Tillit - Misstro. I huvudet på en tonåring Nätverk i hjärnan Schematisk bild av nervceller i hjärnbarken INNEHÅLL:

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Tillit - Misstro. I huvudet på en tonåring 13-01- 22. Nätverk i hjärnan Schematisk bild av nervceller i hjärnbarken INNEHÅLL:"

Per-Erik Ström
för 8 år sedan
Visningar:

1 I huvudet på en tonåring Utbildningsdag i Alingsås den 22 januari 2013 Palladium INNEHÅLL: Om tonårshjärnans förändring och dess konsekvenser. Vad sker i hjärnan rent fysiologiskt och hur kan det visa sig i beteendet. Vad händer när något inte fungerar? Vad vet vi om hjärnan vid depression, minnes- och uppmärksamhetsproblem? Vad händer vid stress? Vad är rimligt ap begära av våra tonåringar? Åke Pålshammar Ins-tu-onen för psykologi Uppsala universitet 1) 0-1 ½ år barnet bygger upp en uppfapning om andra människor Tillit - Misstro PosiDvt resultat: Barnet får -llit både -ll sig själv och omgivningen. DePa skapar en inre trygghet, -llförsikt och känsla av ap de också har något ap ge -ll andra människor. 1. Hjärnan är beroende av sdmulans för sin uppbyggnad från allra första stund!. 2. SDmulansen behöver vara av många olika slag: t ex sensorisk, motorisk, språklig, kognidv, musikalisk, social, emodonell 3. Lagom mängd i förhållande Dll det enskilda barnet känslighet och mognad ger bra utveckling. NegaDvt resultat: Barnet blir misstänksamt, avvisande, resignerat, -llbakadraget. 4. Den s k sociala hjärnan utvecklas inte utan nära och upprepat samspel med människor. Den innehåller känslor, social förståelse i t ex kommunikadon, språkförståelse m m 5. Stora delar av hjärnan medverkar och måste tränas och användas för aw samarbetet mellan nätverk av nervceller i olika delar av hjärnan ska fungera smidigt och elegant Dllsammans. Nätverk i hjärnan Schematisk bild av nervceller i hjärnbarken Varje cell har ett stort antal förgreningar och genom inbördes kontakter (synapser) bildas nätverk av cellutskott (dendriter och axoner). Genom dessa flödar information i form av elektriska och kemiska signaler. 1

2 Stimulerande uppväxtmiljö bra för hjärnan Nervcell (neuron), synaps, receptor, signalsubstans Stimulans från miljön gör att nervceller kopplas samman De regioner som myeliniseras först kontrollerar rela-vt enkla rörelser och sensoriska analyser, medan de regioner som myeliniseras senare kontrollerar de högsta mentala funk-onerna. Högre mentala funkdoner Sensorik Grå substans Vit substans Glutamat, GABA, Noradrenali. Adrenalin, Dopamin, Acetylkolin, Serotonin Vad betyder miljön för hjärnans utveckling? En klassisk studie om barn på barnhem. Harold Skeels, Iowa, talet. 13 av 25 (19 mån 3 år) flyPades -ll en ny enhet, med många fler vuxna - mentalt retarderade kvinnor. Ca en vuxen per barn. IQ = 64 hos de som flyPade IQ = 87 hos de som stannade Eaer 18 månader: IQ = 93 hos de som flyPade IQ = 60 hos de som stannade Många adopterades snabbt bland dem som flyPat pga god IQ och mer normalt beteende. Uppföljning av alla i 30- årsåldern: De som flyPat i 30- årsåldern Alla klarade sig själva, hälaen hade gymnasieutbildning, fem universitetsstudier. Normala arbeten. Egna barn, som hade normal IQ (genomsnip = 104) och klarade skolan normalt. 2

