Årsredovisning 2015 Länsstyrelsens meddelandeserie 2016:01 ISSN: Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Redaktör: Karin Bergman

Transkript

1 Årsredovisning 2015

2 Årsredovisning 2015 Länsstyrelsens meddelandeserie 2016:01 ISSN: Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Redaktör: Karin Bergman

3 Landshövdingens underskrift av årsredovisningen 2015 Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Kalmar den 22 februari 2016 Landshövding Länsstyrelsen Kalmar län 2

4 Innehåll Landshövdingen har ordet 4 Länsstyrelsen i korthet 7 Organisation 8 Resultatredovisning 9 Länsstyrelseinstruktion 2 11 Övrig förvaltning 13 Trafikföreskrifter 15 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 16 Regional tillväxt 20 Infrastrukturplanering 27 Hållbar samhällsplanering och boende 29 Energi och klimat 35 Kulturmiljö 40 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 48 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd 55 Lantbruk och landsbygd 77 Fiske 85 Folkhälsa 90 Jämställdhet 94 Nationella minoriteter och mänskliga rättigheter 105 Integration 109 Personaluppgifter 117 Året i siffror Finansiell redovisning Resultaträkning, tkr Not 134 Balansräkning, tkr 135 Balansräkning, tkr 136 Anslagsredovisning 137 Tilläggsupplysningar och noter 138 Uppgifter om rådsledamöter enligt 7 kap. 2 förordningen om årsredovisning och budgetunderlag 139 Noter till resultaträkningen 140 Noter till balansräkningen

5 LANDSHÖVDINGEN HAR ORDET Integration Det svenska samhället, inte minst i vårt län, ställdes inför mycket stora utmaningar med flyktingmottagandet under hösten. De myndigheter, funktioner och människor som arbetat med detta har prövats till sitt yttersta. Arbetet med människor på flykt från oktober till december 2015 ökade trycket på såväl integrationsområdet som krisberedskap inom Länsstyrelsen. Myndigheten gick upp i stab vilket gjorde att annan verksamhet blev påverkad. Vi genomförde samverkansmöten med länet, till att börja med varje vecka för att efter en tid övergå till varannan vecka. Efter årsskiftet är läget lugnare och vi planerar för samverkansmöten en gång i månaden. Kommunerna jobbar ifatt det de inte hann under den krisartade situation som rådde de tre sista månaderna Samtidigt försöker vi förbereda oss i länet om trycket skulle öka igen. För att strategiskt och långsiktigt arbeta med integration av de nyanlända i länet genomförde vi en organisationsförändring vid årsskiftet och bildade en ny enhet för social hållbarhet, omfattande verksamheterna integration, mänskliga rättigheter, ANDT-frågor, jämställdhet och våld i nära relationer. Krisberedskaps- och kommunikationskompetens stöttar enheten vid behov. Vårt län är ett av de mer glesbefolkade i landet och vi har en hög medelålder. Om vi ska klara våra demografiska utmaningar och kunna utvecklas måste vi få hit fler människor. Det är därför angeläget att vi på bästa sätt tar emot våra nyanlända. En av de mest centrala frågorna i länets livsmedels- och skogsstrategier, som jag beskriver nedan, är kompetensförsörjningen. Tillgång på kvalificerad arbetskraft i jord- och skogsbruket och hela deras produktionskedjor är en förutsättning för att näringarna ska kunna utvecklas. Det finns en stor potential att inom de gröna näringarna och besöksnäringen skapa arbetstillfällen och sysselsättning för nyanlända och utrikes födda. Vi måste skapa goda förutsättningar för att göra dem anställningsbara inom skog, jord, trädgård och turism och därigenom korta vägen till egenförsörjning. LRF Sydost tillsammans med Mönsterås, Torsås, Hultsfred, Högsby och Mörbylånga kommuner genomför under kommande år en förstudie kring detta. Här är också Landstinget i Kalmar län en förebild som vid de inledande hälsosamtalen med nyanlända och asylsökande kartlägger sjukvårdskompetens. Genom detta har de hittat ett hundratal personer som har jobbat som läkare, sjuksköterskor, tandläkare eller barnmorskor i sina respektive hemländer. De får information om vägen till att få svensk yrkeslegitimation och de får göra studiebesök i vården. Syftet är att deras betyg snabbare ska översättas och valideras. För att snabba på processen att kunna få ett godkännande hos Socialstyrelsen att man klarar svenska språket erbjuder två av landstingets folkhögskolor kurser i sjukvårdssvenska. Mycket gott resultat visar också ett pilotprojekt av utbildnings- och rekryteringsföretaget Lernia i Oskarshamn. Där har på bara åtta månader ett tiotal syriska flyktingar avancerat från att vara nyanlända på flyktingboenden, till att anställas av Lernia för uppdrag som svetsare på Scanias karosstillverkning. Vägen dit har gått via intensivkurser i svenska och skräddarsydda kompletteringskurser. Dricksvattenförsörjning och EU:s vattendirektiv Kalmar län ligger i så kallad regnskugga efter det småländska höglandet och har relativt låg nederbörd. Öland är också nederbördfattigt. De norra och södra delarna av ön är bland de torraste i Sverige. En fördjupad klimatanalys visar att det generellt kommer att bli torrare i hela länet ramförallt under sommarhalvåret. För Öland kommer det att bli torrare under hela 4

