Så lärandets konst (eng. teaching) är konsten aj förändra hjärnan!

Transkript

1 Hjärnans utveckling och påverkan i rela6on 6ll den omgivande miljön ÅKE PÅLSHAMMAR Institutionen för psykologi Uppsala universitet SIS: Trygghet, trivsel och hälsa i skolan, Stockholm, 27.9, 2011 Om hur fysisk och psykosocial miljö samt träning kan scmulera och förändra hjärnans nätverk. Om betydelsen av individuella olikheter, av stress och av hjärnans speciella utveckling i tonåren. The art of changing the brain! Lärare förändrar hjärnan. Det betyder inte aj man kontrollerar eller omvandlar den eker någon hjärnmanual, utan man skapar be2ngelser som leder 2ll förändring i elevens hjärna. Det går inte aj ta sig in i hjärnan och koppla om ledningar, men det går aj arrangera saker och Cng så aj hjärnan kopplas om och nya nätverk byggs. DukCga lärare kan skapa becngelser som underläjar denna omkoppling, och de kan skapa en miljö som gynnar den. Det är närmast en konstart! Så lärandets konst (eng. teaching) är konsten aj förändra hjärnan! Många områden och strukturer i hjärnan måste tränas Cll aj samspela väl. 1

2 Några vikcga steg i lärcirkeln: Ta emot, integrera och handla! Hippocampus! Inblandad i lärande och minne! Motorik Handla Ta emot Sensorik Integra6on Tal Integra6on En människa föds med ca 130 miljarder nervceller i en hjärna som väger ca 1 kg Nätverk i hjärnan Schematisk bild av nervceller i hjärnbarken Varje cell har ett stort antal förgreningar och genom inbördes kontakter (synapser) bildas nätverk av cellutskott (dendriter och axoner). Genom dessa flödar information i form av elektriska och kemiska signaler. 2

3 Nervcell (neuron), synaps, receptor, signalsubstans Neural utveckling Tack vare ny teknik - framförallt genom MRI och PET, men även via DBS (Deep Brain SCmulaCon) och TMS (Transcranial magnecc scmulacon) har forskare fåj möjlighet aj studera friska hjärnors utveckling över alla åldrar. Glutamat, GABA, Noradrenali. Adrenalin, Dopamin, Acetylkolin, Serotonin Spegelneuron Vissa neuron i hjärnan tycks vara specialister på att reagera på andras och egna aktiviteter. De fungerar som en slags speglar, som reagerar på andra personers beteenden och i många fall omedvetet påverkar våra egna i liknande riktning. Lev Vygotskij betonade Cdigt lärarens oerhört vikcga roll Betydelsen av bra modeller! Vare sig man vill eller inte är den vuxne en förebild som barn automacskt imiterar via spegelneuronsystem förr eller senare Minnet Inkodning Lagring Framtagning 3

4 Olika minnessystem Vik6ga s k belöningsområden i hjärnan KorPdsminne Lång6dsminne Arbetsminne Språkligt Icke språkligt Extra stress- och ålders- känsligt Episodiskt Seman6skt Bl a Procedur Ak6vera njutningsdelarna. Stimulerande (uppväxt) miljö bra för hjärnan. Men varje barn har sin egen nivå för optimal stimulans! Försök hita lärmetoder, sät at arbeta på, som ak6verar belöningsområden i varje elevs hjärna. Stimulans från miljön gör att nervceller kopplas samman S6mulering behövs! Stimulans i olika åldrar skapar en mer välutvecklad hjärna: Senso-motorisk Socio-emotionell Kognitiv, språklig Musikalisk 4

5 Rörelse med hela kroppen, frisk luk, social samverkan, inlärningsglädje Inak6vitet får hjärnans celler at släppa kontakten med varandra Hjärnceller som inte får någon kontakt med andra under en längre 6d dör Celler påverkas av s6mulans och fysisk ak6vitet Ak6vt och s6mulerande liv Inak6vt och s6muleringsfapgt liv Ak6vt och extra varia6onsrikt liv EWer en halv6mmes övning: På bara en halv6mme har nya knoppar i nerverna bildats LTP: lång:dspoten:ering, en slags neural inlärningsmarkör Träning gör aj nerverna blir större, mer utvecklade och mer kapabla - Och ännu bäjre sammankopplade med varandra Neurons that fire together wire together 5

