MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 FORSCA AB BILAGA 1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Gruppstation för vindkraft vid Fängsjön och Storsjöhöjden

2 KONTAKTPERSON, FORSCA AB VD Gustav Nordström Tfn: Västra Norrlandsgatan UMEÅ Organisationsnummer: Verksamhetskod (SNI): Medgivande kartor: Lantmäteriet Medgivande I2011/1390 Omslagsbild: Vy över Kälshöjden från Omsjö/Brännan 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESKRIVNING AV TILLSTÅNDSPRÖVNINGEN OCH DETTA DOKUMENT... 4 KONTAKTER... 5 Projektledning... 5 Projektgrupp Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)... 5 SAMMANFATTNING INLEDNING Presentation av FORSCA AB Vindkraft en förnyelsebar energikälla LOKALISERINGSALTERNATIV Metod för att identifiera vindbruksområden Beskrivning och värdering av alternativ Utformningsprocessen Nollalternativ PROJEKTBESKRIVNING Geografisk lokalisering Områdenas lämplighet för vindbruk Effekt och elproduktion Anläggningens utformning Sammanställning av markanspråk Massor Transportbehov Drift Tidplan Avveckling och återställande PLANFÖRHÅLLANDEN OCH RIKSINTRESSEN Terräng och nyttjande Bebyggelse Översiktsplan Riksintressen METODBESKRIVNING FÖR BEDÖMNING AV KONSEKVENSER LANDSKAPSBILD Beskrivning av landskapet Landskapets tålighet för förändring Anpassningsåtgärder Vindkraftsetableringens påverkan på landskapet Konsekvenser för landskapsbilden NATURMILJÖ Beskrivning av naturmiljön Anpassningsåtgärder Påverkan på naturmiljön Konsekvenser för naturmiljön FÅGLAR fågellivet i och omkring projektområdena Anpassningsåtgärder Påverkan Konsekvenser för fåglar ÖVRIG DJURLIV Djurlivet vid Fängsjön samt Storsjöhöjden Anpassningsåtgärder Påverkan Konsekvenser för djurlivet KULTURMILJÖ Kulturhistoriska värden Anpassningsåtgärder Påverkan Konsekvenser för kulturmiljön TURISM OCH REKREATION Turism och rekreation vid Fängsjön Anpassningsåtgärder Påverkan Konsekvenser för turism och rekreation RENNÄRING Rennäringens förutsättningar Kunskapsstatus om vindkraftens påverkan på renar och rennäring Anpassningsåtgärder Påverkan på renar Konsekvenser för renskötseln Övergripande kumulativa konsekvenser Samlad bedömning HÄLSA OCH SÄKERHET Ljud Reflexer och skuggbildning Damning/Störningar från trafik

4 13.4 Säkerhet Samlad bedömning av konsekvenser för säkerhet och hälsa SAMMANSTÄLLNING AV ANPASSNINGSÅTGÄRDER SAMHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSER Samhällsförutsättningar Påverkan konsekvenser för samhällsekonomi LUFT OCH KLIMAT UPPFÖLJNING OCH KONTROLL JÄMFÖRELSE MOT UPPSATTA MILJÖMÅL Nationella miljömål Regionala miljömål Lokala miljömål MILJÖKVALITETSNORMER Tabeller Tabell 2.1 Faktorer av betydelse vid identifiering av ett vindbruksområde Tabell 2.2 Värdering av alternativen Tabell 3.1 Behovsbedömning av yta för kranplats Tabell 3.2 Alternativa nätanslutningar Tabell 3.3 Anläggningsytor Tabell 3.4 Materialåtgång Tabell 3.5 Sammanställning av uppskattat transportbehov under anläggningstiden Tabell 3.6 Preliminär tidplan Tabell 4.1 Större byar inom 15 km Tabell 4.2 Bebyggelse inom 5 km Tabell 4.3 Projektet jämfört med allmänna riktlinjer för storskalig vindkraftsetablering Sollefteå kommun Tabell 4.4 Projektet jämfört med övergripande och generella riktlinjer Örnsköldsviks kommun Tabell 6.1 Landskapszoner Tabell 6.2 Avstånd till större samlad bebyggelse och bedömd synlighet/påverkan Tabell 7.1 Naturvårdsområden och Natura 2000-områden inom 15 km från projektområdenas yttre gräns Tabell 8.1 Känsliga fågelgrupper för vindkraft Tabell 10.1 Potentiella lämningar Tabell 11.1 Besöksmål Tabell 11.2 Bedömningar av påverkan på besöksmål enligt synlighetsanalysen Tabell 13.1 Risk- och säkerhetsanalys under anläggningsfas Tabell 13.2 Risk- och säkerhetsanalys under driftfas Tabell 15.1 Antal årsarbeten under byggnad- och projekteringsfasen Tabell 18.1 Miljömål Figurer Figur 2.1 Lokaliseringsalternativ Figur 3.1 Projektområdenas lokalisering Figur 3.2 Projektområdet och principskiss på möjlig verksplacering Figur 3.4 Anläggning av ett gravitationsfundament Figur 3.5 Anläggning av ett bergsfundament Figur 3.6 Utformning av kranplats Figur 3.7 Principskiss på vägar inom Fängsjön projektområde Figur 3.8 Principskiss på vägar inom Storsjöhöjden projektområde Figur 3.9 Illustration av uppbyggnad av väg Figur 3.10 Principskiss över vägar samt marker torv Figur 3.11 Anläggning av flytande vägar över fuktigare område Figur 3.12 Halvtrumma Figur 3.13 Kraftledningen vid Storsjöhöjden Figur 3.14 Möjlig kraftledningsdragning Figur 3.15 Alternativa transportvägar för vindkraftverk från hamnar Figur 3.16 Vindmätmasternas placering inom respektive projektområde Figur 4.1 Bebyggelse inom 5 km från projektområdena Figur 4.2 Vindbruksområden utpekade i Sollefteå respektive Örnsköldsviks kommuns tematiska vindkraftsplaner Figur 4.3 Riksintressen i projektområdenas omgivning exkl. rennäring Figur 4.4 Riksintresse rennäring i projektområdenas omgivning Figur 5.1 Figuren beskriver ett exempel på hur konsekvensbedömningen avläses 2

5 Figur 6.1 Landskapsbeskrivning inom 15 km från respektive projektområde Figur 6.2 Planerade projekt i omgivningen Figur 6.3 En synlighetsanalys Figur 6.4 Fotopunkter i landskapet Figur 6.5 Panorama från Omsjö/Brännan Figur 6.6 Panorama från Grundtjärn Figur 6.7 Panorama från Backsjön Figur 6.8 Fotomontage från byn Fängsjön Figur 7.1 Kända naturvärden i det omgivande landskapet Figur 7.2 Kända geologiska värden i landskapet Figur 7.3 Kända naturvärden Fängsjön Figur 7.4 Naturvärdesbedömning vid Fängsjön Figur 7.5 Skog med höga naturvärden inom Fängsjöns projektområde Figur 11.1 Friluftsliv av riksintresse samt platser av turism och rekreationsintresse inom 15 km Figur 11.2 Jakttorn inom Fängsjöns projektområde Figur 11.3 Ungefärlig dragning av skoterleder i projektområdenas omgivning Figur 11.4 Fiskevårdsområden i projektområdens närhet Figur 12.1 Markanvändning Vilhelmina södra sameby Figur 12.2 Markanvändning Voernese sameby Figur 12.3 Befintliga och konkurrerande intressen inom Vilhelmina södra sameby Figur 12.4 Befintliga och konkurrerande intressen inom Voernese sameby