6 året. Tillfällen med höga flöden och översvämningar till följd av skyfall kan komma att öka samtidigt som det kommer att bli stor risk för brist på vatten under sommarhalvåret. Samtidigt ökar vattenbehovet i de båda ölandskommunerna. Det beror på fler anslutningar till kommunalt vatten, en viss befolkningsökning, ökande turism och vattenintensiv livsmedelsindustri. Under slutet av 2015 och början av 2016 ställdes frågan på sin spets med akut vattenbrist i Mörbylånga kommun. Vattenförsörjningen är en ödesfråga för Kalmar län. Länsstyrelsen kommer det kommande året att arbeta intensivt tillsammans med kommunerna och andra myndigheter, som SGU, för en långsiktigt tryggad vattenförsörjning, med den regionala vattenförsörjningsplanen som underlag. När det gäller vattenkvaliteten i Östersjön blev det tydligt att debatten i höstas inför beslutet om åtgärdsprogrammet enligt EU:s vattendirektiv speglar den avvägningsproblematik som finns mellan till exempel jordbrukets tillväxtambitioner och ett omfattande program för vattenmiljön. Avvägningen mellan de olika intressena måste tydliggöras på nationell politisk nivå. En väsentlig fråga i det sammanhanget är naturligtvis vem som ska bära kostnaderna för åtgärderna. Otydlighet kan avgörande hämma såväl arbetet med våra miljömål som det strategiarbete som nu pågår för att öka livsmedelsproduktionen i landet. Detta gäller inte minst vårt län med närheten till Östersjön och samtidigt en offensiv satsning på de gröna näringarna. Livsmedelsstrategi för Kalmar län I september 2015, i anslutning till invigningen av Ölands Skördefest presenterades Livsmedelsstrategi för Kalmar län på en konferens för regionala och nationella aktörer, bland dem landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Bakgrunden till livsmedelsstrategin är att de gröna näringarna från jord till bord är mycket viktiga för regionen. Vi har lite mer än två procent av Sveriges befolkning men svarar för en fjärdedel av landets produktion av kyckling och mer än en tiondel av mjölken, äggen och nötköttet. Utvecklingen inom livsmedel i länet de senaste åren är unik. Under åren stod lantbrukare från Kalmar län för drygt en tredjedel av all tillväxt inom animalieproduktionen i Sverige. Men det behövs utveckling och nytänkande för att kunna växa vidare. Visionen är att Kalmar län ska utvecklas till en välkänd livsmedelsregion av högsta klass och målet är att fler människor i världen ska välja mat från länet. Länets livsmedelsbransch ska, långsiktigt och hållbart, öka sin konkurrenskraft, produktivitet och innovationsförmåga. Vi ska kombinera naturförutsättningar, traditionell kunskap och entreprenörskap med fördjupad kunskap om hållbar utveckling, teknik och marknad. Livsmedelstrategin innehåller en vision, regionala mål på tio års sikt, strategier och vägval för att kraftsamla och nå dessa mål samt sex konkreta och prioriterade åtgärder med tidplan och ansvariga. De sex åtgärdena som presenteras är ett råd för kompetenshöjning eller matcollege, en inkluderande livsmedelsbransch i det företagsstödjande systemet, forskning proteiner i fokus, en nationell mötesplats mat och livsmedel, utveckla länets matidentitet, samt samarbete genom livsmedelsstrategin. Skogsstrategi Under 2015 inleddes också arbetet med en skogsstrategi tillsammans med Kronobergs län. Skogen i Kalmar län omfattar mycket stora ekonomiska, sociala och miljömässiga värden. Skogen bidrar med både ekonomisk tillväxt, arbetstillfällen och en rad ekosystemtjänster. Förutom produktionsvärden och naturvärden ger skogens natur- och kulturmiljöer möjlighet till rekreation. Skogen har också en viktig roll i energiomställningen och för att minska klimatpåverkan. Strategin ska bidra till en stärkt skogsnäring, där en så stor del av dess olika 5

7 värden som möjligt tas till vara på ett hållbart sätt. Med värden avses både ekonomiska, sociala och miljömässiga värden. Landsbygden är beroende av både jord- och skogsbruk för utveckling. Med strategin ska skogens roll för landsbygdens utveckling tydliggöras. Strategin ska vara konkret och identifiera ett antal åtgärder som stärker näringen, utvecklar skogens natur- och kulturvärden och även skogen som faktor i energiomställningen. Strategin ska också peka på hur dessa åtgärder kan genomföras och finansieras. Kärnkraftsavveckling Oskarshamn Nedläggningen av reaktorerna O1 och O2 kommer drabba företag inom en rad olika branscher i Oskarshamnsområdet och regionen. Underleverantörerna är den grupp av företag som förmodligen kommer drabbas hårdast. Oskarshamns kommun tillsammans med Regionförbundet och Länsstyrelsen har tagit initiativet till bildandet av gruppen Craftsamling som ska träffas med jämna mellanrum för att diskutera hur Oskarshamn och regionen ska kunna gå vidare efter nedläggningen av reaktorerna. Det finns ett stort behov av statligt stöd i denna fråga. Byggnation Enligt bostadsmarknadsenkäten planerade länets kommuner under 2015 att påbörja minst 566 bostäder i flerbostadshus. 43 % av dessa planeras i Kalmar kommun. För 2016 planerar länets kommuner att påbörja minst 743 bostäder i flerbostadshus, närmare 70 % av dessa planeras i Kalmar kommun. Sammanlagt inräknat med nettotillskottet av ändring av byggnad planeras 1417 bostäder i flerbostadshus att byggas under i Kalmar län. De ökade bostadsbyggandet med ofta större och mer komplexa ärenden ställer allt högre krav på Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har under senare delen av 2015 börjat arbeta efter en arbetsmodell som bättre ska svara upp mot kommunernas behov av råd och stöd i tidiga skeden. Möjligheten för kommunerna att delta i tidiga samrådsmöten leder till bättre planunderlag och ökad beredskap i planfrågor på myndigheten. En utökad och tidigare dialog leder också på längre sikt till att förbättra kvaliteten på översikts- och detaljplaner i länet och bättre framförhållning och beredskap för kommunerna. 6

