Tankarna bakom IT-satsningen en problematisering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tankarna bakom IT-satsningen en problematisering"

Transkript

1 2 BAKGRUND Tankarna bakom IT-satsningen en problematisering Det finns olika anledningar till att använda skolans resurser till en satsning på Informationstekniken. Den första är att IT, i betydelsen datortillämpningar, nu är i så allmänt bruk och så lättillgänglig att grundskolan bör ta ansvar för att ge en grundläggande användarkompetens. Den andra anledningen är att även skolan, som alla andra branscher eller verksamhetsområden, bör använda sig av de möjligheter till effektivisering som IT ger. Det gäller inte enbart det administrativa området som schemaläggning, ekonomi och närvaroregistrering utan även i den ordinarie pedagogiska verksamheten, t ex att med print on demand ge möjligheter för en effektivare distribution och lokal anpassning av läroböcker eller bättre undervisning och genomgångar av bättre förberedda lärare. Den tredje anledningen är att med IT förändras villkoren för pedagogiken genom att föra över så mycket som möjligt till datoranvändning, t ex Totalt IT-anpassad skola (Eriksdalsskolans projektnamn). Tanken är att med IT (huvudsakligen datoranvändning) helt förändra elev- och lärarrollen, villkoren för inlärning, skolans lokalanvändning och organisation och skapa en helt ny pedagogik. I anslutning till denna tredje anledning, eller snarare inflätad i den tredje anledningen, finns en pedagogisk vision eller utopi. Visionen är att bryta ner arbetsorganisationen, hierarkin och maktstrukturerna i skolan, att få till stånd en genomgripande förändring där förmedlingspedagogiken ersätts av fri tillgång till all kunskap och självstudier som sker den tid det passar eleven bäst och där läraren i stället blir den handledande pedagogen. Visionen gäller egentligen hela samhället och är till stora delar en politisk vision. Här är anledningen till att satsa på den nya informationstekniken endast ett medel för att nå pedagogiskt ideologiska mål. Det man kan förvänta sig är att bakgrunden till storsatsningen på projektet IT i Undervisningen är en kombination av dessa tre anledningar. Vad som avgör skälen för satsningen beror också på hur man definierar skolans samhällsuppdrag. 11

2 Skolans uppgift beskrivs i samband med IT-projektet IT i Undervisningen som att ge varje elev kompetensen att... ta ansvar för sin egen inlärning och att söka, sammanställa, presentera och värdera information och därmed omvandla information till kunskap 12. Metoderna för att genomföra detta uppdrag är att arbeta över ämnesgränserna, att lärarrollen förändras från kunskapsförmedlare till att vara handledare i inlärningen, att elevrollen förändras från att vara passiv kunskapsinhämtare till att aktivt söka, bearbeta, analysera och värdera fakta, att tids- och lokalanvändningen löses upp så att eleven kan arbeta i mindre grupper och ostört och att skolbiblioteken utvecklas till att vara skolans centrum för informationssökning. Bibliotekarien är också pedagogen som lotsar eleverna i deras forskningsarbete. 12 Informationsteknologin (IT), i första hand datorer, kommer att på ett avgörande sätt skapa denna metodiska och organisatoriska förändring. Syftet med projektet IT i undervisningen är att öka elevernas aktiva, undersökande arbetssätt 12 All utvärdering måste göras i förhållande till något. Det självklara borde vara att utvärdera mot de uppsatta målen. Av olika skäl är detta dock ovanligt. Ett mycket vanligt förhållande är att målen är formulerade så att de inte är utvärderingsbara. Det finns alltså anledning att titta lite närmare på målen för skolan, skolans samhällsuppdrag, att ta ansvar för sin egen inlärning och att söka, sammanställa, presentera och värdera information och därmed omvandla information till kunskap. Man kan jämföra detta samhällsuppdrag med delar av definitionen för humanism så som den ges i Nationalencyklopedin: å den andra att hon har möjligheter och frihet att utvecklas moraliskt, estetiskt och intellektuellt och därigenom förverkliga sin mänsklighet. Humanismen står också i opposition till teorier som som förnekar människans frihet och beskriver henne som styrd av ödet, arvsynden, 12 Informationsbroschyren Lust att lära - hela livet från IT i undervisningen Stockholms Skolor, sid 3 och 7. 12

