MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Gruppstation för vindkraftverk vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Gruppstation för vindkraftverk vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län

2 Kontaktperson vid Gothia Vind 11 AB Norra Ågatan 32 Box Mölndal Daniel Pettersson +46 (0) (0) För samtliga kartor gäller Lantmäteriet Medgivande I2012/0014 Omslagsbild: Vy från Nyträskets västra strand, Repower 3,2 MW, totalhöjd 200 m. 2

3 BESKRIVNING AV TILLSTÅNDSPRÖVNINGEN OCH DETTA DOKUMENT... 7 KONTAKTER... 8 SAMMANFATTNING INLEDNING Presentation av sökande Vindkraft - en förnyelsebar energikälla LOKALISERINGSALTERNATIV Metod för framtagande av vindbruksområden Beskrivning och värdering av alternativ Utformningsprocessen Nollalternativ PROJEKTBESKRIVNING Geografisk lokalisering Områdets lämplighet för vindbruk Effekt och elproduktion Anläggningens utformning Sammanställning av markanspråk Massor Transportbehov Drift Tidsplan Avveckling och återställande PLANFÖRHÅLLANDE OCH RIKSINTRESSEN Terräng och nyttjande Bebyggelse Planer Riksintressen METODBESKRIVNING FÖR BEDÖMNING AV KONSEKVENSER LANDSKAPSBILD Beskrivning av landskapet Landskapets visuella tålighet Anpassningsåtgärder Vindkraftsetableringens påverkan på landskapet Konsekvenser för landskapsbilden TURISM OCH REKREATION Turism och rekreation vid Fjällboheden Anpassningsåtgärder Påverkan på turism och rekreation Konsekvenser för turism och rekreation

4 8. KULTURMILJÖ Kulturhistoriska värden Anpassningsåtgärder Påverkan på kulturmiljön Konsekvenser för kulturmiljön NATURMILJÖ Beskrivning av naturmiljön Anpassningsåtgärder Påverkan på naturmiljön Konsekvenser för naturmiljön FÅGLAR Fågellivet i och omkring projektområdet Anpassningsåtgärder Påverkan på fågellivet Konsekvenser för fåglar ÖVRIGT DJURLIV Djurlivet vid Fjällboheden Anpassningsåtgärder Påverkan på djurlivet Konsekvenser för övrigt djurliv SÄKERHET OCH HÄLSA Ljud Reflexer och skuggbildning Damning/Störning Säkerhet Samlad bedömning av konsekvenser för säkerhet och hälsa RENNÄRING Mausjaur skogssameby Anpassningsåtgärder Påverkan på rennäringen Bedömning av konsekvenser för rennäringen SAMHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSER Samhällsförutsättningar Påverkan på samhällsekonomin Konsekvenser för samhällsekonomi LUFT OCH KLIMAT SAMMANSTÄLLNING AV ANPASSNINGSÅTGÄRDER UPPFÖLJNING OCH KONTROLL Ljud

5 18.2 Skuggning JÄMFÖRELSE MOT UPPSATTA MILJÖMÅL Nationella miljömål Regionala miljömål Lokala miljömål MILJÖKVALITETSNORMER FIGURER Figur 2.1 Alternativa lokaliseringar Figur 2.2 Utformningsprocessen Figur 3.1 Översiktskarta Figur 3.2 Vindros Figur 3.3 Vindkraftverkens ungefärliga placering Figur 3.4 Skiss över vindkraftverkens uppbyggnad Figur 3.5 Anläggning av ett gravitationsfundament Figur 3.6 Skiss på vägdragning mellan vindkraftverken Figur 3.7 Nuvarande alternativ för nätanslutning Figur 3.8 Täkter inom ca 2 mil från Fjällboheden Figur 3.9 Sannolik transportväg för vindkraftverk från hamn Figur 4.1 Bebyggelse vid planerad vindkraftsetablering Figur 4.2 Utpekade intressen enligt Skellefteå kommuns översiktsplan Figur 4.3 Riksintressen inom ca 15 km från Fjällboheden Figur 5.1 Figuren beskriver ett exempel på hur konsekvensbedömningen avläses. Figur 6.1 Landskapsbeskrivning Figur 6.2 Status på vindkraftsanläggningar i Västerbottens län september 2012 Figur 6.3 Förslag på hindermarkering av vindkraftverk Figur 6.4 Synlighetsanalys Figur 6.5 Fotopunkter i landskapet. Figur 6.6 Fotomontage från Fjällboda Figur 6.7 Fotomontage från Fjällboda Figur 6.8 Fotomontage från heden, sydväst om vindkraftverken Figur 6.9 Fotomontage från byn Fjällboheden Figur 6.10 Fotomontage från Dalliden Figur 6.11 Fotomontage från Nyträsk Figur 6.12 Fotomontage från Nyträsk Figur 6.13 Fotomontage från Jörnsträsket Figur 6.14 Fotomontage från Stavalund Figur 6.15 Fotomontage från Sörsvidjan Figur 7.1 Besöksmål och platser av intresse för turism och rekreation inom 15 km Figur 7.2 Jaktlag i vindkraftsparkens närhet Figur 8.1 Kulturmiljöer i det omkringliggande landskapet Figur 8.2 Kulturmiljöprogram samt äng- och haginventering i projektets närområde 5

6 Figur 8.3 Kända kulturlämningar från fornminnesregistret samt skogsstyrelsens projekt Skog och Historia Figur 8.4 Situationsplan samt noterade lämningar under inventeringen Figur 8.5 Visuell påverkan på kulturmiljöer i det omgivande landskapet Figur 9.1 Kända naturvärden i och kring projektområdet Figur 9.2 Område för möjlig vägdragning över myrmark mellan verk 4 och 7. Figur 9.3 Bäck /dike Figur 9.4 Kraftledningsalternativ och kända naturvärden Figur 9.5 De röda markeringarna visar var passage av isälvsrännor kan bli aktuellt Figur 12.1 Ljudnivåanalys Figur 12.2 Principskiss för minimering av skuggning Figur 12.3 Skugganalys (teoretisk skuggtid), Figur 12.4 Skugganalys (sannolik skuggtid) Figur 14.1 Arbetslösheten inom Västerbottens län TABELLER Tabell 2.1 Faktorer av betydelse vid identifiering av ett vindbruksområde Tabell 2.2 Jämförelse alternativa lokaliseringar Tabell 3.1 Vindkraftverkens koordinater Tabell 3.2 Nuvarande alternativ för nätanslutning Tabell 3.3 Anläggningsytor Tabell 3.4 Materialåtgång Tabell 3.5 Täkter inom ca 2 mil från Fjällboheden Tabell 3.6 Sammanställning av uppskattat transportbehov under anläggningstiden. Tabell 3.7 Preliminär tidplan Tabell 4.1 Samlad bebyggelse inom 15 km. Tabell 4.2 Bebyggelse inom 5 km (<10 inv) Tabell 6.1 Landskapszoner Tabell 6.2 Sammanfattning av visuell påverkan på byar i det omgivande landskapet Tabell 7.1 Besöksmål i vindkraftsparkens omgivning Tabell 7.2 Besöksmål I vindkraftsparkens omgivning och bedömning av påverkan Tabell 8.1 Kulturmiljöer i det omkringliggande landskapet Tabell 8.2 Inventeringsresultat Tabell 8.3 Visuell påverkan på kulturmiljöer i det omgivande landskapet Tabell 12.1 Beräknade ljudnivåer Tabell 12.2 Beräknat antal skuggtimmar Tabell 12.3 Risk- och säkerhetsanalys under anläggningsfas Tabell 12.4 Risk- och säkerhetsanalys under driftfas Tabell 18.1 Nationella miljömål. 6

