folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK
|
|
- Gun Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003
2 , hot och möjligheter vågar vi ta vara på möjligheterna? av Bo Toresson Betraktar mej som långvägare inom folkbildningen. Började som cirkelledare på 1950-talet, inom ssu i Jämtland. Senare som kursledare och organisatör. Förbundsstudierektor i abf på 1970-talet. Aktivt prövat på amatörkultur. Skrivit studielitteratur. Fortsätter nyfiket med itfrågor i folkbildningen. Ordförande i Folkbildningsrådet under åren När jag blev tillfrågad om att bearbeta detta kapitel som ursprungligen skrevs i början av 2001 accepterade jag utan närmare eftertanke. Vid en genomläsning av den två år gamla texten upptäckte jag att mycket var hopplöst föråldrat. Jag stod inför en total omarbetning av de mera diskuterande delarna av kapitlet. Den närmast totala kollapsen inom itbranschen har inte, tvärtemot vad många trott, hindrat utvecklingen. Däremot har synen på den obönhörligt snabba it-utvecklingen påverkats i en mer sansad och hälsosam riktning. Redskapen finns här och nu och nyttjas av folkbildare och andra. Förändringar, omställningar, att pröva nytt är alltid spännande för den som känner sig trygg i sin yrkesroll eller professionalitet. Är förhållandet det omvända skapar nyordning och förändringar otrygghet och ovisshet, tvekan eller motstånd. Som en skärm mot det okända staplas problemen på hög. Ett sätt att undgå otryggheten, slippa omställningen. Men folkbildningen har varken tid eller råd att hindra goda idéer att blomma, eller hindra försök med nya grepp eller att pröva nya hjälpme- folkbildning.net 277
3 del. Ty runt omkring oss sker en snabb och ibland omvälvande omställning till ett nytt samhälle. Kalla det informationssamhälle, kunskapssamhälle eller något annat. Förändringarna och förändringstakten går inte att ta miste på. De som aktivt arbetar inom folkbildningen ska lika litet som tidigare agera åskådare eller bromsklossar. De ska medverka och bidra för att tillgodose ett växande kunskapsoch bildningskrav i allt detta nya. Att redskapen finns och prövas framgår med all tydlighet i denna antologi. Mitt bidrag är ingen sammanfattning, utan ett försök att nysta vidare på några av de många tanketrådar som släpps loss här och var i folkbildningssverige talet framgångsrikt trots ekonomisk kris Hur är utgångsläget? En snabb tillbakablick på det gångna decenniet ger en del svar. Folkbildningen som helhet har utvecklats positivt under de senaste tio åren. Och det tycks fortsätta. Kulturverksamheten har blivit allt större och dessutom viktigare. Studieförbundens satsning på kultur har verksamt bidragit till att nå medborgare på landsbygden och i glesbygden, i de drygt 250 kommuner som den statliga institutionskulturen inte når. Folkhögskolorna fick 1995 möjligheter att inrätta extra helårsplatser, ett system som sedan fortsatte efter förslag från Kunskapslyftskommittén. I slutet av decenniet satte kk-stiftelsen och Distum in 90 miljoner i försöks- och utvecklingsarbete på it-området inom folkbildningen. 130 organisationer inom studieförbund och folkhögskolor deltog i det arbetet som pågick till Det är inget dåligt facit. I den folkbildningsproposition som regeringen lade fram till Riksdagen 1998, efter en grundlig utvärdering, slogs fast att folkbildningen skulle få fortsatt starkt stöd från samhället. Folkbildningens idé är modernare än någonsin skrev regeringen bland annat. Samtidigt var 1990-talet den ekonomiska krisens decennium. Arbetslösheten var hög, och i Sverige liksom i andra länder, tvingades man till hårdhänta bantningar i de statliga och kommunala utgifterna. Även om folkbildarna hoppades på motsatsen, så undgick heller inte folkbildningen de hårda besparingskraven. De statliga bidragen till studieför- 278 folkbildning.net
4 bunden minskade med femton procent under 1990-talet. De kommunala bidragen har urholkats med 40 procent sedan 1991, inflationen inräknad. Mot den bakgrunden är tillväxten av folkbildningsarbetet anmärkningsvärd, och någon har förvisso fått betala, eftersom det inte fanns sparade tillgångar att ösa ur. En rad åtgärder har fått sättas in för att spara pengar. Deltagarna i studiecirkelverksamheten har fått betala högre avgifter. Allt fler cirkelledare har avstått sina arvoden. Försämringen av de kommunala bidragen har tvingat studieförbundsavdelningarna att skära i sina administrativa kostnader. Bland studieförbunden pågår en strukturomvandling, som delvis haft ekonomiska förtecken, men också varit en anpassning till de organisationsförändringar som skett bland medlemsorganisationerna. En konsekvens är att många studieförbundsavdelningar tvingats plocka ner skylten, dvs tvingats lägga ner kontor och studielokaler, framför allt i glesbygden. Från 1997 till 2002 har antalet studieförbundsavdelningar minskat från 830 till 510. Folkhögskolorna har relativt sett klarat sig bättre. Landstingens bidrag har varit tämligen konstanta. De särskilda utbildningsplatserna som tillkom i Kunskapslyftet gav ett andrum. Men de allmänna åtstramningarna har bland annat medfört att lärarna fått en alltmer pressad arbetssituation. Så långt går det att beskriva utvecklingen och förklara effekterna av de minskade resurserna. Men det finns också andra tendenser, eller tidens tecken, som går att ta fram ur den analys som Folkbildningsrådet gjort av den kommunala bidragsgivningen. I Stockholms län har ett antal kommuner, dock inte de fattigaste, helt sonika avskaffat de kommunala bidragen. Eftersom det i samtliga fall rör sig om borgerligt styrda kommuner är det lätt att inse att motiven varit främst ideologiska. Motsvarande tecken syns på sina håll ifråga om folkhögskolorna. Om det är politiska eller rent rationella argument som döljer sig bakom strävan att göra sig av med folkhögskolor är svårare att utläsa. Argumentet är att landstingen ska syssla med vård och helst inget annat. Det är gott och väl. Samtidigt tvingar det fram en diskussion om ägar- och driftsformer för de landstingsägda folkhögskolorna. De passar inte riktigt in folkbildning.net 279
