Vad händer när någon6ng inte fungerar? PosZrauma6skt stressyndrom PTSD

Transkript

1 Örnsköldsvik Faktorer som påverkar folkhälsan Hjärnans roll i tankar, känslor och beteenden. Vad händer under livsresans gång och när ohälsa uppstår? Åke Pålshammar senioruniversitetslektor Ins6tu6onen för psykologi Uppsala universitet Ur Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2013, Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoins6tut Vad händer när någon6ng inte fungerar? Tumörer Stroke Trauma6ska skador Psykiska skador (förvärvade) Psykiska skador (ärvda) Degenera6va sjukdomar Utvecklingsstörning Barndom Tidig skolålder Tonår Vuxen ålder PosZrauma6skt stressyndrom PTSD Beteendeproblem Familjeproblem Låg skolmo6va6on Dåliga skolpresta6oner Familjeproblem Dåliga kamratrela6oner Kriminalitet Alkohol- och narko,kamissbruk Låg skolmo6va6on Skolk Familjeproblem Tidig sexualitet Kriminalitet Alkohol- och narko,kamissbruk Låg utbildningsnivå Osäker arbetssitua6on Arbetslöshet Dålig ekonomi Äktenskapsproblem Skilsmässa Dödlighet Bristande socialt nätverk Traumatiska upplevelser från katastrofala händelser medför ofta: Sömnproblem Påträngande tankar Hyperalerthet Koncentrationsproblem 1

2 Förståndshjärnan måste lära sig samarbeta med de delar, som styr drifter och känslor ( känslohjärnan ) Retikulära aktiveringssystemet (RAS) Resultat: Erfarna taxichaufförer hade större posterior (bakre) hippocampus än oerfarna. Träning gör az nerverna blir större, mer utvecklade och mer kapabla - Och ännu bäzre sammankopplade med varandra Neurons that fire together wire together ECer en halvdmmes övning: På bara en halvdmme har nya knoppar i nerverna bildats LTP: lång,dspoten,ering, en slags neural inlärningsmarkör 2

3 Träning under dagen NaJen ecer träningen Uppväxtmiljön påverkar hjärnans utveckling Enriched environment Berikad (uppväxt)miljö Nervceller kopplas samman och bildar nätverk i hjärnan Det feta myelinet får nervimpulser az gå mycket snabbare Dopamin, Serotonin Myelinisering är ez index på hjärnans mognad EZ nätverk av nervceller Barn (och ungdomar) behöver s6mulans, vägledning, kärlek och någon som har 6d, bryr sig och engagerar sig! 3

4 Exekutiva funktioner kontrollera styra Sensoriska och kognitiva funktioner ta emot information koda och analysera lagra info: minnen arbetsminne fokusering Fundamentala funktioner känslor drivkrafter grundläggande vakenhet Minnet Inkodning Lagring Framtagning UTVECKLING: Stor ökning sker av arbetsminneskapaciteten genom hela barndomen, också långt upp i tonåren. Från sex 6ll sju års ålder ökar kapaciteten med 20%. Det är en dynamisk utveckling som man senare i livet bara kan drömma om! Och - det finns en mycket stor varia6on mellan elever. Bland t ex 10-åringar presterar en del på 14-åringars medelnivå, andra på 6-åringars nivå. 4

5 Minnessystem KorUdsminne LångDdsminne Arbetsminne Språkligt Icke språkligt Stress-, Ålders-, och Sjukdomskänsligt... Episodiskt SemanDskt Procedur Amygdala och hippocampus har ett intimt förhållande Minnet påverkas av: Normalt åldrande Demografiska faktorer (utbildning, kön etc) Demenssjukdomar Stress Ångest och oro Depression Biverkan från mediciner Allmänt hälso6llstånd Soma6ska sjukdomar (hjärt- o kärl, diabetes, vitamin) Sensoriska faktorer Livss6lsfaktorer (social ak6vitet mm) Anknytningsmönster, barnets egen personlighet/temperament och hjärnans känslighet och utveckling i olika avseenden är några av de många komplicerade faktorer/ variabler, som kan vara rimliga och möjliga az studera vetenskapligt för az förstå hur ez barn formas kogni6vt och socialt. Temperamentsfaktorer 1. AkDvitetsnivå 2. Rytmicitet 3. Distraherbarhet 4. Närmande undvikande 5. Anpassningsbarhet (Adaptabilitet) 6. Uppmärksamhet 7. ReakDonens intensitet 8. Responströskel (känslighet) 9. Sinnesstämning 5