Figur 12.5 Konkurrerande markanvändning vid projektområdena Figur 12.6 Möjlig störningszon under driftfas Figur 13.1 Ljudnivåanalys Figur 13.2 Skugganalys (sannolik skuggtid) Figur 15.1 Arbetslösheten i Västernorrland jämfört med riksgenomsnittet Figur 7.6 Våtmarksinventering Figur 7.7 Kända naturvärden Storsjöhöjden Figur 7.8 Naturvärdesbedömning Storsjöhöjden Figur 7.9 Äldre tallskog inom tidigare reservatsförslag vid Storsjöhöjden Figur 7.10 Våtmarksinventering samt Björkåns lokalisering Figur 7.11 Principskiss för möjlig kraftledningsdragning i förhållande till kringliggande naturvärden av nationellt intresse Figur 7.12 Principskiss på vägar i förhållande till värden vid Fängsjöns projektområde Figur 7.13 Principskiss på vägar i förhållande till värden vid Storsjöhöjdens projektområde Figur 8.1 Tjäderspel Figur 9.1 Projektområdena i förhållande till biotoper för järv Figur 9.2 Skyddszoner fladdermöss Figur 10.1 Riksintresse kulturmiljövård och bevarandeprogram för odlingslandskap inom 15 km från respektive projektområde Figur 10.2 Kända kulturvärden i omgivningarna Figur 10.3 Potentiella lämningar inom och i projektområdenas närhet Figur 10.4 Lämning efter Bastubergs fäbod 3

6 BESKRIVNING AV TILLSTÅNDSPRÖVNINGEN OCH DETTA DOKUMENT Enligt 9 kap. 6 miljöbalken (1998:808) samt prövningskod enligt förordningen (1998:899) om miljöfarligverksamhet och hälsoskydd ska tillstånd ansökas om: två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter Prövande myndighet för ovan angiven vindkraftsetablering är länsstyrelsen. Förutom tillståndsansökan till länsstyrelsen ska även en ansökan om nätkoncession sökas hos Energimarknadsinspektionen enligt 2 kap. 1 och 2 kap 8 a ellagen (1997:857) för elledningar och 5 elförordningen (1994:1250). PROCESSEN FRAM TILL BESLUT I TILLSTÅNDSFÖRFARANDET. Detta dokument är en beskrivning över projektet samt förväntade konsekvenser för hälsa och miljö till följd av etableringen, en sk. miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Det är en inlaga i FORSCA AB:s tillståndsansökan för 180 vindkraftverk i Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner, Västerbottens län. De delar i denna MKB som beskriver projektet har FORSCA AB ansvarat för, medan Miljötjänst Nord AB på ett objektivt sätt ansvarat för nulägesbeskrivningar och bedömningar utifrån beskrivet projekt. FORSCA AB står även för de åtaganden som finns beskrivna i denna MKB:n. 4

7 KONTAKTER PROJEKTLEDNING Gustav Nordström, VD i FORSCA, är projektledare för vindkraftsanläggning vid Fängsjön och Storsjöhöjden och Lars Gustavsson är vice projektledare. FORSCA AB (sökande) Gustav Nordström Lars Gustavsson Tfn: Tfn: Mobil: Mobil: E-post: gustav.nordström@fredolsen.se E-post: lars.gustavsson@sca.com PROJEKTGRUPP MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) Miljötjänst Nord AB har huvuduppdraget för beskrivning av de konsekvenser som projektet förväntas medföra. Mattias Åkerstedt, Miljötjänst Nord AB: Uppdragsledare Anna Svingfors, Miljötjänst Nord AB: Utredare/GIS/layout Johan Lindberg, Enetjärn Natur AB: Underkonsult, extern kvalitetsgranskare Därutöver har även ett antal andra företag arbetat med underlagsutredningar till MKBn. Miljötjänst Nord AB Mattias Åkerstedt Tfn: Mobil: E-post: mattias@miljotjanst-nord.se Bondevägen Storuman 5

8 SAMMANFATTNING Fred. Olsen Renewables AB och SCA Forest Products AB har bildat ett gemensamt bolag, FORSCA AB, i avsikt att söka tillstånd om maximalt 180 vindkraftverk fördelat på två delområden, Fängsjön och Storsjöhöjden. Inom projektområde Fängsjön kommer maximalt 146 vindkraftverk att placeras och inom projektområde Storsjöhöjden kommer maximalt 34 vindkraftverk att placeras. Den maximala totalhöjden på vindkraftverken, det vill säga från botten av tornet upp till toppen av rotorbladet när det står som högst, kommer att uppgå till 210 m. I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs vindkraftsprojektets effekter och konsekvenser på människors hälsa och miljön. Den utgör, tillsammans med underlagsrapporter, en viktig del i underlaget för det beslut om tillstånd som ska fattas av länsstyrelsen i Västernorrlands län. De viktigaste aspekterna att utreda i detta projekt har varit projektets påverkan på möjligheten att bedriva renskötsel, dess påverkan på växt- och djurliv, samt turism/friluftsliv och boendemiljö. Alla aspekter har utretts ingående och det har visat sig att vindkraftsetableringen medför förhållandevis små konsekvenser, sett utifrån projektets storlek. De största konsekvenserna uppstår för renskötseln och för de boende i närområdet som får en förändrad landskapsbild och tidvis kommer att höra vindkraftverken, även om ljudnivåerna inte kommer att överskrida något riktvärde. De närboende kommer även under anläggningstiden att påverkas av störningar som härrör till de omfattande transporter, sprängningar etc. som är nödvändiga för att etablera en vindkraftsanläggning av denna storlek. RIKSINTRESSEN OCH PLANFÖRHÅLLANDE Delar av projektområdet vid Fängsjön har av Energimyndigheten utpekats som riksintresse för vindbruk. Det är dock inte bara de delar som utpekats som riksintresse som har goda vindförutsättningar, utan bolagets vindmätningar visar att såväl riksintresseområdet som övriga delar av projektområden har goda vindförhållanden. Projektområdet berör även riksintresse för rennäringen. Det framgår av Sollefteå kommuns översiktsplan att de noterat såväl rennäringens intressen som områdenas goda förutsättningar för vindbruk. Stora delar av projektområdena har därför i Sollefteå kommuns översiktsplan utpekats som lämpligt för vindbruk, under förutsättning att vindkraftsetableringen är förenlig med renskötseln. Den samlade bedömningen är att vindkraftsetableringen inte påtagligt skadar riksintresset för rennäringen men att projektet medför vissa konsekvenser, som framgår av en egen rubrik nedan. RENNÄRING Projektområdena Fängsjön samt Storsjöhöjden ligger i sin helhet inom vinterbetesmark för renar för Voernese och Vilhelmina Södra sameby. I dagsläget är det dock främst Voernese som nyttjar området. Det har genomförts en särskild rennäringsutredning