7 BESKRIVNING AV TILLSTÅNDSPRÖVNINGEN OCH DETTA DOKUMENT Enligt 9 kap. 6 miljöbalken (1998:808) samt prövningskod enligt förordningen (1998:899) om miljöfarligverksamhet och hälsoskydd ska tillstånd ansökas om: två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter Prövande myndighet för ovan angiven vindkraftsetablering är länsstyrelsen. Förutom tillståndsansökan till länsstyrelsen ska även en ansökan om nätkoncession sökas hos Energimarknadsinspektionen enligt 2 kap. 1 och 2 kap 8 a ellagen (1997:857) för elledningar och 5 elförordningen (1994:1250). Processen fram till beslut i tillståndsförfarandet. Samråd med myndigheter, organisationer, särskilt berörda och allmänhet Eventuell komplettering Yttranden Tillståndsansökan inkl. MKB till Länsstyrelsen Kungörelse Länsstyrelsen beslutar om eventuellt tillstånd Detta dokument är en beskrivning över projektet samt förväntade konsekvenser för hälsa och miljö till följd av etableringen, en sk. miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Det är en inlaga i Gothia Vind 11 ABs tillståndsansökan för 10 vindkraftverk i Skellefteå kommun, Västerbottens län. De delar i denna MKB som beskriver projektet har Gothia Vind AB ansvarat för, medan Miljötjänst Nord AB på ett objektivt sätt ansvarat för nulägesbeskrivningar och bedömningar utifrån beskrivet projekt. Gothia Vind AB står även för de åtaganden som finns beskrivna i denna MKBn. 7

8 KONTAKTER PROJEKTLEDNING Daniel Pettersson, Gothia Vind 11 AB, är projektledare för vindkraftsanläggning vid Fjällboheden. Gothia Vind 11 AB (sökande) Daniel Pettersson +46 (0) (0) Norra Ågatan 32 Box Mölndal PROJEKTGRUPP MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) Miljötjänst Nord AB har huvuduppdraget för beskrivning av de konsekvenser som projektet förväntas medföra. Mattias Åkerstedt, Miljötjänst Nord AB: Uppdragsledare Anna Svingfors, Miljötjänst Nord AB: Utredare/GIS/layout Sandra Löfstedt, Miljötjänst Nord AB: Utredare Därutöver har även ett antal andra företag arbetat med underlagsutredningar till MKBn. Miljötjänst Nord AB Mattias Åkerstedt Tfn: Mobil: E-post: Bondevägen Storuman 8

9 SAMMANFATTNING Gothia Vind 11 AB ansöker om tillstånd att etablera 10 vindkraftverk på givna koordinater samt att anlägga tillhörande infrastruktur. Vindkraftverkens maximala totalhöjd, det vill säga från botten av tornet upp till toppen av rotorbladet när det står som högst, kommer att ha en totalhöjd om 200 m. I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs vindkraftsprojektets effekter och konsekvenser på människors hälsa och miljön. Den utgör, tillsammans med underlagsrapporter, en viktig del i underlaget för det beslut om tillstånd som ska fattas av Länsstyrelsen i Västerbottens län. Viktiga frågor för föreliggande projekt har varit att utreda påverkan på närboende under såväl anläggnings- som driftsfas, t ex. hur ljud- ljus och skuggor och landskapsbild kommer att påverka omgivande bebyggelse. En annan viktig fråga har varit att utreda hur samverkan ska ske mellan verksamhetsutövaren och berörd sameby. LANDSKAP Landskapet kring Fjällboheden är påverkat av mänsklig aktivitet och lokaliserad utanför det landskap som regelbundet används för rekreationsändamål. Vid några få lokala betraktelsepunkter bedöms stor visuell påverkan uppstå men sett ur ett större perspektiv är lokaliseringen för vindkraftparken väl vald. Omgivningen håller begränsat med byggelse beläget med vy mot berget och de höga verken kommer att smälta väl in i landskapet och beröra få närboende. Konsekvensen på landskapsbilden har därför bedömts som liten. TURISM OCH REKREATION Området håller inget särskilt värde för allmänna rekreationsintressen och inget riksintresseområde för friluftsliv. Det är sparsamt med turistmål i närområdet. Jakt bedrivs i området och i den närmaste omgivningen kring projektet finns fåtal områden med fritidshus. Den påverkan som till följd av etableringen kan ske på omkringliggande turistmål är främst visuell och i viss mån auditiv. Det handlar dock om en ringa påverkan vid ett fåtal turismpunkter och områden för fritidsbebyggelse. Negativ påverkan för tillgängligheten kommer att uppstå under anläggningsfasen, vilket kommer att påverka främst jakten i området. Konsekvensen på turism och rekreation har bedömts som liten. KULTURMILJÖ I projektets omgivning är antalet platser med kulturvärden mycket begränsade. I omgivningen finns områden som ingår i Skellefteå kommuns kulturmiljöprogram, samt av länsstyrelsen utpekade landskapsvårdsområden och vägmiljöer. Det finns dock inget utpekat riksintresseområde för kulturmiljövård eller bevarandeplaner för odlingslandskap inom 15 km från etableringen. Inom det aktuella området för vindkraftgruppen finns inga sedan tidigare kända fornlämningar men två övriga kulturhistoriska lämningar har identifierats vid inventering. Såväl den visuella som ev. fysiska påverkan är ytterst begränsad. Bedömningen är att en obetydlig konsekvens kommer att uppstå för kulturmiljön i området. NATURMILJÖ Naturvärdena i området är mycket låga och området har redan en industribetonad karaktär, då verksamheter som gruva och torvtäkt finns i närheten. Det markanspråk som kommer att ske till följd av nya vägar och vindkraftverk är även ytterst begränsat varför konsekvensen för skog, våtmarker och bäckar bedöms som obetydlig. 9

