andra berörda myndigheter samt vilka åtgärder som har vidtagits för att stödja kommunernas arbete med dessa frågor. Åtgärder som har vidtagits för att genomföra uppdraget att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete för mänskliga rättigheter ska redovisas särskilt. Sammanfattning Länsstyrelsen har under året tagit viktiga steg mot ett mer systematiskt arbetssätt för de mänskliga rättigheterna, i vilket barnrättsperspektivet ingår. Myndighetens ledningsgrupp har fattat ett beslut om ett nytt och starkare lednings- och uppföljningssystem för det rättighetsbaserade arbetssättet. Detta system sattes i verket inför 2016 års verksamhetsplanering. Parallellt har dialogen om samverkan och stöd till kommunerna i länet fördjupats. Under besök som omfattade elva av länets tretton kommuner framstod en tydlig efterfrågan på kunskapsförmedling, inklusive i frågor rörande händelseutvecklingen för mänskliga rättigheter nationellt och inom länet. Länsstyrelsen har också varit delaktig i arbetet mot våldsbejakande extremism och nationella minoriteter. Under 2015 märktes också Länsstyrelsens framskjutna roll inom det pågående samordnings- och utvecklingsuppdraget i mänskliga rättigheter. 25 Bland annat innebar projektledarrollen att Länsstyrelsen ökade sin kännedom om hur andra länsstyrelser och myndigheter arbetar på området. Samtidigt genomfördes flera insatser för att förvalta slutsatserna från 2014 års regeringsuppdrag avseende en stödstruktur för barnets rättigheter Uppdrag för att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete för mänskliga rättigheter (A2014/1944/DISK). 26 Barnrättsperspektivet i regional och lokal samhällsstyrning. Förslag på en regional stödstruktur för barnets rättigheter. Länsstyrelsen i Jönköpings län (meddelande nr. 2014:31). Sammanfattningsvis kan Länsstyrelsen uppvisa följande resultat för 2015 års verksamhet: Beslut om ett nytt ledningssystem för arbetet med mänskliga rättigheter på myndigheten, Samtal med elva av tretton kommuner om nationella mål, Länsstyrelsens uppdrag och inriktningen på stöd för kommunernas arbete, En påbörjad utredning om stöd, skydd och rättsmedel för barn som bevittnar våld i nära relation till Jämställdhetsrådets fokusgrupp Våld i nära relation, Rådgivningsstöd till Region Jönköpings läns nya folkhälsostrategi på temat jämlik hälsa, Fyra utförliga yttranden på remisser rörande mänskliga rättigheter, Projektledning i länsstyrelsernas samordnings- och utvecklingsuppdrag i mänskliga rättigheter. Arbetet för att nå flera av dessa resultat redovisas nedan. Ett nytt ledningssystem för mänskliga rättigheter Under 2015 utformade Länsstyrelsen ett nytt ledningssystem för integrering av sektorsövergripande principer, särskilt jämställdhet och mänskliga rättigheter, i verksamheten. 27 Beslut om det nya systemet fattades på det administrativa mötet i maj Med mänskliga rättigheter avses även principen om barnets bästa och tillgänglighetsfrågor. 145

146 Avseende mänskliga rättigheter innebär ledningssystemet framförallt fyra nyheter gentemot formerna för verksamhetsintegrering under föregående år: Länsstyrelsen har ett övergripande myndighetsmål för arbetet med mänskliga rättigheter, som föreskriver en lyhörd och ansvarstagande verksamhet, som motverkar diskriminering och andra förseelser av svenska åtaganden i områden som berörs av Länsstyrelsen verksamhet. Respektive avdelning sätter ett VP-mål, som bryts ner på enhetsnivå, för hur de mänskliga rättigheterna, särskilt skyddet mot diskriminering, integreras i den ordinarie verksamheten. Målen ska i möjligaste mån återge de levnadsvillkor som avses ändras eller förstärkas och kommer följas upp under den ordinarie tertial- och årsredovisningsprocessen. Under 2016 år prioriteras verksamhetsområdena landsbygd, krisberedskap, integration, samhällsplanering och kommunikation. Samordningsansvaret förstärks och flyttas från en tjänstemannagrupp (s.k. sociala gruppen ) till det administrativa mötet, bestående av Länsråd och verksamhetschefer. Det löpande arbetet på enheterna hämtar stöd av ett kompetent processledningsteam, bestående av ämnesansvariga på