8 LÄNSSTYRELSEN I KORTHET Nedan redovisas en sammanfattning av Länsstyrelsen ur tre perspektiv verksamhet, medarbetare och ekonomi. Verksamhet 1) Inkomna och initiativärenden (st) Beslutade ärenden (st) Utgående ärendebalans (st) Ej beslutade ärenden äldre än två år (st) Kommentar tabellen: 1) Under 2015 har huvuddelen av länsstyrelsernas arbete med jordbrukarstöden och landsbygdsstöden skett i Jordbruksverkets nya IT-system. Dessa system är ännu inte färdigbyggda, varför statistik över inkomna och handlagda ärenden inte är möjlig att hämta ut. Siffrorna som redovisas för 2015 är därför ofullständiga och skiljer sig från tidigare års statistik. En del av det arbete som skett avseende landsbygdsstöden har skett i de gamla IT-systemen. Arbetet har handlat om handläggning av utbetalningsärenden från den förra programperioden. Här kan statistik hämtas ut och denna redovisas tillsammans med den ärendestatistik som hämstas från länsstyrelsens eget diariföringssystem. Medarbetare Årsarbetskrafter (st) varav kvinnor varav män Total sjukfrånvaro (%) varav kvinnor varav män Personalomsättning nyanställda, tillsvidareanställda (%) Personalomsättning avgångna, tillsvidareanställda (%) 171,90 104,93 66,97 3,50 4,80 1,50 3,60 4,10 168,38 99,57 68,79 4,00 4,70 2,90 6,81 3,66 189,42 109,10 80,31 3,00 3,90 1,70 7,77 10,36 Ekonomi Verksamhetsintäkter (tkr) - varav anslag (tkr) - varav bidrag (tkr) - varav avgifter och övrigt (tkr) Verksamhetskostnader (tkr) - varav kostnader för personal (tkr) - varav kostnader för lokaler (tkr) - varav övriga kostnader (tkr) Lämnade bidrag och transfereringar (tkr) Förvaltningsanslag av totala intäkter (%) OH-kostnad av total kostnad (%) Lokalkostnad per årsarbetskraft (tkr) 1) ,87 51, ,90 53, ,90 47,37 1) Konto 6912 Avskrivningar ingår sedan 2014 i summan för lokalkostnader års värde är därför inte jämförbart. Kommentar tabellen: Kommentarer för tabellen finns i Resultaträkningens noter

9 ORGANISATION Redovisa Länsstyrelsens organisationsplan. Länsstyrelsen är organiserad i tre avdelningar, Utveckling och Landsbygd, Tillväxt och Miljö samt Strategi och Stöd. Länsledningen, de tre avdelningscheferna, kommunikationschefen och planeringsdirektören utgör länsstyrelsens ledningsgrupp. Länsstyrelsen har sedan 2008 ett insynsråd bestående av åtta ledamöter, som utses av regeringen, med landshövdingen som ordförande. Viltförvaltningsdelegationen, med landshövdingen som ordförande, beslutar sedan 1 februari 2010 i övergripande frågor vid tillämpning av älg- och rovdjursförvaltningspolitik. Länsstyrelsen i Kalmar län är Vattenmyndighet för Södra Östersjöns vattendistrikt som omfattar avrinningsområden i sju län. Vattenmyndigheten har till uppgift att beskriva kvaliteten på vattenmiljön i distriktet och initiera vattenförvaltning enligt förordningen (2004:660) som bygger på EU:s vattendirektiv. Vid Länsstyrelsen finns en Vattendelegation, där landshövdingen är ordförande, som beslutar om bland annat förvaltningsplan för genomförande av EU:s vattendirektiv. Vid Länsstyrelsen finns också en Miljöprövningsdelegation (MPD) för prövning av tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Delegationen, som består av ordförande och tre miljösakkunniga, är självständig men administrativt knuten till Länsstyrelsen. 8

10 RESULTATREDOVISNING Resultatredovisningens ordningsföljd följer den av länsstyrelserna gemensamt beslutade verksamhets- och ärendestrukturen, (VÄS), som används för länsstyrelsernas ärende- och ekonomiredovisning. Varje verksamhetsområde inleds med likvärdiga tabeller där utvecklingen av årsarbetskrafter, verksamhetskostnader, ärendehantering och bidragsutbetalningar presenteras samt i förekommande fall utfall av brukarundersökningar. Tabellerna följs av kommentarer till de redovisade värdena samt kommentarer till andra väsentliga prestationer och resultat inom sakområdet. Därefter följer återrapporteringen av de regleringsbrevsuppdrag som ska återrapporteras i årsredovisningen och som avser det aktuella verksamhetsområdet. Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) 2 första stycke avseende nationella mål återrapporteras genom indikatorerna som är placerade under respektive verksamhetsområde. Övriga delar av 2 länsstyrelseinstruktionen återrapporteras under rubriken Länsstyrelseinstruktionen 2. De flesta belopp i resultatredovisningen är framtagna med hjälp av ett länsstyrelsegemensamt rapportpaket. Det innebär att talen innehåller decimaler, vilket ger avrundningsdifferenser. Belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) där annat ej anges. Med årsarbetskrafter avese antal anställda personer omräknat till heltidsarbetande. Sammanlagd arbetad tid divideras med en länsstyrelsegenomsnittlig möjlig arbetstid = 1710 timmar. Tidigare årsredovisningar är årsarbetskraften baserad på 1760 timmar. Jämförelsetalen för är därför omräknade utifrån det nya talet för en årsarbetskraft. Medeltal anställda beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer under året. Hänsyn är tagen till anställningsomfattning, längd på anställningen och tjänstledigheter. Uppgiften hämtas från Hypergene. Indikatorer Länsstyrelserna fick i uppdrag att utarbeta enhetliga indikatorer i regleringsbreven både 2011 och Uppdragen samordnades av Länsstyrelsen i Örebro. Indikatorerna ska beskriva hur resultatet förhåller sig till målet att nationella mål ska få genomslag i länen samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Förslag till indikatorer redovisases till regeringen i juni Genom ett särskilt regeringsbeslut (S2012/8969/SFÖ) bestämdes att indikatorerna ska ingå i länsstyrelsernas årsredovisning från och med 2012 i enlighet med den rapport som Länsstyrelsen i Örebro redovisat till regeringskansliet. Efter att indikatorerna nu använts i tre årsredovisningarna fick länsstyrelserna ett nytt uppdrag i regleringsbrevet Uppdraget lyder 9

