Massage i klassrummet

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur, språk, medier Examensarbete 15 högskolepoäng Massage i klassrummet Massage in the classroom Angela Mattsson Lärarexamen 210hp Examinator: Magnus Persson Kultur, medier och estetiska uttrycksformer Handledare: Pia Jäderquist

2 2

3 Sammandrag Syftet med mitt examensarbete är att få kunskap om varför beröring/massage används i skolan och vad det har för effekter. Jag vill också få reda på om det finns något som talar emot massage i skolan i läroplanen och annan litteratur. Beröring är livsviktigt för alla människor och bidrar även till harmoni och ökad inlärning. Litteraturen hävdar att beröring är viktigt för människans utveckling. I litteraturgenomgången konstateras det hur vikigt det är med beröring för barn och vuxna. Detta behov är något som kan tillgodoses med massage. Undersökningen bygger på intervjuer med fyra stycken pedagoger som arbetar med massage i klassrummet. Jag har också introducerat massage för elva elever i en förskoleklass, jag har observerat barnens beteende efter varje massagestund. Jag redovisar den första massagestunden i detta arbete. Jag har därefter gjort intervjuer med dessa barn i form av en enkätundersökning som innehåller frågor kring barnens upplevelse av massagen. Genom undersökningen kom jag fram till att massage skapar en stund av lugn och ro. Barnen blir lugnare och det blir mindre konflikter i barngruppen. Något man bör tänka på är att aldrig tvinga någon till beröring, massage ska vara på barnets villkor. Jag hittade inget i läroplanen eller annan litteratur som talar emot att använda massage i klassrummet. Nyckelord: Massage i klassrummet, taktilberöring, positiva och negativa effekter. 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar Litteraturgenomgång Förklaring av begreppen massage och taktil beröring Ur ett huvudämnes perspektiv Vilken plats har massage i klassrummet? Varför används taktil beröring i skolan och förskolan? Vad finns det för belägg för att taktilberöring är bra? Det taktila sinnets betydelse Stress Oxytocin Lugn och ro hormonet Pedagogers erfarenheter av massage Barn som masseras lugna Vad talar emot att använda sig av massage i skolan och förskolan? Finns det några belägg för att taktil beröring är dåligt? Taktilt försvar När barnet inte vill beröra eller beröras Kulturkrock Misstro mot beröring Metod Etik Urval av fyra pedagoger till kvalitativa intervjuer Urval av elever till strukturerade intervjuer Datainsamlingsmetoder Tillvägagångssätt Intervjuer med fyra pedagoger Tillvägagångssätt Barnintervjuer Tillvägagångssätt Introduktion av massage i förskoleklassen Sammanfattning av de följande massagestunderna Resultat Varför började de fyra pedagogerna använda sig av massage? Vilka effekter tycker pedagogerna att de kan se?

6 4.2.1 Barnen blir lugnare Färre slagsmål Har det uppstått några negativa effekter av massagen? Ovilja att bli berörd Mobbing Var finner de intervjuade pedagogerna stöd i läroplanen för att bedriva massage i klassrummet? Hur upplever eleverna massagestunderna? Observation av barnens beteende under massagestunderna Sammanställning av enkätundersökning Analys och diskussion Bedömning av undersökningens hållbarhet Generaliserbarhet Reliabilitet Validitet Varför massage i klassrummet? Positiva och negativa effekter Lpo Vad händer när jag introducerar massage i en förskoleklass? Observation av barnens beteende under massagestunden Vad tycker barnen om massagestunderna? Slutsats Referenslista...35 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

7 1. Inledning Detta arbete vill undersöka varför fyra pedagoger arbetar med massage i klassrummet samt var de hittar stöd i läroplanen för att bedriva massage. Arbetet vill också undersöka om det finns något negativt med att använda sig av massage i klassrummet. Mitt intresse av massage i klassrummet fick jag under den första terminen på lärarutbildningen då vi hade ett grupparbete som gick ut på att hitta något som kunde göra skolan till en bättre skola för alla. Min grupp valde då att visa på vad massage har för positiv inverkan på eleverna. Under den Verksamhets Förlagda Tiden på utbildningen så var jag ute på en avdelning på en förskola med barn i åldrarna 3-5 år. Där fick jag i uppdrag att hålla i något som kallades för Hopp och skutt (gymnastiken) varje fredag. Jag tänkte att massage med massagesagor på gymnastikpasset skulle passa som ett lustfyllt avslut. Reaktionerna från barnen var väldigt positiv, de frågade varje dag i veckan om när vi skulle ha massagestund nästa gång. Även pedagogerna verkade tycka att det var en bra och kul grej, något som de inte tänkt på att använda tidigare och som dom nu blev intresserade av. Idag är det vanligt med massage på skolor och förskolor. Förskolan är på många sätt trendkänslig och de senaste åren har massage i barngruppen blivit mycket populärt (Förskolan 2/98). Det är också många lärarstudenter som är intresserade av ämnet. Det vittnar alla de examensarbeten som handlar om massage om på nätet. I linje med tidsandan har ett flertal projekt satts igång för att förebygga våld i samhället med hjälp av massage. Ett av projekten är massage på dagis (Kommunalarbetaren 2/97). Ann - Chatrine Jonsson berättar om projektet Massage i förskola/skola som går under temat Barn som masserar varandra slår inte varandra. Hon påstår att detta stämmer då hon erfarit detta från när hon själv jobbat i förskola/skola (Jonsson, 2002). Är det verkligen så gynnsamt med massage som förespråkarna säger? Finns det något som hindrar mig som blivande pedagog att använda mig av massage i klassrummet? Hur ska man tolka styrdokumenten i den här frågan? Finns det barn som tycker att massage är obehagligt? Min undersökning ställer de positiva sidorna av massagen mot de negativa. 7

8 1.2 Syfte Jag vill göra ett arbete om massage i klassrummet för att utreda om det är så bra som förespråkarna påstår att det är. Jag vill ta reda på om det finns något som talar emot att använda massage i klassrummet i läroplanen och i annan litteratur Frågeställningar 1. Varför började de fyra intervjuade pedagogerna använda sig av massage i klassrummet? - Vilka effekter tycker de fyra pedagogerna att de kan se på sina elever? - Var finner de fyra intervjuade pedagogerna stöd i läroplanen för att bedriva massage i klassrummet? 2. Hur upplever jag att barngruppen reagerar efter att jag introducerat massage i en förskoleklass? - Hur upplever barnen i förskoleklassen massagestunderna? 8