3 sin biologiska natur, det genetiska arvet, den sociala miljön eller andra strukturer. (Band 9 sid 150) Det visar sig alltså att målsättningen med skolan inte är en målsättning utan ett grundantagande om människan som kraftfullt ifrågasätts genom sammanblandningen av grundantagande och målbeskrivning. Denna målsättning blir naturligtvis omöjlig att utvärdera, eftersom ett grundantagande inte går att utvärdera. Det kan visserligen vara ett grundantagande som utvärderingen kan vila på men det är något som inte går att bevisa. När det visar sig att skolans samhällsuppdrag inte är en målsättning, blir det mycket besvärligt att utröna om de föreslagna metoderna ens logiskt sett leder till målen. Metoderna att arbeta över ämnesgränserna, att lärarrollen förändras från kunskapsförmedlare till att vara handledare i inlärningen, att elevrollen förändras från att vara passiv kunskapsinhämtare till att aktivt söka, bearbeta, analysera och värdera fakta, att tids- och lokalanvändningen löses upp så att eleven kan arbeta i mindre grupper och ostört och att skolbibliotek utvecklas i alla skolor som ett centrum för informationssökning där bibliotekarien lotsar eleverna i deras forskningsarbete kommer att sväva ganska fritt. De har något slags värde i sig men inte genom att vara metoder för att nå angivna utvärderingsbara mål. Alla de utvalda metoderna, bildar på ett intressant sätt antitesen 13 till den allmänna uppfattningen om traditionell skolorganisation och skolmetodik. Det som har hänt är att man blandat ihop mål och medel. Medlen, antitesmetoderna har blivit målen och målen är borttappade, vilket för med sig att man också tappat bort skolans samhällsuppdrag. Det blir på något sätt så självklart att skolans samhällsuppdrag är att göra alla elever litterata att det tappas bort. Det kan vara en bakgrund till att hela detta stora projekt har blivit ett projekt för att förändra metodiken i grundskolorna i Stockholm, i alla fall utifrån hur det presenteras i skrift 14. Vilken 13 Med antites menar man en ståndpunkt som står på samma grundantaganden som tesen men man drar konsekvent en motsatt slutsats, samma sak fast tvärt om. Det brukar benämnas som att antitesen är tesens negation. Detta tes - antites förhållande har länge varit ett tydligt mönster i svensk pedagogisk/metodisk debatt. Ett enkelt rättesnöre har blivit avviker den rekommenderade metoden från traditionella skolmetoder så är det bra metoder. Vad som är bra metoder avgörs alltså inte av att eleverna faktiskt lär sig det som var meningen och/eller att fler elever lär sig mer utan av att metoden i sin beskrivning utgör en motsats till dominerande metoder. 14 Ågren, A. IT inom undervisningen i Stockholms skolor Tjänsteutlåtande 6, 13