11 Vidareutveckling av indikatorer 94. Länsstyrelserna ska följa upp och utvärdera de resultatindikatorer som togs fram 2011 och utifrån uppföljningens resultat föreslå nya resultatindikatorer alternativt vidareutveckla befintliga resultatindikatorer. Indikatorer kan även föreslås för verksamhetsomområden där länsstyrelserna är verksamma och där det inte tidigare finns resultatindikatorer. Målsättningen är att tydligare knyta länsstyrelsernas insatser till resultatindikatorerna, som ett verktyg för att följa upp måluppfyllelsen. En utgångspunkt för arbetet ska vara att minska antalet resultatindikatorer per verksamhetsområde. Uppdraget ska genomföras i samråd med Finansdepartementet och samordnas av Länsstyrelsen i Örebro län. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 30 september I den slutrapport som Länsstyrelsen i Örebro lämnade till regeringskansliet i september 2015 föreslås att flera indikatorer tas bort då de sannolikt inte tillräckligt knyter an till länsstyrelsernas insatser och beroende på att de har ett dåligt stöd bland länsstyrelserna. För några indikatorer föreslås mindre justeringar. I rapporten föreslås också att länsstyrelserna får ett nytt uppdrag att utarbeta nya indikatorer för de som föreslås tas bort och eventuellt för nya områden som tidigare inte haft indikatorer. Den viktigaste slutsatsen är att nya indikatorer måste ha en starkare koppling till länsstyrelsernas verksamhet och vara ordentligt förankrade hos länsstyrelserna. Denna del av rapporten kommer regeringskansliet att återkomma till senare. De förslag till förändringar av indikatorerna som redovisats i rapporten till regeringskansliet ska gälla fr.o.m. årsredovisningen för 2015, se vidare under respektive verksamhetsavsnitt. Undantag från ekonomiadministrativa regelverket I regleringsbrevet för 2015 har regeringen beslutat om följande undantag från det ekonomiadministrativa regelverket: Vid redovisning av länsstyrelsernas uppgifter som avses i 2 första - tredje styckena förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion ska myndigheten inte tillämpa 3 kap. 1 andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats vad gäller volym och kostnader. Vad gäller fördelningen av verksamhetens totala intäkter och kostnader i resultatredovisningen enligt 3 kap. 2 jämfört med 3 kap. 1 tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas i en för länsstyrelserna enhetlig struktur och enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län. Detta innebär ett undantag från kravet att redovisa intäkter. 10

12 Länsstyrelseinstruktion 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008:1346) Kalmar län är med sin geografi och sin demografi ett län med stora utmaningar - och stora möjligheter. Länet är långsträckt och glesbefolkat, med en jämförelsevis hög medelålder. Med sitt kustläge och sina rika och unika natur- och kulturmiljöer finns stora möjligheter till ett gott liv, med försörjning, boende och fritidsaktiviteter. De gröna näringarna är viktiga i länets näringsliv och formar och förvaltar kulturlandskapet. Genom att basnäringen, jord- och skogsbruket kan utvecklas främjas också förädlingsindustri, kringverksamheter och möjligheter till diversifiering och småföretagande. Genom bredbandsinvesteringar och digitalisering skapas möjligheter också för andra typer av företagande och distansarbete. Regionens profilområden trä och glas och den redan livkraftiga turism- och besöksnäringen har ytterligare utvecklingspotential. De höga natur- och kulturvärdena i kombination med de demografiska utmaningarna ställer stora krav på myndigheten när det gäller sammanvägningar mellan olika samhällsmål. Ett exempel är vindkraft, där samhällsmålet om ökad andel förnybar energi ofta ställs mot målen om bevarande av hotade arter. Ren och förnybar energi ställs i avvägningarna mot havsörnars, fladdermöss och skogshöns långsiktiga överlevnad. Ett annat är Östersjön och de gröna näringarnas utveckling. Här ställs den svåra övergödningsproblematiken i innanhavet mot lantbrukares möjligheter att utöka sin djurhållning för att utvecklas och överleva på en starkt konkurrensutsatt marknad. Ytterligare ett är materialförsörjning och vattenförsörjning, där samhällets behov av byggnadsmaterial ibland ställs mot det långsiktiga vattenbehovet. Den långa havskusten i länet genererar många planer med frågeställningar och tolkningar kring strandskyddet. Turismnäringen ger upphov till flera detaljplaner för etableringar i stugbyar och turistmål. Att erbjuda attraktiva bostäder, gärna i strandnära lägen, ses i många av länets kommuner som näst intill avgörande för att locka nya invånare till Kalmar län. Planer inom riksintresse för kulturmiljö framförallt i länets medeltidsstäder generar ställningstaganden och frågor kring hänsyn till de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna i samband med stadsförnyelse och ny användning av befintliga, historiska byggnader. Länsstyrelsen ställs dagligen i sin ärendehantering inför utmaningen att sektorsövergripande sammanväga de olika samhällsintressena i långsiktigt hållbara beslut. Diskussionen om de 11

13 olika expertområdenas och den enskilda medarbetarens ansvar för det statliga helhetsperspektivet är ständigt pågående, både i de enskilda ärendena och principiellt. Detta är både krävande och stimulerande för myndighetens medarbetare, chefer och ledning. I det dubbla uppdraget att främja länets utveckling och samtidigt tillståndspröva och utöva tillsyn har Länsstyrelsen i Kalmar under landshövding Stefan Carlssons ledning en tydligt uttalad ambition att aktivt och tidigt ta del i samtal med kommunerna, länets företagare och andra myndigheter. Detta i övertygelsen att det leder till bättre framförhållning och beredskap, bättre hushållning med samhällets resurser, en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling och möjligheter till synergier mellan tillväxt och natur- och kulturmiljövård. 12