9 2. Litteraturgenomgång Jag har valt att inleda litteraturgenomgången med att redogöra för de begrepp som tas upp i mitt arbete. Jag sammankopplar sedan massage i klassrummet med mitt huvudämne på lärarutbildningen. Därefter följer ett avsnitt om massagens positiva effekter som följs av avsnitt som tar upp massagens negativa effekter i ett skolsammanhang. 2.1 Förklaring av begreppen massage och taktil beröring Massage är en mekanisk bearbetning av bindväven i muskulaturen (Lindholm, 2005). Massagen i skolan kallar jag för kompismassage. Med kompismassage menar jag inte den sortens massage som Lindholm förklarar utan jag menar beröring. Ordet massage ersätter alltså ordet beröring i min rapport. Eva Sanner menar att den massage som används i skolan kan kallas för en hybrid för mycket massage för att kallas beröring och för mycket beröring för att kallas massage (2002, s.7). Huden, som är ett sinnesorgan, är vårt tidigast utvecklade organ. Det är associerat med ett beröringssinne och kallas också för det taktila sinnet. Huden är det viktigaste och känsligaste organet i kroppen. I huden finns nervceller eller receptorer, som de också kallas. Dessa reagerar på olika typer av yttre påverkan, såsom beröring, tryck, temperatur, smärta o.s.v. Vi förmedlar känslotillstånd med beröring, såsom kärlek, empati, aggressivitet o.s.v. Vi blir informerade om form, tyngd samt får en bild om vår omvärld genom beröring och yttre påverkan (Ellneby, 1994). 2.2 Ur ett huvudämnesperspektiv Vilken plats har massage i klassrummet? Jag har valt att framföra ett citat som jag tycker visar kopplingen mellan massage i skolan och några av grundtankarna i mitt huvudämne Kultur, Media och Estetiska uttrycksformer. Aulin-Gråhamn och Thavenius skriver i boken Kultur och estetik i skolan (2003) s. 131: Det sinnliga har en kvalitetsaspekt, det är med fingrarnas hjälp hjärnan kan avgöra om det är siden eller sammet klänningen är gjord av. Den här aspekten av estetik handlar främst om barns och ungas egna fysiska aktiviteter, dans, rörelselekar, ljud, musik och så vidare. Citatet visar på att man i mitt huvudämne ser sinnliga övningar ur ett kvalitetsperspektiv. Det är det vi kallar radikalestetik och det betonas ännu mer i nedanstående citat. 9

10 Det behöver inte nödvändigtvis handla om kreativitet och skapande men det handlar om känslomässiga upplevelser som ger insikter och viktiga personliga erfarenheter och kunskaper. Sådant måste det finnas utrymme för i skolan. Den radikala estetiken handlar om andra kunskapsformer än bara ren fakta. Enligt Nationalencyklopedin betyder ordet radikal grundläggande förändringar, den uttrycker således att en estetik som är radikal strävar efter en förändring. Thavenius (2004) menar att den radikala estetiken skulle kunna utmana de traditionella konventionerna genom att främmandegöra det självklara och vända på perspektiven hos det förutsägbara. Fyra olika kunskapsformer har diskuterats. Fakta Kunskap som information Förståelse - Kunskap som meningsskapande Färdighet Kunskap som utförande Förtrogenhet Kunskap som omdöme Det måste finnas en balans mellan dessa eftersom de kompletterar varandra och utgör varandras förutsättningar (Korp, 2003). 2.3 Varför används taktil beröring i skolan och förskolan? Vad finns det för belägg för att taktilberöring är bra? Det taktila sinnets betydelse Känselsinnet är det mest omfattade sinnet eftersom cellerna finns i huden och slemhinnorna och är utspridda över hela kroppen. Det spelar stor roll för hur vi mår både kroppsligt och själsligt. Beröring av kroppen är viktigt för nervsystemets utveckling och påverkar alla andra sinnen (Ellneby, 1991). Huden är vårt viktigaste sinnesorgan då människan kan leva med att vara döv, blind och sakna lukt och smak, men om huden inte fungerar så kan hon inte överleva (Ekengren & Hjerpe, 1995). Barn behöver stimuleras taktilt för att själva kunna ta taktil kontakt. Det är viktigt att barnet tidigt får kroppskontakt, även om det är viktigt hela livet, då barnets inlärningsmöjligheter påverkas genom att beröring hjälper till att utveckla nervsystemet. 10

11 I huden finns nervceller eller receptorer, som de också kallas. Dessa reagerar på olika typer av yttre påverkan, såsom beröring, tryck, temperatur, smärta o.s.v. På de kroppsdelar där det är glesare mellan receptorerna, som ben och rygg, är det viktigt att använda sig av olika typer av beröringsövningar. Detta för att barnen ska få olika upplevelser av sin kropp, vilket är bra för deras kroppsuppfattning, (Ellneby 1994). Det har gjorts många studier för att påvisa betydelsen av beröring. Förskolläraren och specialpedagogen Ylva Ellneby (1991) beskriver i sin bok Barns rätt att utvecklas ett fall där spädbarnsdödligheten var mycket hög på ett barnhem i Europa i början av 1900-talet. Det underliga med detta fall var att barnet som låg närmast dörren i rummet alltid klarade sig bäst, ökade i vikt och var mest harmonisk. Det visade sig att städerskan som jobbade på barnhemmet brukade sitta och äta sin lunch vid dörröppningen. Under tiden pratade hon till barnet, klappade det och kramade det. Det är alltså så pass allvarligt att man kan dö utan beröring och kontakt (Ellneby, 1991). Människobarnet har behov av mängder av beröring för att utveckla känslomässig trygghet. Mödrar verkar alltid ha haft en intuitiv vetskap om detta. En tid uppmanades mödrar att inte ta upp barnet när det skrek, annars skulle barnet bli bortskämt och klängigt. Men idag vet man att beröringen är en förutsättning för utvecklingen av hjärnans emotionella processer (Ayres, 1988). Barnet får tidig stimulans av modern då det redan som foster får beröring av fostervattnet i moderns mage. När livmodern drar ihop sig till förvärkar får fostret kraftig hudstimulans. Detta förbereder både nervsystem och organ för ett liv utanför livmodern. Barn som fötts med kejsarsnitt har gått miste om den största taktila stimuleringen: att födas. Därför är det extra viktigt att ge dessa barn mycket taktilberöring under de första levnadsåren (Ellneby, 1994). Beröring som bedrivits regelbundet får barn att känna delaktighet, nyfikenhet och samhörighet. Barnen får bättre självuppfattning och känsla för acceptans. De barn som får mycket beröring av sina föräldrar under uppväxten har en högre halt av oxytocin i koppen. Detta gör troligen att de månar mer om andra och för detta vidare till sina egna barn (Ellneby, 1994) Stress En av anledningarna till att man idag använder sig av massage i klassrummet är för att barn är stressade. Stress är den absolut största orsaken till inlärningsproblem enligt Ann-Chatrine Jonsson som är författare, lågstadielärare och specialpedagog. Att lärare och föräldrar är stressade har väl inte undgått någon, men är barn stressade? I en artikel i DN berättar 11