10 FÅGELLIV Inga större flyttstråk passerar igenom området. Det förväntas inte heller finnas några skyddsvärda eller hänsynkrävande fågelarter i projektområdet. Ingen örn har noterats under inventeringen och ingen lämplig häckningsplats har identifierats i närheten av berget. Därtill har varken berörd sameby eller kungsörnsgruppen observerat örn i området, vilket tyder på att häckningsplats med största sannolikhet inte finns i närheten. Sammantaget bedöms området hysa ett litet värde för fågellivet vilket i kombination med liten risk för påverkan ger bedömningen att konsekvensen bir obetydlig. DÄGGDJUR Projektområdet bedöms hysa ett typiskt djurliv för skogsmark på dessa breddgrader men med något lägre förekomst av större däggdjur jämfört med kringliggande marker. Projektområdets geografiska läge i Sverige, i barrskogsterräng med urdikade våtmarker och avsaknad av ledlinjer innebär att värdet för fladdermöss är litet. Konsekvensen för däggdjur bedöms som obetydlig. SÄKERHET OCH HÄLSA I projektet säkerställs att riktvärden avseende buller inte överskrids. Vindkraftverken kommer dock att vara hörbara vid närliggande bebyggelse och ljudnivån kommer vid vissa förhållanden ligga nära rekommenderade riktvärden. Vindkraftverken kommer att vara väl synliga från ett fåtal närliggande betraktelsepunkter vilket kan förstärka intrycket och göra att människor som bor eller vistas vid dessa platser upplever sig störda. Analys av förväntade skuggor från anläggningen visar att några fastigheter teoretiskt sätt kan få skuggbildning över rekommenderade värden. Bolaget kommer dock att installera ett skuggminimeringsprogram som tillser att rekommenderade värden innehålls. Bedömningen är att projektet med sin avskildhet och utformning är säker, och risken för negativa hälsoeffekter eller betydande störningar under driftfasen bedöms som liten. Temporära störningar kommer dock att uppstå under anläggningsfasen med ökad mängd transporter, sprängningar etc. RENNÄRING Anläggningen kommer att medföra konsekvenser för samebyn framförallt under anläggningsfasen, men det finns även risk för störningar under driftfasen. Konsekvenserna bedöms som måttliga under anläggningsfasen. Under driftfasen bedöms den arealmässiga påverkan som liten. Bedömningen i dagsläget är att det inte finns risk för att betydande påverkan kommer att uppstå på rennäringen, inkluderat det riksintresse som berörs. De effekter som förväntas uppstå för samebyn kommer att kompenseras, detta sker dock vid sidan av miljöprövningen. SAMHÄLLSKONSEKVENSER Vindkraftsprojektet kommer uppskattningsvis att bidra med 200 årsarbeten under byggnadsfas och 2,5 årsarbeten under drift- och underhållsfas. Dessa arbetstillfällen kan bidra till att vända Västerbottens inlands negativa befolkningsutveckling och hjälpa Skellefteå kommun att uppnå sitt befolkningsmål om invånare till år En betydande del i konsekvenserna för samhällsekonomin är också de skatteintäkter som etableringen kommer att generera för kommun, landsting och stat. 10

11 1. INLEDNING 1.1 PRESENTATION AV SÖKANDE Gothia Vind grundades 2006 och företaget expanderar snabbt. Huvudkontoret ligger i Mölndal utanför Göteborg och ett lokalkontor finns i Skellefteå. Gothia Vind ska projektera, bygga och förvalta vindkraftverk i områden med goda vindar runt om i Sverige, avsikten är att bli en betydande producent av förnybar, grön el. Bolagets vision är bli ett av de ledande vindkraftsföretagen i Sverige inom tio år. Ambitionen är att bygga vindkraftsparker om minst fem vindkraftverk men ofta betydligt fler än så. Gothia Vind eftersträvar ett långsiktigt och ömsesidigt givande samarbete med alla berörda markägare. Gothia Vind bildades som en följd av vindkraftsprojektering på ägarens egen skog i Värmland och Dalsland. Efter ett kort samarbete med Air-Tricity har företaget utverkat finansiering av projekt för ca 200 MW vindkraft från Green Power Development Holding. Fokus har successivt flyttats från södra Sverige mot norr sedan hösten Gothia Vind har tagit över kontor, personal och ett 15-tal projekt i de 4 nordliga länen från Kraftö Vind. Gothia Vind med ca 12 anställda har egen kompetens inom skogs/arrendefrågor, vindanalys, naturhänsyn och el. För övrig hantering i projekt anlitas konsulter. Samarbete sker med ett antal aktörer på tillverkningssidan, byggsidan och elhandelssidan. Gothia Vind 11 AB (sökande) är ett av Gothia Vind AB helägt dotterbolag. 1.2 VINDKRAFT - EN FÖRNYELSEBAR ENERGIKÄLLA Samhällets industrialisering, människors ökade konsumtionsnivåer och våra allt större krav på en god levnadsstandard har föranlett miljöproblem inom ett flertal samhällssektorer. Energiområdet är ett av dessa och den påverkan på klimatet som uppkommer genom användning av fossila bränslen är med god anledning ett uppmärksammat problem på senare tid, där medvetandet kring problemet dessutom ökat. FAKTA OM 1 KWH Konsumeras på 6 h av den genomsnittlige europeiske medborgaren. Produceras av ett stort vindkraftverk under 1 sekund, vid starka vindförhållanden. Det finns två vägar att gå när det gäller att reducera de problem som samhällets behov av energi idag förorsakar. För att uppnå uppsatta mål måste båda metoderna användas. Den första vägen är att försöka reducera samhällets energiförbrukning, vilket kan vara ganska svårt eftersom jordens befolkning växer, många länder är fortfarande i början av sin industriella utveckling och industriländerna ökar kontinuerligt sin konsumtion. Även om den energikrävande tekniken förbättras och blir mer effektiv leder det inte till en minskad nettoförbrukning för samhället i sin helhet. Det är dock likafullt en viktig del i arbetet då det bromsar ökningen av energiförbrukning. Den andra vägen för att reducera problem förknippade med energianvändningens negativa effekter är att utveckla och öka nyttjandet av förnyelsebara energikällor. Det finns idag en samsyn i det svenska samhället kring energifrågorna och beslut har fattats att en omställning bör ske mot förnybar energi för att minska utsläppen och att reducera landets beroende av icke förnyelsebara energikällor, såsom fossila bränslen och kärnkraft. Denna samsyn delas av våra nordiska grannländer vilket även underlättar Sveriges deltagande i den nordiska elmarknaden. Sverige, precis som våra nordiska grannländer, ingår i en nordisk elmarknad där 11

12 andelar energi säljs och köps efter behov mellan länder. Detta medför att användningen av vindkraft inte bara tillför Sverige grön el utan även de andra nordiska länderna som är i behov av elen. År 2006 kom Sveriges första vindkraftsproposition. I den klargjordes den stora betydelse vindkraften har för att Sverige ska uppnå de mål som fastställts för samhällets omställning mot en förnyelsebar energiproduktion. Nyttjande av vindkraft jämställs med andra areella näringar, såsom fiske, rennäring samt jord- och skogsbruk, vilka också bygger på nyttjande av förnybara naturresurser. Det lades fast att ordet vindbruk bör användas som en sammanfattning av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar näring som baseras på produktion av el från vind. Vindkraft är en förnybar energikälla som har stor potential för elproduktion och utgör idag egentligen det enda reella alternativet för ersättning av fossilbaserad energiproduktion. Planeringsramen för vindkraft i Sverige är för närvarande 30 TWh till 2020 varav 20 TWh på land och resterande 10 TWh till havs. 12