5 i den nya slimmade organisationen. Följdriktigt har ett antal landstingsskolor övergått till andra huvudmän. Fortsatt hög kvalitet? Den fråga som dyker upp efter en summering av den senaste tioårsperioden är: Har det varit möjligt att hålla fortsatt hög kvalitet, trots avgiftsökningar och allmän resursförsämring? Eller har folkbildningen tvingats till kommersialisering och uttunning av den pedagogiska kvalitén. Ett rimligt antagande är att höjda deltagaravgifter utestängt en grupp deltagare som helt enkelt inte haft råd. Just de grupper som riksdag och regering sagt skulle prioriteras. Men villigheten att avstå från annat för att kunna delta i studierna har uppenbarligen varit en så stark drivkraft att den ekonomiska försämringen inte påverkat det totala deltagarantalet, men sannolikt sammansättningen bland deltagarna. En annan fråga är om det yttre trycket varit drivkraft till förnyelse i arbetet, en stimulans till att nyttja den nya teknik och de nya kommunikationsmöjligheter som växt fram med rasande fart under senare delen av 1990-talet. Mer om detta längre fram. Regeringen har i propositionen Vuxnas lärande (prop :72) pekat på ett par saker som trots 1990-talets åtstramningar visar att folkbildningen lyckats väl. Dels understryks värdet av den kulturspridning som sker inom ramen för kulturprogramsverksamheten. Under 2000 nådde studieförbunden 16,8 miljoner deltagare. Vidare framhålls att folkhögskolorna lyckats väl, bättre än andra utbildningsanordnare att nå funktionshindrade inom ramen för de extra platserna i Kunskapslyftet. Folkbildningen och demokratimålet Demokratimålet angavs mycket tydligt i 1998 års folkbildningsproposition. Skälen därtill var flera. Folkbildningen är fast förankrad i de svenska folkrörelserna. Det innebär att folkbildningsarbetet, såväl i studieförbunden som vid folkhögskolorna, har en stark förankring i idéburna organisationer och folkrörelser. I en tid när folkrörelserna haft vikande medlemstal och aktivitet har folkbildningen burit upp mycket av demo- 280 folkbildning.net
6 kratiarbetet och demokratiförankringen i samhället. Folkbildningsarbetet med sitt arbetssätt, med små grupper, innebär i sig självt en demokratisk förankringsprocess. Hänsyn, respekt, dialog, samarbete, förmåga att träffa kompromisser är begrepp som utgör själva grunden för ett lyckosamt resultat i folkbildningen. Svårt att mäta dock, eftersom demokrati inte är ett tillstånd utan en ständigt pågående process. Det finns inget som tyder på att folkbildningens ställning och roll i detta hänseende har försvagats under 1990-talet. Detta underströks också i Demokratiutredningens slutbetänkande som lämnades år Där gick man ett stycke längre och menade att folkbildningen rent av övertagit en del av den demokratifostran som skett och bör ske i de idérörelser som grundat folkbildningsorganisationerna. I mars 2003 lämnade scb rapporten Föreningslivet i Sverige om medlemsutvecklingen i de ideella organisationerna i Sverige. Där bekräftas bilden av krympande medlemstal i pratiskt taget alla organisationer under den senaste tioårsperioden. Men rapporten pekar på att ett minskat föreningsengagemang inte innebär att människorna blir mindre aktiva. De söker sig andra arenor än det traditionella föreningslivet. Ett rimligt antagande blir därmed att folkbildningen fått ett ännu tyngre ansvar för att förmedla den demokratifostran som faller bort ur ett krympande folkrörelsesverige. Men demokratiuppdraget är vidare än så. Det senaste åren har uppvisat tendenser som klargör att demokratin inte en gång för alla är vunnen. Nergången i valdeltagande i de allmänna valen och de katastrofalt svaga engagemanget i valen till eu-parlamentet är dystra signaler. Valdeltagandet vid eu-valet 2000 blev det lägsta sedan den allmänna rösträtten infördes! Lägg därtill de främlingsfientliga och nazistiska grupper som fått fotfäste. I valet 2002 kom nazistiska partier in i flera kommunfullmäktigeförsamlingar. De rör sig helt ogenerat på skolor och torg. En lång rad dystra exempel finns där rena terrormetoder och grov kriminalitet används för att skrämma kritiker och motståndare till tystnad. Mot den bakgrunden framstår demokratiarbetet som än angelägnare. Risken är påtaglig att skillnaden ökar mellan de mål som anges som skäl för samhällsstödet och de realiteter som folkbildarna möter. Att folkbildning.net 281
7 arbeta med demokratimålet kräver insatser på flera plan. Dels i den praktiska verksamheten, dels i att skapa och vidmakthålla ett demokratiskt samhällsklimat, vilket också kräver närvaro och närhet. Det kräver envishet och inte så lite civilkurage. En uttunnad lokal närvaro minskar förutsättningarna att lyckas. Och möjligheterna att se och gripa in i oroshärdarna minskar också. Det kan låta krasst, men det räcker inte alltid med eldsjälar och civilkurage. Det finns också ett starkt samband mellan de resurser som folkbildningen har att arbeta med och möjligheterna att nå de mål som staten satt upp för folkbildningen, på demokratiområdet liksom på andra talet innebar ett genombrott för datoranvändningen och möjligheterna att hänga med i en explosionsartad utveckling av Internet med dess oändliga användningsområden. Datorn har förvandlats från skrivmaskin och redskap i administrativt arbete till ett redskap för kommunikation och utbyte av allt större informationsmängder. Stora förhoppningar knyts till att datortekniken också ska kunna användas för att aktivera medborgarna i den politiska beslutsprocessen och demokratiarbetet talet är en ny tid nu är det livslångt och flexibelt lärande som gäller Utbildning och kunskapsuppbyggnad är inte längre något man kan ägna ungdomsåren åt för att sedan använda de förvärvade kunskaper för resten av det aktiva livet. Behovet av lärande är livslångt. Begreppet är inget nytt i folkbildningsarbetet. Däremot har samhällsförändringarna stimulerat eller tvingat fram ett nytt synsätt på lärandet. Folkbildningen har genom sin form, särart och sitt innehåll flera uppgifter att fylla inte minst i ett samhälle präglat av det livslånga lärandet. Behoven idag är desamma som då den växte fram förståelse av helhet och sammanhang, eftertanke, kunskap och insikt för att kunna påverka samhället och sina livsvillkor. Så skriver regeringen i propositionen om Vuxnas lärande. Definitionerna av livslångt lärande är många och jag ska inte fördjupa mig i dessa. Kort sagt är det fråga om att vi numera, och än mer i framtiden, måste vara inställda på att lära oss från vaggan till graven. Kunskap och kunskapsinnehåll förändras allt snabbare och vi måste som 282 folkbildning.net