3 De kvarvarande En dog i tonåren, fyra blev kvar i ins-tu-onsvård. Som vuxna gick bara hälaen ep par år i skolan och endast en gick mer än åpa år. En enda kan som vuxen sägas ha skaffat ep normalt arbete. SDmulering behövs! Stimulans i olika åldrar skapar en mer välutvecklad hjärna: Senso-motorisk Socio-emotionell Kognitiv, språklig Musikalisk Resten arbetade del-d eller på sina ins-tu-oner. InakDvitet får hjärnans celler aw släppa kontakten med varandra Hjärnceller som inte får någon kontakt med andra under en längre Dd dör Celler påverkas av sdmulans och fysisk akdvitet AkDvt och InakDvt och AkDvt och extra sdmulerande liv sdmuleringsfa]gt liv variadonsrikt liv Även habitueringseffekt Eaer en halvdmmes övning: På bara en halvdmme har nya knoppar i nerverna bildats LTP: lång3dspoten3ering, en slags neural inlärningsmarkör 3

4 Träning gör ap nerverna blir större, mer utvecklade och mer kapabla - Och ännu bäpre sammankopplade med varandra Neurons that fire together wire together Träning under dagen NaWen eaer träningen Neuroplasticitet i hjärnan: 1) I början av livet: när den omogna hjärnan organiserar sig 2) Vid hjärnskada: för att kompensera för förlorade funktioner eller maximera kvarvarande funktioner 3) Under vuxenlivet: så snart som något lärs in and memoreras DendriDc spines En slags utväxt eller knoppar som bildas på dendriterna. 1-3 mikrometer långa Mindre än 1 mikrometer i diameter Utväxter på dendriternas grenar Antal i människans hjärnbark: 1014 Utgör den strukturella basen för vårt beteende, våra individuella färdigheter och minnen Försämringar i ap bilda dendri-ska knoppar ses vid t ex mental retarda-on Förlust av knoppar ses vid demens av Alzheimertyp Observera: Fungerar inte under inaktivitet utan kräver träning/övning En människa föds med ca 130 miljarder nervceller i en hjärna som väger ca 1 kg 4

5 Anknytning Åke Pålshammar Videofilmad föreläsning: hpp://media.medfarm.uu.se/media330 Riskfaktormodell (Greenberg, et al., 2001) Svårigheter/ motgångar för familjen Otrygg anknytning Atypiska egenskaper hos barnet Ineffek-va föräldra- beteenden Anknytning - en av flera riskfaktorer. Otrygg anknytning är ej detsamma som psykopatologi! Större antal riskfaktorer högre risk för psykopatologi. Barn och unga, som växer upp under stark belastning utvecklar en anpassning som tjänar dem på kort sikt, men som kan vara långsik3gt förödande: ex de utvecklar läpare social isolering, fientlighet, depression, missbruk, extrem övervikt och hjärt- kärlsjukdom. Hjärnans utveckling störs under olämpliga uppväxgörhållanden, t ex vid barnmisshandel/neglekt Onormal cor-kal utveckling (Perry & Pollard, 1997) Minskad Corpus callosum (Teicher m fl, 2004) Minskad vänster hemisfärutveckling (Ito m fl, 1998) Minskad hippocampusvolym (vänster) och utveckling (Brambilla m fl, 2004) Minskad höger- vänster kor-kal integra-on (Teicher m fl, 2002) Ökad mängd EEG abnormiteter (Ito m fl, 1993) 2) Mellan 1 1/2-3 år: Bygga upp en -llit -ll sig själv, bli självständig, få självförtroende Autonomi - Tvivel PosiDvt resultat: Vilja, självkontroll, posi-v självkänsla; lär sig vara självständig i sina dagliga ak-viteter, vågar lita på sin egen förmåga. NegaDvt resultat: Tvångsmässighet, dålig impulskontroll, ambivalens, överdrivet beroende; blyghet, skam och tvivel på den egna förmågan. 3) Mellan 3 6 år: Vill kunna göra som vuxna, men går då ibland över gränsen för vad de klarar eller får lov ap göra. IniDaDv - Skuld PosiDvt resultat: Presta-onsglädje, nyfikenhet EP bra samspel mellan vuxna och barn skapar en stark känsla av ap kunna ta ini-a-v, vilket ger ap-t och nyfikenhet på livet. Införliva den egna könsrollen plus ap pröva olika sociala roller och förstå andras. NegaDvt resultat: Hämning, ini-a-vlöshet, passivitet. Barnet upplever ap det inte rik-gt duger något är fel och känner skuld. Kan känna ap de tänker, känner och handlar fel, vilket leder -ll passivitet och brist på ini-a-v i både handling och känsla. 5