Länsstyrelsens utvecklingsavdelning. Under förberedelserna för beslutet blev Länsstyrelsens uppdrag för de mänskliga rättigheterna en återkommande informationspunkt på det administrativa mötet och även den årliga chefskonferensen under året. Tonvikt lades då vid en mynidghetsanpassad justering av det rättighetsbaserade arbetssättet enligt FN:s principer för utvecklingssamarbete. I nästa fas jämfördes samband mellan prioriterade verksamhetsområden och de mänskliga rättigheterna, särskilt inom landsbygdsprogrammet, integration, samhällsbyggnad, kommunikation och naturvård. I slutet av 2015 hade Länsstyrelsen en god uppfattning om flera verksamhetsnära jämlikhetsteman, liksom vad som kan göras för att förtydliga och kvalitetssäkra dessa samband i myndighetsutövning och övrig verksamhet. Mänskliga rättigheter i ärendehantering Under 2016 lämnade Länsstyrelsen fyra utförliga yttranden som remissinstans till offentliga utredningar och andra författningsförslag som berörde mänskliga rättigheter. Detta avser Promemoria och författningsförslag till införande av en ny boendeform för barn och unga (stödboende) i socialtjänstlagen (2001:453) 28, Promemoria och lagändringsförslag avseende Barnombudsmannens anmälningsskyldighet (Socialdepartementet) 29, Genomförande av EU:s direktiv om fri rörlighet för arbetstagare (Arbetsmarknadsdepartementet) 30, samt Slutbetänkandet barn och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) 31. I dessa yttranden föreslår Länsstyrelsen bland annat att utländsk bakgrund bör införas som självständig diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen, att det införs tydliga lagkrav på kvaliteten i stödverksamheten på stödboenden, samt att asylsökande barn ska kunna omfattas av det skydd och stöd som ändringarna i Lag om vård av unga (LVU) avser att erbjuda. Utbyte med elva kommuner och Region Jönköpings län avseende stöd för mänskliga rättigheter i länet Under 2015 förde Länsstyrelsen samtal med elva kommuner om arbetet med mänskliga rättigheter. Samtalen utgick från en kort presentation om Länsstyrelsens uppdrag jämlikt regleringsbrevet och länsstyrelseinstruktionen. Presentationen innehöll också en översikt om det nationella målet mänskliga rättigheter, samt de i budgetpropositionen återgivna utmaningarna och föreslagna åtgärderna för att uppnå full respekt för svenska rättsliga åtaganden. Bland annat betonades en tilltagande hatbrottstrend, samt återstående utmaningar med nationella minoriteters ställning. 28 Ert dnr: S2015/3723/FST 29 Ert dnr: S2015/3029/FST 30 Ert dnr: A2015/1903/A 31 Ert dnr: S2015/04694/FST. 146

147 Presentationen mynnade ut i en förfrågan till mötesdeltagarna om inriktningen på Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete under kommande år. Överlag efterfrågades ett samlat kunskapsstöd om det internationella regelverkets betydelse för offentlig verksamhet. Detta gäller särskilt fakta, regler och tillämpningsmodeller som kan användas för att uppmärksamma och förebygga förseelser avseende svenska åtaganden på regional och kommunal nivå. Det framkom även önskemål om att eventuella kompetensutvecklingsinsatser i mänskliga rättigheter samkörs med andra ordinarie program i länet, med stöd av FoUrom social välfärd inom Regionen. Vidare framförde Länsstyrelsen en inbjudan att delta i den regionala arrangörsgruppen för MR-dagarna i Jönköping Rörande nationella minoriteter inriktades Länsstyrelsens arbete i huvudsak på händelseutvecklingen i Gislaveds kommun. Kommunen fick under året avslag på sin ansökan om finskt förvaltningsområde för nationella minoriteter, med hänvisning till att lagstiftning på området ses över. Genom detta beslut saknar länet fortfarande officiellt erkända förvaltningsområden. Ytterligare samråd med företrädare för sju kommuner om Länsstyrelsens stödfunktion fördes i anslutning till den av Länsstyrelsen arrangerade föreläsningen om våldsbejakande extremism den 10 december, som också gästades av chefssekreteraren till Samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Under ett samråd om händelseutvecklingen inom kommunerna välkomnade mötesdeltagarna Länsstyrelsens roll