12 supermamman och författarinnan Anna Wahlgren att hon träffat sin första av stress utbrända baby. Det låter oroväckande men vi är många idag som upplever att barn idag lever i ett allt för högt tempo (Jonsson, 2002). En stressig miljö kan skapa muskelspänningar. En stressig miljö kan orsakas av många faktorer, t ex: ljud och buller, dåligt, starkt eller bländande ljus, höga krav (egen tolkning av kraven), stora förändringar (uppgifter, rutiner mm), prestationsångest och sociala relationer. Dessa faktorer förekommer som bekant ofta i skolsammanhang (Lindholm, 2005). I boken Om barn och stress citerar man läkaren Hans Selye på följande sätt: "föräldrar kommer att utsätta sina barn för betydligt mindre stress så snart de inser att de inte är kapplöpningshästar allesammans, en del är sköldpaddor! (Ellneby 1999, s.15). Selye menade att det var de vuxna runtomkring barnen som framkallade stressen i form av för högt ställda krav. Enligt Seyle påverkas barnens prestations- och anpassningsförmåga. Krav som ligger på en nivå som barnen kan nå upp till, sporrar och gynnar utvecklingen. Om barnen däremot känner krav och förväntningar som de inte kan leva upp till så utvecklas stress. Det kan vara krav och förväntningar från föräldrarna på skolarbete eller någon fritidsaktivitet. De vuxna vill att barnen skall vara aktiva och anmäler dem till olika föreningar. De oroas över om barnen har för få aktiviteter och glömmer av att det är en sysselsättning i sig att bara umgås med dem som finns runt omkring. Föräldrarna kan många gånger vara omedvetna om att de utsätter sina barn för stress och överstimulering. Det är väl ingen förälder som medvetet vill hetsa och stressa sitt barn. De flesta föräldrar vill göra allt för sina barn och se till barnets bästa (Ellneby, 1999). I media har vi på senare år kunnat läsa och höra om hur TV, dator och elektroniska spel påverkar barnen. Enligt Ellneby påverkar dessa elektroniska utrustningar barn negativt genom snabba bildsekvenser som går barnen oreflekterat förbi. Hon menar också att barnen genom TV, data- och TV-spel kommer tidigt i kontakt med våld av olika slag och får därmed en förvrängd uppfattning om verkligheten. Ellneby skriver att det finns mycket som talar för att underhållningsvåld både kan prägla och stressa barnen, (Ellneby 1999, s.123). Vidare menar hon att allt som barnen upplever av det de ser på TV och olika elektroniska spel förstår de inte, eftersom de saknar erfarenheter för att bearbeta dessa intryck. Den tid som barnen ägnar framför TV och de elektroniska spelen tar mycket tid från leken, som är en viktig motverkande faktor till stress (Ellneby, 1999) Oxytocin Lugn och ro hormonet En av de viktigaste anledningarna till att använda sig av massage är att antistresshormonet oxytocin frigörs vid beröring, vilket ger kroppen en lugn och avslappnande effekt (Lindholm, 12

13 2005). Oxytocinets lugnande inverkan påverkar kroppens försvarssystem, vilket i sin tur inverkar på sinnesstämningen. Detta lugn minskar aggressiviteten och fördjupad andning är också goda effekter av beröring (Jelvéus 1998). Vid försök med råttor har det visat sig att halter av oxytocin strömmar ut i blodet vid beröring. Stresshormonet sjunker likaså pulsen och blodtrycket. Tarmkanalen börjar arbeta, råttorna får en ökad aptit och näringsämnen tas upp effektivt. Råttorna blir också mindre känsliga för smärta (Uvenäs-Moberg, 1994). Råttor är mycket sociala djur och har därför ofta direkt doftkontakt med varandra för att överleva vardagsstressen. Så en stressad råtta blir lugnad av andra i gruppen. Det är möjligt att liknande mekanismer finns hos människor, t ex när en mor lugnar ett barn. Det är inte bevisat att detta förmedlas via luktsinnet, men man vet att luktsinnet har stor betydelse i många sammanhang även hos människor, så t ex påverkar dofter vår uppfattning om våra medmänniskors attraktivitet (Läkartidningen, 1997) Pedagogers erfarenheter av massage Lågstadieläraren och specialläraren Ann Chatrine Jonsson skriver i sin bok Massage och dyslexi, s.45: Vid uppföljningarna av Axelsons kurs, - Massage i förskolan, - där barnen fick en stunds daglig massage, visade det sig att matvägrande barn börjar äta. I en studie vid Toutch Research Institute, Miami, visade det sig att en grupp för tidigt födda barn ökade mer i vikt efter daglig massage än kontrollgruppen som inte erhöll massage (Jonsson, 2002). Jonsson berättar vidare om projektet Massage i förskola/skola. Projektet går under temat Barn som masserar varandra slår inte varandra. Hon påstår att detta stämmer då hon erfarit detta från när hon själv jobbat i förskola/skola. Hon skriver att om en muskel är mjuk och inte innehåller en massa nertryckt ilska, oro och rädsla så används den inte till att slåss med. Barnet behöver inte vara i försvar eller beredd på angrepp som kan blotta de dolda känslorna. Likaså den man nyss masserat eller fick massage av, vill man inte slå och göra illa (Jonsson, 2002). 13