13 2. LOKALISERINGSALTERNATIV 2.1 METOD FÖR FRAMTAGANDE AV VINDBRUKSOMRÅDEN Gothia Vind AB har en affärsidé som går ut på att producera förnybar el med vindkraftsteknik och att bli ett av de ledande vindkraftföretagen i Sverige. Bolagets målsättning är att uppföra minst 5 vindkraftverk varje år. Bolaget undersöker därför möjligheter för etablering av vindkraft på olika platser genom egen projektering såväl som efter förfrågningar från markägare. Bolaget såsom vindkraftsföretag har en uttalad ståndpunkt att vindkraft som förnybar energikälla ger ren energi och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Företaget undersöker därför kontinuerligt lämpliga områden att uppföra och driva vindkraftsanläggningar. Lämpliga platser väljs ut efter ett flertal kriterier, vilket beskrivs övergripande i tabell 2.1 nedan. Tabell 2.1 Faktorer av betydelse vid identifiering av ett vindbruksområde Vindförhållanden/Topografi Grundläggande för en vindkraftsetablering är områdets vindförhållanden. Är inte vindförhållandena tillräckliga bär sig inte projektet ekonomiskt. Vindresurserna och områdets storlek ska även vägas mot nätanslutningsmöjligheter. Ur miljösynpunkt är vinden naturligtvis mycket viktig. Blåser det bra ökar mängden förnybar energi som kan produceras från anläggningen. Det är även viktigt att områdets topografi är god, det vill säga att området är så sammanhängande och flackt som möjligt för att undvika turbulens och ojämna vindförhållanden. Alltför kuperade områden kan ge upphov till turbulens och är inte önskvärt för vindkraftslokaliseringar då bl.a. slitaget på vindkraftverken blir högre med konsekvens att driftskostnaderna ökar. Detta är en faktor som är särskilt viktig att studera vid lokaliseringar i skogslandet. Planförhållanden/Riksintresse vindbruk Nätanslutning och vägar Kommunens inställning till vindbruk vid aktuell lokalisering är mycket viktigt. På senare tid har även många kommuner utarbetat översiktsplaner där vindbruk beaktas. Det är även en fördel ifall området har utpekats som riksintresse för vindbruk. Nätanslutning Vägar Avståndet till elnät bör vara så kort som möjligt, men det acceptabla avståndet är framförallt avhängigt projektets storlek. Topografin och terräng mellan projektet och nätanslutningspunkten måste också vara av sådant slag att anslutningen är tekniskt genomförbar, samt att det inte finns starka konkurrerande intressen som måste påverkas i samband med nätanslutningen, t.ex. naturvårdsområden. Det elnät som vindkraftprojektet ska koppla upp sig till måste ha tillräckligt med kapacitet för att kunna tillvarata elproduktionen. Det är en fördel ifall området inhyser ett vägnät som lämpar sig för de tunga transporter som behövs under anläggningsfasen, alternativt bör de befintliga vägar som finns gå att bredda och förstärka. Det är oftast nödvändigt att anlägga nya vägar, men för minsta möjliga intrång och kostnad är det en fördel om denna sträckning blir så kort som möjligt. Terrängen måste möjliggöra anläggning av nya vägar, där det behövs. 13

14 Konkurrerande intressen Bebyggelse närområdet Riksintressen i Avstånd till bebyggelse bör vara så stort att anläggningen går att utforma så att riktvärden gällande ljud- och skuggbildning kan innehållas. Få överlappande riksintressen innebär färre hinder och konflikter än flera överlappande riksintressen. Även om en övergripande GIS-kartering visat på konkurrerande intressen kan det vara intressant att studera vissa av dessa områden närmare, om de är mycket intressanta ur vindbrukssynpunkt. En viktig frågeställning är att utreda om det går att förena områdets nuvarande värden med vindbruk. Exploateringsgrad Områden där en påverkan på landskapet och naturmiljön redan har skett eller sker genom t.ex. vattenkraft, gruvdrift eller hårt skogsbruk bedöms som mer lämpliga än helt oexploaterade områden. Områdets storlek En större anläggning inom ett område är betydligt bättre än flera mindre utspridda i landskapet av många olika anledningar, till exempel genom att den totala påverkan på landskapet, renskötsel och naturmiljö då blir mindre, samtidigt som produktionskostnad per producerad enhet elektricitet blir lägre. De områden som i enlighet med ovanstående kriterier inte är lämpliga sorteras bort medan bolaget undersöker möjligheten att avtala om markarrende för lämpliga områden samt går vidare med mer ingående utredningar. 2.2 BESKRIVNING OCH VÄRDERING AV ALTERNATIV LOKALISERINGSALTERNATIV Tre områden, utöver huvudalternativet Fjällbodheden, bedömdes uppfylla grundläggande kriterier utifrån en översiktlig kartläggning och har därför undersökts närmare. Dessa är Risliden, Messaure och Järvsjö (figur 2.1). Risliden är beläget ca 50 km sydväst om Fjällbohedens projektområde och inrymmer ca 6 vindkraftverk. Messaure är beläget ca 180 km norr om projektområdet och inrymmer ca 20 vindkraftverk medan Järvsjö är beläget ca 150 km sydväst om projektområdet och inrymmer ca 7 vindkraftverk. Tabell 2.2 redovisar en sammanfattning av genomförd alternativstudie, och en jämförelse mellan de olika alternativen. 14