som inkluderar en beskrivning av de sociala konsekvenser som uppstår. Utredningen har varit möjlig att genomföra tack vare en god dialog med de renskötare som nyttjar området. Utan deras medverkan hade det inte varit möjligt att få förståelse för hur marken används. Trots kunskapen om markanvändningen så finns en osäkerhet kring de faktiska konsekvenserna, vilket grundar sig på tvetydiga forskningsresultat. Ansatsen har därför varit att tillämpa en försiktighetsprincip i dessa bedömningar. Utredningen visar att risken för negativa effekter främst består av indirekt betesbortfall och ökad spridning av renarna. Den allvarligaste konsekvensen av detta är att angränsande marker riskerar att få ett högre betestryck och att det uppstår merarbete för renskötarna relaterat till ökad bevakning av renar som vill sprida sig. FORSCA vidtar emellertid långtgående anpassningar med hänsyn till rennäringen och kvarvarande konsekvenser bedöms som måttligt negativa. LANDSKAP Landskapet kring etableringen utgörs av mjukt rundade berg och dalgångar, men är ändå relativt likartad. Bebyggelsen är sparsam och lokaliserad till ett fåtal mindre byar och enskilda hus i omgivningen, främst längs med sjöar och större vattendrag. I avsaknad av stora landskapsvärden på regional eller nationell nivå så görs bedömningen att det framförallt är lokala landskapsvärden som utsätts för en stor förändring. För vissa mindre byar, främst kring Storsjön, till exempel Grundtjärn, som har ett sydvänt läge med utblick över sjön så framträder vindkraftverken tydligt mot horisonten, dvs. i värdefull utblick över sjön. Både siktanalyser och fotomontage visar att utsikten från bebyggelsen vid flera byar i Fängsjöområdet kommer att förändras. Förändringen kommer att uppfattas mycket olika av de människor som rör sig i landskapet. Det kommer att variera från en positiv förändring till en mycket negativ förändring och ett spekturum mellan dessa ytterligheter. I begreppet landskap kan man väga in väldigt många olika aspekter. Det är viktigt att förtydliga att naturen i området endast påverkas i liten utsträckning, kullar och övriga landmärken kommer att finnas kvar och det kommer även fortsättningsvis att vara människan som genom markanvändningen sätter prägel på landskapet, bl.a. genom jord- och skogsbruk. Det är alltså framförallt vindkraftverken i form av nya landmärken som påverkar utblickar och upplevelser i landskapet, och där definieras påverkan av oss människor. Mot bakgrund av att det framförallt är en negativ påverkan på lokala landskapsvärden bedöms konsekvensen bli måttligt negativ. NATUR Etableringarna berör ett landskapsavsnitt som i stora delar är präglat av storskaligt skogsbruk. Det finns dock förhållandevis stora områden med skogar som håller höga värden, vilket även gäller föreliggande projektområde. Det finns reservatsförslag och tidigare reservatsförslag i området, utpekade nyckelbiotoper samt skogspartier med höga värden som noterats i samband med denna utredning. Våtmarkerna i området är däremot näringsfattiga och påverkade av tidigare dikning, varför de inte håller särskilt höga värden. Projektet är storskaligt och kommer att medföra ytterligare fragmentering av skoglandskapet och även påverka skogsområden och myrmarker med vissa värden. Samliga områden som identifierats hysa höga naturvärden kommer emellertid att undantas anläggningsarbete och passagerna över våtmarker kommer att vara begränsade. Där det finns behov kommer vägar att anläggas så att vattengenomströmningen genom/under vägarna kan fortgå och vid bäckpassager kommer trummor att anläggas på sådant sätt att fisk och andra vattenlevande djur kan passera. Mot bakgrund av bolagets egna åtaganden säkerställs att områden med höga naturvärden undantas och bevaras under vindkraftverkens tillståndstid bedöms det uppstå en liten negativ konsekvens. FÅGLAR Vid samråden, i kontakter med lokala ornitologer och utifrån skrivbordsstudier har bedömningar gjorts av vilken kunskap som finns kring projektområdenas fågelfauna och vilket behov av inventeringar som föreligger. Detta har utmynnat i särskilda inventeringar av kungsörn, våtmarksfåglar och tjäderspelsplatser. Utifrån geografiskt läge och topografi bedöms inte projektet beröra något större fågelsträck och våtmarksfågelinventeringen visade inte på något särskilt skyddsvärt fågelliv. Vad gäller kungsörn finns det i områdena kring Fängsjön och Storsjöhöjden kända häckningsplatser, men samtliga kända boplatser med alternativbon ligger mer än 2 km från projektområdesgränsen. En boplatsinventering har genomförts, men inga bon eller örnar har noterats inom projektområdena. Spelflyktsinventering under våren visade på aktivitet vid ett sedan tidigare känt revir som ligger mer än 2 km från föreliggande projekt, men begränsat med aktivitet inom vindkraftsområdet. 6

9 Utifrån bl.a. områdets läge, det relativt artfattiga fågelliv vid våtmarker, samt avstånd till känt örnrevir bedöms konsekvenserna för fåglar som obetydliga. ÖVRIGT DJURLIV En inventering av fladdermöss har genomförts och den visar på att området har en normal förekomst av fladdermöss, förutom ett exemplar av Trollfladdermus som var en ovanligt nordlig notering. Vissa områden har identifierats som mer viktiga som flyttningsstråk och/eller födosöksområden. Bolaget har åtagit sig att utrusta vindkraftverk, som eventuellt kommer att placeras i dessa områden, med utrustning som stänger av vindkraftverket under sådana väderbetingelser då riskerna för fladdermöss är som störst. Vid sidan av en normal däggdjursfauna bör särskilt nämnas att järv rör sig i området. Trots att järv inventerats i området är det inte klarlagt var lyor finns, då dessa är svåra att kartlägga i skogslandet. Det finns potentiella föryngringsplatser inom projektområdena, men där sker sannolikt ingen föryngring idag. Under anläggningsfasen kommer sannolikt järven att undvika projektområdena för såväl födosök som föryngring. I driftfasen kommer dock den mänskliga aktiviteten att minska och troligen kommer järven att nyttja projektområdena för födosök men det är dock mindre sannolikt att de väljer att föryngra