4 referenspunkt skall en utvärdering utvärdera mot? Det finns anledning att påpeka att som ett bakomliggande grundantagande bakom denna studie ligger uppfattningen att människan är född aktiv och undersökande. Som en konsekvens av detta följer uppfattningen att om skolan tillåter individen få fortsätta att vara aktiv och undersökande i skolan, så blir skolan effektivare i att få alla elever fram till den kompetens och kunnande resultatansvaret anger. Eftersom det är en effektivare metodik, har vi allt att vinna på att föra detta i bevis och att metoder för att bedöma registrera och mäta detta utvecklas. Detta leder sedan vidare till hur kunskap och kompetens skall mätas. Det området är blockerat av avståndstagandet från den 30-åriga praxis att endast mäta det som som går att mäta med normalfördelningsbaserade mätinstrument och operationella definitioner. Dessa mätinstrument har tendenser att ge fördel åt metoder som utgår ifrån att hindra eleven från att vara skapande och aktiva. Detta har i sin tur gått hand i hand med regelstyrningens taktik, premiera metodvalet inte resultatet. Även här råder således antitesens problematik. Majoritetsuppfattningen blir att eftersom det bara finns ett felaktigt sätt att mäta så skall vi inte mäta alls. Syntesen att mäta rätt saker tillåts inte växa fram. Regelstyrningens taktik var att fokusera på genomförandet och att tvinga på lärare metoder med argumenten att metoderna i sig är ädlare, socialare och mer humanistiska eller utgick i från en människosyn om att människa är född aktiv. Fokus låg alltså på metoderna inte på resultaten. Som en konsekvens av denna taktik var man obenägen att föra metodernas effektivitet i bevis 15. En av de vanligaste lösningarna i denna situation är att välja att utvärdera mot den tänkta normalfördelningen 16. När man försöker påverka barn och vuxnas kompetens (att lära någon något) och tänkande utgår man naturligtvis från att det går att göra det. Med en systematisk och organiserad miljöpåverkan (det skolan försöker göra) AruN Stockholms skolor, ADB i Undervisningen. Lust att lära - hela livet IT i Undervisningen,Stockholms skolor Det låg i systemets intresse att stödja uppfattning att skolans resultat inte går att mäta, att de högre värden de nya metoderna ledde till inte gick att registrera. Ibland framställdes t o m behoven att söka ta reda på resultaten som illasinnade eller reaktionära. 16 Utan att någonstans redovisa det, utgår man från att det man utvärderar är ett biologiskt fenomen och alltså kan tänkas vara normalfördelat. 14

5 söker man skapa önskvärda kulturprodukter av, i vårt fall, svensk kultur. Kulturprodukter som att kunna läsa svensk skönlitteratur vilket i sin tur leder till att man som en ytterligare kulturprodukt bygger upp en skönlitterär referensram. I detta vida kulturbegreppet ligger hur vi pratar (det svenska språket) hur vi klär oss, hur vi bygger hus i Sverige, hur en arbetsplats fungerar (t ex företagskultur), hur vi tänker, vilka spelregler som gäller i samhället, vad vi är intresserade av, vad vi vill och inte vill lära oss osv. Det är denna vida definition av kultur som ligger i uttrycket i att skolans samhällsuppdrag är att sörja för den kulturella reproduktionen. Kulturella fenomen är inte normalfördelade. Att skåningar i allmänhet är sämre på att åka skidor än Kirunabor eller Samer är ju inget biologiskt fenomen. Det enklaste sättet att sätta normalfördelningen ur spel är att ge de individer som behöver längre tid på sig för att lära sig en önskvärd kompetens mer tid. Att den som aldrig sett en dator är sämre på att hantera den än en individ som lekt med datorer sedan fyra års ålder är en kulturprodukt och inte ett biologiskt fenomen. Att vissa yrkesgrupper har lägre datorkompetens är inte heller normalfördelat. En stor del av all utvärdering av skola och utbildning bygger alltså på diskutabla grundantaganden om det som utvärderas. Först i och med reformerna i anslutning till Lpo 94 görs ett öppet ställningstagande för utvärdering, kvalitetssäkring och resultatansvar och som en konsekvens ett allt tydligare avståndstagande från kvantitativa och på normalfördelningen baserad bedömningar och utvärderingar 17. Det har dock länge funnits lärare som bestämt sig för vad de vill att eleverna skall kunna. De har satt upp egna oredovisade resultatansvar, t ex läsa med en viss kvalité, skriva enligt vissa normer eller behärska datorn så väl att den som teknik sjunker in i bakgrunden på samman sätt som läsandet och skrivande gör för dem som behärskar dessa tekniker. När dessa lärare nu med kravet på i förväg redovisade bedömningskriterier 18 beskriver sina frivilliga pedagogiska resultatansvar visar det sig att de väl går att inordna i kursplanernas mål att uppnå. De möts nu av kollegers och föräldrars uppskattning. Även elever uttrycker sin uppskattning över det de får veta. Det besvärliga för dessa lärare och för skolideologerna är dock att de med viss framgång använder en del av de pedagogiska organisationsformer och metoder som utgör definitionen på det man inte skall göra. De undervisarmed framgång om grundtänkandet bakom 17 Tydligt framskrivet i kap 6 i 1997 års nationella utvecklingsplan för det svenska skolväsendet. (Regeringens skrivelse 1996/97:112 ) 18 Lärare i både grundskolan och på gymnasieskolan är enligt Lpo 94 och Lpf 94 skyldiga att i förväg redovisa hur de kommer att bedöma elevernas kompetens och kunnande. 15