8 individer ha en beredskap att ständigt ta till oss kunskap och använda den i vårt dagliga arbete, eller för att kunna ha glädje och ge mer och rikare innehåll åt vår fritid. Flexibelt lärande Men begreppsfloran har utökats mer än så. Övergången från industrisamhälle till informationssamhälle ställer också nya krav på pedagogiken i lärandet. Och på förhållningssättet till lärandet. Det sammanfattande begreppet för detta är flexibelt lärande. Om livslångt lärande är ett känt och beprövat förhållningssätt inom folkbildningen så gäller inte det i samma mån flexibiliteten i lärprocesserna. Studiecirkeln har länge ansetts som oöverträffad som pedagogisk form och metod. Deltagarna har anmält sig till ett visst ämne, till en viss veckodag och till cirklar som genomförs på en viss plats, med en viss grupp deltagare och en viss cirkelledare. Så har det varit i decennier och har passat framför allt den vuxna befolkningen. Det har varit tryggt och pålitligt. Förutsägbart. Så är det delvis fortfarande, men krav och önskemål på oss samhällsmedborgare om ständig kompetenshöjning och förmåga att hantera nya situationer både i yrkeslivet och i samhällslivet i övrigt förändrar såväl innehåll som metoder och form i bildnings- och utbildningsprocessen. Begreppen livslångt och flexibelt lärande har inte bara blivit etablerade begrepp utan också realiteter. De får mer innehåll och bredd i takt med framväxten av informationssamhället och tillgången till Internet. Ämnet kan inte längre definieras som ett studiematerial om exempelvis 100 sidor. Deltagarna kan själva hämta in nytt eller kompletterande material på datorskärmen. Lokalen är förvisso den fasta punkten för de fysiska mötena, men dialogen mellan deltagarna och mellan deltagarna och ledaren är inte begränsad till cirkelträffarna. Med e-post och diskussionsgrupper via nätet löses det fasta rummet upp. Det geografiska avståndet är inte längre avgörande för om man ska kunna delta i en cirkel. Man kan delta i en cirkel på distans. Individanpassning blir en allt viktigare komponent. Bara fantasin sätter gränser för hur flexibel och hur spännande cirkelarbetet kan bli i framtiden. Den fysiska närheten mellan deltagargruppen blir mindre avgörande. Ledaren/läraren blir slutli- folkbildning.net 283
9 gen en rörligare pjäs, inte alltid fysiskt närvarande, men mera tillgänglig än tidigare. Under 2000 antog Folkbildningsrådet nya statsbidragsvillkor för studieförbunden, efter ett par års utredande och förberedelser. När det väl var beslutat och satt i sjön stod det klart att ytterligare justeringar måste göras eftersom distansmetoder redan börjat användas i studiecirkelverksamheten, bland annat som ett resultat av den försöks- och utvecklingsverksamhet som bedrivits. En justering gjordes därför i statsbidragsreglerna med följande lydelse: En studiecirkel kan bedrivas med enbart fysiska möten, en kombination av fysiska möten och distansinslag eller i sin helhet på distans. Det ska inte uppfattas som en kritik mot det noggranna arbete som gjordes. Det säger däremot något om hur snabbt verkligheten förändras. IT-utvecklingen Påståendet att Sverige är en av de ledande IT-nationerna upprepas åter och åter igen. Internetiseringen har gått rasande snabbt. De svenska hushållen ligger i världstoppen när det gäller datorinnehav och surfande på Internet. Våren 2003 använde över fyra miljoner personer Internet för att klara sina bankärenden. Siffrorna visar med all önskvärd tydlighet att datorn och internetabonnemanget som praktiskt redskap för vardagstjänster håller på att bli normalt istället för exklusivt. Men bilderna är motsägelsefulla. De senaste åren har snart sagt varje stuga och lägenhet varit en veritabel experimentverkstad, med såväl entusiastiska barn som förundrade farmödrar och morfäder vid hemdatorerna. De senare inser motvilligt att något nytt har inträffat. Den nya generationen har inte den äldre generationens vanor eller skepsis och tillägnar sig snabbt den nya tekniken. De äldre kämpar med den, och gör framsteg som de inte trodde sig själva om. De som i decennier gått till posten eller banken med sina avier, sätter sig nu ner vid datorn i stället. Detta var en omöjlighet för tio år sedan, för de flesta var till och med tanken omöjlig. Den musikkunnige och datorvane som läser detta, är förstås väl införstådd med vad marknaden bjuder i programväg för såväl kompositörer 284 folkbildning.net
10 som musiker. Det är vardagsmat, inte minst för alla de som finns i musikverksamheten såväl inom studieförbunden som på folkhögskolornas musiklinjer. Framför allt så är möjligheterna långt fler. Musiker, framför allt unga, tar kontakter via nätet med varandra inom sin egen genre, för att diskutera kompositioner, arrangemang, framträdanden och mycket mera. Exemplen är bara ytterligare en illustration av den värld som öppnar sig för den som har ett likaledes öppet sinne, i kombination med ett brinnande intresse. Det finns fullt av den sortens människor inom folkbildningen eller som den kan knyta till sig. Av dessa bilder kan man dra många slutsatser. Men inte tvärsäkra. Tillgång till datorer och internetuppkoppling utvecklas inte likformigt i alla samhällsgrupper och i hela landet. Inställningen till de nya redskapen skiftar också. Men människor är i grunden nyfikna, inte ens de tveksamma kan stå emot. Det man med säkerhet kan påstå är att förändringsprocessen går snabbt och att den påverkar folkbildningsarbetet. Vad sker i omvärlden? Tidigare har jag exemplifierat med hur allt fler medborgare sköter sina banktjänster på egen hand via datorn. Tillväxten av e-handeln sker sakta men säkert, trots djupdykningen Allt fler kombinerar tidningsläsandet på nätet med läsning av den gamla vanliga papperstidningen. De som har tillgång till internetuppkoppling kan hämta blanketter och bilagor till deklarationen direkt hos Riksskatteverket och vi kan nu deklarera via nätet. De statliga myndigheterna börjar hålla öppet dygnet runt på nätet. 24-timmarsmyndigheten är inte längre en vision. Och så vidare. Snart sagt varje del av vår dagliga tillvaro präglas av itsamhället. Den stora satsningen att med statligt stöd bygga ut lärarkårens itkunskaper, it-i-skolan (itis), påverkar folkbildningen i det längre perspektivet. Folkhögskolans lärare kom med i det reformarbetet från Inget säger att gymnasieskolans och den kommunala vuxenutbildningens lärarkår kommer att hålla sig inom de egna väggarna eller stänga dörrarna utåt. Erfarenheterna visar på god expansionslusta. Om luttrade folk- folkbildning.net 285