sig inom projektområdena. Området har bedömts ha ett medelstort värde för övrigt djurliv främst pga. järvförekomsten, men mot att en begränsad påverkan på dessa värden förväntas bedöms det uppstå en liten negativ konsekvens för övrigt djurliv/däggdjur. KULTUR En studie gällande kulturvärden har genomförts över respektive projektområde. Kulturmiljöer där påverkan på landskapsbilden kan ha betydelse ligger på sådant avstånd eller är beläget på ett sådant sätt att synligheten mot vindkraftsetableringarna är starkt begränsad. Det finns inte några kända kulturhistoriska lämningar inom projektområdena, men det finns en viss potential för okända kulturhistoriska lämningar, främst fäbodar, bebyggelse och enstaka byggnader samt fångstgropar och åkersvedjor. Överlag har emellertid områdena en sådan karaktär och lokalisering att någon högre frekvens av kulturlämningar ej förväntas. HÄLSA OCH SÄKERHET Det är överlag små säkerhetsrisker relaterade till en vindkraftsanläggning. Under anläggningsfasen är de förebyggande åtgärderna kopplade till att upplysa och eventuellt avskärma delar av området för allmänheten, så att det inte sker någon olycka. Under anläggningsfasen kommer det även att ske ett betydande antal transporter med vissa därtill kopplade risker, men det flesta kommer att ske inom anläggningsområdet. Under driftfasen är anpassningsåtgärderna knutna till etableringarnas utformning så att riktvärden för buller och skuggbildning vid bostadshus eller fritidshus inte överskrids, samt att minimera risken för fallande is. Utifrån vidtagna anpassningsåtgärder bedöms risken som liten att negativa konsekvenser uppstår. FÖRNYBAR ENERGI Vindkraft räknas som en förnyelsebar energikälla tack vare att vinden ses som en oändlig resurs. Vind uppkommer ur de skillnader i tryck och temperatur som bildas genom solens instrålning. Vindkraftverkens rotor (vingarna) fångar upp rörelseenergin i vinden och, via en generator, omvandlas den till elektricitet. Elproduktionen från vindkraftverk ger därför inte upphov till några utsläpp eller farligt avfall. Ett vindkraftverk är också mycket energieffektivt då det producerar den mängd energi som gick åt under hela byggnationsfasen på endast 6-12 månader beroende på vindförhållandena. Under ett år producerar ett vindkraftverk energi under cirka 80 % av tiden, där den totala energiproduktionen beror på vindkraftverkets effekt och de lokala vindförhållandena. Utifrån ett antagande att varje vindkraftverk kommer att ha en effekt på ca 3 MW så kommer årsproduktionen från parken att bli kring ca GWh, vilket motsvarar elkonsumtionen för över eluppvärmda villor. FAKTARUTA Sökande FORSCA AB 146 vindkraftverk inom projektområdet Fängsjön och 34 vindkraftverk inom projektområdet Storsjöhöjden Storlek på vindkraftverk: totalhöjd max 210 m (torn plus rotorblad) Bedömningen är därför att projektet kommer att medföra en obetydlig påverkan på kulturmiljön TURISM OCH FRILUFTSLIV Etableringarna berör inte något område som är av riksintresse för friluftsliv. Det närmast belägna riksintresseområdet följer Ångermanälvens dalgång ca 15 km sydväst om respektive projektområde. Riksintresset är välbesökt sommartid då många turister väljer att färdas längs väg 90 för att uppleva både natur- och kulturvärden. Utanför projektområdena finns en camping vid Omsjö och ett mindre antal besöksmål, bl.a. Mobodarna inom Oringsjö naturreservat. Själva projektområdena har idag en begränsad funktion för den kommersiella turismen. En kommersiell verksamhet, Farm Backsjö, brukar idag Storsjöhöjden för bl.a. hundspann under vintertid. Utsiktstornet Nävernäsan ligger inom projektområdet Fängsjön, projektområdena har även ett värde för friluftslivet, till exempel jakt samt bär- och svampplockning, men få aktiviteter som riktar sig till turister. Förutom påverkan på upplevelsen av besöksmålen så kommer anläggningsfasen att innebära en reducerad tillgänglighet pga. säkerhetsrisker. Inför älgjakten kommer en dialog att föras med de berörda jaktlagen i syfte att, om möjligt, begränsa påverkan under byggnationstiden. Det bedöms uppstå en liten negativ konsekvens på turism och friluftsliv. 7

10 1. INLEDNING 1.1 PRESENTATION AV FORSCA AB FORSCA AB är ett bolag som ägs av Fred.Olsen Renewables (FOR) och SCA Forest Products. Bolaget har bildats i syfte att undersöka möjligheterna till en vindkraftetablering i ett område öster om Näsåker i Sollefteå kommun. FOR är ägt av Bonheur (50%) och Ganger Rolf (50%) som är börsnoterade i Oslo. Förutom förnyelsebar energi bedrivs inom koncernen rederiverksamhet med tankers och kryssningsfartyg samt kontrahering av oljeriggar för oljeprospektering. Mer information finns på och FOR har varit verksamma inom vindkraftsbranschen sedan Idag projekterar bolaget till land och till havs för vidare utbyggnad i Storbritannien, Norge, Irland och Sverige. FOR arbetar långsiktigt och vill följa vindkraftsprojekten från början till slut, dvs. från att projektera och utveckla projekten till att bygga och driva dem för att slutligen avveckla dem och återställa området. Företaget är oberoende av tillverkare. FOR äger och driver över 130 vindkraftverk med en samlad effekt om ca 320 MW. Ytterligare 194 MW är under uppförande och ca 2500 MW finns i projektportföljen. SCA Forest Products producerar tryckpapper för tidningar, tidskrifter och kataloger, massa, sågade trävaror och förnybar energi. SCA Forest Products förvaltar också SCAs stora skogsinnehav och försörjer SCAs svenska industrier med virkesråvara samt erbjuder SCAs enheter kostnadseffektiva transportlösningar. Inom SCA Forest Products finns affärsenheten SCA Energy som utvecklar förnybar energi av skogens resurser och producerar förädlade och oförädlade skogsbaserade biobränslen samt utvecklar SCAs vindkraftstillgångar. Inom vindkraftområdet så har SCA Forest Products, förutom samarbetet med FOR, även ett pågående samarbete med Statkraft AS gällande etablering av vindkraft i sju vindkraftparker i Västernorrland och Jämtland. Dessutom bedrivs egen projektering samt att mark arrenderas ut till andra vindkraftprojektörer. 