14 Övrig förvaltning VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 20* och 21* Årsarbetskrafter män 1,70 3,23 1,32 Årsarbetskrafter kvinnor 0,92 3,67 2,67 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 1,52 4,09 2,11 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2,15 4,13 2,75 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 2053, Tillsyn av åtgärder mot penningtvätt (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 206, Stiftelser (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 211, Kameraövervakning (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Kommentarer till tabellen Variationen av antalet årsarbetskrafter mellan 2015 och 2014 beror främst på att 2014 var ett år med både riksdags- och europaparlamentsval, vilket var resurskrävande. Andra väsentliga prestationer och resultat Viltförvaltningsdelegationen har under året lyft frågan om överutfodring av vilt och de negativa effekter som den kan medföra med bland annat ökade trafikolyckor och skogsskador. Viltförvaltningens ordförande har lyft frågan genom debattartikel i lokalpress och genom samtal med landsbygdministern. Under året har arbetet med granskning av skötselplaner och förvaltningsplaner avseende älg fortsatt varit en stor del av arbetsuppgifterna. Ett flertal informationsinsatser har genomförts vid samrådsmöte och förvaltningsgruppsmöte inom älgförvaltningen. Länsstyrelsen bedömer att det finns ett fortsatt behov och efterfrågan från målgrupperna om mera kunskap gällande regelverk och samordningsfrågor. Länsstyrelseinstruktion 4 1. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också de allmänna valen Första delen av 2015 har efterarbetet med europaparlamentsval och riksdagsval genomförts, i huvudsak med att avsluta arkivering och försegling. Under åter har arbetet i huvudsak bestått i att arbeta med ett hundratal efterträdarval. Vi hade och har en skarp beredskap för ett eventuellt extraval. Det har yttrat sig i att medvetandegöra och säkerställa att resurser skulle 13

15 finnas tillgängliga på myndigheten om det blev aktuellt. Vi har även under året stöttat kommunerna med olika frågor om val. 14

16 Trafikföreskrifter VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 25* Årsarbetskrafter män Årsarbetskrafter kvinnor Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ,67 0,15 0, , ,30 0,28 0, , ,77 0,06 0, , Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Andra väsentliga prestationer och resultat Under året har en ökad mängd tävlingar på väg handlagts. Förutom en mängd mindre tävlingar har det även genomförts två, numera årligen återkommande, stora tävlingar nämligen Ironman Sweden med deltagande från hela världen och Wings for life med en stor mängd deltagare och som även tv-sänts över stora delar av världen. Aktiviteterna genererar mycket arbete med omfattande beslut om bland annat tillfälliga avstängningar av vägavsnitt på Öland och i Kalmartrakten. Tävlingarna har haft en positiv effekt för såväl turistnäringen som för andra enskilda företag. 15

17 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 28* Årsarbetskrafter män 1,29 1,83 2,63 Årsarbetskrafter kvinnor 8,89 8,78 10,50 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 5,92 6,30 6,93 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 5,39 5,81 6,21 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 28231, Djurstallar (förprövning) (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 28243, Djurskydd (tillstånd 16 Djurskyddslagen) (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 2826, Djurskydd (djurskyddskontroll normalkontroller) (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) Ej aktuellt 59 Ej aktuellt Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Kommentarer till tabellen Minskningen av årsarbetskrafter män beror på att en medarbetare har bytt arbetsuppgifter inom organisationen under året. Vid nyrekrytering till djurskyddsarbetet kan man kostatera att antalet manliga sökande är litet. Ökningen av ärenden äldre än två år beror på att alla ärenden gällande besiktningar inom förprövningen flyttades över från förprövningsprogrammet till Platina för två år sedan. Det höga antalet beror dels på en stor ärendemängd samt att det är en förhållandevis stort antal ärenden som kräver ombesiktning. Att antalet beslutade ärenden har ökat trots att verksamhetskostnaderna har minskat är resultatet av att planerade normalkontroller har effektiviserats genom att vi numera kan avvisera kontrollerna, genom att besöken kan genomföras som planerat och det blir mindre ställtid. En ökning av administrativa kontroller är också en del i effektiviseringen samt att en del uppföljningar görs genom att djurhållaren verifierar sina åtgärdade brister genom fotobevis i brev, mail eller mms. Resultatet i brukarundersökningen visade att det fanns utvecklingspotential kring informationen på länsstyrelsens webb och ett arbet med har påbörjats under året. 16

18 Andra väsentliga prestationer och resultat Livsmedelskontroll Länsstyrelsen utövar offentlig kontroll i länet genom att samordna kommunernas verksamhet och ge dem råd och vägledning. Det sker främst genom de två länsmöten som hålls per år för samtliga kommunala livsmedelsinspektörer i Kalmar och Gotlands län. Målet med dessa länsmöten är att nå en samordnad bedömning mellan kommunerna inom livsmedelsområdet. Under årets möten har även Livsmedelsverket medverkat. Länsstyrelsen delfinansierar och deltar i arbetet inom Miljösamverkan Sydost som varje år har fokusområden inom olika delar av livsmedelskontrollen som har till syfte att öka kompetensen och vägleda till en ökad samordning och likvärdiga bedömningar vid kontroll och revision. Länsstyrelsen genomför revision av kommunernas livsmedelskontroll enligt ett rullande schema. Länsstyrelsen konstaterar att de flesta kommuner har en fungerande livsmedelskontroll och trenden är att kontrollplanerna blir mer genomarbetade och tydliga. Kommunerna arbetar alltmer med att mäta effekterna av sin kontroll vilket är en positiv utveckling. Länsstyrelsen genomför den operativa kontrollen i primärproduktionen och uppfyller det nationella kraven för tillsynen av primärproduktion. Inom livsmedelsområdet har deltagandet i det nationella arbetet med PRIMÖR (en e-tjänst för registrering av primärproducenter) prioriterats och i det nationella potatisprojektet. Länsstyrelsen har vid två tillfällen deltagit som sakkunnig vid Livsmedelsverkets revision av länsstyrelsernas livsmedelskontroll. Uppgiften som sakkunnig är att stödja livsmedelsverkets revisorer med faktakunskap. Länsstyrelsen har informerat om kontroll inom livsmedel i primärproduktion vid ett informationsmöte till lantbrukare i Gamleby i syfte att öka kunskapen hos verksamhetsutövarna. Djurskydd Under året har det varit fokus på att minska ärendebalansen på anmälningar och att minska antalet obefogade anmälningar. Antalet underrättelser från officiella veterinärer har ökat och utgör ca 25 % av årets anmälningsärenden, vilket har föranlett en ökning av brevärenden. Målet för ärendebalansen för anmälningar är uppfyllt och ger goda förutsättningar för arbetet med normalkontroller under det kommande året. Under 2015 har ambitionen varit att öka informationen till olika målgrupper. Två samverkansmöten med LRF Sydost har genomförts under året vilket har medfört ett ökat kontaktnät och bidragit till att underlätta samarbetet. Vid ett av dessa möten deltog Livsmedelsverket och frågor om gällande djurskydd och anmärkningar som rapporteras av de officiella veterinärerna vid slakterierna diskuterades. Handläggare har deltagit i möten med nötköttsproducenter, grisproducenter, slaktdjurstransportörer och hundägare i syfte att öka kunskapen om regler och tolkningar för de olika djurslagen. Det har även varit ett mål att öka kunskapen om kring arbetet med djurskyddskontroller. 17