6 kalkylbladet, de synliggör vad geografi för äratt visa vad kalkylprogram är användbara till i just detta ämnesområdeoch klargör kanske till och med vad som är tecknet på att man har förstått vad geografi går ut osv. på Om utvärderingen inte görs mot utvärderingsbara mål i form av elevkompetens om vad som är bra metoder avgörs av annat än huruvida de fungerar, då är det lätt att avfärda dessa lärare. Men om utvärdering görs mot uppnådda elevresultat då kan det också bli besvärligt. Risken finns att de bra/ädla metoderna visar sig inte fungera. Är vi beredda att tolerera den typen av utvärdering? Rimligtvis är de osagda tankarna bakom 183 miljonersprojektet IT i Undervisningen något klarare än vad som framgår, trots att några klara mål inte hade ställts upp i det som skrivits. En rimlig tolkning är: Skolans uppdrag är att ta ansvar för den delen av den kulturella reproduktionen hemmet inte sköter. Förändringar i vår kultur och vårt samhälle gör att det inte längre räcker med att alla ges rätten att bli läsande, skrivande, dvs litterata, och att kunna räkna. Användandet av den elektroniskt baserade informationsteknologin är så omfattande att skolan måste lära sig hur man skall ta ansvar för att få fram eleverna till en viss basnivå. Därför måste vi bygga upp denna kompetens i skolan. (Alla berörda beslutsfattare som själva sett hur datoranvändningen har förändrat deras vardag är beredda att ta ansvar. Men hur?) Det finns runt internet och www en hausse som nästan fått religiösa inslag. Den ena förhoppningen om den nya teknikens möjligheter efter den andra lanseras som om de redan fanns i kommersiellt bruk. I den vågen är oftast IT den diffusa samlingsrubriken. Att det i den anda datorindustrin skapat, också skapas visioner om en revolution inom pedagogiken är naturligt. I den visionen ersätts naturligtvis alla andra medier och läraren av datorer. Vilken skolekonomiansvarig som helst kan lockas av förhoppningen om den stora vinsten med att kunna göra grundskoleverksamheten mindre personalintensiv och att kunna lägga över lärobokskostnaderna på outslitliga elektroniska media. Den som känner till karaktären på skolans produktion och produktionsförhållanden samt skolans faktiska produktionsresultat förförs dock inte av dessa visioner och utopier. Man satsar inte 183 miljoner på ett år på en metodik som inte finns ännu, än mindre är utprövad och som skulle ha ett värde i sig oberoende av om den leder till de för skolan uppsatta målen. Detta hade också projektledningen IT i Undervisningen klart för sig. 16

7 Sammanfattat var nog tanken bakom satsningen IT I Undervisningen : Datorerna håller på att slå igenom på allvar i samhället och skolan måste därför hänga med. Något måste göras för att sätta igång förändringsprocessen och inleda en nödvändig reflektion. Den är logisk, respektabel men svår att utvärdera mot. 17