1.2 VINDKRAFT EN FÖRNYELSEBAR ENERGIKÄLLA Samhällets industrialisering, människors ökade konsumtionsnivåer och våra allt större krav på en god levnadsstandard har föranlett miljöproblem inom ett flertal samhällssektorer. Energiområdet är ett av dessa och den påverkan på klimatet som uppkommer genom användning av fossila bränslen är med god anledning ett uppmärksammat problem på senare tid, där medvetandet kring problemet dessutom ökat. Fakta om 1 kwh Konsumeras på 6 tim av den genomsnittlige europeiske medborgaren. Produceras av ett stort vindkraftverk under 1 sekund, vid starka vindförhållanden. Det finns två vägar att gå när det gäller att reducera de problem som samhällets behov av energi idag förorsakar. För att uppnå uppsatta mål måste båda metoderna användas. Den första vägen är att försöka reducera samhällets energiförbrukning, vilket kan vara ganska svårt eftersom jordens befolkning växer, många länder är fortfarande i början av sin industriella utveckling och industriländerna ökar kontinuerligt sin konsumtion. Även om den energikrävande tekniken förbättras och blir mer effektiv leder det inte till en minskad nettoförbrukning för samhället i sin helhet. Det är dock likafullt en viktig del i arbetet då det bromsar ökningen av energiförbrukning. Den andra vägen för att reducera problem förknippade med energianvändningens negativa effekter är att utveckla och öka nyttjandet av förnyelsebara energikällor. Det finns idag en samsyn i det svenska samhället kring energifrågorna och beslut har fattats att en omställning bör ske mot förnybar energi för att minska utsläppen och att reducera landets beroende av icke förnyelsebara energikällor, såsom fossila bränslen och kärnkraft. Denna samsyn delas av våra nordiska grannländer vilket även underlättar Sveriges deltagande i den nordiska elmarknaden. Sverige, precis som våra nordiska grannländer, ingår i en nordisk elmarknad där andelar energi säljs och köps efter behov mellan länder. Detta medför att användningen av vindkraft inte bara tillför Sverige grön el utan även de andra nordiska länderna som är i behov av elen. År 2006 kom Sveriges första vindkraftsproposition. I den klargjordes den stora betydelse vindkraften har för att Sverige ska uppnå de mål som fastställts för samhällets omställning mot en förnyelsebar energiproduktion. Nyttjande av vindkraft jämställs med andra areella näringar, såsom fiske, rennäring samt jord- och skogsbruk, vilka också bygger på nyttjande av förnybara naturresurser. Det lades fast att ordet vindbruk bör användas som en sammanfattning av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar näring som baseras på produktion av el från vind. Vindkraft är en förnybar energikälla som har stor potential för elproduktion och utgör idag egentligen det enda reella alternativet för ersättning av fossilbaserad energiproduktion. Planeringsramen för vindkraft i Sverige är för närvarande 30 TWh till 2020 varav 20 TWh på land och resterande 10 TWh till havs. 2. LOKALISERINGSALTERNATIV 2.1 METOD FÖR ATT IDENTIFIERA VINDBRUKSOMRÅDEN Goda vindförhållanden är en grundförutsättning för vindbruk. Vindens produktionsförmåga är således det första som studeras i en lokaliseringsutredning (tabell 2.1). För att identifiera områden med goda vindförhållanden har FORSCA AB använt sig av den vindkartering som Meterologiska institutet vid Uppsala Universitet framställt genom en datasimulering av historiska vinddata. Vad som är ekonomiska vindlägen kan sedan variera något beroende på bl.a. avstånd till infrastruktur och landskapets topografi. Kartering efter vindbruksområden tar också hänsyn till ett dussintal andra variabler förutom vind, bland annat planförhållanden, utpekade motstående intressen, anslutningsmöjligheter till elnätet och områdenas storlek. För denna kartering används bl.a. GIS-data. Utifrån denna övergripande analys väljs sedan områden ut som anses intressanta att studera närmare. I detta fall har främst mark som SCA äger undersökts. I tabell 2.1 anges faktorer av särskild vikt vid lokaliserings överväganden. TABELL 2.1 FAKTORER AV BETYDELSE VID IDENTIFIERING AV ETT VINDBRUKSOMRÅDE VINDFÖRHÅLLANDEN/TOPOGRAFI Grundläggande för en vindkraftsetablering är områdets vindförhållanden. Är inte vindförhållandena tillräckliga bär sig inte projektet ekonomiskt. Vindresurserna och områdets storlek ska även vägas mot nätanslutningsmöjligheter. Ur miljösynpunkt är vinden naturligtvis mycket viktig. Blåser det bra ökar mängden förnybar energi som kan produceras från anläggningen. Det är även viktigt att områdets topografi är god, det vill säga att området är så sammanhängande och flackt som möjligt för att undvika turbulens och ojämna vindförhållanden. Alltför kuperade områden kan ge upphov till turbulens och är inte önskvärt för vindkraftslokaliseringar då bl.a. slitaget på vindkraftverken blir högre med konsekvens att driftskostnaderna ökar. Detta är en faktor som är särskilt viktig att studera vid lokaliseringar i skogslandet. PLANFÖRHÅLLANDEN/RIKSINTRESSE VINDBRUK NÄTANSLUTNING På senare tid har de flesta kommuner utarbetat översiktsplaner där vindbruk beaktas. Områden som är utpekade i översiktsplaner som lämpliga vindbruksområden är därför en viktig parameter att beakta då även denna process och utpekandet har föregåtts av en samrådsprocess. Det är även en fördel ifall området har utpekats som riksintresse för vindbruk. Avståndet till elnät bör vara så kort som möjligt, men det acceptabla avståndet är framförallt avhängigt projektets storlek. Topografin och terräng mellan projektet och nätanslutningspunkten måste också vara av sådant slag att anslutningen är tekniskt genomförbar, samt att det inte finns starka konkurrerande intressen som 8