19 Länsstyrelsen har fortsatt samarbetet med Polismyndigheten. Två samverkansmöten mellan Polismyndigheten och Länsstyrelserna i Kalmar, Kronoberg, Blekinge och Skåne har genomförts i Kalmar Målet är att öka samverkan och skapa rutiner för ett effektivt arbete i främst djurskyddsfrågor. Antalet ärenden avseende ansökan om förprövning av djurstallar enligt djurskyddslagen har ökat något jämfört med år Det är positivt att antalet förprövningar i länet har trenden att öka, då det tillhör förebyggande djurskyddsarbete. Informationsmöten har genomförts för både konsulter och lantbrukare i syfte att öka kunskapen och underlätta förprövningsprocessen. Animaliska biprodukter (ABP) Länsstyrelsen har under 2015 deltagit i det nationella projektet om tillsyn av transport och omlastning av animaliska biprodukter. Tillsynsprojektet visar på att det finns avvikelser och att det i de flesta fall åtgärdats och därmed har kontrollen gett förväntad effekt. Återrapportering regleringsbrev 6. Länsstyrelserna ska rapportera om eventuella problem med hot och våld riktat mot personal inom verksamhetsområdet livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor. Hot och våld Hot mot personal förekommer inom samtliga nämnda verksamhetsområden. Det är dock inom djurskyddsarbetet som det är mest förekommande. Graden av hot är varierande och framförs såväl muntligt som skriftligt, både till enskilda handläggare och till yrkesgruppen. Upplevelsen av vad som är ett hot kan variera mellan medarbetarna och kan därför vara svår att kvantifiera. I tillsynsärenden där det finns kännedom om risk för hot och våld tillämpas handräckning från Polismyndigheten. I ärenden där det saknas information så tillämpas som regel att tillsynen görs av två handläggare. Handläggarna har vid tillsynsbesöket tillgång till larm som är kopplat till larmcentral. I de fall handläggare eller chef bedömer att det varit en situation med hot eller våld följs rutinerna för rapportering och åtgärder. 18

20 Tabell 1.1: Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor Länsfakta Antal personer som varit föremål för tillsyn över djurhälsopersonal Årsarbetskrafter inom området djurskydd Årsarbetskrafter inom området livsmedelskontroll varav Årsarbetskrafter inom området offentlig kontroll av livsmedel i primärproduktionen Årsarbetskrafter inom området offentlig kontroll av foder i primärproduktionen Antalet genomförda kontroller av insamling och transport av animaliska biprodukter. Antal kontroller av hästpass 7 7,0 0,04 0,03 0, ,3 0,58 0, ,2 0,76 0, Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, ärendehanteringssystemet Platina, Djurskyddskontrollregister Kommentar tabell 1.1 Under 2015 genomfördes ett nationellt samordnat projekt med fokus på transport av animaliska biprodukter. Minskningen av hästpasskontroller är relaterad till minksningen av persoalresurser. Under 2013 genomfördes ett projekt vilket gav en förhållandevis hög kontrollfrekvens. Länsstyrelseinstruktion 4 2. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också tillsyn över veterinärers verksamhet samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar Under 2015 har tre nötkreatursbesättningar varit spärrade på grund av salmonellasmitta och länsstyrelsen har handlagt dessa ärenden efter delegation från Jordbruksverket. Två av besättningarna har avvecklats under året. Det har inte rapporterats några fall av Ehec under 2015 vilket är positivt. Informationsarbetet kring Ehec är mycket viktig. Effekten av hittills gjorda insatser kan antas vara en förklaring att det trots en relativt omfattande förekomst av EHEC i djurbesättningarna inte har inträffat fler humanfall av sjukdomen. Länsstyrelsen genomfört den årliga tillsynen av djurhälsopersonal. Tillsynen har genomförts som dokumentationskontroll och tillsynsbesök. Under våren hölls ett möte för veterinärer verksamma i Kalmar län. På mötet, som besöktes av ett trettiotal veterinärer, informerade Länsstyrelsen om djurskyddskontroll, hygienplaner och epizootiberedskap. Effekten av genomförd tillsyn och informationsinsatser väntas bli att medvetenheten om gällande lagstiftning höjs och att enskilda veterinärers kontroll av läkemedelshanteringen hos djurhållarna förbättras samt att djurhållarnas kunskap om lagstiftningen på området höjs. Kontroll av seminverksamhet gällande svin, nöt och häst har utförts i enlighet med plan och bedömningen är att verksamheterna är väl fungerande. 19