11 bildare beklagat sig över den kommunala vuxenutbildningens tillväxt genom åren, så lär de inte få mindre anledning i framtiden. De möjligheter som nu öppnar sig för distansundervisning kommer att stimulera alla som verkar inom området. I många kommuner har lärcentra skapats. Utvecklingen har gått snabbt; datorer och internetuppkoppling finns genomgående. Deras verksamhet skiftar, men en flyktig genomgång visar att deras bas är högskolor och universitet. Däremot är de direkta kontaktytorna mot folkbildningen få. På några års sikt har kanske varje löntagare ett individuellt kompetenssparkonto, där man kan ta ut pengar för vidareutbildning i olika former. Ett förslag finns hos regeringen. Den enskilde ska när systemet väl är igång kunna ta ledigt från jobbet och gå den utbildning som han/hon önskar och behöver. Antingen som studiecirkel eller som högskolekurs. Slutsatsen blir att det som sker i omvärlden inte kommer att ge folkbildarna någon arbetsro. Samtidigt öppnas nya arenor, också för folkbildningen. Om den ska behålla sin attraktionskraft och kvalitet så måste många gamla sanningar prövas om och förnyelse och nytänkande bli en del av det dagliga arbetet. Hänger folkbildningen med? Datorer är inget nytt redskap i folkbildningsvärlden. Under 1970-talet gjorde de sitt intåg på allvar även inom folkbildningen. Först som hjälpmedel i den ekonomiska hanteringen. Därefter i ordbehandlingen, och efterhand i verksamhetsredovisningen. Idag sker huvuddelen av studieförbundens verksamhetsredovisning i det gemensamma gustav-systemet. Motsvarande utveckling har skett på folkhögskoleområdet. Landstingen har byggt ut omfattande system för ekonomi-, personal- och administrativ redovisning och hantering. Den nya tekniken har naturligt nog främst varit ett verktyg i det administrativa arbetet. På gott och ont. Hanteringen av de nya hjälpmedlen var främst ett ansvarsområde för administratörerna. Först mycket senare har pedagoger och informationsansvariga kommit in på arenan. Låt oss erkänna att det finns en stor spännvidd i både kunskaper, erfa- 286 folkbildning.net
12 renhet och grundinställning. Där finns på den ena flanken de som inte ser några begränsningar eller problem i teknikutvecklingen. Dit kan vi hänföra en yngre generation som redan lärt sig leva i en datoriserad värld. Det finns också skillnader i synen på vad tekniken kan användas till. Datorstödet är allmänt accepterat i det administrativa arbetet. Och således är det mest den administrativa personalen som fått ägna sig åt utvecklingsarbete och ansvarstagande. Först på senare år har cirkelledare och annan pedagogisk personal kommit med. På den andra flanken finns fortfarande de som motsträvigt och misstänksamt ser det nya växa fram, och som ser datorstöd och Internet-stöd främst som ett administrativt redskap men inte som stöd och verktyg i det pedagogiska arbetet. I det spänningsfältet befinner sig folkbildarn: de förtroendevalda, organisatörer och administratörer, informatörer och pedagoger. Inställningen till flexibelt lärande och lärande på distans Vid ett möte om användning av it-hjälpmedel i folkbildningsarbetet kom en erfaren cirkelledare fram till mej och ställde frågan. Ja men hur ska det gå med min cirkel om inte deltagarna som vanligt kommer till lokalen klockan sex på tisdagskvällarna. Hur ska vi då kunna veta om alla deltar aktivt och hur blir min roll som cirkelledare? Tveksamheten och motviljan att förändra arbetssätt och metodik framgick av både ord och kroppsspråk. Golvet gungade. Men alltfler berättar också om de nya världar som öppnat sig i det pedagogiska arbetet sedan man tagit till sig nätet som arbetsredskap. Fältet har, för att ta till en idrottsterm, blivit mer utdraget mellan dem i täten och dem i kön. Folkhögskolan möter andra utmaningar. Ett stort antal folkhögskolor genomför redan nu reguljära distanskurser. När distansundervisningen slår igenom med full kraft så blir inte eleverna lika beroende av skolans internat. Skolan blir den fasta punkten, men bara av och till. Hur går det då med de utrymmen som skolan har? Kan man till och med misstänka att skolledningarna står tveksamma till de nya metoderna, eftersom de rubbar den fasta grundvalen för skolans verksamhet, nämligen hus, studielokaler och boenderum? Under alla förhållanden ändras villkoren för den traditionella skolverksamheten. folkbildning.net 287
13 Frågorna är motiverade. Ty att använda sig av ett så pass omvälvande arbetssätt som distansmetoder och it-stöd innebär naturligtvis omställning. Men om utgångspunkten och verkligheten visar att en allt större del av befolkningen tillägnar sig och uppskattar det nya redskapen, så står samtidigt cirkelledare och folkhögskollärare inför nya och spännande utmaningar, en grundlig förnyelse av arbetssätt och pedagogik. Utmaningarna Bredband åt alla är än så länge något av en utopi. Men utbyggnaden pågår. Tillgång till snabb uppkoppling och möjligheter att föra över stora informationsmängder är än så länge ojämnt fördelat över landet. Den regionala obalansen slår igenom även på it-området. Och kommer att bestå under överskådlig tid. Men ofrånkomligt är att snart sagt alla medborgare har tillgång till en dator med internetuppkoppling, på jobbet, hemma, på biblioteket eller hos någon ideell organisation. Satsningen på de så kallade personaldatorerna har drivit på. I utvärderingen av försöks- och utvecklingsarbetet som skett inom Folkbildningsrådet har det visat sig att folkhögskolorna är väl utrustade, om än inte alla ännu med fast internetuppkoppling så ändå med acceptabla tekniska lösningar. Ännu finns enstaka studieförbundsavdelningar som saknar anslutning. Den rimliga slutsats man kan dra är att praktiskt taget hela folkbildningssverige nu kan arbeta med internetanslutning, trots väntan på bredbandsutbyggnaden. Och efterhand blir snabbhet och kvalitet allt högre. Den tredje generationen mobiltelefoner 3g kommer att ge möjligheter att både sända och ta emot stora informationsmängder trådlöst. Pedagogik och ledarroll Det försöks- och utvecklingsarbete som bedrivits inom folkbildningen i Folkbildningsrådets regi, med stöd från KK-stiftelsen och Distum, har gett en rad intressanta resultat. I projekten visas att helt nya krav ställs på pedagogiken. Att bedriva distansstudier medför inte att allt blir lättare. Det framgår av flera inlägg i denna antologi. Det ställer krav på att 288 folkbildning.net