11 måste påverkas i samband med nätanslutningen, t.ex. naturvårdsområden. Det elnät som vindkraftprojektet ska koppla upp sig till måste ha tillräckligt med kapacitet för att kunna tillvarata elproduktionen. KONKURRERANDE INTRESSEN Bebyggelse närområdet i Avstånd till bebyggelse ska vara så stort att det inte finns risk att anläggningen överskrider riktvärden gällande ljud- och skuggbildning. Riksintressen Få överlappande riksintressen innebär färre hinder och konflikter än flera överlappande riksintressen. Även om en övergripande GIS-kartering visat på konkurrerande intressen kan det vara intressant att studera vissa av dessa områden närmare, om de är mycket intressanta ur vindbrukssynpunkt. En viktig frågeställning är att utreda om det går att förena områdets nuvarande värden med vindbruk. Exploateringsgrad Områden där en påverkan på landskapet och naturmiljön redan har skett eller sker genom t.ex. vattenkraft, gruvdrift eller hårt skogsbruk bedöms som mer lämpliga än helt oexploaterade områden. OMRÅDETS STORLEK En större anläggning inom ett område är betydligt bättre än flera mindre utspridda i landskapet av många olika anledningar, till exempel genom att den totala påverkan på landskapet, renskötsel och naturmiljö då blir mindre, samtidigt som produktionskostnad per producerad enhet elektricitet blir lägre. 2.2 BESKRIVNING OCH VÄRDERING AV ALTERNATIV I ett tidigt skede undersöktes en mängd olika områden. Efter en granskning särskiljdes 5 stycken potentiella och tänkbara kluster för vindbruk, samtliga i den storleken att de kan hysa en betydande vindkraftsetablering. OMRÅDE 1 Förhållandevis bra vindhastigheter och jämn terräng. Riksintresse vindbruk finns på en mindre del av området som har acceptabla anslutningsmöjligheter, men det finns en osäkerhet kring ledningskapacitet (MW). I området finns det ett naturreservat. Det finns även en osäkerhet om projekt Norrbotniabanan och dess dragning kan påverka en eventuell vindkraftsplacering i området. Det är ej heller utpekat av kommunernas översiktsplan som ett vindbruksområde. OMRÅDE 2 Område med måttliga vindhastigheter. Delar av området har mjuka former och andra delar kännetecknas av en mer komplex terräng. Området har acceptabla anslutningsmöjligheter. Riksintresse rennäring och naturvård på delar av området, liksom naturvårdsavtal och nyckelbiotoper. Det är inte utpekat i kommunala planer som ett vindbruksområde. OMRÅDE 3 Område med goda vindhastigheter och mjuk terräng med platåliknande form. Två områden med riksintresse vind och det finns också utpekat som riksintresse rennäring på området. Området kännetecknas av ett starkt elnät med sannolikt goda anslutningsmöjligheter. Områdena är i sin helhet utpekade och omnämnda i kommunernas översiktsplaner. OMRÅDE 4 Område med goda vindhastigheter och mjuk terräng. Riksintresse kulturmiljö på delar i området. Försvarsintressen på delar av området. Mindre del av området är utpekade i kommunala planer. Naturreservat i del av området. Sannolikt goda anslutningsmöjligheter. OMRÅDE 5 Område med måttliga till goda vindhastigheter med mjuk terräng. Del av området utpekat och omnämnt av kommunen. Två områden med Riksintresse vind. Sannolikt goda nätanslutningsmöjligheter. FIGUR 2.1 LOKALISERINGSALTERNATIV TABELL 2.2 VÄRDERING AV ALTERNATIVEN. GRADERING: + = POSITIVT, 0 = NEUTRALT, - = NEGATIVT. OMRÅDE 1 OMRÅDE 2 OMRÅDE 3 OMRÅDE 4 OMRÅDE 5 Avstånd och tillgänglighet till närmaste väg Avstånd och tillgänglighet till elnät/nätstation (med tillräcklig kapacitet) Avstånd närboende (kopplat till kommunal plan) Kommunala planer Natur och kultur Topografi/vindförutsättningar Riksintresse vind/storlek Motstående intressen

12 I en totalbedömning bedömdes område 3, nu föreliggande projekt, som mest lämpligt när en sammanvägning av alla faktorer för vindbruk sammanställdes för alla områden. Område 1 och område 2 har negativa objekt på området i större utsträckning än de övriga områdena och har inte vindegenskaper som till fullo är lämpade för vindbruk. Även om ett område har hög medelvind och t.ex. är utpekat som riksintresse för vindbruk kan de topografiska förutsättningarna medföra turbulenta vindar och göra området mindre lämpligt. En bedömning har även tagits till områdets form, höjd över havet samt storlek på utpekade riksintresseområden för vindbruk. Område 3 har mjuka former som ger en låg turbulens, höjden över havet är hög och riksintresse vind-områdena är relativt stora områden. Område 3 har ett riksintresse rennäring på området, men bolaget har bedömt att det kan råda en samexistens mellan näringsgrenarna ifall hänsynstagande sker till rennäringen. Område 4 har mjuka former och saknar riksintresse vind. Område 5 har mjuka former och visserligen riksintresse vind men har en lägre höjd över havet i jämförelse med område 3. Dessutom är de delar av område 5 som är utpekat i kommunal plan mindre, vilket ger en mer splittrad etablering. 3. PROJEKTBESKRIVNING 3.1 GEOGRAFISK LOKALISERING Projektområdet är lokaliserat på gränsen mellan Sollefteå kommun och Örnsköldsviks kommun, i Västernorrlands län (figur 3.1). Lokaliseringen är ca 60 km väster om Örnsköldsvik och 18 km norr om Sollefteå. Planerat vindbruksområde är uppdelat på två projektområden, Fängsjön och Storsjöhöjden. Fängsjön upptar ca 70 km 2 varav 13 km 2 ligger inom Örnsköldsviks kommun och Storsjöhöjden upptar ca 19 km 2 där hela projektområdet är lokaliserat inom Sollefteå kommun. 2.3 UTFORMNINGSPROCESSEN Fram till att samrådsprocessen påbörjades tog flera alternativa situationsplaner fram och den som visades under samrådsprocessen beaktade bl.a. nuvarande och tidigare reservatsförslag, bolagsnyckelbiotoper, våtmarker samt att placeringarna var sådana att gällande riktvärden för buller och skuggning kunde innehållas. Under samråds- och utredningsprocessen har det framkommit ny information och FORSCA har till exempel fastställt att inget anläggningsarbete ska ske i naturområden med höga värden, inga verk ska placeras i våtmarker och kommunala översiktsplaner ska beaktas (området vid Nävernäsan). Det har inneburit vissa reduceringar i antalet möjliga vindkraftverk utifrån tidigare principskisser, men framförallt tydliggörande av åtaganden och principer för hur etableringen kan ske utan betydande påverkan på miljö och hälsa och andra näringsidkare. 