21 Regional tillväxt VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 30* Årsarbetskrafter män 0,21 0,14 0,18 Årsarbetskrafter kvinnor 0,01 0,24 0,02 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,13 0,23 0,11 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 0,41 0,53 0,16 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 302, Företagsstöd inom regional tillväxt (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) Ej aktuellt Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Kommentarer till tabellen Att andelen bidragsutbetalningar är lägre 2015 beror på att Länsstyrelsen i Kalmar 2015 haft ett par stora projekt, exempelvis Sydostpassagen och Öländskt besökscentrum, där Länsstyrelsen själv står som projektägare, och dessa räknas då inte som bidragsutbetalningar. En förklaring till de varierande verksamhetskostnaderna är att en handläggare nu står för det mesta av handläggningen. Jämfört mer 2013 är Länsstyrelsen nu mer engagerad i de projekt man driver och finansierar vilket avspeglas i ökade kostnader för att exempelvis delta i ett projekts styrgrupp. Andra väsentliga prestationer och resultat Regionala utvecklingsmedel Länsstyrelsen i Kalmar förfogar endast över ca 5 % av länets regionala anslag. Resterande medel ligger hos Regionförbundet i Kalmar som är det regionala samverkansorganet. Regionförbundet i Kalmar har därför också det regionala utvecklingsansvaret och ansvaret för att skriva länets RUS (Regional utvecklingsstrategi) och RSP (Regional Serviceplan). I samband med att stödet för kommersiell service flyttas till Landsbygdsprogramet har samarbetet med Regionförbundet i Kalmar intensifierats med syftet att överföra inarbetade rutiner som finns hos Regionförbundet i Kalmar till Länsstyrelsen i Kalmar. Ett annat viktigt syfte för samarbetet har varit att informera och underlätta för målgruppen för stödet, i huvudsak dagligvarubutiker på landsbygden. 20

22 Grundläggande Betaltjänster Under 2015 har Länsstyrelsen i Kalmars processledare tagit kontakt med länets kommuner för att undersöka om de upplever att det finns problem med grundläggande betaltjänster. Kontakt har även tagits med sista butiken på orten i samarbete ned Regionförbundet och analysverktyget Pipos 2,0 har använts för att bedöma exempelvis avstånd till service och konsekvenser vid en eventuell butiksnedläggning. I samband med detta har en servicegrupp bildats för att Länsstyrelsen i Kalmar län skall kunna ta ett helhetsgrepp om servicefrågorna inklusive grundläggande betaltjänster. Ett pilotprojekt för bland annat föreningar och företag för att informera om hur man kan underlätta kassahantering planeras i Södermanland men kommer att genomföras även i Kalmar län, om detta visar sig framgångsrikt. Kalmar läns processledare arbetar för de fyra länsstyrelserna som ingår i den så kallade kustlänsgruppen. Länsstyrelsen i Kalmar, Gotland, Blekinge och Södermanland. En sammanfattning av årets bevakningsuppdrag finns i Länsstyrelsernas bevakningsrapport. Återrapportering regleringsbrev 28. Berörda länsstyrelser ska redovisa exempel på och kommentera inom vilka områden samverkan sker mellan länsstyrelsen och den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i länet samt hur denna samverkan har utvecklats. Länsstyrelsen i Kalmars samverkan med Regionförbundet i Kalmar, den aktör som enligt lag har det regionala utvecklingsansvaret i länet, har delvis följt samma mönster som Detta då flera av de projekt som samverkan sker genom, fortlöper eller har avslutats under året. I och med förseningen av Landsbygdsprogrammet har det dock funnits totalt sett mindre medel till nya projekt. Istället har mycket arbete lagts på att förbereda övergången av stödet till kommersiell service från Regionförbundet till Länsstyrelsen och Landsbygdsprogrammet så att detta inte skall upplevas som krångligt av de som söker stödet. Ett exempel på detta är att Regionförbundet efter diskussioner med Länsstyrelsen anpassar sitt regionala serviceprogram för att lanthandlare och drivmedelsbutiker skall få lättare att bli prioriterade i Landsbygdsprogrammet. Speciellt på området för service har samarbetet fördjupats under 2015 och en gemensam servicegrupp har bildats. Servicegruppens syfte är att möjligöra ett helhetstänk i servicearbetet och i genomförandet av RSP (regionalt serviceprogram) samt få bättre kontakt med flera aktörer som exempelvis länets kommuner. En av utgångspunkterna för detta var en workshop den 10 december om betaltjänster och flerdimensionell samverkan som initierats av Hela Sverige skall Leva med finansiering av Post- och telestyrelsen men där Regionförbundet i Kalmar stått som värd. Workshopen, Samverkan utvecklar landsbygden, är en del av en förstudie som genomförts i sex län och där aktörer från den regionala, nationella och lokala nivån tillsammans, beskrev hur man vill att det framtida arbetet med service och betaltjänster skall genomföras. Tanken är att förstudien skall leda till ett nationellt projekt med fokus på service under Mycket arbete har också lagts på att samordna Länsstyrelsens i Kalmar och Regionförbundet i Kalmars olika stöd. Detta har visat sig framgångsrikt genom till exempel gemensamma informationsmöten. Syftet är också att genom ökad kunskap om varandras olika stöd kunna lotsa de sökande till rätt organisation och på så sätt vara varandras ambassadörer i ett unisont budskap för länets utveckling. Samverkan i gemensamma projekt De projekt där samarbete skett föregående år med Regionförbundet i Kalmar och som fortsatt under 2015 är Smart Housing Småland och Regional livsmedelsstrategi Kalmar län