som kunskapsförmedlande aktör. Avseende Region Jönköpings län uppstod flera samarbeten i anslutning till den nya folkhälsostrategin Tillsammans för jämlik hälsa och ett bra liv i Jönköpings län, regional strategi Bland annat bidrog Länsstyrelsen med ett förslag på hur jämlik hälsa kan definieras med stöd av Allmän kommentar nr. 14 från FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Förslaget återkommer ordagrant i det antagna dokumentets översikt om en jämlika hälsas betydelse från global till lokal nivå. 32 Vidare har Regionen, Länsstyrelsen och andra deltagande myndigheter, såsom Polisen och Arbetsförmedlingen, också kommit överens om att ett rättighetsperspektiv på hälsa bör utgöra ett tema inom strategins målområde Stärkt samverkan och samlärande regionalt och lokalt. Förvaltning av uppdraget om en regional stödstruktur för barnets rättigheter Det under 2014 genomförda regeringsuppdraget om en stödstruktur för barnets rättigheter utgjorde grundsatsen för ett erfarenhetsutbyte och samråd om den fortsatta samverkan i länet med representanter från Jönköpings och Gislaveds kommuner, liksom Region Jönköpings län, Erikshjälpen, Rädda Barnen och FN-förbundet på distriktsnivå. Barnombudsmannen deltog också med en introduktion av myndighetens stöd till regionalt och lokalt arbete. Mötet rekommenderade fortsatt samverkan och att detta till en början kanaliseras genom Jämställdhetsrådets fokusgrupper Barn och unga, samt Våld i nära relation. Länsstyrelsen har, på försök, också fullföljt denna rekommendation och erbjudit ett rådgivningsstöd för fokusgruppen Våld i nära relation för Jämställdhetsrådet i Jönköpings län, som från 2014 haft en uttalad målsättning att integrera ett barnrättsperspektiv i samarbetet mot våld i nära relationer. Rådgivningsstödet, som har tagit formen av en utredning, hämtar även stöd i 2015 års regleringsbrev till länsstyrelserna, som 32 Textstycket lyder: Ett rättighetsperspektiv på hälsa förmedlar ett synsätt om att hälsan betingas av understöd från offentlig sektor, liksom friheter gentemot både den offentliga och privata sektorn. Avseende friheterna är utgångspunkten att individen har rätt att själv bestämma och kontrollera sin hälsa och kropp, samt att den kroppsliga integriteten ska vara oantastlig gentemot, exempelvis, fysiskt våld eller tvångsvård. I fråga om understöd avses det offentligas ansvar att skydda individen mot hälsofarliga ämnen, beteenden och miljöer, liksom att tillhandahålla, genom hälso- och sjukvård och andra samhällstjänster, de rätta förutsättningarna för att individen ska uppleva högsta uppnåeliga hälsotillstånd. 147

148 i sin beskrivning av samordningsuppdraget rörande våld i nära relation inbegriper frågan om barn som bevittnar våld. Utredningen har lagt tonvikt vid att definiera utmaningar och motsvarande lösningar på sårbara länkar i det skydd, stöd och rättsmedel som enligt artikel 19 i Barnkonventionen bör erbjudas barn som bevittnar våld i nära relation. Vid slutet av 2015 hade utredaren och den praktikant som bistått utredningen genomfört dialogsamtal med alla huvudsakliga aktörer på området och dragit preliminära slutsatser om de mest angelägna utmaningarna. Rapporten kommer färdigställas under första kvartalet Länsstyrelsen och Barnombudsmannen har vidare kommit överens om att tillsammans med MUCF genomföra en kompetensutvecklingsinsats på detta och andra angelägna barnrättsteman för länets aktörer under hösten Länsstyrelsen kunde också knyta an till uppdragstagarrollen för en stödstruktur och viljeförklaringen om samarbete kring brantes rättigheter under Barn-, äldre och jämställdhetsminister Åsa Regnérs besök i Jönköpings län i oktober En programpunkt för ministerns besök rörde ett möte med Kommunutvecklarna i Jönköpings kommun, det vill säga tolv stycken barn och ungdomar mellan 13 och 19 år som under sommaren 2015 varit anställda av kommunen för att ta fram förslag på hur stöd för barnets rättigheter kan vidareutvecklas. Slutsatserna från utredningen var också temat på Länsstyrelsens inspirationsföredrag för kommun- och landstingsföreträdare under RegLab och MUCF:s seminarieserie