15 Figur 2.1 Alternativa lokaliseringar 15

16 Tabell 2.2 Jämförelse alternativa lokaliseringar. Projekt Fjällboheden Risliden Messaure Järvsjö Kommun Skellefteå Norsjö Jokkmokk Vilhelmina Vindförhållande Mycket god God Medelgod God Planförhållande /riksintresse vindbruk Nätanslutning Vägar Bebyggelse i närområdet Riksintressen Exploateringsgrad Områdets storlek Övriga konkurrerande intressen Utpekade geologiska och kulturmiljöintressen. Kommun har dock tillstyrkt vindkraftsetableringen i tidigare anmälningsärende. Ej riksintresse vindbruk. Mycket goda möjligheter. Befintlig transformatorstation i närheten. Befintligt skogsbilsvägnät är väl utbyggt. Bedöms som lämpligt för vindkraft i översiktplan. Ej riksintresse för vindbruk. Mycket goda möjligheter. Befintlig transformatorstation i närheten. Samarbetsmöjligheter med närliggande projekt. Befintligt skogsbilsvägnät är väl utbyggt. Ej bedömt i kommunal plan. Ej riksintresse vindbruk. Måttligt god möjlighet. Vidare utredning hade krävts. Få vägar av gott skick. Ej bedömt i kommunal plan. Ej riksintresse vindbruk. Utbyggnad av elnätet krävs i området Få vägar av gott skick Få närboende Enstaka närboende Få närboende Enstaka närboende Delvis riksintresse rennäring. Påverkat av skogsbruk och torvbrytning Nej Påverkat av skogsbruk Berör riksintresse rennäring Påverkat av skogsbruk st vindkraftverk Ca 6 st vindkraftverk Ca 20 st vindkraftverk Inga särskilda övriga intressen Samverkande teknik med Försvarsmaktens intressen är nödvändig. Viktigt örnrevir finns i områdets direkta närhet. Beläget inom Försvarsmaktens stoppområde för Vidsel flygplats Nej Påverkat av skogsbruk Ca 7 st vindkraftverk Samverkande teknik med Försvarsmaktens intressen är nödvändig. Berör inget örnrevir enligt genomförd inventering. Samlad bedömning Mycket väl lämpad lokalisering Mindre väl lämpad lokalisering Mindre väl lämpad lokalisering Relativt väl lämpad lokalisering 16

17 SAMLAD BEDÖMNING AV ALTERNATIV Risliden är förvisso utpekat i kommunens översiktsplan och området har goda infrastrukturella förutsättningar och inga unika naturmiljöer. Området är dock litet och i kombination med att det finns två starka konkurrerande intressen i området, Försvaret och viktigt örnrevir, gör det svårt att kunna etablera ett vindkraftverk i detta område. Detta alternativ ses därför som mindre lämpligt i dagsläget. Alternativet Messaure kan inhysa en relativt stor anläggning men ligger inom riksintresse rennäring. Det som även framkommit i samband med alternativstudien är att det är totalt stopp utifrån försvarets intressen. Detta alternativ ses därför som mindre lämpligt i dagsläget. Järvsjö är överlag en lämplig lokalisering men även i detta område har det framkommit att försvaret har intressen, problem som måste lösas med samverkade teknik men som inte är juridiskt framkomligt i dagsläget. Fjällbohedens projektområde har bedömts som mest lämpligt att utveckla vindkraft på, utifrån genomförd alternativstudie. Initiala vindanalyser visar att vindförhållandena i området är mycket goda vindar på tillräckligt hög höjd. De utredningar bolaget har genomfört visar att antalet motstående intressen i området är få. Härutöver håller projektet tillräckliga avstånd till närboende för att uppfylla Naturvårdsverkets riktlinjer. Området inhyser också bra vägnät och elanslutning är möjlig. Därutöver har arrendeavtal har tecknats med markägarna. 2.3 UTFORMNINGSPROCESSEN Tidigare har omfattande samråd och utredningar genomförts inom ramen för ett anmälningsärende. Projektet har sedan tidigare även godkänd miljöanmälan och tillstyrkt bygglov för 10 vindkraftverk, med totalhöjd om upp till 150 m. Vindanalyser har visat att det är mer fördelaktigt att höja tornhöjden så att totalhöjden överskrider 150 m. Det medför att projektet blir tillståndspliktigt och tillstånd söks nu hos Länsstyrelsen i Västerbottens län. Många av de tidigare utredningarna såsom naturinventeringen är dock fortfarande aktuella, eftersom denna ansökan gäller för samma placeringar som man tidigare har projekterat för. Under samrådsprocessen för tidigare anmälningsärende har vissa justeringar i anläggningen redan genomförts. Initialt studerades 12 alternativa placeringar av vindkraftverk. En negativ samrådssynpunkt från närboende inkom gällande verk nr 11 och 12. Gothia Vind AB tog då fram ett nytt alternativ om 10 vindkraftverk och jämförde det med alternativet om 12 vindkraftverk. Bolaget väljer nu efter överväganden att söka på ett huvudalternativ om 10 vindkraftverk och en totalhöjd om 200 m. Motivet var huvudsakligen att minska eventuell negativ påverkan på renskötsel, landskapsbild och närboende. Vindkraftverken som det söks för kan även ha större uteffekt jämfört med alternativet på 12 vindkraftverk, och därmed bedöms mängden förnybar energi som man kan utvinna från området inte minska. Förväntade förändringar i konsekvenser jämfört med tidigare anmälningsärende gäller främst landskapsbilden. 17

18 Figur 2.2 Utformningsprocessen (verk 11 och verk 12 har exkluderats under tidigare samrådsprocess) 2.4 NOLLALTERNATIV I en miljökonsekvensbeskrivning så skall det beskrivas ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet diskuterar vad som kan ske om etableringen inte anläggs. I ett nollalternativ är det inte troligt att den markanvändningen skulle förändras i större omfattning. Skogen inom det planerade vindbruksområdet utgörs idag av brukad mark. På berget finns emellertid en torvtäkt och det planeras ytterligare en täkt på berget. Denna verksamhet står inte i strid med en vindkraftsetablering, snarare tvärt om. Sker ingen etablering av vindkraft uteblir samordningseffekter med torvtäkterna, t.ex. förstärkning av vägar i området som måste ske. Detsamma gäller för skogsbruket i området. Ett nollalternativ bedöms därför inte som lämpligt ur hushållningssynpunkt. Ett teoretiskt scenario är att berget med närområde skulle kunna utgöra ett område för framtida bebyggelse, som då skulle möjliggöras om etableringen inte kommer tillstånd. Detta bedöms dock som ytterst osannolikt. Läget är inte särskilt attraktivt för ny bebyggelse (ej sjönära, torvtäkt i området etc.) och ligger dessutom i ett område där avbefolkningen är ett stort problem. Området är ej heller planlagt för bebyggelse i översiktsplanen. I övrigt har området inga särskilda förutsättningar för turismutvecklig. Ett alternativt scenario är att annan etablering av vindkraft kommer till stånd i närområdet och därmed kan ta upp den lediga kapacitet som finns på nätet, som projekt Fjällboheden annars hade producerat. Detta skulle i sådant fall ligga längre fram i tiden och innebära att arbetet med att nå såväl de nationella miljökvalitetsmålen som regeringens mål för vindkraft försvåras/försenas ytterligare. Detsamma gäller viss positiv inverkan på det lokala näringslivet. Det är även osannolikt att denna lokalisering skulle vara lika lämplig utifrån tekniska -, miljö- och hälsoskyddsaspekter som Fjällboheden. 18