14 2.3.5 Barn som masseras lugna Journalisten Lasse Nohrstedt skriver i en artikel i tidningen Förskolan om förskolläraren Elke Mackel-Karlsson erfarenheter av en pojke som under en period hade svåra separationsproblem i samband med lämningen i förskolan. Pojken fick kraftiga vredesutbrott som var svåra för såväl honom som omgivningen att tygla. Någon helkroppsmassage för honom var det inte att tala om. Men en dag hade Elke tänkt ut en liten saga, lagom att berätta i en hand. En hel berättelse växte sakta fram och i takt med att sagan blev längre och kunde ta mera av pojkens hud i anspråk, minskade de otyglade vredesutbrotten och problemen kring lämningen på morgonen (Förskolan nr 2/1998). 2.4 Vad talar emot att använda sig av massage i skolan och förskolan? Finns det några belägg för att taktil beröring är dåligt? Taktilt försvar När barnet inte vill beröra eller beröras De flesta barn tycker att massage är rogivande och skönt. Men den beröring som vi förväntar oss ska vara positiv, kan av vissa barn upplevas som negativ. Massage kräver lyhördhet menar Siv Ardeby, barnsjuksköterska och utbildare inom taktil massage (Förskolan nr 2/1998). Orsaker till beröringskänslighet kan vara allt från hjärnskador till sjukdomar och övergrepp. Man får inte tro att beröringskänslighet betyder att man inte behöver beröring, men massagen måste alltid ske på barnets villkor i den takt som barnet bestämmer, säger Siv Ardeby. Ibland kan den vuxnes händer upplevas som för nära och då kan man ta hjälp av en boll eller en massagebjörn. Kanske är det så att barnet själv vill ge den vuxne massage, fortsätter Ardeby (Förskolan nr 2/1998). Beröring är förutom ett kommunikationssätt även ett sinne som vi upplever mest personligt. Enligt Ellneby kan barn som känner obehag vid beröring, bli hämmade i de sociala kontakterna. I sin bok Barns rätt att utvecklas kallar Ellneby detta för taktilt försvar. Hon förklarar att det är när förmågan att dämpa olika obehagskänslor inte är tillräckligt utvecklad. Det yttrar sig såsom oro, aggressivitet, irritation o s v. Hon menar då att dessa barn behöver mer tid på sig vid situationer med beröring. Det finns annars en risk att de positiva effekterna av beröring uteblir om man tvingar barnen. För dessa barn är det viktigt med mer kroppskontakt än för andra, även om de har svårt att tillgodogöra sig den, anser Ellneby. Barnen kan bli hjälpta av att själva beröra sig och få leka med olika typer av 14

15 material, både hårda och mjuka. Barnet får själva ta initiativ till kramar och närhet. De blir inte hjälpta av att vi vuxna är för försiktiga vid beröringen. Barnen måste känna att vi vuxna är säkra och tydliga i våra fysiska kontakter (Ellneby 1991). Massage kräver lyhördhet menar Siv Ardeby, barnsjuksköterska och utbildare inom taktil massage till facktidningen Förskolan. Man får inte tro att beröringskänslighet betyder att man inte behöver beröring, men massagen måste alltid ske på barnets villkor i den takt som barnet bestämmer, säger Siv Ardeby till tidningen. Ibland kan den vuxnes händer upplevas som för nära och då kan man ta hjälp av en boll eller en massagebjörn. Kanske är det så att barnet själv vill ge den vuxne massage, fortsätter Ardeby (Förskolan nr 2/1998) Kulturkrock Ellenby (1994) hävdar att förhållandet till massage är mycket kulturellt betingat. I många industriländer är beröring, efter det att barnen lärt sig gå, inget som ses som självklart. Många kan rygga tillbaka inför för mycket beröring. Är man ovan vid att använda beröring som ett känselspråk, kan beröring feltolkas som alltför stor intimitet eller till och med som sexuellt närmande (Ellneby, 1994) Misstro mot beröring Även Lena Jelvéus (1998) leg. Sjukgymnast, anser att det fortfarande hos oss finns en inbyggd misstro mot beröring. Vi lever i ett icke-taktilt samhälle där vi inte är vana vid att bli berörda av våra medmänniskor. När man talar om massage erfar Jelvéus att det händer att människor genast rynkar på näsan och undrar vad man egentligen förespråkar, då massage i deras tankevärd är detsamma som sexuella aktiviteter. Om man sedan drar in barn i sammanhanget kan en oinformerad förälder helt sparka bakut på grund av alla pedofilskandaler som avslöjats på senare tid. Ju mer beröringshungrigt ett barn är, desto större är risken att ett sådant barn råkar ut för någon som ger det uppmärksamhet på fel sätt (Jelvéus, 1998). 15

16 3. Metod Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer med fyra utvalda pedagoger. Jag får genom denna metod en djupare inblick i pedagogens tankar, och kan genom följdfrågorna få fram hur de motiverar sitt svar (Johansson & Svedner, 2001). Jag har också valt att intervjua elva sexåringar. Intervjuerna har gjorts i form av en enkätundersökning. Jag har även gjort en deltagande observation av vad som händer när jag introducerar massage i en förskoleklass. Kvalitativa observationer, kompletterade med kvalitativa intervjuer är den mest givande metoden vid examensarbetet (Johansson & Svedner, 2001). 3.1 Etik Jag har använt fingerade namn i min undersökning då de forskningsetiska principerna föreskriver att man varsamt handskas med de uppgifter man lägger fram i sitt färdiga arbete. Man ska skydda de inblandade genom att till exempel använda fingerade namn på personer, skolor och annat - så att det inte går att identifiera informanterna ( Enligt Forskningsetiska principer inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning skall undersökningen ske på deltagarnas villkor, de har rätt att när som helst avsluta sin medverkan. Det är av yttersta vikt att ge de medverkande i studien information om vilket syfte och innehåll studien har (Vetenskapsrådet, 2004). 3.2 Urval av fyra pedagoger till kvalitativa intervjuer Skolan ligger i ett villaområde, min uppfattning av området är att det är lugnt. Människorna som bor i området är väletablerade med socioekonomisk standard. Jag visste att det fanns en och annan pedagog på denna skola som arbetar praktiskt med massage, därför valde jag att göra min undersökning här. Jag la också vikt vid att lärare och elever kände mig sedan tidigare så att de inte skulle känna sig hämmade i sina svar. Repstad ser både fördelar och nackdelar med att ha en relation till den man intervjuar (Repstad, 2008). Jag såg hellre till fördelarna och jag uppfattade det som att bekantskapen gjorde att de var mycket öppna under intervjuerna. Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer med två fritidspedagoger, en förskollärare och en personlig assistent till en elev, denne jobbar med hela klassen när de har massage. En av fritidspedagogerna arbetar i skolår tre, hon har arbetet med denna klass sedan de gick i ettan. Hon tog examen år 2003, jag kallar henne för Ylva. Den andra fritidspedagogen jobbar i en förskoleklass. Hon tog examen år 2000, jag kallar henne för Sara. Den personliga 16