14 deltagarna verkligen har tillgång till och kan använda sig av ny teknik, att arbetet förbereds noga och följs noga av cirkelledaren/läraren. Folkbildningsarbetet har ett viktigt, för att inte säga omistligt, element i de personliga relationerna och kontakterna. Ofta framhåller cirkeldeltagare att detta väger över eller är lika viktigt som det ämnesmässiga innehållet. Dessa element får inte kastas överbord när man tar ett nytt hjälpmedel i bruk. Den som deltar i en distanscirkel har samma behov av att resonera, få ställa frågor och få stöd som i en närstudiegrupp. Folkbildningen har på ett övertygande sätt visat att dialogen och det sociala samspelet kan fungera utmärkt även på distans, men många deltagare har ändå ett behov av stöd i det fysiska rummet på hemmaplan och detta måste därför lösas. Ledarrollen förändras också. Litet drastiskt uttryckt kommer cirkelledaren alltid att vara i funktion, inte bara de två timmarna per vecka. Deltagarna kan hela tiden vara i kontakt med varandra och med cirkelledaren. Men cirkelledarskapet får inte bli ett dygnet-runt-uppdrag. Man måste i gruppen bli överens om hur man ska arbeta, precis som i den traditionella cirkeln. Hur långt man vill utveckla denna ytterligare form av kontakt och kommunikation beror alltså helt och hållet på vad cirkelledaren och deltagarna bestämmer sig för. Helst i förväg. Så kan punkt efter punkt läggas till listan över de nya frågor och möjligheter som dyker upp i den nya metodik som nu formas. Vi ska se det som nya möjligheter att göra folkbildningen än mera innehållsrik och spännande. Inte som en problemlista. Samverkan inom och bortom folkbildningen De nya möjligheterna till informationsutbyte inom och mellan studieförbunden öppnar nya perspektiv. Likaså blir det både möjligt och lättare att samverka mellan studieförbund och mellan studieförbund och folkhögskolor. Distansstudier kan bedrivas som en kombination av studiecirkel och kursavsnitt på folkhögskola. Och längre än så. Om vi till denna kombination också lägger möjligheten att koppla på en högskolekurs så vidgas perspektivet och antalet samarbetande parter. Komponenterna byggs samman till det deltagaren önskar med de inne- folkbildning.net 289
15 hållsmässiga och pedagogiska krav som måste ställas. Det förutsätter nära samverkan mellan ledare/lärare och stödpersoner i hela kedjan. En utbyggd samverkan kan åtminstone teoretiskt sett stå i konflikt med den idémässiga och ideologiska profilering som är grunden för mångfalden inom folkbildningen. Är det så? Det går inte att ge ett enkelt svar. Men frågan kan brytas ner i sina beståndsdelar. Karaktären av frihet och frivillighet är ett gemensamt kännemärke för folkbildningen. Det är inget som särskiljer folkbildningens aktörer eller försvagar idégrunden. Däremot klargör det skillnaden mellan det formella utbildningsväsendet och folkbildningen. I en framtid där både folkbildningsorganisationer och till exempel högskolor samverkar finns behov av att klargöra rollfördelning och ansvar. Den ena parten står för icke kompetensgivande studier, medan den andra utfärdar betyg eller examen. Även om studieförbunden i formell mening är likställda ekonomiskt, eftersom de lever med samma bidragsvillkor, finns det och kommer att finnas skillnader. Om inte annat så har medlemsorganisationer och intressenter möjlighet att påverka kostnadsbilden för deltagarna. Ledarkostnader kan skifta. Det är en konkurrensfaktor som man får leva med. I det enskilda ämnet torde det knappast vara avgörande för vilken anordnare som deltagaren väljer. Inte heller de ekonomiska förutsättningarna utgör hinder för en samverkan. En annan fråga är hur långt en samverkan kan sträcka sig. I försöksverksamheten med distansstudier (Folkbildningsnätverk på distans) har man samlat flera studieförbund och folkhögskolor i en och samma presentationsfolder. Inget tyder på att den enskilde anordnaren blivit utmanövrerad i presentationen eller i deltagarhänseende. Den som haft fördelarna på sin sida är deltagaren, som fått ett större urval ett friare val. Efter projektidens utgång 2002 har verksamheten fortsatt i en ny organisationsbildning, Nätbildarna. Som dessutom samverkar med en rad kommunbibliotek. Min slutsats är att den framtida konkurrensen kommer att bestå i kvaliten. Den anordnare som erbjuder den bästa och mest intressanta 290 folkbildning.net
16 uppläggningen av ämnet kommer att dra det längsta strået. Deltagarna blir vinnare. Folkbildningsnätet Folkbildningsnätet startades 1996 som ett samarbetsprojekt i Folkbildningsrådets regi. Det finansierades först av Distansutbildningskommittén och senare av kk-stiftelsen fram till Därefter har Folkbildningsrådet övertagit det ekonomiska och administrativa ansvaret för driften. Ett långsiktigt stöd från Centrum för flexibelt lärande (cfl) har också säkrat resurserna för ett långsiktigt utvecklingsarbete. Folkbildningsnätet är en teknisk plattform för öppet och flexibelt lärande, för kommunikation och pedagogiskt utvecklingsarbete. Där har skapats särskilda pedagogiska resurssidor. Samtidigt som nätet är en öppen arena har var och en av användarna kunnat bygga upp sina egna konferenser och kontaktsystem. De egna behoven får styra innehåll och former finns cirka registrerade användare på Folkbildningsnätet. Parallellt har flera av studieförbunden sina egna webbplatser och nätlösningar. I praktiken har de flesta folkbildare haft två, och ibland flera nät för sina medarbetare och deltagare. Olikheter i datautbyggnad, teknikinvesteringar och interna lösningar inom framför allt studieförbunden har inneburit att kunskap och nyttjande av Folkbildningsnätet varierat. Det scenario som avtecknar sig är att det kommer att finnas ett antal sinsemellan olika och studieförbundsanknutna lösningar, Folkbildningsnätet blir den gemensamma pedagogiska plattformen för hela folkbildningen. Pedagogisk kvalitet, användarvänlighet och kostnader kommer att avgöra den långsiktiga utvecklingen. För folkhögskolan är ställningstagandet mindre komplicerat. Antalet enheter är färre. Samarbetet är väl utvecklat och beprövat, bland annat genom fin, Folkhögskolornas informationstjänst. Folkhögskolans elever och lärare har i högre utsträckning än studieförbunden aktivt arbetat med och skaffat sig erfarenheter av Folkbildningsnätet. Inom fin finns folkbildning.net 291