19 3. PROJEKTBESKRIVNING 3.1 GEOGRAFISK LOKALISERING Vindkraftverkens planerade lokalisering ligger ca 18 km norr om samhället Boliden i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Närmaste bebyggelse är byn Fjällboda, ca 1 km söder om vindkraftverkens lokalisering (figur 3.1). Figur 3.1 Översiktskarta 3.2 OMRÅDETS LÄMPLIGHET FÖR VINDBRUK Sverige finns de bästa förutsättningarna för vindkraft i kustområden, slättlandet i södra Sverige, fjällkedjan och på skogsklädda höjder. Förutom goda vindförhållanden och planeringsmål är det viktigt att ta hänsyn till de omgivningar där vindkraft etableras. Beaktande ska tas till den natur och kultur som finns i området samt de människor som befinner sig där. Efter dessa hänsynstaganden kan områdets lämplighet avgöras. 19

20 VAL AV LOKALISERING Projektering efter nya lämpliga vindbruksområden är en ständig pågående process som ofta kan vara lång och komplicerad. Varför Fjällboheden valdes framför andra alternativ beskrivs under avsnitt 2. VINDFÖRHÅLLANDEN ÄR GODA Den viktigaste parametern att beakta vid en eventuell vindkraftsetablering är platsens vindförhållanden. Om vinden är otillräcklig kan vindkraftsetableringen inte bära sig ekonomiskt och en utbyggnad kan inte motiveras. Uppsalas meteorologiska institut (MIUU) har beräknat vindhastigheten i detta område till ca 6,5-7 m/s på 72 meter över nollplansförskjutningen. Senare mätningar med SODAR i området stärker uppfattningen att lokaliseringen har goda vindförhållanden. Den huvudsakliga vindriktningen redovisas preliminärt i nedanstående vindros, och bedöms främst vara från nordnordväst till sydsydväst (figur 3.2). Figur 3.2 Vindros TOPOGRAFI Vindbruksområdet har överlag mjuka, runda kullar som minskar risken för turbulenta vindar. FÅ UTPEKADE KONKURRERANDE INTRESSEN Skogsbruk bedrivs inom området. En täktverksamhet finns i nära anslutning till vindkraftsområdet. Dessa två markanvändare kommer inte att beröras negativt till följd av en vindkraftsetablering vid Fjällboheden, snarare tvärt om. NÄRHET TILL INFRASTRUKTUR Det finns ett väl utbyggt vägnät i anslutning till vindkraftsprojektet. Nätanslutningsmöjligheter är goda med två närbelägna kraftledningar. Det finns även en tillgänglig transformatorstation i närområdet. Väg 95 är en riksväg som lämpar sig väl som transportväg av både vindkraftverk och övrig trafik knutna till etableringen. Ett mindre antal vägar, både grusvägar och asfalterade vägar omger projektområdet. 20

21 Samtliga vägar har bärklass 1. Väg 95 tillsammans med länsväg 373 från Skellefteåhamn kan transportera vindkraftverken från hamnen. KOMMUNENS INSTÄLLNING Skellefteå kommun har tidigare tillstyrkt bygglov och godkänt miljöanmälan för etableringen av vindkraft på Fjällboheden med nuvarande placeringar. 3.3 EFFEKT OCH ELPRODUKTION En produktionsberäkning visar att 10 vindkraftverk vid Fjällboheden skulle producera ca 100 GWh/år. Denna beräkning kan dock förändras beroende på valet av vindkraftstillverkare. 3.4 ANLÄGGNINGENS UTFORMNING ANTAL VINDKRAFTVERK OCH PROJEKTOMRÅDETS STORLEK Etableringen uppgår till 10 vindkraftverk, placerad i en nordost-sydvästlig riktning (figur 3.3). Det är 3,5 km från det nordligaste vindkraftverket till det sydligaste verket. Figur 3.3 Vindkraftverkens ungefärliga placering 21

22 Placeringen av vindkraftverkens mittpunkt föreslås inom en radie av ca 50 m från nedan angivna koordinater (tabell 3.1). Tabell 3.1 Vindkraftverkens koordinater Verk Fastighet SWEREF99 RT90 nr. N E X Y Z 1. Skellefteå Fjällboheden 1: Skellefteå Gråliden 1: ,7 3. Skellefteå Fjällboheden 1: ,8 4. Jörns-Fjällboda 1: Jörns-Fjällboda 1: ,9 6. Skellefteå Sälgliden 1: Skellefteå Sälgliden 1: ,2 8. Skellefteå Sälgliden 1: Skellefteå Jörnsmarken 3: Skellefteå Jörnsmarken 3: ,6 Fastighetsägarna har ingått avtal med Gothia Vind AB där Gothia Vind AB har rätt att uppföra vindkraftverk om tillstånd beviljas. VINDKRAFTVERKEN Vindkraftverken består, enkelt uttryckt, av ett torn och ett maskinhus med en trebladig rotor högst upp på tornet (figur 3.4). Rotorbladen samlar upp vindens rörelseenergi och produktionen överförs via en transformator, belägen inom området, till högspänningsnätet. De vindkraftverk som uppförs idag har långtgående automatik och behöver endast lite löpande tillsyn. Vindkraftverken börjar producera el redan vid en vindhastighet om cirka 3 m/s. Maximal produktion sker vid cirka 12 m/s och vid hastigheter över ca 25 m/s sker automatisk avstängning av vindkraftverken. Vindkraftverken ska godkännas enligt Boverkets regler med ett typgodkännande enligt svenska Sitac. Det innebär bland annat att verken ska tåla mycket höga vindhastigheter samt att de ska vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden brukar vara mellan år för hela vindkraftverket. Den finns en mängd olika varianter av vindkraftstyper, allt från varierat antal vingar till vertikalt placerad rotoraxel. Vanligtvis används den trebladiga, horisontella verktypen (figur 3.4) då den har visat sig vara mest pålitlig och ge minst påverkan på omgivningen. Slutligt val av verk har inte skett än och kommer att ske genom upphandling då tillståndsansökan är godkänd. Det som dock har fastställts är att det ska vara ett trebladigt verk med horisontellt placerade rotoraxel (figur 5.2). Preliminärt skall gruppstationen uppföras med verk av en effekt om 2-4 MW. Exempelverk för visualiseringar i denna miljökonsekvensbeskrivning är RePower 3,2, med navhöjd om 143 meter och rotordiameter om 114 meter, vilket ger en totalhöjd på 200 meter. Exempelverk för beräkningar av ljud och skuggor är Siemens 2,3, med navhöjd om 143 meter och rotordiameter om 113 meter, vilket ger en totalhöjd på 199,5 meter. 22