17 assistenten jobbar med massage i årskurs ett. Jag kallar henne för Elsa. Förskolläraren jobbar i en förskoleklass men hade vid tillfället för intervjun inte introducerat massage i klassen. Hon har däremot arbetat med massage i tidigare klasser. Jag kallar henne för Marie. 3.3 Urval av elever till strukturerade intervjuer I förskoleklassen arbetade två förskollärare. Min handledare hade redan valt ut elva barn då hon hade för avsikt att introducera massage i denna grupp längre fram. Min handledare beskrev denna grupp som en aning oroligare än den andra gruppen med barn vilket jag också lade märke till. Eftersom jag redan bestämt mig för mitt ämne i god tid innan jag gick ut på min praktik så hade jag läst på om massage och kände att jag ville prova på detta. Eftersom min handledare inte hunnit introducera massage för barnen i den utvalda barngruppen så tog jag på mig detta ansvar. Jag har valt att beskriva min första massagestund med barnen grundligare då jag tyckte att detta tillfälle var mest intressant då barnen aldrig stött på massage i klassrummet tidigare. Det var då jag fick förklara hur och varför man använder sig av massage. De övriga massagetillfällena har jag sammanfattat kort då de i stort sätt var en upprepning av det första tillfället. 3.4 Datainsamlingsmetoder Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer med lärarna. Detta skedde på skolan inne i ett arbetsrum där vi inte blev störda. Det var viktigt att sitta på ett ställe där vi kunnat var ostörda och där mina informanter känt sig bekväma. Detta är viktigt eftersom intervjusituationen mellan informanten och den som intervjuar riskerar att bli ofokuserad med risk för dåligt resultat (Doverberg och Pramling, 1991). Jag spelade in intervjuerna på en diktafon för att jag inte skulle missa någon värdefull information. Jag valde att använda strukturerade intervjuer som undersökningsform då det gav ett tillfälle att diskutera kring förutbestämda frågeställningar (se bilaga 1). Jag har hållit i massagestunder med eleverna två gånger i veckan under tre veckor. Under tiden som massagestunden pågick observerade jag varje barn och deras beteende. Jag antecknade efter massagestunden mina observationer. Jag ansåg att det var mest lämpligt att göra en enkätundersökning med eleverna eftersom de var så många, det hade tagit för lång tid att göra kvalitativa intervjuer med alla. Vid tillfällena för ifyllnaden av enkäterna har jag spelat in svaren på en diktafon. 17

18 3.5 Tillvägagångssätt Intervjuer med fyra pedagoger Då jag var ute på min sista praktik fick jag tips av min handledare om vilka pedagoger på skolan som jag kunde intervjua. Jag berättade för dessa vad mitt examensarbete skulle handla om och vad mitt syfte var. Samtliga fyra pedagoger inklusive min handledare gick med på att ställa upp på intervju. Jag bokade in tid och datum med var och en. Tyvärr fick jag skjuta fram tre av de fyra intervjuerna till datum längre fram då det inte gick att komma ifrån då vi planerat. Tre av intervjuerna genomfördes efter arbetstid under vecka tre under min praktik. En intervju genomfördes under arbetstid. Samtliga intervjuer genomfördes i ett arbetsrum inne på skolan med stängda dörrar. Var och en av intervjuerna tog ca 30 minuter. Innan intervjun frågade jag den jag skulle intervjua om jag fick spela in det som sades på min diktafon, jag förklarade att det inspelade materialet endast skulle vara för mitt eget bruk när jag skulle transkribera intervjuerna. Samtliga lärare gick med på att jag skulle spela in intervjun. Frågorna ställdes var för sig. Om jag kände att frågan inte besvarats tillräckligt utförligt så ställde jag följdfrågor.. Efter att jag intervjuat de fyra pedagogerna transkriberade jag materialet i lugn och ro. 3.6 Tillvägagångssätt Barnintervjuer I boken Kvalitativa intervjuer skriver författaren om hur viktigt det är att man berättar om sekretessen för den man ska intervjua, hur intervjun kommer att behandlas (Trost, 1993). Jag sände hem lappar till barnens föräldrar som dom fick skriva under om de gav mig sin tillåtelse att intervjua deras barn samt spela in intervjun (se bilaga 2). Jag fick in svar ifrån samtliga föräldrar att det var okej. Direkt efter att jag haft sista massagestunden med förskolebarnen så berättade jag för dom att jag ville göra en intervju med var och en av dom. Jag förklarade att en intervju var när man frågade frågor om något som man ville veta. Jag kallade in var och en av eleverna till arbetsrummet på avdelningen. Där fick de sätta sig på en stol, jag satte mig på en stol bredvid. Jag visade diktafonen för barnet och frågade om det var okej om jag spelade in det som sades. Alla barn tyckte att det var okej. Jag gick igenom enkäten tillsammans med eleven och visade de olika svarsalternativen, jag hade ritat en glad gubbe, en sur gubbe och en neutral gubbe (se bilaga 3). Barnen fick måla den gubben som de kände för att svara. Jag sammanställde sedan svaren i form av ett cirkeldiagram med tillhörande kommentarer. 18