UngRegion. fler satsningar att göras som syftar till att öka tillgängligheten. Personliga ombud Under året har Länsstyrelsen betalat ut statsmedel och följt utvecklingen av POverksamheten i länet. Sedan augusti 2013 finns en länsgemensam ledningsgrupp med representanter från de tretton kommunerna, Regionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt brukarorganisationer. Deras uppdrag är att tillsammans med verksamhetschefen leda och planera verksamheten på ett övergripande plan, i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer. PO- verksamheten är från och med november 2014 organiserad via tre värdkommuner i länet och med en sammanhållande verksamhetschef för all verksamhet. Länsstyrelsen har deltagit vid ett av ledningsgruppens möte för POverksamheten. Kontakt med verksamhetschef har skett vid ett flertal tillfällen under året, dels då olika frågor uppkommit samt vid inplanerade möten. Länsstyrelsen deltog vid en verksamhetskonferens för personliga ombud med syfte att skapa en ny verksamhetsmodell. Under året har en konferens genomförts i samverkan med Länsstyrelserna i Halland och Västra Götaland. Syftet med dagen var att presentera och diskutera den nationella utvärderingen som genomfördes under 2013 av verksamheten personligt ombud. Länsstyrelsen har även deltagit och medverkat vid nätverksträffar anordnade av Socialstyrelsen samt andra konferenser, föreläsningar och sammankomster. När det gäller Länsstyrelsens uppdrag i instruktionen 5 3 har Länsstyrelsen färdigställt den sista delen av den rullstolsanpassade leden upp på Skuruhatt i Skurugata som är ett av länets mest besökta naturreservat. Under 2016 kommer betydligt 33 För Barnombudsmannen och MUCF vidkommande anknyter det tilltänkta samarbetet till Uppdrag om ett barnrätts- och ungdomsperspektiv (U2014/3843/UC). 148

149 Länsstyrelseinstruktion 5 3. Länsstyrelsen ska vid beslut och andra åtgärder som kan röra barn analysera konsekvenserna för dem och därvid ta särskild hänsyn till barns bästa Uppdraget beskrivs under regleringsbrevsuppdrag Länsstyrelsen ska vid samråd, beslut och andra åtgärder verka för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Uppdraget beskrivs under regleringsbrevsuppdrag Länsstyrelsen ska integrera de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta rättigheterna i den egna verksamheten, särskilt skyddet mot diskriminering Uppdraget beskrivs under regleringsbrevsuppdrag

150 Integration VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 85* Årsarbetskrafter män 0,10 0,28 1,66 Årsarbetskrafter kvinnor 2,84 2,55 1,08 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 1,36 1,27 1,26 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 1,47 1,40 1,37 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. VERKSAMHET VOLYMER OCH PRESTATIONER Omvärld - viktiga händelser Under 2015 har ett starkt fokus legat på de ökande flyktingströmmarna till Sverige, särskilt från augusti månad och framåt. Flyktingsituationen har uppmärksammats stort både i media samt i samhället i övrigt, och många människor har engagerats av händelseförloppet. Frågan har varit politiskt högaktuell, såväl nationellt som på kommunal och regional nivå. 150

151 Den kraftiga ökningen av antalet asylsökande har inneburit att flyktingsituationen fått högsta prioritet hos Länsstyrelsen. Länets kommuner har i hög grad påverkats av det ökade antalet flyktingar och under hösten har evakueringsboenden öppnat i länets samtliga kommuner med sammanlagt över aktiverade evakueringsplatser. Det som främst har påverkat kommunernas arbete har dock varit den kraftiga ökningen av ensamkommande barn som kommit till Sverige för att söka skydd. Att fokus under hösten legat på det akuta läget har märkts tydligt i Länsstyrelsens kontakter med kommuner, myndigheter och andra aktörer. Integrationsrådet Jönköpings läns Integrationsråd med dess fokusgrupper har sedan uppstarten 2013 fungerat som en viktig arena för regional samverkan inom integrationsområdet. Rådet leds av landshövdingen och har en bred representation med 33 ledamöter från offentlig och idéburen sektor. Under året har arbetet i