23 Figur 3.4 Skiss över vindkraftverkens uppbyggnad HINDERMARKERING Enligt Transportstyrelsens gällande föreskrifter ska vindkraftverken utrustas med hinderbelysning för att avvärja olyckor med luftfartstrafik. Om vindkraftverkens totalhöjd understiger 150 meter ska vindkraftverkens torn vara markerade med ett medelintensivt, rött, blinkande ljus som lyser under gryning, nattetid och skymning. Föreliggande etableringar kan komma att anta en totalhöjd som överstiger 150 meter, i sådant fall ska hindermarkering med ett högintensivt, vitt blinkande ljus som lyser under dygnets alla timmar användas. Enligt föreskriften ska ljuset skärmas av inom 5 km radie från vindkraftverket 1. För att minska påverkan på landskapsbilden utan att kompromissa med säkerheten har Transportstyrelsen bestämt att endast de yttre vindkraftverken var tvåtusende meter behöver bestyckas med ett högintensivt ljus. Vindkraftverken i parkens mitt kan i sådant fall förses med ett lågintensivt, fast rött ljus FUNDAMENT För vindkraft på land används gravitationsfundament eller bergsfundament. Gravitationsfundament agerar som motvikt till vindkrafterna och kan användas i kombination med både pålning och jordförstärkning. Valet av grundläggningsmetod är beroende av markens förutsättningar på platsen och bestäms med en geoteknisk undersökning efter att ett eventuellt tillstånd har givits. Bergförankrade fundament gjuts direkt på berget samt förankras i detta med bergbultar. Gravitationsfundament är lämpligast på moränmark och utgörs av ett armerat betongfundament som via sin egentyngd och underliggande mark upptar alla laster från vindkraftverket (figur 3.5). Gravitationsfundament grundläggs normalt 2-3 meter under markytan och är rektangulära, cirkulära eller ortogonala i formen. Fundamentets dimension varierar beroende på verkets storlek, tyngd, höjd och markens beskaffenhet. Erfarenhetsmässigt brukar fundamenten i dessa markförhållanden ha en storlek på 20 x 20 meter, vilket ger en area av 400 m 2 och en åtgång av ungefär 700 m 3 betong samt ca 40 ton 1 TSFS 2010:155 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten 23

24 armering. Infästningen av tornet i betongfundamentet sker via en stor mängd stål som gjuts in i mitten av fundamentet. I ingjutningsgodset monteras de stålrörssektioner som tillsammans bildar vindkraftverkets torn. Fundamentet runt tornet täcks sedan med uppgrävda massor, jord och grus för att efterlikna omkringliggande mark. Figur 3.5 Anläggning av ett gravitationsfundament (foto Stenger och Ibsen) Om vindkraftverk installeras på berg används bergförankrade fundament. Fundamentet förankras då med bultar vilka vanligtvis fästs i berget med expanderande betong. För att uppnå stabilitet med bergförankrade fundament krävs berg av hög kvalitet och hållfasthet. Grundläggningsdjupet för bergförankrade fundament är normalt 2 meter. Ytan är ca 100 m 2 och det åtgår ca 200 m 3 betong vid bergförankrat fundament. Det finns även en variant som kombinerar dessa två fundamentstyper och som kan användas då marken håller ett otillräckligt morändjup för gravitationsfundament. En preliminär bedömning visar att vindkraftverk nr 1 5 har en morändjup på mindre än 2 meter vilket medför att det för dessa placeringar kan bli aktuellt med en kombination av gravitationsfundament och bergsförankrat fundament. Vindkraftverk nr 6 10 står på sådana berg- och jordartsförhållande att gravitationsfundament blir en trolig lösning. Beslut kommer dock att tas efter en detaljerad geoteknisk undersökning i samband med detaljprospekteringen efter ett eventuellt tillstånd. I beräkning för markanspråk och massor har dock utgången varit 10 gravitationsfundament. KRANPLATS För resning av vindkraftverken behövs en plan och stabil yta. Denna yta kallas kranplats. Det kommer att vara aktuellt med upp till 10 kranplatser, en för montering/resning av varje enskilt vindkraftverk. Utformning av kranplatserna varierar och olika turbinleverantörer ger olika rekommendationer. Ytan skall ha god bärighet och brukar vara ca m 2 stor och bör inte luta mer än 1 %. Vid etablering av 10 vindkraftverk kommer det att medföra ett totalt markanspråk om ca m 2 för kranplatserna vid Fjällboheden. 24

25 UPPSTÄLLNINGSPLATS Då vindkraftverken levereras till projektområdet behövs ytor, så kallade uppställningsplatser, där de olika vindkraftsdelarna kan förvaras i väntan på uppsättning. Detta för att klara logistiken vid införsel av vindkraftverkens enskilda komponenter och erforderlig monteringsutrustning. På uppställningsplatserna förvaras verken tills det passar arbetsmässigt och vädermässigt för montage och resning. Vid projektet Fjällboheden kan det vara lämpligt med en central uppställningsplats om ca m 2. VÄGAR Vid uppförandet av anläggningen kommer det att anläggas vägar till verken. Dessa vägar kommer även att användas i driftskedet, i samband med service av vindkraftverken. Vägarna kommer att uppföras på ett sådant sätt att intrånget i marken begränsas så långt som det är praktiskt möjlig. Inom det planerade projektområdet finns idag två vägar som kan användas för transport inom parken. På vissa sträckor kommer det att bli aktuellt med breddning och förstärkning för att vägarna ska tåla de tunga transporterna och för att svängradien skall vara tillräcklig då vissa komponenter såsom vingar kräver större radier än vad vägarna har i dagsläget. Turbintillverkarens specifikationer gällande vägars bredd ser oftast relativt likartade ut för olika leverantörer. Generellt brukar körbanans bredd ligga på minst 4,5 meter på raksträckor medan kurvor kräver ytterligare bredd. Den fria höjden brukar ligga på ca 5,5 meter. Hela vägområdet (diken, slänter, kantremsor) antas dock bli mellan meter beroende på vilka förutsättningar som råder. För befintliga vägar innebär upprustningen av vägen att en ny överbyggnad påförs, nya diken anbringas och slänter flyttas i sidled. Detta innebär i sin tur att det befintliga vägområdet utökas med uppskattningsvis 3-5 meter. Nyanlagd väg mellan vindkraftverken kommer att uppgå till ca 5 km anlagd väg. Det befintliga vägnätet som kan bli aktuellt för breddning uppgår till ca 5 km. Markanspråk för nyanlagda vägar uppgår till ca m 2. Markanspråk för breddning av vägar kan komma att variera beroende på vägens befintliga skick, men i dagsläget uppskattas det till ca 5 km. En schablonsiffra om 4 meter skulle ge ett markanspråk på ca m 2 för breddning av redan befintliga vägar inom projektet. Nyanlagda vägar delas in i fyra huvudsakliga element; terrass, förstärkningslager, bärlager och slitlager. Bergmaterial till förstärkningslager bedöms i stor utsträckning kunna tas inne från vindkraftsområdet vilket ger en betydande reducering av antalet transporter som går in till området. Bärlager och slitlager kommer mest sannolikt att kunna tas från närliggande gruva, gråberg. Vägarna kommer inte att asfalteras. Vägen måste tåla tunga transporter året om, varför det är viktigt att den är väl dränerad och tjälsäkrad. Vägens överyta ska helst luta minst 2 % för att erhålla bra vattenavrinning ned till diken, som bör ligga minst 0,3 m under vägens överbyggnad. För att undvika skador på utrustning och fordon bör grenar och andra föremål inte inkräkta på det fria utrymmet 4,5 meter över vägbana. Längst vägsträckningen behöver mötesplatser anläggas. Vid detaljprospekteringen kommer placeringen av dessa att utredas, men generellt brukar mötesplatser efter varje 250 m vara lämpligt. Detta ger 43 mötesplatser vilka bör vara ca 100 meter långa och 4 meter breda. Ska en vägdragning över myr ske så används vanligtvis tre olika förstärkningsmetoder. (1) En metod är att gräva ur myrmarken och ersätta den med bergmaterial (sprängsten) alternativt grovt grusmaterial. (2) En annan metod är att vattnet tas bort i det lösa myrmaterialet genom att pressa ihop myren med jord- och krossmaterial, s.k. överlast. Dessa två förstnämnda metoder passar då passage över grundare myrar/våtmarker måste utföras och de är av mindre betydelse för vattenföringen. (3) Vid passage över blötare våtmark med mäktigt torvlager är det lämpligt med en permeabel bank eller konstruktion med geotextil, en så kallad flytande väg, för att fortsättningsvis tillåta vattengenomströmning i myren och 25