19 3.7 Tillvägagångssätt Introduktion av massage i förskoleklassen Barnen fick sätta sig i en ring på en stor matta inne i klassrummet. Jag förklarade för barnen att vi skulle testa något nytt. Jag frågade om de visste vad massage betydde, en pojke räckte upp handen och jag gav honom ordet. Han svarade det är när man gör så här och så visade han på sin kompis som satt bredvid. Jag sa att det stämde, att man rör på varandras ryggar på olika sätt men att man också kan ge massage på händerna och i ansiktet. Jag frågade sen barnen om de visste varför man gav varandra massage. Det kom fram svar som: för att det är skönt, för att det är roligt, om man har ont så kan man ta bort det onda. Jag berättade att vi skulle göra det på varandras ryggar denna gång. Jag förklarade sedan hur vi skulle göra. Jag berättade att jag skulle läsa en saga som det fanns rörelser till (se bilaga 4). Jag läste upp sagan och visade rörelserna på mattan, jag bad barnen att göra likadant som mig. Efter detta delade jag in barnen två och två. Eftersom jag kände barnen sen tidigare så tyckte jag att det var bättre att jag bestämde massagekompis så att ingen hamnade utanför. Jag satte på lugn musik och satte mig sedan på mattan med ett barn framför mig så att alla kunde se vad jag gjorde för rörelser på detta barns rygg. Jag läste sedan upp sagan och gjorde tillhörande rörelser. När jag läst sagan en gång så bytte vi massagekompis så att den som fått massage nu fick ge. Barnen gjorde likadant som mig Sammanfattning av de följande massagestunderna De följande massagestunderna gick till på liknade sätt som den första. Vi gjorde samma massagesaga vid det andra massagetillfället, vid de andra tillfällena provade vi på att använda andra massagesagor. Vid ett tillfälle provade vi också på att använda oss av bollar som vi rullade på varandras ryggar i takt med lugn musik. 19

20 4. Resultat I detta avsnitt kommer jag att redovisa intervjuerna med de fyra pedagogerna samt enkätundersökningen och intervjuerna med barnen i förskoleklassen. Jag kommer också att redovisa resultatet av observationerna av barnens beteende vid tillfället av introduktionen av massage. 4.1 Varför började de fyra pedagogerna använda sig av massage? Svaren varierar men en gemensam nämnare i pedagogernas svar är att de har gått någon kurs i massage på sin utbildning på högskolan. Vi pratade mycket om massage när jag läste en kvällskurs i pedagogiskdrama. Där pratade vi om att det är viktigt att börja eller avsluta en lektion med massage, barnen varvar då ner (Ylva). Jag har fått en kurs i massage på utbildningen. Intresset för massage har växt då jag har sett goda resultat. Jag tror på beröring, barn är sällan lugna och avslappnade (Elsa). Jag började med massage för att det är bra, speciellt i en klass med mycket konflikter. Man gör barnen medvetna om hur man rör varandra på ett bra sätt. Man lär sig att visa respekt då man frågar varandra hur man vill ha det. Mitt examensarbete handlade om taktilberöring, så jag vet en hel del om det. (Marie). Jag började använda mig av massage därför att jag fått information och läst om dess positiva effekter. Dessutom låg det mycket i tiden när jag tog examen att jobba på detta sätt. Jag har bland annat läst om att det är gynnsamt för barn med koncentrationssvårigheter. Jag har också läst att man inte slår den man masserar det blir liksom ett mjukare klimat. Barnen varvar ner och får tid till eftertanke (Sara). 4.2 Vilka effekter tycker pedagogerna att de kan se? Nästa fråga jag ställde var om de kunde se några effekter av massagen och i så fall vilka Barnen blir lugnare Tre av pedagogerna tyckte sig märka att barngruppen blivit lugnare. 20

21 Jag märker en skillnad på barngruppen efter ca tre gånger med massage. Jag märker ett lugn i gruppen. Oftast har barnen lärt sig att tycka om det. Metoden fungerar på de flesta barngrupper men på olika sätt (Elsa). Jag ville uppnå att alla skulle klara av att bli berörda och beröra. Jag ville också att gruppen skulle få en lugn stämning. Mina förväntningar har infriats då jag tycker mig se att gruppen utvecklas, blivit lugnare, att de tycker om det och till och med ber om det själv (Sara). En av de fyra pedagogerna var inte ute efter att uppnå ett lugn i gruppen. Avslappning kan vara annat, som att läsa en bok, det är inte avslappningen i sig jag är ute efter det är mer att de ska beröra varandra (Marie) Färre slagsmål Tre av pedagogerna tycker också att eleverna får större förståelse för varandra och att det därmed blir färre slagsmål. Jag känner att de får mer förståelse för varandra, att de inte är taskiga mot den dom masserat (Sara). Samtliga fyra pedagoger vill tro på att massagen verkar mot konflikter men de är skeptiska till att de uteblivna slagsmålen beror på att barnen får massage då det är svårt att bevisa. Det sägs ju att man inte går ut och slår på den man masserat men det är svårt att säga att barnen inte slåss så mycket på grund av massagen, man har ju etiska samtal också (Elsa). Vi pratade mycket om massage på högskolan. Vi pratade bland annat om barn som masserar varandra slår inte varandra, jag tror på att det ligger något i det (Ylva). 4.3 Har det uppstått några negativa effekter av massagen? När jag valt att intervjua dessa pedagoger så har jag valt dem för att de har massage i sin undervisning, de är såklart positiva till massage annars skulle de inte bedriva denna undervisning. Svaren jag får är därför övervägande positiva, jag ville därför få reda på om de upplevt några negativa effekter av massagen vid något tillfälle. 21

22 4.3 Ovilja att bli berörd Min undersökning visade att pedagogerna träffat på elever som haft ett taktilt försvar, men att de löst detta på något sätt. Om ett barn inte nappat har jag erbjudit barnet att massera mig eller att jag fått masserat barnet. Om barnet inte nappat på detta heller så har han/hon fått göra sagan på sitt eget ben eller tittat på (Marie). De tillfällen som jag uppfattar som negativa är de gånger det funnits någon som inte velat bli berörd. Det barnet har då fått massera hela tiden eller så har massagekompisen till det barnet fått använda nåt redskap så att det inte blir direkt beröring mot kroppen. Det finns alltid något ställe på kroppen där man kan bli berörd! (Sara) Mobbing Ylva har stött på något negativt under massagestunden två gånger under sin verksamma tid som fritidspedagog. Negativa effekter har endast uppstått två gånger under de åren som jag har varit yrkesverksam som fritidspedagog. Båda gångerna har det handlat om en och samma elev som varit utsatt. När de andra eleverna skulle massera denne så var de taskiga och nöp (Ylva). 4.4 Var finner de fyra intervjuade pedagogerna stöd i läroplanen för att bedriva massage i klassrummet? Tre av pedagogerna berättar allmänt om vad man kan hitta i läroplanen som stöder massagestunderna. I läroplanen står det mycket om värdegrundstankar. Massagen stärker gruppen och självförtroendet på individen på så sätt att alla är bra på det, alla klarar av det (Sara). Jag kan inte sätta fingret direkt på var i läroplanen det står men jag vet att det står mycket om det sociala, om hur vi ska vara mot varandra och det anser jag att man lär sig under massagestunderna (Marie). I läroplanen står det att man ska skapa harmoni i gruppen men om harmonin beror just på att man har massage är svårt att bevisa, men att den bidrar en del är jag säker på (Elsa). 22