Litterat Skolans ansvar förutsätter goda texter. Biblioteksbladet 7 95 Bo Sundblad

Litterat Skolans ansvar förutsätter goda texter. Biblioteksbladet 7 95 Bo Sundblad Litterat Skolans ansvar förutsätter goda texter. Biblioteksbladet 7 95 Bo Sundblad Läsning har alltid omgivits av mystik. Så är det än idag, till och med inom en del av läsforskningen. Att det är på det

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över

Läs mer

Visioner. Mål. Arbetsorganisation. Hjälmstaskolan 2011/2012. Arbetsplan

Visioner. Mål. Arbetsorganisation. Hjälmstaskolan 2011/2012. Arbetsplan 2011-06-30 Hjälmstaskolan 2011/2012 Arbetsplan Visioner I Hjälmstaskolan skall du: Bli berörd intellektuellt och känslomässigt. Utmanas och överraskas. Känna glädje, skaparlust, trygghet och gemenskap.

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument

1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-10-28 144 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning Förord...4...5 Folkbibliotek - för

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Länsträff 2012 Skolform SMoK

Länsträff 2012 Skolform SMoK Länsträff 2012 Skolform SMoK SMoK ska i mars 2013 besluta om skolformsfrågan. Tills dess ska vi inom Musik- och Kulturskolorna bestämma oss vilken väg vi ska ta. Organisation - Verksamhet Det finns ingen

Läs mer

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen

Läs mer

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-26 Handläggare: Björn Johansson Heléne Wallerstedt Telefon: 08 508 33 818 076 12 90 780 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs

Läs mer

Utvecklingsplan för IT inom BUN

Utvecklingsplan för IT inom BUN Utvecklingsplan för IT inom BUN 2006 2009 Godkänd i BUN 060615, 104 Inledning Med visionen i fokus; Barnet/eleven i centrum för bildning och fostran, är det av största vikt att man följer med i samhällsutvecklingen.

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Välkommen till Nya Bagarmossens skola!

Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Barn ska få all den kunskap de behöver och samtidigt känna sig trygga Hej, Att välja skola för sina barn är ett viktigt beslut. Du måste som förälder känna dig trygg

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Skolplan/utbildningsstrategi för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2008-05-21, 47 Kommunens mål är att Sollentuna ska erbjuda Sveriges bästa utbildningsverksamhet. Den ska präglas av Kunskap Frihet

Läs mer

Likvärdig skola med hög kvalitet

Likvärdig skola med hög kvalitet Gävle Kommun Likvärdig skola med hög kvalitet Sätra rektorsområde Likvärdig skola med hög kvalitet Bakgrund I september 2011 fick Barn & Ungdom i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden att återkomma med underlag,

Läs mer

Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor.

Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor. Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor. Bakgrund I april 2005 godkände PKN (Primär Kommunala Nämnden) en grundplan för informationskompetens som ska gälla i alla Kalmar läns skolorna.

Läs mer

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola 2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla

Läs mer

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer

Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg? Tjänsteskrivelse Datum 2010-06-23 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor 1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur

Läs mer

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen!

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen! Socialdemokraterna i riksdagen Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen! 2 (8) Inledning Med denna rapport vill vi visa väljarna i Kungsbacka hur vår politik ser ut utifrån budgetmotionen

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.

Läs mer

I efterhand eller i förväg kriterier Det går inte

I efterhand eller i förväg kriterier Det går inte 3 UTVÄRDERA MOT VAD? All utvärdering måste göras i förhållande till något. Detta kan synas vara ett trivialt påstående, men det är idag en mycket komplex och inte minst vittförgrenad problematik, vilket

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s. Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala

Läs mer

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Stockholm 28 augusti 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Riksföreningen

Läs mer

Avdelningens verksamhetsplan 2016. Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola

Avdelningens verksamhetsplan 2016. Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola Avdelnings verkssplan 2016 Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola www.skovde.se Skövde kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ansvarsområde och organisation... 4 3 Styrkort...