17 numer en gemensam webbplats med samlad kursinformation för hela folkhögskolesektorn. Gemensam plattform för folkbildningen Sett ur ett deltagarperspektiv är de tekniska lösningarna, vem som äger och driver näten, av underordnad betydelse. Den som är intresserad av att studera ett ämne vill ha kontakt med någon som kan erbjuda ett innehåll som stämmer med de egna förväntningarna och behoven, en studieform som passar, en tid och plats som går att foga in i den egna almanackan. Distansstudier passar kanske bättre för den som vill påverka tid och studietakt. Särskilt om man skaffat sig datorvana och är beredd att arbeta med it-stöd. Andra vill delta i en grupp, kanske för att man har goda tidigare erfarenheter av det. De som gör ett medvetet val av studieförbund/folkhögskola utifrån ideologiska utgångspunkter kommer säkert att vara många även i framtiden. Men individuella önskemål kommer att bli allt viktigare, liksom tillgängligheten. Det som till slut avgör deltagarens val av anordnare blir kvaliteten i erbjudandet. Om vi håller fast vid deltagarperspektivet borde det bästa sättet att presentera folkbildningen vara att skapa en gemensam webbplats, där intresserade deltagare kan navigera fram till det ämne eller det studiealternativ man söker. Ännu saknas den möjligheten (även om Folkbildningsnätet är en god början). Den intresserade deltagaren måste först ha en kunskap om vilka studieförbund och folkhögskolor som finns. Därefter måste man söka bland en mängd webbsidor, klicka vidare till lokala enheter, för att slutligen hitta det man söker. En oändligt omständlig procedur. Risken är att intresset svalnar innan man når fram. En gemensam webbplats löser förvisso inte alla problem. Under många år framåt kommer stora grupper att sakna möjlighet att söka sitt studieämne över nätet. Dit hör äldre personer, boende i glesbygd, personer med olika handikapp, funktionshinder eller språkhinder. I många år framåt kommer folkbildningen att få arbeta med konventionella rekryterings- och pedagogiska metoder. Men det får inte hindra att man rustar sig för en framtid, där it-stöd blir allt viktigare och vardagsbetonat. 292 folkbildning.net
18 Vilka är hindren? Studieförbunden har, i långt högre grad än folkhögskolan, genom decennierna konkurrerat om deltagarna. Bakgrunden är historisk och har inte bara med ekonomi att göra. De tio studieförbunden har rötter i olika folkrörelser och ideologiska riktningar. Idékonkurrensen har setts som ett egenvärde i ett demokratiskt samhälle. Därför har också studieförbunden investerat i egna nätlösningar och egna webbplatser. Att uppträda gemensamt kräver självövervinnelse och samarbetsförmåga. Att våga inse att den verkliga konkurrensen inte gäller tekniska lösningar utan profilering och kvalitet i utbudet. Med folkhögskolorna förhåller det sig annorlunda. De är färre till antalet än studieförbundsavdelningarna. Under många år har samarbetet kring Folkhögskolornas Informationstjänst prövats, numera genom den webbaserade databasen. Även om det närmast är en självklarhet måste också folkbildarna inse att man endast utgör en del av bildnings- och utbildningssamhället. Det växer ständigt fram nya grupperingar och nätverk som inte har någon naturlig anknytning till studieförbund och folkhögskolor, men som ändå arbetar med folkbildande verksamhet. Andra anordnare högskola, kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildningen, privata e-learningföretag presenterar sig på nätet och alltmer slagkraftigt. Konkurrensen står i mindre grad mellan folkbildningens aktörer och alltmer mellan folkbildning och andra anordnare. Risken är att en självvald isolering i ett längre perspektiv kan försvaga folkbildningen som alternativ för den kunskapssökande allmänheten. Folkbildningsnätet är en god grund att bygga vidare på. Det är redan idag en mötesplats och studieplattform som börjat finna sin form i Folkbildningsnätets pedagogiska resurser. Det kan byggas ut med en gemensam webbaserad databas för både folkhögskolor och studieförbund. Där bör samtliga folkhögskolors och studieförbundsavdelningars kurser/cirklar vara sökbara. Informationen på den gemensamma databasen är länkad till respektive organisations egna hemsidor. Omvänt kan varje skola/studieorganisation länka till den gemensamma webbplatsen. Kanske kan denna tänkta och fullt realistiska uppläggning kännas utmanande för det enskilda studieförbundet. Men den innebär ju inte att folkbildning.net 293
19 man förlorar kontrollen. Var och en bestämmer vad som ska läggas in i den gemensamma databasen och vad man vill behålla för sig själv på den egna webbplatsen. Var och en bestämmer hur mycket man vill profilera sig. Poängen är att hela sökprocessen blir deltagarstyrd, vilket borde vara det allra viktigaste. Något tillspetsat kan man säga att varje organisation själv väljer i vilken grad man vill isolera sig från intresserade deltagare. Det scenario som avtecknar sig är positivt. Med den frihet i innehåll, former, organisering och pedagogik som alltid präglat folkbildningen krävs inga stora omvälvande institutionella förändringar för att möta den nya tidens krav på individuell anpassning av ämnesval, förläggning i tid, val av plats. Men fortsatt framgång kräver också stor öppenhet och samarbetsförmåga. 294 folkbildning.net
IFör drygt ett år sedan deltog jag i en sammankomst i Umeå, där
folkbildning.net 02-03-25 21.10 Sida 223 Distanspedagogik, hot och möjligheter vågar vi ta vara på möjligheterna? av Bo Toresson IFör drygt ett år sedan deltog jag i en sammankomst i Umeå, där ledaren
Läs merEnkät till folkhögskola
Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten
Läs merIT-strategiska frågor för folkbildningen
IT-strategiska frågor för folkbildningen 2003 2005 Antaget av Folkbildningsrådets styrelse vid sammanträde 3 4 december 2002 Folkbildningsrådet 1 Innehåll 1. Folkbildningens framtida uppgifter på IT-området
Läs merRemissyttrande över 2014 års Demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)
2016-06-16 Diarienr 101, 2016, 07 1 (7) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över 2014 års Demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Folkbildningsrådet redovisar här synpunkter
Läs merIJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever jag på
folkbildning.net 02-03-25 19.56 Sida 5 Folkbildningen i kunskapssamhället eller Vad gör vi om alla ska bli folkbildare? av Mikael Andersson IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever
Läs merFolkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga
Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens
Läs merfolkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Med det virtuella
Läs merFolkbildningens flexibla lärande
Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av
Läs merLärresurs för ett digitalt lärande Metodhandledning
Lärresurs för ett digitalt lärande Metodhandledning Producerat 2012 av Studieförbundet Vuxenskolan för Folkbildningsnätet Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika
Läs merSammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan
117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga
Läs merRörelsefolkhögskolornas idégrund
Rörelsefolkhögskolornas idégrund Inledning I detta dokument uttrycks den gemensamma idégrunden för rörelsefolkhögskolorna i Sverige. Rörelsefolkhögskolorna drivs av folkrörelser, föreningar eller stiftelser.
Läs merFolkuniversitetets pedagogiska ramprogram
Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram Folkuniversitetets pedagogiska idéer och ambitioner Inledning Det här pedagogiska ramprogrammet beskriver Folkuniversitetets syn på lärande. Ramprogrammet riktar
Läs merFlexibel utbildning på distans
folkbildning.net 02-03-25 21.05 Sida 201 Distanspedagogik Flexibel utbildning på distans ett kapitel fullt med svärord av Mikael Andersson Iuppdraget för min organisation, Distum, anges det att vi ska
Läs merVärldens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige
Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska
Läs merMÅLBILDER FÖR LÄRMILJÖN I SKELLEFTEÅS GRUNDSKOLOR
MÅLBILDER FÖR LÄRMILJÖN I SKELLEFTEÅS GRUNDSKOLOR Övergripande vision Flexibla lärmiljöer som optimerar lärandet, anpassade för framtiden i ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Lärmiljö - definition
Läs merFolkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta
Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och
Läs merSÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Organisationen
Läs merFOLKBILDNING 1997/98:115
FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse
Läs merIBegreppet demokrati har en central ställning i folkbildningen.
folkbildning.net 02-03-25 20.03 Sida 39 Deltagarstyrning på distans av Rosalie Norberg & Ingemar Svensson IBegreppet demokrati har en central ställning i folkbildningen. Det handlar då både om medel och
Läs merFastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet
Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10 Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Verksamhetsformer Det finns tre olika verksamhetsformer: studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet
Läs merSISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR
SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. SISU Idrottsutbildarna
Läs merProjektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden
Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merStudiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård
Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring
Läs merFolkbildningsrådet. Arbetar även med vissa uppdrag från medlemmarna. Ca 30 anställda.
Folkbildningsrådet Ideell förening med tre medlemmar: Sveriges kommuner och landsting (SKL), Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Folkbildningsförbundet. Myndighetsuppdrag givna av riksdagen
Läs merFolkuniversitetets pedagogiska ramprogram
Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson
Läs merSÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Verktygen
Läs merOm möten, mötesplatser och arenor
Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande
Läs merDIGITALISERING I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN
DIGITALISERING I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Utbildningsförvaltningens ställningstagande 11 januari 2017 Utbildningsförvaltningens ställningstagande kring digitalisering i förskolan och skolan Haninge 2017-01-11
Läs merFBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28.
Lasse Magnusson 2001-02 - 28 FBR informerar Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen Allmänt Regeringspropositionen har till sitt innehåll en viss tyngdpunkt
Läs merfolkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Folkbildningen och
Läs mer2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet
2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram Lust att lära kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Inledning Kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Kraftkälla för medborgare och lärande
Läs merKommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget
Kommittédirektiv Utredning om deltagande i folkbildning Dir. 2003:6 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,
Läs merSKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad
SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö
Läs merSkolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni
Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merIFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett
folkbildning.net 02-03-26 07.34 Sida 77 ett gemensamt pedagogiskt verktyg av Tore Persson I är ett elektroniskt konferenssystem och ett pedagogiskt verktyg för folkhögskolor och studieförbund. Nätet är
Läs merFlexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006
Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell
Läs merSv-Flex stfb Organisation
Sv-Flex stfb Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Södra Mellansverige Projektledare Jimmy Olsson e-postadress jimmy.olsson@sv.se Tel 0735347316 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Projektets utgångspunkt
Läs merUPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA
1(5) KULTURNÄMNDEN Referens Datum Diarienummer Kultursekretariatet/JL 2011-10-19 KUN 6-2011 UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014 Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar
Läs merDigitala studiematerial
folkbildning.net 02-03-26 07.30 Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger
Läs merKultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap
Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M) Kultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merGemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
Läs merYttrande över betänkandet Låt fler forma framtiden SOU 2016_5(362761)_TMP 2016:5) från 2014 års Demokratiutredning
1 (8) Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Låt fler forma framtiden SOU 2016_5(362761)_TMP 2016:5) från 2014 års Demokratiutredning har getts möjlighet att yttra
Läs merRemiss SOU 2003:55 Digitala tjänster hur då? En IT-politik för resultat och nytta
2003-10-15 Dnr: 119u,2003,07,BG Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss SOU 2003:55 Digitala tjänster hur då? En IT-politik för resultat och nytta 1. Sammanfattning av Folkbildningsrådets
Läs merfolkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Innehåll Förord...............................................