26 därmed inte förändra hydrologin i nedanförliggande myrmark. Skulle en myrpassage bli aktuell så kommer rådande förutsättningar att avgöra vilken metod som passar. Figur 3.6 Skiss på vägdragning mellan vindkraftverken Nuvarande principskiss på vägar har tagits fram med utgångspunkten att nyttja befintliga vägar i så stor utsträckning som möjligt och samplanera vägar och ledningsdragning. Därmed minskas påverkan på bl.a. naturmiljöer. SERVICEBYGGNADER En vindkraftsanläggning kräver tillsyn och regelbunden service, varför personal och nödvändigt material måste finnas i nära anslutning. En servicebyggnad förmodas anläggas vid Fjällboheden. Mest sannolikt kommer en redan befintlig byggnad om 64 m 2 att användas. ELANSLUTNING OCH TRANSFORMATORSTATION För vindkraftsparkerna kommer två olika typer av elnät att krävas, ett internnät och en anslutningsledning. Internnätet kopplar samman, via markförlagd kabel, varje enskilt vindkraftverk till en eller flera kopplingsstationer belägna inom projektområdet. För projekt Fjällboheden är det sannolikt att en kopplingsstation kommer att vara tillräckligt. Ytan på denna uppskattas till 50x50 meter. Anslutning kommer att ske till Skellefteå Kraft Elnät AB. Elanslutningen kommer att ske enligt nätägarens riktlinjer i en separat tillståndsprocess. 26

27 Detaljutformningen av det interna elnätet kommer främst att styras av slutgiltiga vindkraftsplaceringar och vägdragningar. Mellan vindkraftverken i det interna elnätet kommer kabel att förläggas i marken, i huvudsak utmed väg för att ta så lite mark i anspråk som möjligt. Kablarna förläggs i ledningsschakt och utgångspunkten är att den följer vägsystemet och således inte tar någon vidare mark i anspråk. Den kommande detaljprojekteringen kommer att utvisa i vilken omfattning och var detta behöver ske. För närvarande studeras två alternativa anslutningsmöjligheter, (1) ledning en på 30 kv och (2) en på 20 kv. I dagsläget verkar alternativet på 30 kv mest sannolikt (figur 3.7). Figur 3.7 Nuvarande alternativ för nätanslutning Tabell 3.2 Nuvarande alternativ för nätanslutning Alternativ Alternativ 1 Alternativ 2 Beskrivning Alternativet kommer att följa en befintlig kraftledning från Rengård, i ca 13,5 km fram till etableringen. En ny kraftledning, ca 2,5 km kommer därefter att anläggas fram till etableringens transformatorstation. Alternativet innebär en kabelförläggning längs väg 373 från Gran till Fjällboheden i ca 14 km. Sedan viker kabelläggning av upp till projektområde, ca 1,5 km. 27

28 ÖVRIGA FÖLJDVERKSAMHETER För att minimera transporter till området kommer försörjning av material till vägar etc. så långt som möjligt att tas från material som friläggs vid grundläggningen av fundamenten. För att tillgängliggöra detta material är det lämpligt med mobilt krossverk. Det krossade materialet siktas och placeras i upplagshögar innan det lastas för att transporteras dit det ska användas. Krossningen och siktningen orsakar buller och damning i närområdet. För att minska påverkan kommer stationen att anläggas där skyddsvall dämpar buller och minskar damningen i omgivningen. Dessutom kan upplagshögarna placeras för att uppnå bullerdämpning ifall det bedöms finnas riktningar som är mer känsliga, t.ex. söderut. För ett krossverk bakom upplagskrön erhålls en ljuddämpning på db(a). Normala bullernivåer för lastning och siktning ligger på en nivå under 50 db(a) på 500 meters avstånd. Dessa ljud ligger också i det högre frekvensområdet vilket relativt lätt skärmas av i terrängen. Denna verksamhet är inkluderad i denna ansökan. Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser kommer även att gälla för denna verksamhet (NFS 2004:15). Utifrån studier vid fältbesök bedöms 5 stycken gravitationsfundament och 5 stycken kombinationer av bergs och gravitationsfundament erfordras. Utifrån antagandet att åtgår 700 m 3 betong till ett gravitationsfundament och 500 m 3 betong till ett berg/gravitationsförankrat fundament skulle totalt ca m 3 betong krävas. Eftersom det inte finns betongstation i direkt anslutning till anläggningen kan det vara mer fördelaktigt att öppna en betongstation inom eller i anslutning till vindparksområdet. Betongstationer kan ge störningar i form av buller och damning. Betongframställning är inkluderad i denna ansökan. Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser kommer även att gälla för denna verksamhet (NFS 2004:15). Vattenförsörjning kan komma att krävas under såväl bygg- som drifttiden (särskilt vid betongframställning). Sannolikt sker vattenförsörjningen genom bergborrad brunn. 3.5 SAMMANSTÄLLNING AV MARKANSPRÅK Vid anläggningsarbeten i anslutning till väg- och fundamentsbyggande, anläggning av serviceinrättningar samt elarbeten, kommer marken att behöva bearbetas. Detta kommer att innebära att marken schaktas, grävs och sprängs i viss utsträckning. Preliminär beräkning av anläggningsytor framgår av tabell 3.3 nedan. Tabell 3.3 Anläggningsytor Direkt berörd yta Längd (m) Bredd (m) Antal (st) Area (m 2 ) Nya interna vägar Förstärkning befintlig väg Nyanlagda mötesplatser Plats för gravitationsfundament * 4000 Kranplatser Uppställningsplats Kraftledningsgata Transformatorstationer Totalt m 2 * Tabellen har beräknat på att endast gravationsfundament används, det scenario som innebär störst markanspråk ** Alternativ 1 för kraftledningsdragning, se figur