Integrationsrådets fokusgrupper främst handlat om utveckling av gruppernas arbete. Utifrån den strategi som beslutades i december 2014 har fokusgrupperna planerat och prioriterat sitt arbete med mål och delmål. De senaste fokusgrupperna som startats upp är Utbildning samt Arbete och vuxenutbildning. Integrationsrådet har sammanträtt tre gånger och beredningsgruppen har haft totalt sju möten under året. Vid rådets möten har bland annat Polismyndigheten informerat om hur man arbetar med integration både som arbetsgivare och som myndighet. Årets sista möte hölls på temat bosättning och mottagande, och då speciellt kommunernas arbete med att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Migrationsverket informerade även om möjligheter för kommunerna att få stöd i sin långsiktiga planering för boende genom samverkan med verket när det gäller asylboenden. Andra frågor som diskuterats har varit den föreslagna lagstiftningen om obligatoriskt mottagande av nyanlända för kommunerna, som är planerad att träda i kraft 1 mars Mot bakgrund av den flyktingsituation som rått under hösten samt den kommande lagstiftningen om obligatoriskt mottagande uppdrog Integrationsrådet vid årets sista möte åt tre av rådets fokusgrupper att göra en kommungemensam kartläggning över: Hinder för ett kvalitativt mottagande Samverkansområden Önskat stöd från Länsstyrelsen Behov av kompetensutveckling I september anordnade Länsstyrelsen även en heldag på temat integration där samtliga medlemmar i Integrationsrådet samt fokusgruppsdeltagare var inbjudna. Prioriterade utvecklingsområden under året Bosättning Under de senaste årens förhandlingar har brist på bostäder och bosättningsprocessen återkommande lyfts fram som ett avgörande hinder för ett utökat mottagande av nyanlända. Effekterna av bostadsbristen och det kraftigt ökade antalet asylsökande under året har gjort bosättningsfrågan än mer central i diskussionerna om mottagande av nyanlända. Länsstyrelsen har haft möten med representanter för Migrationsverket och Arbetsförmedlingen samt dess bosättningsfunktioner i syfte att effektivisera bosättningsprocessen i länet. Under året har Länsstyrelsen också lyft bosättningsfrågan inom ramen för den årliga bostadsmarknadsanalysen samt genomfört ett antal kommunbesök där frågan om mottagande av nyanlända, integration och bosättning har diskuterats. Länsstyrelsen i Jönköpings län har under året beviljat fyra projekt inom ramen för 37-medel där syftet är att utöka kollektivtrafiken för att få tillgång till lediga lägenheter i mindre orter I juni 2015 presenterade Arbetsmarknadsdepartementet en departementsskrivelse om en ny lag, Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända. Lagförslaget innebär att det blir obligatoriskt för 151

152 kommuner att ta emot nyanlända via anvisning. Bakgrunden är alltfler nyanlända med uppehållstillstånd inte kunnat bli kommunplacerade och att mottagandet har varit ojämnt fördelat över landet. Länsstyrelsen i Jönköping var en av remissinstanserna. Mottagande, förhandlingar och överenskommelser Länsstyrelsens arbete med överenskommelser har sett annorlunda ut 2015 än tidigare år. Lagförslaget Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända medförde en betydande fördröjning av informationen angående länstal för mottagande av nyanlända samt fördelningstal för mottagande av ensamkommande flyktingbarn jämfört med tidigare år. Länsstyrelsen valde vidare att bjuda in samtliga kommuner till gemensamma informationsmöten istället för att hålla separata förhandlingar med kommunerna med tillhörande kommunbesök. Erfarenheterna av detta tillvägagångssätt är goda, kommunerna har fått samma information och har fått möjlighet att ställa frågor där alla har kunnat ta del av svaren. I november hölls ett informationsmöte om länets fördelningstal och det mottagande det kommer att innebära för kommunerna under I december 2015 bjöd landshövdingen in länets kommunpolitiker och kommunledning till en dialog om flyktingmottagande tillsammans med övriga myndigheter som varit delaktiga under länets krissamverkan, F- samverkans, arbete med den akuta flyktingsituationen. I