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Täby Enskilda Gymnasium AB Org.nr. 556568-0112 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Täby Enskilda gymnasium belägen i Täby kommun 2 (6) Tillsyn i Täby Enskilda gymnasium har genomfört tillsyn av Täby

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Den fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet

Den fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Den fria tidens pedagogik Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Presentationens upplägg Historik Fritidshem lite fakta Fritidshemmets uppdrag Olika förståelser av begreppet

Läs mer

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla

Läs mer

Ordförande i utbildningsstyrelsen Kvarnbergsskolan den 17 april 2013 Max Ljungberg (MP) och Produktionschef Pia Andersen ProV Utbildngsstyrelsen och finansieringsnämnden för kännedom Värmdö kommun Ett

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Mars 2001. Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00

PROJEKTMATERIAL. Mars 2001. Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Södra Närke Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvärdering och slutrapportering

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola

Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola Kulturriket i Bergslagen 2009-03-12 Rev. 2013-03-25 Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola Innehåll: Bakgrund Mål Handlingsplan Bilagor Bakgrund Skinnskattebergs biblioteks

Läs mer

Kommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS

Kommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS SAMS-utvärdering Harry Petersson Med kompletterande anteckningar från Joakim Tranquist 2009-02-05 Kommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS 1. Inledning Det var intressant att läsa

Läs mer

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR Högsby kommuns förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning. NY LAG Från 2006-04-01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Till Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2009-09-30 Till Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) Föräldraalliansen Sverige är ett nationellt förbund för

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång Barn- och utbildningsförvaltningen Sju Nycklar för framgång Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv på olika frågor. Jag förstår liksom

Läs mer

Härnöns verksamhetsområde Läsåret 2013-2014. Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola

Härnöns verksamhetsområde Läsåret 2013-2014. Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola Härnöns verksamhetsområde Läsåret 2013-2014 Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola 2013-2014 1 Innehållsförteckning Vad säger styrdokumenten? Kartläggning Mål Åtgärder Ansvarsfördelning Åtgärder

Läs mer

Skolplan Aspero Friskolor

Skolplan Aspero Friskolor Skolplan Aspero Friskolor 2015-2017 Antagen av skolstyrelsen 2014-12-04! 1 av 5! Skolplanens syfte Skolplanen är Asperos styrdokument för den dagliga verksamheten för samtliga, elever och personal, vid

Läs mer

Handbok för LEDARSAMTAL

Handbok för LEDARSAMTAL Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under

Läs mer

Årsrapport 2013. Gamla Påvelundsskolan

Årsrapport 2013. Gamla Påvelundsskolan Årsrapport 2013 Gamla Påvelundsskolan Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Beskrivning av enheten... 3 1.2 Årets viktiga händelser... 3 1.3 Sammanfattning... 5 2 Mål och utvecklingsfrågor... 6 2.1

Läs mer

Skola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse.

Skola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse. Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen Gunilla Nilsson Suikki Förvaltningschef Skola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse. I Kramfors satsar vi på barnen/eleverna. Vi

Läs mer

Vägskälsdag 2 februari 2014

Vägskälsdag 2 februari 2014 Vägskälsdag 2 februari 2014 Den 2 februari 2014 arrangerade riksstyrelsen en vägskälsdag dit UH:s medlemmar var inbjudna för att fördjupa sig och diskutera kring rekrytering, engagemang och UH:s vision

Läs mer

skola för alla barn i Söderhamns kommun

skola för alla barn i Söderhamns kommun En skola för alla barn i Söderhamns kommun Vi vill: Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som vi redan har i skolan Bredda utbudet

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KÄPPALA FÖRSKOLA

ARBETSPLAN FÖR KÄPPALA FÖRSKOLA ARBETSPLAN FÖR KÄPPALA FÖRSKOLA Innehåll BAKGRUND 3 KÄPPALA FÖRSKOLAS VERKSAMHETSIDÉ 4 NORMER OCH VÄRDEN 5 UTVECKLING OCH LÄRANDE 6 BARNS INFLYTANDE 8 FÖRSKOLA OCH HEM 9 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN,

Läs mer

Studieplanering i organisationen

Studieplanering i organisationen Studieplanering i organisationen 1 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar

Läs mer

SID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

SID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2011-11-18 Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 2 (10) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm.