6 Livscykelteorin: en teori om socioemodonell utveckling över livsdden Stadier Dygd Tillit - Misstro Hopp Autonomi - Skam/Tvivel Vilja Ini6a6v - Skuld Målmedvetenhet Verksamhet Underlägsenhet Kompetens Iden6tet - Iden6tetsförvirring Trohet In6mitet - Isolering Kärlek Genera6vitet - Stagna6on Omsorg Integritet - Förtvivlan/Avsmak Visdom Erik H Erikson 1) Under människans första ej och ej halvt år: bygga upp en uppfazning om andra människor Tillit - Misstro PosiDvt resultat: Barnet får 6llit både 6ll sig själv och 6ll omgivningen. Skapar en inre trygghet, 6llförsikt och känsla av de också har något az ge 6ll andra människor. NegaDvt resultat: Misstänksamhet, avvisande, resigna6on, 6llbakadragande. 2) Mellan 1 1/2-3 år: Bygga upp en 6llit 6ll sig själv, bli självständig, få självförtroende Autonomi - Tvivel PosiDvt resultat: Vilja, självkontroll, posi6v självkänsla; lär sig vara självständig i sina dagliga ak6viteter, vågar lita på sin egen förmåga. NegaDvt resultat: Tvångsmässighet, dålig impulskontroll, ambivalens, överdrivet beroende; blyghet, skam och tvivel på den egna förmågan. 3) Mellan 3 6 år: Vill kunna göra som vuxna, men går då ibland över gränsen för vad de klarar eller får lov az göra. IniDaDv - Skuld PosiDvt resultat: Presta6onsglädje, nyfikenhet EZ bra samspel mellan vuxna och barn skapar en stark känsla av az kunna ta ini6a6v, vilket ger ap6t och nyfikenhet på livet. Införliva den egna könsrollen plus az pröva olika sociala roller och förstå andras. NegaDvt resultat: Hämning, ini6a6vlöshet, passivitet. Barnet upplever az det inte rik6gt duger något är fel och känner skuld. Kan känna az de tänker, känner och handlar fel, vilket leder 6ll passivitet och brist på ini6a6v i både handling och känsla. 4) Mellan 6 12 år: Vill känna az de kan, är kompetenta, duger och kan söka kunskap AkDvitet - Underlägsenhet PosiDvt resultat: Kompetens, känsla av az duga som människa, duga för det barnet gör och az det därmed klarar av az själv söka kunskap och inräza siz liv även 6llsammans med andra. NegaDvt resultat: O6llräcklighet. Barnet får en gnagande känsla av underlägsenhet, az det inte klarar av saker och 6ng och az det inte duger som det är eller för det det gör. 5) Mellan år: Vem är jag? Vem skulle jag kunna vara? Av de 6digare iden6teterna skapas nu ez slags pussel ur vilken den sexuella iden6teten, yrkesiden6teten och den personliga iden6teten ska växa fram. Man är på väg in i vuxenvärlden. IdenDtet - IdenDtetsförvirring PosiDvt resultat: Integrerad jagbild, fram6dstro. Integrerar erfarenheter från 6digare faser 6ll en stabil helhetsbild, som i stort sez ska utgöra grunden för hela den vuxna iden6teten. NegaDvt resultat: SpliZrad jagbild, trots, nega6v iden6tet. Blir rädd för sig själv och andra. Försvårar möjligheterna az komma andra människor nära. Kan resultera i revolt, överdriven anpassning eller 6ll az konflikten vänds inåt (depression). 6