samband med detta möte presenterade Länsstyrelsen länstalet för mottagande av nyanlända och informerade om kommunernas möjlighet att lämna synpunkter och önskemål om nivå på mottagande på kommunnivå, innan Länsstyrelsen skickar in förslag på kommuntal till regeringen, som fattar beslut i frågan. Länsstyrelsen har även blivit inbjuden till ett möte med kommuncheferna för att ytterligare informera om möjligheter att genom samverkan kunna påverka fördelningen av länstal på kommunnivå. Samverkan Värdet av en väl fungerande samverkan har blivit mycket tydligt under För att kunna fullfölja uppdraget med mottagande av nyanlända i en situation när mängden asylsökande har ökat så kraftigt, har samverkan mellan kommunerna och även mellan berörda myndigheter varit en förutsättning. Arbetsgruppen Regionalt samverkansforum som tillsattes 2014, och där Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen samt även länets kommuner finns representerade, har fortsatt sitt arbete under våren Gruppen har träffats vid sex tillfällen under 2014 och 2015 och gruppens arbete har sammanställts i en rapport som under våren skickats ut till kommunchefer, kommunstyrelsenordförande och berörda förvaltningschefer. Målet med arbetet har från starten varit att komma fram till en regional överenskommelse för mottagande av nyanlända. Fokus har legat på bostäder och bosättning, ansvarsfördelningsamarbetsformer-beredskap samt fördelningsprincip, det vill säga hur överenskommelserna ska se ut med sikte på 2016 års mottagande. Rapporten presenterades som ett underlag till vidare diskussion om samverkan och fördelning av mottagande. Med anledning av lagförslaget om obligatoriskt mottagande, samt det akuta läget med mottagande av asylsökanden, har vidare diskussion och arbete utifrån rapporten pausats. Planeringen är att inom kort återuppta arbetet i samband med implementeringen av det nya lagförslaget och rapporten kommer i det sammanhanget att fungera som en tydlig kartläggning och grund för såväl länets kommuner som berörda myndigheter. Civila samhället Regeringen betonar vikten av samverkan med civila samhället i frågor om integration och mottagande. Som en konsekvens har regeringen beslutat om att från och med 2015 öka summan att fördela inom ramen för 37a (flyktingguider och familjekontakter) med 150 procent, från 20 till 50 miljoner kronor per år. Ett av de kriterier som lyfts fram som prioriterande i årets utlysningar har varit 152

153 samverkan med civila samhället. Av de tre ansökningar som beviljades i Jönköpings län avsåg samtliga samverkan med civila samhället. Länsstyrelsen planerar att under kommande år att bjuda in föreningar och organisationer till ett gemensamt informationsmöte med kommunerna Syftet är att öka kännedomen hos civila samhället om möjligheterna att tillsammans med kommuner driva integrationsprojekt. Vidare kommer Integrationsrådets fokusgrupp Social sammanhållning att utökas med representanter från kommunala förvaltningar för kultur och fritid eftersom dessa bedöms ha väl upparbetade kanaler för att nå ut med information till civila samhället. Viktigt att lyfta fram är att kommunernas samverkan med civila samhället varit en styrka och förutsättning för att lyckas i arbetet med att få fram evakueringsboenden eftersom Migrationsverkets platser på asylboenden inte motsvarat det stora behovet av tillfälliga boenden för asylsökande. Etablering med kvalitet och en välfungerande integration För att vara ett stöd i kommunernas utvecklingsarbete sammankallar eller deltar Länsstyrelsen i ett antal kommunala nätverk. Deltagare i dessa nätverk är bland andra flyktinghandläggare, chefer för integrationsavdelningar, ansvariga för samhällsorientering, ansvariga för vuxenutbildning samt ansvariga för mottagandet av ensamkommande barn. Nätverken fungerar som fora för erfarenhetsutbyte och information, bidrar till utvecklingen inom prioriterade områden och kan även ta initiativ till gemensamma projektansökningar. Ett exempel på detta är fokusgruppen för Samhällsorientering där man planerar att ansöka om 37-medel för att utveckla en gemensam utvärderingsmodell för