23 En av pedagogerna (Ylva) visar mig ett utdrag ur kursbeskrivningen av idrott och hälsa där det står följande: Ämnet står för en helhetssyn på människan, dvs. att kropp, känslor, intellekt och tankar är beroende av varandra, och kan på så sätt medverka till att elevens kroppsuppfattning utvecklas. Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan. Ämnet ska också utveckla gemenskap och samarbetsförmåga samt förståelse och respekt för varandra. 4.5 Hur upplever eleverna massagestunderna? Observation av barnens beteende under massagestunderna Det visade sig att majoriteten av barn ville att jag skulle utföra massagen på dom. Ett av barnen somnade nästan medan han fick massage. Ett annat barn drog upp tröjan för att bli berörd direkt på ryggen. Ett tredje barn började kittla sin massagekompis, då tog fler efter och gjorde likadant. Två massagekompisar kunde inte bruka allvar och fnissade sig igenom hela passet. En intressant sak som jag observerade var att det var endast den som för tillfället masserade som höll på med diverse andra saker och störde i den stunden som var meningen att vara avslappnad. Den som fick massage försökte så gott det gick att slappna av och njuta av stunden. Barnen verkade tycka att det var kul och ville göra om det igen, de verkade besvikna när det var tid för avslutning. Under de följande massagestunderna brukade barnen mer och mer allvar, det verkade som om de kunde slappna av mer och njuta av stunden Sammanställning av enkätundersökning Jag redovisar nedan de frågor som ställts till barnen i förskoleklassen. Undersökningen omfattade elva barn, fem flickor och sex pojkar. Jag har valt att redovisa undersökningen i form av cirkeldiagram då detta gör det lättare att få en överblick av elevernas svar. Under cirkeldiagrammet visar jag intressanta citat som sades i sambandet med ifyllnaden av blanketten. Vid tidpunkten för intervjuerna hade barnen haft sex tillfällen med massage. 23

24 Svarsalternativen barnen hade att välja mellan var: Glad mun betyder: Rak mun betyder: Sur mun betyder: Roligt, bra, ja Vet ej, sådär, kanske Tråkigt, dåligt, nej 1. Hur tycker du att det känns när någon rör dig? 27% 18% 55% Glad mun Rak mun Sur mun Av de barn som var positiva till att bli berörda svarade de flesta med ordet bra på frågan. När jag frågade varför det kändes bra så svarade de flesta att de inte visste varför. De som var negativa till beröring svarade med ordet dåligt på frågan. När jag bad dom motivera varför de tyckte att det känns dåligt när någon rör vid dem så svarade två av barnen så här: Det känns inte så bra, jag vet inte varför eller jag tycker inte om när de knuffas. Dåligt för jag tycker att dom kan fråga först. 24

25 2. Tycker du om att få massage? 0% 100% Glad mun Rak mun Sur mun Samtliga elva barn var positiva till massage. Svaren jag fick fram var följande: Jag älskar massage! Ja, jag tycker om det, det gör jag på riktigt! Det är jätte skönt! 3. Tycker du om att ge massage? 18% 9% 73% Glad mun Rak mun Sur mun Flertalet hade inget emot att ge massage till sina kompisar, jag bad dom motivera varför dom tycker om att ge massage, de svarade så här: Det är roligt att hålla på. Det är roligt att leka när man gör sagan. Det känns bra för att dom blir glada. 25

26 Jag tänker på hur det kommer att kännas efteråt, alltså sen när det är min tur. Flertalet av de som var negativa till massage motiverade sitt svar med att det var tråkigt att ge massage, så här svarade en elev: Jag tycker mest om att få massage, att ge är tråkigt. 4. Hur mår du efter massagen? 27% 0% 73% Glad mun Rak mun Sur mun Ingen känner att de mår dåligt efter massagen. Tre elever svarar att de är osäkra på hur de känner. Jag har valt ut två citat från elever som svarat med en gubbe med glad mun, de motiverar sitt val på följande sätt: Det känns bra för att jag orkar göra mycket saker. Jag blir jätte glad! 5. Skulle du vilja ha massage oftare? 0%9% 91% Glad mun Rak mun Sur mun 26

27 På denna fråga så var flertalet svar positiva. Där fanns ingen som tvekade men där var en del som tyckte att det räckte med massage två gånger i veckan. 6. Masserar du någon på fritiden? 64% 0% 36% Glad mun Rak mun Sur mun Majoriteten av barnen masserar ingen på fritiden. Det visade sig att de som masserar någon på fritiden masserar någon förälder där hemma. Ibland masserar jag pappa då hittar jag på egna massagesagor. Jag brukar ge min pappa massage, ibland mamma men det är mest pappa som har ont i ryggen. Jag har gjort det bara en gång på mamma. 7. Vill du fortsätta att ha massage på förskolan? 27% 18% 55% Glad mun Rak mun Sur mun De flesta av barnen vill fortsätta med massage på förskolan. Det framkom aldrig varför de som svarade med en gubbe med en sur mun inte ville fortsätta med massage. Jag fick bara fram ja, nej och vet inte som svar på frågan. 27