7 Samspelet mellan gene6k och miljöfaktorer: EpigeneDk Från grek. epi, ovanför, över Geners s k u/ryck kan regleras på ez antal säz. En av de molekylära mekanismerna kallas epigenedk: förändringar inom genomet, som inte betyder az DNAsekvensen förändras, men som ärvs av dozerceller emer celldelning. Det är alltså möjligt az, permanent eller delvis permanent, ändra genens u/ryck utan az ändra DNA:s sekvens i sig självt. Det kan ske genom az t ex biokemiskt lägga 6ll modifierande grupper 6ll baserna av DNA. EZ exempel är metylering. Det är bara ez av flera säz az tysta gener och hindra dem från az producera RNA och därmed så småningom protein. Tillägg av en metylgrupp 6ll ez område av DNA som kodar för en särskild gen gör det svårare för den genen az uzryckas som RNA. EpigeneDska mekanismer Belöningsområden i hjärnan, Striatum Det finns en mycket högre känslighet för dopamin under tonåren än både,digare och senare i livet. 7

8 Tonåren var som ez 6llstånd bara, tonlöst och livlöst, jag var oma melankolisk. Sen tyckte jag som de flesta tonåringar az jag var så ful, och aldrig var jag förälskad heller. Astrid Lindgren Långsam mognad i den mänskliga hjärnan Blå färg markerar en mogen del av hjärnan Inte förrän vid 25 års ålder fungerar hela hjärnan op6malt - ur ez biologiskt perspek6v prefrontala hjärnbarken (cortex) mognar sist av alla delar Det limbiska systemet ( känslohjärnan ) mognar mycket 6digare Många beteenden styrs av känslorna från det limbiska systemet. De påverkar frontala delarna (pannloberna), som fazar besluten! Några beslut kan vara mer, andra mindre styrda av kloka överväganden. För az ha infört insikter från psykologisk forskning i ekonomisk vetenskap, särskilt beträffande bedömningar och beslut under osäkerhet. Genom aj bygga in beteendevetenskap i ekonomisk teori blir antagandena mer realisdska. Angående antagandet om människors ra6onalitet så kan man fråga sig om den fullständigt ra6onella människan existerar? Daniel Kahneman

9 Tonåringar: De flesta upplever riskbeteenden upphetsande och behagliga. Dopamine-driven accelera8on of incen8ve mo8va8on from childhood to adolescence and subsequent decline from adolescence to adulthood. Svårigheten ai kontrollera känslor och beteenden är ei dominant inslag under tonårsperioden. Ett överaktivt belöningscentrum i kombination med inte helt utvecklade pannlober (för kontroll, planering m m) ligger också bakom att ungdomar tar större risker än vuxna när det gäller att söka njutning De har också lättare att fastna för snabba belöningar, snarare än för sådant som kan ge njutning på längre sikt Som förälder måste man försöka se till att ens ungdomar undviker oåterkalleliga misstag som svåra trafikolyckor, självmord, och inte minst, missbruk Beroenden typ droger: Legala Alkohol Niko6n Koffein Läkemedel Illegala droger Cannabis Kokain, amfetamin Heroin, morfin m m Beroenden typ beteenden: Spel- Internet-poker Shopping Arbetsnarkomani Sexmissbruk Ätstörningar Video/dataspel Internetsurfande Extrem kondi6onsträning 9

10 Hur man uppfazar och bedömer risker i samband med t ex oskyddad sex avgörs 6ll stor del av ak6vitet i de forqarande omogna substraten, särskilt prefrontalbarken och dess kopplingar. Stressorer Organism Stressreaktioner Tidsbrist Resursbrist Överstimulering Somatiska Psykiska: kognitiva emotionella Beteende Exempel på risk- och skyddsfaktorer vid stress Stressor Individ Stressreaktion Riskfaktorer otrygg anknytning sårbarhet dålig självkänsla dåliga copingresurser dåliga kognitiva, sociala och ekonomiska resurser Skyddsfaktorer trygg anknytning robusthet bra självkänsla bra copingresurser bra kognitiva, sociala och ekonomiska resurser Intensiv och långvarig stress ger bland annat: Sänkt immunförsvar Svårigheter aj fokusera Försämrat minne Ökad känslighet för ny stress Mobilisering Hemvärnet > 60 < 10