samhällsorienteringen i länet. Under 2015 påbörjades arbetet med Folkhögskolespåret i Jönköpings län. Folkhögskolespårets syfte är att möjliggöra för landets folkhögskolor att erbjuda boendeoch studieformer för ensamkommande ungdomar. Utvecklingsarbete pågår i ett tiotal län, och i maj månad ägde ett första informationsmöte rum i Jönköpings län. Under hösten bildades en arbetsgrupp bestående av representanter från folkhögskolor, kommuner, region och Länsstyrelsen. Arbetsgruppen hade två möten under hösten.under våren 2016 planeras bland annat en spridningskonferens för att informera om projektet. Resultat och utvecklingsområden Länets långvariga satsning på samverkan, både mellan kommuner och berörda myndigheter, har visat sig fungera som en stabil grund när samhället ställdes inför utmaningen med det mycket stora antalet asylsökande. Det tidigare arbetet med att ta fram och besluta om en länsövergripande Integrationsstrategi har skapat en samsyn och medvetenhet om möjligheter att bibehålla och förbättra kvaliteten på mottagandet av nyanlända genom en utökad samverkan. Integrationsrådet har fått arbeta med både långsiktiga mål och kortsiktiga, snabba lösningar och tillfälligt anpassa verksamheten utifrån det behov av stöd som främst kommunerna behöver i den ansträngda flyktingsituationen som uppkommit under hösten Som nämnts tidigare har Länsstyrelsen, till skillnad från tidigare år, inte haft regelrätta förhandlingsmöten, på grund av sen information om länstal och den kommande lagstiftningen. Fokus har mer legat på information, planering och regional samverkan. Trots tidsbrist har Länsstyrelsen arbetat med att nå ut med information och gett möjlighet till dialog både enskilt med kommuner och i nätverk, till exempel med kommuncheferna. När det gäller fördelningstal för mottagande av ensamkommande barn har Länsstyrelsen vinnlagt sig om att fungera som ett stöd till kommunerna i deras strategiska planering. Detta för att avtalen som skrivs ska vara realistiska och besluten i kommunerna fattade på korrekta grunder. Länsstyrelsen har en förhoppning om att den möjlighet länets kommuner har fått, att gemensamt diskutera länstal och fördelning på kommunnivå, kommer resultera i bra 153

154 förutsättningar för samverkan inom ett flertal områden som är av vikt för en god etablering och integration. Utvecklingsområden för Länsstyrelsen inför kommande år är att stötta kommunerna i förändringsarbetet som föranleds av den nya lagstiftningen om mottagande av nyanlända. Utöver detta krävs en mer långsiktig planering inför då många av de som sökt asyl i Sverige under hösten 2015 kommer ha fått besked om uppehållstillstånd och det blir aktuellt med kommunplacering. Målet för planeringen är att länet ska ha en god kapacitet och goda förutsättningar att erbjuda nyanlända ett bra mottagande och en möjlighet att etablera sig i Jönköpings län. Integration utgiftsområde 13 1) Nyanlända Andel framförhandlade anvisningsbara platser i förhållande till länstalet % Asylsökande ensamkommande barn Andel framförhandlade asylplatser i förhållande till länets fördelningstal % 1) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen i Jönköpings län och PACTA (länsstyrelsernas redovisningssystem för överenskommelser av nyanlända samt ensamkommande barn), Migrationsverket KOMMENTAR KRING OVANSTÅENDE INDIKATORER Nyanlända Länsstyrelsen har i förhandlingsarbetet för mottagande inför 2015 fokuserat på att avtalen med kommunerna ska vara på en nivå som kommunerna anser vara reella och därmed har goda möjligheter att leva upp till. Ökningen i antal platser har gått från 503 till 701 platser och 10 av länets totalt 13 kommuner har trots svårigheter med bostadsbrist skrivit upp sina avtal. Asylsökande ensamkommande barn Inför 2015 var prognosen att 8000 ensamkommande barn skulle söka asyl i Sverige. I juli ändrades denna prognos till barn och vid utgången av 2015 kunde man konstatera att även denna prognos överstegs då totalt ensamkommande barn sökt asyl under året. Den oväntade ökningen föranledde Migrationsverket att påbörja anvisningar enligt steg fyra redan innan sommaren. Detta ökade kraftigt belastningen på kommunerna eftersom mottagandet avsevärt översteg vad kommunerna hade planerat utifrån. Ökningen kom relativt hastigt och det blev därmed ont om tid för att skriva upp överenskommelserna vilket kan vara en anledning till att måluppfyllelsen för 2015 är lägre än för För att belysa hur snabbt förutsättningarna förändrades kan nämnas att i april 2015 hade mottagandet varit lägre än väntat och Migrationsverket diskuterade då möjligheten att säga upp avtal. 154