28 5. Analys och diskussion Jag har valt att slå ihop analysen och diskussionen för att få ett större sammanhang kring resultatet och mina egna tankar kring detta. Jag har delat upp avsnittet i underrubriker, dessa utgår från vad jag kommit fram till under min undersökning. Jag har också med stycken för bedömningen av hållbarheten under rubrikerna generaliserbarhet, reliabiliteten och validiteten, då man i boken Examensarbetet i lärarutbildningen förespråkar detta. Där kommer jag fram till hur fast grund tillförligheten står på (Johansson och Svedner, 2001). 5.1 Generaliserbarhet Endast fyra pedagoger och elva elever har deltagit i undersökningen, därför är resultaten inte generaliserbara för alla pedagoger och elever. Urvalet av elever har gjorts av en pedagog som har valt ut dessa för att hon ansåg att gruppen var okoncentrerad. Det är svårt att säga om resultatet kunde ha blivit liknande med en annan gruppsammansättning Reliabiliteten Jag har uppmärksammat att några frågor handlar om samma sak men är formulerade på olika sätt. Därför hade jag kunnat stryka en del av dessa frågor. Fråga tre är ledande (se bilaga 1). Mitt avseende när jag ställde frågan på detta sätt var att ge en förklaring på vad jag menade. Enligt Trost (1993) kan ledande frågor påverka resultatet därför borde jag istället ha formulerat frågan bättre. Trost (2005) anser att enkäter kräver standardisering vilket betyder att varje individ i undersökningen ska svara på samma frågor och i samma ordningsföljd. Det uppstod ett missförstånd när jag ställde fråga sju under barnintervjuerna då jag formulerade frågan på två olika sätt vid tillfället för intervjuerna. Detta redogör jag för i analysdelen Vad tycker barnen om massagestunderna? Validitet Det finns inget direkt bevis i litteratur att massage i klassrummet har någon positiv effekt då det inte gjorts någon vetenskaplig undersökning kring detta. Den litteratur som jag hittat är böcker, populärkultur och examensarbeten. I dessa framkommer endast författarnas synpunkter kring ämnet. 28

29 Min undersökning har som syfte att undersöka vilka positiva och negativa effekter som finns i samband med massage i klassrummet. Då jag endast intervjuat pedagoger som är positiva till massage i klassrummet så täcker inte undersökningen hela det område som avsågs att undersöka. Jag hade för avseende att även intervjua pedagoger som provat på massage men som sedan slutat med detta, men det var svårt att hitta någon som ville ställa upp på intervju. 5.2 Varför massage i klassrummet? Undersökningen visade på att pedagogerna började använda massage då de fått någon kurs i massage på högskolan. Tre av pedagogerna som jag intervjuat tog sin examen runt den tidpunkt då massagen i klassrummet fick sitt genombrott. Att det fortfarande ligger i tiden att använda sig av massage i klassrummet visar alla de examensarbeten som handlar om massage och taktilberöring. Det framkom inte i min undersökning varför de intervjuade pedagogerna egentligen ville använda sig av massage i klassrummet. Jag anser att man gått en kurs i barnmassage inte är en direkt anledning till att börja med detta. Kursen måste självklart ha varit givande eftersom de anammade metoden, men vad det var som tilltalade dem berättade dem aldrig. Trost (1993) hävdar att man inte ska fråga varför, vilket jag känner att jag borde ha gjort. Genom en följdfråga kunde jag kanske ha fått fram ett precisare svar Positiva och negativa effekter Genom min undersökning kom jag fram till att pedagogerna tyckte sig märka att barngruppen blivit lugnare tack vare massagestunderna. Som nämnts tidigare i litteraturgenomgången så visar tidigare forskning på att hormonet oxytocin frigörs i kroppen vid massage, vilket ger kroppen en lugn och avslappnande effekt (Lindholm, 2005). Jag tror att om hormonet ska kunna frigöras i kroppen så krävs det att barnen under massagestunden kunnat ta emot massagen. Det vill säga att de kunnat slappna av och inte känna obehagskänslor. Jag tror att dessa obehagskänslor inte endast behöver bero på beröringskänslighet, utan att barnet helt enkelt inte känner för att få massage just då. Det blir klart en onaturlig situation när någon annan bestämmer hur och när man ska få massage. Detta är något man behöver ha i åtanke som pedagog, skriver Ellneby i sin bok Barn och stress och vad vi kan gör åt det, sid. 34: Barn kan stressas av olika situationer i skolan såsom påtvingat samarbete med andra, hög ljudnivå och stora grupper. Vi vuxna, anhöriga och pedagoger, har ett stort ansvar 29

30 för att inte utsätta barnen för situationer som skapar negativ stress. Vi skall hjälpa barnen att hitta en balans i tillvaron (Ellneby, 1999). Genom min undersökning kom jag också fram till att pedagogerna tycker att det blir färre konflikter i barngruppen. Enligt Jelvéus verkar oxytocinets lugnande på kroppens försvarssystem, vilket i sin tur inverkar på sinnesstämningen vilket minskar aggressiviteten (Jelvéus, 1998). Dessa effekter gör att pedagogerna fortsätter att använda sig av massage. Eftersom oxytocin ger en avslappnande effekt, så tror jag att barn kan minska sin stress genom att få regelbunden massage, dvs. om de kan tillgodogöra sig massagen. Ellneby (1991) visar på att massagen alltid måste ske på barnets villkor i den takt som barnet bestämmer. I min litteraturgenomgång har jag kommit fram till hur viktigt det är med beröring för barns utveckling, därför tror jag på att man så tidigt som möjligt bör vänja barnet vid att man tar, smeker och rör vid det. Att pedagogerna ändå får barnet att känna sig delaktigt trots att det inte vill bli berört tycker jag är en bra idé. Det ena kan leda till det andra precis som med fallet med pojken som led av vredesutbrott vid lämningen på förskolan. Det är svårt att säga om det var massagen som lugnade pojken eller om det endast är en tolkning av den intervjuade pedagogen. Massagen har säkert bidragit med en del men kan det inte vara så att det kan bero på andra faktorer så som att barnet lärt känna pedagogen bättre för varje tillfälle eller att barnet insett att vredesutbrotten inte ger det resultat han önskat d v s. att föräldern kommer tillbaka. Att tala om för barnet att det kan få massage vid ett annat tillfälle om det så känner för det tror jag kan vara klokt. Barnet har kanske inte ett taktilt försvar utan vill kanske inte ha massage vid det tillfället. Med tanke på svaren i mina intervjuer med pedagogerna, där det sagts att man inte är taskig mot den man masserat, så tänker jag mig att det vore klokt att para ihop mobbaren med den som mobbas för att skapa en bättre stämning dem i mellan. Men som det också framkom i min undersökning tog en del elever tillfället att mobba varandra under massagestunderna. Det ser jag som en anledning till att vara försiktig med tilldelningen av massagekompisar då det finns risk att göra situationen värre. Som nämnts tidigare i litteraturgenomgången så kan en del personer, i det här sammanhanget syftar jag på föräldrar, vara tveksamma mot att man masserar deras barn på förskolan (Jelvéus,1998). Då jag skulle introducera massage i förskoleklassen så frågade jag aldrig om det var okej att deras barn deltog vid massagetillfällena, jag berättade endast att jag 30