2.4 NOLLALTERNATIV Nollalternativet är en förväntad utveckling av projektområdets befintliga markanvändning samt övriga följdeffekter, om etableringen inte kommer till stånd. I ett nollalternativ är det inte sannolikt att den nuvarande markanvändningen skulle förändras i större omfattning. Området har inga unika förutsättningar för turismutvecklig eller ny bebyggelse. Det innebär dock inte att området kommer att stå helt orört då skogsbruket kommer att fortgå som tidigare. Delar av projektområdena omfattas av riksintresse för vindbruk samt är utpekat i Sollefteå kommuns översiktsplan som lämpligt område för vindkraft. Detta innebär en viss begränsning för vilka typer av ingrepp som i framtiden kan komma att ske. Delar av nu planerat vindbruksområdet kan till exempel inte tas i bruk för annan typ av bebyggelse eller industrilokaler, som skulle stå i konflikt med riksintresseområdet för vindbruk. Fängsjön/Storsjöhöjden är en mycket stor planerad anläggning. Det är inte sannolikt att någon annan motsvarande vindkraftsanläggning skulle komma till stånd i närområdet som en följd av att denna etablering inte byggs, och samtidigt vara lika lämplig utifrån tekniska -, miljö- och hälsoskyddsaspekter. Samhällets mål att byta ut icke förnybar energi och att öka elproduktionen från förnyelsebara energikällor försvåras därmed liksom möjligheten att, i enlighet med den nationella planeringsramen, öka andelen vindkraft till 30TWh till år Utifrån den produktionskostnad som finns för energi är det främst energiproduktionsanläggningar baserade på fossila bränslen som utgör marginaltillförseln i det nordiska elsystemet. Elen från dessa vindkraftparker skulle därmed sannolikt ersätta fossilproducerad el, vilket innebär att en utebliven utbyggnad innebär att det inte sker någon minskning av koldioxidutsläppen. Även bidraget till de regionala och lokala miljömålen där det har beslutats om att öka andelen förnyelsebar energi kommer att påverkas negativt. Ett nollalternativ innebär också att projektets bidrag till det lokala näringslivet och därmed en ökad ekonomisk aktivitet uteblir. Fängsjön/Storsjöhöjden bedöms sammantaget vara ett mycket lämpligt för vindbruk och att inte ta tillvara på möjligheten att utveckla vindbruk i området, bedöms inte vara en god hushållning med resurser sett till de förhållandevis ringa negativa konsekvenser som projektet kan ge upphov till. FIGUR 3.1 PROJEKTOMRÅDENAS LOKALISERING. 10

13 3.2 OMRÅDENAS LÄMPLIGHET FÖR VINDBRUK I Sverige finns de bästa förutsättningarna för vindkraft i kustområden, slättlandet i södra Sverige, fjällkedjan och på skogsklädda höjder. Förutom goda vindförhållanden och planeringsmål är det viktigt att ta hänsyn till de omgivningar där vindkraft etableras. Beaktande ska tas till den natur och kultur som finns i området och de människor som befinner sig där och efter dessa hänsynstaganden kan områdets lämplighet avgöras. VAL AV LOKALISERING Projektering efter nya lämpliga vindbruksområden är en ständig pågående process som ofta kan vara lång och komplicerad. Metodiken som FORSCA AB använt sig av beskrivs under avsnitt EFFEKT OCH ELPRODUKTION Valet av specifikt vindkraftverk och leverantör kommer att ske vid upphandling efter att eventuellt tillstånd har givits. Denna upphandling kommer mer noggrant att specificera maximalhöjd, rotordiameter och vindkraftverkets effekt. Den totala produktionen avgörs av antalet vindkraftverk och vilken effekt det slutliga vindkraftverket kommer att ha. Produktionen bedöms i dagsläget kunna uppgå till ca 1300 GWh/år. 3.4 ANLÄGGNINGENS UTFORMNING Vindens energi är proportionell mot vindhastigheten i kubik dvs. fördubblas vindhastigheten så ökar dess effekt åtta gånger. VINDFÖRHÅLLANDENA ÄR GODA Den viktigaste parametern att beakta vid en eventuell vindkraftsetablering är platsens vindförhållanden. Om vinden är otillräcklig kan vindkraftsetableringen inte bära sig ekonomiskt och en utbyggnad kan inte motiveras. Fyra stycken vindmätmaster etablerades i området under hösten 2011 för att ge en mer detaljerad bild över vindförhållandena. För Fängsjö projektområde finns idag tre mätmaster; Tannflohöjden, Vitbergshöjden och Brännan, medan det på Storsjöhöjden finns en mätmast. Medelvinden under 6 mån för Tannflohöjden på 123 m mäter 8.0 m/s. Medelvinden under 6 mån för Storsjöhöjden på 123 m mäter 7.6 m/s. TOPOGRAFI Vindbruksområdet har överlag mjuka, runda kullar som minskar risken för turbulenta vindar. FÅ UTPEKADE KONKURRERANDE INTRESSEN Det bedrivs renskötsel i området och projektområdena är belägna inom ett större område som utpekats som riksintresse för rennäringen. Renskötseln är det intresse som främst konkurrerar om marken inom området. Bedömningen är att vindbruk och rennäring kan samexistera i detta landskapsavsnitt och att etableringen under driftfas ej kommer att medföra betydande konsekvenser för rennäringen. Därutöver finns bl.a. reservatsplan vid Nävernäsan samt tidigare reservatsplan vid Storsjöhöjden, vilka kommer att undvikas vid en utbyggnad. ANTAL VINDKRAFTVERK OCH PROJEKTOMRÅDENAS STORLEK FORSCA AB har valt att ansöka enligt box-modellen vilket innebär att ett eventuellt tillstånd om att uppföra vindkraftverk med tillhörande verksamheter ges inom ett givet område, projektområdet. Inom detta område kan det finnas ytor som enligt tillståndet ska undantas, således får det inte anläggas eller bedrivas någon verksamhet på dessa ytor. En principskiss på möjliga vindkraftsplaceringar har tagits fram under processens gång med plats för ca 146 vindkraftverk inom projektområde Fängsjön samt 34 vindkraftverk inom projektområde Storsjöhöjden (totalt 180 st). Den principskissen har bl.a. tagit i beaktande nuvarande/tidigare reservatsförslag, bolagsnyckelbiotoper, fladdermöss, värdefulla skogar enligt utförd inventering samt kommunal plan. Principskissen är också framtagen för att riktvärden gällande buller och skuggning kan innehållas. NÄRHET TILL INFRASTRUKTUR Väg 90 passerar väster om projektområdet och sträcker sig ca 28 mil, mellan Meselefors och Härnösand. Från Väg 90 löper två mindre vägar i östlig riktning, en från Näsåker till Grundtjärn och en från Selsjön till Aspeå. Dessa vägar knyts samman med ytterligare en väg, som sträcker sig genom de olika projektområdena, från Aspeå till Grundtjärn. Utöver det är projektområdet genomkorsat av ett antal mindre skogsbilvägar. Järnväg finns både söder