155 Återrapportering regleringsbrev RB 79. Ersättning enligt 37 förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar finansieras från anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande under utgiftsområde 13. Insatser enligt 37 som syftar till att underlätta bosättning och väsentligt öka kommunernas beredskap och mottagningskapacitet ska ges särskilt hög prioritet. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska efter att övriga länsstyrelser har fått tillfälle att yttra sig besluta om hur stor del av anvisade medel som ska fördelas för disposition av respektive länsstyrelse. Ersättning enligt 37 a förordningen om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar finansieras från anslag 1:1 Integrationsåtgärder under utgiftsområde 13. Länsstyrelserna ska redovisa för vilka olika insatser som ersättning enligt ovan nämnda förordning lämnas samt en bedömning av resultaten. Anvisningar för redovisningarna lämnas av Länsstyrelsen i Jönköpings län. NATIONELL SAMORDNING OCH HANDLÄGGNING AV ERSÄTTNINGAR ENLIGT 37 OCH 37A 37 insatser som syftar till att underlätta bosättning och väsentligt öka kommunernas beredskap och mottagningskapacitet I enlighet med 37 i ersättningsförordningen (2010:1122) får länsstyrelserna fördela medel till kommuner och kommunalförbund för insatser för att skapa beredskap och tillräcklig mottagningskapacitet för vissa utlänningar, och för att utveckla samverkan kommuner emellan och mellan kommuner och andra organ i syfte att underlätta etableringen i samhället. Länsstyrelsen i Jönköpings län har det nationella samordningsansvaret för länsstyrelsernas integrationsarbete, vilket innebär att man även ansvarar för samordning och administration av 37-medlen. Enligt 2015 års regleringsbrev skulle insatser som syftar till att underlätta bosättning och väsentligt öka kommunernas beredskap och mottagningskapacitet ges särskilt hög prioritet. Bakgrunden till prioriteringsgrunderna var att ett stort antal nyanlända med upphållstillstånd blir kvar i Migrationsverkets asylboenden, och medlen för 2015 var därför främst avsedda för insatser som syftade till att skapa fler anvisningsbara platser för nyanlända. För 2015 fanns sammanlagt 60 miljoner kronor att fördela. Medlen fördelades på två sätt: 52 miljoner kronor fördelades för omedelbar disposition av respektive länsstyrelse enligt en fördelningsnyckel med ett grundbelopp på kronor per län. Resterande medel fördelades utifrån antalet kommuner i länet, föregående års totala mottagande av nyanlända och behovet av ytterligare anvisningsbara platser. 8 miljoner kronor lades i en nationell reservation för att möjliggöra större och/eller länsöverskridande projekt, och som respektive län fick anhålla om medel ur. Länsstyrelserna kunde ansöka om medel ur den nationella reservationen till projekt med en budget som översteg en miljon kronor. Vid fördelningen av medlen prioriterades insatser som ledde till ett kraftigt ökat mottagande av nyanlända och som väntades kunna ge ett snabbt resultat. Respektive länsstyrelse fattade beslut för de ansökningar som inkommit i det egna länet, varpå Länsstyrelsen i Jönköping län hanterade utbetalningarna. Under 2015 inkom totalt 131 ansökningar till länsstyrelserna. Av dessa ansökningar beviljades 89 stycken (cirka 68 procent) och 67 kommuner och fem kommunal- eller regionförbund fick ta del av medlen. I genomsnitt beviljades insatserna kronor. Den högsta summa som beviljades uppgick till kronor (varav kronor ur den nationella reservationen och den lägsta summa som beviljades uppgick till kronor. Cirka hälften av de ansökningar som bifölls beviljades kronor eller mer. 155