Läs merNorrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/
Riktlinje 2017-03-14 Norrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/0071-4 003 Fastställd av kultur- och fritidsnämnden den 14:e mars 2017. Riktlinjen beskriver grunderna för hur kultur- och
Läs merAtt Köpa Hund. Inledning
Inledning At köpa hund är ett webbaserat studiematerial för den som funderar på att skaffa hund och vill veta mer om vad man ska tänka på när det gäller val av ras, hur man ska uppfostra en hund och vad
Läs merVerksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Här möter barn och föräldrar
Läs merBildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund
Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926 Foto: Marit Jorsäter Vuxenutbildning Studieförbund 372 I över hundra år har människor i Sverige samlats för att tillsammans
Läs merDemokrati och digital delaktighet. Delrapport 2007
Demokrati och digital delaktighet Delrapport 2007 Innehåll Uppdraget 3 Genomförande 4 Nationell idékonferens 4 Idéskrift och seminarier 5 Temasida på Folkbildningsnätet 5 Forskningsprojekt 5 Samverkan
Läs mer2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Läs merBiblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun
Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,
Läs merDetta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.
Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en
Läs merÖverenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap
1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,
Läs merSV Gotland Verksamhetsplan 2018
SV Gotland Verksamhetsplan SV ger människor möjlighet att utvecklas genom att erbjuda kreativa mötesplatser Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna
Läs merSOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION
SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa
Läs merFolkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.
Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,
Läs merStrategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden
Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.
Läs merRöster om folkbildning och demokrati
F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från
Läs merBIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad
BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN Beslutad 2012-02-27 1 Biblioteksplan för Åstorps kommun En biblioteksplan är något som alla kommuner enligt lag är skyldiga att ta fram. Men det är också något vi folkvalda
Läs merIT-plan för Förskolan Äventyret
IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé
folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge
Läs merDiskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet
Syftet med studiecirkeln är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem
Läs merFRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT
Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.
Läs merFolkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003.
Folkbildningens Framsyn - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Dokumenterat av Christina Holmqvist april 2003 1 Inledning
Läs merDistanspedagogik bland folkbildare DiFo
Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger
Läs merElever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016
Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016 I denna promemoria beskriver vi officiell statistik om elever, kursdeltagare och studieresultat
Läs merVälfärd genom livet. Alla ska känna sig trygga med samhällets stöd i livets olika skeden. Det gäller från förskolan till äldreomsorgen.
Vi socialdemokrater är övertygade om att med demokrati förändra samhället. Vi bygger därför vårt samhälle på demokratins ideal med folkvalda politiker, fri opinionsbildning och respekt för allas lika värde.
Läs merLULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT
LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN 2 (7) Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 IT... 4 Sammanfattning... 7 LULEÅ KOMMUN 3 (7) Bakgrund Elever ska ha tillgång till
Läs merStudiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.
Kursplan 1 ipad - Kom igång - grundläggande nivå Studiematerialet som kursplanen bygger på finns på Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser. Studiematerialet kan användas som en guide/handledning för
Läs mera White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.
a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar
Läs merRegeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:
Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar
Läs merVindelns folkhögskola Tolerans Jonas Hasselqvist Expo akademien Projektrapport Vt 2012
Handledare: Åke Häggström 1 Innehållsförteckning 1. Syfte...3 1.1 Målsättningar...3 2. Metod...3 3. Kronologisk översikt...4 4. Analys...4 4.1 Föreläsningar...4 4.2 Studiecirkeln...5 4.3 Bloggen...5 5.
Läs merVerksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden
Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets
Läs merEn för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland
Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder.
Läs merTänk om allt var svart
Tänk om allt var svart Och vi fick locka fram ljuset Hur skulle då ljuset se ut? Okej vad är då folkbildning? > kom ihåg att vi aldrig sett ljuset förr Vi kollar med Folkbildningsrådet EVENTUELLT
Läs merDigitala Minnen. Luleå kommun
Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merÄRENDE 5. Detta program är indelat i två delar: 1. Kulturens roll i det livslånga lärandet 2. ABM-utveckling och lärande
Kraftkälla för medborgare och lärande Program för kulturnämnden i Västra Götalandsregionen kring samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer, som grund för en aktiv roll i det livslånga lärandet. Bakgrund
Läs merDemokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.
Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens
Läs merMin syn på optimal kommunikation i en PU-process
Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.
Läs merKommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.
2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar
Läs merSkolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning
SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv
Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse och
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv
Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse
Läs merProjektmaterial. PRO folkhögskola
Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merFolkbildning så funkar det
Folkbildning så funkar det Region Uppsala 2019-01- 29 Magnus Wetterberg, Folkbildningsrådet 1 100 000 människor 2017 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre medlemsorganisationer
Läs merProjektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola
Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial. ABF Södra Lappmarken
Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net
Läs mer4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande
1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser
Läs merDet här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild
Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och
Läs merSV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)
SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och
Läs merNy kunskap och kontakt. Att leda studiecirklar med asylsökande
Ny kunskap och kontakt 1 Att leda studiecirklar med asylsökande TRÄFF 1 Folkbildning Föreningsmänniska, medmänniska och studiecirkelledare 1 Ett material för cirkelledare i svenska och samhälle Många olika
Läs merProjektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm
Projektmaterial ATT UTTRYCKA SIG I TEXT OCH BILD Studiefrämjandet i Stockholm Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merEtt litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel
Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof
Läs merFellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018
Måldokument 2014-2018 Skolans övergripande målformulering har Örebro läns landsting som huvudman och är således politiskt och religiöst obunden är en skola för alla, med särskild inriktning mot personer
Läs merSvensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering
Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orienterings vision dit vill vi Svensk orientering vill vara
Läs mer