23 2025 och de som avslutats under 2015 är Glasriketuppdraget genomförandet. Projektet Träprogram för ett hållbart Småland har pågått även under 2015 då det fanns medel kvar i budgeten som i huvudsak använts för att rigga nästa fas i projektet. Projektet Smart Housing Småland är en internationellt ledande innovationsmiljö som är ett samarbete mellan Länsstyrelserna och Regionförbunden i Kalmar, Kronoberg och Jönköpings län. Projektledare är SP Sveriges tekniska Forskningsinstitut. Projektet är en av tre Vinnväxt vinnare 2013 och erhåller medel och stöd från Vinnova. Syftet är att öka andelen industriellt producerade bostäder i trähus. En annan central del i projektet är att utnyttja transparent intelligens baserad på innovativa planglasprodukter för att tillföra ny funktionalitet, exempelvis solskydd, displayer och självrengörande ytor för glas och nya kompositmaterial för trä. Under 2015 har projektet bland annat undersökt hur verkningsgraden i organiska solceller påverkas av att lamineras in mellan glas. I september, i anslutning till invigningen av Ölands Skördefest presenterades Livsmedelsstrategi för Kalmar län på en konferens för regionala och nationella aktörer, bland dem landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Bakgrunden till livsmedelsstrategin är att de gröna näringarna från jord till bord är mycket viktiga för regionen. Vi har lite mer än två procent av Sveriges befolkning men svarar för en fjärdedel av landets produktion av kyckling och mer än en tiondel av mjölken, äggen och nötköttet. Utvecklingen inom livsmedel i länet de senaste åren är unik. Under åren stod lantbrukare från Kalmar län för drygt en tredjedel av all tillväxt inom animalieproduktionen i Sverige. Det reala produktionsvärdet ökade med 38 % i länet, jämfört med 18% i landet som helhet. Men det behövs utveckling och nytänkande för att kunna växa vidare. Visionen är att Kalmar län ska utvecklas till en välkänd livsmedelsregion av högsta klass och målet är att fler människor i världen ska välja mat från länet. Länets livsmedelsbransch ska, långsiktigt och hållbart, öka sin konkurrenskraft, produktivitet och innovationsförmåga. Vi ska kombinera naturförutsättningar, traditionell kunskap och entreprenörskap med fördjupad kunskap om hållbar utveckling, teknik och marknad. Utformningen av Kalmar läns regionala livsmedelsstrategi är gjord i projektform som ett samarbete mellan Regionförbundet i Kalmar, LRF Sydost och Länsstyrelsen i Kalmar som alla aktivt deltagit i utformningen av strategin. Strategin innehåller en vision, regionala mål på 10 års sikt, strategier/vägval för att kraftsamla och nå dessa mål samt sex konkreta och prioriterade åtgärder med tidplan och ansvariga. De sex åtgärdena som presenteras är ett råd för kompetenshöjning/mat-college, en inkluderande livsmedelsbransch i det företagsstödjande systemet, forskning - proteiner fokus, en nationell mötesplats mat och livsmedel, utveckla länets matidentitet, samt samarbete genom livsmedelsstrategin. Kalmar läns livsmedelsstrategi har tagits fram i en bred dialog under och underlaget till strategin utgörs bland annat av möten med över 900 personer. Projektet Glasriketuppdraget genomförandet är ett samarbete mellan Länsstyrelserna och Regionförbunden i Kalmar och Kronobergs län samt berörda kommuner. Projektet bygger på en förstudie och har sin utgångspunkt i regeringens uppdrag att genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket från Detta för att motverka de omfattande varsel som drabbade glasriket i lågkonjunkturens spår. Då projektet avslutades i april 2015 är det främst rapportskrivande och analys som genomförts 2015 men en studie om 22

24 avfallshantering och sanering av glasbruksmiljöer med SGU Sveriges geologiska undersökningar som huvudman slutfördes också Berörda länsstyrelser ska beskriva hur användningen av medel från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt bidrar till genomförandet av det regionala tillväxtarbetet, samt hur användningen av medlen relaterar till inriktningen i den regionala utvecklingsstrategin i länet. De nya projekt som beslutats under 2015 har alla stöd i den regionala utvecklingsstrategin i länet och bidrar till det regionala tillväxarbetet. Dock finns det inte en lika tydlig koppling till ett specifikt profilområde som det fanns 2014 då många projekt syftade till att utveckla näringarna för glas och trä på olika sätt. Den röda tråden 2015 är snarare att många projekt gäller länets besöksnäring och marknadsföring av denna. Flera av dem är också lokaliserade på Öland, vilket är signifikant med tanke på hur många människor som besöker Öland varje år. Detta kan också i viss mån kompensera för att Kalmar län gått miste om ca 32 miljoner i stöd inom Landsbygdsprogramet eftersom Leader KalmarÖland inte blev ett prioriterat område. Projektens koppling till det regionala tillväxtarbetet Projektet Extern jämställdhetsintegrering 2015 har som mål att rikta jämställdhetsinsatser för att möjliggöra regeringens jämställdhetsmål. Detta sker genom olika kunskapshöjande insatser mot politiker och högsta ledningar, föreläsningar och spridning av goda exempel. Syftet är att genom en jämnare könsfördelning skapa förutsättningar för regional tillväxt, en effektivare ekonomi och minskad utflyttning från Kalmar län, speciellt på landsbygden där kvinnor är underrepresenterade. Detta ligger i linje med både med Tillväxtverkets nationella prioritering för ökat arbetskraftsutbud och målet en mer jämlik och jämställd offentlig organisation i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi samt med Länsstyrelsen i Kalmars arbete med regional hållbar utveckling. Under 2015 har bland annat föreläsningar med den s.k. Genusfotografen genomförts i projektet. Projekt Sydostpassagen Hösten 2013 tog Länsstyrelsen, mot bakgrund av de många nyupptäckta vraken i Östersjön, med Mars Makalös i spetsen, initiativ till en länsdialog om vårt maritima kulturarv och om hur vi kan skydda, tillgängliggöra och utveckla det. Under 2014 utfördes en förstudie över hur befintliga och nya besöksmål med bäring på vår marina historia och skeppslämningarna i Östersjön kan utveckla sin attraktionskraft och stärka besöksnäringen i regionen. Den 1 januari 2015 startade projektet Sydostpassagen, med en styrgrupp med representanter från länsstyrelsen, regionförbundet, kommuner, museer och universitet. Under hösten har arbete inletts med förberedelser för ansökan om projektmedel till destinationsutveckling för Sydostpassagen genom Interreg South Baltic Programmet. Syftet med projektet är att tillgängliggöra och marknadsföra regionen med sina många besöksmål och aktiviteter kring marin historia och välbevarade fartygsvrak som en destination. Genom att befintliga besöksmål kring sjöfartshistoria lyfts fram, nya besöksmål skapas och en ny destination marknadsförs kan turism- och destinationsutvecklingen stärkas i hela regionen. Genom att medvetet lyfta fram också kvinnors och barns historia i berättelserna kring vraken och sjöfarts- och krigshistoria kan en förståelse skapas för könsroller och levnadsvillkor i andra tidsepoker och en mera jämställd historieskrivning uppnås. 23