6 Träning under dagen NaTen ewer träningen Medverka 6ll goda sovvanor Exekutiva funktioner kontrollera korrigera initiera kreera planera programmera utvärdera Sensoriska och kognitiva funktioner ta emot information koda och analysera lagra: minnen Fundamentala funktioner känslor drivkrafter Olikheter Stress The Big Five Personlighet Brukar användas som beteckning på fem stora kluster av personlighetsegenskaper, som förblir relacvt stabila över Cd hos den vuxna människan. Extroversion (utåtvändhet): utåtriktad, självsäker, entusiascsk, sällskaplig, bestämd, akcv, spänningssökande och posicv. Agreeableness (vänlighet, behaglighet): vänlig, hjälpsam, läj i sij säj, tar livet läj (ingen dysterkvist ). Openness (öppenhet för nya erfarenheter): öppen för nya intryck, fantasifull, känslomässig, idérik och värderingsliberal. Neuro6cism (emoconell instabilitet): orolig, stressad, ilsken, reserverad, depressiv, impulsiv och sårbar. Conscien6ousness (målmedvetenhet, ansvarskänsla): samvetsgrann, organiserad, noga, försikcg, foglig. Trygg anknytning PosiCv och balanserad självbild PosiCva föräldra- och kamratrelaconer (social kompetens, popularitet, social kognicon) EffekCv emoconsreglering och förståelse för emoconer God anpassning Cll skolan, men IQ orelaterat 6

7 Amygdalapåverkan Forskning visar: Både psykologisk behandling och läkemedelsbehandling av social fobi dämpar aktiveringen av amygdala Känslor Stressorer Organism Stressreaktioner Tidsbrist Resursbrist Överstimulering Somatiska Psykiska: kognitiva emotionella Beteende Stressorer för skolelever Känslomässigt betydelsefulla separationer, t ex vid skilsmässor och lärarbyten Vantrivsel i skolan, t ex pga upplevd otillräcklighet Relationsstörningar, t ex mobbning eller då skolklassen är för stor Traumatiska upplevelser, t ex efter övergrepp eller olyckor Tids- och beslutskonflikter, t ex att hinna med läxläsning och fritidsaktivitet Brister i trygghet och social stabilitet, t ex familjeproblem och sjukdom HPA- axeln kor6sol Riskfaktorer sårbarhet dålig självkänsla dåliga copingresurser dåliga kognitiva, sociala och ekonomiska resurser otrygg anknytning Skyddsfaktorer robusthet bra självkänsla bra copingresurser bra kognitiva, sociala och ekonomiska resurser trygg anknytning 7

8 Stress kan skada hjärnan! Hjärnförändringar vid stress Hjärnan krymper och man beter sig som en urcdsmänniska. Binjurarna Hippocampus krymper: försämrad inlärningsförmåga pga av aj informacon från korgdsminnet inte överförs Cll långcdsminnet. * Sänkt blodgenomströmning i frontalloberna: allvarliga bedömnings-, kontroll-, organisacons- och planeringsproblem, men även minskad empac och ökat svart- vij- tänkande. * Spegelneuronsystemet störs: påverkar lärandet * Hjärnans stamceller påverkas: Stopp i nybildningen av hjärnans stamceller (i hippocampus) Hippocampus kan repareras och nybildningen av stamceller kan återupptas mer eller mindre väl, liksom återställande av andra smärre skador i den stressade hjärnan även om det kan ta Cd. Vad som erfordras är: Lugn och ro S6mulans för själen (Natur och Kultur) Fysisk ak6vitet (MoCon) Lägg ner möda på at minska stressen! 8

9 Prefrontala cortex mognar långsammast av alla hjärnans delar! Den har inte myeliniserats och organiserats färdigt förrän vid 25 års ålder (i genomsnit)! Sjukliga tillstånds- och dödlighetstal ökar med 200% - inte pga cancer, hjärtsjukdom eller underliga infektioner. Nej, det har att göra med svårigheter att kontrollera beteende och känslor. Risktagning, sensationssökeri och vårdslöshet, obetänksamhet, lättsinnighet Pojkar har tre gånger så hög risk som flickor aj dö pga riskbeteenden. SamCdigt prövar ungdomarna sina vingar och får nya erfarenheter: droger, alkohol och sex. Dataspel: köra bil på bana Från ej antal human- och djurstudier framträder bilden av tonårshjärnan som annorlunda än både barnets och den vuxnes, en hjärna med förhöjd sårbarhet för påverkan av droger, alkohol och stress. 9

10 Ref. LäkarCdningen, nr 6, 2010 Om pannloben ännu inte är fullt utmognad förklarar det en hel del av varför ungdomar gör dumma saker *) *) Ref: Hjärnan, kap 10: Fostrets och barnets hjärna. Hugo Lagercrantz och Lars Olson. Hjärnfondens styrelse i samarbete med Karolinska Institutet University Press Försök förstå tonåringarna! Många behöver mer hjälp och stöd än man tror. 10