6 4) Mellan 6 12 år: Vill känna ap de kan, är kompetenta, duger och kan söka kunskap AkDvitet - Underlägsenhet PosiDvt resultat: Kompetens, känsla av ap duga som människa, duga för det barnet gör och ap det därmed klarar av ap själv söka kunskap och inräpa sip liv även -llsammans med andra. NegaDvt resultat: O-llräcklighet. Barnet får en gnagande känsla av underlägsenhet, ap det inte klarar av saker och -ng och ap det inte duger som det är eller för det det gör. 5) Mellan år: Vem är jag? Vem skulle jag kunna vara? Av de -digare iden-teterna skapas nu ep slags pussel ur vilken den sexuella iden-teten, yrkesiden-teten och den personliga iden-teten ska växa fram. Man är på väg in i vuxenvärlden. IdenDtet - IdenDtetsförvirring PosiDvt resultat: Integrerad jagbild, fram-dstro. Integrerar erfarenheter från -digare faser -ll en stabil helhetsbild, som i stort sep ska utgöra grunden för hela den vuxna iden-teten. NegaDvt resultat: SpliPrad jagbild, trots, nega-v iden-tet. Blir rädd för sig själv och andra. Försvårar möjligheterna ap komma andra människor nära. Kan resultera i revolt, överdriven anpassning eller -ll ap konflikten vänds inåt (depression). Tonårstidens kaos: Högstadiet är hårt. Ett jävla kaos, skiftande sociala kontexter, personliga kriser, osäkra identiteter, förhoppningar och förväntningar - externa såväl som interna - ett överhängande hot om våld, utestängning, misslyckande. Och till råka på allt, sexuellt uppvaknande: alla låter erfarna, snackar om det. Kärlek, impulser, oro. Martin Jern: Så värt Könshormoner Nyfikenhet Osårbarhet Osäkerhet Testa gränser Kompistryck Föräldrar mindre vik-ga Ökad stress Egocentrism Ungdoms-den Förändringar i ungdomsåren (exempel) * Puberteten, fysisk-hormonella förändringar: - t ex motoriken i obalans pga snabb utveckling: slängig, slarvig, klumpig - yrvaket och kraftfullt driftliv med åtföljande känslosvall * Nytt tänkande mot mer abstrakt förmåga: Enligt kognitiv utvecklingsteori (Piaget) börjar barnet i årsålder på allvar kunna tänka abstrakt och fritt * Bilda kärleksförhållanden * Ökat ansvar (ex. utbildning, hushåll), men också ökade rättigheter! * Ökat oberoende från föräldrar * Identitetsutveckling * Hjärnans delar mognar långsamt, men i olika takt 6) Mellan år: Hur problem och kriser löser sig i denna fas av livet påverkar allt som rör kärlek, vänskap och arbete på ep genomgripande säp. Närhet - Isolering PosiDvt resultat: Kärlek, närhet. Kan komma en annan människa nära utan ap känna rädsla för ap förlora sig själv, och kan växla mellan ap vara ensam och vara -llsammans med andra. Kan komma -llbaka -ll sig själv eaer ap ha varit nära en annan. NegaDvt resultat: Avståndstagande, rädsla för närhet. Söker sig bort från andra människor, tar avstånd, isolerar sig och har endast ytliga rela-oner -ll andra människor. 6

Relevanta dokument

Så lärandets konst (eng. teaching) är konsten aj förändra hjärnan!

Så lärandets konst (eng. teaching) är konsten aj förändra hjärnan! Hjärnans utveckling och påverkan i rela6on 6ll den omgivande miljön ÅKE PÅLSHAMMAR Institutionen för psykologi Uppsala universitet SIS: Trygghet, trivsel och hälsa i skolan, Stockholm, 27.9, 2011 Om hur