Läs mer

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap 2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,

Läs mer

Mer Svedala för pengarna

Mer Svedala för pengarna Mer Svedala för pengarna Valet 2014 Vi bryr oss Söker du ytterligare information eller vill ha kontakt med oss? Besök www.moderat.se/svedala sök oss på Facebook eller kontakta Linda Allansson Wester, kommunstyrelsens

Läs mer

Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005

Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005 Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005 Antagen av kommunfullmäktige 2002-09-02 133 Förord Föreliggande skolplan omfattar hela det kommunala utbildningsväsendet med undantag av vuxenutbildningen. Med

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden. Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier Yttrande till regeringen

Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier Yttrande till regeringen 2015-12-03 1 (7) Tjänsteskrivelse KFKS 2015/693-020 Kommunstyrelsens verksamhetsutskott Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier Yttrande till regeringen Förslag till

Läs mer

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Iskällans likabehandlingsgrupp. Förskolechef Maths

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUN Utbildningskontoret

SÖDERTÄLJE KOMMUN Utbildningskontoret SÖDERTÄLJE KOMMUN Utbildningskontoret 2007-09-28 RevA1 Hantering av personuppgifter i Södertälje kommuns Skolportal Inledning Införandet av Skolportalen som administrativt verktyg i utvecklingen av Södertäljes

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Terra Novaskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Det

Läs mer

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar. Mål vuxenutbildning Målområden som anges i Lpf 94 Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval Arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Övrigt Målområden i Malmös Skolplan

Läs mer

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi Åstorps kommuns Kommunikationsstrategi 2(15) Innehållsförteckning 1 Styrdokument... 3 1.1 Förskola... 4 1.2 Grundskola/Grundsärskola... 4 3 Ansvarsfördelning förskola/grundskola... 6 5 Handlingsplan för

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som skall ge en överblick över bibliotekens verksamheter och ansvarsfördelningar i

Läs mer

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund 2016-03-09. Elev Ali:

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund 2016-03-09. Elev Ali: Elev Ali: Halmstad 8 mars Anna Karin Munkby Pille Pensa Hedström En bil som kör till exempel, 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går

Läs mer

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA VerksamhetV Verksamhetsplan för 2009 DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA STENHAMRA FÖRSKOLA SÅNGA SÄBY FFM Uppdrag Enhetens förskolor erbjuder förskoleverksamhet till barn i åldrarna 1-5 år vars föräldrar förvärvsarbetar,

Läs mer

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

TEMA BALDER Arbetslag 5-6 TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Bemanna skolbiblioteken. Ett verktyg för skolutveckling

Bemanna skolbiblioteken. Ett verktyg för skolutveckling Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling 1 2 ã Nationella Skolbiblioteksgruppen ISBN 91-975027-3-1, april 2004 Omslagsbild: Linnéa Funke, 12 år Räcker det inte med en samling böcker?...5

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

Mycket goda studieresultat

Mycket goda studieresultat Geflle Montessoriiskollas viisiion Vi har skapat en vision för att bli en riktigt bra skola, en av Sveriges bästa när det gäller trygghet och elevernas kunskaper. För att klara detta behöver vi en vision

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Takk. Det er godt å være her sammen med dere

Takk. Det er godt å være her sammen med dere Takk Det er godt å være her sammen med dere Lust til å laere-muligheter til å lykkes Språklig og kulturelt mangfald i barnehage og skole 13 november 2012 Moss/Norge Borås Stad Folkmängd 2012 104000 personer,varav

Läs mer