och öster om Storsjöns projektområde. Bedömning är att området har goda infrastrukturella förutsättningar. Gällande elnätet så finns det tre stycken 400 kv-ledningar som går i närheten av området. En passerar genom Storsjöhöjdens projektområde och 25 km sydväst ansluter den till en stamnätsstation i Hjälta. En annan ledning passerar cirka 10 km nordväst om Fängsjön och ansluter till Kilforsens stamnätsstation. Den tredje ledningen går tre km söder om Storsjöhöjden och ansluter även den i Hjälta stamnätsstation. Efter en förfrågan till Svenska Kraftnät har dessa projekt fått Betåsen som utpekad anslutningspunkt till stamnätet. PLANFÖRHÅLLANDEN OCH RIKSINTRESSE VINDBRUK Riksintresse vindbruk har pekats ut på två områden inom det föreslagna projektområdet för Fängsjön. Sollefteå kommun har pekat ut stora delar av Fängsjön samt Storsjöhöjden som lämpliga för vindbruk. För delar av Fängsjön samt Storsjöhöjden har emellertid kommunen angett att samförstånd ska uppnås mellan berörda samebyar och vindkraftprojektören. Den föreslagna ytan som är belägen inom Örnsköldsviks kommun har pekats ut som ett utredningsområde för vindbruk. Detta innebär att kommunen anser att det finns möjligheter att området kan uppfylla de kriterier som finns uppsatta för att bli ett utpekat område för storskalig vindkraft, men att detta måste utredas vidare. 11

14 godkännas enligt Boverkets regler med ett typgodkännande enligt svenska Sitac. Det innebär bland annat att verken ska tåla mycket höga vindhastigheter samt att de ska vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden bedöms normalt sett vara mellan år för ett vindkraftverk. Vindkraftstypen kommer sannolikt bestyckas med ett aggregat som går i så kallad automatisk drift under normallägen. Det innebär att styr- och övervakningsfunktioner sker genom en dator i respektive vindkraftverk. Styrsystemet övervakar vindhastighet, vindriktning, generator, växellåda och bromssystem. Vanligtvis så producerar vindkraftverken energi från vindstyrkor ner mot 3-4 m/s samtidigt som vindkraftverket automatiskt stoppas då det blåser mer än 25 m/s, för att få en säker drift och uppnå kontrollerade stopp. Detta varierar beroende på vilken typ av vindkraftverk som slutligen väljs. Styrsystemet reglerar även bladinställning, varvtal och hur maskinhuset vänds efter vinden. FIGUR 3.3 ILLUSTRATION AV ETT VINDKRAFTVERK. HINDERMARKERING Enligt Transportstyrelsens gällande föreskrifter ska vindkraftverken utrustas med hinderbelysning för att avvärja olyckor med luftfartstrafik. Föreliggande etableringar kan komma att anta en totalhöjd som överstiger 150 m, vilket innebär att hindermarkeringen ska ske med ett högintensivt, vitt blinkande ljus som lyser under dygnets alla timmar. Enligt föreskriften ska ljuset skärmas av inom 5 km radie från vindkraftverket 1. För att minska påverkan på landskapsbilden men samtidigt bibehålla trafiksäkerheten så har Transportstyrelsen bestämt att endast de yttre vindkraftverken med ett inbördes avstånd på tvåtusen meter behöver ha högintensivt blinkande ljus. Vindkraftverken i parkens mitt kan förses med lågintensivt ljus, fast rött ljus, så länge navhöjden på vindkraftverken i parkens mitt inte överstiger navhöjden på vindkraftverken i parkens yttre gräns. I sådant fall måste även de anges med vitt, högintensivt, blinkande 2. FUNDAMENT FIGUR 3.2 PROJEKTOMRÅDET OCH PRINCIPSKISS PÅ MÖJLIG VERKSPLACERING. FORSCA AB söker om en totalhöjd på vindkraftverken om 210 m (tornhöjd plus rotorblad). Konsekvensbedömningen grundar sig på att vindkraftverken kan bli så höga, till exempel vid framställande av fotomontage. Detta skall ses som maximal totalhöjd och det kan innebära att vindkraftverken får en lägre totalhöjd. Höjden blir avgjord först när upphandlingen är genomförd. VINDKRAFTVERKEN I ansökan anges inte vilken typ av vindkraftverk som kommer att byggas, detta eftersom utvecklingen går snabbt framåt samt att vindmätningar och detaljprojekteringar har stor betydelse. För beräkningar, analyser och fotomontage har ett exempelverk använts, i detta fall Vestas V112 med en navhöjd på 154 m och en rotordiameter på 112 vilket ger en totalhöjd om 210 m. Vestas V112 har ett käll-ljud på 106,5 db (A) vilket använts i beräkningar om ljudutbredning. De branschtypiska vindkraftverken idag, som överensstämmer med 2 kap. 3 MB principen om bästa möjliga teknik, består av ett torn med ett maskinhus och tre rotorblad högst upp. Rotorbladen samlar upp vindens rörelseenergi och produktionen överförs via en transformator, belägen inom området, till högspänningsnätet. Vindkraftverken ska För vindkraft på land används gravitationsfundament eller bergsförankrade fundament. Gravitationsfundament agerar som motvikt till vindkrafterna och kan användas i kombination med både pålning och jordförstärkning. Valet av grundläggningsmetod är beroende av markens förutsättningar på platsen och bestäms med en geoteknisk undersökning efter att ett eventuellt tillstånd har givits. Bergförankrade fundament gjuts direkt på berget samt förankras i detta med bergbultar. Gravitationsfundament är lämpligast på moränmark och utgörs av ett armerat betongfundament som via sin egentyngd och underliggande mark upptar alla laster från vindkraftverket (figur 3.4). Gravitationsfundament grundläggs normalt 2-3 m under markytan och är rektangulära, cirkulära eller ortogonala i formen. Fundamentets dimension varierar beroende på verkets storlek, tyngd, höjd och markens beskaffenhet. Erfarenhetsmässigt brukar fundamenten i dessa markförhållanden ha en storlek på 20 x 20 meter, vilket ger en area av 400 m 2 och en åtgång av ungefär 700 m 3 betong samt ca 40 ton armering. Infästningen av tornet i betongfundamentet sker via en stor mängd stål som gjuts in i mitten av fundamentet. I ingjutningsgodset monteras de stålrörssektioner som tillsammans bildar vindkraftverkets torn. Fundamentet runt tornet täcks sedan med uppgrävda massor, jord och grus för att efterlikna omkringliggande mark. 1 TSFS 2010:155 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten 2 TSFS 2010:155 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten 12