11 Stress is a key risk factor for depression, but some people seem especially vulnerable to stress while others are resilient. Stress kan skada hjärnan! Previous research has shown that the hippocampus is involved in regula8on of the stress response system and that stress impairs neurogenesis in the hippocampus. This work suggests that adult neurogenesis helps an individual weather stress. Thus stress itself could lead to a self-reinforcing cycle leading towards a declining ability to respond effec8vely to stress, in some cases leading to depression. Understanding how adult neurogenesis is involved in the development of depression and how it is involved in the ac6ons of an6depressant medica6ons and other therapeu6c and preven6ve approaches can help inform the development of new ways to prevent and treat depression. Reference Snyder, J.S., Soumier, A., Brewer, M., Pickel, J., and Cameron, H.A. Nature Aug 3, Epub ahead of print. doi: /nature Binjurarna Ökad risk med ökad stress att nervceller tillbakabildas och dör! Dels i hippocampus men även i frontalloberna Hot Stresspiralen Kortisolutsöndring Störd hippocampus Kronisk belastning Störd djupsömn Ökad ämnesomsättning Tidig stress kan rubba balansen mellan serotonin och dopamin i den orbitofrontala hjärnbarken och främre cingulum (Poeggel et al., 2003). Det förefaller i själva verket som om det påverkar storleken på hjärnan i största allmänhet, och särskilt storleken på den prefrontala hjärnbarken. Ju,digare ei barn får uppleva övergrepp eller vanvård, desto mindre blir hjärnvolymen, i synnerhet den prefrontala hjärnbarken som är så vik,g för ai kontrollera och lugna de starkare ångestreak,onerna i amygdala (De Bellis et al., 2002) Hjärnförändringar vid stress Hjärnan krymper och man beter sig som en ur,dsmänniska. * Hippocampus krymper: dåligt minne. * Sänkt blodgenomströmning i frontalloberna: dåligt omdöme Nybildning av neurala stamceller i hjärnan minskar eller upphör: sämre repara6on av hjärnan * Amygdala ökar i storlek: ger ökad känslighet Generellt sez tycks simulans i olika former gynna hjärnans nätverksuppbyggnad och funk6on. Social Tankemässig Musik Mat & dryck Natur Kultur Som vanligt gäller regeln lagom är bäst, men lite extra s6mulans, som inte upplevs obehaglig, kan vara 6ll nyza när hjärnan är lite störd i sin funk6on. Gynnar överlevnaden av celler, som blir stärkta av az s6muleras och ak6veras 11

12 Hippocampus kan repareras och nybildningen av stamceller kan återupptas mer eller mindre väl, liksom återställande av andra smärre skador i den stressade hjärnan även om det kan ta 6d. Vad som erfordras är: Lugn och ro SDmulans för själen (Natur och Kultur) Fysisk akdvitet (Mo6on) Peter Eriksson Vad händer när någon6ng inte fungerar? Tumörer Stroke Trauma6ska skador Psykiska skador (förvärvade) Psykiska skador (ärvda) Degenera6va sjukdomar Utvecklingsstörning När börjar man åldras? n Åldrandet kan definieras som en förlust av funk6oner av olika slag. n Funk6onerna börjar avta redan i årsåldern. n Med 6lltagande ålder blir de individuella skillnaderna i funk6on allt större. DeZa innebär az gruppen äldre är mycket mindre homogen än andra åldersgrupper. n Därför fel tala om äldre som en (homogen) grupp emersom spridningen i funk6on är så stor i denna grupp, större än i någon annan åldersgrupp. n Vi föds som kopior men dör som original Hjärnans normala åldrande n LäZ minnespåverkan, men en tämligen starkt nedsaz psykomotorisk förmåga, RT ökar n Mikroskopiska förändringar i cellen: ansamling av substansen och färgpigmentet lipofuscin och bildning av neurofibrilliära nystan. Mellan cellerna: senila plaque n NervutskoZen bli färre, antal synapser minskar och impulshas6gheten går ned. Mest märkbart emer 60 års ålder. n Viss minskning av neurotransmizorer: acetylkolin i hippocampus, dopamin i substan6a nigra & striatum, noradrenalin och serotonin i delar av hjärnstammen och GABA (gamma-aminosmörsyra) i talamus. Åldersförändringar i hjärnan n Vikt n Volym n Hjärnvindlingar (gyri) n Fåror mln hj.vindlingar n Likvorrummet (hjärnvätskan) n Hjärnbalken, antal neuron n Antal synapser n ImpulshasDghet n Blodflödet Minskar 5-10 % Minskar 5-10 % Krymper Vidgas Ökar i volym Minskar med 20 % Minskar Minskar med 10 % Minskar 12